Redovisning. Innehållsförteckning

Transkript

1 Redovisning Skolverket dnr: 2014:77 Skolinspektionen dnr: 2014:245 SPSM dnr: ALL 2014/12 1 (51) Innehållsförteckning Rapportering om utvecklingen av funktionshinderspolitiken år 2013 för Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska skolmyndigheten Inledning Disposition Skolmyndigheternas gemensamma och åtskilda ansvar Övriga myndigheters ansvar Skolmyndigheteras utgångspunkter för uppdraget Skolmyndigheternas arbete mot delmålen Utformning och anpassning av undervisningen, inriktningsmål Insatser formulerade för arbetet med delmål under inriktningsmål Övrigt arbete med koppling till inriktningsmål 1 och den första gruppen funktionshinderspolitiska delmål Val av skola och tillgänglighet, inriktningsmål Insatser formulerade för arbetet med delmål under inriktningsmål Övrigt arbete med koppling till inriktningsmål 2 och den andra gruppen funktionshinderspolitiska delmål Ökade kunskaper om funktionsnedsättning och hur behov kan mötas, inriktningsmål Insatser formulerade för arbetet med delmål under inriktningsmål Övrigt arbete med koppling till inriktningsmål 3 och den tredje gruppen funktionshinderspolitiska delmål Lägesbedömning och sammanfattning av skolmyndigheternas arbete mot delmålen Sammanfattning av skolmyndigheternas arbete mot delmålen Lägesbedömning Bedömning av uppföljningen av de funktionshinderspolitiska målen Samråd med funktionshindersorganisationer

2 Rapportering om utvecklingen av funktionshinderspolitiken år 2013 för Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska skolmyndigheten. Uppdraget och dess delar Regeringen har presenterat en strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken under åren Skolmyndigheterna redovisar genom denna rapport sitt arbete under 2013 med de nio delmål som utgör myndigheternas gemensamma genomförandestrategi. Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska skolmyndigheten har ett gemensamt ansvar för att genomföra funktionshinderspolitiken på skolområdet. Den 15 oktober 2010 redovisade myndigheterna en gemensam sammanställning till regeringen som bl.a. innehöll förslag på delmål för funktionshinderspolitiken inom skolsektorn. 1 Skolmyndigheterna har med dessa delmål som utgångspunkt samverkat i arbetet med att utforma insatser och uppföljningar. Skolverket har även samrått med Utbildningsdepartementet. Skolmyndigheterna redovisade den 15 mars 2012 sitt arbete med de nio delmål som utgör genomförandestrategin. Redovisningen gav en utgångspunkt för att möjliggöra bedömningar av utvecklingen inom det funktionshinderspolitiska området över den tid som strategin ska verka, en lägesbedömning som är ett s.k. nollvärde. Skolmyndigheterna har separata ansvarsområden men det finns områden som tangerar eller t.o.m. går in i varandra där myndigheterna behöver samverka. Det är synligt i de exempel på insatser och uppföljningar 2 som myndigheterna valt för perioden för att uppnå delmålen. En stor del av insatserna och uppföljningarna sker i samarbete mellan två eller samtliga myndigheter. Myndigheterna ansvarar för presentationen av sina respektive insatser och resultat men har samverkat om den gemensamma presentationen. Rapporten har sedan sammanställts av Skolverket. 1. Inledning 1.1 Disposition Denna avrapportering inleds med en beskrivning av regeringens uppdrag. Därefter följer en beskrivning av skolmyndigheternas gemensamma och åtskilda ansvar i arbetet med genomförandet av funktionshinderspolitiken på skolområdet. Inledningsavsnittet avslutas med myndigheternas utgångspunkter för uppdraget. Under avsnitt två följer en beskrivning av skolmyndigheternas arbete mot delmålen. Arbetet mot delmålen är indelat i tre avsnitt som motsvarar de tre inriktningsmålen; utformning och anpassning av undervisningen (2.1), val av skola och tillgänglighet (2.2) och ökade kunskaper om funktionsnedsättning och hur behov kan 1 Förslag på delmål samt struktur för uppföljning inför en handikappolitisk strategi (Skolverkets dnr 2010:420). 2 Skolverket dnr. 2010:420. 2

3 mötas (2.3). Dessa tre avsnitt beskriver dels de insatser och uppföljningar som har formulerats för arbetet med delmålen och dels övrigt arbete med koppling till inriktningsmålet. Avsnitt tre, innehåller en lägesbedömning och sammanfattning av skolmyndigheternas arbete mot de funktionshinderspolitiska målen. Det fjärde avsnittet är en lägesbedömning som innehåller en diskussion om skolmyndigheternas möjligheter att följa upp utvecklingen mot de funktionshinderspolitiska delmålen på utbildningsområdet. Under den femte och sista punkten redogör myndigheterna för de samråd med funktionshindersorganisationer som genomförts under året. 1.2 Skolmyndigheternas gemensamma och åtskilda ansvar Skolverket har sektorsansvar när det gäller genomförandet av funktionshinderspolitiken på skolområdet. 3 Tillsammans med Skolinspektionens tillsynsansvar och Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda stöduppdrag riktad mot funktionsnedsättning och utbildning torde myndigheterna ha goda möjligheter att tillsammans bidra till måluppfyllelsen inom funktionshinderpolitiken. Varje myndighet har ett eget ansvar för genomförandet men också ett gemensamt ansvar att undersöka möjligheterna till kvantitativa uppföljningar av genomförandet. Huvudansvaret för förskole- och skolverksamheten ligger på kommuner, huvudmän för fristående förskolor och skolor samt på huvudmannen för specialskolorna. De ska fördela resurser och organisera verksamheterna så att de nationella målen uppfylls. Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skollag, föreskrifter och andra författningar. 4 Huvudmannen ska se till att personalen vid förskole- och skolenheterna ges möjligheter till kompetensutveckling och att de har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet. 5 För utbildningen ska de lokaler och den utrustning finnas som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas. 6 Funktionshinderspolitiken ingår i Skolverkets styrande, uppföljande, utvärderande och utvecklande uppdrag. När Skolverket genomför sina uppdrag ska ambitionerna i funktionshinderspolitiken beaktas, vare sig det gäller att producera normerande dokument som kursplaner eller nationella prov, följa upp och utvärdera inslag i skolsystemet eller att organisera insatser som kompetensutveckling och forskningsspridning. I mån av utrymme kan Skolverket dessutom initiera specifika insatser som särskilt uppmärksammar skolsituationen för barn och elever med funktionsnedsättning. Skolverket är den myndighet som ansvarar för statistik på skolområdet. Utvärderingar och statistik kan utgöra underlag för bedömningar av utvecklingen i sektorn som berör elever med funktionsnedsättning. 3 Förordning (2011:555) med instruktion till Statens skolverk. 4 Skollagen (2010:800) 2 kap Skollagen (2010:800) 2 kap Skollagen (2010:800) 2 kap

