TEATER OCH DANS 2002 KULTUREN I SIFFROR 2003:9

Transkript

1 TEATER OCH DANS 2002 KULTUREN I SIFFROR 2003:9

2 Theatre and Dance 2002 Teater och dans 2002 Swedish National Council for Cultural Affairs / Ansvarig utgivare: Kulturrådet Förfrågningar: Anita Jonsson, Kulturrådet, tel Printed in Sweden by scb Tryck, Örebro 2004 issn isbn Kulturrådet, Box 7843, Stockholm Besök: Långa raden 4, Skeppsholmen Tel: Fax: Webbplats: Grafisk form omslag: Liedgren Design Kulturrådet 2004

3 Innehåll 4 Sammanfattning 6 Beskrivning av statistiken 10 Besök 13 Föreställningar 16 Produktioner 18 Personal 20 Kostnader 22 Intäkter 25 Barn och Ungdom 27 Diagramförteckning 27 Tabellförteckning 28 Tabellbilaga 3

4 Sammanfattning Statistiken innehåller uppgifter från 39 teater- och/eller dansinstitutioner, 68 fria teatergrupper och 34 fria dansgrupper som samtliga erhållit statligt stöd år Således beskriver statistiken inte all musikteater, teater och dans i Sverige utan endast den av staten stödda scenkonsten. År 2001 ingick 40 institutioner och 91 fria grupper på teater- och dansområdet. Till skillnad från föregående år redovisas för 2002 grupper som har lägre bidrag än kr i statligt stöd. I föreliggande statistik ingår således ett något större antal fria teater- och dans grupper än för Teater och dans. Institutioner och fria grupper Besök Totalt 3,55 miljoner Regionala/lokala institutioner 49% Nationella institutioner 26% Fria teatergrupper 17% Fria dansgrupper 6% Övriga institutioner 2% Antalet besök år 2002 var 3,55 miljoner, vilket är ungefär samma nivå som för år Fördelningen mellan de fria grupperna och institutionerna är också relativt konstant. Teater och dans. Institutioner och fria grupper Föreställningar 1993/ Totalt år Föreställningar totalt Barn, Ungdom förest / / / Det totala antalet föreställningar år 2002 var , vilket är drygt 200 föreställningar färre än De regionala och lokala institutionerna redovisar en viss ökning av antalet föreställningar medan såväl de nationella institutionerna som övriga institutionstyper och fria grupper redovisar en minskning av antalet spelade föreställningar. 4

5 De nationella institutionerna är de som minskat antalet föreställningar mest. De spelade 169 färre föreställningar år 2002 i jämförelse med året innan då föreställningar spelades. Antalet produktioner minskade något år 2002 jämfört med år Institutionerna visade sammanlagt 587 produktioner, de fria grupperna 280. Produktioner för barn och ungdom stod för cirka 40 procent. Det är de fria grupperna som står för flertalet barn- och ungdomsproduktioner. Antalet årsverken minskade också något för institutionerna, från till medan de ökat väsentligt för de fria grupperna, från 403 till 495. Totalt var lite över personer anställda under år Anställningstiderna är ofta korta. Andelen tillsvidareanställda är konstant i ett femårsperspektiv, ca 75 procent av totalt antal årsverken. Andelen män hos institutionerna och de fria grupperna var 52 procent och andelen kvinnor 48 procent. De sammanlagda kostnaderna för de verksamheter som ingår i statistiken var cirka 2,86 miljarder kronor. Institutionerna står för merparten de fria gruppernas kostnader var drygt 200 miljoner, vilket är mindre än en tiondel av de totala kostnaderna. Intäkterna var sammantaget 2,85 miljarder, varav drygt 2,6 miljarder för institutionerna. De fria gruppernas intäkter, ca 210 miljoner, är liksom kostnaderna mindre än en tiondel av de totala intäkterna. Den stora andelen intäkter utgjordes av offentligt stöd, runt 80 procent för de flesta institutioner, och 60 procent för de fria teatergrupperna. Genomsnittligt pris för de dyraste teaterbiljetterna hos en fri teatergrupp med ettårigt eller treårigt bidrag var ca 150 kronor och lägsta pris låg runt 80 kronor. Motsvarande biljettpriser för teater-, och dansinstitutionerna var ca 250 kronor respektive 100 kronor. Om svenska folkets teatervanor och andra kulturvanor finns att läsa i Kulturbarometern 1 samt Den kulturella välfärden 2. I Kulturbarometern 2000 framgår att andelen personer i Sverige som varit på teater-, opera-, operett- eller musikalföreställning år 2000 var 47 procent. I rapporten Den kulturella välfärden redovisas en samlad statistik om svenska folkets kulturvanor sedan 1970-talet. Där framgår bland annat att andelen personer som någon gång varit på teaterföreställning ökat från 31,7 procent till 40,3 procent Båda rapporterna finns att ladda ner elektroniskt alternativt att beställa på Kulturrådets hemsida; 1. Kulturbarometern, en kulturvaneundersökning som innehåller frågor om bl.a. besök på olika kulturevenemang samt det egna kulturutövandet. 2. Den kulturella välfärden, en samlad statistik om svenska folkets kulturvanor från

