Kemikalieinspektionens produktregister visar att det finns omkring kemiska produkter i Sverige med omkring kemiska ämnen.

Transkript

1 Giftfri miljö Användning av kemikalier är en förutsättning för det moderna välfärdssamhället. Samtidigt medför den omfattande användningen risker. Från de olika delarna i varornas livscykel tillverkning, distribution, användning, återvinning når farliga ämnen oavsiktligt omgivande miljöer. Beroende på egenskaper anrikas de i ekosystemen och påverkar också människan. Så länge Malmö var en industristad med bl.a. stora verkstäder och omfattande varvsindustri präglades användning av kemikalier mycket av lokala förhållanden. Påverkan kunde för den enskilde bero av verksamheter i den egna stadsdelen eller kvarteret. Denna bild har förändrats. Industrisektorn är mer diversifierad och småskalig. Hushållens kemikalieförbrukning har fått en relativt sett större betydelse. Miljöpåverkan sker mer diffust t.ex. via avfall och avlopp. De stora punktkällorna är färre och näringslivet mer inriktat på kunskaps- och tjänsteproduktion. Samtidigt har kemikalieflödena alltmer internationaliserats. Miljöpåverkan av förorenad mark, trafikdagvatten, bekämpningsmedel och läkemedelsrester är exempel på aktuella frågeställningar. Globalt har kemikalieproduktionen ökat kraftigt och förväntas fortsätta öka. Generellt är dock kunskapen om kemiska ämnens miljöpåverkan låg. Bara för en mindre del av förekommande ämnen finns adekvat information om effekter på miljö och hälsa. För sammansatta varor är kunskaperna ännu lägre. För oavsiktligt bildade ämnen är kunskaperna också låga. Kemikalieinspektionens produktregister visar att det finns omkring 7 kemiska produkter i Sverige med omkring 13 kemiska ämnen. Med särskilt farliga ämnen avses ämnen som är persistenta och bioackumulerbara (PB- ämnen), cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska (CMR- ämnen), hormonstörande eller kraftigt allergiframkallande, samt tungmetallerna kvicksilver, kadmium och bly. Miljösituationen i Malmö Tillstånd Varor. Såväl i Malmö som i Skåne län pågår arbete med att i miljötillsynen verka för utfasning av särskilt farliga ämnen. Då produktflödet är internationellt kan det vara svårt att avläsa resultat av arbetet. En indikator kan vara Kemikalieinspektionens statistik för CMR- ämnen. Statistiken speglar vad som är anmält till produktregistret av svenska importörer, tillverkare eller namnbytare. Antalet produkter som innehåller CMR- ämnen (figur nedan) har sjunkit under den tid statistik finns tillgänglig. DIAGRAM 1 Antal kemiska produkter som innehåller CMR- ämnen, importerade eller tillverkade av skånska företag. Källa: Kemikalieinspektionen. Antal