4 Skolinspektionens tillsyn ger ett bidrag för att kunna bedöma det verkliga genomslaget för funktionshinderspolitiken i praktiken. I granskningarna framkommer hur situationen ser ut för elever med funktionsnedsättningar i skolvardagen. Skolinspektionen tar också emot anmälningar om missförhållanden och utreder dessa såsom enskilda ärenden. Myndigheten kan på så sätt visa på tolkningar av frågor av intresse för funktionshinderspolitiken när det gäller hur gällande lagar och regelverk ska tolkas och förstås. Inom den regelbundna tillsynen konstaterar Skolinspektionen brister när det gäller t.ex. särskilt stöd eller det förebyggande arbetet mot kränkningar och anger i beslut de åtgärder som är nödvändiga för att avhjälpa bristerna. Vid återföringsseminarierna redovisas resultaten för rektorer och huvudmän. Återföringsseminarierna har också som syfte att stimulera till förändringar och förbättringar i arbetet t ex med elever som har en funktionsnedsättning. Utgångspunkten är de brister som Skolinspektionen identifierat vid granskningen. Inom Skolinspektionen finns också Barn- och elevombudet som har en självständig funktion i att motverka kränkningar av barn och elever i förskola och skola. Inom ramarna för tillsynsuppdraget, i kvalitetsgranskning och uppföljning har Skolinspektionen en viktig roll att peka på brister i skolsituationen för elever med funktionsnedsättning. Specialpedagogiska skolmyndighetens uppdrag är att verka för att alla barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet i en trygg miljö. Myndigheten ska bidra till goda förutsättningar för barnens utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för elever och vuxenstuderande. Det görs genom specialpedagogiskt stöd, undervisning i specialskolor, tillgängliga läromedel och statsbidrag. Specialpedagogiska skolmyndighetens kompetens kompletterar skolhuvudmännens och skolornas egna resurser. Myndigheten står genom sin rådgivning om anpassning och tillgänglighet i specialpedagogiska frågor i direkt kontakt med huvudmän, skolor och pedagoger och för därigenom alltid in funktionshinderspolitiska avvägningar i skol- och klassrumsvardagen. I resurscentra genomförs också specialpedagogiska utredningar avseende avgränsade funktionsnedsättningar. Specialpedagogiska skolmyndigheten är huvudman för de statliga specialskolorna som vänder sig till elever med viss funktionsnedsättning. Där ska myndigheten särskilt verka för en ökad måluppfyllelse. För döva/elever med hörselnedsättning ska specialskolan även verka för tvåspråkighet d.v.s. teckenspråk och svenska. Myndigheten hanterar statligt ekonomiskt stöd genom statsbidrag till utbildningsinsatser eller i form av studiestöd. Myndigheten främjar och informerar om tillgången till läromedel för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning. Främjandet innebär produktionsstöd till förlag men även utveckling, anpassning och distribution av egna läromedel i den utsträckning behoven inte kan tillgodoses på den kommersiella marknaden. Specialpedagogiska skolmyndigheten har sammantaget en stödjande roll både i tillämpningen av skolans styrdokument för elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning och i utvecklingen mot de funktionshinderspolitiska målen. 4

5 Utöver de tre myndigheterna som ansvarar för arbetet med funktionshindersstrategin på skolområdet finns även Skolväsendets överklagandenämnd. Nämnden prövar vissa överklaganden som är av betydelse för funktionshinderssträvandena. Nämnden bedömer i enskilda fall om huvudmännen följer lagens bestämmelser som bl.a. rör åtgärdsprogram, anpassad studiegång, mottagande i specialskolan och grundsärskolan, enskild undervisning, särskild undervisningsgrupp, tillhörighet till målgruppen för gymnasiesärskolan, antagning till Rh-anpassad utbildning i gymnasiesärskolan, mottagande till särskild undervisning för vuxna, upphörande av särskild utbildning för vuxna och val av skola. 1.3 Övriga myndigheters ansvar Diskrimineringsombudsmannen (DO) arbetar mot diskriminering som har samband med funktionsnedsättning i utbildningssektorn. DO har granskat ett antal skolors förebyggande arbete avseende trakasserier och genomför utbildningar om lika rättigheter och möjligheter i förskola och skola. Myndigheten har även tagit fram handledningsmaterial och metodstöd avseende arbetet med att förebygga och förhindra trakasserier. Flera andra myndigheters regelverk är tillämpliga när det gäller barn och elever med funktionsnedsättning och deras situation i förskola och skola. Utöver de ovan nämnda myndigheterna har även bl.a. Socialstyrelsen, Försäkringskassan, Boverket och Arbetsmiljöverket regelverk med betydelse för skolgången för elever med funktionsnedsättning. Viktiga lagar på området som kan nämnas är bl.a. miljöbalken, arbetsmiljölagen och livsmedelslagen. Andra tillämpliga regler finns i hälsooch sjukvårdslagstiftningen som bl.a. har bestämmelser om medicinsk egenvård under vistelse i förskola och skola. Även lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och kommunala föreskrifter om färdtjänst har betydelse. För förskolors och skolors lokaler har också plan- och bygglagens regelverk betydelse eftersom lagen innehåller krav på hur byggnader ska planeras och konstrueras så att de inte utgör hinder för barn och elever med funktionsnedsättningar. 1.4 Skolmyndigheteras utgångspunkter för uppdraget Som även nämndes i avrapporteringen i de två tidigare redovisningarna 7 är två utgångspunkter särskilt viktiga för hur uppdraget har hanterats och kommer att hanteras under perioden Den första är FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som trädde i kraft i Sverige Därmed förbinder sig Sverige till att bl.a. säkerställa ett sammanhållet utbildningssystem. Sverige ska dessutom bl.a. säkerställa att personer med funktionsnedsättning, på lika villkor som andra, får tillgång till en inkluderande och kostnadsfri grundutbildning av kvalitet och till undervisning som följer efter grundutbildning på sina hemorter, att skälig anpassning er- 7 Redovisning Genomförande av funktionshinderspolitiken Skolverkets dnr 2011:1104 daterad Redovisning om utvecklingen av funktionshinderspolitiken år 2012 för Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska skolmyndigheten. Skolverkets dnr 2013:215 daterad

