Skegrie 12:4 och 12:7 Lämningar från yngre stenålder. Rapport 2017:43 Arkeologisk förundersökning 2016

Transkript

1 Skegrie 12:4 och 12:7 Lämningar från yngre stenålder Rapport 2017:43 Arkeologisk förundersökning 2016 Skåne, Trelleborgs kommun, Skegrie socken, fastighet Skegrie 12:4 och 12:7, fornlämning Skegrie 36:1 Magnus Andersson

2

3 Skegrie 12:4 och 12:7 Lämningar från yngre stenålder Rapport 2017:43 Arkeologisk förundersökning 2016 Skåne, Trelleborgs kommun, Skegrie socken, fastighet Skegrie 12:4 och 12:7, fornlämning Skegrie 36:1 Dnr Magnus Andersson

4 Arkeologerna Statens historiska museer Våra kontor Linköping Lund Mölndal Stockholm Uppsala Kontakt Arkeologerna Statens historiska museer Rapport 2017:43 Upphovsrätt, där inget annat anges, enligt Creative Commons licens CC BY. Villkor på Bildredigering: Henrik Pihl Layout: Henrik Pihl Omslag framsida: Vägskäl med undersökningsområdet i bakgrunden. Foto: Bengt Söderberg. Tryck/utskrift: Arkitektkopia AB, 2017

5 Innehåll Sammanfattning 5 Allmän bakgrund 5 Naturgeografiska förutsättningar 7 Fornlämningsmiljö 7 Tidigare utförda undersökningar i området 8 Besiktning 8 Skäl till och målsättning med förundersökningen 9 Resultat 10 Måluppfyllelse, utvärdering och arkeologisk potential 16 Område 1 16 Område 2 16 Förslag till fortsatta åtgärder 17 Referenser 17 Administrativa uppgifter 17 Ordlista 18 Äldre stenålder Yngre stenålder Yngre bronsålder Äldre bronsålder Nyare tid Efterreformatorisk tid Medeltid Vikingatid Yngre järnålder Äldre järnålder STENÅLDER BRONSÅLDER JÄRNÅLDER HISTORISK TID år

6 4 Skegrie 12:4 och 12:7 Lämningar från yngre stenålder Figur 1. Läget för undersökningen markerat på utsnitt ur Terrängkartan, blad 501 Malmö. Skala 1:50 000

7 Skegrie 12:4 och 12:7 Lämningar från yngre stenålder 5 Sammanfattning Trelleborgs kommun planerar att anlägga ett fördröjningsmagasin inom rubricerade fastighet och fornlämning och har ansökt om tillstånd om arkeologisk förundersökning Det aktuella förundersökningsområdet är beläget sydost om tätorten Skegrie, med nivåer kring + 5 m ö h. Jordarterna domineras av grusig morän. Den nord-sydligt orienterade Albäcksån som passerar cirka trehundra meter väster om området är en rest av en forntida havsvik som sträckte sig från nuvarande Trelleborg upp till Håslöv. Med undantag för ett utskjutande, knappt kvadratmeter stort område i norr, är förundersökningsområdet i sin helhet beläget inom fornlämningen Skegrie 36:1 innehållande en stor mängd flintartefakter från stenåldern. Yngre stenåldern är en starkt representerad period också i de nära omgivningarna. Syftet med förundersökningen var att fördjupa kunskapen om fornlämningen genom att klargöra dess omfattning, innehåll, datering och kunskapspotential. Drygt 2300 löpmeter schakt togs upp, vilket motsvarar en yta på ca 4000 m 2 och ungefär 8 % av förundersökningsområdet. Sannolikt har området, i olika hög grad, varit vattenpåverkat ända fram till utdikningen i modern tid. Det var endast inom förundersökningsområdets nordöstligaste del, inom vissa av de östra delarna samt längst i söder som det saknades spår av vattenavsatta lager. Det var också i norr och öster som det fanns spår av förhistoriska aktiviteter. I öster påträffades ett mindre aktivitetsområde från yngre stenåldern ( f Kr) i form av ett fyndförande kulturlager. Längst i nordöst, omedelbart norr om våtmarksområdet, framkom tre stolphål. Det var inte möjligt att avge någon datering av stolphålen men det är däremot högst troligt att de ska knytas till den undersökta bo- och gravplatsen i norr (Bodarp 29). I samråd med Länsstyrelsen totalundersöktes och dokumenteras lämningarna under förundersökningen och därför förordas att inga vidare antikvariska åtgärder är nödvändiga. Allmän bakgrund Trelleborgs kommun planerar att anlägga ett fördröjningsmagasin inom rubricerade fastighet och fornlämning och har ansökt om tillstånd om arkeologisk förundersökning (fig. 1). Platsen utgörs idag av åkermark och förutom anläggandet av fördröjningsmagasin kommer ett område i direkt anslutning att fyllas ut med schaktmassor från dammen. Förundersökningsområdet är cirka 5 hektar stort. På uppdrag av Länsstyrelsen har Arkeologerna vid Statens historiska museer utfört en arkeologisk förundersökning inom området.

