Kapitalinflöde och tillväxt i tidiga life science-företag i Uppsalas life science kluster

Transkript

1 STUNS Analysrapport 2018:1 Kapitalinflöde och tillväxt i tidiga life science-företag i Uppsalas life science kluster Förord till rapporten Advokatfirman Lindahl och STUNS (Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle) bjöd den 24 januari 2018 in till ett lunchseminarium om kapitalinflöde och tillväxt i tidiga life science företag. Frågor som diskuterades vid seminariet var: Hur ser kapitalinflödet via emissioner ut för life science-bolag i Uppsala? Vilka är sambanden mellan intag av emissionskapital och annat externt ägarkapital och tillväxt i bolagen? Vilka följdfrågor väcker detta och vad gör vi med svaren? Seminariet tog sin utgångspunkt i föreliggande analysrapport, som uppdragits åt konsultbolaget Kontigo att sammanställa. Rapporten är primärt skriven som en intern metod- och analysrapport, men tillgängliggörs via STUNS hemsida ( för en bredare publik. Projektansvarig inom STUNS är Per Lundequist (per.lundequist@stuns.se). Arbetet med rapporten har finansierats av Region Uppsala och Europeiska Regionalfonden Östra Mellansverige.

2 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Syfte och frågeställningar... 4 Metod... 4 Life science i Uppsala Förändring av sysselsättning, företagsstorlek och inriktning över tid... 9 Inflödet av kapital via nyemissioner Resultat från kartläggningen...11 Analys av samband mellan nyemissioner och företagens utveckling...16 Nyemissioner i företag inom Uppsala Innovation Centre...18 Avslutande reflektioner Hur väl beskriver emissionsdata inflödet av externt kapital?...20 Bilaga 1. Metod...23 Insamling av data...23 Bedömning av datakvalitet...23 Bilaga 2. Beskrivning av affärssegment...24 Bilaga 3. Företag som genomfört emissioner inom life science Bilaga 4. Företag som genomfört emissioner UIC (28)

3 Sammanfattning Syftet med denna studie är att ge en övergripande bild över life science-sektorn i Uppsala under perioden , och att kartlägga inflöde av kapital i life science-bolag via nyemissioner av aktier. Kartläggningen baseras på den nationella rapport över life science-sektorn som Myndigheten för Tillväxtanalys tagit fram, samt på data över aktieemissioner som hämtas från Bolagsverket. 1 Life science-sektor sysselsätter ca personer i strax under 115 företag med minst 1 anställd i Uppsala län. Den samlade omsättningen uppgår till 21 MRD SEK. Merparten av de sysselsatta återfinns i ett litet antal storföretag (250 anställda eller fler). Dessa står för nära två tredjedelar av antalet sysselsatta, men endast för fyra procent av antalet företag. De sysselsättningsmässigt största företagen är GE Healthcare, Fresenius Kabi och Thermo Fisher Scientific (f.d. Phadia). Tillsammans står dessa för över 3100 av de sysselsatta (motsvarande 56 procent av antalet sysselsatta och 70 procent av de samlade omsättningen). Under de 10 år som undersökningen omfattar har antalet sysselsatta ökat med nära 15 procent. Regionen uppvisar en starkare utveckling än life science i övriga riket, framförallt efter år Tillväxten har främst skett inom storföretag verksamma med tyngdpunkt inom tillverkning och forskning. Uppsala har därmed kommit att öka sin relativa tyngd inom life science nationellt under de senaste 10 åren. Life science-företagen i Uppsala har de senaste 10 åren tagit in nära 5 miljarder SEK genom nyemissioner av aktier. Inflödet av ägarkapital och antalet nyemissioner har varit förhållandevis stabilt sett över hela den undersökta perioden, med två toppar i volymer 2007 och Största volymen av kapital har tagits in av forskande bolag verksamma inom antingen medicinsk teknik eller bioteknisk läkemedelsutveckling. Exkluderas extremvärden i undersökningsmaterialet står medicinsk teknik för nära 60 procent av det totala nyemissionsbeloppet. Merparten av antalet nyemissioner har skett i mikroföretag, medan medelstora företag står för de största volymerna. Sett till hela materialet finns ett storleksmässigt emissionstak runt MSEK, som endast ett mindre antal företag når över. Analysen visar också på ett positivt samband mellan nyemission och sysselsättningstillväxt i bolagen. Det går även att se ett samband mellan nyemissionens storlek och sysselsättningsutvecklingen. Rapporten har sammanställts av Pär Lindquist, Daniel Hallencreutz och Anders Wigren vid Kontigo AB. Författarna står själva för de slutsatser som dras. Inledning Life science-sektorn är viktig för Uppsala. Företagen inom näringen sysselsätter nära personer i Uppsala. Räknas även den forskning inom life science som bedrivs vid universiteten, verksamheter vid universitetssjukhuset och de statliga verken in, blir sektorns regionala tyngd än större. Inkluderas dessutom olika typer av underleverantörer ökar sektorns tyngd ytterligare. Enligt uppskattningar står life science-sektorn i vid bemärkelse för nära 20 procent av Uppsalas samlade sysselsättning. 2 1 Se Tillväxtanalys (2016) "Tillväxten i svensk life science-industri fortsatt nedgång eller nytändning?", PM 2016: (28)