2 Livsmedel. Miljögifter i fisk fångad i Malmös havsområde i Öresund har undersökts med varierande omfattning bl.a. 1998, 25 och 27 (främst i skrubbskädda). Kvicksilverhalterna har vid dessa tillfällen legat under gränsvärdet. Av organiska miljögifter har måttliga halter påträffats av flamskyddsmedel såsom PBDE, mjukgörare såsom DEHP och perflourerade ämnen såsom PFOS. Dioxiner har undersökts vid ett tillfälle (sill) varvid halterna bedömdes vara låga. Spår av bekämpningsmedel från jordbruket påträffas ibland i svenska kommuners drickvatten. Vid enstaka tillfällen har sådana spår påvisats i det kommunala dricksvattnet i Malmö, dock långt under gränsvärdena. Det kommunala dricksvattnet i Malmö har hög kvalitet och uppfyller Livsmedelsverkets alla krav. Enskilda brunnar har inte inventerats systematiskt. Låga halter av bekämpningsmedel har påträffats vid några tillfällen. Vattenmiljöer. Under en tjugoårsperiod, fram till de första åren på 2-talet, har den sammanlagda belastningen av tungmetaller på Öresund från svensk och dansk sida minskat kraftigt. Detta har visats i jämförande studier av Öresundsvattensamarbetet. Belastningen har vid slutet av perioden uppskattats till ca 4 ton zink, 7 ton koppar, 5 ton nickel, 4 ton bly, 2 ton krom samt 16 kg kadmium och 7 kg kvicksilver (figur nedan). De källor som beaktades var vid båda tillfällena vattendrag, kommunala reningsverk, industrier och atmosfäriskt nedfall. Uppskattningarna bör betraktas som grova, men tendenserna stöds av andra data. DIAGRAM 2 Uppskattad belastning på Öresund av tungmetaller (ton/år) med data från perioderna 1981/1982 och 1999/23. Kadmium- respektive kvicksilverbelastningen uppskattades under den senare perioden till ca,16 och,7 ton/år. Källa: Öresundskommissionen och Öresundsvattensamarbetet. 1 ton/år / / Zn Pb Cu Ni Cr Cd Hg Miljöförvaltningen lät under 27/28 genomföra undersökningar av tungmetaller i Segeåns huvudflöde samt i Risebergabäcken. Halterna var i nivå med bakgrundsvärden. Bekämpningsmedelsrester undersöktes också. Förekomsten var måttlig. Grundvattnet i centrala Malmö är kraftigt förorenat. Det används dock inte för dricksvattenändamål. Föroreningarna består bland annat av perkloretylen och dess nedbrytningsprodukter och härrör från läckage från tidigare kemtvättverksamhet. Mark. Malmö var en av de första kommunerna i Sverige som började med systematiska inventeringar av äldre, förorenade industriområden. De flesta sådana områden är inventerade. På många platser har sanering skett. Marksanering är ofta kopplat till exploatering och antalet ärenden har tenderat att öka under senare år. Förloppen kan i vissa fall bli utdragna. Bakomliggande händelser ligger ofta långt tillbaka i tiden och kan vara svåra att utreda.

3 DIAGRAM 3 Ärendeflödet vad gäller förorenade områden. För 27 och 28 visas antal öppna ärenden, antal inkomna/kompletterade ärenden, antal beslut som inneburit ingen ytterligare åtgärd, samt alla beslut Antal Antal öppna ärenden Inkomna anmälningar/kompletterande anmälningar om sanering Beslut ingen ytterligare åtgärd Alla beslut Slam och sediment. Det har ett stort intresse att följa halterna av tungmetaller i det slam som uppkommer vid Sjölunda och Klagshamns avloppsreningsverk. Så gott som allt avloppsvatten från industri och hushåll leds dit. Halterna ligger numera som regel under Naturvårdsverkets gränsvärden. Tidigare har funnits problem med koppar, något som dock åtgärdats. Som exempel på en positiv utveckling visas i figur nedan halterna av kvicksilver i slam från Sjölunda reningsverk. DIAGRAM4 Halter av kvicksilver i slam från Sjölundaverket samt Naturvårdsverkets gränsvärde. Källa VAverket/VA SYD. 14 mg/kgts Kvicksilver Gränsvärde kvicksilver

