Driftchefsmöte

Transkript

1 Driftchefsmöte

2 Aktuellt vid Trafikverket

3 Aktuellt vid Trafikverket Organisationsreformen > 2011 Regeringsprogrammet Verkets strategiska projekt Personal Utmaningar inom banhållningen (vinter och säkerhet)

4 (2010) Generaldirektör, Juhani Tervala Kommunikation Anna Jokela Stab Timo Hiltunen Internrevision Marja Liisa Peltomaa Trafiksystemsavdelningen Anne Herneoja Sjöavdelningen Raimo tapio Järnvägsavdelningen Ossi Niemimuukko Vägavdelningen Jukka Hirvelä Administrationsavdelningen Hannu Mäkikangas Trafik Trafikplaneringsenheten Lägesinformationsenheten Utveckling Strategienheten Forsknings och utvecklingsenheten Kollektivtrafik Kollektivtrafikenheten Enheten för sjöfartsstöd Trafikledning Sjötrafikenheten - Sjötrafikcentraler (Finska viken, Västra Finland och Saimen) Telematikenheten Vintersjöfartsenheten Farleder Farledstekniska enheten Regionala farledsenheten: - Finska vikens farledsenhet - Sydvästra Finlands farledsenhet - Västra Finlands farledsenhet - Insjöfinlands farledsenhet Trafikledning Enheten för trafikstyrning Järnvägstrafikcentralen Investeringar Enheten för byggherre tjänster El och signalenheten Projektplaneringsenheten Upphandlingsenheten Bannätet Underhållsenheten Bandataenheten Tekniska enheten Miljöenheten Väghållning Styrningenheten Drifts och underhållsenheten Väg och trafikdataenheten Väginvesteringar Upphandlingsenheten Projekteringsenheten Väginvesteringsenheten Väg och broteknik Vägteknikenheten Broprojekteringsenheten Brobyggnadsenheten Vägtrafikcentralen Ekonomi Personal Personaladministrationsenheten Kompetensutvecklingsenheten Enheten för förändringshantering Dataadministration/ ICT ICT infraenheten Dataadministrationsenheten Enheten för arkitektur och utveckling Administrativa tjänster Sjökartläggning Sjömätningsenheten Enheten för hydrografisk information Sjökarteenheten Helsingfors, Åbo, Tammerfors, Uleåborg, Villmanstrand Enheten för ämbetsverks och administrationstjänster Enheten för resetjänster Intressegruppsenheten Informations och arkivtjänster Dokumenthanterings enheten

5 Trafikverkets organisation Generaldirektör Kommunikation Stab ELY-samordnare Juridiska tjänster Internrevision Trafiksystem Investering Drift och underhåll Trafikledning Administration Trafikplanering Strategi Trafik- och trafikledsdata Styrning av investeringar Projektplanering Byggherreverksamhet Trafikledshållning Infrastrukturteknik Sjökartläggning Trafiktjänster Trafikstyrning Ekonomi Personal IT Administrativa tjänster

6 Trafikverkets organisation Generaldirektör Kommunikation Stab ELY-samordnare Juridiska tjänster Internrevision Trafiksystem Investering Drift och underhåll Trafikledning Administration Trafikplanering Resor och transporter Trafiktjänster och trafiknät Sjöfartsstöd Strategi Verksamhetsstyrning Verksamhetsutveckling Trafik- och trafikledsdata Trafikledsdata Lägesinformation Styrning av investeringar Upphandlingsstyrning Marknader och ekonomi Projektplanering Planering Styrning av planering Byggherreverksamhet Nya projekt Förbättringsprojekt Ingenjörsbyggande Tekniska system Trafikledshållning Planering av trafikledshållning Styrning och utveckling av trafikledshållning Drift och underhåll Farledsenheter - Villmanstrand - Helsingfors - Åbo - Vasa Infrastrukturteknik Konstruktioner Konstbyggnader Styrnings- och säkerhetsanordningar Miljö och säkerhet Sjökartläggning Sjökort Sjömätning Hydrografisk information Trafiktjänster Utveckling av trafikstyrning Verksamhetsstyrning och nätanvändning Vintersjöfart Telematik Trafikstyrning Styrning av vägtrafik Vägtrafikcentraler - Helsingfors - Åbo - Tammerfors - Uleåborg - (Villmanstrand) Styrning av järnvägstrafik Bantrafikcentralen - Helsingfors Sjötrafikledning Sjötrafikcentraler - Finska viken - Västra Finland - Saimen Ekonomi Basservice inom ekonomiadministration Redovisningssystem Personal Personaladministration Kompetensutveckling Hantering av förändringar IT Data- och informationsteknologi, ICT-enheten Dataadministration Arkitektur och utveckling Dokumenthantering Bibliotek Administrativa tjänster Ämbetsverkstjänster Rese- och sekreterartjänster Stödtjänster