4 Uppsalas life science-sektorn domineras av ett litet antal företag med flera än 250 anställda (storföretag) och tillväxten i sysselsättning har de senaste 10 åren framförallt skett i företag i dessa företag. Något som visar vikten av att verka för tillkomsten av nya växande life science-bolag för att minska sårbarheten och riskerna som uppkommer genom den omstrukturering som den globala life science industrin och i synnerhet läkemedelsindustrin genomgår. 3 En, av flera, kritiska faktorer i detta sammanhang är förekomsten av riskvilligt kapital för tillväxt och utveckling. Flera bedömare pekar på att kunskapen om den samlade bilden av finansieringssituationen för små- och medelstora företag är begränsad. Tillväxtverket skriver t.ex. i ett underlag till den statliga utredningen rörande en ny fondstruktur som genomfördes 2015 att: När det gäller lånefinansiering finns det bristfälligt underlag om omfattning och inriktning. Det finns ingen samlad statistik över bankernas utlåning till SMF. När det gäller riskkapitalinvesteringar finns underlag som Svenska Riskkapital-föreningen, SVCA, tillsammans med myndigheten Tillväxtanalys samlar in och publicerar. Uppgifterna är dock avgränsade till föreningens medlemmar och omfattar inte annat privat kapital, t.ex. investerare som affärsänglar 4 Utredningen som citeras ovan pekar bland annat på att kunskapen om finansieringssituation för svenska företag är begränsad och att en samlad statistik saknas. En stor utmaning för denna typ av studier är tillgången på heltäckande data. 5 Föreliggande studie är tänkt att bidra med ökad kunskap, dels om life science-sektorn i Uppsala och dels kring inflödet av kapital till små- och medelstora företag via nyemissioner av aktier. Syfte och frågeställningar Rapporten har två syften. För det första att ge en övergripande bild över life science-sektorn i Uppsala under perioden och besvara frågan om hur har Uppsalas life science-sektor utvecklats sedan För det andra att beskriva inflödet av kapital genom att använda data över nyemissioner i små- och medelstora företag life science-bolag. Detta för att besvara frågan: Hur mycket kapital har företagen attraherat genom nyemissioner samt har detta påverkat företagens tillväxt? Metod Beskrivningen av Uppsalas life science-sektor baseras på en regional nedbrytning av den data som Myndigheten för Tillväxtanalys använt för i sin rapport om svensk life science från Analysen av inflöde av kapital via nyemissioner baseras på data hämtat från Bolagsverket, som sedan korskörts med datasetet som legat till grund för beskrivningen av life science-sektorn. Metod och data beskriv mer ingående i Bilaga 1. 3 Se t.ex. VINNOVA (2014) Global trends with local effects - The Swedish Life Science Industry VA 2014:03. 4 SOU 2015:64 En fondstruktur för innovation och tillväxt, s Ibid. 6 Myndigheten för Tillväxtanalys (2016) Tillväxten i svensk life science-industri fortsatt nedgång eller nytändning PM 2016:04 4 (28)

5 Life science i Uppsala Av de drygt som idag är sysselsatta inom life science nationellt återfinns omkring i Uppsala län. 7 Uppsala är idag hemvist för ett antal globalt ledande företag såsom GE Healthcare, Fresenius Kabi, QMed och Thermo Fisher Scientific (f d Phadia). Kartan nedan är baserad på Myndighetens för tillväxtanalys databas över svenska life scienceföretag och visar hur antalet sysselsatta fördelas i landet. De dominerande life science-regionerna i Sverige är: Stockholm, Uppsala och Södermanland (där ca 50 procent av de anställda återfinns); Västra Götaland och Halland (20 procent av de anställda) samt Skåne (med 16 procent). I relation till befolkningen har Uppsala län störst andel, med över två procent av befolkningen i åldern anställda i företag inom life science följt av Stockholms län, Skåne respektive Västra Götaland. 8 Karta 1 Antal anställda inom life science 2014, källa: sammanställning efter Tillväxtanalys Uppgifterna avser genomsnittligt antal heltidsanställda under året. 8 Uppgifterna baseras på Sandström A (2014) Global trends with local effects The Swedish Life Science Industry , VINNOVA VA 2014:03. 5 (28)

6 De 112 Uppsalaföretag som ingår i undersökningen sysselsatte nära personer år 2014 och omsatte omkring 21 MRD SEK, år 2014 (Uppgifterna avser företag som haft minst en anställd år 2014). Förhållandena återges i tabellen nedan. Tabell 1. Antal sysselsatta, samlad omsättning och antal företag 2014; källa: sammanställning baserat på Tillväxtanalys År 2014 Antal sysselsatta Omsättning Antal företag 112 Merparten av företagen i populationen tillhör antingen gruppen mikro (1-9 anställda) respektive små- och medelstora företag (10-49 anställda). Dessa båda grupper står för strax under 90 procent av antalet företag. Medelstora företag ( anställda) står för 8 procent och storföretagen (250 anställda eller fler) utgör en mindre del, 4 procent, av det totala antalet företag. Nära 65 procent av de sysselsatta återfinns i företag med flera än 250 anställda och knappt 4 procent återfinns i mikroföretag. Fördelningen av sysselsättning och omsättning återfinns i tabellen nedan. Tabell 2. Antal anställda efter storleksklass 2014, källa: sammanställning efter Tillväxtanalys 2016 SYSSELSATTA NETTOOMSÄTTNING (TKR) ANTAL FÖRETAG Mikro Småföretag Medelstora Storföretag S: a Som nämndes i inledningen av rapporten är Uppsala hemvist för ett antal globalt verksamma företag med ledande produkter inom life science. De tio största bolagen återfinns i tabellen nedan. Dessa 10 står för 80 procent av antalet sysselsatta och 85 procent av den samlande omsättningen. 9 Avser företag med minst 1 anställd. 6 (28)

7 Tabell 3. De 10 största företagen inom life science i Uppsala, Källa: sammanställning av Kontigo efter Tillväxtanalys Namn Antal anställda (2014) Omsättning Affärsegment GE Healthcare BioSciences AB Biotekniska verktyg Fresenius Kabi AB Läkemedel Phadia AB Medicinsk teknik / Invitro diagnostik QMed AB Bioteknisk medicinsk teknik St. Jude Medical Systems AB Medicinsk teknik Kemwell AB Läkemedel Compugroup Medical Sweden AB Medicinsk teknik / IKT Amo Uppsala AB Medicinsk teknik / Sjukvårdsutrustning Quintiles AB Läkemedel Gems Pet Systems AB Medicinsk teknik / Strålnings och avbildningsteknik S: a Sysselsättningsmässigt har life science-sektorn Uppsala sin tyngdpunkt inom tre områden: Forskning och utveckling ( Exploratory R & D ); Tillverkning ( Manufacturing ) samt försäljning och marknadsföring ( Marketing and Sales ). 10 Diagrammet nedan visar fördelningen av sysselsatta efter verksamhetsområde i Uppsalaregionen. 10 Vår översättning från den indelningen Myndigheten för Tillväxtanalys (2015) 7 (28)

