F Ö R V A L T A R B E R Ä T T E L S E K

Transkript

1 F Ö R V A L T A R B E R Ä T T E L S E K Konkursgäldenär: Panaxia Security AB, Linta Gårdsväg Bromma Styrelseledamot, ordförande, VD: Monica Hallin Gustafsson, Huddungegränd Upplands Väsby Styrelseledamöter: Göran Lundmark, Viktor Sjöströms väg Solna Stefan Rydholm, Magasinsvägen Mariefred Bouppgivare: styrelsen Dag för ansökan: Konkursdag: Edgångssammanträde: och Konkursdomstol: Konkurssökande: Konkursförvaltare: Medförvaltare: Solna tingsrätt Box Solna egen Advokat Lars-Henrik Andersson Advokatfirman Lindahl Box Stockholm Mikael Kubu Ackordscentralen Strandvägen 35, Stockholm Huvudsakligen avseende frågor som rör Sparbanken 1826, BDB Bankernas Depå AB och Mercedes-Benz Finans Sverige AB. Tillsynsmyndighet: Aktiekapital: Aktieägare: Kronofogdemyndigheten i Stockholms län Konkurstillsynsenheten Stockholm kr Panaxia AB (publ.), 100 procent

2 Revisor: Bokföring: Sten Håkansson c/o PricewaterhouseCoopers AB Stockholm Omhändertaget bokföringsmaterial finns hos Grant Thornton, Sveavägen 20, Box 7623, Stockholm, bilaga 1 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDANDE KOMMENTARER ÖVERSIKT ÖVER TILLGÅNGAR OCH SKULDER ALLMÄN INFORMATION INLEDNING BOLAGETS VERKSAMHET SÄRSKILT OM KONTANTHANTERINGEN Inledning Upphämtning Uppräkning Återbetalning till kunden Försäljning av pengar ur kontantlagret Underskottet i kontanthanteringssystemet Separationsrättsliga överväganden Förfoganden över kundernas medel inom Koncernen BOLAGETS HISTORISKA UTVECKLING RÄKENSKAPSÅREN RÄKENSKAPSÅREN RÄKENSKAPSÅREN FINANSIERING LEASING AV SÄKERHETSVÄSKOR OCH VÄRDETRANSPORTFORDON M.M Allmänt Leasing av värdetransportfordon Leasing av säkerhetsväskor Slutsats ÖVRIG FINANSIERING OBESTÅNDSTIDPUNKTEN SAMT ORSAKERNA TILL OBESTÅNDET ALLMÄNT RESULTATUTVECKLING KASSALIKVIDITET OCH KASSABEHÅLLNING KREDITER FRÅN BANKER UNDERSKOTT I KONTANTHANTERINGSVERKSAMHETEN FLOATEN BETALNINGSANMÄRKNINGAR SLUTSATS BOKFÖRING ALLMÄNT BOKFÖRINGENS FULLGÖRANDE AVSTÄMNINGSPROBLEM VÄRDERINGSFRÅGOR INTERN RAPPORTERING OCH STYRELSENS ARBETE MEDELSFÖRVALTNING SAMMANFATTNING ÅTERVINNING ALLMÄNT Utvetalning om 1,5 miljoner kr till Thomas Gravius den 5 juli Utbetalning rån Avesta den 1 februari Utbetalning till Mickes Bildelar den 29 december Fastigheter i Grekland AIK Betalningar till Kontantservice

4 9. AKTIEBOLAGSRÄTTSLIGA FRÅGOR KONTROLLBALANSRÄKNING Allmänt Utveckling av eget kapital enligt Bolagets bokföring Utveckling av eget kapital vid en kritisk bedömning av i bokföringen upptagna värden Slutsats OLAGLIGA VÄRDEÖVERFÖRINGAR Vinstutdelning Lån till Moderbolaget och PanAlarm AIK Uttag ur kontanthanteringsverksamheten SKADESTÅNDSANSVAR

5 1. INLEDANDE KOMMENTARER Vid konkursutbrottet var Panaxia Security AB ( Bolaget ) ett helägt dotterbolag till Panaxia AB (publ), , ( Moderbolaget ). Moderbolaget ägde även samtliga aktier i följande bolag, Panaxia Kontantservice AB, , ( Kontantservice ); PanAlarm AB, , ( PanAlarm ); och Gävleborg Kyl och Fryshus AB, ( GKF ), vilka gemensamt med Bolaget utgjorde dotterbolag ( Dotterbolagen ) till Moderbolaget. Vid tidpunkten för konkursen utgjordes Panaxiakoncernen av Moderbolaget tillsammans med Dotterbolagen ( Koncernen ). Samtliga bolag i Koncernen, med undantag för GKF, försattes på egen ansökan i konkurs efter beslut av Solna tingsrätt den 5 september 2012, varvid undertecknad förordnades som förvaltare och även Mikael Kubu (som undertecknat förvaltarberättelsen i relevanta delar) förordnades till medförvaltare att handlägga frågor rörande främst Sparbanken 1826, , BDB Bankernas Depå AB, ( BDB ), och Mercedes-Benz Finans Sverige AB, GKF försattes på egen ansökan i konkurs efter beslut av Gävle tingsrätt den 6 september Handläggningen av Koncernens konkurser har innefattat en stor mängd komplexa och juridiskt komplicerade frågor. Konkursförvaltningens arbete och resultat i dess helhet avhandlas dock inte i denna förvaltarberättelse som enligt 7 kap. 15 konkurslagen i första hand avser bolagets ställning på konkursdagen och relevanta händelser dessförinnan och därför ska innehålla följande. - En beskrivning av konkursboets tillstånd; - En beskrivning av orsakerna till och tidpunkten för obeståndet, såvitt kunnat utrönas; - En översikt över tillgångar och skulder av olika slag; - Uppgift om det förekommit något sådant förhållande som kan föranleda återvinning till konkursboet; - Uppgift om det finns skälig anledning att anta att någon enligt bestämmelserna i aktiebolagslagen är skyldig att återbära olaglig värdeöverföring; - Uppgift om det finns skälig anledning att anta att någon enligt bestämmelserna i aktiebolagslagen är skyldig att utge skadestånd; - Uppgift om vid vilken tidpunkt skyldighet enligt 25 kap. 13 aktiebolagslagen att upprätta kontrollbalansräkning kan antas inträtt, om denna tidpunkt kan utrönas, och 5

6 - Uppgift om vilket bokföringssystem som gäldenären har tillämpat och hur bokföringsskyldigheten har fullgjorts. Ovanstående uppgifter redovisas i separata kapitel. Den verksamhet som har bedrivits i de olika bolagen inom Koncernen, GKF undantaget, och flera av de frågor som ska beröras i förvaltarberättelserna för de olika bolagen inom Koncernen är till viss del gemensamma. De gemensamma delarna behandlas främst i förvaltarberättelsen för Moderbolaget medan de delar som specifikt avser Dotterbolagen behandlas i förvaltarberättelserna för respektive Dotterbolag. För att få komplett bild av Koncernen bör läsaren således börja med att läsa förvaltarberättelsen för Moderbolaget. 2. ÖVERSIKT ÖVER TILLGÅNGAR OCH SKULDER Av konkursbouppteckningen jämte tillägg och ändringar framgår i huvudsak följande: SAMMANSTÄLLNING Tillgångar Med separationsrätt Leasingegendom Bankmedel Tillgångar i form av mottagna medel 0,- Utan separationsrätt Inventarier, kr Kundfordringar, kr Banktillgodohavande, kr Aktieinnehav Fastigheter ,- Prioriterade skulder ,- 5 FRL, Svenska Handelsbanken AB (publ.) Anm. Konkursbolaget har gått i borgen såsom för egen skuld för Moderbolagets åtaganden gentemot banken. Per konkursdagen uppgick Moderbolagets skuld till banken till kr. Vilket belopp som slutligen kommer att belasta konkursbolaget p.g.a. borgensåtagandet kan för dagen inte förutses. 12 FRL, Anställdas prioriterade lönefordringar, kr 6

7 Oprioriterade skulder ,- Anställdas oprioriterade lönefordringar, kr Leverantörsskulder, kr Länsstyrelsen i Stockholms län (lönegaranti), kr Skulder med anledning av leasing, hyra och avbetalningsköp, kr Skulder med anledning av mottagna medel, kr Skulder till hyresvärdar, kr Skulder till bolag i Koncernen, kr Sparbanken 1826, kr Staten genom Skatteverket, kr Brist i boet ,- I tillägg till det ovanstående antecknas att Bolagets ställföreträdare har beedigat konkursbouppteckningens riktighet, jämte tillägg och ändringar, bilaga 2 och 3, att konkursboet drev Koncernens verksamhet vidare i konkursboets regi fram till och med den 1 november 2012 med en omsättning om totalt kr och ett totalt driftnetto om kr. Bolagets omsättning uppgick till kr med ett driftsnetto om kr, och att belopp motsvarande ca 23 % av skulden till kunder hänförlig till mottagna medel har återbetalats till kunderna. Ytterligare betalning kan bli aktuellt. Resterande belopp utgör en oprioriterad fordran i konkursen. 3. ALLMÄN INFORMATION 3.1 Inledning Den 16 april 1993 registrerades Bolaget i Bolagsverkets register under dåvarande firma Calico nr 1034 Aktiebolag. Den 24 augusti samma år registrerades firman Panaxia Security AB. Verksamheten bedrevs därefter under firman Panaxia Security AB fram till och med den 4 maj 2006 då firman ändrades till Panaxia AB. Från och med den 29 april 2011 registrerades åter Panaxia Security AB som firma och verksamheten bedrevs därefter under denna firma fram till och med konkursdagen. Vilka personer som har haft styrelseuppdrag, revisorsuppdrag samt varit anställda som verkställande direktörer i Bolaget sedan januari 2008 framgår nedan. 7

8 Namn Roll Tomas Gravius VD Björn Wallin tf. VD Anders Eklund Ordf Monica Hallin VD/Ordf Yv onne Lemmouh Le Anna-Lena Ny berg Le Kjell Stenberg Le Carolina Damos Le Gunnar Forss Le Göran Lundmark Le Stefan Ry dholm Le j f m a m j j a s o n d j f m a m j j a s o n d j f m a m j j a s o n d j f m a m j j a s o n d j f m a m j j a s Jonny Isaksson Sten Håkansson Rev Rev Enligt bolagsordningen, bilaga 4, ska Bolaget bedriva verksamhet med inriktning på bevakning jämte hantering och transport av mynt, sedlar och andra värdehandlingar, samt idka därmed förenlig verksamhet. Verksamhetsbeskrivningen överensstämmer med den verksamhet som bedrevs i Bolaget vid konkursutbrottet. 3.2 Bolagets verksamhet Bolaget har utgjort det operativa bolaget i Koncernen avseende värdetransporter och transporter av läkemedel, kreditkort och annat stöldbegärligt gods samt blod- och organtransporter. Verksamheten har bedrivits i hela landet och i Danmark via en filial. Verksamheten bedrevs från 18 transportcentraler och uppräkning av kontanter skedde vid tre uppräkningscentraler, Bromma, Kristianstad och Malmö. I Danmark hade Bolaget 6 anställda och hyrde en lokal i Velje. Bolaget hade dock varken någon uppräknings- eller transportcentral i Danmark utan transporterna utfördes huvudsakligen till och från Malmö. Den huvudsakliga verksamheten bestod av värdetransporter och kontanthantering. Bolaget sålde växelkassor och hämtade dagskassor hos kunder med värdetransportfordon. Dagskassorna kördes till en uppräkningscentral där kundmedlen räknades upp för att sedan återredovisas till kundernas konton. Såvitt avser uppräkning och återbetalning anlitade Bolaget Kontantservice i egenskap av underleverantör. I sammanhanget kan det noteras att det alltid har varit Bolaget som varit det bolag inom Koncernen som utfört värdetransporttjänster. Bolaget använde sig i sin verksamhet av väskor med ett särskilt säkerhetskoncept som togs fram i samarbete med SQS Security Qube System AB, ( SQS ). Säkerhetskonceptet, som i hög grad var leasingfinansierat, omfattade säkerhetsväskor, elektroniska nycklar för att låsa och öppna säkerhetsväskorna samt utrustning för förvaring av säkerhetsväskorna i värdetransportbilar. Se mer om detta under punkt 5.1. Bolaget hade avtal med ett stort antal kunder om hämtning och leverans av värde till och från 8

