Med dig. Sjukhussjälavården

Transkript

1 Med dig Sjukhussjälavården 1

2 Innehåll Sjukhussjälavården Grundsatser för andlig vård inom hälso- och sjukvården i Europa Principer för sjukhussjälavården

3 Jag pratar Jag pratar såsom kroppen min pratar, såsom sjunger den inkrökta fågeln av min själ. Sanningen känner inga gränser i denna tid, i detta sjukhus, i detta rum. Språket av min kropp blir inte förstummat av ett endaste ord, av tystnaden som kommer på besök, av sprutan som gör slut på smärtan. Var lidandet har slagit sina glupande rötter, räcker ingen till utom du, som för hela världen bar korset. Niilo Rauhala Taivas käsissä sykkii SRK, Jyväskylä 1993 svensk översättning: Tuomo Klint 3

4 Den kristna människouppfattningen och vården Engligt den kristna människosynen är människan en odelbar helhet. Själavården är en del av vården som helhet. Inom vården beaktar man människans fyra olika behov: det fysiska, psykiska, sociala och andliga behovet. Människan är en levande varelse skapad av Gud. Människan är skapad till Guds avbild, till att leva i dialog och samarbete med Gud. Sjukdom, lidande, trasighet och skuld är en del av livets verklighet. Återlösningen och förlåtelsen tillhör människan; möjligheten till en ny början. 4

5 Sjukhussjälavård är Kristi uppdrag: Jag var sjuk och ni såg till mig. (Matt. 25:36) är att andligt och själsligt hjälpa människan i hennes nöd en tjänst i vilken kyrkan verkar för människorna genom att ta emot dem, dela deras nöd och i den föra in evangelium målet för arbetet är att Guds godhet, kärlek till människan och förlåtelsen blir realiteter i den hjälpbehövandes liv baseras på Kristi löfte: Ty där två eller tre är samlade i mitt namn är jag mitt ibland dem. (Matt. 18:20) sker inom hälso- och sjukvården där människan vistas för att få hjälp och stöd utgår från religionsfriheten och högaktar varje människas religiösa övertygelse och livssyn 5

6 6

7 Sjukhusprästen finns till för patienterna, de anhöriga och personalen verkar i sitt arbete kallad, sänd och stödd av evangelisk-lutherska kyrkan i Finland verkar som förespråkare och stöd för patientens mänsklighet är sakkunnnig i frågor om själavård ställer sig som en lugn medmänniska vid din sida då du behöver någon som lyssnar och någon du kan tala med då du är rädd eller deprimerad då du ställer frågor om det yttersta tingen eller önskar andlig ledning då du önskar att man ber för dig då du vill fira nattvard då du sörjer någon som stått dig nära 7

8 Sjukhusprästens arbete innebär personliga samtal och själavårdsgrupper att arrangera andliga sammankomster kyrkliga förrättningar: bikt och nattvard, dop, jordfästning, vigslar utbildning, undervisning och arbetshandledning planering och förberedelse av arbetet kontakt med lutherska och andra församlingar samt med Kyrkostyrelsen att utveckla yrkesskickligheten och den egna personligheten 8

9 Vår präst Sjukhus och vårdhem skiljer sig på grund av specialområden idag mycket från varandra. Sjukhusprästens arbetsfält sträcker sig från den bråda polikliniken till den långsiktiga verksamheten inom psykiatrisk vård eller åldringsvård. Sjukhusprästen är insatt i specialkaraktären och specialområdena på sitt eget sjukhus. Han eller hon hör till det vårdande arbetslaget och är lätt att nå även i akuta situationer. Sjukhusprästen är vår präst. Sjukhusprästen nås per telefon eller genom vårdpersonalen. Samtalen med sjukhusprästen sker i absolut förtroende. 9

10 Hur har man kommit till detta Kyrkan sänder medarbetare dit där man lever mitt bland de frågor som sjukdom för med sig och där det finns lidande och död. Varje präst har som uppgift att hjälpa vem som helst, som är i behov av andlig hjälp. Till följd av de samhälleliga förändringarna har kraven på själavård ökat. Dessa krav har efter andra världskriget besvarats med utvecklandet av specialarbetsformer inom den lutherska kyrkan. Även sjukhussjälavården avskildes till ett eget arbetsområde, som följer utvecklingen inom vårdarbetet och som specialutbildar sina anställda. De första sjukhusprästerna var predikanter på sjukhuset. Deras viktigaste uppgift var att för de sjuka förkunna Guds ord, förvalta sakramenten och trösta de döende. Den första tjänsten som sjukhussjälavårdare på heltid grundades år 1925 i Helsingfors. I dag är sjukhussjälavården ett samarbete som sker i mötet mellan personal, anhöriga och sjukhuspräst. Behörighet som sjukhussjälavårdare Sjukhussjälavårdaren har avlagt teologie magister examen och är präst eller lektor i den lutherska kyrkan. Innan någon väljs till tjänsten sker ett lämplighetstest för att bedöma om de sökande är lämpliga för arbete inom sjukhussjälavården, om de är motiverade för tjänst som åsyftar att hjälpa samt om de har förmåga att använda sin egen person som arbetsredskap. 10