6 bjuds utifrån personliga behov och att personer med funktionsnedsättning ges nödvändigt stöd inom det allmänna utbildningssystemet för att underlätta deras ändamålsenliga utbildning. Den likvärdiga utbildningen är en mänsklig rättighet i detta avseende och fordrar i vissa sammanhang därför insatser för att kompensera elevers svårigheter. Den andra utgångspunkten är synen på funktionshinder i skolsammanhanget. Skolmyndigheterna strävar efter ett relationellt perspektiv såtillvida att elevernas lärsvårigheter i skolarbetet främst bör sökas i skolans tillgänglighetsförmåga; att anpassa den pedagogiska, fysiska och sociala miljön. Elevers skolframgång är beroende av den interaktiva processen mellan elevens egna förutsättningar och skolans ansträngningar för att ta vara på dessa, utmana och stimulera till utveckling. Eftersom eleverna är bärare av en mängd olika förutsättningar är det genom tillgänglighet i bred bemärkelse som sådan påverkan kan ske. Skolmyndigheternas insatser bör därmed utgå från att spegla vad skolan gör, bidra till att skapa realistiska förväntningar och utvecklingsmöjligheter snarare än att söka brister hos eleverna. Skolmyndigheterna utgår vidare från att utbildning ska vara tillgänglig för alla oavsett funktionsförmåga och att den ska vara likvärdig. 2. Skolmyndigheternas arbete mot delmålen Skolmyndigheternas nio delmål kan samlas i tre skilda områden, nämligen utformning och anpassning av undervisningen, val av skola och tillgänglighet samt ökade kunskaper om funktionsnedsättning och hur behov kan mötas. Beskrivningen av arbetet mot de nio delmålen redovisas av myndigheterna var för sig. I flera fall finns det insatser, kopplade till delmålen, som kommer att genomföras gemensamt av flera eller samtliga myndigheter under perioden Utformning och anpassning av undervisningen, inriktningsmål 1 Inriktningsmål 1. Varje barn, elev och vuxenstuderande ska ges förutsättningar att utveckla sina kunskaper så långt som möjligt. Delmål 1: Förutsättningarna för alla barn, elever och vuxenstuderande oavsett funktionsförmåga att utvecklas så långt som möjligt ska öka genom förbättringar av förskolors och skolors generella verksamhet. Delmål 2: Förskolor och skolor ska förbättra sitt arbete med att göra anpassningar av verksamheten när så behövs för att undanröja hinder för barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning. Delmål 3: Skolor ska ha tilltro till alla elevers och vuxenstuderandes förmåga och visa höga förväntningar på deras skolprestationer. Detta måste i högre grad än hittills gälla även elever och vuxna med funktionsnedsättning Insatser formulerade för arbetet med delmål under inriktningsmål 1. Skolmyndigheterna har formulerat följande insatser och uppföljningar i arbetet med det första inriktningsmålet och den första gruppen funktionshinderspolitiska delmål. Insatserna motsvarar i varierande grad delmålen, vissa kan kopplas till ett del- 6

7 mål medan andra är av mer övergripande karaktär och kan kopplas till flera av delmålen. 1. Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska skolmyndigheten ska stärka det funktionshinderspolitiska perspektivet i sina verksamheter och avser för detta ändamål att genomföra utbildningsinsatser för sin personal som rör de handikappolitiska målen. En viktig del i arbetet är att funktionshindersperspektivet ska genomsyra hela Skolverkets arbete. I enlighet med Skolverkets instruktion ska ett jämställdhetsperspektiv och perspektivet mänskliga rättigheter finnas integrerat i verksamheten. Skolverket ska även analysera konsekvenserna för barn och ta särskild hänsyn till barnens bästa. Myndigheten har vidare ansvaret för funktionshindersfrågor inom verksamhetsområdet. Under 2014 kommer insatser att ske för att perspektiven i högre grad ska genomsyra verksamheten. Skolverkets projektmodell ska utvecklas så att medarbetare får stöd i hur de kan gå tillväga i det arbetet exempelvis vid genomförande av barnkonsekvensanalyser och att arbeta utifrån ett funktionshindersperspektiv. Under 2013 har Skolverkets projekt för initiering, stöd, information och samlande funktion av det funktionshinderspolitiska arbetet fortsatt att uppmärksamma medarbetare och projektmedarbetare i Skolverkets olika uppdrag på de funktionshindersstrategiska inriktningsmålen och delmålen. Skolverket har genomfört en halvdagsutbildning med professor Ann-Christine Cederborg. Utbildningen fokuserade på hur man samtalar med barn med funktionsnedsättning. Syftet med utbildningen var att ge Skolverkets utredare utbildning om barnperspektiv och funktionshindersperspektiv och de konsekvenser som en funktionsnedsättning kan föra med sig i intervjusituationer. 13 tjänstemän från 5 olika enheter fick tillfälle att gå utbildningen. Representanter från flera uppdrag har under året deltagit i de fyra samråd som Skolverket genomfört med funktionshindersorganisationerna. Dessa tillfällen ger, utöver information om uppdragen, funktionshindersrörelsen möjlighet att förmedla sin syn på de konsekvenser som en funktionsnedsättning kan medföra i skolarbetet och synpunkter på hur uppdragen kan arbeta för att stödja arbetet mot de funktionshinderspolitiska målen. Det avdelningsövergripande nätverket på temat elever i behov av särskilt stöd med syfte att stärka Skolverkets förmåga att stödja skolhuvudmännen och skolorna i arbetet med elever i behov av särskilt stöd har genomfört möten under året. Bevakningsgruppen utgör ett forum för informationsutbyte och diskussion inom myndigheten i samband med pågående eller planerad verksamhet. Nätverket har under året belyst flera områden som berör olika aspekter av skolgången för elever 7

8 med funktionsnedsättning. Aspekter som tagits upp i nätverket är bland annat särskilda undervisningsgrupper och fristående skolor med inriktning mot särskilt stöd. Skolverket har även ett avdelningsövergripande nätverk på temat studie- och yrkesvägledning där teman såsom, fortbildning för skolpersonal, elevhälsa och övergång från skola och arbetsliv lyfts. Under årets nätverksmöten har studie- och yrkesvägledning för elever med funktionsnedsättning diskuterats. Specialpedagogiska skolmyndigheten arbetar sedan ett år tillbaka efter en nationell plan och en särskild policy för implementering av två konventioner; FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning och FN:s konvention om barnets rättigheter. En särskild checklista och barnkonsekvensanalys används i verksamheten för att säkerställa att barnrättsperspektivet är beaktat i alla beslut. Under 2013 har myndigheten arbetat vidare med att utveckla tillämpningen av de båda konventionerna i verksamheten. Samtliga anställda erbjuds fortlöpande kompetensutveckling avseende de båda konventionerna, för att på ett lämpligt sätt kunna tillämpa dem i det vardagliga arbetet inom olika verksamheter. En nollvärdesmätning har genomförts inom det specialpedagogiska stödet där man kan få en utgångspunkt för genomförandet av funktionshinderpolitiken vad gäller dessa internationella styrdokument. Frågan besvarades av 564 (88 %) skolhuvudmän och löd: Har berörd elev eller berörda elever getts möjlighet att få sina synpunkter hörda med anledning av genomförandet av det specialpedagogiska stödet? 43 % svarade ja och 57 % svarade nej. Uppdrag där elevens synpunkter har tagits hänsyn till, tillskrivs en större nytta än uppdrag där dessa egenskaper saknats eller förekommit i mindre utsträckning. Resultatet visar att det är tre gånger så vanligt att barnet eller eleven erbjuds möjlighet att få sina synpunkter hörda med anledning av rådgivningsuppdraget i övriga skolformer jämfört med förskola. 8 En utbildningsinsats handlar om mål, uppdrag och andra uppgifter som enligt de olika handikappolitiska styrdokumenten särskilt ska uppmärksammas. Samtliga anställda ska varje år vid minst ett tillfälle ha fått en genomgång av aktuella styrdokument för Specialpedagogiska skolmyndigheten och för avdelningen. Uppföljning av verksamhetsplan visar att samtliga avdelningar inom myndigheten (100 %) fått denna genomgång. Det finns en hög grad av måluppfyllelse vad gäller kännedom och tillämpning (90 %)av myndighetens styrdokument. 9 Skolinspektionen lanserade under 2013 råd och vägledning för området särskilt stöd (se vidare under Kännedom om råd och stöd). Råd och väglednings- 8 Utvärdering av specialpedagogisk rådgivning Rapport till styrgrupp för projektet Dokumentationsinstrument och effektutvärderingsmodell för specialpedagogiskt stöd, uppdragsprocessen Johan Östman Mellersta regionen Göran Fahlén Norra regionen Sofia Åkerberg Tone Engen Verksamhetsuppföljning Avdelningen för verksamhetsstöd Avdelning för verksamhetsstöd, verksamhetsuppföljning Uppföljning enligt Specialpedagogiska Skolmyndighetens verksamhetsplan halvår