8 Diagram 1. Sysselsatta fördelat efter verksamhetstyp år 2014; källa: baserat på Tillväxtanalys 2016 Ledande företag i regionen inom de största affärssegmenten är t.ex. GE Healthcare (forskning och utveckling); Fresenius Kabi (tillverkning) samt Lifco Dental (marknadsföring och försäljning) med säte i Enköping. Myndigheten för Tillväxtanalys gör även en mer finfördelad indelning av företagen, utifrån vad som bedöms vara företagets huvudsakliga affärssegment. Görs en sammanställning av detta för Uppsalaföretagen (diagram 2 nedan) framträder tydligt att regions life science-sektor har sin tyngdpunkt inom områdena läkemedel, biotekniska verktyg samt in vitro diagnostik. Ledande företag inom de största affärssegmenten utgörs av Fresenius Kabi (läkemedel); GE Healthcare (biotekniska verktyg), Phadia (in vitro diagnostik) samt Q-med (bioteknisk medicinsk teknik). Diagram 2. Sysselsatta fördelat efter Affärssegment år 2014; källa: baserat på Tillväxtanalys (28)

9 Förändring av sysselsättning, företagsstorlek och inriktning över tid Under de nära tio år som studien omfattar har antalet sysselsatta i Uppsalaregionen ökat med ca 19 procent. Jämfört med branschen nationellt visar Uppsala en starkare utveckling härvidlag än i övriga riket. Förhållanden redovisas i diagrammet nedan, som visar utvecklingen av antalet sysselsatta Diagram 3. Utveckling av antalet sysselsatta mellan , life science i Uppsala län och övriga riket Källa: sammanställning efter Tillväxtanalys I relativa tal har Uppsalaregionen life science-sektor vuxit med ca 18 procent, medan övriga riket uppvisar en minskning med ca 15 procent. I Uppsala kan en svag nedgång av antalet sysselsatta ses mellan åren 2009 och Nedgången förfaller bromsas upp från 2012 och framåt då det skett en ökning. Bryts utvecklingen ned efter storleksklass på företagen framgår att tillväxten skett i gruppen storföretag och gruppen medelstora företag under den studerade perioden. Gruppen mikro- och småföretag har däremot minskat sin sysselsättning något. 9 (28)

10 Diagram 4. Förändring av antal sysselsatta fördelat efter storleksklass på företaget, källa: sammanställning efter Tillväxtanalys Mikroföretag (1-9 anställda) Små företag (10-49) Medelstora (50-250) Storföretag (fler än 250 anställda) Görs motsvarande nedbrytning av sysselsättningsutveckling enligt de olika branschsegment som används av Myndigheten för tillväxtanalys framgår att tillväxten framförallt skett inom tillverkning ( Manufacturing ) och forskning ( Exploratory R&D ). Två områden som tillsammans vuxit med nära 20 procent i sysselsättning under perioden. Diagram 5. Utveckling av antalet sysselsatta per branschsegment. Källa: sammanställning efter Tillväxtanalys 6000, 4500, 3000, 1500, 0, ExploratoryRD Consultancy Incremental product development Manufacturing 10 (28)

11 Inflödet av kapital via nyemissioner Syftet med denna del av rapporten är att ge en bild av inflödet av kapital till små- och medelstora företag i Uppsalas life science-sektor via nyemissioner av aktier under perioden , samt att se om det föreligger något samband mellan intag av kapital företagets sysselsättningsutveckling. Analysen baseras på samma dataunderlag som använts i det föregående avsnittet. Till detta har data rörande nyemissioner hämtat från Bolagsverket lagts till. En nyemission innebär att ett företag beslutar om att ge ut nya aktier. Orsakerna till en emission varierar naturligtvis från företag till företag, men oftast handlar det om att få in nya pengar för utveckling av företagen. Det kan till exempel röra sig om att finansiera en expansion såsom en utlandsetablering eller genomförandet av forsknings- eller utvecklingsprojekt, men även för att hjälpa företaget i en utsatt ekonomisk situation. Beslut om nyemission fattas i regel av styrelsen eller bolagstämman. Nyemissionen kan vara riktad och vänder sig då direkt till en viss grupp av investerare eller, vilket är det vanligaste i Sverige, vara en s.k. företrädesemission där de befintliga aktieägarna har företräde att teckna nya aktier. Aktierna betalas antingen med kontanta medel, genom egendom (vid en s.k. apportemission) eller genom kvittning av fordringar mot företaget. 11 Merparten av de här aktuella nyemissionerna är kontantemissioner, där aktierna således har betalats med kontanta medel till företagen. Dessa står för 75 procent av antalet nyemissioner. Kvittningsemissioner, där aktier betalas genom att kvitta fordringar utgör 23 procent. Resterande 2 procent är apportemissioner, där betalning skett på annat sätt än kontant, exemplevis med aktier, fastigheter, maskiner eller immateriella tillgångar såsom patent. För att ingå i denna del av i kartläggningen ska företaget varit verksamt minst ett år under perioden (definierat som att företag ska haft minst en sysselsatt något år) samt genomfört minst en nyemission. Totalt ingår 46 företag i undersökningspopulationen. I Bilaga 1 redogörs mer ingående för hur data har samlats in. Resultat från kartläggningen De 46 företag som ingår i populationen har sedan år 2005 genomfört 274 nyemissioner. Det sammanlagda värdet av nyemissionerna under perioden är ca 5 miljarder SEK. Sett över tid har volymen av kapital som tagits in via nyemissioner varit förhållandevis stabilt. Diagram 6 nedan visar två toppar år 2007 respektive 2014 som dock följs av dalar, vilket gör att trenden avseende belopp är svagt negativ över perioden. Antalet nyemissioner varierar under perioden i intervallet stycken per år. 11 Se t.ex. Bolagsverket för djupare beskrivning av detta. 11 (28)

12 Diagram 6. Antal emissioner och ackumulerat värde (MSEK) av nyemissioner under perioden Källa: sammanställning av Kontigo 100, 1500 Antal 79, 58, 37, 16, Summa -5, Antal Summa 0 Ett annat sätt att få en överblick över datamaterialet är att sammanställa antalet nyemissioner samt värdet av dessa fördelat efter företagen som ingår i dataunderlaget. Detta görs i diagram 7 nedan. I figuren representerar varje punkt ett företag. På den horisontella x-axeln återfinns det totala emissionsbeloppet för de 10 år som studien innefattar. På den vertikala y-axeln anges antalet emissioner under perioden. Diagram 7. Antal nyemissioner och totala beloppet per företag Källa: Kontigo efter Bolagsverket. Antal emissioner Total summa per företag (MSEK) Diagrammet är tänkt att ge en bild över hur emissioner fördelar sig i populationen. Noterbart är bland annat att två företag - Orexo AB och Oasmia Pharmaceuticals - sticker ut med stora 12 (28)

