Planeringsanvisningar HSU 16-18

Transkript

1 1 (35) Planeringsanvisningar HSU Fastställd vid programråd Box 27805, Stockholm Karlstad Besöksadress: Drottning Kristinas väg 37 Besöksadress: Våxnäsgatan 10, Karolinen Tel , Fax Tel , Fax

2 2 (35) Innehåll Planeringsanvisningar HSU Fastställd vid programråd Syfte, och Beslut i stort med övergripande mål Beslut i stort med riktlinjer Utbildningens upplägg och innehåll i stort Lednings- ansvarsförhållanden a. Programansvar, Programchef, Programråd, Programsamordningsmöte... 9 a. Kursansvarigas ansvar till ledning/ansvar b. Avdelningschefernas uppgifter och ansvar Utbildningsprogram Utbildningsplan fastställande Utbildningstid Högskolepoäng Examen Uppdragsutbildning Utarbetande av utbildningsplaner Resurser Mall grundschema för HSU Lokaler Ingående kurser Kurser som leder till magisterexamen i KrV Möjlighet till valbar kurs efter examen/avslutning Antal studerande och indelning till avdelningar Internationella studerande Tematisk utbildning Studier utomlands Progression Rapportering efter avslutad kurs och program Samordning HSU Op och HSU T Chefs och individutveckling a. Aktiviteter inom ramen för Chefs- och individutvecklingen omfattar:... 26

3 3 (35) 26. Digitalt stöd a. LMS b. Outlook Studerandemedverkan Uniformsbestämmelser Kollegium Stipendier och belöningar Styrande dokument Idrott och friskvård Språk Säkerhet... 35

4 4 (35) Planeringsanvisningar för HSU under perioden (HSU Op, HSU S, HSU T, HSU FM Ing, MPU) 1. Syfte, och Beslut i stort med övergripande mål. Syftet med detta dokument är att ge programansvariges inriktningar och prioriteringar för HSU 16-18, inkl MPU och dess genomförande. Det riktar sig främst till PL HSU avdelningschefer, studierektorer (motsv), kursansvariga, examinatorer samt övrig personal som direkt/indirekt stödjer utbildningen. Under perioden genomförs HSU enligt fastställda utbildningsplaner i syfte att försörja Försvarsmakten (FM) med chefer som i framtiden ska inneha ledande befattningar inom FM och andra försvarsmyndigheter. HSU är en professionsinriktad uppdragsutbildning beställd av FM, där grunden är utvecklingen av förmågan att leda väpnad strid. Det innebär att utbildningen genomförs med en tydlig koppling till ett militärt yrkesutövande, speciellt att kunna leda och fatta beslut, samtidigt som genomförandet ska präglas av ett vetenskapligt förhållningssätt. 2. Beslut i stort med riktlinjer. Det övergripande målet med programmet är att tillgodose det framtida behovet av Försvarsmaktofficerare som har generell kompetens, kunskap, insikt och färdigheter för att kunna tjänstgöra och utvecklas i befattningar som stabsmedlemmar och chefer till OF 4 och högre under fred, kris och krig såväl nationell som internationellt. Förmågan att leda väpnad strid samt förståelse för de krav som ställs på en chef är centralt. Utbildningsprogrammets huvudområde är för: HSU Op och HSU S Krigsvetenskap avseende planering, genomförande och utvärdering av gemensamma operationer och utnyttjande av militära resurser på alla krigföringsnivåer längs hela konfliktskalan. HSU T, HSU FM Ing och MPU Militärteknik avseende hur tekniken och tekniska system inverkar på och påverkas av militär verksamhet samt inom Krigsvetenskap avseende strategi och taktik och samordningen av verksamheter inom den gemensamma operationen. Inledningsvis ska kursplaner ingående i de fastställda utbildningsplanerna utarbetas av kursansvariga. Planerna ska föredras och samråd ska tecknas med Programansvarig (PA) HSU innan de fastställes av Kursplaneutskottet (KUS). Inriktningen är att kursplanerna är fastställda senast tre månader före kursstart. Därefter ska Kursbeskrivningar vara klara senast fem veckor före kursstart. Studerande representant tecknar samråd innan de

5 5 (35) fastställes av kursansvarig. Därefter genomförs utbildningen enligt tider, och övergripande mål som framgår i Utbildningsplanen. Examensmål, lokala mål och tidigare erfarenheter ska vara grunden för utbildningen. Tilldelade ekonomiska takvärden ska innehållas. Efter genomförd utbildning redovisas erfarenheter, ekonomiskt utfall och förslag till förändringar för PA. Slutligen efter utbildningen, med erfarenheterna som grund, tas en Programutvecklingsplan fram som redovisas för uppdragsgivaren FM. Riktlinjer Övergripande riktlinjer för samtliga: - PA HSU företräder FM och är ansvarig att beställd utbildning genomförs inom tilldelad tid och fastställda ekonomiska ramar. - Den militära professionen ska vara i centrum inom gällande akademiska ramar. - En tydlig militärprogression ska genomsyra utbildningen som en röd tråd genom samtliga kurser. Det sker genom kontinuerlig samverkan och möten mellan kursansvariga. Återrapportering till PA. - Det nationella perspektivet är prioriterat. - Försvarsplaneringsfältövning ska genomföras i Sverige. - Uppdragsgivaren FM ska ges större möjlighet till insikt och påverkan, det görs genom PR och samordningsmöten med FM. - Tilldelad budget ska hållas, ett ev. under- eller överutnyttjande på mer än 10% ska anmälas till PA. - Studerandemedverkan skall kontinuerligt ske under utbildningen. Övriga riktlinjer för samtliga: - HSU Op och HSU T utbildning ska, jämfört med tidigare år, reduceras till 120 hp. - Utbildningen ska bedrivas tematiskt där det är möjligt. Kursansvarig ska följa de riktlinjer som finns i dokumentet Policy för tematisk utbildning vid FHS. Fastställd av PA HSU efter föredragning i FoUN. - Utökad samordning ska ske mellan HSU Op och HSU T genom gemensamma föreläsningar, och deltagande i varandras stabs- och fältövningar. - Introduktionsutbildning för internationella studerande ska genomföras före utbildningsstart. Ansvarig MPL. - Lagutvecklingsveckan blir en del av kursen HSU 10/T8 (Ledarskap under påfrestande förhållanden). - Ledarskapsutbildning inom ramen för HSU 10/T8 läggs ihop med stabsövningar. - Auschwitz resan blir en del av HSU 10/T8 och avslutar utbildningen. - Avdelningschefer vid MPL ansvarar för de studerandes chefs- och individutveckling, bland annat genom utvecklingssamtal, coachning etc. - FHS CUP ska genomföras. Utvecklas mot nationellt försvar. - Det självständiga arbetet genomförs termin 4. Hänsyn till kvalificerade handledare är styrande.