9 ca hämtningsställen. Därutöver hanterades knappt 600 av de uttagsautomater som finns i Sverige. Bolaget hade vid konkursutbrottet 413 anställda, varav 6 i Danmark. 3.3 Särskilt om kontanthanteringen Inledning Konkursförvaltningen har kunnat konstatera att underskottet i kontanthanteringssystemet var betydande på konkursdagen. De kontanta medel och kortfristiga kuranta fordringar hänförliga till kontanthanteringen som fanns i behåll i kontanthanteringssystemet per konkursdagen motsvarade inte på långt när summan av de medel som lämnats in till Koncernen av kunder och därmed fanns att fordra mot Koncernens kontanthantering. Underskottet uppgick till ca 476 miljoner kr. I syfte att belysa hur underskottet har kunnat uppstå beskrivs kontanthanteringssystemet nedan. Hanteringen beskrivs även i bilaga 5 och Upphämtning Kunderna har ingått avtal avseende kontanthantering med Bolaget. Uppdraget innebar att Bolaget hämtade kontanter hos kunder med värdetransportbil som kördes till en uppräkningscentral. Kontanterna var i detta läge packade i påsar eller kassetter märkta med kundens namn, kundnummer och behållning. Enligt huvuddelen av Bolagets avtal med kontanthanteringskunder skulle återbetalning till kund ske en till två bankdagar efter hämtning hos kund Uppräkning Uppräkningsprocessen i Bromma och Kristianstad har haft stora likheter och kan beskrivas enligt följande. Bolaget transporterade kontanter till uppräkningscentralen där de lastades av och checkades in i datorsystemet PanOrder. Därefter öppnades påsarna och kontanterna räknades upp med hjälp av en uppräkningsmaskin. Vid uppräkningscentralen tog Kontantservice över hanteringen från Bolaget. Den fysiska uppräkningen stämdes sedan av mot det belopp som scannats in och registrerats i datasystemet. Detta skedde med datasystemet CMS. Maskinen för den fysiska uppräkningen skapade en elektronisk fil, med hjälp av CMS-systemet, innefattande information om vilken kunds pengar som räknats upp, vid vilken tid uppräkning skett, hur stor summa som räknas upp etc. Filen låg till grund för det belopp som sedermera skulle betalas ut till kunden. Efter att kontanterna räknats upp fördes de till ett kontantlager för förvaring där de medel som hämtats från en kund i fysisk mening sammanblandades med medel som hämtats från andra kunder. 9

10 Koncernen hade även en uppräkningscentral i Malmö. Uppräkningsmaskinen i Malmö skickade inte någon fil i CMS-systemet utan ett pappersunderlag skrevs ut från uppräkningsmaskinen. Kontanterna fördelades i ett antal påsar utifrån vilken bank som skulle motta medlen för kundens räkning. De nya påsarna kördes därefter ut till respektive bank. De medel som mottagits fördes således inte in på Koncernens bankkonton i denna del, varför denna uppräkningsprocess varit mindre komplicerad sett ur ett separationsrättsligt perspektiv. Processen har inte heller bidragit till underskottet i kontanthanteringen utan medlen har hanterats separat i ett slutet system Återbetalning till kunden Kontantservice genomförde försäljningar av de kontanter som fanns i kontantlagret. Vederlaget för försäljningarna flöt huvudsakligen in på olika bankkonton i en så kallad koncernkontostruktur som Kontantservice hade i Sparbanken 1826 ( Koncernkontot ). Betalfilen som skapats enligt ovan skickades manuellt till Koncernkontot för återbetalning till kunden. Så länge det fanns full täckning på Koncernkontot för det belopp som enligt betalfilen skulle återbetalas genomfördes återbetalningen till kunden i tid. Om det inte fanns full täckning vid tidpunkten då återbetalning skulle ske, ackumulerades ett underskott vilket medförde att återbetalningen släpade efter i förhållande till den återbetalningstid som avtalats Försäljning av pengar ur kontantlagret Försäljning av växelkassor Kundernas beställningar av kontanter har registrerats i datorsystemet WinOrder. WinOrder skapade sedan betalfiler som användes för att dra pengar från respektive kunds konto i samband med att kontanter levererades ut till kunden. Växel togs ur kontantlagret och packades i påsar för leverans till de kunder som beställt växel. Kunderna betalade för växeln på ett av följande sätt: a) Kundens autogiro belastades samtidigt som växelkassan överlämnades till kunden. Kundens betalning flöt in på ett bankkonto i Handelsbanken tillhörande Bolaget, internt kallat 28-kontot. Därefter förde Bolaget som huvudregel över det influtna beloppet till Koncernkontot för att möjliggöra återbetalning till de kunder som lämnat kontanter till Bolaget enligt punkt ovan. Av utredningen har det emellertid framkommit att Bolaget inte genomgående förde över de medel som flöt in för försäljning av växelkassor. De medel som Bolaget inte redovisade till Koncernkontot användes istället för att betala skulder m.m. i den löpande verksamheten. Det synes således vara i detta led som kundernas medel har läckt ut ur kontanthanteringsverksamheten. Se mer om detta nedan under punkt b) Kunden betalade i förskott direkt till Koncernkontot och beloppet redovisades ut till de 10

11 kunder som lämnat medel till Bolaget. c) Kontanter byttes mot kontanter, dvs. vid hämtning av kontanter lämnade Bolaget över en annan påse innehållande växel. De hämtade medlen transporterades tillbaka till kontantlagret. Försäljning av kontanter till Kontanten AB:s uttagsautomater Kontantservice agerade även kommissionär i förhållande till DNB Bank ASA, Norge, filial Sverige och köpte i DNB Bank ASA:s namn kontanter från BDB för påfyllning av Kontanten AB:s, , automater. I vissa fall användes dock även kontanter från kontantlagret i detta hänseende. Kontanterna packades i kassetter märkta DNB eller Kontanten och dessa transporterades ut till och sattes in i Kontanten AB:s uttagsautomater. Samtidigt hämtades och transporterats tomma eller nästan tomma kassetter till uppräkningscentralen. Eventuella överskott av kontanter såldes till BDB. DNB Bank ASA hade ett klientmedelskonto hos Kontantservice från vilket betalningar skedde till BDB för DNB Bank ASA:s räkning. I de fall medel togs ur kontantlagret skedde betalning från DNB Bank ASA:s klientmedelskonto till Koncernkontot. Försäljning av kontanter till andra bankomater och till bankkassor Kontantservice tog pengar från kontantlagret. Pengarna packades i kassetter och påsar till bankomater och kassor. Dessa levererades sedan till bankomater respektive kunder. Betalning skedde till Koncernkontot genom att belopp motsvarande kundens beställning drogs från kundens konto i samband med leverans. Försäljning av kontanter till BDB Det dagliga överskottet av kontanter såldes till BDB. Försäljningen från kontantlagret i Bromma skedde genom att kontanterna flyttades till en avskild del av valvet från vilken Kontantservice avskurits rådigheten. Storleken på överflyttat belopp rapporterades elektroniskt och motsvarande belopp fördes över från BDB till Koncernkontot. I Kristianstad kördes istället kontanterna till en BDB-depå i annans uppräkningscentral. BDB erlade dock betalning på motsvarande sätt som ovan. Försäljning av utländska kontanter Utländsk valuta omräknades till svenska kronor och transporterades till X-Change in Sweden AB, , ett helägt dotterbolag till i Forex Bank Aktiebolag, , som vid mottagandet överförde motsvarande belopp till Koncernkontot. Hantering av blåfärgade sedlar Sedlar som blåfärgats under transport, av- eller pålastning räknades upp manuellt och transporterades till Riksbanken som kontrollräknade och överförde motsvarande summa till 11

12 Koncernkontot Underskottet i kontanthanteringssystemet Kontanthanteringssystemet hade varit ett slutet system om vederlaget för försäljningarna av innehållet i kontantlagret uteslutande och utan fördröjning hade flutit in på Koncernkontot för att återbetalas till kunderna. Vid en sådan hantering hade det inte kunnat uppstå något underskott då de medel som cirkulerat inte hade exponerats, eller satts i fara. Inom ramen för konkursutredingen har dock framkommit att vederlaget för försäljningar ur kontantlagret inte uteslutande förts över till Koncernkontot. Som nämndes ovan har försäljning av växelkassor till kunder flutit in till Bolagets konto i Handelsbanken, 28-kontot, för att därefter föras över till Koncernkontot. Bolaget har dock inte fört över samtliga kundmedel som flutit in på 28-kontot till Koncernkontot utan behållit en del av medlen för att finansiera sin egen, och övriga bolag i Koncernens, verksamhet. Genom detta förfarande har Bolaget byggt upp en skuld till Kontantservice avseende de oredovisade kundinbetalningarna. Det är alltså i denna del av kontanthanteringssystemet som kundmedel har läckt ut. Vid sidan av detta har det även förkommit vissa rent otillbörliga uttag från kontantlagret som bidragit till underskottet. Hanteringen har möjliggjorts då Bolaget, under samma period som underskottet i kontanthanteringssystemet ökat, har förlängt återbetalningstiden till kunderna från två dagar till upp mot tio dagar, och därigenom kunnat rulla underskottet i kontanthanteringsverksamheten framför sig. I något enstaka fall har kunden accepterat den längre återbetalningstiden. I förhållande till den absoluta majoriteten av kunder har dock återbetalningstiden förlängts utan att kunden har accepterat förlängningen. På konkursdagen uppgick underskottet i kontanthanteringssystemet till ca 476 miljoner kr Separationsrättsliga överväganden Vid konkursutbrottet fanns en stor mängd kontanter i kontanthanteringssystemet, tillsammans med olika typer av fordringar. Mot bakgrund av att kontanthanteringssystemet framstod som ett eget slutet system, skiljt från Koncernens övriga verksamhet, uppkom frågan om de kunder som lämnat ifrån sig kontanter hade separationsrätt till kvarvarande medel i kontanthanteringsverksamheten. På grund av de komplexa juridiska frågor som denna utredning aktualiserade anlitades Mikael Möller, professor i civilrätt vid Uppsala universitet, för att utreda om kvarvarande kontanter och fordringar i kontanthanteringssystemet utgjorde separationsrättsegendom. Frågan om separationsrätt föreligger är avgörande för om de kvarvarande kontanterna tillhörde de kunder som hade lämnat ifrån sig kontanter till Koncernen, eller om medlen hanterats på ett sådant sätt att kunderna endast har en oprioriterad fordran i konkursen. 12

13 Mikael Möller har efter en omfattande utredning kommit fram till att kunderna har separationsrätt till kvarvarande kontanter och fordringar i kontanthanteringssystemet. Se vidare angående detta i bifogat rättsutlåtande av Mikael Möller, bilaga 7. Konkursförvaltningen delar Mikael Möllers uppfattning i denna fråga Förfoganden över kundernas medel inom Koncernen Mot bakgrund av att konkursförvaltningen anser att de medel kunderna har lämnat till Koncernen utgjort separationsrättsegendom har Bolaget inte haft rätt att förfoga över medlen genom att föra in dessa i den löpande verksamheten. Detta torde i vart fall gälla efter det att Bolaget kom på obestånd. 4. BOLAGETS HISTORISKA UTVECKLING 4.1 Räkenskapsåren Bolaget registrerades och började bedriva värdetransporttjänster år 1993 under nuvarande firman Panaxia Security AB. Under hösten 2001 tog Pengar i Sverige AB över Bolagets värdetransportverksamhet, vilket medförde att Bolagets omsättning under 2002 minskade med 74,6 procent, till ca 5,7 miljoner kr. Pengar i Sverige AB ägdes vid denna tidpunkt av Sveriges Riksbank. I juni 2004 upphörde Pengar i Sverige AB med sin värdetransportverksamhet. Bolaget återupptog då värdetransportverksamheten och Bolagets omsättning ökade kraftigt. Under åren , strax innan Bolaget blev en del av Koncernen, expanderade Bolaget kraftigt och gick från en omsättning om ca 11,4 miljoner kr till ca 120,3 miljoner kr. Antalet anställda under samma period ökade från 11 till 120 stycken. Under samma år som värdetransportsverksamheten återupptogs utsågs Thomas Gravius till verkställande direktör och Carolina Damos till extern firmatecknare för Bolaget. Som ett led i Bolagets expansionsfas investerade Bolaget under 2005 i en uppräkningscentral vid Bolagets huvudkontor i Bromma. Vidare inledde Bolaget ett samarbete med Kontantservice, som vid denna tid hette Bankservice Syd AB, avseende kontanthantering i södra Sverige, där Kontantservice hanterade dagskasseuppräkning åt Bolagets kunder. Kontantservice ägdes vid denna tidpunkt av Sparbankerna. Bolaget ägdes av Laccord Ltd med säte i Nicosia på Cypern. Laccord Ltd ägdes i sin tur, och ägdes alltjämt per konkursdagen, av Thomas Gravius och Carolina Damos. 4.2 Räkenskapsåren Under våren 2006 blev Bolaget en del av Koncernen då Moderbolaget förvärvade samtliga aktier i Bolaget av Laccord Ltd genom ett så kallat omvänt förvärv, där säljaren Laccord Ltd 13