8 6 Skegrie 32:1 Bodarp 4:1 Skegrie 12:4 och 12:7 Lämningar från yngre stenålder Hammarlöv 45:1 Hammarlöv 49:1 Skegrie 31:1 Hammarlöv 43:1 Skegrie Bodarp 23:1 Bodarp 12:1 2 Skegrie 51 Skegrie 55 Schaggarp Skegrie 53 Skegrie 54 Skegrie 25:1 Bodarp 29 Skegrie 37:1 Bantorp Skegrie 20:1 Hammarlöv 3:2 Gränsbro Skegrie 36:1 Hammarlöv 50 Skegrie 46 Dalhem Skegrie 15:1 Skegrie 8:1 Skegrie 23:1 Pile Skegrie 38:1 Skegrie 3:1 Skegrie 33:1 Skegrie 19:1 Skegrie 17:1 Skegrie 19:2 Skegrie 18:1 Västra Tommarp 5:1 Västra Tommarp 21:1 Västra Tommarp 20:1 Skegrie 24:1 Söderlid Undersökningsområde Västra Tommarp 30:1 Registrerad forn- och kulturlämning Rävsbacken Västra Tommarp 9:1 Maglarp 54 Maglarp 14:1 Figur 2. Utdrag ur fastighetskartan med förundersökningsområde och registrerade Maglarp fornlämningar 6:1 i Maglarp närområdet 44:1 markerade, blad 61D4HS Höllviken (Sweref 99 TM). Skala 1: Västra Tommarp 41 Maglarp 45:1