11 Vem som väljs till tjänst som sjukhuspräst avgörs av församlingens eller den kyrkliga samfällighetens kyrkoråd efter lämplighetstest och intervjuer. Den som valts till tjänsten och som fått positivt utlåtande vid lämplighetstest kan påbörja specialutbildningen för sjukhussjälavårdare. Specialutbildningen för sjukhussjälavårdare Lämplighetstest och intervjuer Val till tjänst som sjukhuspräst eller -lektor Uppställande av personliga mål 1. avsnittet Orienterande kliniskt avsnitt i sjukhusmiljö 2 x 5 dagar Individuell arbetshandledning med skriftliga rapporter (40 timmar) Identitetsgrupp (15 gånger) 2. avsnittet Gemensamt seminarium A, 4 dagar - själavårdens kontext och själavårdsrelationen 3. avsnittet Gemensamt seminarium B, 4 dagar - pastoralpsykologiska gestaltningssätt 4. avsnittet Gemensamt seminarium C, 4 dagar - psykisk sjukdom, våld, beroendeproblem 5. avsnittet Gemensamt seminarium D, 4 dagar - allvarlig sjukdom, döden 6. avsnittet Fördjupande kliniskt avsnitt på sjukhus 2 x 5 dagar Litteratur Artikel om själavård 11

12 Specialutbildningen för sjukhussjälavårdare Utbildningen räcker i allmänhet två och ett halvt år. I den ingår teoriperioder, utbildningsperioder på sjukhus samt studier i yrkeslitteratur. Drygt hälften av alla sjukhussjälavårdare har även erhållit utbildning i arbetshandledning i kyrkan. Handledarutbildningen pågår i drygt två år. Den omfattar utom teoriseminarier också egen handledarpraktik som stöds av samtidig utbildningshandledning. Sjukhusprästerna verkar som arbetshandledare för församlingarnas anställda och för personal inom hälsovården. 12

13 Själavård inom öppenvården Själavården har befäst sin ställning på sjukhusen och i andra vårdinrättningar. Sjukhusprästens arbete sträcker sig även till öppenvården. Detta samarbete är viktigt inom den psykiatriska vården, men allt mera också inom övrig vård. Ändringarna inom hälsovården och utvecklandet av öppenvården förutsätter en ändamålsenlig planering av kyrkans själavårdande uppgift i samarbete med församlingarna och hälsovården. Med öppenvården expanderar sjukhussjälavården och blir andlig vård inom hälso- och sjukvården. Sjukhusprästernas uppgifter inom öppenvården: hembesök och uppvaktningar sorgegrupper och andra grupper stödjandet av de anhöriga konsultation, arbetshandledning och utbildning andlig vård vid katastrofer psykosocialt stöd vid krissituationer 13

14 Vad är kyrkans enhet för sjukhussjälavård (KS) Kyrkans enhet för sjukhussjälavård är ett sakkunnig- och samarbetsorgan som planerar och utvecklar själavård vid sjukhus, vårdinrättningar och vid öppenvård och upprätthåller kontakter till hälsovårdsfältet. Den hör till Kyrkostyrelsens verksamhetsavdelning. KS håller kontakt med kyrkans sjukhussjälavårdare genom att producera material om sjukhussjälavård och arrangera överläggningar, utbildning och temaseminarier. KS arrangerar lämplighetstestet vid besättandet av sjukhusprästtjänsten och bidrar till utlåtandet. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har 120 heltidsanställda och 17 deltidsantällda sjukhussjälavårdare. Av sjukhussjälavårdarna på heltid är 70 kvinnor och 50 män. Antalet präster är 116, lektorer 4. Drygt hälften av sjukhussjälavårdarna har kyrkans arbetshandledarutbildning. Ditt namn är skrivet i mina händer. (Jes. 49: 16) Symbol för sjukhussjälavården: Sinikka Rossi 14