9 materialet syftar till att ge skolorna och huvudmännen stöd i sitt arbete med särskilt stöd men fungerar också för att lyfta området inom myndigheten samt ge inspektörerna stöd när det gäller att bedöma och ge råd och vägledning till skolorna när det gäller särskilt stöd. Råd och vägledningssidorna har därmed ett externt såväl som internt syfte i myndighetens arbete. När det gäller att stärka det funktionshinderspolitiska perspektivet i myndighetens arbete fyller Skolinspektionens omvärldsblogg en viktig funktion. Det övergripande syftet med omvärldsbloggen är att ge stöd för myndighetens ledning och medarbetare så att Skolinspektionen har en uppdaterad bild kring forskningsläget, problemområden och aktuella frågor inom och kring utbildningsområdet. Omvärldsbloggen ger underlag till strategiska beslut och fungerar som en referenskälla så väl i förberedelsearbete för granskning direktiven som i övriga delar av kvalitetsgranskningsprocessen. Även övriga delar av Skolinspektionen, tillsyn, anmälningsärenden och tillståndsprövning kan använda bloggen för att hitta relevanta bevakningar. Alla som arbetar på Skolinspektionen kan prenumerera på bloggen. När det gäller särskilda behov/funktionsnedsättningar rapporterade bloggen under 2013 om att: Skolledare bryter mot skollagens bestämmelser om rätten till särskilt stöd Miljoner att tjäna på särskilt stöd i skolan Utvecklingen av ungas hälsa Alltför ensidig bedömning av skolor Pojkar och äldre elever är oftare placerade i särskilda undervisningsgrupper Problematiska pojkar i specialpedagogiken Krav på åtgärdsprogram kan avskaffas Elever med autismspektrumtillstånd utsatta i skolan Idén om en skola för alla och specialpedagogisk organisering i praktiken Skolinspektionen medverkade under 2013 i en film producerad av Skolverket som riktade sig till skolledare i den svenska skolan med syftet att visa på att det fortfarande återstår väldigt mycket att göra, för att elever med funktionsnedsättning i den svenska skolan ska få en likvärdig skolgång. I filmen beskriver Skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler Skolinspektionens roll när det gäller att granska att alla barn får rätt att nå kunskapsmålen och hur myndigheten inriktar tillsynen på de barn som har rätt till särskilt stöd. I filmen tas även Skolinspektionens granskningar av särskolan upp samt skolsituationen för elever med dyslexi. Filmen spreds externt men fick även spridning inom Skolinspektionen genom att en artikel med filmen i länk lades ut på Skolinspektionens interna nätverk. En annan planerad insats under 2013 som syftade till att stärka det funktionshinderspolitiska perspektivet i Skolinspektionens verksamhet var ett arbete med att stärka barnperspektivet i Skolinspektionens verksamhet. Tanken var här att genomlysa såväl tillsynen som kvalitetsgranskningar med utgångspunkt i barnperspektivet. Detta initiativ har dock flyttats fram till 2014 i samband med att myndigheten reviderar den nuvarande tillsynsmodellen. 9

10 Det finns även ett myndighetsövergripande nätverk mellan Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolverket och Skolinspektionen där frågor om grundsärskola, gymnasiesärskola och särskild utbildning för vuxna tas upp. Nätverket syftar till att öka kunskaps- och informationsutbytet om särskolan mellan myndigheternas avdelningar och enheter samt mellan de tre skolmyndigheterna. 2. Specialpedagogiska skolmyndigheten ska ge stöd till huvudmännen för att öka tillgängligheten. Skolverket och Skolinspektionen ska i olika sammanhang informera om Specialpedagogiska skolmyndighetens stöd för ökad tillgänglighet (se även den första insatsen under det andra inriktningsmålet avsnitt 2.2). Specialpedagogiska skolmyndighetens verksamhetsområde specialpedagogiskt stöd riktar sina insatser direkt till skolhuvudmannen. Under 2013 har nollvärdesmätningar genomförts för att mäta effekter av det specialpedagogiska stödet som ligger helt i linje med genomförandet av funktionshinderpolitiken. Antal råd- och stöduppdrag uppgår till I 90 % av dessa uppdrag ges stöd för att öka skolhuvudmannens tillgänglighet, d.v.s. anpassning av lärmiljön. I merparten av dessa uppdrag ges stödet på pedagognivå, d.v.s. det får effekter i klassrummet för elever med funktionsnedsättning. Myndighetens bedömning är att av dessa uppdrag har cirka 75 % riktat sig direkt mot enskilda elevers lärmiljö, medan övriga 25 % riktar sig mot lärmiljön för grupper av elever. Fördelningen mellan hur stor andel av rådgivningsuppdragen som riktas mot enskild respektive grupper, skiljer sig dock åt mellan olika funktionsnedsättningsområden. 10 Under året har myndigheten erbjudit 159 skolhuvudmän samverkansmöten och genomfört 128 möten totalt. Samverkan med skolhuvudmän genomförs i tvåårs intervaller varför tyngdpunkten låg på 2012 och nästa satsning sker under I Specialpedagogiska skolmyndighetens skolhuvudmannasamverkan har tillgänglighetsfrågan införts som en informations-, diskussions- och avtalsmöjlighet. Uppföljning redovisas särskilt nedan under sjätte insatsen under tillsammans med kompetensutveckling särskilt riktad till skolhuvudmannen. Specialpedagogiska skolmyndigheten ger också stöd till skolhuvudmannen och enskilda genom läromedel, statsbidrag och specialskolan som redovisas under andra insatser i rapporten. Skolverket avser att fortsätta informera om Specialpedagogiska skolmyndighetens roll och uppdrag och synliggöra myndigheten i de sammanhang där tillgänglighet i förskola och skola för elever med funktionsnedsättning är aktuellt. Under året har Skolverket bl.a. inbjudit rådgivare från Specialpedagogiska skolmyndigheten att 10 Specialpedagogiska skolmyndigheten, Årsredovisning Specialpedagogiska skolmyndigheten, Årsredovisning