6 6 (35) - Avdelningschefer, kursansvariga och lärare ska fungera som föredömen för de studerande. - Positiv anda, föregångsmannaskap ska prägla utbildningen - FN Res. 1325, Försvarsmedicin, CBRN och Gender ska ingå som en tematisk del i utbildningen, där det är möjligt. - Reflektion ska genomföras vid föreläsningar och genomgångar. - Fem veckors semester mellan år 1 och 2. Riktlinjer för HSU Op och HSU S - Nya kurser, där samtliga stabsövningar ingår, skapas. - Stabsövningar ska examineras. - Folkrätten blir en del kurs inom ramen för HSU 3 med egna hp och egen kursplan. - HSU 3 strat ska inte genomföras samtidigt som SU 3 strat genomförs. Därmed genomförs HSU 4 före HSU 3 - Grundläggande utbildning i metoder inom HSU 5 läggs före CJSE. - CJEX genomförs år 1 (tidigare år 2). Riktlinjer för HSU T, HSU FM Ing och MPU - Studerande vid HSU T ska ha möjlighet att ta ut en Magisterexamen i Krigsvetenskap efter genomförd utbildning. - HSU FM Ing och MPU kurser utgår från HSU T - Studerande vid HSU T genomför kurs HSU 2. - Kurs T 8, Ledarskap och officersprofessionen läses i så stor utsträckning som möjligt ihop med HSU Op (HSU 10) - De nya kurserna T 9 och T 10 utvecklas ytterligare. 3. Utbildningens upplägg och innehåll i stort. HSU Op hela utbildningen och HSU S första året HSU inleds med HSU 10 Ledarskap och officersprofessionen. Den fördelas under hela programmet och behandlar bl a chefsutveckling, organisation, strategiskt ledarskap, professionsetik, militära familjer och veteraner, formella & informella beslutsprocesser. Därefter genomförs kursen HSU 2 Krigsvetenskap och kritiskt tänkande. Den ger en översikt om krigföring, särskilt militärt tänkande mellan politik och taktik, med utgångspunkt i Clausewitz. I kursen läggs stor vikt vid förmågan till kritiskt tänkande om krigföring. Sedan inleds kursen HSU 9, Teori och metod i Krigsvetenskap samt SA, som sedan återkommer i flertalet av påföljande kurser. Kursen intensifieras innan det självständiga arbetet och är en fördjupning i vetenskaplig teori och metod samt avslutas med ett självständigt arbete på D-nivå.

7 7 (35) I mitten av terminen inleds HSU 4, Försvarsgrenstaktik och operativa funktioner. Den är en fördjupning i stridskrafternas uppträdande i olika militära operationer samt behandlar hur de operativa funktionerna logistik, underrättelser samt till del informationsoperationer kommer till uttryck vid den taktiska ledningsnivån, främst vid de högsta konfliktnivåerna. Inom kursen genomförs krigsspel för att tillämpa kunskaper samt få förståelse för andra stridskrafters möjligheter och begränsningar samt fältövning som syftar till att fördjupa förståelsen för eget stridskraftsslag och tillämpa kunskaper inom övriga områden. HSU 3 A Juridik med inriktning mot folkrätt" avslutar termin 1 och inleder termin 2. Kursen omfattar en fördjupning i FN-systemet med den kollektiva säkerhetsmekanismen, de mänskliga rättigheterna, krigets lagar, samt den nationella rätt som reglerar Försvarsmaktens verksamhet. Denna kunskap byggs sedan på och specialiseras ytterligare inom ramen för tematisering på andra kurser. Därefter inleds kursen HSU 3 B Militärstrategi. Den omfattar fördjupning inom kunskapsområdet säkerhetspolitik och militärstrategi. Utbildningen belyser utnyttjandet av militära maktmedel för att stödja en stats säkerhetspolitik och säkerhetspolitiska intressen, såväl nationellt som internationellt. Därutöver tar kursen upp militärstrategins roll i förhållande till den operativa nivån, utgående från vald politisk strategi och strategiska målsättningar samt skapar förståelse för teorier om militärstrategi HSU 10, Ledarskap och officersprofessionen återkommer under våren, både före och efter stabsövningarna som sammanförs i HSU 11, CJSE (HSU 11 A) och CJEX (HSU 11 B) samt HSU 11 C (Viking). Innan CJSE påbörjas kurs HSU 5, Operationskonst. Den ger en grundläggande utbildning i de metoder och processer som används vid planering samt genomförande av en gemensam operation, dessutom som en förberedelse för kommande stabsövningar. Utöver detta behandlas avvägning och samordning mellan stridskrafter och funktioner vid gemensamma operationer. HSU S avslutar studierna efter år 1 och HSU Op har fem veckors ledighet. Termin 3 inleds med HSU 6, Reguljär krigföring. Den behandlar en högintensiv reguljär konflikt i en nationell kontext. I detta ingår fördjupning och återkoppling till tidigare behandlade teorier om en förklaringsmodell av militär problemlösning. Under kursen utvecklas tankar kring avvägningar och samordning av stridskrafter och de operativa funktionerna. Även under denna termin återkommer HSU 10, Ledarskap och officersprofessionen. I mitten av termin 3 påbörjas HSU 7, Irreguljär krigföring. Kursen ger en bred bild av irreguljär krigföring och innehåller en analys av den gemensamma operationen utifrån teoretiska- tematiska och funktionella perspektiv och sammanfogas i en syntes i form av ett krigsspel.

8 8 (35) Termin 3 avslutas med HSU 9 Teori och metod i Krigsvetenskap samt SA och inleder också termin 4. Terminen/utbildningen avslutas med HSU 10 Ledarskap och officersprofessionen, vilken omsluter HSU 11 C Viking. HSU Op avslutande veckor innehåller syntes, resa till Auschwitz samt examen. Direkt efter examen finns det möjlighet att genomföra fem veckor valbar kurs inom varierande områden, utifrån den befattning som de studerande ska tillträda och dessa är även öppna för andra deltagare från FM. Utbildningen samordnas där så är lämpligt och möjligt med HSU T. I föreliggande planering samordnas kurserna HSU 2, HSU 10 (del av), HSU 11 A CJSE (del av), idrott och friskvård, avdelningstider, fältövningar (enskilda studerande) och Chefs- och individutvecklingen. HSU T, HSU FM Ing och MPU utbildning HSU-T inleds med kurser i vetenskaplig teori och metoder på avancerad nivå, vilket möjliggör för de studerande att utveckla och fördjupa sitt vetenskapliga förhållningssätt respektive insikt om att val av metodik måste anpassas till de frågeställningar som önskas besvaras. Efter detta grundläggande block följer kurser där officerens generella förståelse för tekniken och dess interaktion med militär verksamhet fördjupas, bl a genom studier av några för militär verksamhet centrala teknikområden och deltagande i en av Försvarsmaktens stabsövningar med sina respektive tillhörande metodaparater. Det andra studieåret innebär ytterligare fördjupning av kunskaper om teknik för militära syften samt färdighetsträning i att göra analyser för såväl nyttjande som skapande av militära förmågor, både i nationellt och internationellt perspektiv. Uppgifterna under detta år är mer omfattande, mer öppna och ställer stora krav på förmåga till egen analys och syntes av den kunskap som inhämtas med tillhörande metodval. Utbildningen avslutas med att den studerande genomför ett självständigt arbete på avancerad nivå. Parallellt under de två åren genomförs också en kurs i ämnet ledarskap och en i stabstjänst med militärtekniskt perspektiv. Dessa kurser fokuserar på den militära professionens särart med tonvikt på ledarskap och etik respektive tjänst i internationella staber. Även FN resolution 1325 och hur genus påverkar utveckling och nyttjande av tekniska system ingår i utbildningen. Studerandemedverkan sker fortlöpande under programmet. Bl a genom att företrädare utses till skolans samverkansorgan, schemalagda avdelningstider och med stöd av en anställd chef för studerandeavdelningen.