15 Anställda vid kyrkans enhet för sjukhussjälavård Chef för sjukhussjälavården administrativa frågor internationella kontakter information tfn (09) Utbildningssekreterare specialutbildning och fortbildning för sjukhussjälavårdare handledarutbildning arbetshandledning tfn (09) Byråsekreterare byrå och bibliotek materialtjänst uppdatering av webbsidor tfn (09) Nämnden för Kyrkans sjukhussjälavård består av åtta förtroendevalda expertmedlemmar. Kyrkans enhet för sjukhussjälavård inrättades

16 Min faders rike sjön, i vars djup man inte kan hitta någon gårdag. Min faders rike glädjen, vilken strålar som en nyvaknad morgon efter ihållande regn. Min faders rike förtröstan, ty det stillaste ordet, sången av säven i vinden, fastnar i själen och sjukdomen finns inte längre. Niilo Rauhala Sade ja elämä, jäljittelemättömän runsas Otava, Keuruu 1976 svensk översättning: Tuomo Klint 16

17 17

18 Europeiska Nätverket för andlig vård inom hälso- och sjukvården Sjunde konsultationen, Åbo, Finland, juni 2002 Grundsatser för andlig vård inom hälso- och sjukvården i Europa INTRODUKTION Grundsatser för andlig vård inom hälso- och sjukvården är ett samlat uttryck för olika trosriktningars arbete med andlig vård inom hälso- och sjukvården i hela Europa. De är avsedda att tjäna som referensmaterial och riktlinjer för alla trosriktningar och samfund vid utformningen av den andliga vård de erbjuder inom hälso- och sjukvården. Titeln på den som erbjuder andlig vård växlar från trosriktning till trosriktning, samfund till samfund, tradition till tradition, land till land. I det här dokumentet används sjukhuspräst och själavård som internationellt allmänt accepterade termer. De är dock inte bindande för någon. Föreliggande dokument kom till vid en konsultation, den sjunde i ordningen, inom det europeiska nätverket för andlig vård inom hälso- och sjukvården. Den hölls i Åbo, Finland, juni 2002 och samlade 40 representanter för kyrkor och organisationer från 21 europeiska länder. Dokumentet grundar sig på erfarenheter som gjorts inom de olika traditioner som representerades och sammanför grundsatser för andlig vård inom hälso- och sjukvården från Europa och andra delar av världen. 1. ANDLIG VÅRD INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Andliga vården inom hälso- och sjukvården innebär pastorala tjänster i en mängd olika sjukvårdssituationer, varvid hänsyn tas till existentiella, andliga och religiösa behov både hos dem som tar emot och dem som ger vård. Personella, trosmässiga, kulturella och samhälleliga resurser tas till vara. 2. ORGANISATION OCH UTVECKLING AV TJÄNSTER 1. De tjänster som utförs inom den andliga vården inom hälso- och sjukvården organiseras på olika sätt i skilda europeiska länder. Det bestäms av: a) trossamfundens administration 18

19 b) hälso- och sjukvårdsinrättningar c) statens regelverk och vårdpolitik d) intresseföreningar 2. Tjänsterna kan utföras av ordinerade och lekmän som har genomgått utbildning i själavård. De auktoriseras av sitt samfund och godkänns av sjukvårdsmyndigheterna. 3. Tjänsterna ingår som delar av tvärfackligt sammansatta arbetslag. 3. VERKSAMHETSOMRÅDEN Sjukhussjälavårdare är till för patienter, anhöriga och andra närstående, besökare och personal med uppgift att 1. hävda och försvara varje människas oändliga värde och värdighet 2. påminna om lidandets, sjukdomens och dödens existentiella och andliga dimensioner 3. framhålla trons helande, stödjande, vägledande och försonande kraft 4. söka se till att de andliga behoven hos människor med olika religiös eller kulturell bakgrund tillgodoses och att vars och ens tro respekteras 5. söka skydda patienter för andliga övergrepp och proselytmakeri 6. ge andlig vård genom stöd, empatiskt lyssnande och förståelse för dem som är i trångmål 7. sörja för gudstjänster, akter och sakrament i enlighet med den egna traditionen 8. arbeta som medlemmar av tvärfackligt sammansatta vårdarbetslag 9. tillhandahålla och delta i utbildningsprogram för dem som arbetar i vården 10. verka som medlare och ombud för dem som saknar röst i sjukvårdsapparaten 11. stödja och delta i forskningsprogram om andlig vård 12. bedöma och utvärdera resultaten av andlig vård 19