11 medverka i Skolverkets seminarieserie om elevhälsa för att beskriva sitt uppdrag och hur myndigheten kan stötta skolorna. Skolinspektionen informerar löpande ett stort antal lärare, rektorer och huvudmän om Specialpedagogiska skolmyndighetens kompetens och stöd till skolorna. Detta sker i samband med den regelbundna tillsynen av skolorna samt i uppföljningen och i arbetet med råd och vägledning. Specialpedagogiska skolmyndighetens roll lyfts också i den nya inspektörsutbildnings som påbörjades för första gången i september 2013 och som alla inspektörer med tiden kommer att genomgå. 3. Skolverket ska genom fortsatt dialog med funktionshindersrörelsen ytterligare utveckla det nationella provsystemet mot en ökad tillgänglighet. Skolverket ska lyfta fram exempel på de anpassningar som redovisas genom provanordnarnas sammanställningar. Skolverket har under året slutfört de åtgärder som beslutats under 2011 och 2012 för att förtydliga anvisningarna om anpassningar vid nationella prov. Förtydligade anvisningar finns nu i lärarinformationen till varje prov. Dessa anvisningar finns också publicerade för elever, föräldrar och allmänhet på Skolverkets webbplats. Anvisningarna ses över varje år med utgångspunkt i den information som kommer med provinstitutionernas lärarenkäter samt vid såväl formaliserade som informella kontakter med olika intressenter för funktionshindersrörelsen. Under året har Skolverket tillmötesgått efterfrågan från specialpedagogiska nätverk och regionala skolnätverk om informationsinsatser runt bedömning och betyg för elever med funktionsnedsättningar och ett antal informationsträffar har kunnat komma till stånd. Träffarna har varit mycket välbesökta vilket understryker behovet av fortsatta informationsinsatser. Behovet har också uttryckts av funktionshindersorganisationer i Skolverkets samråd. I samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten produceras därför ett webbaserat informationsmaterial. Materialet kommer att bestå av i huvudsak filmade inslag som tar upp fyra olika frågor: Elever med funktionsnedsättningar, vilka är de? Vilka rättigheter har dessa elever till insatser från skolan? Hur genomförs bedömning, prov och nationella prov för elevgruppen? Hur tillämpas skollagens så kallade undantagsbestämmelse? 12 De filmade inslagen kommer att finnas i ett utbildningspaket som även innehåller material från såväl Skolverket som Specialpedagogiska skolmyndigheten. Materialet publiceras under 2014 på Skolverkets och Specialpedagogiska skolmyndighetens webbplatser. Ett organiserat samarbete mellan Skolverkets enhet för prov och bedömning och rådgivare vid Specialpedagogiska skolmyndigheten om anpassningar för elever som läser punktskrift har inneburit att Specialpedagogiska skolmyndigheten har fått 12 Undantagsbestämmelsen i skollagen (2010:800): 10 kap. 21 (grundskolan), 11 kap. 23 a (grundsärskolan), 12 kap. 21 (specialskolan), 13 kap. 21 a, 15 kap. 26 (gymnasieskolan), 20 kap. 28 (kommunal vuxenutbildning), 22 kap. 22 (utbildning i svenska för invandrare) 11

12 ökade möjligheter att stödja lärare vid genomförandet av nationella prov. Genom samarbetet har också möjligheterna att kvalitetssäkra och förbättra anpassningarna för dessa elever ökat. Skolverket har samverkat med Specialpedagogiska skolmyndigheten kring utvecklingen av ett inspirationsmaterial på teckenspråk till ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 9. För ämnesprovet i matematik i årskurs 3 har ett tillhörande material riktat till elever översatts till teckenspråk och publicerats på en dvd. Information om materialet till skolor med teckenspråkiga elever har skett med stöd av Specialpedagogiska skolmyndigheten och deras informationskanaler. Skolverket har gett Uppsala universitet och Stockholms universitet i uppdrag att ta fram ett bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 1-6 i grundsärskolan. Syftet med bedömningsstödet är att det ska kunna användas av läraren för att kartlägga och bedöma elevens språkliga förmågor i enlighet med kursplanerna i nämnda ämnen och för att kunna ge eleven återkoppling i sitt lärande. Det omfattar en lärarhandledning med observationspunkter och avstämningar, lärarmatriser och elevens observationsschema. Bedömningsstödet beräknas vara färdigt till höstterminstart Skolverket ska följa upp sina tidigare insatser för att stärka kunskapsbedömning i grundsärskola, gymnasiesärskola och särskild utbildning för vuxna. Grundsärskola Skolverket har medverkat i ett tjugotal konferenser av externa anordnare om bedömning i grundsärskolan. Skolverket har påbörjat ett stödmaterial för skolor med integrerade elever, ett för lärare i träningsskolan som handlar om kunskapsbedömning. Det senare syftar till att ge lärare ökad förståelse och kunskap när det gäller att bedöma elever i enlighet med de kursplaner och kunskapskrav som styr träningsskolan. I samarbete med Stockholms universitet genomfördes en behovs- och kunskapsinventering med en beskrivning av vilka utvecklingsinsatser och stöd som lärare som undervisar i särskolans olika skolformer behöver för att utveckla kunskapsbedömningen. Rapporten publiceras under Ett annat påbörjat arbete är ett stödmaterial om bedömning och betygsättning i svenska och svenska som andra språk i grundsärskolan och ett stödmaterial för sex- och samlevnadsundervisningen för särskolan. Gymnasiesärskola Under 2013 har reformarbetet med gymnasiesärskola 2013, som är igång sedan 1 juli 2013, samt implementeringsinsatser av densamma ägt rum. Den sista delen i regeringsuppdraget om gymnasiesärskola 2013 redovisades den 1 oktober Skolverket har under våren 2013 genomfört sex konferenser för verksamma rekto- 12