9 9 (35) 4. Lednings- ansvarsförhållanden. PA HSU är Programansvarig (PA) och Programchef (Progch) för samtliga HSU program. I rollen som PA planeras verksamheten och som Programchef genomförs verksamheten. PA roll regleras enligt ArbO: a. Programansvar, Programchef, Programråd, Programsamordningsmöte Programansvar, innebörd Innebär ansvar för att leda planering och utveckling av kommande utbildningsprogram såväl tids-, ekonomiskt som innehållsmässigt i överensstämmelse med examensmål och utbildningsplan. HSU PA biträds av ett Programråd (PR), som är rådgivande till PA som också är dess ordförande. Programchef, innebörd Bedrivs parallellt med programansvar, innebär att leda pågående program. Detta innebär att leda nödvändig samordning, ekonomiarbete samt administration. Beredd att vid behov göra nödvändiga omprioriteringar och förändringar inom pågående program både vad avser verksamhet som ekonomi. Programchefsansvaret leds normalt via programsamordningsmöten samt med stöd av avdelningscheferna. PA ska med stöd av PR ansvara för att: - Utarbeta utbildningsplan HSU. - Initiera och uppdra åt ämnesrådet att utveckla och ta fram kursplaner. - Teckna samråd på kursplaner innan de fastställs av FoUN (Kursplaneutskottet). - Planera och avväga programmet utifrån examensmål och utbildningsplan. - Utvärdera och utveckla programmet utifrån fastställda examensmål. - Göra nödvändiga omprioriteringar inom och mellan HSU kurser. - Redovisa särskilda uppgifter som FoUN, VR och C MPL har ställt. - I samverkan med ämnesråden ta fram förslag till förändringar i utbildningsplan för beslut i FoUN, samt övergripande leda arbetet med förändringar i kursplanerna. - Teckna samråd med ämnesråden inför FoUN/KUS fastställande av kursplaner. - Företräda PR gentemot över-, sido- och underordnade myndigheter/organisationsenheter/chefer (motsv). - Upprätta slutrapport. - Upprätta programutvecklingsplan.

10 10 (35) - Upprätta kalkyler och budgetplaner inför kommande år. - Följer upp, redovisar och gör omprioriteringar inom liggande budget. - Upprättar kalkyler och budgetplaner inför kommande år. - Följer upp, redovisar och gör omprioriteringar inom liggande budget. Programråd (PR) PR består av följande ordinarie ledamöter: - PA (ordförande) - Representanter för Krigsvetenskap (varav en representant ur militärstrategi), Militärteknik, Ledarskap under påfrestande förhållanden, Juridik med inriktning mot folkrätt. - En studeranderepresentant för HSU Op/HSU S och en för HSU T/HSU FM Ing. - Två representanter för Försvarsmakten. - PA kan vid behov kalla ytterligare ledamöter i form av adjungerande. Programrådets uppgifter Programrådet är rådgivande till PA, främst i inriktande och principiella frågor. Exempel på sådana är: - Kvalitetsfrågor inklusive program- och kursutvärderingar. - Måluppfyllnad, krav och kontroll. - Åtgärdsplaner och handlingsplaner för programmet. - Förslag till utbildningsplaner (preliminärt och slutgiltigt). - Direktiv till arbete med kursplaner och kursvärderingar. - Strategiska utvecklingsfrågor. - Samråd om kursplaner. - Studerandeinflytande (Studeranderåd). - Budget och uppföljning av ekonomin. - Omprioriteringar inom och mellan kurser vad avser övergripande uppgifter och ekonomi. - Programutvärdering. - Slutrapport till FM i form av programutvecklingsplan.

11 11 (35) Programsamordningsmöte Genomförs som stöd för programchef avseende samordning, implementering och kontroll av utbildningen. Syfte är att ge ömsesidig information och rådgivning inför beslut. Programsamordningsmöte består av följande deltagare: - Programchef HSU. - Studierektorer för KVA, MTA och ISSL (StratA). - Aktuella kursansvariga. - Representanter för ämnena Ledarskap under påfrestande förhållanden, Juridik med inriktning folkrätt samt representanter för CBRN, Försvarsmedicin, idrott och friskvård, språk samt gender. - Avdelningschefer MPL. - Förtroendepersoner för de studerande. Programchef HSU adjungerar föredragande personal efter behov. Programsamordningsmöte sammankallas ca tre gånger/termin. Programsamordningsmötets uppgifter (Leds av Programchef -> Pågående verksamhet) - FM förlängda arm, uppdragsägare - Leda och samordna pågående verksamhet - Inriktningar, prioriteringar och avdömningar - Samordna mellan kurser - Verksamhetsledning - Ekonomi - Chefs- och individutveckling inkl FHS Cup. - Uppgifter till kursansvariga a. Kursansvarigas ansvar till ledning/ansvar Planera, genomför och utveckla egen kurs utifrån fastställd utbildningsplan och PA/Progch direktiv. Anmäler då uppgjorda planer eller tilldelad ekonomi inte kan hållas. b. Avdelningschefernas uppgifter och ansvar Avdelningschefer vid HSU är: Avdelning 1 Avdelning 2 Avdelning 3 Stefan Nordberg Mikael Wassdahl NN (Under beredning)

12 12 (35) Avdelningschefens uppgifter kan delas in i fem olika kategorier. - Chefs och individutveckling. - Löpande samordning med kursansvariga. - Deltaga i utvecklingen av utbildningsverksamheten genom deltagande i utvecklingsgrupper. - Vara lärare och deltaga i undervisningen. - Studerandeadministration. Chefs och individutveckling är den viktigaste uppgiften och bedrivs genom: - Coachning och agera mentorskap gentemot de studerande. - Uppföljning av de studerande med hjälp av regelbundna utvecklingssamtal och spontan feedback. - Skriva utvecklingsomdömen i form av PUST (Personligt utvecklingsstöd) efter genomförd utbildning. - Deltaga och stödja vid och inför bemanningssamtal. - Tydliggöra professionens etik och moral, vad som förväntas av en officer på nivå OF 4. - Förbereda de studerande på att vara chef på nästa nivå. - Stödja med social vägledning. - Förbereda och genomföra examens- eller avslutningsceremoni. - Förbereda och genomföra lagutveckling med stöd av ISSL (Ledarskapsavdelningen). - Förbereda och genomföra studieresa till Auschwitz i samverkan med ISSL (Ledarskapsavdelningen). - Stödja kursansvarig vid studieresa till Bryssel för besök vid EU o NATO stab. Avdelningschefernas övriga uppgifter: - Leder kvalitetsutvecklingen av HSU samt arbetet med utvärdering, slutrapport och programutvecklingsplan efter genomförd utbildning. - Stödjer ekonomisk planering, uppföljning och återredovisning för programmet. - Bereder och handlägger utbildningsplaner för programmet. - Stödjer FUS i antagningsärenden och andra studieadministrativa ärenden. - Stödjer Försvarsmakten vid nominering till HSU och i uttagning av studerande för utlandsstudier. - På uppdrag av PA, följer upp studerande som genomför del av utbildningen utomlands. - Följer upp utländska studerande som genomför utbildning vid FHS. - Genomför utvecklingssamtal. - Bereder underlag för individbedömning (t ex feedbackblanketter, CUP-resultat, examinationsresultat, kollegium, friskvårdsplan, individuell uppföljning av studerande från kursansvariga/tätchefer mm) - Planera och anlita föreläsare inom ramen för chefs- och individutvecklingen