14 fick betalt med aktier i Moderbolaget genom en riktad apportemission. Värdet av de nyemitterade aktierna i Moderbolaget, dvs. köpeskillingen, uppgick till kr. Genom förvärvet blev Laccord Ltd majoritetsägare i Moderbolaget som efter förvärvet noterades på Nordic Growth Markets marknadsplats NGM Equity. Thomas Gravius utsågs samtidigt till verkställande direktör och Carolina Damos utsågs till styrelseledamot i Moderbolaget. I januari 2007 tecknade Bolaget ett avtal med G4S Cash Solutions (Sverige) AB, , ( G4S ), (numera Nokas Värdehantering AB), genom vilket Bolaget skulle utföra värdetransporttjänster åt Swedbank AB (publ.) i Norrland, på Gotland och i Dalarna i egenskap av underleverantör. Bolaget tecknade även avtal med Kontantservice genom vilket Bolaget tog över Kontantservices uppräkningstjänster vid uppräkningscentralerna i Bromma och Piteå. Den 22 augusti 2007 ingick Bolaget ett avtal med PanAlarm, genom vilket Bolaget överlät verksamheten avseende uthyrning av säkerhetsväskor till PanAlarm. Väskverksamheten värderades enligt avtalet till kr och köpeskillingen utgjordes av st. nyemitterade aktier i PanAlarm. Förvärvet skedde i samband med att Moderbolaget avknoppade PanAlarm i syfte att notera aktierna i PanAlarm på Nordic Growth Markets marknadsplats NGM Equity. I augusti 2008 ingick Bolaget ett avtal med Kontanten AB, där Bolaget åtog sig att sköta påfyllning, tömning och service av Kontanten AB:s samtliga uttagsautomater, vilket vid utgången av räkenskapsåret 2008 var 284 st. Per konkursdagen uppgick antalet automater till ca 600 st. Uppdraget finansierades senare genom en kredit från DNB Bank ASA. Den 18 augusti 2008, när Moderbolaget förvärvade samtliga aktier i Kontantservice, omorganiserades verksamheten inom Koncernen. Omorganisationen innebar att Kontantservice tog över uppräkningen av medel i kontanthanteringsverksamheten och kom därmed att agera som underleverantör till Bolaget, som i sin tur tog över samtliga kundavtal från Kontantservice. 4.3 Räkenskapsåren På våren 2009 avslutades den avtalsrelation mellan Bolaget och G4S som inleddes i januari 2007 enligt ovan. I samband härmed överlät Bolaget del av en fordran mot G4S till Moderbolaget. Den överlåtna delen uppgick till ca 47,9 miljoner kr. Moderbolaget överlät i sin tur fordran till Laccord Ltd, som vid denna tidpunkt var huvudägare i Moderbolaget. Bolaget erhöll emellertid inte någon betalning från Moderbolaget utan saldot bokfördes som en fordran mot Moderbolaget. Moderbolaget hade i sin tur en skuld till Laccord Ltd med anledning av ett lån som Moderbolaget upptagit i samband med förvärvet av aktier i PanAlarm hösten

15 Bolagets kvarstående fordran mot G4S uppgick till ca 35 miljoner kr och är alltjämt oreglerad. Bolaget, Moderbolaget och Kontantservice träffade under sommaren 2009 ett kontantförsörjningskreditavtal med DNB Bank ASA om 300 miljoner kr syftande till att förse Kontanten AB:s bankomater med kontanter. Åren 2010 och 2011 präglades av tilltagande ekonomiska bekymmer för Bolaget och övriga bolag i Koncernen. Avsevärda problem förelåg vad avser stora oreglerade kundfordringar, något som även revisorerna anmärkte på, se mer om detta under punkt 7.4 nedan. Fordran mot G4S var oförändrad vid utgången av räkenskapsåret 2010 och under 2011 inledde Bolaget en rättslig process för att driva in denna fordran. Vid utgången av 2011 var fordran dock alltjämt oreglerad. Under 2010 tecknade Bolaget ett samarbetsavtal med AIK Fotboll AB ( AIK ) avseende säsongerna enligt vilket Bolaget betalade 3,6 miljoner kr i utbyte mot att Bolagets logotyp visades på AIK:s dräkter, på AIK:s hemsida samt att Bolaget fick ett visst antal meter arenareklam. Noteras kan i detta sammanhang att Thomas Gravius var styrelseledamot i AIK under perioden 28 december 2010 till 24 april Under perioden återfanns även styrelseledamoten och ägaren till Smiths Bil & Fastighets AB, , Ronnie Smith i AIK:s styrelse. På sätt som framgår nedan under punkt har Smiths Bil & Fastighets AB agerat leverantör till Bolaget inom ramen för Bolagets leasingfinansierade verksamhet. Under sommaren 2011 träffade Bolaget tillsammans med Moderbolaget och Kontantservice ett tilläggsavtal med DNB Bank ASA där den befintliga krediten ökades till 400 miljoner kr, och senare under hösten 2011 genom ytterligare ett tilläggsavtal till 500 miljoner kr. I februari 2012 upprättades ett utkast till nytt avtal mellan Bolaget och AIK. Konkursförvaltningen har inte tagit del av någon undertecknad version av avtalet, som även denna gång avsåg sponsring. Av utkastet framgår att Bolaget skulle utge drygt 3 miljoner kr att användas till sponsring av fotbollscuper, tränings- och representationskläder samt akademitränare, i utbyte mot att Bolagets logotyp visades på AIK:s hemsida och att Bolaget fick tillgång till representationsplatser på AIK:s matcher. I samband härmed tecknades även anställningsavtal med tre personer som enligt uppgift i anställningsavtalen skulle vara anställda av Bolaget. De tre personerna synes inte ha utfört något arbete för Bolagets räkning utan synes under avtalstiden ha utfört arbete för AIK:s räkning. Anställningsavtalen kan därför ha upprättats för skens skull. I april 2012 häktades Thomas Gravius, som alltjämt var registrerad verkställande direktör för Bolaget och Kontantservice, och Carolina Damos, som var styrelseledamot och anställd inom Koncernen, för misstankar avseende bokföringsbrott i Laccord Ltd och Gravius & Damos Partners AB. Med anledning av misstankarna mot Thomas Gravius och Carolina Damos fick 15

16 PricewaterhouseCoopers AB ( PwC ) i uppdrag att genomföra en oberoende genomgång av Koncernens räkenskaper. PwC:s utredning utmynnade i en rapport av vilken konkursförvaltningen har tagit del av ett utkast daterat den 19 juni 2012 ( PwC-rapporten ). Samtidigt byttes delar av styrelsen ut. Den nya styrelsen identifierade flera tillgångsposter i Bolagets bokföring som bedömdes vara övervärderade, vilket föranledde omfattande nedskrivningar. Till följd av det identifierade nedskrivningsbehovet upprättades en kontrollbalansräkning, bilaga 8, som utvisade att Bolagets egna kapital var förbrukat och att Bolaget var i akut behov av tillskott av likvida medel då bristen i kontanthanteringssystemet var omfattande och Bolaget sedan en längre tid släpade med återbetalningar till kunder. Koncernens styrelser lyckades emellertid inte lösa den finansiellt ansträngda situationen. I avsaknad av en erforderlig finansieringslösning beslutade styrelsen därför att försätta Bolaget i konkurs. Konkursansökan gavs in till Solna tingsrätt den 5 september 2012 och Bolaget försattes i konkurs samma dag. 5. FINANSIERING 5.1 Leasing av säkerhetsväskor och värdetransportfordon m.m Allmänt Koncernen har i stort sett finansierat samtliga operativa tillgångar genom leasing. Leasingegendomen omfattade bl.a. värdetransportfordon med specialinbyggda tillbehör, säkerhetsväskor med tillbehör, bankomatkassetter, säkerhetsvalv och personalslussar, IToch telefoniutrustning, larm- och passersystem, möbler och ett personalgym. De största leasingkostnaderna var hänförliga till värdetransportfordon med specialinbyggda tillbehör. Inom Koncernen var det huvudsakligen Bolaget som ingick leasingavtal med avseende på leasing av säkerhetsväskor och värdetransportfordon, vilket omfattade en betydande del av Koncernens leasingkostnader. I sammanhanget kan det noteras att det tidigare koncernbolaget Berco Intressenter AB, , har levererat värdeskåp enligt ett flertal leasingavtal avseende värdetransportfordon. Under konkursutredningen har det framkommit att Koncernens leasingegendom varit överfinansierad. Ett tjugotal leasegivare har haft omfattande anspråk som svarat mot begränsad egendom. Detta har bland annat föranlett ett stort antal konkurrerande anspråk. Av PwC-rapporten framgår att Koncernen inte har haft en fullgod organisation för leasingen av säkerhetsväskor och värdetransportfordon med tillhörande utrustning såsom rack, övervakningslarm, GPS och alkolås. Av PwC-rapporten framgår vidare att det inte varit möjligt att på ett tillfredställande sätt säkerställa vilka säkerhetsväskor som ägdes av bolag inom Koncernen och vilka säkerhetsväskor som varit leasade. Det ansågs heller inte vara möjligt 16

17 att säkerställa vilka säkerhetsväskor som använts i verksamheten. Efter konkursutbrottet har det framkommit att Koncernens bolag fram till konkursdagen har betalat leasingavgifter som motsvarat en större mängd egendom än den egendom som faktiskt använts. Detta gäller framförallt Bolaget som har varit den huvudsaklige leasingtagaren vad gäller säkerhetsväskor och värdetransportfordon. Vidare har det framkommit att flera leasingbolag parallellt har finansierat samma egendom, s.k. dubbel och i vissa fall trippelfinansiering. Detta gäller framförallt säkerhetsväskor Leasing av värdetransportfordon Vid leasing av värdetransportfordon har upplägget i många fall varit att ett leasingbolag finansierat fordonet och ett annat leasingbolag har finansierat de specialinbyggda tillbehören, vilket har föranlett kolliderande anspråk mellan de olika leasingbolagen. Vidare har det framkommit att leasingbolagen har investerat stora summor i, och installationen av, dessa tillbehör, som per konkursdagen inte motsvarat de tillbehör som återfunnits i värdetransportfordonen. Lintagårdsverkstan AB, , och Smiths Bil & Fastighets AB har förekommit som leverantörer vid leasinguppdragen avseende värdetransportsfordon. De två bolagen har utfört ombyggnationstjänster på de värdetransportfordon som leasingbolagen leasat ut till Koncernen Leasing av säkerhetsväskor Konkursförvaltningen har återfunnit ca st. säkerhetsväskor. Leasingbolag som leasat ut säkerhetsväskor till bolag inom Koncernen har framställt anspråk avseende totalt säkerhetsväskor. Av dessa har endast 745 st. (drygt 18 procent) identifierats som leasingegendom och kunnat återlämnas till tredje man med separationsrätt. Ett fåtal av de säkerhetsväskor som inte återfunnits har sprängts på grund av att de har utsatts för stötar eller likande. Av de 745 säkerhetsväskorna som har identifierats som leasingegendom har i vart fall 187 st. varit föremål för dubbel- eller trippelfinansiering Slutsats Dubbel- och trippelfinansieringen synes ha utgjort ett sätt att få tillgång till likvida medel när utrymmet för andra krediter varit begränsat. Vidare har leasingegendom redovisats som anläggningstillgångar i koncernbalansräkningen. Förpliktelsen att i framtiden betala leasingavgifter hänförliga till leasingegendomen har redovisats som en skuld. Mot bakgrund av den dubbel- och trippelfinansiering som förkommit har de upptagna beloppen avseende anläggningstillgångar i koncernbalansräkningen varit missvisande eftersom denna post inte svarat mot värdet på faktiska leasingobjekt. 17