13 emissionsbelopp vilka står för 44 procent av det totala emissionsbeloppet. Vidare framgår att det verkar finnas finns ett emissionstak runt MSEK som majoriteten av företagen i materialet inte tar sig över. Dock finns 11 företag som tagit in belopp över 100 MSEK under perioden. Dessa återfinns i diagrammet nedan. Diagram 8. Företag med summerat emissionsbelopp större än 100 MSEK för år Källa: Kontigo efter Bolagsverket Orexo AB Oasmia Pharmaceutical AB Doxa AB Gyros AB Lifco Dental International AB Novavax AB Biotage AB CRad AB Biolipox AB Cavidi AB Arocell AB (Publ) Merparten av nyemissionerna har genomförts av företag verksamma inom forskning ( Exploratory R&D ). Strax över 93 procent av det sammanlagda nyemissionsbeloppet under perioden återfinns i denna grupp. Detta har delvis sin förklaring i att de båda extremvärden ovan återfinns i denna grupp. Men även när dessa exkluderas kvarstår en tydlig övervikt för forskande bolag. Genom att samköra data över nyemissioner med databasen över företag som använts i kartläggningen av life science-sektorns utveckling kan vi även se inom vilka områden företagen som genomfört nyemissioner har sin verksamhet. I diagrammet nedan fördelas emissionsbeloppet utifrån de kategorier Tillväxtanalys använder. Diagram 9. Fördelning av emissionsbelopp efter typ av företag. Källa: Kontigo efter Tillväxtanalys ) Summa (MSEK) 13 (28)

14 Företag inom gruppen forskning och utveckling står mycket för merparten av det sammanlagda emissionsbeloppet, nära 93 procent. I denna grupp ingår dock de båda extremerna i diagram 8 ovan. Men även om dessa exkluderas kvarstår en tydlig övervikt för forskande företag. I diagram 10 nedan har emissionsbeloppen fördelats efter företagens inriktning. Här framgår bland annat att biotekniskt baserad läkemedelsutveckling förefaller vara det område som tagit in störst belopp, följt av medicinsk teknik samt gruppen bioteknik (som rymmer ett antal undergrupper såsom biotekniska verktyg, jordbruk, livsmedel, miljöbioteknik och bioteknisk produktion). Se Bilaga 2 för en beskrivning av dessa. Diagram 10. Fördelning av emissionsbelopp efter företagens affärssegment. Källa: sammanställning av Kontigo baserat på Tillväxtanalys Bioteknik - Läkemedel 53,6% Medicinsk teknik 20,9% Biotekniska verktyg 15,3% Bioteknik - Medicinsk teknik 8,7% Bioteknik - CRO 1,5% Läkemedel 0,5% CRO 0,5% 0,0% 15,0% 30,0% 45,0% 60,0% Exkluderas Orexo och Oasmia (dvs. de båda extremerna i diagram 8) står medicinsk teknik för det största inflödet av kapital via nyemissioner under perioden. Slås denna grupp samman med företag inom biotekniskt baserad medicinsk teknik står området för strax över hälften av beloppet (52 procent). Med dessa förutsättningar fördelas emissionsbeloppen enligt diagram 11 nedan. Värt att notera är att 7 av de 25 medicintekniska bolagen som genomfört emissioner är verksamma inom in vitro diagnostik. 14 (28)

15 Diagram 11. Fördelning av emissionsbelopp efter företagens affärssegment, Källa: sammanställning av Kontigo baserat på Tillväxtanalys Medicinsk teknik (inkl bioteknisk) 52,0% Biotekniska verktyg 27,0% Bioteknik - Läkemedel 18,0% Bioteknik - CRO 3,0% Läkemedel 0,5% CRO 0,5% 0,0% 15,0% 30,0% 45,0% 60,0% Sett till hur nyemissionerna fördelar sig efter företagens storleksklass kan konstateras att medelstora företag ( anställda) är den grupp som genomfört nyemissioner till störst värde. Samtidigt står gruppen mikroföretag (1-9) för störst antal nyemissioner under perioden. I diagram 12 och 13 nedan visas dels totala värdet av nyemissioner för respektive storleksklass dels det totala antalet per storleksklass. Diagram 12. Fördelning av emissionsbelopp efter företagens storleksklass. Källa: Kontigos sammanställning efter Bolagsverket och Tillväxtanalys Summa (MSEK Ej aktivit idag Mikro Småföretag Medelstora Diagram 13. Fördelning av antal emissioner efter företagens storleksklass. Källa: Kontigos sammanställning efter Bolagsverket och Tillväxtanalys Ej aktivit idag Mikro Småföretag Medelstora 15 (28)