9 Skegrie 12:4 och 12:7 Lämningar från yngre stenålder 7 Naturgeografiska förutsättningar Det aktuella förundersökningsområdet är beläget sydost om tätorten Skegrie, cirka tre kilometer norr om Östersjökusten, med nivåer kring + 5 m ö h. Jordarterna domineras av grusig morän. Den nord-sydligt orienterade Albäcksån som passerar cirka trehundra meter väster om området är en rest av en forntida havsvik som sträckte sig från nuvarande Trelleborg upp till Håslöv. Skifteskartan från 1700 visar att förundersökningsområdet vid denna tid låg i en större betesmark som sträckte sig ned mot bäcken i väster. Endast mindre delar av förundersökningsområdet längst i öster hade tagits i anspråk för odling vid denna tid. Efter utdikning har det så småningom varit möjligt att ta hela området i anspråk för odling. Ett öppet dike som mynnar ut i Albäcksån ligger i anslutning till områdets nordvästra utkant. Fornlämningsmiljö Med undantag för ett utskjutande, knappt 2500 kvadratmeter stort område i norr, är förundersökningsområdet i sin helhet beläget inom fornlämningen Skegrie 36:1, som domineras av fynd från yngre stenålder ( f. Kr.) (fig. 2). Denna beskrivs i FMIS enligt följande: Boplats, ungefärlig utsträckning, meter (NNÖ-SSV). Måttlig till riklig förekomst av flintavslag, med och utan retuscher, flintkärnor, flintämnen samt spån av flinta. Eventuellt sträcker sig boplatsen längre åt Ö, men då marken var nyplöjd kunde inga boplatsindikationer iakttagas. Vidare uppges att föremålen som ingår i gårdssamlingen Skegrie 8:1 på Dalhemsgården sydväst om området företrädesvis har påträffats på boplatsen. Gårdssamlingen beskrivs i FMIS enligt följande: Lösfyndssamling, bestående av ca 250 föremål. Föremålen är funna av Erik Larsson, Dalhem, på gårdens ägor från 1941 till En viss koncentration av fynd är från åkrarna 12:7 samt 12:4. E Larsson kunde inte fyndplatsbestämma fynden. Larssons far hade en samling på ca 250 föremål med sten och flintyxor, flintdolkar, pilspetsar, spån, skrapor mm. Samlingen skingrades vid ett arvsskifte. Larssons samling: ett renhorn funnet 1909 vid dikning av Albäcksån, ett 50-tal yxor, tunnackiga, tjocknackiga, spetsnackiga, skafthåls, kärn och skivyxor, de flesta är avbrutna. Flintmejslar, ett 20-tal ämnen till yxor, 2 lårbensbrynen, 4 brynen, flintborr, skrapor, ett 50-tal flintspån, flintskäror, knackstenar och ca 10 dolkspetsar. Neolitikum (yngre stenålder) är en starkt representerad period också i de nära omgivningarna. Ett grav- och boplatsområde i norr har varit föremål för förundersökning (Bodarp 29: se nedan) och i väster är ett större boplatsområde registrerat utifrån förekomster av bearbetad flinta (Skegrie 37:1). I öster finns ett delundersökt senneolitiskt ( f. Kr.) flatmarksgravfält (Hammarlöv 3:1). På något större

10 8 Skegrie 12:4 och 12:7 Lämningar från yngre stenålder avstånd finns stenkammargravar i form av en dös (Bodarp 4), en dubbelgånggrift (Hammarlöv 2) och en hällkista (Bodarp 6:1). Gårdssamlingar med flintföremål, företrädesvis yxor, finns på Schaggarps gård i norr (Bodarp 12) i väster (Skegrie 25:1) och i söder (Skegrie 18). Vidare har flera neolitiska fyndplatser registrerats (Skegrie 15:1, 23:1, samt Hammarlöv 27:1, 43:1 och 50). Lämningar från yngre perioder har framkommit på något större avstånd, exempelvis vid Skegrie gamla by i väster respektive Västra Tommarps by i öster: I några fall har yngre lämningar registrerats vid arkeologiska undersökningar även i närområdet (se nedan). Tidigare utförda undersökningar i området Den norra utkanten av den nu aktuella fornlämningen Skegrie 36:1 har, i likhet med närbelägna fornlämningen Skegrie 37:1 i väster, varit föremål för arkeologiska insatser i samband med nedläggning av en gasledning. Inga fynd eller andra spår framkom. Istället konstaterades att sträckan utmed väg 517 norr om förundersökningsområdet var omrörd av tidigare markingrepp (Olsson 2000). Grav- och boplatsområdet Bodarp 29 i norr var föremål för en betydligt mer givande förundersökning 2014, då en döstomt undersöktes, liksom varierande lämningar i form av neolitiska kulturlager, gropar och stolpkonstruktioner. En 14 C-datering visade även på aktiviteter under äldre järnålder (Friman 2014). Det nämnda flatmarksgravfältet Hammarlöv 3:1 i öster har delundersökts av Folke Hansen. Totalt undersöktes sex skelettgravar som innehöll flintartefakter, skifferhängen och keramikkärl (FMIS). Ett stycke nordväst om Skegrie 37:1 har spår efter en sannolikt omfattande boplats med hus och hägn framkommit vid en arkeologisk utredning: ytorna med lämningar har registrerats som Skegrie 51-55; inga närmare dateringar föreligger dock (Friman 2012). Den i dag utdikade blöta terrängen med rikligt med neolitiska fynd och närhet till flera neolitiska stenkammargravar och flatmarksgravar erinrar om förhållandena vid grav- och samlingsplatsen Döserygg vid Håslöv, som ju är belägen där den forntida havsviken upphörde i norr (Andersson & Wallebom 2010; 2013). Besiktning En besiktning utfördes i syfte att fördjupa kunskapen om förundersökningsområdet. Den norra delen (12:4) var bevuxen med knähög gröda, medan den södra delen (12:7) hade varit bevuxen med ärtor vilka precis hade skördats. Trots grödan var det möjligt att grovt urskilja en mikrotopografi i norr som erinrar om terrängbeskrivningen i FMIS. Ett krön finns i områdets södra utkant (12:7) medan stycket i norr (12:4) som var bevuxet med gröda kan beskrivas som en svag NÖ SÖ-sluttning av mindre åsryggar (NV SÖ).