4 Halterna av metaller i hamnarnas bottensediment har också följts då de också kan sägas spegla en allmän miljöpåverkan. Undersökningar har gjorts vid tre tillfällen 1993, 21 och 27. Halterna har i stort sett varit avtagande under denna tid. Några av de mera farliga metallerna har dock dessvärre påvisats i relativt höga halter jämfört med bakgrundsvärden. Atmosfäriskt nedfall. Nedfallet av tungmetaller, däribland bly, kadmium, krom, nickel och kobolt har undersökts i Malmö i Augustenborg under höst/vår åren 1999/2 samt 24/25. Nedfallet var generellt lägre vid det senare tillfället. Byggnader. Inventering och sanering av PCB pågår i Malmö. Av de 29 byggnader som misstänks innehålla PCB hade år inventerats. Ungefär en tredjedel visade sig innehålla saneringspliktig PCB (>5 ppm) och 33 stycken hade sanerats. DIAGRAM 5 PCB i byggnader i Malmö. Källa: Miljöförvaltningen. 497 Ej inventerade byggnader 651 PCB funnen (saneringspliktig PCB halt > 5 mg/kg) 177 PCB ej funnen Luft. Vid Miljöförvaltningens mätstationer undersöks halter av luftföroreningar i stadsluften. Förutom de vanliga föroreningarna SO2, NO2, ozon, partiklar och kolmonoxid följs också halter av ämnen som förekommer i lägre halter såsom bensen, xylen m.fl. Luftkvalitet diskuteras närmare under Frisk luft. Effekter På grund av den stora variationen vad gäller exponering är det sällan möjligt att ange hur stor andel av viss typ av sjuklighet i en stadsbefolkning som orsakas av miljögifter och hur stor del som beror på andra faktorer (t.ex. ärftliga). Det förebyggande miljöarbetet får till stor del utgå från vad som är känt om egenskaper och förekomst av olika kemiska ämnen. Också för viltlevande djur är det ofta svårt att knyta en påvisad skada till ett visst kemiskt ämne. Skador på fortplantningsorgan hos strandsnäckor (Littorina littorea) är dock en välkänd sådan effekt, påvisad också i Malmö och Öresund, och orsakad av tributyltenn (har använts i båtbottenfärger). Påverkansfaktorer Människan exponeras för miljögifter framför allt via föda, dricksvatten och luft. Utsläpp till miljön i Malmö sker från industri, trafik, uppvärmning och hushåll. Förändringar i Malmös näringsliv har medfört att den lokala industrins andel sannolikt minskat. Påverkan från energianläggningar i Malmös fjärrvärmenät är liten då utsläppen sker på hög höjd. Trafiken i Malmö har ökat och det är oklart om renare bränslen och bättre motorer uppvägt ökningen när det gäller effekter på människa och miljö.

5 Det fanns 29 omkring 111 verksamheter i Malmö som klassats som miljöfarliga i miljöbalkens mening. Härav var ca 78 aktiva och 33 vilande. De delas in i A-, B-, C- och U- anläggningar där A- anläggningarna är de som har störst potentiell miljöpåverkan. A- och B- anläggningar är tillståndspliktiga, C- anläggningar är anmälningspliktiga. Bland de aktiva anläggningarna fanns år 29 9 A- anläggningar, 53 B- anläggningar, 29 C- anläggningar och 33 U- anläggningar. Härtill kom ca 1 ej klassade anläggningar. DIAGRAM 6 Miljöfarliga verksamheter i Malmö enligt miljöbalken efter klassning i A-, B-, C- och U- anläggningar (aktiva 29). 16% 1% 7% A-anläggningar B-anläggningar 37% C-anläggningar U-anläggningar 39% Ej klassade Bland verksamhetstyper som på grund av inriktning eller stort antal påverkar miljön i Malmö kan nämnas bilverkstäder, bensinstationer, bilskrotföretag, tvätterier, grafisk och fotografisk industri, laboratorier, avfallsföretag, livsmedelsföretag, ytbehandlare, läkemedelsföretag samt verksamheter inom vård och tandvård. Regionala aspekter Miljöförhållandena i Skåne präglas av att länet är Sveriges viktigaste jordbrukslän samt av stor genomfartstrafik och, genom sin geografiska belägenhet, miljöpåverkan från kontinenten. Bekämpningsmedel och kadmium är regionalt viktiga kemikaliefrågor. Hamnverksamhet, bygg- och anläggningssektorn samt livsmedelsindustri är betydande. Även för Malmö är dessa frågor viktiga. Gällande mål Internationella konventioner Den globala kemikaliestrategin SAICM (Strategic Approach to International Chemicals Management) syftar till att kemikalier till år 22 produceras och används på ett sådant sätt att skadliga effekter på människors hälsa och på miljön blir så små som möjligt. Genom Stockholmskonventionen förbjuds produktion, användning och handel av drygt 1 särskilt farliga ämnen. Rotterdamkonventionen reglerar informationskrav i samband med export av farliga ämnen. Baselkonventionen syftar till skydd vid bortskaffande och gränsöverskridande transporter av farligt avfall.