16 Diagrammen indikerar att ett par medelstora företag genomfört nyemissioner till stora belopp under perioden, samt att kapitalinflöde via nyemissioner är vanligt hos mikroföretag och att det förefaller handla om mindre belopp hos dessa företag. Analys av samband mellan nyemissioner och företagens utveckling Detta avsnitt syftar till att se vilka samband som återfinns mellan företagens utveckling och att man tagit in kapital via nyemissioner. Analysen bygger på delvis annat datamaterial än beskrivningen ovan. I analysen ingår de företag som: Varit verksamt år 2005 (dvs. haft minst 1 anställd år 2005). Räknades som mikro-, små- eller medelstort företag år Genomfört en eller flera nyemissioner under perioden Denna avgränsning görs för att kunna följa gruppen företag som genomfört nyemissioner över tid. I denna grupp ingår 24 företag. Dessa har ställts mot en jämförelsegrupp som består av de små- och medelstora företag i materialet som var verksamma 2005 men som inte varit genomfört någon nyemission under perioden. Jämförelsegruppen består av 65 företag. 12 Tre frågeställningar har stått i fokus för analysen: Skiljer sig utvecklingen i gruppen som genomfört nyemissionsgrupp från jämförelsegruppen? Kan vi se en koppling mellan inflödet av kapital via nyemissioner och företagens utveckling hos gruppen som genomfört nyemissioner? Finns det ett samband mellan tidigare intag av kapital via nyemissioner och sannolikheten genomföra nyemissioner igen? Avseende sysselsättningsutvecklingen i företagen som genomfört nyemissioner relativt jämförelsegruppen, så återfinns en statistiskt signifikant starkare utveckling hos företagen i nyemissionsgruppen. Härav följer emellertid inte slutsatsen att nyemissionerna haft denna effekt. För att göra en sådan analys förutsätts ett större material och en möjlighet till statistisk matchning av grupper, vilket inte varit möjligt inom ramen för denna studie. I diagram 14 nedan visas indexerade värden för utvecklingen av antal anställda i respektive grupp. Jämförelsegruppen har under perioden haft en svagt negativ sysselsättningsutveckling. Den årliga genomsnittliga tillväxttakten hos företagen som genomfört nyemissioner uppgår till 4 procent, medan motsvarande värde för jämförelsegruppen är -3,8 procent. 12 Det har inom ramen för studien inte varit möjligt att skapa en kontrollgrupp genom statistisk matchningsmetod. Detta är i sin tur kopplat till hur datamaterialet ser ut. Detta innebär att slutsatser kring emissionens påverkan på företagen måste göras med försiktighet. 16 (28)

17 Diagram 14 Sysselsättningsutveckling hos gruppen företag som genomfört nyemission och jämförelsegrupp, indexerade värden (2005=100). Källa: Kontigo. De bakomliggande orsakerna till detta mönster kan vara flera. I tolkningen måste man beakta att företag med större tillväxtambition eller potential i högre grad hamnar inom gruppen som genomför nyemission. Man kan således inte dra slutsatsen att det är nyemissionen i sig som förklarar hela skillnaden. Ett sätt att närma sig fråga om nyemissioners påverkan är att se om det föreligger något samband mellan emissionsbeloppets storlek och sysselsättningsutveckling hos de företag som genomfört en eller flera nyemissioner. Analysen visar här på ett signifikant statistiskt samband mellan investeringens storlek och tillväxten i antal sysselsatta hos företagen. Konkret innebär detta att det totala, nominella värdet, av den eller de emissioner som gjorts i analysen har ett positivt samband sysselsättningsutvecklingen hos företagen. 13 Den grupp företag som tagit in stor volym kapital via nyemissioner under perioden uppvisar en starkare utveckling under perioden och omvänt har förtag som tagit in mindre belopp en svagare sysselsättningsökning. Detta indikerar att det föreligger ett samband mellan nyemission och tillväxt hos företagen. Det framgår även att företagen som genomfört en nyemission skiljer sig signifikant från jämförelsegruppen avseende vilken utsträckning företaget försvinner ur materialet. Sannolikheten för att företag som fanns 2005 inte finns kvar 2015, är med andra ord signifikant högre i jämförelsegruppen som omfattar företag som inte genomfört någon nyemission. (I den mån det har varit möjligt att kontrollera handlar det om konkurser). Analysen indikerar slutligen att det finns en korrelation mellan företagens nyemissioner under perioden och nyemissioner under perioden Materialet är för litet för att på ett tillförlitligt sätt pröva sambandet på företagsnivå. Men resultatet pekar mot att om man tagit in kapital via nyemission under förra halvan av den undersökta perioden, är sannolikheten högre att man även gör detta under andra halvan av perioden. 13 Testas via GLM (en linjär modell) visar inte på ett signifikant samband. Byter vi metod till en BASE network-modell. Denna modell tar hänsyntill den externa, okända, faktorn. Beräkningar enligt modellen visar på ett positivt samband mellan beloppsstorlek och årlig tillväxttakt. 17 (28)

18 Nyemissioner i företag inom Uppsala Innovation Centre Som ett komplement till studien av life science-sektorn generellt har även data rörande life scienceföretag med koppling till företagsinkubatorn Uppsala Innovation Centre (UIC) tagits fram. Den data som tagits fram visar antalet och summan av de nyemissioner som genomförts hos de företag som varit verksamma inom inkubatorns tvååriga s.k. acceleratorprogram. Uppgifterna avser åren mellan I listan över UIC-relaterade företag som skickats till Bolagsverket ingick 72 bolag. Nära tre fjärdedelar av dessa, 52 företag, har genomfört en eller flera emissioner sedan 2005 (en förteckning över dessa återfinns i Bilaga 3). Totalt har 313 emissioner gjorts inom populationen under perioden mellan år Det totala emissionsbeloppet för hela tioårsperioden uppgår till 1,75 MRDSEK. Dryga 80 procent av emissionerna utgörs av kontantemissioner och ca 20 av s.k. kvittningsemissioner (där skulder kvittats mot aktier i bolaget). I populationen svarar ett mindre antal företag för en hög andel av det samlade emissionsbeloppet. De tio bolag som uppvisar de största summerade emissionsbeloppen står för 66 procent av totalbeloppet. Två bolag (Cavidi AB och ÅAC Microtec) står ensamma för 22 procent av det totala emissionsbeloppet. I tabellen nedan återfinns de tio bolag som genomfört de största emissionerna under perioden Tabell 4. De 10 UIC-bolag som genomfört de största emissionerna år , Källa: Kontigo efter STUNS Namn Belopp Andel av totala beloppet Cavidi AB % (ÅSTC Aerospace) ÅAC Microtec % Denator % PeP-Tonic Medical % ScandiDos % AroCell % ImInt Image Intelligence (AeroVision) % Hexicon % OssDsign (f.d Oss-Q) % Plotagon (f.d Fanchinima) % S:a % Notabelt är att merparten av bolagen i tabellen ovan räknas som life science bolag: Cavidi, Denator, PeP-Tonic Medical, Scandidos, Arocell och OssDsign. Sett över tid kan en tydligt ökande trend noteras beträffande såväl antal genomförda emissioner som det totala värdet av dessa. I diagram 15 nedan kan en tydlig brytpunkt ses år 2013, efter vilken det sker en snabb ökning av totalsumman och av antalet emissioner. 18 (28)