11 Skegrie 12:4 och 12:7 Lämningar från yngre stenålder 9 I nordost omfattar förundersökningsområdet ett mindre område norr om väg 517, i anslutning till det förundersökta grav- och boplatsområdet Bodarp 29. Denna del utgörs av en nord-sydligt orienterad cirka meter stor markremsa utmed en väg. Terrängen sluttar mot söder och i den södra delen av området har man, enligt folk i området, haft problem med stående vatten. Detta kunde också observeras vid besiktningstillfället. Skäl till och målsättning med förundersökningen Trakten är rikt på fornlämningar (se Fornlämningsmiljö). Undersökningsområdet ligger öster om och i anslutning till den forna havsviken, ett generellt gott läge för förhistoriska boplatser. Med utgångspunkt i fornlämningsbilden och topografin fanns det således uppenbara skäl att genomföra en arkeologisk förundersökning inom fastigheterna Skegrie 12:4 och 12:7. Platsen har potential att ytterligare belysa frågor kring neolitiska platser. Syftet med förundersökningen var att fördjupa kunskapen om fornlämningen genom att klargöra dess omfattning, innehåll, datering och kunskapspotential. Målet var att skapa ett fullgott beslutsunderlag för Länsstyrelsens fortsatta handläggning av ärendet enligt 2 kapitlet kulturmiljölagen (1988:950 KML). Genomförande och metod Fältarbetet genomfördes inledningsvis med sökschaktsgrävning. En bandburen grävmaskin med skopbredden 1,8 meter användes. Totalt 28 sökschakt (tabell 1) togs upp jämnt fördelades över området och med hänsyn till mikrotopografiska förhållanden. Ett område i den nordvästra utkanten av 12:7 var stört av markarbeten och ställvis hade massor lagts upp. Inom denna del kunde inga sökschakt tas upp. Plandokumentation av schakt, samtliga anläggningar och lager, samt punktinmätning av fynd utfördes med RTK-GPS. Kontexter som bedöms vara viktiga för tolkning och basdokumentation dokumenterades även med digitalfoto. All digital dokumentation lagras, bearbetas och integreras i fältdokumentationsprogrammet Intrasis.