13 13 (35) Övrigt: - Vidmakthålla och utveckla egen kompetens. 5. Utbildningsprogram Följande utbildningsprogram ska genomföras inom ramen för HSU under åren Högre stabsofficersutbildning med operativ inriktning (HSU Op 16-18). - Högre stabsofficersutbildning med militärteknisk inriktning (HSU T 16-18). - Högre stabsofficersutbildning med specialist inriktning (HSU S 16-17). - Högre stabsofficersutbildning för försvarsmaktsingenjörer (HSU FM Ing 17-18) - Militärteknisk påbyggnadsutbildning (MPU 16-17) 6. Utbildningsplan fastställande. Följande datum fastställdes gällande utbildningsplaner: - HSU Op och HSU S: HSU T: HSU FM Ing och MPU: Utbildningstid Följande tider för utbildningsstart, examen samt avslutningar gäller: - HSU Op startar och tar examen HSU S startar och avslutar utbildningen HSU T startar och tar examen HSU FM Ing startar och slutar MPU startar och slutar MPU preparandkurs startar HSU Op internationellt studerande och slutar Metod och C-uppsats kurs börjar och slutar Högskolepoäng HSU utbildningarna ger följande antal högskolepoäng: - HSU Op: 120 högskolepoäng (hp). - HSU S: 64,5 hp. - HSU T: 120 hp. - HSU FM Ing: 64,5 hp. - MPU: 58,5 hp.

14 14 (35) 9. Examen Följande examen är möjlig att ta ut efter godkänd utbildning - HSU Op: Magisterexamen i Krigsvetenskap. - HSU S: Ingen examen. - HSU T: Magisterexamen i Krigsvetenskap under förutsättning att det självständiga arbetet skrives inom ämnet Krigsvetenskap. - HSU FM Ing: Ingen examen. - MPU: Ingen examen. Utlandsstuderande har ej möjlighet att ta ut magisterexamen i Krigsvetenskap. 10. Uppdragsutbildning HSU är en uppdragsutbildning. Försvarsmakten (FM) är uppdragsgivaren. Försvarshögskolan (FHS) får enligt 5 kap 1 förordningen för Försvarshögskolan bedriva uppdragsutbildning enligt bestämmelser i förordningen om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor. Ingen antagning görs av FHS till uppdragsutbildningar. Med uppdragsutbildning avses utbildning som anordnas mot avgift, av uppdragsgivaren, i detta fall FM. Det är således finansieringen och sättet att utse deltagare som kännetecknar en uppdragsutbildning. Uppdragsgivaren anger målet med utbildningen samt kan ge prioriteringar. Vidare kan uppdragsgivaren, även under pågående utbildning förändra ekonomiska förutsättningar och komma med tilläggsuppgifter eller fatta beslut om större förändringar i utbildningen. Deltagarna i en uppdragsutbildning är inte studenter i högskoleförordningens mening. Enligt förordningen om uppdragsutbildning får de som deltar i utbildningen ges betyg och examensbevis enligt bestämmelser för högskoleutbildning på grund- och avancerad nivå, om samma kvalitetskrav ställs på uppdragsutbildningen som på motsvarande högskoleutbildning. Hänvisningar: - FHS förordning, kap 5 1 (2007:1164) - Förordningen (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor - Högskoleverkets (UKÄ) (HSVFS 2003:3) - Officersförordningen (2007:1268)

15 15 (35) 11. Utarbetande av utbildningsplaner. Vid framtagandet av utbildningsplaner så har följande ingångsvärden och prioriteringar från FM och FHS legat som grund: FM - Nationell försvarsplanering prioriteras ska in i utbildnings- och kursplaner där det är möjligt och lämpligt. - Utbildningen ska bedrivas tematisk där det är möjligt och lämpligt. - Försvarsmedicinsk utbildning ska ingå som en del i den tematiska utbildningen där det är möjligt och lämpligt. - Samarbete med civila myndigheter. - Svensk Planerings- och ledningsmetod (SPL) ska utnyttjas i större omfattning. - Introduktionsutbildning för internationella officerare ska genomföras. - Examinera de studerande efter genomförda stabsövningar. - Fältövningar genomförs i Sverige där så är möjligt. - Se över antalet utlandsresor. Bryssel och Auschwitz kvar. - HSU T ska ha kvar möjligheten att ta ut en magisterexamen i Krigsvetenskap. FHS - Aktuella utbildningsplaner ska revideras. (VR) - Övergripande mål för utbildningen enligt senaste utbildning (HSU 14-16). (VR) - Minska från 130,5 hp till 120 hp. (VR) - HSU ska genomföras med fem inriktningar, varje inriktning ska ha en egen utbildningsplan. (FoUN) - Tidigare ramveckor ska arbetas in i befintliga kurser. (VR)

16 16 (35) 12. Resurser. Ekonomi PA har det fulla ansvaret för HSU ekonomi. PA tilldelar ekonomiska takvärden för respektive kurs. Kursansvarig avrapporterar i samband med Q och T rapporter aktuellt ekonomiskt läge samt slutrapporterar senast en månad efter genomförd utbildning. Om kursansvarig bedömer att kursen kommer att över- eller underutnyttja tilldelade ekonomiska medel, ska det omedelbart rapporteras till PA. Denna rapport ska även innehålla en analys av det aktuella läget. Uppdraget för HSU benämns Uppdraget är sedan uppdelat på aktiviteter, normalt en aktivitet per kurs. Uppdraget 1091 för 2016 är på kkr. Offerten för 2017 ligger på kkr att jämföras med utfallet för HSU som var kkr. Offerten för 2018 är på , vilket motsvarar budgeten för HSU Inköp Större inköp, på mer än 5000 kr och som inte är budgeterade ska godkännas av PA. Arbetstid - De studerande är inte arbetstidsreglerade. - Vid stabs- och fältövningar kan mer tid tas ut dock bör detta då kompenseras med ledig tid före och/eller efter planerad övning. - De studerande har tjänstgöringsskyldighet, men är inte arbetstidsreglerade. - Kurstid med obligatorisk närvaro ska tillämpas restriktivt och endast på de kursmoment där det är nödvändigt och kunskapen inte kan inhämtas på annat sätt än att vara fysiskt närvarande. Kursansvarig svarar för att göra denna bedömning. - Tid för kursintroduktion, tentamen och utvärdering ingår i kursens tilldelade ram. - Fysisk träning, avdelningstid och språkutbildning (termin 1 och 2) har fasta schemalagda tider. Dessa aktiviteter får Ej, utan samverkan med ansvariga, flyttas eller tas bort. - Vid specifika tillfällen kan närvaro beordras, exempelvis vid genomförande av föreläsningar Försvarsminister, ÖB etc.