19 Diagram 15. Antal och värdet (MSEK) av nyemissioner under perioden , UIC-bolag. Källa: sammanställning av Kontigo 90, , , , , Antal Summa Vilka som är de bakomliggande orsakerna till denna tydliga utvecklingen kan inte besvaras inom ramen för denna studie. Det kan dock konstateras att delar av den snabba ökning av totalsumman kan härledas till ett mindre antal bolag. Där ÅAC Microtec AB, Cavidi AB, IMIT Intelligene AB samt Scandidos AB ensamma står för strax över 33 procent av emissionsbeloppet mellan åren Samtidigt syns en även en signifikant ökning av antalet emissioner efter 2013 och att dessa inte enbart är kopplat till ett fåtal bolag. Det har således skett en tydlig ökning såväl av antalet nyemissioner som av emissionernas storleken sedan 2013.Detta indikerar ett ökat intresse från investerare för de produkter som företagen med bakgrund i UIC tagit fram. 19 (28)

20 Avslutande reflektioner Uppsalas life science-sektor (såsom den definierats här) har haft en sysselsättningsmässigt positiv utveckling under Sektorn har sedan 2007 utvecklats starkare än life science-sektorn i övriga riket. Sysselsättningstillväxten har i första hand skett i ett litet antal storföretag (fler än 250 anställda). Kartläggningen visar att Uppsala är hemvist för globalt konkurrenskraftiga företag inom sina respektive nischer, såsom In vitro diagnostik och Biotekniska verktyg. Detta kan tas som intäkt för att den regionala miljön, eller innovationssystemet, står sig väl i ett globalt perspektiv. Samtidigt visar kartläggningen på en sårbarhet. Regionen är beroende av ett mindre antal storföretag för sin sysselsättningsökning och för merparten av de sysselsatta. De senaste åren har visat att omläggningar i strategier och inriktningar hos läkemedels och andra life science företag kan leda till snabba förändringar som kan slå hårt mot en regional ekonomi. Exempel på detta nationellt är t.ex. AstraZenecas och S:t Judes neddragningar. En kritisk faktor för att minska sårbarheten är, sannolikt, att utveckla en miljö som stimulerar såväl framväxt av nya företag och som tillväxten i befintliga. En central komponent i detta är tillgången på kapital för tillväxt. Ett av syftena med denna studie har varit att se hur data över emissioner kan användas för att få en fördjupad bild över inflödet av kapital till små- och medelstora företag inom life science. Företagen i Uppsala life science-sektor har under de tio år som studien sträcker sig tagit in nära 5 miljarder SEK genom nyemissioner. Inflödet av kapital och antalet nyemissioner har varit förhållandevis stabilt sett över hela perioden. En möjlig slutsats är därför att sektorn attraktivitet för investerare varit jämn och utan dramatiska förändringar under perioden. Av de företag som tagit in kapital återfinns merparten inom kategorin biotekniskt baserad forskning och utveckling. Detta återspeglar även relativt väl sammansättningen av sektorns små- och medelstora företag. Värt att notera är att medicinsk teknik, i vilken diagnostik ingår, står för en hög andel av nyemissionsbeloppet. Detta indikerar att Uppsalas företag inom denna delsektor ses som attraktiva att investera i och därmed sannolikt bedömts ha en stark utvecklingspotential. Att företagen som genomfört emissioner uppvisar en signifikant starkare sysselsättningsutveckling bör i första hand inte tolkas om en direkt effekt av emissionen, även om det kan vara det. Sannolikt genomför företag med tillväxtambitioner i högre grad nyemissioner än andra företag, vilket talar för att emissionsdata skulle kunna användas för att tidigt identifiera potentiella tillväxtföretag. Studien gör inte anspråk på att beskriva hela bilden rörande finansieringsflöden. För att göra detta, krävs fler studier som kan komplettera och fördjupa den bild som här framkommer. I följande avsnitt förs ett resonemang kring användbarheten och kvaliteten på data över nyemissioner, något som kan vara intressant för den som vill gå vidare. Hur väl beskriver emissionsdata inflödet av externt kapital? Data över emissioner fångar inte upp hela inflödet av kapital till företag. De bedömare som intervjuats inom ramen för studien, såväl som skriftliga källor, pekar på ytterligare två relevanta källor till externt kapital. För det första lån i olika former samt för det andra aktieägartillskott. Vinst från försäljning, licensiering eller liknande som återinvesteras i företagen är däremot inte att betrakta som externt kapital i detta sammanhang. 20 (28)

21 Nyemissioner antas stå för en förhållandevis stor andel av den externa kapitaltillförseln i små- och medelstora företag. Bedömarna uppskattar nivåer till procent av de totala beloppen. Då det inte finns finns någon motsvarande lättillgänglig data avseende lån eller ägartillskott, så har en mer exakt bestämning av relationerna inte kunnat göras. En väg för att få en samlad bild av det externa kapitalet, är att gå till respektive företags årsredovisning och posten eget kapital i balansräkningen. Denna ger en indikation på företagens kapitaltillgång. I princip byggs det egna kapitalet upp av förgående års kapital justerat för vinst (positiv eller negativ) och för eventuella utdelningar. Om man tar bort det kapital som följer med från föregående bokslutsår samt eventuell vinst som inte återinvesteras i företaget, återstår en restpost som består av kapital som tagits in externt. Att i praktiken göra detta är dock såväl omständligt som behäftat med flera osäkerhetsfaktorer. Dessa behöver hanteras innan en sådan metod kan användas för en analys. De bedömare med expertkompetens som anlitats med menar att det finns ett antal bokföringstekniska frågor som kan påverkar bilden. Framförallt huruvida företagen ingår i en koncern eller inte, samt vissa valutaeffekter som man kan behöva justera för. Företagens skuldkvot kan även vara relevant att beakta, då det i många fall kan finnas ett samspel mellan intag av nytt ägarkapital och möjligheten att låna pengar. En mer djupgående utredning av detta faller utanför inom ramen för studien. Som ett första steg har dock förändringen av eget kapital i balansräkningen ställt mot intaget av kapital via nyemissioner gjorts i ett litet urval bolag. Tabell 5. Förändring i eget kapital och summerat emissionsbelopp Namn Förändring eget kapital Emissionsbelopp 2014 Oasmia Pharmaceutical AB Scandidos AB C-rad AB Arocell AB Orexo AB Doxa AB Dextech Medical AB S: a (Tabellen är justerad för att vissa bolag har brutet bokslutsår. Totalsumman avviker därför i förhållande till andra tabeller och diagram i rapporten). Sammanlagt har sju företag genomfört en eller fler emissioner under Detta till ett totalt värde av 619 MSEK. 14 Ställs kolumnerna mot varandra går det inte att se något tydligt samband mellan förändringen av eget kapital i balansräkningen och intag av kapital via nyemissioner. För flera av bolagen (t.ex. Arocell AB, Scandidos och C-rad) ligger dessa värden dock förhållandevis nära varandra. I Oasmia och Orexo som är större bolag (flera än 50 anställda) är differensen mellan 21 (28)