7 Regeringsprogram / finansiering Statens skuldförhållande sänks. Statens utgifter och inkomster anpassas på årsnivå med 2,5 md euro, netto, fram till Spårtrafiken + 35 mn euro/år Sjöfartsstöd 20 mn euro Trafikledsprojekt 2014 och mn euro Kostnadsnedskärningar i hela statsförvaltningen och ändrade verksamhetssätt i centralförvaltningen 60 mn euro Effektivisering av regionförvaltningen -10 mn euro Fordonsskatt, fokus på beskattning av användning + 70 mn euro 8/24/

8 Regeringsprogram / trafikpolitiska linjedragningar En smidig och säker rörlighet säkerställs enligt näringslivets och invånarnas behov. Arbetsresorna, kollektivtrafikens funktion och trafiksäkerheten förbättras. Finland behöver ett program för trafikinvesteringar som stärker näringslivets konkurrenskraft. Genom en trafikpolitisk redogörelse utstakas de strategiska mål som sträcker sig över valperioden och projekten på medellång sikt. Dessutom reserveras finansiering för dessa. Den nuvarande nivån på anslagen för bastrafikledshållningen säkerställs med fokus på basbanhållningen. Ett investeringsprogram för små projekt som främjar trafiksäkerheten startas. De trafikprojekt som var anhängiggjorda i början av valperioden slutförs. Ett planeringsbeslut fattas om Centrumslingan (Pisararata), och planeringen av reformen av styrsystemet för järnvägstrafiken på Helsingfors bangård inleds. Beredningen av en förnyelse av isbrytarbeståndet inleds. 8/24/

9 Trafikverkets strategiska projekt 2011 Reform av verksamhetssystemet Riktlinjer för planeringen Riktlinjer för upphandlingen Rese- och transportkedjornas servicenivåer Projektmotiveringar Hantering av trafikledernas strukturella skick Principer för reformen av trafikstyrningssystemen Integration av förvaltningen

10 Personal Regionkontor med full service 2017 En attraktiv arbetsplats för 130 personer från olika sektorer i Villmanstrand All övergång via pensionering eller annat frånträde Personalplan Målet är en minskning på 50 årsverken ( ) Trafikstyrningens och sjökartläggningens framtid? 8/24/2011

11 Linjedragningar

12 Fungerande trafikförbindelser ett välmående Finland Trafiken har en central betydelse för Finlands ekonomi och de dagliga samhällsfunktionerna. Det primära är att den dagliga trafiken fungerar. En fungerande trafik säkerställer regionernas tillgänglighet och livskraft. Med den nuvarande finansieringen för underhållet säkerställer man att de livligt trafikerade lederna fungerar trafikmässigt genom att prioritera åtgärderna och överföra underhållsfinansiering från nätet av lägre klass till huvudlederna. Skicket på nätet av lägre klass försämras.