6 Beskrivning av statistiken Material och avgränsningar Föreliggande statistik redovisar uppgifter om verksamhet, ekonomi och personal för institutioner och fria grupper på teater- och dansområdet som erhållit statsbidrag under år Tidigare år har statistiken avgränsats så att teatergrupper som erhållit under kr i statsbidrag inte tagits med. Denna begränsning finns ej i årets statistik. Detta medför att jämförelser med tidigare år försvåras något. För dansgrupperna finns inte motsvarande begränsning. I år inkluderas 39 institutioner, 68 fria teatergrupper och 34 dansgrupper i statistiken. Tabell A. Institutioner och fria grupper. Antal ingående i statistiken 1992/ / / / Nationella institutioner Regionala/lokala institutioner Övriga institutioner Fria teatergrupper Fria dansgrupper Totalt /96 ombildades Bryggeriteatern på Gotland från fri grupp till länsteater, Malmö Musik & Teater delades i tre bolag (Malmö Musikteater, Malmö Dramatiska Teater och Skånes Dansteater) tillkom institutionerna Norrlands Musik- och dansteater (NMD) samt NorrDans tillkom Länsteatern Jämtland-Härjedalen. Borås stadsteater var ej med i statistiken detta år då de ej inkom med redovisning i tid slogs Bohusläns teater och Älvborgsteatern ihop till Västsvenska Teater och Dans AB (alla tre teatrar finns med i statistiken 2001) 2002 tillkom Sörmlands Musik och Teater tilkom Confidencen Ulriksdals Slottsteater 2000 tillkom Orionteatern Statistiken grundar sig på redogörelser som inlämnats till Statens kulturråd på särskild blankett. Teater- och dansstatistiken följde den statliga övergången till kalenderår från och med år För 1995/96 är det genomgående 12-månadersperioden 1 juli 1995 till 30 juni 1996 som redovisas. Dansens Hus och Moderna Dansteatern i Stockholm saknar egen ensemble och är därför ej medtagna i den samlade statistiken. Dansstationen i Malmö, turnékompani, genomförde dock egna produktioner år 2001 vilka återfinns i statistiken. Norrlands Musik- och Dansteater (NMD) är en paraplyorganisation, vilket komplicerar redovisningen något. Statligt bidrag utgår till NMD och fördelas vidare till respektive verksamhet för turnéverksamhet i de fyra norrlandslänen. I tabellerna ingår endast NMD-z och den statligt finansierade delen av Piteå Kammaropera under NMD. De delar av det gemensamma bidraget som gått till Norrlandsoperan och NorrDans återfinns under dessa institutioner, som också redovisar det övriga statliga stöd de erhållit. Kvalitet De uppgifter som statistiken bygger på kan ha tolkats olika av dem som redovisat. Kulturrådet har försökt minska denna felkälla genom att bifoga anvisningar till hjälp för ifyllandet av blanketterna. De lämnade uppgifterna har granskats, och oklarheter kontrollerats. 6

7 Att underlaget avgränsats till Kulturrådets bidragsmottagare påverkar jämförbarheten mellan åren. När det gäller fria dansgrupper/koreografer och de fria teatergrupperna gör det faktum att redovisningar endast lämnas för de år bidrag utbetalas att några grupper bara finns representerade vissa år. Ovan nämnda tidigare begränsning av de fria teatergrupperna påverkar också jämförbarheten med tidigare år. Gästspel och samproduktioner För att undvika dubbelredovisning kan inte besök vid ett gästspel både tas upp av den gästande teatern och den teater som är värd för föreställningen. I Kulturrådets statistik redovisas besöken av den gästande teatern. Det antal föreställningar och besök som en teater varit värd för vid gästspel finns medtagna separat i tabellbilagan, fast de inte räknats med i teaterns totala publik. Att ta emot ett gästspel kan ofta medföra betydande arbetsinsatser, och är dessutom en viktig del av teatrarnas verksamhet. Med samproduktion avses sådan produktion där två (eller flera) parter går in med resurser av sådan omfattning att det ej går att säga att enbart en av parterna är producent. I anvisningarna som skickas med redogörelseblanketten står att "Vid andra sorters samarbeten, där en grupp/institution är ansvarig producent och en eller flera andra bistått i begränsad omfattning med tjänster eller resurser, ska endast den ansvariga gruppen redovisa produktionen på statistikblanketten". När institutioner och grupper samarbetar om en produktion och båda parter kan anses ha lika ansvar och arbetsinsats kan dubbelredovisning uppstå. I en tidigare kontrollstudie av det sammanlagda antalet produktioner uppskattades överskattningen vara cirka 3,5 procent. Avgiftsfria föreställningar I samtliga tabeller och diagram ingår besök på avgiftsfria föreställningar om inte annat anges. I tabellbilagan finns dessa även upptagna separat. Avgiftsfria föreställningar, oftast i form av utomhusuppträdanden, är vanliga inom teater- och dansområdet. Det exakta antalet besökare vid sådana evenemang är svårt att ange, varför dessa uppgifter ofta är osäkra. Områdesöversikt Teaterområdet har i denna publikation genreindelats i talteater och musikteater. Övriga genrer, t.ex. nycirkus och mim, ingår i fria teatergrupper. I statistiken ingår även konstområdesövergripande produktioner som exempelvis kan innehålla såväl teater som dans. Gränsdragningar kan göras mellan institutioner, fria teatergrupper, privatteatrar och amatörteater. I denna publikation presenteras statistik för institutioner och fria grupper. Utöver institutionerna och grupperna finns ett antal övriga aktörer inom teaterområdet, däribland centralorganisationer, länsteaterkonsulenter, fackliga organisationer och studieförbund. Nationella institutioner Anslagen till de statligt finansierade teaterinstitutionerna Kungliga Operan, Dramatiska Teatern och Riksteatern beslutas av riksdagen. Styrelse och teaterchef tillsätts av regeringen. Operan och Dramaten har som nationalscener uppdrag att vara de i Sverige ledande institutionerna inom opera, balett och teater. De skall vara ett föredöme för andra institutioner vad gäller utveckling, förnyelse och konstnärlig kvalitet. Med en bred repertoar av både klassiska och nyskapande uppsättningar skall de nå en så stor och bred publik som möjligt. I nationalscenernas uppdrag ingår även att stödja nyskapande inom respektive konstområde 7