12 10 Skegrie 12:4 och 12:7 Lämningar från yngre stenålder Tabell 1. Schakttabell Intrasisid Storlek (löpmeter) Matjordstjocklek (m) Vattenpåverkat lager Underlag Anläggningar ,3 Vattenpåverkat lager upp till 0,2 m. Siltig sand ,3 Vattenpåverkat lager upp till 0,2 m i södra delen av schaktet. Siltig sand 3 stolphål i norr ,3 Vattenpåverkat lager upp till 1 m. Silt ,3 Vattenpåverkat lager upp till 0,1 m. Siltig sand ,4 Vattenpåverkat lager upp till 0,1 m. Siltig sand ,4 Vattenpåverkat lager upp till 0,1 m. Silt ,3 Vattenpåverkat lager upp till 0,1 m. Silt ,3 Vattenpåverkat lager upp till 0,1 m. Silt ,3 Vattenpåverkat lager upp till 0,1 m. Inget vattenpåverkat lager i sydligaste delen av schaktet ,3 Vattenpåverkat lager upp till 0,1 m. Inget vattenpåverkat lager i sydligaste delen av schaktet. Silt - Silt ,3 Vattenpåverkat lager upp till 0,1 m. Silt ,3 Vattenpåverkat lager upp till 0,1 m. Silt ,3 Vattenpåverkat lager upp till 0,1 m. Inget vattenpåverkat lager i sydligaste delen av schaktet ,3 Vattenpåverkat lager upp till 0,1 m. Inget vattenpåverkat lager i sydligaste delen av schaktet. Silt - Silt ,4 Vattenpåverkat lager upp till 0,1 m. Silt ,3 Vattenpåverkat lager upp till 0,1 m. Inget vattenpåverkat lager i sydligaste delen av schaktet ,3 Vattenpåverkat lager upp till 0,1 m. Inget vattenpåverkat lager i sydligaste delen av schaktet. Silt - Silt ,3 Vattenpåverkat lager upp till 0,1 m. Silt ,3 Vattenpåverkat lager upp till 0,1 m. Inget vattenpåverkat lager i sydligaste delen av schaktet ,4 Vattenpåverkat lager upp till 0,1 m. Inget vattenpåverkat lager i sydligaste delen av schaktet. Silt - Silt ,3 Vattenpåverkat lager upp till 0,1 m. Silt ,3 Vattenpåverkat lager upp till 0,1 m. Silt ,3 Vattenpåverkat lager upp till 0,1 m. Silt ,3 Vattenpåverkat lager upp till 0,1 m. Silt ,3 Vattenpåverkat lager upp till 0,1 m. Silt ,4 Vattenpåverkat lager upp till 0,1 m. Inget vattenpåverkat lager i sydligaste delen av schaktet. Silt ,3 - Silt ,3 - Silt 1 kulturlager Resultat Drygt 2300 löpmeter schakt togs upp, vilket motsvarar en yta på ca 4000 m 2 och ungefär 8 % av förundersökningsområdet. Därtill togs en yta på 90 m 2 upp i anslutning till ett fyndbärande kulturlager inom områdets östligaste del (fig. 3). Totalt mättes fyra anläggningar in, varav tre stolphål och ett lager (tabell 2). Matjorsdjupet inom den undersökta ytan varierade mellan 0,15 0,4 m. Mellan matjord och den siltiga undergrunden fanns, i stort sett inom hela området, ett mörkgrått lager av svämsediment, upp till 0,2 m tjockt. I den nordöstra delen av undersökningsområdet fanns det spår av en våtmarkshåla, där det vattenavsatta lagret uppgick till drygt en meter. Exploateringsytan har placerats till de mest

13 Skegrie 12:4 och 12:7 Lämningar från yngre stenålder 11 E E N N Arkeologiska objekt Schakt Undersökningsområde E N Figur 3. Schaktplan över arkeologisk förundersökning av Skegrie 36:1. Skala 1:3000 låglänta delarna av det flacka landskapet, med svaga förhöjningar åt norr, öster och söder. Sannolikt har området, i varierande grad, varit vattenpåverkat enda fram till utdikningen i modern tid. Den forna havsviken under yngre stenålder sjönk undan, men terrängen karakteriserades troligen fortsatt av våtmarker i anslutning till den kvarvarande Albäcksån. På skånska rekognosceringskartan från 1810-talet syns också hur stora arealer i anslutning till ån vid Skegrie präglats av vattensjuka områden. Det var endast inom förundersökningsområdets nordöstligaste del, inom vissa av de östra delarna samt längst i söder som det saknades spår av vattenavsatta lager (fig. 4). Det var också i norr och öster som det fanns spår av förhistoriska aktiviteter, område 1 och 2 (fig. 5). Inom ett parti av områdets östra del togs en något större yta upp (O33265) eftersom vi här i sökschakt hade identifierat ett fyndförande sandigt kulturlager (A33273) (fig. 6). Hela lagret som kunde avgränsas inom schaktet var rundovalt till formen och ca 6x5 m stor, drygt 20 m 2. Lagrets mäktighet var upp till 0,1 m. Lagrets sandiga karaktär gjorde det lättgrävt och hela anläggningen kunde undersökas för hand. Flintmaterialet utgjordes av ett fragment av en