18 5.2 Övrig finansiering Bolaget har förfogat över en checkräkningskredit om 35 miljoner kr hos Svenska Handelsbanken AB (publ.). Bolagets utnyttjande av krediten behandlas nedan under punkt OBESTÅNDSTIDPUNKTEN SAMT ORSAKERNA TILL OBESTÅNDET 6.1 Allmänt Med obestånd (insolvens) avses att gäldenären inte rätteligen kan betala sina skulder allteftersom de förfaller till betalning och att denna oförmåga inte endast är tillfällig. En gäldenär kan alltså vara likvid på kort sikt men ändå insolvent på längre sikt och tvärtom. För att bedöma tidpunkten för obeståndet måste därför hela gäldenärens ekonomiska situation bedömas. En obeståndsprövning förutsätter således en allmän bedömning av gäldenärens förmögenhetsställning och förutsättningar att genom att realisera tillgångar kunna anskaffa erforderliga medel för att kunna betala sina skulder i rätt tid. Hänsyn måste även tas till gäldenärens intjänandeförmåga och tillgängliga krediter. 6.2 Resultatutveckling ** Omsättning Bruttov inst Bruttomarginal 58% 57% 52% 53% 44% Öv riga ex terna kostnader Arbetskraftskostnader Rörelseresultat Rörelsemarginal 13% 10% 5% 2% -50% Resultat e fin poster* * 2012 omfattar endast åtta månader Källa: Bolagets huvudbok egen bearbetning Som framgår ovan har Bolaget haft en kraftig omsättningsökning alltsedan Omsättningen ökade dock på bekostnad av lönsamheten. Bolagets bruttomarginal minskade och dess omkostnader ökade, vilket ledde till att rörelseresultatet minskade från 45,8 miljoner kr för räkenskapsåret 2008 till 10,3 miljoner kr räkenskapsåret Som beskrivs närmare under punkt 7.4 hade Bolaget ett stort antal utestående kundfordringar. Detta medförde att en stor del av de bokförda intäkterna inte genererade betalningar. Bolaget hade även stora utestående fordringar hänförliga till lån. Bolagets omsättningstillgångar var därför exceptionellt höga i relation till omsättningen, vilket illustreras i tabellen härefter. 18

19 Kapitalbindning dec-08 dec-09 dec-10 dec-11 Omsättningstillgångar (OT) (tkr) OT/omsättning 53 procent 58 procent 86 procent 114 procent Loomis Sverige AB - OT/omsättning 18 procent 20 procent 15 procent 14 procent Nokas värdehantering AB - OT/omsättning 31 procent 23 procent 21 procent 19 procent Källa: Bolagets huvudbok egen bearbetning Till följd av de utestående fordringarna har Bolaget haft en hög kapitalbindning. Exempelvis kan noteras att Bolagets kundfordringar vid konkursutbrottet i snitt var förfallna med 614 dagar. Detta ska ses i ljuset av att kundfordringar i normala fall regleras inom 30 dagar från fakturadagen. 6.3 Kassalikviditet och kassabehållning Av grafen nedan redovisas Bolagets kassalikviditet under perioden januari 2010 till juli Källa: Bolagets huvudbok egen bearbetning Grafen utvisar att Bolaget haft en tillfredställande kassalikviditet med utgångspunkt i redovisade saldon. Som påpekats ovan hade dock Bolaget vid tidpunkten för konkursen mycket stora kortfristiga fordringar som varit utestående under flera år. Med reduktion för dessa fordringar som huvudsakligen utgjordes av kundfordringar, upplupna intäkter och fordringar mot Koncernbolag framgår att kassalikviditeten varit mycket låg. Vidare har redovisade saldon innefattat kundmedel från Koncernens kontanthanteringsverksamhet. 19

20 Av grafen nedan redovisas Bolagets kassalikviditet efter avdrag för kundmedelmedel hänförliga till kontanthanteringsverksamheten och inkuranta kortfristiga fordringar. Källa: Bolagets huvudbok egen bearbetning Av grafen framgår att Bolaget med reduktion för kundmedel hänförliga till kontanthanteringsverksamheten och inkuranta kortfristiga fordringar har haft en övervägande låg kassalikviditet alltsedan juni Hur Bolaget ändå haft förmåga att löpande reglera sina leverantörsskulder beskrivs nedan under punkt Krediter från banker Under den granskade perioden har Bolaget disponerat en checkräkningskredit i Svenska Handelsbanken AB (publ.). Kreditens utnyttjande över tid framgår av grafen härefter. 20

21 Grafen visar att Bolaget haft stora underskott på checkräkningen men att checkräkningen inte övertrasserats. Skälet härtill är att Bolagets verksamhet till stor del har finansierats med kundernas medel. Under 2011 genomfördes en nyemission i Moderbolaget som inbringade 98,6 miljoner kr, efter erlagda emissionskostnader. Som framgår av grafen slussades en del av emissionslikviden ned i Bolaget för återbetalning av Koncernens skulder inom kontanthanteringen. Trots tillskottet ökade emellertid underskottet i kontanthanteringsverksamheten detta år vilket framgår under punkt 6.5 nedan. 6.5 Underskott i kontanthanteringsverksamheten Som beskrivits ovan under punkt har Bolaget bland annat tillhandahållit växelkassor, vilka leveretats från kontantlagret tillhörande Kontantservice. Vederlaget för denna tjänst har erlagts till Bolagets konto hos Handelsbanken som internt kallats för 28-kontot. De influtna beloppen skulle rätteligen ha överförts till Koncernkontot tillhörande Kontantservice för att möjligöra återbetalning till de kunder som lämnat dagskassor till Bolaget på sätt som beskrivs under punkt Vid behov har dock Bolaget istället överfört medel från 28-kontot till andra konton tillhörande Bolaget och till konton tillhörande andra bolag i Koncernen. Den största andelen har överförts till Bolagets rörelsekonto hos Handelsbanken, internt kallat för 385- kontot, samt till konton tillhörande Moderbolaget. Bolagets agerande har lett till att den ackumulerade skulden till kunder i kontanthanteringsverksamheten ökat i den omfattning som framgår av grafen härefter 21

22 Källa: Bolagets huvudbok egen bearbetning Under perioden 1 januari 2009 till juli 2012 har Bolagets skuld till kunder i kontanthanteringsverksamheten ökat från ca 17,6 miljoner kr till ca 387,7 miljoner kr. Underskottet i kontanthanteringsverksamheten har lett till att Bolaget hamnat i dröjsmål med återbetalning till kunder hos vilka dagskassor hämtats. Under 2009 och 2010 ökade underskottet kraftigt. I detta sammanhang kan noteras att Kontantservice under år 2009 återbetalde krediter om totalt 170 miljoner kr (Sparbanken 1826 (100 miljoner kr) och Sörmlands Sparbank (70 miljoner kr)). Under 2010 gjorde Bolaget stora överföringar från kontanthanteringsverksamheten till andra konton inom Koncernen och situationen blev därmed än mer ansträngd. Trots överföringarna av medel från kontanthanteringsverksamheten till Koncernens verksamhetskonton kunde återbetalningstiden under en tid hållas nere genom att kunder betalades med medel som hämtats från andra kunder. Mot bakgrund av att medel användes till annat än återbetalning till kunder förutsatte denna hantering att volymen av uppräknade dagskassor ökade kontinuerligt. Som framgår av grafen nedan avtog dock ökningen i antalet uppräknade dagskassor redan under 2009, vilket till viss del förklarar underskottets ökning. Källa: Bolagets årsredovisning för räkenskapsåret

23 6.6 Floaten Värdehanteringen har innefattat en naturlig hanteringstid för transport av dagskassor från kund till uppräkningscentral och därefter för åtgärder såsom äkthetskontroll, kontrollräkning och banköverföringar. Enligt huvuddelen av Bolagets avtal med värdehanteringskunder skulle återbetalning ske en till två bankdagar efter hämtning hos kund. Vi har gått igenom Bolagets avtal med kunder och utifrån vad som kunnat utrönas innehåller en majoritet av avtalen en klausul om att kundernas medel skulle inbetalas på kundernas konto senast två bankdagar efter att de upphämtats. Detta stämmer också väl med branschpraxis och vad kunderna förväntat sig enligt de kontakter konkursförvaltningen haft med ett stort antal kunder efter konkursutbrottet. En genomgång av styrelseprotokollen i Moderbolaget visar också att styrelsen avseende förseningar i utbetalningar förhöll sig till de förväntade två dagarna. Enligt styrelseprotokollen gjordes också enstaka försök att få kunder att acceptera en längre betaltid. Återbetalningstiden översteg emellertid den avtalade tiden av olika skäl. Ibland kunde inflödet av kontanter vara så stort att det inte var möjligt att räkna upp kontanterna i samma takt som de kom in. Den huvudsakliga orsaken var dock att det till följd av underskottet i kontanthanteringen inte fanns tillräckliga bankmedel för att återbetalningen till kunderna skulle kunna genomföras. I detta läge fick betalfilen innehållande utbetalningsorders stå i kö till dess det flutit in tillräckligt med pengar för att utbetalningen skulle kunna genomföras. Som beskrivits ovan under punkt 6.5 fördes stora saldon i kontanthanteringsverksamheten över till olika verksamhetskonton tillhörande Bolaget och andra bolag i Koncernen. Fram till och med tidpunkten för Bolagets konkurs synes sammantaget mycket stora belopp ha förts över på detta sätt. Den sammanlagda hanteringstiden och tiden det tog innan betalfilerna kunde skickas till bank för utbetalning till kund kallades internt för floaten. Konkursförvaltningen har analyserat utvecklingen av underskottet i kontanthanteringen för att bedöma hur stor påverkan underskottet hade på floaten. Noteras kan i detta sammanhang att kontanthanteringsverksamheten bokföringsmässigt redovisades i Kontantservice trots att det var Bolaget som stod som avtalspart i förhållande till kunderna. De uppgifter som ligger till grund för analysen är därför hämtade ur Kontantservices bokföring. I diagrammet redovisas två olika beräkningar av floaten. I Float 1 har en genomsnittlig dagskassa per månad delats med kontanthanteringsmedel netto. I beloppet kontanthanteringsmedel netto har kundskulden reducerats med banksaldot i kontanthanteringsverksamheten, kontantlager och fordringar i kontanthanteringsverksamheten 23

24 (exklusive fordran mot Security). I Float 2 ingår varken kontantlager eller fordringar hänförliga till kontanthanteringen. Beräkningen bygger på bedömningen att inte hela kontantlagret kunde omsättas då det även behövdes kontanter för leverans av växelkassor samt till bankomater. Vidare är delar av fordringarna i kontanthanteringsverksamheten oreglerade varför dessa bedömts vara förenade med nedskrivningsbehov. Det kan även konstateras att det fanns ett antal fordringar, utöver den mot Security, som inte var kuranta. Vår bedömning är därför att en korrekt beräkning av den genomsnittliga floaten ligger närmare Float 2 än Float 1 även om det inte går att exakt fastställa hur stor del av tillgångarna i kontanthanteringen som kunnat användas för omedelbar utbetalning till kunderna. Mot bakgrund av att den avtalade återredovisningstiden till kund normalt uppgick till två dagar har två dagar definierats som gränsvärde. Källa: Databas över uppräknade dagskassor från internt program CMS4 samt Bolagets huvudbok egen bearbetning Som framgår ovan överstiger Float 2 två dagar redan i april 2010 medan Float 1 överstiger två dagar i september En samlad bedömning ger att Bolaget inte sedan sommaren 2010 har haft möjlighet att regelbundet genomföra återbetalningar till sina kunder inom avtalad tid. I juni 2010 uppgick skulden till kunder till ca 306,1 miljoner kr och redovisningsmedelsnettot uppgick till ca -147,0 miljoner kr. Denna tidpunkt stämmer väl med när styrelsen i Moderbolaget får rapporter om att Panaxia är sena med återbetalningar mot ett antal kunder. Någon väsentlig förbättring har inte ägt rum efter denna tidpunkt. Trots att nyemissioner genomfördes i Moderbolaget under 2011 vars emissionslikvid delvis slussades ned i Bolaget för att täcka underskottet inom kontanthanteringen ökade floaten och underskottet i redovisningsmedel även detta år. 6.7 Betalningsanmärkningar Med undantag för redovisningsskulder i kontanthanteringen och skulder till bolag i Koncernen tycks Bolaget löpande ha reglerat sina skulder vart efter de förfallit till betalning. Det finns fyra 24