13 Drift och underhåll - prioritering För att bevara de livligt trafikerade ledernas kondition och reparera kritiska objekt överförs 50 mn euro per år från nätet av lägre klass till huvudlederna. Om finansieringen av underhållet inte kan bindas till index överförs ytterligare 150 mn euro från nätet av lägre klass till huvudlederna under regeringsperioden. För underhållet av landsvägar och järnvägar med gles trafik försöker man hitta andra modeller, bl.a. genom att överföra ansvaret till kommunerna och övriga aktörer. Den dagliga trafiken i det existerande nätet säkerställs. Kundkonsekvenserna prioriteras åtminstone på kort sikt (1 2 regeringsperioder) i högre grad än bevarandet av trafikledstillgångarna. Kritiska ersättningsinvesteringar genomförs för att säkerställa säkerheten och trafiken.

14 Konsekvenser av linjedragningarna för drift och underhåll Genom att flytta finansieringens tyngdpunkt säkerställer man i första hand att de livligt trafikerade vägarnas beläggning är i gott skick, att tjälskador i bannätet repareras samt att de mest kritiska ersättningsinvesteringarna i väg- och bannätet och underhållet av de tekniska systemen genomförs. De mest kritiska väg- och järnvägsbroarna repareras. Den nuvarande servicenivån för handelssjöfartens farleder säkerställs och de mest kritiska slussarna i Saima kanal repareras. Särskilda trafikbehov, såsom transporter av energiträ och terminaler, kan endast genomföras med särskild finansiering. Att bevara det nuvarande skicket i hela trafiknätet och reparera de kritiska objekten skulle kräva en nivåhöjning på mer än 100 mn euro per år i finansieringen.

15 Finansiering av drift och underhåll Åtgärder som möjliggör en tillräcklig finansiering mer medel till bastrafikledshållning, färre investeringsprojekt införlivande av kostnadsindex med budgetramen 10-åriga program och långsiktig finansiering I fråga om finansieringens tillräcklighet bör man även beakta de finansieringsbehov som trafikstyrningen, vintersjöfarten och skärgårdstrafiken har. Om finansieringen ökar ska den i första hand allokeras till banunderhåll och ersättningsinvesteringar huvudvägarnas beläggningar Vägnätet av lägre klass och regionala små investeringar inom alla trafikformer Om finansieringen minskar ytterligare ska den i första hand allokeras till ersättningsinvesteringar och det lägre trafikledsnätet

16 Drift och underhåll av trafikleder

17 Drift och underhåll som en del av trafikledshållningen Investeringar Drift och underhåll Trafikledning Kollektivtrafik och sjöfartsstöd Ägarens funktioner Förvaltningens funktioner Ny och expansionsinvesteringar Ersättningsinvesteringar Rivning Underhåll Service Drift Sjökartläggning Trafikledning Vintersjöfart Kollektivtrafik och sjöfartsstöd Skärgårdstrafik (färjor, förbindelsefartyg) Trafikplanering Skötsel av produktionsfastigheter Förvaltning FoU

18 Drift och underhåll - innehåll Underhåll Service Drift Sjökartläggning Reparation av konstruktioner, anläggningar eller system samt återställande av deras skick och funktioner Daglig översyn för att hålla trafikleder, anläggningar eller konstruktioner funktionsdugliga Nödvändiga driftskostnader för att hålla trafiklederna funktionsdugliga (t.ex. energi) Sjökortstjänster och sjömätning

19 Drift och underhållet omfattar hela trafikledsnätet Landsvägar Järnvägar Farleder km Riksvägar km Stamvägar km Regionvägar km Förbindelsevägar km + Gång- och cykelvägar ca km km Stamnätet km Övrigt bannät km (elektrifierat km km Kustleder Insjöleder km km (farleder för handelssjöfart km) Slusskanaler 41 st

20 Drift och underhåll omfattar hela trafiken Vägar Järnvägar Farleder Trafikvolym på trafiklederna mn bil-km Persontrafik mn person-km Godstrafik mn ton-km 418 mn ton 53 mn tåg-km mn person-km mn ton-km 42 mn ton anlöpande fartyg 16,6 mn passagerare 103 mn ton (uppgifterna om vägtrafiken inkluderar gatutrafiken)