14 12 Skegrie 12:4 och 12:7 Lämningar från yngre stenålder E E N N E N Arkeologiska objekt Våtmark Schakt Undersökningsområde Figur 4. Våtmarkens ungefärliga utbredning inom exploateringsytan. Skala 1:3000. Tabell 2. Anläggningstabell Anl. nr Typ Undersökt andel (%) Fyndinsamlingsmetod Undersökningsmetod Beskrivning Stolphål 50 Handplock Skärslev 0,2 i diam. 0,1 m djup, Svagt humös sandig fyllning Stolphål 50 Handplock Skärslev 0,2 i diam. 0,1 m djup, Svagt humös sandig fyllning Stolphål 50 Handplock Skärslev 0,25 i diam. 0,15 m djup, Svagt humös sandig fyllning Kulturlager 100 Handplock Skärslev Rundoval, 6 5 m stor. 0,1 m djup. Svagt humös sandig fyllning. Tabell 3. Fyndtabell Fnr. Material Sakord Antal Vikt (g) Kontext 1 Flinta Tunnackig yxa, fragment Flinta Avslagskärna Flinta Avslag/avfall Keramik Ben Obränt

15 Skegrie 12:4 och 12:7 Lämningar från yngre stenålder 13 Område 2 E E E N N Område 1 Arkeologiska objekt Schakt Undersökningsområde N Figur 5. Område 1 och 2 inom exploateringsytan. Skala 1:3000. tunnackig yxa, en avslagskärna (fig. 7) och 54 flintavslag, varav några brända. Sjutton keramikskärvor av neolitisk karaktär framkom. Dessutom påträffades 37 st. obrända benfragment (34 g) (tabell 3). De är svåra att artbestämma men eventuellt gris och nöt fanns representerat i benmaterialet. Ett av benen, som förmodades komma från gris, har 14 C-daterats till BC kal. 2 sigma (LuS-12126), dvs. tidig mellanneolitikum. Troligen finns det en fortsättning av tillhörande kontexter åt öster, utanför exploateringsområdet. I det nordöstligaste schaktets norra del (o32735) påträffades tre stolphål (A32752, och 32773) (fig. 8). De var mellan 0,2 0,25 m stora och mellan 0,1 0,15 m djupa med en svagt humös sandig fyllning. Anläggningarna kan knytas till, och utgör den sydligaste delen av det grav- och boplatsområde (Bodarp 29) som var föremål för en förundersökning år 2014 (Friman 2014). Lämningarna ligger i direkt anslutning till våtmarken. Övriga ytor inom exploateringsområdet saknade helt spår av förhistoriska lämningar. Dessa låglänta partier har under perioder varit sanka. Som skifteskartan från 1700 visar har området också under perioder utnyttjats som betesmark.

16 14 Skegrie 12:4 och 12:7 Lämningar från yngre stenålder N E A33273 N N E E Lager Schakt Undersökningsområde Figur 6. Område 1. Skala 1: cm Figur 7. Fragment av tunnackig yxa och en avslagskärna från lager A Skala 1:1. Foto: Magnus Andersson.

17 Skegrie 12:4 och 12:7 Lämningar från yngre stenålder 15 N E E E N N Stolphål Schakt Undersökningsområde Figur 8. Område 2. Skala 1:100