17 17 (35) 13. Mall grundschema för HSU. Lektion Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag RESTID/Enskilda studier RESTID/Enskilda studier Enskilda studier Enskilda studier Enskilda studier Enskilda studier Lektion Lektion Lektion Lektion Lektion Lektion Lektion Lektion Lektion Lektion Lektion Lektion Lektion Lektion L U N C Lektion Lektion Lektion Lektion Lektion H Lektion Lektion Lektion Lektion RESTID/Enskilda studier Lektion Lektion Lektion Lektion RESTID/Enskilda studier FYS Avdelningstid Språk FYS RESTID/Enskilda studier Lektion/ enskilda studier Avdelningstid Språk Lektion/ enskilda studier RESTID/Enskilda studier Lektion/ enskilda studier Lektion/ enskilda studier Lektion/ enskilda studier Lektion/ enskilda studier Lektion/ enskilda studier Lektion/ enskilda studier Lektion/ enskilda studier Lektion/ enskilda studier Lektion/ enskilda studier Lektion/ enskilda studier Lektion/ enskilda studier Lektion/ enskilda studier 14. Lokaler. Mycket av utbildningen bedrivs i ordinarie klassrum. Bokning och avbokning sker genom MPL HSU försorg. Om de studerande inte utnyttjar klassrummet, under en dag ( ) eller mer, så ska klassrummet återlämnas till Bokningen så andra vid FHS kan utnyttja rummet. Övriga lokaler bokas av kursansvarig och belastar kursaktivitet.

18 18 (35) 15. Ingående kurser. HSU Op Kursnamn Hp Ämne Nivå HSU 2 Krigföring och kritiskt tänkande 7,5 Krigsvetenskap Avancerad HSU 3 A Juridik med inriktning mot folkrätt 3 Juridik med Avancerad inriktning mot folkrätt HSU 3 B Militärstrategi 12 Krigsvetenskap Avancerad HSU 4 Försvarsgrenstaktik och operativa 15 Krigsvetenskap Avancerad funktioner HSU 5 Operationskonst 10,5 Krigsvetenskap Avancerad HSU 6 Reguljär krigföring 16,5 Krigsvetenskap Avancerad HSU 7 Irreguljär krigföring 10,5 Krigsvetenskap Avancerad HSU 9 Teori och metod i krigsvetenskap samt 21 Krigsvetenskap Avancerad Självständigt arbete (SA) HSU 10 Ledarskap och officers-professionen 15 Ledarskap under Avancerad påfrestande förhållanden HSU 11 A Stabsövning CJSE 1 3 Krigsvetenskap Avancerad HSU 11 B Stabsövning CJEX 2 3 Krigsvetenskap Avancerad HSU 11 C Stabsövning Viking 3 Krigsvetenskap Avancerad Summa Combined Joint Staff Exercise 2 Combined Joint Exercise

19 19 (35) HSU S Kursnamn Poäng Ämne Nivå HSU 2 Krigföring och kritiskt tänkande 7,5 Krigsvetenskap Avancerad HSU 3 A Juridik med inriktning mot folkrätt 3 Juridik med Avancerad inriktning mot folkrätt HSU 3 B Militärstrategi 12 Krigsvetenskap Avancerad HSU 4 Försvarsgrenstaktik och operativa 15 Krigsvetenskap Avancerad funktioner HSU 5 Operationskonst 10,5 Krigsvetenskap Avancerad HSU 9 A, B, Teori och metod i Krigsvetenskap 4,5 Krigsvetenskap Avancerad C HSU 10 A Ledarskap och officersprofessionen 6 Ledarskap under Avancerad påfrestande förhållanden HSU 11 A Stabsövning CJSE 3 Krigsvetenskap Avancerad HSU 11 B Stabsövning CJEX 3 Krigsvetenskap Avancerad Summa 64,5

20 20 (35) HSU-T Termin Kursnamn HP Ämne Nivå 1-2, 4 Ledarskap och officersprofessionen för HSU T (T8) 1-2, 4 Internationell stabstjänst med militärtekniskt perspektiv (T7) 1 Krigföring och kritiskt tänkande (HSU 2) 1 Teori och metod i militärteknik (delkurs 1) (T1) 6,0 Ledarskap Avancerad 7,5 Mate Avancerad 7,5 Krigsvetenskap Avancerad 10,5 Militärteknik Avancerad 1-2 Teknik för militära förmågor (T4) 13,5 Militärteknik Avancerad 2 Krigföring i informationsmiljön (T3) 7,5 Militärteknik Avancerad 2 Krigsvetenskap med militärtekniskt perspektiv (T11) 2-3 Militärteknisk fördjupning del 1 (T2) 3 Militärteknisk fördjupning del 2 (T5) 7,5 Krigsvetenskap Avancerad 15 Militärteknik Avancerad 15 Militärteknik Avancerad 3 Militärteknik och insats (T9) 7,5 Militärteknik Avancerad 3-4 Materielsystemledning (T10) 7,5 Militärteknik Avancerad 4 Självständigt arbete (T6), alternativt: 15 Militärteknik Avancerad 4 Självständigt arbete (HSU 9) 15 Militärteknik Avancerad 120

21 21 (35) Ingående kurser HSU FM Ing Termin Kursnamn Hp Ämne Nivå 1 Ledarskap och officersprofessionen för HSU FM Ing (T8) 4,5 Ledarskap Avancerad 1 Krigföring i informationsmiljön (T3) 7,5 Militärteknik Avancerad 1 Krigsvetenskap med militärtekniskt perspektiv (T11) 1-2 Militärteknisk fördjupning del 1 (T2) 2 Militärteknisk fördjupning del 2 (T5) 7,5 Krigsvetenskap Avancerad 15 Militärteknik Avancerad 15 Militärteknik Avancerad 2 Militärteknik och insats (T9) 7,5 Militärteknik Avancerad 2 Materielsystemledning (T10) 7,5 Militärteknik Avancerad 64,5 Ingående kurser MPU Termin Kursnamn Hp Ämne Nivå 1 Teknik för militära förmågor (T4) 13,5 Militärteknik Avancerad 1 Krigföring i informationsmiljön (T3) 7,5 Militärteknik Avancerad 1 Krigsvetenskap med militärtekniskt perspektiv (T11) 7,5 Krigsvetenska p Avancerad 2 Militärteknisk fördjupning del 1 (T2) 2 Militärteknisk fördjupning del 2 (T5) 15 Militärteknik Avancerad 15 Militärteknik Avancerad 58,5

22 22 (35) 16. Kurser som leder till magisterexamen i KrV. HSU OP: HSU 2, HSU 3 B, HSU 6, HSU 9, HSU 11 B HSU T: HSU 2, T 11, HSU 9 samt 30 hp från övriga kurser i programmet. 17. Möjlighet till valbar kurs efter examen/avslutning. (Detta kapitel under beredning maa av konsekvenserna av Aurora och senarelagd examination för HSU Op och HSU-T) Beslut kommer att ske under utbildningens gång. (Efter examen/avslutning kommer de studerande ges möjlighet, enligt FM direktiv, att välja en Valbar kurs på 7,5 hp, som en förberedelse inför kommande befattning. Det kommer att finnas flera kurser att välja mellan och de genomförs under maj och juni Kurserna kommer även vara öppna som kompetensutveckling för anställda inom FM; FHS; FMV, FOI etc. Kurserna bedrivs på grundläggande nivå. Kurserna kan komma att erbjudas till internationellt studerande och bedrivs då på engelska.) 18. Antal studerande och indelning till avdelningar. FM har i sin beställning till FHS angivit 60 studerande till HSU. I denna siffra ingår inte HSU S, MPU och internationella studerande. - HSU Op 56 inkl. 4 internationella studerande - HSU S 4 - HSU T 13 inkl. 1 internationell studerande - HSU FM Ing 7 - MPU 5 Totalt ca 87 studerande HSU Op och HSU S bildar avdelning 1 och 2. HSU T, HSU FM Ing och MPU bildar avdelning 3. Under utbildningen kommer ett antal av de studerande tas ut för studier utomlands. Lärare/utomstående kan ev. under vissa kurser tillkomma. Antalet studerande förändras då. Aktuella avdelningslistor finns alltid upplagda på It s learning. 19. Internationella studerande. Fem internationella studerande är antagna till HSU Finland (1), Norge (3) och Sydkorea (1). En av de studerande från Norge kommer att gå HSU T. Introduktionsutbildning för de internationella studerande genomförs i två etapper. Etapp ett mellan 7 Juni och 23 Juni. Etapp två mellan 1:a Augusti och 12:e Augusti. Ansvarig för denna kurs är övlt Stefan Nordberg.