25 ansökningar om betalningsföreläggande mot Bolaget. Samtliga dessa har avskrivits. 6.8 Slutsats Obestånd föreligger när gäldenären inte rätteligen kan betala sina skulder och denna omförmåga inte endast är tillfällig. Vid en obeståndsprövning ska normalt sett kreditvärdighet, det vill säga möjligheten till att få lån, ingå som ett viktigt moment. Högsta domstolen har i NJA 1994 s. 336 klargjort att det vid bedömningen av frågan om en skuld rätteligen betalats det i princip saknar betydelse på vilket sätt gäldenären skaffar fram medel för betalning av skulden. I nämnda rättsfall hade konkursbolaget med hjälp av vilseledande årsredovisningar fått tillgång till krediter som annars inte skulle varit tillgängliga. Med hjälp av dessa krediter hade konkursbolaget sedermera haft förmåga att löpande reglera sina skulder. I sin dom anförde Högsta domstolen att konkursbolaget oaktat dessa förhållanden inte skulle anses ha varit på obestånd så länge detsamma kunde bedömas komma att i normal ordning betala sina skulder. Med utgångspunkt i ovan resonemang är det vid bestämmande av obeståndstidpunkten ovidkommande att Bolaget använt kundernas pengar för att bära sina kostnader. Även felaktigheter i Bolagets årsredovisningar saknar betydelse i detta hänseende. Istället bör bedömningen inriktas på vid vilken tidpunkt Bolaget inte längre haft förmåga att reglera sina skulder inom kontanthanteringen i normal ordning. Bolagets oförmåga att reglera dessa skulder i tid kan inte hänföras till en enskild transaktion. Stadigt fallande lönsamhet med stor uppbindning av kapital i oreglerade kundfakturor, ofakturerade intäkter och lån till Koncernbolag har gemensamt orsakat likviditetsbristen. Trots en påtaglig likviditetsbrist har Bolaget löpande reglerat sina skulder till långivare, leverantörer och personal genom att använda medel från kontanthanteringen. Bolagets kunder har på detta sätt betalat för delar av Bolagets verksamhetskostnader. Detta förfarande har dock medfört att Bolaget kommit i dröjsmål med att återbetala sina skulder hänförliga till kontanthanteringsverksamheten. Av Bolagets kundavtal följer att Bolaget som huvudregel åtagit sig att återbetala dagskassor senast två dagar efter upphämtning. Konkursförvaltningen bedömer att Bolaget haft förmåga att löpande reglera dessa skulder inom avtalad tid fram till sommaren Efter denna tidpunkt har Bolagets likviditetsbrist medfört att återredovisning av kundmedel inte kunnat ske inom avtalad tid. Då oförmågan att reglera dessa skulder i tid inte endast varit tillfällig, och då Bolaget såvitt framkommit saknat möjligheter till alternativ finansiering, är det konkursförvaltningens bedömning att Bolaget får anses ha kommit på obestånd vid samma tidpunkt. 25

26 7. BOKFÖRING 7.1 Allmänt Bolagets räkenskapsår motsvarar kalenderåret och den senast ingivna årsredovisningen avser räkenskapsåret Kopia av nämnda årsredovisning bifogas, bilaga 9. En kopia av de senaste balans- och resultatrapporterna, per den 5 september 2011, bifogas, bilaga 10. Sten Håkansson, verksam vid PwC har varit registrerad revisor för Bolaget sedan den 1 juni Dessförinnan var Jonny Isaksson, även denne verksam vid PwC, registrerad revisor sedan den 20 juli Bokföringens fullgörande Bolagets bokföring har skötts av en koncerngemensam ekonomiavdelning vars personal varit anställd av Moderbolaget. Redovisningssystemet som har använts är Visma Compact. Vidare har Bolaget använt ett antal integrerade sidosystem för bland annat kund- och leverantörsreskontra. Bokföringen har upprättats i olika verifikationsserier för följande transaktionslag: - Manuella bokningar (innefattande betalningar på kontanthanteringskonto) (A) - Kundfakturor (B) - Inbetalningar från kunder (C) - Leverantörsfakturor (D) - Leverantörsbetalningar (E) - Lönekörningar (F) - Avskrivningar av inventarier (G) - Betalning av periodiserade kostnader såsom leasing, löner och ersättningar (H) - Koncerninterna räntor (K) Bolaget har även använt ett egenutvecklat system kallat PanOrder för spårning av säkerhetsväskor, registrering, utförda transporter och beräkningar inför fakturering. PanOrder har inte varit integrerat med redovisningssystemet, vilket medfört en omfattande manuell hantering, särskilt i samband med fakturering av transporttjänster. Under 2012 redovisade Bolaget fakturor under perioden januari - 3 september. Under 2011 uppgick antalet fakturor till st. Med hänsyn till antalet transaktioner i Bolaget bedöms avsaknaden av integrering mellan de olika systemen ha utgjort en brist i den interna kontrollen, vilket även har påpekats av Bolagets revisor och beskrivs nedan under punkt

27 I övrigt bedöms rutiner avseende den löpande bokföringen ha varit normala sett till verksamhetens omfattning och komplexitet och Bolaget synes ha fört en kontinuerlig bokföring, med undantag för de brister som noteras nedan. Bokföringen är förd fram till och med konkursdatum den 5 september 2012 med undantag för transaktioner i verifikationsserierna A, F och G som endast är bokförda till och med den 31 juli Avstämningsproblem Bokföringsnämnden ( BFN ) anger att det är nödvändigt att löpande under året göra avstämningar av bokföringen för att den ska vara tillförlitlig som beslutsunderlag. Avstämningar bör göras enligt fasta rutiner som ska beskrivas i systemdokumentation. Noterade differenser ska justeras så snart det kan ske. Bolagets revisorer har vid flera tillfällen påpekat kvalitetsbrist och eftersläpningar avseende kontoavstämningar för styrelsen i Moderbolaget samt upplyst densamma om dess ansvar enligt aktiebolagslagen att tillse att redovisningen sköts på ett korrekt sätt. Då revisorerna endast har adresserat styrelsen i Moderbolaget är det i vissa fall svårt att avgöra vilket bolag synpunkterna avser och vilken styrelse som är ansvarig. Noteras kan dock att Koncernens ekonomifunktion varit gemensam för samtliga bolag i Koncernen samtidigt som styrelsen i respektive Dotterbolag endast synes ha verkställt beslut som fattats av Moderbolagets styrelse. Moderbolagets styrelse har dessutom varit ansvarig för att övervaka Koncernens resultat och ställning. I förvaltarberättelsen rörande Moderbolaget redovisas ett axplock av revisorernas kommentarer rörande bokföringen. Av PwC-rapporten framgår att det förelåg stora brister i avstämningsrutinerna då dessa innehöll ett stort inslag av manuell hantering. Detta medförde en betydande risk för att felaktigheter kunde uppstå samt att de månatliga avstämningsrapporterna som var avstämda mellan ekonomiavdelningen och kontantlogistikcentralen innehöll flera stora outredda poster. Konkursförvaltningen kan sammanfattningsvis konstatera att det under perioden har funnits brister i Bolagets avstämningar och outredda differenser som inte har åtgärdats. Bristerna i kontrollmiljön och den interna kontrollen har kvarstått under hela perioden då styrelsen inte genomfört några kontroller eller infört några formella kontrollrutiner. Detta har lett till att outredda fordringar till väsentliga belopp inte har korrigerats, se vidare under punkt 7.4 nedan. 27

28 7.4 Värderingsfrågor Vad gäller värdering av fordringar står klart att dessa innehåller subjektiva bedömningar samt att det är svårt att ange hur stor felmarginal som kan accepteras innan marginalen kan anses påverka en normal bedömares bild av bolagets ekonomiska ställning. Vid bedömning av styrelsen värdering av tillgångar är det dessutom nödvändigt att ta hänsyn till den information som fanns tillgänglig vid respektive tidpunkt. Utöver krav på avstämningar ställer bokföringslagen inga uttryckliga krav på att värderingar ska prövas löpande under året. Ett bolags utveckling och ställning ska dock, utifrån bokföringen, kunna följas löpande under året. Vidare ska alltid en värdering göras i samband med bokslutet och Bolaget ska även ta hänsyn till god redovisningssed. Av revisorernas rapporter framgår att dessa vid flera tillfällen har kritiserat fakturerings- och indrivningsrutinerna. Revisorerna har vidare noterat stora differenser i kontanthanteringen samt stora fordringsposter som bedömts vara osäkra då posterna, främst i form av kundfordringar, hade kvarstått i flera år utan att regleras. En sammanfattning av revisorernas iakttagelser återfinns i förvaltarberättelsen för Moderbolaget. Det kan konstateras att flera tillgångsposter i Bolagets bokföring har kvarstått i flera år utan att regleras. Flera av dessa poster har specificerats i de revisorsrapporter som nämns i föregående stycke och kommentarerna avser främst fordringar gentemot G4S, SQS, Green Exit AB, , СКС СЕКЬЮРИТИ КЬЮБ СИСТЕМ (SCS Security Systems Ltd.) och Lintagårdsverkstan AB. Vid en genomgång av periodbokslutet per den 31 maj 2012, vilket låg till grund för den kontrollbalansräkning som upprättades sommaren 2012, noterades att 89 procent av kundfordringarna var förfallna, varav 83 procent var förfallna med mer än 150 dagar, se tabell härefter. Det kan här noteras att den genomsnittliga tiden som en faktura, vid denna tidpunkt, hade legat obetald i kundreskontran var 614 dagar. I årsbokslutet för räkenskapsåret 2011 hade endast reserveringar gjorts vad avser kundfordringar motsvarande 5,8 miljoner kr av totalt 152,4 miljoner kr. 28

29 Åldersanaly s kundfordringar SEK % Ej förfallet: % dagar: % dagar: % dagar: % dagar: % dagar: % Äldre: % SUMMA: I samband med den kontrollbalansräkning som upprättades för Bolaget gjordes väsentliga korrigeringar hänförliga till värderingen av Bolagets tillgångar. Se mer om detta under punkt 9.1 nedan. 7.5 Intern rapportering och styrelsens arbete Av aktiebolagslagen följer att styrelsen ska meddela sådana skriftliga instruktioner avseende utformning av och tidpunkter för rapportering som behövs för att styrelsen ska kunna utföra sin huvuduppgift att följa bolagets utveckling. Konkursförvaltningen har tagit del av revisorernas rapportering till styrelsen för att få en uppfattning om hur rapporteringen skett inom Koncernen. I förvaltarberättelsen rörande Moderbolaget redovisas ett axplock av revisorernas kommentarer i denna del. Styrelsen har hållit protokollförda möten vid följande tillfällen under perioden 2008 till : Ett sammanträde hölls den 8 april : Sammanträden hölls den 11 februari och den 13 maj : Ett sammanträde hölls den 5 maj : Ett sammanträde hölls den 14 april : Sammanträden hölls vid följande fem tillfällen; den 22 mars, den 19 april, den 28 juni, den 13 juli och den 4 september. Av de styrelseprotokoll som har omhändertagits kan konstateras att inte något protokoll avseende styrelsemöten som hållits före den 13 juli 2012 innehåller noteringar om diskussioner kring Bolagets utveckling och ekonomiska ställning utöver konstateranden av utfall enligt årsredovisningar. Det saknas även information om strategiska beslut. Vidare har det inte kunnat utläsas vilka eventuella beslut eller åtgärder som vidtagits med anledning av revisorernas synpunkter på brister i bokföringen och den interna kontrollen. Av protokollen framgår heller inte hur styrelsen resonerat kring värderingen av väsentliga poster i Bolagets årsredovisningar. 29