8 genom att beställa och framföra nyskriven svensk dramatik samt nya verk av tonsättare och koreografer. Riksteatern är en ideell förening uppbyggd av lokala och regionala teaterföreningar. Teaterns uppdrag är att berika den regionala och lokala teaterverksamheten i hela landet genom att producera turnéteater, föra ut föreställningar av andra teatrar och att genom teaterföreningarna lokalt arrangera föreställningar. Riksteatern skall presentera ett allsidigt utbud av hög kvalitet. I teaterns uppgifter ingår även att främja teater- och danskonstens utveckling, tillgänglighet, bredd och mångfald. Riksteatern har dessutom, i likhet med Dramaten, ett ansvar att internationellt värna om och främja det svenska språket och svensk teater. Regionala/lokala institutioner De regionala och lokala teater-, musikteater- och dansinstitutionerna erhåller stöd oftast från både stat, landsting och kommun. Normalt har dessa institutioner en styrelse bestående av politiskt valda representanter. Kommun och/eller landsting är ofta huvudman. Den statliga ambitionen är att möjliggöra en mångsidig verksamhet av hög kvalitet i hela landet. År 2000 var det bara Södermanlands län samt Jämtlands - Härjedalens län som inte hade någon teaterinstitution. Där pågick det dock en treårig försöksverksamhet. Länsteatern Jämtland Härjedalen permanentades 2003 och Sörmlands Musik & Teater Övriga teatrar I denna kategori ingår för närvarande fem mindre institutioner av nationellt intresse: Vadstena-Akademien, Marionetteatern, Drottningholms Slottsteater, Ulriksdals Slottsteater/Confidencen samt Orionteatern. Regeringen har inte fastställt särskilda verksamhetsmål för det statliga bidraget. Fria teatergrupper Det fria teaterlivet har i dag ingen enhetlig struktur. Teatergrupperna har förgrenats och utvecklats i olika riktningar: turnerande grupper, stationära grupper och grupper vilka främst arbetar i projektform samt kombinationer av de olika inriktningarna. De statliga bidragen utgår i form av treåriga, ettåriga eller enstaka projektbidrag. Dans Dansområdet bestod år 2002 av ett fåtal institutioner med fasta ensembler samt ett antal fria dansgrupper/koreografer. Dansen saknar fortfarande en nationell infrastruktur men flera initiativ har tagits för att stärka dansen i hela landet. Regionala danskonsulenter verkar för att vidareutveckla och stärka dansen regionalt, samt att skapa ett nätverk på dansområdet. Som ett resultat av bl.a. det treåriga samarbetsprojektet Dans i hela landet blir regionala gästspel allt vanligare. Institutioner År 2002 fanns sju fasta dansensembler med institutionsanknytning varav en är en försöksverksamhet: Kungliga Operans balett, Göteborgsoperans balett, Cullbergbaletten inom Riksteatern, Skånes dansteater, Norrdans i Härnösand, Älvsborgsteaterns dansensemble och som försöksverksamhet dansensemblen vid Byteatern Kalmar länsteater. Skånes Dansteater och Norrdans är fristående dansinstitutioner. 8

9 Kungliga Baletten vid Kungliga Operan och Cullbergbaletten inom Riksteatern är nationella ensembler och skall ge föreställningar över hela landet samt sprida kunskap om den svenska dansen både nationellt och internationellt. Kungliga baletten har en särskild uppgift när det gäller att förvalta traditionerna inom den svenska danskonsten. Riksteatern organiserar även turnéer med andra dansensembler förutom den egna Cullbergbaletten. Balettensemblen vid GöteborgsOperan arbetar med både klassisk och modern nutida dans. Skånes Dansteater och NorrDans är två fristående dansensembler som båda inriktar sig på modern nutida dans. Älvsborgsteaterns dansensemble producerar i första hand föreställningar för barn och ungdom. Fria dansgrupper/koreografer Koreograferna arbetar på olika sätt mer eller mindre kontinuerligt med en dansgrupp eller i projektform. Bidrag från Kulturrådet utgår i form av treåriga och ettåriga produktionsbidrag, enstaka projektbidrag och turnéstöd samt bidrag till daglig träning för dansare i Stockholm, Göteborg och Malmö. 9

10 Besök Institutioner och fria grupper Antalet besök för de som erhållit statligt stöd för teater- och dansverksamhet år 2002 var 3,55 miljoner. Nästan 50% av det totala antalet besök har skett vid de regionala och lokala institutionerna. Diagram 1. Institutioner och grupper. Besök fördelat på typ av institution/grupp Regionala/lokala institutioner 49% Nationella institutioner 26% Fria teatergrupper 17% Fria dansgrupper 6% Övriga med statsbidrag 2% Totalt sett har besöken på teater- och dansinstitutionerna och de fria grupperna med statligt stöd inte förändrats nämnvärt de 3 senaste åren. Besöken på dansföreställningar har dock ökat samtidigt som teaterbesöken har minskat något. År 2002 redovisar de fria dansgrupperna för första gången besök av mer än människor. Tidigare år har vissa institutioner räknat familjeföreställningar som besök av barn och ungdom medan andra inte har räknat på detta sätt, vilket försvårar jämförelser. Familjeföreställningar har definierats som föreställningar med över hälften av publiken under 15 år. Tabell B. Institutioner och fria grupper. Besök 1993/ / / / Nationella inst Reg./lok. Inst Övriga inst Fria teatergrupper Fria dansgrupper Totalt Tabell C. Institutioner och fria grupper. Besök på föreställningar för barn och ungdom 1993/ / / / A 2002 Nationella inst Reg./lok. Inst Övriga inst Fria teatergrupper Fria dansgrupper Totalt A. Ökningen mellan år 2000 och 2001 beror sannolikt på att familjeföreställningar från detta år ingår 10