13 rer inom skolformen. Studie- och yrkesvägledare från grundsärskola och gymnasiesärskola inbjöds till ett webbinarium om gymnasiesärskola Under hösten bjöd Skolverket in samtliga lärare på gymnasiesärskolorna i landet tillsammans med lärare i särskild utbildning för vuxna till sex konferenser om bedömning och betygssättning i gymnasiesärskolan. Skolverket har genom konferenser och webbinarier under 2013 nått ca personer som är verksamma i gymnasiesärskolan. Till skolstarten skickade Skolverket ut boken Gymnasiesärskola 2013 till samtliga lärare inom gymnasiesärskolan. Boken innehåller allmän information om gymnasiesärskolan och en beskrivning av de olika programmen. Under 2013 tog Skolverket fram ett stödmaterial om bedömning och betygssättning. Stödmaterialet delades ut på höstens bedömningskonferenser. Läroplanen för gymnasiesärskolan beslutades under våren Den trycktes och distribuerades till samtliga gymnasiesärskolor. Informationsbroschyren som Skolverket tog fram under 2012 om den nya gymnasiesärskolan har varit mycket efterfrågad och under 2013 har en ny upplaga tryckts upp. Broschyren är översatt till lätt svenska och de vanligaste invandrarspråken. Under året har Skolverket tagit fram och beslutat om 73 ämnesplaner med kunskapskrav och sex ämnesområdesplaner med kravnivåer för grundläggande respektive fördjupade kunskaper inom gymnasiesärskolan. Under våren tog Skolverket fram en informationsfilm om gymnasiesärskola Under hösten pågår ett arbete med 10 filmer om de olika programmen. Filmerna beräknas bli klara för publicering i början på Under 2013 har föreskrifter om betygskatalog reviderats och föreskrifter om gymnasiesärskolebevis tagits fram. Särskild utbildning för vuxna En reformerad särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå är igång sedan den 1 juli En omfattande implementering av reformerna har genomförts under året. Under våren genomfördes åtta implementeringsdialoger med huvudmän och rektorer och åtta dialoger med lärare inom skolformen. En dialogträff genomfördes med studie- och yrkesvägledare inom skolformen. Ett webbinarium med motsvarande innehåll lades upp på Skolverkets webbplats. Vid dessa dialogträffar har Skolverket mött mer än hälften av de verksamma inom skolformen. Under hösten bjöd Skolverket in samtliga lärare inom särskild utbildning för vuxna tillsammans med lärare på gymnasiesärskolorna i landet till sex konferenser om bedömning och betygssättning inom särskild utbildning för vuxna och inom gymnasiesärskolan. Ett stödmaterial om kunskapsbedömning inom särskild utbildning för vuxna har utarbetats och delades ut på höstens bedömningskonferenser. Informationsmaterial riktat till elever inom skolformen har tagits fram liksom ett material riktat till verksamma inom skolformen. Skolverket har under året producerat en film om yrkesutbildning, däribland lärlingsutbildning, inom särskild utbildning för vuxna för att stärka skolornas arbete 13

14 med elevens måluppfyllelse, potential och möjligheter till arbete. Studierna ska leda till bättre förutsättningar för deltagande i samhällsliv och arbetsmarknad och leda till personlig utveckling. Filmen visar exempel på hur man kan arbeta med yrkesutbildningar för personer med utvecklingsstörning. Syftet är att inspirera fler att erbjuda yrkesutbildning inom särskild utbildning för vuxna. Filmen beräknas bli klar för publicering i början på Skolverket har genomfört en konferensserie riktad till lärare inom naturvetenskapliga ämnen på grundläggande nivå inom vuxenutbildningen och särskild utbildning för vuxna. På konferenserna har vikten av individanpassning och stödåtgärder lyfts. Under 2013 har föreskrifter om betygskatalog för vuxenutbildning reviderats och föreskrifter om utformning av gymnasiesärskolebevis från särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå tagits fram. Heltidsstudier är ovanliga inom vuxenutbildning för elever med utvecklingsstörning. Antalet undervisningstimmar per elev inom särskild utbildning för vuxna ligger på 3,2 timmar per vecka. En orsak till detta kan vara att eleven förlorar sin aktivitetsersättning under studier, varpå ekonomiska svårigheter kan bli en följd av studierna. Ett antal kommuner startar därför inte upp lärlings- och andra yrkesutbildningar för denna grupp personer, vilket kan försvåra individens möjligheter att komma ut på arbetsmarknaden. 5. Skolinspektionen kommer att genomföra kvalitetsgranskningar på temat Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning. Under år 2011 ska dessa avse situationen för elever med autism och med Aspergers syndrom. Under 2013 pågick Skolinspektionens granskning av skolsituationen för elever med ADHD. Granskningen som förväntas vara klar under våren 2014 utgår från följande frågeställningar: Gör skolan en kartläggning och analys av de förutsättningar och behov som den enskilde eleven med AD/HD-diagnos har så att utbildningen kan anpassas på bästa sätt därefter? Är undervisningen anpassad efter hur den enskilde eleven med ADHD lär sig? Är skolmiljön anpassad så att skolsituationen i övrigt präglas av trygghet och studiero för den enskilde eleven med ADHD-diagnos? Under 2013 pågår även granskningen av särskilt stöd i enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp. Granskningen bygger på att elever i behov av särskilt stöd i första hand ska få stödet inom ramen för ordinarie undervisning (klass). Placering i särskild undervisningsgrupp och enskild undervisning kan göras undan- 14

15 tagsvis då skolan inte lyckats ge elever det särskilda stöd de behöver i ordinarie undervisningsgrupp. Dessa placeringar måste bygga på en utredning som tydligt visar vilka andra insatser som prövats och att placering i särskild undervisningsgrupp är en lämplig insats för eleven. Dessutom måste placeringen utvärderas och omprövas kontinuerligt så att elever inte är avskilda från sin ordinarie klass av slentrian. Målet bör vara att göra det möjligt för eleverna att kunna återgå till ordinarie klass så snart som möjligt. Tillsyn och forskning visar att elever ofta rutinmässigt blir kvar i särskild undervisningsgrupp eller i enskild undervisning hela sin grundskoletid. Granskningen arbetar med följande frågeställningar; Har skolan prövat så många olika stödformer som möjligt i ordinarie undervisning innan placering i särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning används? Förbättras elevens skolsituation som helhet under tiden eleven är placerad i särskild undervisningsgrupp eller i enskild undervisning? Har skolan strategier för att elever ska kunna återgå till undervisning i ordinarie undervisningsgrupper? 6. Skolinspektionen avser att genomföra en tematisk granskning av utbildningen i särvux. Denna granskning har inte genomförts under Skolinspektionen genomför en riktad tillsyn av handläggning och utredning inför mottagande i särskolan. Skolinspektionen har i tidigare rapport (2012) redovisat denna insats i tre sammanhängande granskningar om mottagandet i särskolan. Handläggning och mottagande i särskolan är fortsatt en fråga som inspekteras inom ramen för den regelbundna tillsynen. Tillsynen har under 2013 lett till ett antal förelägganden och ett med vite. 8. Skolverket ska i samråd med Specialpedagogiska skolmyndigheten sammanställa aktuell kunskap om hur förskolor och skolor skapar förutsättningar för barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning att utveckla kunskap så långt som möjligt. Sammanställningarna ska bidra till att ge en grov bild av utvecklingen och redovisas åren 2012 och