23 23 (35) 20. Tematisk utbildning FM har som uppdragsgivare beslutat att HSU ska genomföras som tematisk utbildning. Tematisk utbildning är en pedagogisk metod där kurser inom flera ämnen samspelar för att nå övergripande lärandemål, det görs genom att skapa sammanhang dels inom och mellan olika kurser, dels med andra ämnen och funktioner. Den tematiska utbildningen skapar också en bättre förståelse för helheten och förbättrar förutsättningarna för den enskilde officeren i sin roll som beslutsfattare. Syftet med den tematiska utbildningen är att utveckla den studerandes förmåga att integrera kunskap, analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar samt situationer i en helhet för att kunna fatta korrekta beslut. 3 Den kursansvarige ska vid planeringen och genomförandet av kursen, ta stor hänsyn till följande: - Att representanter för aktuella ämnen och funktioner, enligt PA direktiv, ges möjlighet att delta i kursplaneringen på ett sådant sätt att de studerande ges goda förutsättningar att nå kunskaps/färdighetskraven i alla ämnen som omfattas av lärandemålen. - Att kursens övergripande innehåll, inklusive eventuella scenarier och andra kursgemensamma förutsättningar, främjar de studerandes möjligheter att nå kunskaps/färdighetskraven i alla ämnen som omfattas av lärandemålen. - Att planerings- och läromaterial görs tillgängligt för samtlig personal som deltar i planeringen och genomförandet av kursen. - Att kurslitteratur och annat läromaterial i olika ämnen kompletterar varandra, och särskilt att läromaterial i ett ämne inte används på ett sådant sätt att det försvårar för de studerande att nå kunskaps/färdighetskraven i ett annat ämne. - Att tillräcklig utbildningstid avsätts så att lärandemålen kan uppnås även i de ämnen som integreras i kursen genom tematisering. - Att de studerande under kursen får möjlighet att tillgodogöra sig tillräckliga kunskaper/ färdigheter i aktuella ämnen och funktioner för att kunna nå kursens lärandemål. - Att den studerandes kunskaper/färdigheter i alla ämnen som omfattas av lärandemålen examineras (och i förekommande fall om examineras) på ett för varje ämne relevant sätt, och av examinator inom ämnet. - Att ämnesrepresentanter för alla ingående ämnen får möjlighet att formulera frågor till kursutvärderingen, och får resultatet av kursutvärderingarna när dessa är genomförda - Att representanter för aktuella ämnen och funktioner kallas till kursvärderingen och andra utvärderingar vid kursens avslutande. 3 Tematisk utbildning av FoUN fastställt dokument.

24 24 (35) 21. Studier utomlands. Under år två av HSU finns det möjlighet för svenska officerare att studera utomlands. Sverige har under tidigare genomföranden sänt studerande till Estland och Baltic Defence College (BDC), Finland, Frankrike, Norge, Storbritannien och USA (USA 3 platser). Försvarsmakten (FM) beslutar vilka länder som skall prioriteras. Vidare är det också FM som beslutar med stöd av FHS vilka ur HSU som skall deltaga. 22. Progression Innan HSU påbörjas kräver uppdragsgivaren Försvarsmakten att de studerande har genomfört ett självständigt arbete (SA) på lägst C-nivå. Flertalet genomför, innan den ordinarie kursen, studier i metod och teori på FHS (5 veckor) samt SA (10 veckor). De internationella studerande genomför en separat introduktionsutbildning på sammanlagt fem veckor inför utbildningsstarten. Den ordinarie kursen baseras på tre kunskapsformer - militärt vetande, praktiskt militärt kunnande och praktiskt militärt omdöme. Kunskapsformerna innebär i generell mening: - Vetenskaplig-teoretisk kunskap (episteme) är traditionell vetenskap, som idealt kännetecknas av att vara fri från politik och värdesatser. Denna kunskapsform bygger oftast på att använda teori, metod och ett empiriskt material för att precisera problem och komma fram till belagda resultat genom logisk slutledning. Att nå säker och objektiv kunskap som kan generaliseras är det främsta tecknet på vetenskaplig kunskap, men kriterierna är föremål för kontinuerlig diskussion då olika vetenskapliga discipliner och traditioner har olika preferenser. Vi kallar kunskapsformen för militärt vetande, syftande till vetenskaplighet och militär bildning. - Praktisk-produktiv kunskap (techne) är kunnande, skicklighet, mot ett bestämt ändamål, vilket medför inbyggda värden. Det är specifik färdighet, förmåga och förtrogenhet för ett visst hantverk (jämför hantverkarens kunnande för att bli skicklig, tyst kunskap och beprövad erfarenhet). Vi kallar kunskapsformen för praktiskt militärt kunnande, syftande på HSU till operativ skicklighet. - Praktisk klokhet (fronesis) är praktiskt omdöme och förstånd i mellanmänsklig praxis där rätt och fel är tvetydigt (jämför exempelvis politik). Det är alltså betydligt större än alldagligt sunt förnuft. Omdömeskunskap utvecklas främst genom reflektion över praktisk erfarenhet. Här undersöks rätt och fel i handling, hur vi bör agera i olika sammanhang med utgångspunkt från våra vanor, seder och bruk. Det leder till reflektion över våra traditioner. Vi kallar kunskapsformen för praktisk militärt omdöme, syftande till reflekterande praktiker. Kunskapsprogressionen i HSU ska förstås i tre överlappande och expanderade fält, som i delkurserna får olika tyngdpunkt. Kunskapsformerna överlappar delvis varandra, men också på ett mått av oberoende. Att teoretiskt veta, att praktiskt militärt kunna och att vara praktiskt militärt klok står inte i motsättning till varandra, utan ska ses som lika värdefulla