11 Kungliga Dramatiska Teatern, Kungliga Operan och Riksteatern uppvisar en positiv publikutveckling under år I Riksteaterns besöksiffror ingår Riks Gästspel som samarbetar med andra teatrar och sätter upp gästspel. Andelen besökare på barn- och ungdomsföreställningar på de nationella institutionerna är dock lägre än för de regionala och lokala teatrarna. Antalet besök på de regionala och lokala teater- och dansinstitutionerna var 1,8 miljoner. Mest har Dalateatern, Ulriksdals Slottsteater samt Teater Västernorrland ökat jämfört med året innan. Folkoperan och GöteborgsOperan redovisade en minskning av sin publik under år Sörmlands Musik och Teater tillkom i statistiken år I årets statistik är även teatergrupper som erhållit mindre än kr i statsbidrag medtagna. Detta försvårar som tidigare nämnts jämförelser över tid något. Det har dock varit relativt få grupper som erhållit projektbidrag på mindre än kr. Barn- och ungdomsbesöken minskade marginellt. De fria teatergrupperna står för nära hälften av barnoch ungdomspubliken. Dansgruppen Gungfly framträdde för cirka personer på Liseberg, vilket förklarar den stora ökningen av publiken för de fria dansgrupperna Ökningen vad gäller barn och unga de två senaste åren beror på att från och med år 2001 räknas föreställningar för familj in under barn och ungdomskategorin. 14 institutioner har satt upp dansföreställningar under 2002 med en publik på totalt personer. För första gången har de statligt stödda fria dansgrupperna/koreograferna sammanlagt en större danspublik än institutionerna. Tabell D. Institutioner och fria grupper Besök- geografisk fördelning 2002 Totalt Per invånare Stockholms län ,58 Uppsala län ,19 Södermanlands län ,21 Östergötlands län ,27 Jönköpings län ,13 Kronobergs län ,19 Kalmar län ,14 Gotlands län ,65 Blekinge län ,15 Skåne län ,35 Hallands län ,14 Västra Götalands län ,43 Värmlands län ,19 Örebro län ,18 Västmanlands län ,25 Dalarnas län ,19 Gävleborgs län ,18 Västernorrlands län ,23 Jämtlands län ,19 Västerbottens län ,31 Norrbottens län ,22 I tabellen ingår inte besök på avgiftsfria föreställningar, eftersom ingen geografisk redovisning finns för dessa. Stockholms län tillsammans med Gotlands län har den högsta besöksnivåerna i förhållande till antalet invånare. Störst förändring jämfört med år 2001 uppvisar Västernorrlands län och Västmanlands län där teater-, och dansbesök på statligt stödda grupper och institutioner ökat nästan 50 procent sedan föregående år. År 2001 var dock ett år med ovanligt låga besökssiffror för dessa län. I Jämtland finns ej Länsteatern Jämtland-Härjedalen med i 11

12 statistiken vilket förklarar den låga andelen besökare där. Detsamma gäller Södermanlands län. I dessa län pågick en treårig försöksverksamhet (som senare permanentades). Västerbotten och Blekinge län redovisar den största minskningen av antalet besök jämfört med år Besökssiffrorna har i dessa län sjunkit med ca 25 procent. Dansscenerna Tabell E. Dansscener. Antal besök Dansens Hus Atalante, Gbg Dansstationen i Malmö Pusterviksteatern, Gbg Moderna Dansteatern, Sthlm Dansens Hus i Stockholm är en institutionell gästspelsscen för svenska och internationella dansproduktioner från såväl dansinstitutioner som fria dansgrupper och koreografer. Dansens Hus presenterar främst modern nutida dans. Moderna Dansteatern i Stockholm och Dansstationen i Malmö är två fria dansscener med gästspelsverksamhet. Dansgästspel i Göteborg arrangeras främst på Atalante och Pusterviksteatern. Nästintill samtliga dansproduktioner inom den fria sektorn görs idag i samproduktion med en fri scen, en annan fri grupp eller någon dans-, eller teaterinstitution. För att undvika dubbelredovisning finns ej dansscenerna med i den samlade statistiken. Den positiva publikutvecklingen vid dansscenerna stämmer väl överens med den för de fria dansgrupperna/koreograferna. 12