30 Av vad som kan utläsas av styrelseprotokollen kan styrelsen, med beaktande av Bolagets storlek, inte anses ha haft erforderlig organisation för att löpande kunna följa Bolagets utveckling och ställning under perioden 2008 till sommaren Inte heller har påträffats några rapporteringsinstruktioner eller liknande som tyder på att styrelsen på annat sätt kunnat följa Bolagets utveckling och ställning i tillräcklig utsträckning. Slutligen bör i detta sammanhang noteras att protokollen i strid med aktiebolagslagen inte har numrerats. Med anledning därav kan det inte uteslutas att det hållits ytterligare styrelsemöten än de ovan angivna. 7.6 Medelsförvaltning Vad gäller medelsförvaltningen kan det konstateras att det funnits brister i arbetsfördelningen framför allt med avseende på behörigheter. Samma personer som har haft tillgång till bokföringen har också haft attesträtt för betalningar. Manuella transaktioner har endast attesterats i ett fåtal fall. Dessutom har Carolina Damos, trots sin ställning som styrelseledamot i Bolaget, haft behörighet att ensam utföra betalningar. Dessa förhållanden får anses utgöra en väsentlig brist i den interna kontrollen. Styrelsen har, trots upprepade påpekanden från Bolagets revisor, underlåtit att åtgärda dessa brister i Bolagets kontrollmiljö. 7.7 Sammanfattning Sammanfattningsvis kan konstateras att det förelegat avsevärda brister såvitt avser Bolagets avstämningsrutiner, interna rapportering och kontrollmiljö. Trots upprepade påpekanden från Bolagets revisor har Bolagets styrelse och dess verkställande direktör underlåtit att vidta erforderliga åtgärder för att åtgärda dessa brister. Den bristande kontrollmiljön inom kontanthanteringen har enligt Konkursförvaltningens bedömning varit en starkt bidragande orsak till att medel kunnat föras ut ur Koncernen utan att detta noterats eller åtgärdats. Vidare har den felaktiga värderingen av i bokföringen upptagna värden enligt konkursförvaltningen föranlett att Bolaget avgett en eller flera väsentligen felaktiga årsredovisningar. 8. ÅTERVINNING 8.1 Allmänt Enligt bestämmelserna i 7 kap. 15 konkurslagen ska förvaltarberättelsen innehålla uppgift om det förekommit något sådant förhållande som kan föranleda återvinning till konkursboet. Vid konkursförvaltningens granskning av Bolagets bokföring har följande transaktioner uppmärksammats och kan ifrågasättas ur ett återvinningsperspektiv. Fristdag är den 5 september Utvetalning om 1,5 miljoner kr till Thomas Gravius den 5 juli

31 En manuell utbetalning till Thomas Gravius om 1,5 miljoner kr den 5 juli 2011 har noterats i Bolagets huvudbok. Betalningen bedöms återvinningsbar och är föremål för fortsatt utredning Utbetalning rån Avesta den 1 februari 2011 En manuell utbetalning om kr den 1 februari 2011 har noterats. Bokföringsunderlaget utgörs av ett bankkontoutdrag och mottagaren av medlen framgår ej. Enligt en manuell notering på verifikationen avser betalningen ersättning för ett rån i Avesta. Betalningen är under fortsatt utredning Utbetalning till Mickes Bildelar den 29 december 2010 En manuell utbetalning om kr har noterats. Enligt Bolagets huvudbok avser transaktionen en reglering av en kreditfaktura utställd till Mickes Bildelar Fastigheter i Grekland Vid en genomgång av Bolagets redovisningshandlingar och vid samtal med tidigare anställda i Koncernen har det framkommit uppgifter som tyder på att Bolaget har ägt/äger fastigheter i Grekland. Det rörde sig ursprungligen om sex fastigheter och utredning pågår för att fastställa om fastigheterna vid någon tidpunkt ägts av Bolaget samt för att klargöra om, hur, när och på vilket sätt fastigheterna har avhänts Bolaget AIK I februari 2012 upprättades ett utkast till sponsringsavtal mellan Bolaget och AIK. Konkursförvaltningen har inte tagit del av någon undertecknad version av avtalet. Av utkastet framgår att Bolaget skulle utge drygt 3 miljoner kr att användas till sponsring av fotbollskupper, tränings- och representationskläder samt akademitränare, i utbyte mot att Bolagets logotyp visades på AIK:s hemsida och att Bolaget fick tillgång till representationsplatser på AIK:s matcher. I samband härmed tecknades även anställningsavtal med tre personer som enligt anställningsavtalet skulle vara anställda av Bolaget. De tre personerna synes inte har utfört något arbete för Bolagets räkning utan synes under avtalstiden ha utfört arbete för AIK:s räkning. Anställningsavtalen synes således ha upprättats för skens skull. Ovanstående mellanhavanden är under fortsatt utredning Betalningar till Kontantservice - Återbetalning av lån om kr den 30 november Återbetalning av lån om kr den 1 februari Ovanstående mellanhavanden är under fortsatt utredning. 31

32 9. AKTIEBOLAGSRÄTTSLIGA FRÅGOR 9.1 Kontrollbalansräkning Allmänt En styrelse ska genast upprätta och låta bolagets revisor granska en kontrollbalansräkning när det finns skäl att anta att bolagets egna kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Bolagets registrerade aktiekapital uppgick, sedan den 13 oktober 2004, till kr, vilket innebär att skyldigheten att upprätta kontrollbalansräkning för tiden därefter inföll vid den tidpunkt som det fanns skäl för Bolagets styrelse att anta att det egna kapitalet understeg kr. Huruvida det finns skäl att anta att det finns en sådan kritisk kapitalbrist som gör det nödvändigt att upprätta en kontrollbalansräkning bör bedömas med utgångspunkt i den kunskap om bolagets ekonomiska förhållanden som styrelsen faktiskt har. Vid bedömningen bör dock styrelsen tillräknas vetskap om sådana förhållanden som den borde ha haft kännedom om i fall den hade hållit sig underrättad om bolagets ekonomiska förhållanden på sätt som stadgas i aktiebolagslagen 8 kap. 4. Av nämnda paragraf stadgas bland annat att styrelsen är ansvarig att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Vad som utgör erforderlig organisation varierar naturligtvis beroende bolagets art och storlek. Exempelvis kan det i större bolag vara nödvändigt med särskilda funktioner för interrevision och om sådan saknas, en motsvarande kvalitetssäkring på annat sätt Utveckling av eget kapital enligt Bolagets bokföring I tabellen härefter redogörs för utvecklingen av bolagets egna kapital enligt Bolagets bokföring under perioden januari 2010 till och med juli

33 Källa: Huvudbok egen bearbetning Som beskrivits ovan under punkt 4.3 fick PwC, i samband med att delar av Bolagets styrelse byttes ut under våren 2012, i uppdrag att genomföra en genomgång av Koncernens räkenskaper. Under utredningen noterades ett antal stora avstämningsdifferenser, uppbokade fordringar som inte kunde förväntas inflyta och fakturor som avsågs krediteras. Med anledning därav upprättades en kontrollbalansräkning per den 31 maj 2012, bilaga 8. Kontrollbalansräkningen som behandlades på styrelsemöte den 13 juli 2012 utvisade att Bolagets egna kapital var förbrukat i dess helhet. Den absolut senaste tidpunkten för skyldigheten att upprätta kontrollbalansräkning inföll således då ovan angivna nedskrivningar gjordes sommaren 2012 eftersom styrelsen vid denna tidpunkt hade faktisk kunskap om Bolagets ekonomiska förhållanden och att dess egna kapital var förbrukat Utveckling av eget kapital vid en kritisk bedömning av i bokföringen upptagna värden Mot bakgrund av de brister i Bolagets organisation avseende bokföring och medelsförvaltning som beskrivits ovan under punkt 7 finns det dock anledning att utreda tidpunkten för skyldigheten att upprätta kontrollbalansräkning med utgångspunkt i sådana förhållanden som styrelsen borde ha haft kännedom om ifall den hade hållit sig underrättad om Bolagets ekonomiska förhållanden på sätt som stadgas i aktiebolagslagen. 33

34 Vid en sådan kritisk bedömning av tidpunkten för skyldigheten att upprätta kontrollbalansräkning ger vid handen att det finns anledning att ifrågasätta om inte en stor del av de nedskrivningar som skedde i samband med upprättandet av kontrollbalansräkning sommaren 2012 borde ha skett tidigare för det fall styrelsen fullgjort sin uppföljningsplikt och därvid löpande kontrollerat rimligheten avseende i bokföringen upptagna värden. Vid en gransking av de nedskrivningar som skedde sommaren 2012 har konkursförvaltningen identifierat poster om ca 87,5 miljoner kr som vid en kritisk bedömning borde ha skrivits ned tidigare. Dessa poster framgår enligt nedan: - Lager kostnadsfördes med kr. Av detta avsåg kr en okänd lagerpost som erhållits från GrandSecure Sweden AB, , som bokats upp den 30 december Värdet av denna post borde ha skrivits ned i sin helhet från samma datum. - Krav från rån om kr skrevs ned. Av dessa krav utgjorde kr saldo i årsbokslutet per den 31 december 2010 och kr saldo i årsbokslutet per den 31 december Värdena borde ha skrivits ned vid respektive nästkommande årsskifte. - En fordran mot Björn Schröder om kr som bokats upp per den 31 december 2011 skrevs ned. Mot bakgrund av att gäldenären saknat betalningsförmåga borde fordran ha skrivits ned per uppbokningsdatum. - Upplupna intäkter minskades med kr, varav kr belastade resultaträkningen genom att redovisade intäkter reverserades. Värdet av dessa poster borde ha korrigerats från respektive uppbokningsdatum. Mot bakgrund av att poster om kr inte har kunnat spåras i Bolagets bokföring har konkursförvaltningen dock försiktigtvis endast korrigerat denna post med kr. - Upplupna kostnader ökades med kr vilket belastade resultaträkningen. Posterna borde ha korrigerats per respektive ursprungligt uppbokningsdatum. - En utestående lånefordran mot Smith s Bil & Fastighets AB om kr skrevs ned. Denna post borde har skrivits ned från Q eftersom gäldenären då slutade betala enligt amorteringsplan Värdering av kundfordringar Nedskrivningarna i samband med upprättandet av kontrollbalansräkning sommaren 2012 omfattade inte förfallna kundfordringar. I sammanhanget bör dock noteras att bokförda kundfordringarna till ett värde överstigande 100 miljoner kr per konkursdagen var förfallna med mer än 100 dagar, vilket typiskt sett indikerar att nedskrivningsbehov föreligger. Det kan även konstateras att endast en mycket liten del av dessa kundfordringar influtit i konkursen. 34

35 Av Bolagets kundfordringar finns det skäl att särskilt ifrågasätta det bokförda värdet såvitt avser kundfordringar mot bolag som Bolaget haft en särskild relation till. Dessa fordringar, som alltjämt är oreglerade, bör vid en kritisk bedömning ha skrivits ned i samband med upprättande av närmsta årsbokslut efter respektive transaktion. De kundfordringar som avses i detta hänseende framgår av sammanställningen nedan. Relation Företag Restsaldo per Fd dotterbolag Green Ex it AB GrandSecure Sw eden AB Nordisk Bev akningstjänst AB Lev erantör säkerhetsv äskor SQS AB CKC Security Qube Sy stem Mikael Mothander - v erkstad på Lintav erken Lintagårdsv erkstaden AB Mikael Mothanders Bildelar AB Ronnie Smith - Ledamot i AIK Fotboll AB Smith s bil AB SUMMA Källa: Bolagets kundreskontra Övriga kundfordringar har, trots att sannolikt nedskrivningsbehov förelegat, försiktigtvis lämnats utan hänseende i detta samanhang Värdering av andra poster Utöver ovan nämnda poster borde vid en kritisk bedömning en reversfordran mot Pronia Företagsservice Aktiebolag, , om kr ha skrivits ned till noll per förfallodagen den 31 juni 2011 eftersom Pronia Företagsservice Aktiebolag hade ett förbrukat kapital per den 31 december 2010 och därför saknade återbetalningsförmåga. Vidare borde oreglerade fordringar om ca 17 miljoner kr mot G4S och Swedbank AB (publ.), som enligt bokföringen utgjordes av oreglerade ATM-laddningar och andra outredda differenser, ha skrivits ned mot bakgrund av att de var upptagna i de ingående balanserna för 2010 och utestående under hela den granskade perioden utan att det var möjligt att driva in desamma. I tabellen härefter redogörs för utvecklingen av Bolagets egna kapital under perioden januari 2010 till och med juli 2012 med justering för ovan angivna korrigeringar. 35