25 25 (35) aspekter av den högre stabsutbildningen. Kunskapsformerna bedöms efter olika måttstockar då de eftersträvar att utveckla olika kvalitéer. Sammanfattningsvis innebär progressionen i HSU en växelverkan mellan, och helheten av, kunskapsformerna som utvecklar officerskompetensen. Se bilaga, där detta utvecklas och appliceras på ingående kurser i utbildningen. 23. Rapportering efter avslutad kurs och program. Erfarenheter Erfarenheter av genomförd utbildning ligger som grund för kommande utbildningar. Därför ska en kursvärdering ske snarast efter avslutad kurs, normalt utnyttjas EVAL. Kursansvarig genomför kursvärdering. Erfarenheterna ligger som grund för kursutvecklingsplanen. Kursutvecklingsplanen redovisas för PA normalt vid ett PR. Kursutvecklingsplan = erfarenheterna från respektive kurs omvandlas till konkreta förslag till förändringar inför kommande utbildning. Utvärdering Utvärdering av hela HSU, omfattande samtlig verksamhet inom programmet, sker normalt vid två tillfällen. Efter avslutad utbildning samt efter halva utbildningen. Framförda synpunkter och erfarenheter ligger som grund för framtagandet av en Programutvecklingsplan. I denna plan föreslås hur programmet HSU bör utvecklas. Vidare utgör programutvecklingsplanen underlag för FM vid kommande beställningar samt för FHS vid framtagandet av nya utbildningsplaner. Programutvecklingsplan Redovisas för uppdragsgivaren FM efter avslutat program dock senast 1 oktober efter genomförd utbildning. HSU Op och HSU T skriver varsin programutvecklingsplan. HSU S, HSU FM Ing och MPU skriver inga programutvecklingsplaner, ingår i HSU Op och HSU T. 24. Samordning HSU Op och HSU T. I syfte att bland annat vinna synergieffekter i utbildningen och öka de studerandes kontaktnät är ambitionen att, där så är lämpligt och möjligt, samordna utbildningen mellan HSU Op och HSU T. Denna ambition åvilar såväl PL HSU som kursansvariga. För närvarande är följande delar planerade att, helt eller till del, samordnas:

26 26 (35) - Lagutvecklingen - Chefs- och individutbildningen - Gemensamma övergripande föreläsningar, typ ÖB, Försvarsutskottet, Försvarsberedningen, Försvarsgrenschefer - Ledarskapsutbildningen (HSU 10, T8) - Kurs krigföring och kritisk tänkande (HSU 2) - SPL-utbildning samt planering och genomförande av CJSE 17 (HSU 11, T11) - Planering och genomförande av VK 18 (HSU 11, T7) - Deltagande av 1-2 studerande från HSU T vid HSU Op fältövningar och vice versa - Stabsövningar övervägs. Samordningsmöjligheter mellan programmen kommer kontinuerligt värderas, bland annat är det en punkt vid PL HSU programsamordningsmöten och studeranderåd. 25. Chefs och individutveckling. Parallellt med den kursbundna utbildningen har Försvarsmakten beställt Chefs- och individutveckling och ligger under respektive avdelningschefs ansvar. Chefs och individutvecklingen syftar till att förbereda och höja de studerandes för tjänstgöring från nuvarande nivå till nästa nivå. (Ex. HSU Op och HSU-T från OF 3 till OF 4 och om möjligt mot kommande befattning/befattningar). Tyngpunkten ligger i första hand på individutveckling och i andra handtillämpliga delar i chefsutveckling 4. Kurserna HSU 10/T8 nyttjas som stöd för genomförande av Chefs och individutveckling i samverkan mellan MPL HSU och ISSL (Ledarskap) där tyngdpunkten ligger på chefsutveckling och stödjer individutvecklingen. Alla aktiviteter inom ramen för Chefs- och individutvecklingen skall ej ske som isolerade aktiviteter utan är delunderlag för det underlag som den studerande erhåller efter genomförd utbildning. (PUST : Personligt utvecklingsstöd) a. Aktiviteter inom ramen för Chefs- och individutvecklingen omfattar: Aktivitet Beskrivning Anteckning Lagutveckling Inryckningsveckan genomförs internat Laxön. Självpresentation och kontrakt med upprättande av målsättning tillsammans med primärgruppens medlemmar Reflektionsbok Reflektion under utbildningen kopplat mot upprättade målsättningar Reflektionsboken nyttjas som grund vid utvecklingssamtal med avdelningschef. 4 Chef är en formell position inom Försvarsmakten. Chefer företräder Försvarsmakten som arbetsgivare och bär det formella ansvaret för att verksamheten uppnår fastställda mål genom att organisera och leda verksamhet, personal och ekonomi (FM LOPE 2015)

27 27 (35) Aktivitet Beskrivning Anteckning Lärarfeedback Direkt muntlig feedback i utbildning. Vid kursslut, sammanfattande beskrivning karaktärs drag i punktform på de studerande som utmärkt sig. I direkt samband med aktivitet, händelse motsv. Studerande avdelningschef lämnar ut studerande underlag (Feedback underlag) och stödord för detta före respektive kursstart. Feedback underlag överlämnas till avdelningschef efter genomförd kurs. Facepaper Utvecklingssamtal Utlandsresor och övningar inkluderande stabsövningar och fältövningar. Chefsutvecklings enheten, HKV Kamratfeedback FHS CUP Feedback från närmast högre chef i övningen Genomförs 2-3 gånger under utbildningen samt vid behov. I samband med utlandsresor och övningar ges observationsuppgifter på ledarskap på högre officerare med reflektionsuppgifter. I de fall befattningar finns i nästa nivå vid besöksobjekt lämnas information om vad befattningarna innebär. Utsedd avdelningschef ansvarar för att inplanera information och genomförande av bemanningssamtal. 2 obligatoriska och 1 behovs prövad i relation till bemanningsläge i samband med kursslut. Avdelningschefer lägger övergripande plan för genomförande av kamratfeedback med ett datum för när underlag från de studerande skall vara avdelningschef tillhanda som skall vägas samman med övriga underlag. 1,5 dags mentorerande av två kvalificerade handledare där ledarskapsdilemman diskuteras Facepaper underlag överlämnas av den studerande till närmast högre chef i övningen som under övning följder den studerande. Den studerande överlämnar Facepaper till avdelningschef efter genomförd övning. Avdelningschefen leder och samordnar aktiviteterna i Chefs och individutvecklingen som grund för genomförande av utvecklingssamtal som förberedelse och stöd för tjänstgöring i nästa nivå/befattning. Observationsuppgifter utarbetas i samverkan med ISSL och ledarskapsansvarig. Tid avdelas om möjligt för information om tjänstgöring i aktuell befattning internationell befattning. Förberedande frågor till berörda besöksmottagare utsänds genom kursansvariges försorg. Roller och ansvar för bemanning i nästa nivå. Information om vilka befattningar som öppnas upp i och med nivåhöjning och förutsättningar för detta. De studerandes underlag lämnas till avdelningschef som skall beskriva karaktärsdrag som stöd och underlag för utarbetande av utvecklingssamtal och PUST: Genomförs parallellt med utbildningen på tid som passar den studerande och samordnat

28 28 (35) Aktivitet Beskrivning Anteckning och där den studerandes ställningstaganden i olika ledarskapsfrågor bearbetas. med aktuell kurs. Den studerande ansvarig för för att samordna och inarbeta sin tid. Utsedd avdelningschef ansvarar för att samordna schema mellan schema och handledare. Chefsföreläsningar Coachning och mentorering Chefsföreläsningar som genomförs parallellt med kurserna. Goda ledarföredömen. Civila och militära myndighetsföreträdare. Individuellt stöd i utvecklingsfrågor som berör direkt eller indirekt utvecklingen mot slutförandet av utbildningen och förberedelserna inför nästa nivå/befattning. Utsedd avdelningschef ansvarig för samordning och inarbetande av dessa under utbildningen. Detta kan beröra privata händelser som påverkar pågående utbildning och/eller kommande tjänstgöring i nästa nivå/befattning. Cochning och mentorering kommer att främst ske genom avdelningschefs försorg och i förekommande fall av externt mentor. Mediaträning Grundläggande mediautbildning Genomförs som frivillig utbildning under utbildningen. Ansvarig för att leda och samordna denna i utbildningen är avdelningscheferna. 5 En förutsättning för att Chefs- och individutvecklingen skall kunna genomföras integrerat i utbildningen är att deltagande lärare i utbildningen stödjer. Blanketter enligt bilaga 1. Facepaper, Feedback underlag. 26. Digitalt stöd a. LMS LMS är den platt form som i normalfall skall nyttjas för att lägga upp underlag för genomförande av aktuell kurs. Avdelningschef ansvarar för filstruktur för aktuellt program. Kursansvarig eller av denne utsedde ansvarar för att lägga upp innehåll. Kursansvarig eller lärare får ej skapa mappar utanför aktuell kurs. Kursansvarig skapar vid behov kompletterande filstruktur inom ramen för aktuell kurs. Kursplan och kursbeskrivning skall vara upplagda senast 5 veckor före genomförande av kurs efter samverkan med studerande ämnesrepresentant. Stöd och behörigheter till LMS stöds via Anna Lind biblioteket