13 Föreställningar Det totala antalet föreställningar år 2002 var , vilket är ca 200 föreställningar färre än år De regionala-, och lokala teaterinstitutionerna redovisar en viss ökning av antalet spelade föreställningar, medan såväl nationella som övriga institutioner samt fria grupper har minskat sitt utbud av föreställningar. Ungefär hälften av föreställningarna riktades till barn, ungdom eller familj. Se vidare avsnitt om barn och ungdom på sida 22. Diagram 2. Teater och dans. Institutioner och fria grupper Föreställningar Totalt Regionala/lokala institutioner 45% Nationella institutioner 15% Övriga institutioner 3% Fria teatergrupper 32% Fria dansgrupper 5% De nationella institutionernas andel av det totala antalet föreställningar uppgår till 15 procent. De regionala, och lokala institutionerna samt övriga institutioner står för nästan hälften och de fria teatergrupperna för lite mer än en tredjedel av föreställningarna. De fria dansgruppernas andel är ca 5 procent. Flest föreställningar år 2002 hade Riksteatern med En stor andel av Riksteaterns föreställningar är samproducerade. Stockholms Stadsteater visade under året föreställningar, och Dramaten Övriga institutioner ligger mellan ett tiotal föreställningar och drygt 700, med ett genomsnitt på ca 330. Tabell F. Institutioner och fria grupper Föreställningar 1995/ / Nationella institutioner Regionala/lokala institutioner Övriga institutioner med statsbidrag Fria teatergrupper Fria dansgrupper Totalt

14 Diagram 3. Teater och dans. Institutioner och fria grupper Föreställningar 1993/ Totalt Regionala lokala Nationella institutioner Övriga institutioner Fria grupper / / / Fria teatergrupper med ettårigt och treårigt bidrag gav år 2002 mellan 20 och 350 föreställningar, med undantag för Dockteatern Tittut i Stockholm som visade 613 föreställningar. Dansgrupper ger i regel färre föreställningar genomsnittet för dem 2002 var ca 30 föreställningar per grupp. De avgiftsfria föreställningarna uppgick till sammanlagt 761 under Diagram 4. Teater och dans. Institutioner och fria grupper Föreställningar 1993/ Totalt samt barn och ungdom Föreställningar totalt Barn, Ungdom förest / / / Över hälften av föreställningarna gavs i de tre storstadslänen. Totalt spelade storstadslänen föreställningar. 620 föreställningar med statligt stöd saknar geografisk redovisning. 14

15 Tabell G. Institutioner och fria grupper Föreställningarnas geografiska fördelning Föreställningar per 1000 invånare Rubrik Totalt Per invånare Stockholms län ,5 Uppsala län 689 2,3 Södermanlands län 333 1,3 Östergötlands län 885 2,1 Jönköpings län 391 1,2 Kronobergs län 390 2,2 Kalmar län 414 1,8 Gotlands län 211 3,7 Blekinge län 252 1,7 Skåne län ,8 Hallands län 383 1,4 Västra Götalands län ,2 Värmlands län 266 1,0 Örebro län 402 1,5 Västmanlands län 601 2,3 Dalarnas län 400 1,4 Gävleborgs län 436 1,6 Västernorrlands län 517 2,1 Jämtlands län 258 2,0 Västerbottens län 689 2,7 Norrbottens län 604 2,4 I tabellen ingår inte besök på avgiftsfria föreställningar, eftersom ingen geografisk redovisning finns för dessa. De regionala institutionerna i Jämtlands samt Södermanlands län, där försöksverksamhet pågick år 2002, ingår ej i statistiken vilket kan förklara den låga andelen besökare där. År 2002 hade Gotlands län 3,7 föreställningar per 1000 invånare, vilket var flest i landet. Därefter kom Stockholms län med 3,5 föreställningar per 1000 invånare. 15

16 Produktioner Antal produktioner på teater- och dansinstitutioner/grupper med statligt stöd uppgår år 2002 till 867. Det är ca 50 färre än föregående år. Institutionerna redovisar 587 spelade produktioner att jämföra med 605 produktioner år De fria gruppernas redovisar totalt 280 produktioner. År 2001 var antalet 323. Diagram 5. Teater och dans. Institutioner och fria grupper Spelade produktioner Regionala/lokala Fria teatergrupper Nationella Fria dansgrupper Övriga med statsbidrag Nästan hälften av det sammanlagda antalet produktioner var nyproduktioner. De resterande var nypremiärer eller produktioner som fanns på repertoaren sedan året innan. Vid institutionerna var lite mer än hälften talteaterproduktioner medan musikteater utgjorde cirka en fjärdedel av produktionerna. Omkring 17 procent av produktionerna var dans. Övriga produktioner var exempelvis nycirkus och mimteater. Över hälften av de visade produktionerna hade svenska som originalspråk. Det finns mätsvårigheter när det gäller produktionernas antal. Samproduktioner riskerar att dubbelräknas i statistiken, om de redovisas av flera teatrar. I uppgifterna ingår också ofta mindre produktioner såsom lunchteater och i några fall enkvällsarrangemang. Problem finns även vid gränsdragningen mot gästspel då uppgiftslämnare har olika sätt att definiera/redovisa dessa. Således bör viss försiktighet iakttas i tolkningen av dessa resultat. Tabell H. Institutioner och fria grupper Produktioner Genre m.m. Totalt Därav talteater Därav musikteater Därav dans Barn- och ungdomspro duktioner Nyproduktioner Nypremiärer 1 Nationella institutioner Regionala/lokala institutioner Övriga institutioner med statsbidrag Fria teatergrupper Fria dansgrupper Totalt Nypremiärer redovisas inte av teater- och dansgrupper 2 Uppgift om nyproduktion saknas från Riksteatern 16

17 Diagram 6. Teater och dans. Institutioner och fria grupper Spelade produktioner 2002 efter genre. Totalt 867 Talteater 62% Musikteater 21% Dans 17% Diagram 7. Teater och dans. Institutioner och fria grupper Spelade produktioner 1993/ Totalt samt för barn och ungdom / / / Totalt Barn och ungdom 17