16 En sammanställning med aktuell kunskap redovisades i samband med redovisningen 2012 avseende året och en fördjupad sammanställning är inplanerad till redovisningen Sammanställningen genomförs i form av en kunskapsöversikt av den forskning och beprövad erfarenhet som finns i Sverige. Kunskapsöversikten fokuserar på organisatoriska och pedagogiska förutsättningar. 9. Skolverket ska genomföra en fördjupad studie av fristående skolor som särskilt vänder sig till elever med funktionsnedsättning och av särskilda undervisningsgrupper. Under 2013 har Skolverket påbörjat en kartläggning av utvecklingen i de fristående grund- och gymnasieskolor som enligt skollagen (2010:800) 10 kap. 35 andra och tredje punkten samt 15 kap. 33 erbjuder utbildningar inriktade mot elever som är i behov av särskilt stöd eller vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för. Uppdraget innebär att bl.a. kartlägga utbildningarnas omfattning och inriktning samt följa dess effekter sett till elevernas måluppfyllelse. Uppföljningen ska även ske utifrån ett barnrättsperspektiv och ett funktionshindersperspektiv. En redovisning av uppdraget ska lämnas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 31 augusti Skolverkets egeninitierade studie om särskilda undervisningsgrupper som genomfördes under 2012 och 2013 kommer att publiceras under våren Studien tar upp hur kommuner och skolor organiserar och använder särskilda undervisningsgrupper, vilka skälen är till detta och till att elever placeras där. Den tar även upp förändringar med anledning av den nya skollagen. 10. Skolverket ska genomföra en fördjupad studie om hur förskolan möter barn med funktionsnedsättning. Skolverket genomför insatsen inom ramen för insats Skolverket ska följa upp hur kommuner anpassar verksamheter vid gymnasial yrkesutbildning inom ramen för yrkesvux för att göra utbildningen tillgänglig för vuxna med funktionsnedsättning. 13 Redovisning Genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 Skolverkets dnr 2011:1104 daterad

17 Yrkesvux är en satsning mellan år på yrkesinriktad vuxenutbildning inom kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna. 14 Syftet är att bland annat att nå de grupper som saknar gymnasieutbildning alternativt har en gymnasial yrkesutbildning som behöver kompletteras. Satsningen innebär att kommunerna kan få statsbidrag för utbildning till dessa grupper. I en enkät till kommuner som anordnat yrkesvux mellan år 2009 och 2012 har Skolverket efterfrågat hur kommunerna har möjliggjort för personer med funktionsnedsättning att delta i utbildning inom ramen för yrkesvux och sedan år 2011 inom lärlingsvux. Resultaten av enkäten redovisades i 2012 års redovisning av genomförandet av funktionshinderspolitiken. Under 2013 har kommuner redovisat uppgifter om totalt 238 elever inom lärlingsutbildning inom särskild utbildning för vuxna. Inom yrkesvux rapporteras totalt 37 årsstudieplatser under Värt att notera är att de flesta som deltar i yrkesvux inte studerar heltid, utan i mindre omfattning, vilket innebär att antalet personer man överstiga antalet årsstudieplatser. 12. Skolinspektionen ska årligen sammanställa erfarenheter från regelbunden tillsyn, kvalitetsgranskningar och arbetet med anmälningsärenden med bl.a. uppgifter om rektorers och lärares arbete med att anpassa undervisningen efter alla elevers behov. I den mån det är möjligt och lämpligt bör ett perspektiv som relaterar till elever med funktionsnedsättning belysas. I enlighet med regleringsbrevet för Skolinspektionen kommer myndigheten att överlämna en femårsrapport till regeringen i oktober Därför har inte Skolinspektionen tagit fram en separat årsrapport till regeringen för året Syftet med femårsrapporten är att kunna rapportera Skolinspektionens resultat på mer övergripande nivå och kunna analysera resultaten på en mer övergripande nivå. Detta kommer även att ske för de aktiviteter, insatser och resultat som relaterar till de funktionshinderpolitiska målen. Frågor som rör särskilt stöd och rätten till en god utbildning för elever med funktionsnedsättningar fortsätter att stå högt på agendan i Skolinspektionens löpande tillsyn och i myndighetens kvalitetsgranskningar och står vidare för en hög andel av anmälningsärendena som myndigheten mottar. Under 2013 inkom totalt 3575 anmälningar till Skolinspektionen varav 922 (26 %) handlade om särskilt stöd. Under 2013 har Skolinspektionen planerat genomförandet av två kvalitetsgranskningar som rör de funktionshinderpolitiska målen. Det handlar om särskild undervisningsgrupp samt om skolsituationen för elever med ADHD. Båda dessa granskningar kommer bidra ytterligare till förbättringsarbete på de granskade skolorna samt öka förståelsen för hur skolorna arbetar med dessa områden. Under 2013 har även det initiala planeringsarbetet påbörjats för att under 2014 påbörja en gransk- 14 Förordningen (2009:43) om statsbidrag för yrkesinriktad och viss teoretisk vuxenutbildning på gymnasial nivå. 17

18 ning av elevhälsans förebyggande och främjande arbete. Denna granskning kommer att fokusera elevhälsans roll när det gäller att skapa en skolmiljö som ger goda förutsättningar för lärande hos alla elever. När det gäller omvärlden kan Skolinspektionen genom det löpande omvärldsarbetet (se beskrivning ovan) konstatera att frågor som rör tidiga insatser kring t.ex. upptäckt av inlärningssvårigheter i förskolan får allt mer uppmärksamhet. Insatser för dessa barn under de tidiga åren kan spara såväl samhället kostnader som det enskilda barnet lidande längre fram i livet. Frågor som rör rätten till särskilt stöd och hur detta måste prioriteras av skolorna har också varit tydliga inslag i omvärldsbevakningen. Rätten till särskilt stöd måste gälla i skolorna oavsett om skolorna eller huvudmannen anser att man har råd eller inte. 13. Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska skolmyndigheten ska följa upp hur respektive myndighet har haft ett funktionshinderspolitiskt perspektiv i sina verksamheter. För Skolverkets del är denna uppföljning ännu inte inplanerad och har ännu inget startdatum. Specialpedagogiska skolmyndighetens uppföljning av hur myndigheten haft ett handikappolitiskt perspektiv i sina verksamheter sker huvudsakligen genom uppföljning av de tre övergripande styrinstrumenten: Instruktion, Verksamhetsplan, Intern styrning och kontroll. Samtliga insatser som angavs som nollvärden är pågående eller genomförda. Merparten, 9 huvudinsatser med 19 delinsatser, inriktade på det handikappolitiska är genomförda under av dessa har följts upp och visar att myndigheten uppnår sina delmål både vad gäller vad som skall genomföras och hur perspektivet ska genomföras. Pågående insatser kommer att följas upp när de har avslutats. Myndigheten har skapat nollvärden för det specialpedagogiska stödet genom enkät till skolhuvudmannen avseende effekter av det specialpedagogiska stödet. Då det handikappolitiska perspektivet ingår i Specialpedagogiska skolmyndighetens ordinarie uppdrag visar de ordinarie uppföljningarna att myndigheten har ett funktionshinderspolitiskt perspektiv i sina verksamheter. Uppföljningen visar även att samtliga särskilda insatser som tillkommit som följd av det nationella uppdraget att bidra till funktionshinderpolitikens genomförande förts in i det övergripande interna styrdokumentet, Verksamhetsplanen, med angivelse av hur och när samt ansvarig för uppföljning. Insatserna har blivit särskilda fokusområden som stöttats av strukturer/rutiner och såväl myndighetsgemensamma som avdelningsvisa processer. Specialpedagogiska skolmyndigheten har under en tvåårsperiod satsat på att upprätta och utveckla uppföljningssystem vilket nu gör det möjligt att följa upp samtliga uppdrag, mål och uppgifter. Specialpedagogiska skolmyndigheten har för att förbättra uppföljningen av tillgänglighet inom samtliga skolformer, börjat till- 18