18 16 Skegrie 12:4 och 12:7 Lämningar från yngre stenålder Måluppfyllelse, utvärdering och arkeologisk potential Följande mål uppfylldes inom ramen för förundersökningen: Kunskapen om fornlämningen har fördjupats. Fornlämningens innehåll och fördelning inom området har klargjorts. Bevaringsförhållandena har kunnat bedömas. Lämningarna har preliminärt daterats. Fornlämningens vetenskapliga potential har värderats. Arbetet har utförts inom givna kostnadsramar. Enligt undersökningsplanen skulle ungefär 15 % av exploateringsytan banas av. Sammanlagt schaktades endast 4000 m 2 fram, dvs. 8 % av ytan. Förklaringen till denna avvikelse är att sökschaktsgrävningen med all tydlighet visade att fornlämningar saknades inom största delen av undersökningsområdet varför färre ytor behövde banas av. Inom två områden kunde förhistoriska lämningar dokumenteras (fig. 5). Område 1 I öster dokumenterades ett neolitiskt aktivitetsområde i form av ett fyndförande kulturlager (fig. 6). Fyndet av ett fragment från en tunnackig flintyxa daterar aktiviteterna till perioden tidigneolitikum II-mellanneolitikum AII, dvs. under en fas av yngre stenålderns Trattbägarkultur, ca kal. bc. Denna datering styrks av 14 C-resultatet. Även det övriga flint- och keramikmaterialet i lagret har en tydlig neolitisk prägel (fig. 7). Det var möjligt att avgränsa och totalundersöka lagret. Den rundovala formen, storleken och djupet gör att det inte kan utelutas att lagret representerar botten på en hydda. Även om stolphål och härd saknas känns strukturen igen från flera andra neolitiska platser i Skåne. Runda eller ovala hyddor med nedsänkt golv/upptrampad yta tycks vanligt under denna period (Andersson, Artursson & Brink 2016). Det är svårt att avgöra om lämningarna representerar ett kortvarigt, enstaka besök på platsen eller om de är en del av ett större neolitiskt sammanhang. Kulturlagret låg omedelbart i kanten av den forna våtmarken och med tanke på de neolitiska lämningar som finns österut (se Fornlämningsmiljö) är det rimligt att föreställa sig att aktiviteterna har en fortsättning utanför exploateringsområdet. Fyndmaterialet av flinta, keramik och ben i det avgränsade lagret, inom exploateringsområdet, tyder på ordinära hushållsaktiviteter. Område 2 Längst i nordöst, omedelbart norr om våtmarksområdet, framkom tre stolphål (fig. 8). Det var inte möjligt att avge någon datering men det är däremot högst troligt att de ska knytas till den undersökta bo- och gravplatsen i norr (Bodarp 29).

19 Skegrie 12:4 och 12:7 Lämningar från yngre stenålder 17 Förslag till fortsatta åtgärder I samråd med Länsstyrelsen totalundersöktes och dokumenteras lämningarna under förundersökningen och därför förordas att inga vidare antikvariska åtgärder är nödvändiga. Referenser Andersson, M. och Wallebom, B Döserygg. Grav- och samlingsplats från början av yngre stenålder. Arkeologisk undersökning Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2010:30. Andersson, M. och Wallebom, B Döserygg and Skegrie. Megalithic centres in south-west Scania, southern Sweden. I: Fontin, D., A.J. Louwen, S. vad der Vaart & Wentink, K. (ed.). Beyond barrows. Current research on the structuration and perception of the prehistoric landscape through monuments. Leiden. Andersson, M., Artursson, M. & Brink, K Early Neolithic Landscape and Society in South-west Scania New Results and Perspectives. In Journal of Neolithic Archaeology. Doi /jna Friman, B Skegrie 41:1 m. fl. Arkeologisk utredning Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2012:43. Friman, B Skegrie 41:1 och Östra Värlinge 6:70. Skåne, Trelleborgs kommun, Bodarp och Hammarlöv socken. Arkeologisk förundersökning Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2014:171. Olsson, M Gas på tvären fragment av fornlämningar. Arkeologisk förundersökning. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2000:104. Administrativa uppgifter SHMM:s dnr: Länsstyrelsens dnr: SHMM:s projektnr: A Intrasisprojekt: SHMM A Undersökningstid: 4 10 oktober Projektgrupp: Magnus Andersson och Bo Friman. Underkonsulter: Sydschakt ekonomisk förening, Lambertsson Sverige AB, AVIS. Exploateringsyta: kvadratmeter. Undersökt yta: 4000 kvadratmeter. Läge: Fastighetskartan, blad 61D4HS Höllviken. Koordinatsystem: Sweref 99 TM. Höjdsystem: Rikets, RH 00. Dokumentationshandlingar: Dokumentationshandlingarna lagras tillsammans med Intrasisdatabasen och i projektkatalogen. Fynd: F1 5 förvaras hos Arkeologerna, Statens historiska museer, i väntan på fyndfördelningsbeslut.