18 Personal Antalet årsverken under år 2002 var vid institutionerna och 427 vid de fria grupperna. Timanställda har omräknats till årsverken. Ett årsverke är här definierat som arbetstimmar och skall motsvara ungefär en heltidsanställning. Det totala antalet anställda uppgick till vilket är ca 500 färre än år Allt fler frilansande har egna företag som kontrakteras av de fria grupperna och institutionerna. Andelen tillsvidareanställda var år 2002 ca 66 procent av det totala antalet årsverken. Diagram 8. Teater och dans. Institutioner och fria grupper Personal 1994/ Totalt antal årsverken Nationella institutioner Regionala/lokala institutioner Övriga institutioner med statsbidrag Fria teatergrupper Fria dansgrupper / / Musikteatern är den konstart som tycks uppvisa den största personaltätheten. Antalet årsverken är flest vid Kungliga Operan och GöteborgsOperan, 475 respektive 436. I övrigt ligger fyra institutioner mellan årsverken, medan övriga har under 200 årsverken och ett genomsnitt på ungefär 50 årsverken per institution. De fria grupperna har mellan ett par till cirka 20 årsverken, med ett genomsnitt på cirka 8. Diagram 9. Teater och dans. Institutioner Personal efter kategori Bygger på totalt redovisade årsverken Konstnärlig 43% Teknisk 38% Administrativ/övrig 19% 18

19 Totalt var ca personer anställda vid de fria grupperna och institutionerna med statligt stöd, fördelade på drygt årsverken. Korta anställningar är vanligt, särskilt hos de fria grupperna. Genomsnittlig anställningstid (för tid då lön erhållits) för de fria dansgrupperna var två månader, för teatergrupper med enstaka projektbidrag tre månader och teatergrupper med ettåriga eller treåriga bidrag åtta månader. Därutöver förekommer ofta ideellt arbete. Många grupper är också beroende av att skådespelarna genomför en del av repetitionerna av en ny uppsättning medan de fortfarande är registrerade som arbetslösa eller försörjer sig på annat sätt. Några uppgifter över hur mycket tid som läggs ner på ideellt arbete finns ej. Vid institutionerna utgörs lite mindre än hälften av antalet årsverken av konstnärlig personal. För de fria teatergrupperna är andelen högre, runt 65 procent. Andelen teknisk personal är högst vid de nationella och regionala/lokala institutioner, drygt 30 procent, och lägst vid fria grupper, 15 procent. För de fria grupperna är det oftast svårt att klassificera personalen, eftersom det är vanligt att en person sköter flera olika uppgifter. Den administrativa personalens andel utgör i genomsnitt procent. Tabell I. Institutioner och fria grupper Personal, årsverken 1995/ / Nationella institutioner Regionala/lokala institutioner Övriga institutioner med statsbidrag Fria teatergrupper Fria dansgrupper Totalt Tabell J. Institutioner och fria grupper Personal efter kategori, Årsverken samt antal anställda Årsverken totalt Därav konstnärliga tekniska administrativa Tillsvidare anst. Anställda totalt män/kvinnor. Nationella institutioner , , /517 Regionala/lokala institutioner ,8 914,3 436, , /2 839 Övriga institutioner med statsbidrag 85 40,38 22,6 20,7 24, /287 Fria teatergrupper (verksamhetsbidrag) Fria teatergrupper/ (projektbidrag) Fria dansgrupper Samtliga / uppgift saknas 19

20 Kostnader De sammanlagda kostnaderna för de verksamheter som ingår i statistiken var år 2002 cirka 2,8 miljarder kronor vilket är en ökning med nästan 5 procent sedan år För institutionerna var de totala kostnaderna 2,64 miljarder. Diagram 10. Teater och dans. Institutioner och fria grupper Kostnader 1994/ års priser Nationella institutioner Regionala/lokala institutioner Övriga institutioner med statsbidrag Fria teatergrupper Fria dansgrupper / / Tabell K. Institutioner och fria grupper Kostnader 1995/ Tusental kronor, 2002 års priser 1995/ Nationella institutioner Regionala/lokala institutioner Övriga institutioner med statsbidrag Fria teatergrupper Fria dansgrupper Totalt Tabell L. Institutioner och fria grupper Kostnader 1995/ Tusental kronor, löpande priser 1995/ Nationella institutioner Regionala/lokala institutioner Övriga institutioner med statsbidrag Fria teatergrupper Fria dansgrupper Totalt

21 De nationella, regionala och lokala institutionerna står därmed för merparten av de totala kostnaderna. De fria gruppernas kostnader var 216 miljoner, vilket är mindre än en tiondel av de totala kostnaderna. Kostnadernas fördelning på delposter skiljer sig inte markant mellan de olika institutionstyperna och grupperna. Lönekostnaderna är den klart största utgiftsposten med mer än hälften av de totala kostnaderna. Kostnader för lokaler och produktion utgör tillsammans cirka en fjärdedel. Administration och marknadsföring är jämnstora utgiftsposter med i genomsnitt 6 procent var av de sammanlagda utgifterna. Fem institutioner har kostnader som överstiger 200 miljoner kronor. Dessa är de tre nationella institutionerna, där Kungliga Operan ligger högst, samt GöteborgsOperan och Stockholms Stadsteater. Malmö Musikteater och Göteborgs Stadsteater har kostnader som överstiger 100 miljoner. De övriga institutionerna har kostnader från fyra miljoner upp till drygt 80 miljoner kronor. Musikteater är dyrt att producera, vilket också framgår vid dessa jämförelser, där operahusen hamnar högt. De fria gruppernas kostnader varierar från några hundra tusen upp till drygt 11 miljoner för Nya Västanå teater samt Cirkus Cirkör. 21