21 Utgifter för drift och underhåll 2011 [mn euro] Väghållning Banhållning Farledshållning Underhåll Service Drift Underhåll totalt Underhåll av hela trafikledsnätet totalt 650 mn euro Dessutom utgifter som kan jämföras med drift och underhåll: * ) - Färjetrafik 42 - Ersättningsinvesteringar Isbrytning 45 - Sjömätning 8 * ) Inverkan på den dagliga trafiken och skicket

22 Centrala drift- och underhållsuppgifter Vägar vinterunderhåll ombeläggning reparation av vägkonstruktioner broreparationer underhåll av grusvägar underhåll av trafikmiljön grönarbeten rengöring utrustning och anläggningar Järnvägar vinterunderhåll underhåll av överbyggnaden sliprar räls växlar ballast underhåll av underbyggnaden drift och reparation av system Farleder daglig service av säkerhetsanordningarna reparation och utbyte av säkerhetsanordningar service och drift av kanaler och rörliga broar underhåll av farledskonstruktioner underhållsmuddring underhåll av systemen

23 Utmaningar inom drift och underhåll Vägar Vinterunderhåll av vägar av lägre klass och deras skick Ökat behov av underhåll (bl.a. allt äldre konstruktioner) Ökande trafik Servicenivån beror främst på underhållsåtgärderna Kvalitetsproduktion/ konkurrensutsättning Järnvägar Hastigheterna inom persontrafiken ökar Axelvikterna inom godstrafiken stiger Snabb trafik till Ryssland Kraven på punktlighet ökar Allt äldre konstruktioner och utrustning Strängare miljökrav Farleder Allt äldre konstruktioner och utrustning Mer konkurrens Strängare miljökrav Vintertrafiken i Saima kanal

24 Särskilda drag inom drift och underhåll Landsvägar Skicket och servicenivån berör medborgarna dagligen (ett fortlöpande samtalsämne) En hel del vägar med lite trafik som kräver en grundläggande servicenivå -> optimering Allt äldre vägar och broar ökar underhållsbehovet Nätets omfattning Järnvägar Exakta kriterier för banornas skick (inverkar på trafiktillståndet) Enkelspår Underhållet genomförs på trafikens villkor Problemen återspeglas i det övriga bannätet Kräver specialkompetens Farleder Underhållet sker ofta under exceptionella förhållanden Omedelbar inverkan på trafiken Kräver mångsidig kompetens Många individuella lösningar på utrustning och konstruktioner Få entreprenörer

25 Upphandling inom drift och underhåll Vägar Underhåll i form av regionala entreprenader (82 st.), kvalitetsansvar, 5 7 år Beläggningar och broreparationer som totala entreprenader, beställarens plan Järnvägar Underhåll i form av basunderhållsavtal (7 +1 st.), 5 +2-åriga, Separata arbeten som totalentreprenader Ersättningsinvesteringar som stora totalentreprenader Farleder Underhåll och kanaldrift som regionala entreprenader ( st.), 3 5- åriga Öppnas helt för konkurrens 2013 Strukturella reparationer och underhållsmuddring som totalentreprenader

26 Banhållningens underhålls- och förvaltningsområden Matti Levomäki Underhållsområden Region 1: Nyland Region 2: Sydvästkusten Region 3: (Riihimäki) Seinäjoki Region 4: Raumo (Pieksämäki) Region 5: Haapamäen tähti Region 6: Savolaxbanan Region 7: Karelenbanan Region 8: Övre Savolax Region 9: Österbottenbanan Region 10: Mellersta Finland Region 11: Kajana (Uleåborg) Region 12: (Uleåborg) Lappland Förvaltningsområden Södra Finland Västra Finland Östra Finland Norra Finland Torneå 12 Kolari Rovaniemi Laurila 12 Uleåborg Ämmänsaari Brahestad Vartius Kontiomäki Karleby 9 Ylivieska Haapajärvi 10 Iisalmi Porokylä Vasa Siilinjärvi 8 Seinäjoki Ilomants Joensuu 8 Kaskö Äänekoski 7 3 Jyväskylä Pieksä mäki Haapamäki 5 4 Niirala 8 Nyslott Björneborg Orivesi Parikkala 4 Tammerfors Raumo Toijala Lahtis 6 Luumäki Nystad Kouvola Vainikkala 2 Riihimäki Hyvinge 6 6 Fredrikshamn Åbo 2 2 Kervo Kotka 1 Sköldvik Lovisa Karis 2 Nordsjö Helsingfors 2 Hangö Kyrkslätt Västra Finland Södra Finland 12 Kelloselkä Norra Finland Östra Finland