36 På sätt som framgår av den streckade linjen var bolagets egna kapital med ovan angivna korrigeringar tillfälligt förbrukat per april Per december 2011 var det egna kapitalet kraftigt negativt då stora nedskrivningar i enlighet med ovan angivna korrigeringar borde ha gjorts i samband med årsbokslutet för Såvitt framkommit vid en genomgång av bolagets styrelseprotokoll har bolagets styrelse inte ifrågasatt värderingen av de nedskrivna posterna förrän i samband med upprättandet av kontrollbalansräkning sommaren I ljuset av de brister i rutiner för intern kontroll m.m. som beskrivits ovan under punkt 7, och som varit kända för Bolagets styrelse allt sedan hösten 2007, framstår det som anmärkningsvärt att densamma underlåtit att vidta erforderliga åtgärder för att tillse bokföringens tillförlitlighet tidigare Värdering av fordringar mot Koncernbolag Bolaget hade lånat ut stora belopp till Moderbolaget och PanAlarm. Per konkursdagen uppgick nettofordran mot dessa koncernbolag till ca 140 miljoner kr. Mot bakgrund av att båda dessa bolag hade en bristande likviditet och saknade realiserbara tillgångar eller tillgångar att säkerställa dessa lån med är det relevant att återge hur Bolagets egna kapital hade utvecklats för det fall dessa fordringar hade skrivits ned i samband med upprättandet av årsbokslut för I grafen härefter redogörs för utvecklingen av Bolagets egna kapital under perioden januari 2010 till och med juli 2012 med reduktion för koncerninterna fordringar. 36

37 Av grafen framgår att bolagets egna kapital skulle ha varit förbrukat i dess helhet redan i början av 2010 för det fall en nedskrivning av fordringarna mot Moderbolaget och PanAlarm hade skett i samband med årsbokslut för Som beskrivits ovan åligger det ett bolags styrelse att kontinuerligt bedöma bolagets bokföring ur ett rimlighetsperspektiv. Enligt konkursförvaltningens mening är det inte orimligt att bolagets styrelse kunnat förvänta sig att dessa koncerninterna fordringar skulle komma att regleras i viss uträckning. I slutet av 2010 uppgick dock underskottet i kontanthanteringsverksamheten till 253,2 miljoner kr och emissionen som genomfördes i Moderbolaget under 2011 användes till amortering av lån och återbetalning inom kontanthanteringen. PanAlarm redovisade för räkenskapsåret 2012 stora försluster och genererade inga överskott i dess kassaflöden. I enlighet med styrelsens uppföljningsplikt enligt aktiebolagslagen borde dessa förhållanden ha beaktats i samband med upprättandet av årsbokslut för räkenskapsåren 2010 och Om så skett hade Bolagets egna kapital varit förbrukat per december Slutsats Bedömningen avseende skyldighet att upprätta kontrollbalansräkning ska ske med utgångspunkt i den kunskap om bolagets ekonomiska förhållanden som styrelsen vid var tid faktiskt har. Även sådana förhållanden som styrelsen borde ha haft kännedom om för det fall styrelsen fullgjort sin skyldighet enligt aktiebolagslagen 8 kap. 4 ska tas med i bedömningen. Av detta följer att styrelsen i detta sammanhang ska tillräknas sådan kunskap avseende bolagets resultat och ställning som skulle ha varit fallet för det fall bolagets räkenskaper återgett de verkliga förhållandena. Med anledning därav åligger det styrelsen att 37

38 hålla sig underrättad om bolagets verksamhet och kontinuerligt följa upp och göra en rimlighetsbedömning avseende i bokföringen upptagna värden. Som beskrivits enligt ovan kan tidpunkten för styrelsens faktiska vetskap avseende de förhållanden som givit skäl att anta att det förelåg kapitalbrist i Bolaget härledas till juli Av ovan redogörelse framgår även att det i efterhand kunnat konstateras att det förelegat stora nedskrivningsbehov avseende i bokföringen upptagna värden. Vidare har gjorts gällande att dessa nedskrivningsbehov skulle ha identifierats före sommaren 2012 för det fall styrelsen fullgjort sin uppföljningsplikt med avseende på rörelsens förlopp, ekonomiska resultat och ställning. Vid bedömningen av tidpunkten för upprättande av kontrollbalansräkning i förevarande fall blir det således av central betydelse att, i den mån möjligt, fastställa tidpunkten för när en normalt aktsam styrelse skulle ha haft anledning att anta att det förelåg kapitalbrist i bolaget och därmed borde ha agerat. Såvitt avser de poster som skrevs ned kraftigt i samband med upprättandet av kontrollbalansräkningen sommaren 2012 kan konstateras att dessa funnits i bokföringen i flera år. Vidare noterades i samband med periodbokslutet som låg till grund för kontrollbalansräkningen att 89 procent av kundfordringarna var förfallna, varav 83 procent var förfallna med mer än 150 dagar. Enligt konkursförvaltningens bedömning borde dessa förhållanden påkallat styrelsens uppföljnings- och handlingsplikt i samband med upprättandet av årsredovisningarna för räkenskapsåren 2010 och Vid ett fullgörande av dessa hos styrelse ålagda skyldigheter är det även konkursförvaltningens bedömning att nedskrivningsbehovet hade identifierats i samband härmed och följaktligen det egna kapitalet varit förbrukat per december En kritisk bedömning ger därmed vid handen att tidpunkten för skyldigheten att upprätta kontrollbalansräkning inföll i december Bolaget har upprättat en kontrollbalansräkning per den 31 maj. Av styrelseprotokoll framgår att denna behandlades vid styrelsens sammanträde den 13 juli Enligt uppgift från Koncernens ekonomischef Göran Lundmark, tillika styrelseordförande i Bolaget hade Bolaget intensiva kontakter med Bolagets revisorer under sommaren 2012 med anledning av kontrollbalansräkningarna i Koncernen. Konkursförvaltningen har dock inte tagit del av någon undertecknad kontrollbalansräkning eller någon dokumentation till utvisande av att kontrollbalansräkningen överlämnats till revisor för granskning och yttrande. Vidare kan konstateras att Bolagets styrelse inte kallat till kontrollstämma. 9.2 Olagliga värdeöverföringar Inom ramen för konkursutredningen har följande transaktioner som kan ifrågasättas enligt 38

39 aktiebolagslagens regler om olagliga värdeöverföringar och bristäckningsansvar noterats Vinstutdelning I Bolagets årsredovisning för räkenskapsåret 2010 framgår att Bolaget lämnat ett koncernbidrag om kr till Moderbolaget. Transaktionen bokfördes som en kvittning. Konkursförvaltningen bedömer att transaktionen kan utgöra en olaglig värdeöverföring med bristtäckningsansvar för styrelsen som följd. Ovanstående mellanhavande är föremål för fortsatt utredning Lån till Moderbolaget och PanAlarm Bolaget har lånat ut stora belopp till Moderbolaget och PanAlarm, vilka saknat tillräckliga kassaflöden eller realiserbara tillgångar för att återbetala lånen. Vid utgången av 2010 uppgick fordran mot PanAlarm och Moderbolaget till 77 miljoner kr enligt Bolagets huvudbok. Per konkursdagen uppgick dessa fordringar till 165,1 miljoner kr. Konkursförvaltningen bedömer att de lån om 88,1 miljoner kr som tillkommit efter december 2010 kan utgöra olovliga värdeöverföringar med bristtäckningsansvar för styrelsen som följd. Ovanstående mellanhavanden är föremål för fortsatt utredning AIK I februari 2012 upprättades ett utkast till sponsringsavtal mellan Bolaget och AIK. Konkursförvaltningen har inte tagit del av någon undertecknad version av avtalet, som även denna gång avsåg sponsring. Av utkastet framgår att Bolaget skulle utge drygt 3 miljoner kr att användas till sponsring av fotbollskupper, tränings- och representationskläder samt akademitränare, i utbyte mot att Bolagets logotyp visades på AIK:s hemsida och att Bolaget fick tillgång till representationsplatser på AIK:s matcher. I samband härmed tecknades även anställningsavtal med tre personer som enligt anställningsavtalet skulle vara anställda av Bolaget. De tre personerna synes inte har utfört något arbete för Bolagets räkning utan synes under avtalstiden utfört arbete för AIK:s räkning. Anställningsavtalen synes således ha upprättats för skens skull. Ovanstående mellanhavanden är under fortsatt utredning Uttag ur kontanthanteringsverksamheten På sätt som beskrivits under punkt 3.3, har utbetalningar från konton knutna till kontanthanteringsverksamheten verkställts till olika verksamhetskonton inom Koncernen. Mot bakgrund av att dessa utbetalningar avsett kundmedel är utgångspunkten att dessa inte utgör olagliga värdeöverföringar i aktiebolagsrättslig mening. Det kan dock inte uteslutas att den fortsatt utredningen ger anledning att ifrågasätta även dessa enligt reglerna om olagliga 39

40 värdeöverföringar. 9.3 Skadeståndsansvar Enligt 7 kap. 15 konkurslagen ska förvaltarberättelsen innehålla uppgift om det finns skälig anledning att anta att någon enligt bestämmelserna i aktiebolagslagen är skyldig att utge skadestånd eller återbära olaglig värdeöverföring. Reglerna om skadestånd i 29 kap. aktiebolagslagen stadgar bland annat att en stiftare, styrelseledamot, revisor eller verkställande direktör som när han eller hon fullgör sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar bolaget, aktieägare eller annan genom överträdelse av aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, lagen om handel med finansiella instrument eller prospektförordningen ska ersätta skadan. Samma regler gäller för aktieägare som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet medverkar till sådan överträdelse. Därutöver följer av 17 kap. aktiebolagslagen att mottagare av olagliga värdeöverföringar är skyldiga att återbära dessa och, för det fall det uppkommer någon brist vid en sådan återbäring, de personer som medverkat till eller verkställandet av beslutet om värdeöverföringen är ansvariga för bristen. Detsamma gäller de personer som medverkat till beslut om, upprättandet eller fastsällandet av en oriktig balansräkning som legat till grund för beslutet om värdeöverföring. Med hänsyn till vad som anförts ovan under punkt 3.3.6, 7, 8 och 9.2 om bland annat hanteringen av kunders medel i Koncernen samt den bristande medelsförvaltningen, kontrollen och riskhanteringen kan det inte uteslutas att enskilda styrelseledamöter i Koncernens styrelser och koncernbolagens revisorer under den aktuella perioden gjort sig skyldiga till skadeståndsgrundande handlingar. I nuläget framstår det dock som tveksamt att den skada som tillfogats Koncernens borgenärer till följd härav inneburit att Koncernens bolag lidit någon skada. Av detta följer att det i första hand ankommer på varje enskild borgenär att rikta skadeståndsanspråk mot de personer som kan hållas ansvariga för hanteringen av kundernas medel och förehavanden avseende leasingegendom i Koncernen. Det kan dock inte uteslutas att det inom ramen för den fortsatta utredningen även kan aktualiseras krav från konkursbona. Vad avser relationen mellan Bolaget och Moderbolaget bör det noteras att en genomgång av Koncernens styrelseprotokoll ger vid handen att endast ett fåtal styrelsemöten har hållits i Bolagets styrelse samt att Bolagets styrelse och ledning till allra största del endast haft att verkställa de beslut som fattats av styrelsen i Moderbolaget och koncernchefen. Detta gäller i första hand under den tid som den tidigare koncernchefen Thomas Gravius var verksam i Koncernen. 40

41 34

42 ! "#! $%! "#! %#&'"& % $( ( )*!(! *+ ( (!, (!, - $. / 0 / 0 / 0 / 0 / 0 / 0 / 1 - ( 1/!-!/ 1/!-!/ &234#! &23! 56! )&7'- 0- -!)&7' )&7' )&7' /)&7' *)&7' ()&7' )&7' )&7'- 0- * )&76 & * )&76 &

43 * )&76 & * )&76 & * )&76 & * )&76 & *,!+8& 9 *,!+8& 9 *,!+8& 9 *,!+8& 9 *,!+8& 9 *, -+" )&76 : )&76 : )&76 : )&76 : )&76 : )&76 :, :, :, :, : )&6" "!! )&6" "!! )&6" "!! )&6" "!! )&6" "!! )&6" "!! )&6" "!!! 9!/! 9!/! 9!/!! 67;! 6! ! ! &23- /!! <&33 =!! 56!! >!- 56!/ >!/ <&33 =!( )&76"!!!