6 Mål inom EU Reach (Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals) är en kemikalielagstiftning inom EU som ersätter stora delar av de kemikalieregler som gällde före den 1 juni 27. Bestämmelserna börjar gälla stegvis. Nationella mål (föreslagna mars 28) Nationellt miljökvalitetsmål Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Nationella delmål har föreslagits inom områden benämnda Kunskap om kemiska ämnens hälso- och miljöegenskaper, Information om farliga ämnen i varor, Särskilt farliga ämnen, Minskning av kemiska ämnens hälso- och miljörisker, Efterbehandling av förorenade områden, Oavsiktligt bildade ämnen samt Exponering av kadmium via föda och arbete. Till delmålen finns ett stort antal preciseringar. Regionala mål Delmål för Skåne avser i korthet följande aspekter. Kunskaper och information om särskilt farliga ämnen i Skånes naturmiljöer Utfasning av farliga ämnen Ingen nettotillförsel av kadmium till jordbruksmark Förekomst av kemiska bekämpningsmedel nära noll år 215 i Skånes sjöar och vattendrag Efterbehandling av förorenade områden med akuta risker senast 21 Efterbehandling av förorenade områden med stora risker: 1 områden åtgärdade senast % av odlad areal i Skåne ekologiskt odlad till 21 och motsvarande försäljning av ekologiska livsmedel. Konsumtionen av ekologiska livsmedel i offentlig sektor minst 25 % år 21. Program år 21 för minskning av halterna av dioxiner i livsmedel Kadmiumexponering säker ur långsiktigt folkhälsoperspektiv till 215. De skånska målen fastställdes under år 23. En mindre revidering gjordes under år 27. En större revidering kommer att göras när nya miljömål beslutats efter nästa miljömålsproposition. Värdering Kunskapsbehov Kunskapsförsörjningen behöver förbättras inom flera områden, bland annat när det gäller vilka ämnen som förekommer i varor och produkter, kemiska ämnens hälso- och miljöfarlighet, alternativa ämnen och processer samt farliga ämnens förekomst i miljön i relation till riktvärden. En stor del av kunskapsförsörjningen måste ske via Reach. Det är dock viktigt med lokal kunskapsuppbyggnad hos myndigheter och verksamhetsutövare. Behov av lokala mål Lokala mål bör utformas till stöd för utfasning av farliga ämnen samt minskad belastning och minskad förekomst i olika media (bl.a. slam, hamnsediment, dagvatten). Mål rörande sanering av förorenad mark, stopp för utsläpp av olja m.m. i havsmiljöer samt minskade risker vid olyckstillbud (akuta skadehändelser) kan också vara befogat. Behov av åtgärder Pågående åtgärdsarbete Arbetet för en giftfri miljö bedrivs genom tillsyn av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken, genom information till företag och allmänhet, genom att krav ställs vid upphandling, genom krav vid byggande och vid rivningar, genom utveckling av avfallshanteringen och genom ett aktivt arbete med att sanera förorenad mark samt PCB i byggnader. Verksamhetsutövarnas egenkontroll är viktig i dessa sammanhang. Genom övervakning av tillståndet i miljön förbättras kunskapsunderlaget.

7 Åtgärdsmöjligheter Exempel på hur arbetet kan utvecklas ytterligare kan vara att fortsätta integrera miljötillsynen med resultat från miljöövervakning och med miljömålsarbetet samt att utveckla egenkontrollen både hos verksamheter och hos kommunen själv. Miljöcertifiering av slam är en viktig och resurskrävande uppgift med många positiva konsekvenser. Marksaneringar och upphandlingar är fortsatt högt prioriterade arbetsområden. Det är svårt att nämna enskilda kemikalier men viktigt är att identifiera och avveckla utsläpp av s.k. PRIO- ämnen. Särskilt kemikalieintensiv verksamhet är viktig att följa upp liksom även transporter av farliga ämnen. Grundvattenpåverkan kan förebyggas genom tillsyn av cisterner m.m. Bekämpningsmedel och kadmium är väsentliga i ett skånskt perspektiv. Bland produktgrupper kan t.ex. leksaker, livsmedelstillsatser och fyrverkerier vara intressanta att följa liksom läkemedelsrester i miljön. Information till malmöbor är viktig i många av dessa sammanhang. Behov av åtgärder från andra aktörer Mycket av arbetet sker i regional samverkan i länet. Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket är också betydelsefulla genom sina uppdrag att från nationell nivå dra upp riktlinjer för arbetet. Universitet, högskolor och större företag står för mycket av den viktiga kunskapstillväxten. Det europeiska kemikaliearbetet har blivit allt mer betydelsefullt.