20 18 Skegrie 12:4 och 12:7 Lämningar från yngre stenålder Ordlista Anläggning: Arkeologisk term som avser olika slags lämningar, t.ex. gropar och härdar. Boplats: Plats där man under förhistorisk tid vistats och där föremål, råämnen för bearbetning, byggnadslämningar, byggmaterial och/eller avfall lämnats kvar på marken. Dike/ränna: Grävd ränna eller dike. Dös: Typ av megalitgrav. Dösen består av flera stenblock som bildar en gravkammare. Gravkammaren ingår i en rektangulär eller rund hög av jord och sten långdös respektive runddös som avgränsas av liggande eller resta stenar. FMIS: Riksantikvarieämbetets nationella fornminnesinformationssystem. Flatmarksgrav: Förhistorisk grav utan idag synlig markering ovan jord. Fyndplats: Fyndplats för enstaka eller fåtal föremål/artefakter från förhistorisk tid, medeltid eller äldre historisk tid. Avser plats för fynd som man kan anta inte medvetet deponerats på platsen och/eller där det påträffats för få fynd för att området ska kunna bedömas som boplats. Gravfält: Lokal med minst fem förhistoriska gravanläggningar med ett inbördes avstånd av högst 20 meter. Gånggrift: Typ av megalitgrav. Gånggriften är en vidareutveckling av dösen, där kammaren försetts med en täckt gång in till gravrummet. Härd: Avgränsad eldplats. Kulturlager: Lager med deponerat/utkastat material vid boplats. Mesolitikum: Äldre stenålder, jägar-/samlarstenålder. Mesolitikum omfattar tiden f.kr. Megalitgrav: Se Stenkammargrav. Megalitområde: Område med spår efter flera stenkonstruktioner knutna till stenkammargravar. Neolitikum: Yngre stenålder, bondestenålder. Neolitikum omfattar tiden f.kr. Stenkammargrav: Förhistorisk gravanläggning (megalitgrav) bestående av en gravkammare med väggar och tak av hällar eller block. Trattbägarkultur: Period av tidigaste och mellersta bondestenålder (neolitikum), namngiven efter dess karaktäristiska keramik.

21

22

23

24 Skegrie 12:4 och 12:7 Exploateringsytan, sydost om Skegrie, ligger i de mest låglänta delarna av ett annars flackt landskap, ca 5 meter över havet. Svaga förhöjningar åt norr, öster och söder urskiljs. Den nord sydligt orienterade Albäcksån som passerar cirka trehundra meter väster om området är en rest av en forntida havsvik som sträckte sig från nuvarande Trelleborg upp till Håslöv. Havsviken sjönk så småningom undan, men terrängen karakteriserades troligen av våtmarker i anslutning till den kvarvarande Albäcksån enda fram till utdikningen i modern tid. På skånska rekognosceringskartan från talet syns också hur stora arealer i anslutning till ån vid Skegrie präglats av vattensjuka områden. Den arkeologiska förundersökningen visade att det endast var inom områdets nordöstligaste del, inom vissa av de östra delarna samt längst i söder som det saknades spår av vattenavsatta lager. Det var också i norr och öster som det fanns spår av förhistoriska aktiviteter. I öster dokumenterades ett neolitiskt aktivitetsområde i form av ett fyndförande kulturlager. Fyndet av ett fragment från en tunnackig flintyxa daterar aktiviteterna till yngre stenålderns Trattbägarkultur, ca f Kr. Den rundovala formen, storleken och djupet gör att det inte kan utelutas att lagret representerar botten på en hydda. Längst i nordöst, omedelbart norr om våtmarksområdet, framkom tre stolphål. Det var inte möjligt att avge någon datering men det är däremot högst troligt att de ska knytas till den undersökta bo- och gravplatsen i norr.