44 !( )&76"!!0!( )&76"!0!-!( )&76"!-!/!( )&76"!/!(!( )&76"!(!!( )&76' '!( )&76'! '-!( )&76"! 0* 0* )&76; ( 0* 56 ( 0* 56 0* 56 * * / *! 0* 56 - )&766* * * *! 23 *! )&?&2?7& *! )&?&2?'+ *! )&?%>?230 *! )&'+ *( )&?%>?23! *( 7A3;/ *(,7;3"3 ( ( *( >7&2&=2&* - * *( )&?%>?23 *( )&?%>?23 * )&?6 * * )&6"!!!! * )&6"!!!! * )&6"!!!! * )&6"!!!!

45 * )&6"!!!! * )&6"!!!! * )&6"!!!! * )&6"!!!! * )&6"!!!! * )&6"!!!! )&6% ;.!+/ )&6% ;.!+/ )&6% ;.!+/ )&6% ;.!+/ )&6% ;.!+/ )&6% ;.!+/,% ;.!+/,% ;.!+/,% ;.!+/,% ;.!+/ 56 $!% "#!! $!!!,! B?'3! "# /!! %#%! "#!!! "#! 0 $& 0 )6B&A 0 &23! 0 &37&230 0 & )&6.

46 / / / / / / / / / / )&6. )&6. )&6. )&6. )&6.,.,.,.,. )&6" )&6" 7 32A <6 / &76;&"0+-/ 56 <? ( 56 C ( &236# + 56 C =-* D* * *!?&23 (

47 0 0 0! 0! 0! 0! 0! 0! 0! *- *- *- *- ** ** ( ( 23 * $&! )&760 * )&76 0" "! )&76"/! "*- )&76 - ("!( "/! 56 C 56 )&76 "*/ * * * *! * )&76; ; 56 )&76; ; ( )&76"0+/-*% )&76; ; / 66 & 5! A 7&#& 23* 23

48 ( 23/ ( 23 /0 51?<+ // 51?<+ " %#

49 SOLNA TINGSRÄTT PROTOKOLL Avdelning Edgångssarnmanträde i Solna Aktbilaga 17 Mål nr K Sid 1 Tid: RÄTTEN Rådmannen Sofia Jungstedt PROTOKOLLFÖRARE Tingsnotarien Jenny Dahlkvist PARTER Gäldenär Panaxia Security AB, Linta Gårdsväg Bromma Närvarande genom ställföreträdare Styrelseledamot: Monica Hallin Gustafsson Huddungegränd Upplands Väsby Personligen närvarande Styrelseledamot: Göran Lundmark Viktor Sjöströms Väg 9, lgh Solna Personligen närvarande Styrelseledamot: Stefan Rydholm Magasinsvägen Mariefred Personligen närvarande ÖVRIGA (närvarande om inte annat anges) Konkursförvaltare Lars-Henrik Andersson Advokatfirman Lindahl KB Box Stockholm Närvarande, biträds av Theodor Hanson och Karl Björlin Dokid Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 1356 Sundbybergsvägen måndag - fredag Solna E-post: soba.tingsratt@dom.se 08:30-16:00 www. solnatingsratt. domstol, se

50 SOLNA TINGSRÄTT Avdelning 1 PROTOKOLL Sid 2 K Medförvaltare Mikael Kubu c/o Ackordscentralen i Stockholm Strandvägen STOCKHOLM Inte närvarande Tillsynsmyndighet Tillsynsmyndigheten KFM i Stockholm STOCKHOLM Närvarande genom Bjarne Löf och Carolina Karlsson SAKEN Konkurs; nu fråga om edgångssammanträde Det konstateras att det är för tidigt att hålla edgångssammanträde då konkursbouppteckningen behöver kompletteras ytterligare. Förvaltaren uppger att det vore lämpligt att hålla fortsatt edgångssammanträde i januari Monica Hallin Gustafsson, Göran Lundmark och Stefan Rydholm har ingen erinran mot att det kommer hållas fortsatt edgångssammanträde. Tingsrätten kallar därefter parterna till fortsatt edgångssarrrmanträde den 14 januari 2013 kl på samma sätt och vid samma äventyr som till dagens sammanträde. Parterna underrättas om att det inte kommer att skickas ut några separata kallelser utan att de anses delgivna kallelsen till det fortsatta edgångssammanträdet. Förvaltaren åtar sig att återkomma med besked om det påkallas ed med någon ytterligare person, så att möjlighet finns för tingsrätten att kalla aktuella personer till sammanträdet i januari Det antecknas att det är lämpligt att medförvaltaren Mikael Kubu närvarar vid edgångssammanträdet i januari 2013.

51 Sid 3 SOLNA TINGSRÄTT PROTOKOLL K Avdelning Sammanträdet förklaras avslutat. Som ovan Protokollet uppvisat / /"

52 SOLNA TINGSRÄTT PROTOKOLL Aktbilaga 21 Avdelning Mål nr Edgångssammanträde i K Solna Sid 1 RÄTTEN Rådmannen Sofia Jungstedt (ordförande) PROTOKOLLFÖRARE Tingsnotarien Helena Stigmark Dannäs PARTER Gäldenär Panaxia Security AB, Linta Gårdsväg Bromma Närvarande genom ställföreträdare Styrelseledamot: Monica Hallin Gustafsson Huddungegränd Upplands Väsby Personligen närvarande Styrelseledamot: Göran Lundmark Viktor Sjöströms Väg 9, lgh Solna Personligen närvarande Styrelseledamot: Stefan Rydholm Magasinsvägen Mariefred Personligen närvarande ÖVRIGA (närvarande om inte annat anges) Tid: Konkursförvaltare Lars-Henrik Andersson Advokatfirman Lindahl KB Box Stockholm Närvarande, biträds av Theodor Hanson och Karl Björlin Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 1356 Sundbybergsvägen måndag - fredag Solna E-post: solna.tmgsratt@dom.se 08:30-16:00

53 SOLNA TINGSRÄTT Avdelning 1 PROTOKOLL Sid 2 K Medförvaltare Mikael Kubu c/o Ackordscentralen i Stockholm Strandvägen STOCKHOLM Närvarande, biträds av Eric Hellström Tillsynsmyndighet Tillsynsmyndigheten KFM i Stockholm STOCKHOLM Närvarande genom Bjarne Löf SAKEN Konkurs; nu fråga om edgångssammanträde Det antecknas att Monica Hallin Gustafsson, Göran Lundmark och Stefan Rydholm har tagit del av bouppteckningen. Bouppteckningen genomgås. Medförvaltaren gör därvid följande tillägg och ändringar i bouppteckningen. Under fotnot 3 i bilaga 3 ska det stå: Upp till ett tiotal fordon ska enligt Exekutionsservices lista ha sålts före konkursutbrottet, men är alltjämt registrerade på Panaxia Security AB. Utredning härom pågår. - I bilaga 6 ska det anges att bolagets skuld till Swedbank Finans Aktiebolag uppgår till kr. Skulder med anledning av leasing, hyra och avbetalningsköp som anges i bilaga 6, och som framgår av s 6 i bouppteckningen, uppgår därmed rätteligen till kr. Detta leder till följande ändringar på s 7 i bouppteckningen. Summa oprioriterade skulder: kr Summa skulder: kr

54 SOLNA TINGSRÄTT Avdelning 1 PROTOKOLL Sid 3 K Brist i boet: kr Konkursforvaltaren uppger att han inte vill göra några ytterligare tillägg eller förändringar i bouppteckningen. Monica Hallin Gustafsson uppger att hon endast har arbetat i bolaget under cirka åtta veckor. Mot den bakgrunden har hon svårt att ta ställning till bouppteckningens riktighet. Hon uppger att hon inte vill göra några tillägg eller förändringar i bouppteckningen. Göran Lundmark önskar besked om skulder med anledning av mottagna medel som upptagits till ett belopp om kr, s 6 i bouppteckningen, grundar sig på uppgifter som finns i bolaget. Konkursförvaltaren uppger att aktuellt belopp grundar sig på material som finns i bolaget. Göran Lundmark uppger följande. En del av utrustningen som upptagits på inventarieförteckningen, bilaga 4, ägs inte av Panaxia Security AB. Det är moderbolaget som äger bl.a. datorutrustning, telefoner, skrivare och snöslunga. Moderbolaget har hyrt ut denna utrustning till dotterbolaget. Göran Lundmark undrar om detta inte ska uppföras på moderbolagets bouppteckning istället. Konkursförvaltaren uppger följande. Det bolag som har inventarierna i sin besittning vid konkursutbrottet presumeras äga dem. Det är ingen annan som har gjort anspråk på inventarierna. Göran Lundmark ger in inventarieförteckning med markeringar avseende vilka inventarier som enligt hans mening ägs av Panaxia AB, aktbil. 20.

55 SOLNA TINGSRÄTT Avdelning 1 PROTOKOLL Sid 4 K Göran Lundmark uppger att han inte vill göra några ytterligare tillägg eller förändringar i bouppteckningen. Stefan Rydholm uppger att han har suttit i styrelsen sedan slutet av april 2012 och att han inte har haft någon möjlighet att sätta sig in i det ekonomiska materialet. Stefan Rydholm uppger att han inte vill göra några tillägg eller förändringar i bouppteckningen. Ordföranden läser upp vad som antecknats i protokollet avseende gjorda tillägg till och ändringar i bouppteckningen. De närvarande har ingen erinran mot vad som antecknats i protokollet. Ordföranden erinrar om bouppteckningsedens vikt och betydelse samt det straffansvar som kan följa enligt bl.a. 11 kap. 1 brottsbalken vid lämnande av oriktiga uppgifter. Monica Hallin Gustafsson bekräftar att bouppteckningen - med de tillägg och ändringar som har gjorts - är riktig och avlägger i konkurslagen föreskriven bouppteckningsed. Göran Lundmark bekräftar att bouppteckningen - med de tillägg och ändringar som har gjorts - är riktig och avlägger i konkurslagen föreskriven bouppteckningsed. Stefan Rydholm bekräftar att bouppteckningen - med de tillägg och ändringar som har gjorts - är riktig och avlägger i konkurslagen föreskriven bouppteckningsed. Konkursförvaltaren uppger att viss utdelning kan påräknas för prioriterade borgenärer. Konkursförvaltaren uppger vidare att tillståndspliktig verksamhet har bedrivits av bolaget. Konkursbolaget har haft tillstånd från Transportstyrelsen att yrkesmässigt bedriva godstransporter på väg (se s 7 i bouppteckningen).

56 Sid 5 SOLNA TINGSRÄTT PROTOKOLL K Avdelning Sammanträdet förklaras avslutat. Som ovan

57

58 Koncernkonto X-Change DNB Kontanter levereras Sparbanken särskild lösning för vissa kunder Flöden in och ut ur uppräkningscentralen i Bromma Tillbaka till kunder Konto i Security Växelbetalning, betalningsalt. 1 - Förskott/Autogiro Kund Checkar m.m Betalningsfiler skickas till Koncernkontot BDB Färgade sedlar Växel levereras Pengar som hämtas från kund Bankomat er o Bank Växel Växelbetalning, betalningsalt. 2 byte i affär Överföring från DNB:s klientmedelskonto i Kontantservice Ersättning för mottaga kontanter Kontantens bankomater Bankomater och bankkassor X-Change Riksbanken

59 Koncernkonto X-Change Bankomat er o Bank DNB Sparbanken särskild lösning för vissa kunder BDB -extern depå Flöden in och ut ur uppräkningscentralen i Kristianstad Tillbaka till kunder Överföring från DNB:s klientmedelskonto i Kontantservice Kund Checkar m.m Betalningsfiler skickas till Koncernkontot BDB Färgade sedlar Pengar som hämtats från kund Kontantens bankomater Hanteras i uppräkningscentralen i Bromma Ersättning för mottaga kontanter Bankomater och kassor i banker X-Change Kontanter levereras