27 Bannätets underhållsaktörer ( ) VR Track Oy Destia Rail Oy Kolari Rovaniemi Kemijärvi Tornio Kemi Raahe Oulu Pesiökylä Vartius Kokkola Ylivieska Kajaani Kontiomäki Pietarsaari Iisalmi Vaasa Kaskinen Seinäjoki Jyväskylä Kuopio Pieksämäki Joensuu Parkano Niirala Pori Rauma Uusikaupunki Naantali Turku Hanko Tampere Toijala Lahti Mikkeli Imatra Riihimäki Kouvola Hyvinkää Kerava Hamina Kotka Loviisa Sköldvik Vuosaari Karjaa Helsinki Vainikkala Parikkala Vesa Kärkkäinen 27

28 Landsvägsunderhållets entreprenadområden och entreprenörer Ivalo Kittilä Sodankyl ä Urakoitsija Koillistie Määttä Oy 3 kpl Pello YIT Rakennus Oy 14 kpl NCC Roads Oy 6 kpl Kemij ä rvi Rovaniemi Destia Oy Infrahoito 55 kpl Posio Kuusamo Ranua Kemi Pudasj ä rvi Taivalkoski Ii Savon Kuljetus Oy 2 kpl Suomussalmi Uleåborg Pahkakangas Oy TSE-Tienvieri Oy 1 kpl Puolanka 1 kpl Brahestad Ylivieska Pulkkila Kajana Kuhmo Karleby yhteensä kpl Urakoita E ntreprenader totalt st. Pyh ä jä rvi Jakobstad Kiuruvesi Iisalmi Nurmes Vetil Vasa Pihtipudas Lappo Kristine stad Karstula Sein ä joki Alavo Nilsi ä Pielavesi Joensuu Ilomants Suonenjoki Kuopio Viinij ä rvi Ää nekoski Kauhajoki Keuru Jyv ä skyl ä Meri karvia Kan Parkano kaan p ää Virdois Kides Pieks ä mä ki Ny slott J ä ms ä Orivesi Juva S:t Michel Kangasala Harja Vammala Tammerfors valta Björneborg Vittis T a vastehus P öyty ä Reso Hyving e Somero Villman strand Mä nt Mörsko m s älä Nummi Vanda Pemar Kouvola Lahtis Forssa Lundo Imatra P ä ijä nne Kotka Borgå Esbo Ekenäs

29 Farledsunderhållets avtalsområden

30 Trafikledernas reparationsskuld

31 Maintenance Backlog The maintenance backlog consists of the total repair costs of the assets which are in poor condition The need for repair is based on the condition targets, which are determined separately for different functional classes of assets Roads Railways Waterways 1000 million euros 1000 million euros 40 million euros 2011

32 Reparationsskuld 2010 Reparationsskuld totalt mn euro Typ av trafikledstillgångarvägnätet Bannätet Farlederna Totalt ledavsnitt konstbyggnader anläggningar utrustning Totalt Reparationsskuld totalt mn euro Typ av trafikledstillgångarvägnätet Bannätet Farlederna Totalt ledavsnitt 34 % 36 % 1 % 71 % konstbyggnader 11 % 3 % 0 % 14 % anläggningar 0 % 12 % 1 % 13 % utrustning 2 % 0 % 0 % 2 % Totalt 47 % 52 % 2 % 100 % 32