22 Intäkter De sammanlagda intäkterna för de verksamheter som ingår i statistiken var år 2002 drygt 2,8 miljarder kronor. För institutionerna var de totala kostnaderna 2,64 miljarder kronor vilket är en liten ökning från föregående år. Tabell M. Institutioner och fria grupper Intäkter 1995/ Tusental kronor, 2002 års priser 1995/ Nationella institutioner Regionala/lokala institutioner Övriga institutioner med statsbidrag Fria teatergrupper Fria dansgrupper Totalt Tabell N. Institutioner och fria grupper Intäkter 1995/ Tusental kronor, löpande priser 1995/ Nationella institutioner Regionala/lokala institutioner Övriga institutioner med statsbidrag Fria teatergrupper Fria dansgrupper Totalt Av Tabell O och Tabell P framgår hur intäkter och bidrag är fördelade år Spelintäkternas andel av de totala intäkterna var endast 12 procent hos institutionerna och ca 30 procent vid de fria grupperna. Den stora andelen intäkter utgörs av offentligt stöd, runt 80 procent för de flesta institutioner, och 60 procent för de fria grupperna. Den totala spelintäkten för de fria grupperna som uppför föreställningar i samproduktion med en gästspelscen redovisar gage som spelintäkt som erhålls av gästspelsscenen och motsvarar därmed alltså inte den totala biljettintäkten. Detta förklarar de låga spelintäkterna som en del fria dansgrupper redovisar. Omvänt kan man mäta självfinansieringsgraden, det vill säga den andel av intäkterna som inte utgörs av offentliga bidrag, se diagram 11. De nationella institutionerna är statligt finansierade till tre fjärdedelar. Intäkterna av sponsring ligger i genomsnitt på två procent för samtliga, men är i praktiken fördelade på ett fåtal institutioner och grupper. Hos flertalet förekommer det inte alls. 22

23 Tabell O. Teater och dans. Institutioner och fria grupper Intäkter 2002, Tusental kronor Intäkter totalt Därav bidrag från stat* Bidrag från landsting Bidrag från kommun Övrigt offentligt stöd** Spelintäkter Sponsring Övrigt Nationella institutioner Regionala/lokala institutioner Övriga institutioner med statsbidrag Fria teatergrupper Fria dansgrupper Samtliga * Totalt statligt stöd, inklusive stöd från länsarbetsnämnd. ** Bidrag från Framtidens kultur, EU-fonder m.m. Tabell P. Institutioner och fria grupper Bidrag 2002, Tusental kronor Offentliga bidrag totalt Bidrag från stat Varav från Kulturrådet varav från länsarbetsnämnd Bidrag från landsting Bidrag från kommun Bidrag från Framtidens kultur Bidrag från EU/ strukturfonder Övrigt offentligt bidrag Nationella institutioner Regionala/lokala institutioner Övriga institutioner med statsbidrag Fria teatergrupper Fria dansgrupper Totalt

24 Diagram 11 Teater och dans. Institutioner och fria grupper Självfinansieringsgrad Procent av totala intäkter Fria grupper 40% Övriga Inst. 48% Regionala/lokala 14% Nationella 20% Diagram 12. Teater och dans. Institutioner Självfinansieringsgrad Nationella institutioner Reg/lok institutioner Övriga institutioner Fria grupper

25 Barn och Ungdom Barn definieras här som personer mellan 0 14 år och ungdom mellan år. En stor del av barnföreställningarna sker i skolor där man tar in betydligt färre i publiken än man gör på den genomsnittliga vuxenföreställningen. Barn och ungdomsföreställningar spelades för i genomsnitt ca 80 personer medan vuxenpubliken var i medeltal 280 personer per föreställning år De fria teater-, och dansgrupperna har ökat sina föreställningar för barn och ungdom de senaste åren. De fria gruppernas andel föreställningar för barn och unga var 57 procent. För institutionerna var motsvarande siffra 43 procent. Totalt sett har andelen för hela Sverige sedan år 1997 legat mellan 47 och 53 procent, vilket innebär att barn yngre än 16 år får se uppskattningsvis en teaterföreställning med statligt stöd vartannat år. Barn och ungas kulturvanor återfinns även i två andra publikationer. Dels Barnbarometern som mäter 3 8 åringars kulturvanor och dels Kulturbarometern som innefattar 9 14 åringar samt åringars kulturvanor. I projektet Småbarnens Kultur- och mediebarometer (Barnbarometern) har 3 8 åringars massmedie- och kulturanvändning följts sedan år 1984 i en serie på sju mätningar. Där framgår att andelen 3 8 åringar som varit på teater eller opera det senaste året (2000/2001) var 81 procent. År 1984 var motsvarande siffra 65 procent. I Kulturbarometern vilken är Kulturrådets publikation över svenska folkets kulturvanor framgår att andelen 9 14 åringar som varit på teaterföreställning någon gång under det senaste året var cirka 52 procent (år 2000). Med teater innefattas i dessa undersökningar även amatörteater. Tabell Q. Institutioner och fria grupper Besök på barn- och ungdomsföreställningar 1994/ / / Nationella institutioner Regionala/lokala institutioner Övriga institutioner med statsbidrag Fria teatergrupper Fria dansgrupper Totalt Tabell R. Institutioner och fria grupper Barn- och ungdomsföreställningar 1994/ (exkl. familjeföreställningar) 1994/ / Nationella institutioner Regionala/lokala institutioner Övriga institutioner med statsbidrag Fria teatergrupper Fria dansgrupper Totalt