22 förändring i eget kapital och nyemission är störst. Ett möjligt antagande är att nyemissioner står för större andel av inflödet av externt kapital hos det storleksmässigt mindre företagen. En mer fördjupad metodstudie skulle sannolikt kunna ge en tydligare bild av hur väl inflöde av extern kapital kan fångas via balansräkningar. Då behöver bland annat data rörande utdelning av vinst samlas in, samt en mer ingående analys av hur koncerntillhörighet och valutaeffekter påverkar bilden göras. Detta skulle sin tur kunna bidra till en mer förfinad metod och datafångst rörande kapitalflöden inom grupper av företag. Data över nyemissioner fungerar emellertid väl för att ge en snabb, om än inte helt exakt, bild av inflödet av kapital. För att ge ett ökat djup i diskussion kring kapitaltillgång och attraktiviteten hos Uppsalas life sciencesektor föreslås följande: - Att genomföra en jämförande studie av inflödet av kapital via emissioner sett till andra branscher och sett till andra starka life science-regioner i Sverige. (Utmärker sig Uppsala positivt eller negativt i dessa sammanhang, och vad beror detta i sådana fall på?) - Att en kvalitativ fördjupning genomförs, baserad på de data som tagits fram här, för att se vilken roll det kapital som tagits in haft för företagen och vilka utmaningar företagen själva upplever kring dessa frågor, t.ex. när det gäller att rusta bolaget för att ta in kapital eller arbetet med strategiska bolagsstyrning. En ökad kunskap om detta kan i förlängningen bidra till ökad kunskap hur det samlade innovationssystemet kan främja utvecklingen av life science-sektorn i Uppsala 22 (28)

23 Bilaga 1. Metod Insamling av data Data över nyemissioner har beställts från Bolagsverket. Detta genom att en lista över organisationsnummer skickats in med en begäran om en sammanställning över emissionsbelopp och datum för emissionen för den valda tidsperioden. Organisationsnumren kommer i detta fall från Myndighetens för tillväxanalys dataset över life science-företag i Uppsala. Motsvarande kan dock göras mot valfri företagspopulation förutsatt att organisationsnummer finns. Kostnaden för statistiken är kopplat till antalet företag och uppgick till 290 SEK exkl. moms för hundra organisationsnummer. Beställningen gjordes till produktansvarig för statistik vid Bolagsverket, via adressen urval@bolagsverket.se Uppgifter om emissioner kommer från Bolagsverkets register. Detta bygger i sin tur på uppgifter ska anmälas till Bolagsverket av bolaget efter genomförd emission. Av bolagens anmälningar framgår bland annat värdet och typ av emission. Därefter har emissionsbeloppet per år och företag summerats och via organisationsnumret matchats med uppgifter om företagens utveckling. Detta underlag har sedan använts för de beräkningar som gjorts. Matchning och beräkningar har gjorts i SPSS. Bedömning av datakvalitet Datamaterialets användbarheten är beroende av dess tillgänglighet, dess validitet (här förstått som vad den visar och inte visar) samt dess reliabilitet (skulle utfallet i denna studie bli densamma om den gjordes om). När det gäller tillgängligheten får denna anses vara god. Att får fram data förutsätter att beställning görs till Bolagsverket baserat på organisationsnummer. Prissättningen baseras på antalet organisationsnummer (och inte antalet emissioner) vilket gör att kostnaden för data blir förhållandevis förutsägbar. Det förefaller heller inte vara några problem att få fram data som sträcker sig över lång tid (föreliggande studie spänner t.ex. över tio år). Data uppdateras kontinuerligt och återges med datum för varje emission. Avseende reliabilitet är bedömning att även den är god. Data bygger på företagens inrapportering inom ramen för ett regelverk kring hur och när uppgifterna ska rapporteras in, och kan betraktas på samma sätt som annan registerbaserad statistik kring aktiebolags verksamhet som Bolagsverket tillhandahåller. Framtagandet förutsätter ingen manuell handpåläggning eller samkörning av register etc. Detta talar för att det skulle bli samma utfall om beställning upprepades. Bedömning är att data är systematiskt insamlat, heltäckande samt transparent. Materialets validitet bedöms också som god. När motsvarande data tas fram via ett antal bolags årsberättelser och emissionsprospekt, matchar uppgifter i dessa externt fångade emissionsdata. En genomgång baserad på stickprov av de företag som genomfört de största nyemissionerna i materialet ger vid handen att studiens datakälla balanserar kraven på validitet (dvs. mäter det vi säger oss vilja mäta) och reliabilitet (att den tillåter repeterbara studier) på ett tillfredställande sätt. 23 (28)