33 Reparationsskuldens uppskattade belopp, landsvägar Tillgångstyp Tillgångsgrupp Reparationsskuld Totalt Totalt per trafikledstyp vägavsnitt konstbyggnader anläggningar utrustning brister i ytans skick 411 konstruktionens skick 222 brister i sidolutningen 72 dränering broar 215 rörbroar 16 plattformar övervakningsutrustning 0 telematiksystem 0 0 trafikmärken 17 informationsmärken 19 räcken 9 regn och vindskydd

34 Reparationsskuldens uppskattade belopp, järnvägar Tillgångstyp Tillgångsgrupp Reparationsskuld Totalt Totalt per trafikledstyp sliperläggning 207 banavsnitt rälsläggning 226 ballast, makadam broar 18 konstbyggnader trummor 3 tunnlar ställverk 207 växlar 27 plankorsningsanläggningar 11 anläggningar ATC utrustning 0 fjärrstyrningssystem 0 fjärrdrift av elektriska banor, ban km 5 kontaktledning 0 övervakningssystem för materiel, st utrustning plattformar för passagerartrafik

35 Reparationsskuldens uppskattade belopp, farleder Tillgångstyp Tillgångsgrupp Reparationsskuld Totalt Totalt per trafikledstyp farledsavsnitt farleder rörliga broar 0 konstbyggnader kanaler 2 kajer 0 2 anläggningar säkerhetsanordningar utrustning flottnings och fartygsledare

36 Kalkylmodell för reparationsskulden Trafikledstillgångarnas -Typ -Mängd - Trafikledsklass (dimensionering, kvalitet) Trafikledstillgångar grupp Trafikledstillgångarnas skick Status Beskrivning av skicket Mål Reparationsbehov (ej monetärt) Trafikledstillgångar som omfattas av reparationsbehovet Monetär reparationsskuld Åtgärd - kostnader

37 Reparationsskuld, landsvägar 1014 mn euro Vägar vägavsnitt gång- och cykelleder konstbyggnader anläggningar utrustning Konstruktion Tillgångsgrupp Mängd Totalt Trafikled Tillgångstyp Enhet Reparationsbehov mn euro Reparationsskuld mn euro brister i ytans skick km belagda vägarkonstruktionens skick km grusvägar brister i sidolutningen km dränering km broar st rörbroar 2867 st plattformar st övervakningsutrustning 1380 st. 0 0 telematiksystem st trafikmärken st informationsmärken st räcken 2030 km regn- och vindskydd st Totalt mn euro

38 Sjökartläggning

39 SJÖKORT EN DEL AV SJÖFARTENS TRAFIKSYSTEM Bild av ett fartygs ECDIS-system (elektroniskt sjökort). Sjökortet visar farledernas navigeringslinjer, farledsområden och säkerhetsanordningar, dvs. farledsinfrastrukturen

40 SJÖKARTLÄGGNINGENS HUVUDUPPGIFTER UTGIVNING AV SJÖKORT Sjökartläggningens viktigaste uppgift är att upprätthålla och utveckla Finlands sjökort och sjökortstjänsterna i samband med dessa. Finlands sjökort omfattar - Sjökort för internationell trafik - 9 allmänna sjökort - 15 allmänna ENC - 42 kustkort kust-enc - 10 hamnkort - 47 hamn-enc - 4 sjökortsserier över insjöområden - Sjökort för inrikes trafik - 11 sjökort över insjöområden - 7 sjökortsserier över havsområden - 6 sjökortsserier över insjöområden - Övriga sjökort - 2 sjökort för båtfarare

41 SJÖKARTLÄGGNINGENS HUVUDUPPGIFTER SJÖMÄTNING Sjökartläggningens andra huvuduppgift är att producera sjömätningsdata som möjliggör en säker navigering och som tjänar farledshållningen, försvaret, miljöskyddet och fyller andra samhälleliga behov. Sjökartläggningen ansvarar för kartläggningen av bottentopografin i Finlands havsområden och de största insjöarna (14000 km²) (totalt km² ). Det här är 23 % av Finlands hela territorium och motsvarar en tredjedel av landområdenas yta. Sjömätningstatus materialets omfattning