29 29 (35) b. Outlook Kalender för aktuellt program är upprättat genom respektive Programansvarigs försorg. Utsedd avdelnings chef samordnar och tilldelar behörigheter till kursansvarig och berörda lärare. Outlook nyttjas för schemaläggning efter det att den blivit godkänd/klar. Ev. ändringar och justeringar under kursens gång uppdateras i outlook för att undvika versionshantering. I schema läggs minst lektionens namn, tid och plats ut för att den studerande skall ha den senaste versionen tillgänglig. Utsedd avdelningschef vid program ansvarar för att ge behörigheter till kurschefer och berörda lärare i utbildning. Kursansvarig ansvarar för att lägga kursschema i kursbeskrivning. Detta görs utgående från utbildningsplanen samt övrig låst tid. (Programmets och kursernas veckofördelning, programmets tilldelade lunchtider, tilldelad tid för språk, avdelningstid, helgdagar, styrda egenstudier måndag fredag, av skolan styrda idrottstävlingar, övningars förläggning, fystider etc. ) Distanslösningar I utbildningen finns möjlighet att låta studerande deltaga i utbildningen på distans. Kursansvarig gör bedömningen om det är lämpligt inom ramen för den aktuella kursen. Stöd för att sätta upp detta går att få genom It ansvarig i respektive avdelning samt It avdelningen. Det tekniska stödet för distansutbildning erhålls från Anna Lind biblioteket. 27. Studerandemedverkan I samband med utbildningsstarten utser de studerande sina representanter till olika styrelser, råd, nämnder, möten arbetsgrupper etc. Följande representanter utses: FHS styrelse, FHS ledningsgrupp, och FoUN. Utses genom Studentkåren. Studerande vid HSU kan bli berörda. Huvudförtroendeperson samt förtroendeperson. En förtroendeperson med biträdande förtroendeperson per avdelning. Bland utsedda förtroendepersoner väljs en som Huvudförtroendeperson. Huvudförtroendepersonen representerar de studerande gentemot programansvarig. Förtroendepersonerna representerar de studerande gentemot avdelningscheferna. Förtroendepersonerna deltager i Programråd (utses av kåren), Programsamordningsmöten, olika kollegium samt i Studeranderådet. Kontinuerlig dialog mellan förtroendepersoner och MPL sker avseende studiemiljö, och de studerandes sociala förhållanden med syfte att stödja den studerande. Ämnesföreträdare

30 30 (35) Förträder de studerande i aktuella ämnen med uppgift att ihop med rådet utveckla ämnet samt ta fram Kursplaner. Övriga befattningar Som en del i studerandemedverkan så utser även de studerande följande representanter: - IT förträdare - Idrotts- och friskvårdsförträdare - Språkförträdare - Säkerhetsperson 28. Uniformsbestämmelser De studerande vid HSU representerar utåt och inom skolan Försvarsmakten och FHS genom att i normala fall bära uniform. Uniformen ska följa gällande bestämmelser. De studerande har möjlighet att resa till och från skolan i civila kläder, ombyte sker då på skolan. På måndag förmiddag och fredag så kan den studerande bära civila kläder ifall ombyte inte hinns med. Lärare som är officerare bör bära uniform vid utbildningen i syfte att vara ett föredöme för den studerande. Vid resor och övningar utanför FHS regleras bärande av uniform i övningsbestämmelser. 29. Kollegium. Kollegium genomförs två-tre gånger per termin. Deltagare är programchef (ordf), avdelningschef, aktuella kursansvariga och förtroendepersoner. Syftet med programkollegium är att stödja de studerande genom att följa upp deras studieresultat och sociala situation, och vid behov upprätta individuella studieplaner. Föredragande är avdelningschefen. Kollegiet behandlar även studieuppehåll och individuella planer för de som ska studera i utlandet. Den individuella studieplanen fastställes av uppdragsgivaren FM och kan därmed förändra gällande regler i kursplaner och kursbeskrivningar. I slutet av utbildningen genomförs även: - Stipendiekollegium med syfte att föreslå förtjänta studerande stipendium. - Slutkollegium, där slutresultatet från samtliga kurser presenteras. En sammanställning av resultatet i form av G eller IG översändes till FM. För studerande med IG tas en individuell studieplan fram som syftar till att beskriva hur personen ska kunna få G. Planen bifogas dokumentet som går till FM.

31 31 (35) 30. Stipendier och belöningar. Stipendier och belöningar finns i tre kategorier vid Försvarshögskolan avsedda för studerande vid de högre militära programmen. - Fondmedel som utdelas till förtjänta studerande - Fondmedel som kan sökas, behovsprövat - Jetong som tilldelas förtjänta studerande Förtjänta studerande utses vid Programkollegium och beslut fattas av rektorn för FHS. I beredningen deltager även avdelningschefer och lärare. H M Konungens militärfond För att tilldelas medel från fonden skall minst två av nedanstående kriterium vara uppfyllda varav det första kriteriet är ett krav: - Har uppvisat goda studieresultat - Har utvecklats mycket under utbildningen - Har bidragit till att utveckla avdelningen - Har varit en god kamrat De som tilldelas Jetong för sina Självständiga arbeten (SA) får även utdelning från H M Konungens militärfond. Stiftelsen Krigshögskolans stipendiefond Stipendier tilldelas förtjänta som "visat framstående skicklighet och synnerligen goda studieresultat". Stipendiet kan endast tilldelas arméstuderande vid HSU. Stiftelsen Fabian och Eva Tamms fond Stipendier till förtjänta marinstuderande vid HSU som "visat framstående skicklighet och synnerligen goda studieresultat.

32 32 (35) 31. Styrande dokument. Utbildningsplan Generell bild utvisande framtagande av utbildningsplaner:

33 33 (35) Kursplan Generell bild utvisande framtagande av kursplaner: Kursbeskrivning Fastställd kursplan utgör grund för utformande av kursbeskrivning. Kursbeskrivningen skall vara så tydlig att kursen kan genomföras utan tillägg eller kompletteringar. En gemensam kursbeskrivningsmall finns utarbetad och ska utgöra grunden (se vidare FHS hemsida). Den formella samrådsprocessen avseende utkast till Kursbeskrivning påbörjas senast åtta veckor före genomförandet. Senast fem veckor före kursstart: - Kursbeskrivning fastställs av Kursansvarig och Examinator.