24 Bilaga 2. Beskrivning av affärssegment Nedanstående är hämtat från Tillväxtanalys (2016). Läkemedel: Detta affärssegment inkluderar företag som bedriver forskning, utveckling, tillverkning och försäljning av läkemedel och behandlingar. Segmentet inkluderar både företag som erbjuder läkemedel baserade på små molekyler samt biologiska läkemedel. Försäljningen sker i första hand till hälso- och sjukvården men det förkommer även licensiering till andra läkemedelsföretag. I detta segment ingår även företag som utvecklar biomarkörer som används för att fastställa vilka populationer som är relevanta för en viss behandling. Företag som enbart bedriver läkemedelsproduktion finns även i denna kategori, dock ej produktion av biologiska läkemedel som är inkluderat i segmentet bioteknisk produktion. In vitro diagnostik: Företagen utvecklar verktyg och tekniker för diagnos och de flesta av kunder är sjukvården, företag inom klinisk laboratorieanalys samt slutkonsumenter för hemmabruk. Biotekniska diagnostikföretag utvecklar ofta antikroppsbaserade tester. Medicintekniska diagnostikprodukter kan vara teknisk apparatur för mätning eller visualiseringar av diagnostiska resultat, eller in vitro-diagnostiska tester. Bioteknisk medicinteknik: Erbjuder medicintekniska produkter som har en bioteknisk bas. Dessa produkter inkluderar bland annat instrument för provrörsbefruktning, blodplasma, cellterapi samt produkter för ersättning av mänskliga vävnader. Kontraktsforskning: Företag inom kontraktsforskning erbjuder produkter och tjänster som underlättar för andra företag att genomföra kliniska prövningar och utvärderingar samt att hantera regulatoriska processer. Vissa företag inom detta affärssegment har utvecklat egna analysplattformar. Biotekniska verktyg: Levererar produkter och tjänster för produktion, forskning och utveckling och omfattar bland annat bioseparatorer, biosensorer samt produkter för biomolekylär analys och bioinformatik. Bioteknisk produktion: Detta affärssegment utför produktion av biomolekyler, celler och mikroorganismer som används i exempelvis läkemedel eller diagnostiska test. Biomolekyler är i många fall enzymer eller antikroppar. Kunderna är framförallt andra läkemedels- eller bioteknikföretag. Jordbruks-, miljö- och livsmedelsrelaterad bioteknik: Inom detta affärssegment finns företag som bedriver forskning, utveckling, tillverkning och försäljning av jordbruks-, miljö- och livsmedelsrelaterad bioteknik. Inom jordbruk kan det exempelvis röra sig om genmodifiering av grödor eller utveckling av mikroorganismer som skyddar dessa. Inom miljöområdet kan det vara produkter för bland annat vattenrening och provtagning. Inom livsmedelsrelaterad bioteknik finns bland annat företag som utvecklar probiotika eller olika dieter för att förebygga ohälsotillstånd. Sjukvårdsutrustning och engångsprodukter: Företag i detta affärssegment producerar och säljer utrustning, inventarier och engångs-produkter till hälso- och sjukvården. Exempel på utrustning är desinfektionssystem, ljus, patientlyftar, hygienlösningar och operationsbord samt engångsprodukter som exempelvis sprutor, kontrastvätska, inkontinensskydd och sårvårdsprodukter. 24 (28)

25 Implanterbara produkter: Ortopediska, dentala och andra medicintekniska implantat är inkluderade i detta segment. De kan vara biologiskt aktiva som exempelvis pacemakers eller benförankrade hörhjälpmedel eller icke aktiva som exempelvis höft- eller knäproteser. Anestetisk- och respiratoriskutrustning: Företag i detta segment utvecklar produkter som övervakar och kontrollerar patienters andning. Produkterna används framförallt på intensivvårdsavdelningar och operationsrum. Elektromekaniska medicintekniska produkter: I detta segment finns företag som erbjuder medicintekniska produkter som bland annat används för behandling och övervakning av patienter. Här finns bland annat livsuppehållande system, system för neonatal monitorering samt dialyssystem. Strålnings- och avbildningsteknologi: Företag som erbjuder produkter och tjänster inom strålterapi och radiologiska undersök-ningar finns i detta segment. Exempel på produkter är strålkniven, magnetkameror, ultra-ljud samt utrustning för laserbehandling. Informations- och kommunikationsteknologier (IKT): Detta segment inkluderar ITlösningar för medicinskt bruk och inkluderar bland annat journalsystem, mjukvara för träning och telemedicinska system. Assisterande produkter för personer med funktionsnedsättning: Segmentet inkluderar produkter som exempelvis gångstöd, rullatorer, rullstolar samt hörapparater. 25 (28)

26 Bilaga 3. Företag som genomfört emissioner inom life science ORGNR FÖRETAG EMISSIONSBELOPP Orexo AB Oasmia Pharmaceutical AB Doxa AB Gyros AB Lifco Dental International AB Novavax AB Biotage AB CRad AB Biolipox AB Cavidi AB Arocell AB (Publ) QLinea AB Ossdsign AB Scandidos AB Alphahelix Molecular Diagnostics AB (Publ) Senzime AB (Publ.) Lifco Dental AB Sensidose AB Corline Systems AB Spiber Technologies AB Olink AB Dextech Medical AB Bioimics AB Biovica International AB Maiia AB CAVIDI TECH AKTIEBOLAG Fiomi Diagnostics AB Endovascular Development AB Beactica AB Sedana Medical AB Gradientech AB Sigolis AB (28)

27 Immun System I.M.S. AB Pharma Consulting Group In Uppsala AB Ot Chemistry AB Ils Laboratories Scandinavia AB Kemwell AB Octanuovo AB Rätt Spår i Uppsala AB Apriomed AB Phacotreat AB Octapump AB Exonor Technologies AB Steripolar AB Bactinact AB Bilaga 4. Företag som genomfört emissioner UIC ORGNR NAMN EMISSIONSBELOPP Cavidi Denator PeP-Tonic Medical ScandiDos AroCell OssDsign (f d Oss-Q) Sensidos Sprint Bioscience Kontigo i Uppsala Olink Bioimics BioChromix Beactica Eribis Pharma Salipro Biotech Pelago Bioscience Pharem Biotech OT Chemistry (Onco Targeting) PhacoTreat (28)

28 (ÅSTC Aerospace) ÅAC Microtec ImInt Image Intelligence (AeroVision) Hexicon Plotagon (f d Fanchinima) (Division By Zero) Brighter Two (Applied Nano Surfaces) ej aktu (Sensebit) (Maiia) Airwatergreen Valueguard icellate Medical VBN Components ModPro (KK) OneLab Rotundus Happy L-Lord CheckProof JonDeTech (KK) NanoSpace Mapro Systems Pro Forestry (Lyckebäck Forest Innovation) Boardie (Modular Streams) Sublift AB (KK) Noviga Research Rätt spår i Uppsala (FUUB) Airwaterwell Airwatergreen Humidity Control Exos GamingCo Uppsala Resorbable devices (VETOK WhyKnot) Gymnited Metasafe IgImmune (KK) (28)