19 lämpa det egenutvecklade värderingsverktyget för tillgänglighet vid vissa av specialskolorna. Effekter av uppföljningsarbetet kan ses internt och externt och myndigheten kan sägas i mycket hög grad ha detta perspektiv i sina verksamheter och därigenom i mycket hög grad bidra till genomförande av funktionshinderspolitiken. I Specialpedagogiska skolmyndighetens årsredovisning finns en kvantitativ och kvalitativ redovisning av genomförandets prestationer och effekter. I uppföljning av verksamhetsplanen finns prestationer och effekter relaterade till de särskilda insatser och fokus som genomförande av funktionhinderpolitiken kräver. Denna visar hög grad av måluppfyllelse ( %) inom dessa områden. 15 Myndigheten har nu skapat nollvärdesmätningar inom de insatsområden som finns samt följt upp tidigare genomförda nollmätningar. Sammantaget gör myndigheten bedömningen utifrån dessa att arbetet med genomförandet av funktionshinderpolitiken har gett positiva effekter genom ökad+ kännedom, samma stödnivå, samt att stödinsatserna ger effekter inom avsedda områden. Ingen separat uppföljning av det funktionshinderspolitiska perspektivet i Skolinspektionens arbete har gjorts under Övrigt arbete med koppling till inriktningsmål 1 och den första gruppen funktionshinderspolitiska delmål. Nedan beskrivs myndigheternas övriga arbete med koppling till inriktningsmål 1 och de tre tillhörande delmålen utöver de insatser och utvärderingar för inriktningsmål 1 som beskrivits i avsnitt Förutsättningar för alla att utvecklas så långt som möjligt Delmål 1: Förutsättningarna för alla barn, elever och vuxenstuderande oavsett funktionsförmåga att utvecklas så långt som möjligt ska öka genom förbättringar av förskolors och skolors generella verksamhet. Reformeringen av styrdokumenten har medfört ett fortsatt behov av översyn och revidering av aktuellt material som Skolverket tillhandahåller. Under året har arbete pågått med revidering av flera allmänna råd. Skolverkets allmänna råd utgår alltid från en eller flera bestämmelser. De allmänna råden syftar till att påverka utvecklingen i en viss riktning och till att främja en enhetlig rättstillämpning. Råden bör alltså följas, om verksamheten inte handlar på ett annat sätt som gör att kraven i bestämmelserna uppfylls. Efter de allmänna råden följer kommentarer som syftar till att underlätta förståelsen av de allmänna råden. Kommentarerna ska ses som ett stöd i läsningen av och arbetet med råden. De allmänna råd som reviderats eller skrivits under året tar gemensamt upp samtliga tre delmål under inriktningsmålet utformning och anpassning av undervisningen att varje barn, elev och vuxenstuderande ska ges förutsättningar att utveckla sina kunskaper så långt som möjligt. 15 Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning Uppföljning av verksamhetsplan halvårsuppföljning

20 De nya allmänna råden om arbetet med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd 16 handlar om hur personalen i skolan, rektorn och huvudmannen kan arbeta med åtgärdsprogram för att leva upp till författningarnas krav. I de nya allmänna råden är arbetsprocessen tydliggjord liksom rätten att överklaga åtgärdsprogram. Det finns också exempel på blanketter som kan användas i arbetet på skolan. Skolverkets nya allmänna råd om mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan 17 syftar till att stödja arbetet med att avgöra målgruppstillhörighet och vid beslut om mottagande. Nya allmänna råd har utfärdats dels för att lagstiftningen har ändrats och dels för att det i Skolinspektionens inspektion och tillsyn framkommit att arbetet med utredningar och beslut om mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan behöver förbättras. Råden är rekommendationer om hur kommuner och skolor bör handla och är tänkta att fungera som ett praktisk och stödjande redskap i denna process. Att kunna fatta beslut om att en elev har rätt till grundsärskola eller gymnasiesärskola förutsätter ett noggrant förarbete med en utredning som resulterar i ett tydligt resultat. För den enskilde eleven är det av största vikt att rätt beslut fattas eftersom ett felaktigt beslut får många och långtgående konsekvenser. Under året har fyra implementeringskonferenser genomförts och en film till Skolverkets webbplats producerats. De nya allmänna råden med kommentarer för förskolan 18 syftar till att ge verksamheten stöd vid utveckling av verksamheten och att öka likvärdigheten och kvaliteten i förskolan. Råden behandlar viktiga områden som påverkar förskoleverksamheten för barn med funktionsnedsättning. Dels att förskolechefen och arbetslaget tillsammans bör bedöma hur verksamheten ska utformas så att barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling ges det stöd som deras speciella behov kräver och dels att de kontinuerligt bör följa upp och utvärdera om stödinsatserna är ändamålsenliga. Skolverket och Skolinspektionen har tidigare i olika rapporter granskningar lyft fram att studie- och yrkesvägledningen behöver utvecklas 19. De nya allmänna råden om arbetet med studie- och yrkesvägledning 20 ska stödja planering och genomförande av verksamheten. När det gäller styrningen och ledningen av arbetet med studie- och yrkesvägledning och organisation och resursfördelning betonas det att resursfördelningen behöver göras utifrån behoven på respektive skolenhet. Skolpersonalen ska ha den kompetens som motsvarar elevernas behov och för att kunna ta det ansvaret behöver huvudmannen regelbundet kartlägga behovet. I 16 SKOLFS 2013:8 17 SKOLFS 2013:20 18 SKOLFS 2013: Skolverket (2004) Ungdomars utbildnings- och yrkesval i egna och andras ögon. Skolverket (2005) Utvärdering av vägledning inom det offentliga skolväsendet. Skolverket (2007) Kvalitetsgranskning av studie- och yrkesorientering inom grundskolan. Skolverket (2008) Kvalitet i studieoch yrkesvägledning hela skolans ansvar. Skolinspektionen (2013) Kvalitetsgranskning studie- och yrkesvägledning i grundskolan, 2013:5 20 SKOLFS 2013:180 20