20 13. främja medvetenheten i samhället om behov och önskemål hos patienter och vårdgivare. 4. TEOLOGISKA, PASTORALA OCH ETISKA FRÅGOR Den andliga vården inom hälso- och sjukvården tillför resurser i teologiskt, pastoralt och etiskt hänseende, och dess medarbetare deltar i program och överläggningar rörande a) teologiska och pastorala frågor b) andliga/existentiella behov och värderingar c) etiska (inklusive biomedicinska) frågor d) utveckling av den andliga vården inom hälso- och sjukvården. 5. UTBILDNING, FORTBILDNING OCH HANDLEDNING Sjukhussjälavårdare erhåller kontinuerlig och till deras uppgifter anpassad yrkesutbildning. Denna process innefattar: a) teologisk och pastoral utbildning och reflektion b) uppmärksamhet på frågor aktuella inom hälso- och sjukvården c) praktisk/klinisk handledning d) andlig vägledning. Dokumentet har undertecknats av deltagarna vid den sjunde Europeiska konsultationen i Åbo 15 juni

21 Principer för sjukhussjälavården 1. SJUKHUSSJÄLAVÅRDENS STÄLLNING Sjukhussjälavården som upprätthålls av Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland är förankrad i kyrkans grundläggande uppgift samt i gemensamma beslut och rekommendationer mellan kyrkan och hälsovården*. Avlönad av församlingarna arbetar sjukhussjälavårdaren inom hälsovården. 2. SJUKHUSSJÄLAVÅRDARENS UPPGIFTER Sjukhussjälavårdaren är anställd hos evangelisk-lutherska kyrkan, är präst eller lektor med uppgift att tjäna patienter, deras anhöriga och personalen inom hälsovården. Sjukhussjälavårdaren är sakkunnig i frågor som väcks av sjukdomar gällande människovärde och livsåskådning. Sjukhussjälavårdarens arbete inom vården är övergripande. Sjukhussjälavårdaren finns till för hela vårdenheten och är kontaktperson mellan församlingen och hälsovården. En del av sjukhussjälavårdarens uppgifter hänför sig till öppenvården samt till den handledning och utbildning som ges till anställda i församlingarna och inom sjukvården. Vidare deltar sjukhussjälavårdaren i diskussionen om etiska frågor inom vården. 3. YRKESKUNSKAP Förutsättningen för att verka som sjukhussjälavårdare är konstaterad lämplighet för uppgiften samt av kyrkan godkänd specialiseringsutbildning. Med stöd av fortgående utbildning och handledning utvecklar sjukhussjälavårdaren sin förmåga att förstå människors sjukdomar och kriser samt ökar sin självkännedom och sin förmåga till växelverkan. 4. TYSTNADSPLIKT Detaljerade bestämmelser om tystnadsplikt ingår i lagstiftningen som gäller kyrkan och hälsovården. Sjukhussjälavårdaren följer dessa. 5. FÖRHÅLLANDET TILL PATIENTEN Kärnan i sjukhussjälavården är ett konfidentiellt själavårdsförhållande mellan arbetstagarna och patienterna i vilket patienterna kan bearbeta alla frågor som gäller deras liv och 21

22 sjukdom samt i vilket de kan få själavårdande stöd och tröst. Kontakten mellan själavårdaren och patienten uppstår vanligen på patientens eller de anhörigas initiativ. Även samtal med läkare eller sjukvårdare kan utgöra bakgrunden till kontakten. Med högaktning för patientens självbestämmanderätt försäkrar sig själavårdaren om att det är fråga om patientens egen önskan och kommer med denna överens om samarbetets mål och principer. Själavårdaren respekterar patientens människovärde, övertygelse och integritet oberoende av dennas bakgrund och livsåskådning. Vid behov tar själavårdaren kontakt med andra kyrkor eller religiösa grupper och ordnar sådan själavårdande hjälp som patienten önskar. 6. VÅRDENHETEN Inom hälsovården är vården av människan ett samarbete mellan många yrkesgrupper. Sjukhussjälavårdaren kan med patientens samtycke verka som sakkunnig inom sitt eget område i ärenden som gäller patienten. I sitt arbete ansvarar själavårdaren inför vårdenhetens och församlingens ledning. * Sjukhusförbundets cirkulär 8/1965 Rekommendationen om själavård vid sjukhusen, hälsocentralerna och socialväsendet. Kyrkostyrelsen: Anvisningar och meddelanden 13/1983 Medicinalstyrelsen Dnr 2013/101/83 Den utvecklade öppenvårdens utmaning för församlingens själavårdsuppgift. Evangelisk-lutherska kyrkans i Finland biskopsmöte, skrivelse nr 6, Principer för sjukhussjälavården godkänd i Kyrkostyrelsens plenum

23 23

24 EVANGELISK-LUTHERSKA KYRKAN I FINLAND Kyrkostyrelsen Sjukhussjälavård Hamngatan 11 PB HELSINGFORS puh. (09) Illustrationer Yrjö Tavaila Andra upplagan, Helsingfors evl.fi