26 Diagram 13. Teater och dans Besök på barn- och ungdomsföreställningar 1993/ Nationella institutioner Regionala/lokala institutioner Övriga institutioner med statsbidrag Fria teatergrupper Fria dansgrupper / / / Diagram 14. Teater och dans Föreställningar för barn och ungdomar 1993/ Institutioner Fria grupper Totalt / / /

27 Diagramförteckning s. Diagram Besök fördelat på typ av institution/grupp Föreställningar Föreställningar 1993/ Föreställningar 1993/ Totalt samt barn och ungdom Spelade produktioner Spelade produktioner 2002 efter genre Spelade produktioner 1993/ Totalt samt för barn och ungdom Personal 1994/ Totalt antal årsverken Personal efter kategori Kostnader 1994/ Självfinansieringsgrad Procent av totala intäkter Självfinansieringsgrad Besök på barn- och ungdomsföreställningar 1993/ Föreställningar för barn och ungdomar 1993/ Tabellförteckning s. Tabell 6 A. Antal ingående i statistiken 1992/ B. Besök 1993/ C. Besök på föreställningar för barn och ungdom 1993/ D. Besök geografisk fördelning E. Dansscener antal besök 13 F. Föreställningar 1995/ G. Föreställningarnas geografiska fördelning H. Produktioner 2002, genre m.m. 19 I. Personal, årsverken 1995/ J. Personal efter kategori. Årsverken samt antal anställda 20 K. Kostnader 1995/ Tusental kronor, 2002 års priser 20 L. Kostnader 1995/ Tusental kronor, löpande priser 22 M. Intäkter 1995/ Tusental kronor, 2002 års priser 22 N. Intäkter 1995/ Tusental kronor, löpande priser 23 O. Intäkter P. Bidrag Q. Besök på barn- och ungdomsföreställningar 1994/ R. Barn- och ungdomsföreställningar 1994/ (exkl. familjeföreställningar) 27

28 Tabellbilagan Institutioner s. Tabell 1 1. Besök 2 2. Föreställningar 3 3. Repertoar 4 4. Beläggning m.m Barn och ungdom 6 6. Personal 7 7. Kostnader 8 8. Intäkter 9 9. Nyckeltal Fria teatergrupper med ett- eller treårigt bidrag och enstaka projektbidrag s. Tabell Besök Besök, fortsättning Föreställningar Föreställningar, fortsättning Repertoar Repertoar, fortsättning Barn och ungdom Barn och ungdom, fortsättning Personal Personal, fortsättning Kostnader Kostnader, fortsättning Intäkter Intäkter, fortsättning Nyckeltal Nyckeltal, fortsättning Fria dansgrupper s. Tabell Besök Föreställningar Produktioner Barn och ungdom Kostnader Intäkter Personal och nyckeltal Dans vid institutioner s. Tabell Dansproduktioner, föreställningar och besök Kostnader 28

29 Tabell 1. Institutioner 2002: Besök Table 1. Institutions 2002: Visits Institution Besök totalt 1 besök på avgiftsfria föreställningar Besök på avgiftsbelagda föreställningar på föreställningar BoU inkl familj 2 på föreställningar utanför barn och hemkommunen ungdom 3 utomlands Nationella Dramaten Kungliga Operan Riksteatern Regionala/lokala Borås Stadsteater Byteatern Kalmars Länsteater Dalateatern Folkoperan Folkteatern Gävleborg Folkteatern i Göteborg Göteborgs Stadsteater GöteborgsOperan Helsingborgs Stadsteater Länsteatern i Örebro Länsteatern Jämtland-Härjedalen Länsteatern på Gotland Malmö Dramatiska Teater Malmö Opera och Musikteater Musikteatern i Värmland NMDz och Piteås Kammaropera Norrbottensteatern Norrdans Reg.teatern Blekinge Kronoberg Skånes Dansteater Smålands Musik och Teater Stockholms Stadsteater Sörmlands Musik och Teater Teater Halland Teater Västernorrland Teater Västmanland Upsala Stadsteater Västerbottensmusiken A Västerbottensteatern Västsvenska Teater och Dans Östergötlands länsteater Övriga Confidencen Ulriksdals Slottsteater Drottningholms Slottsteater Marionetteatern Orionteatern Vadstena-Akademien Besök på gästspel 4 SUMMA Nationella Regionala/lokala Övriga med statsbidrag Inklusive besök på avgiftsfria föreställningar, exklusive besök på gästspel från besökande teatrar. 2. Föreställningar för barn, ungdom och familj 3. Föreställningar för barn och ungdom 4. Besök på gästspel från besökande teatrar. A Norrlandsoperan och Dans i Västerbotten 1 Tabellbilaga

30 Tabell 2. Institutioner 2002: Föreställningar Table 2. Institutions 2002: Performances Institution utomlands Föreställningar totalt 1 avgiftsfria föreställningar Avgiftsbelagda föreställningar föreställningar BoU inkl familj 2 föreställningar barn och ungdom 3 utanför hemkommunen Gästspel 4 Nationella Dramaten Kungliga Operan Riksteatern Regionala/lokala Borås Stadsteater Byteatern Kalmars Länsteater Dalateatern Folkoperan Folkteatern Gävleborg Folkteatern i Göteborg Göteborgs Stadsteater GöteborgsOperan Helsingborgs Stadsteater Länsteatern i Örebro Länsteatern Jämtland-Härjedalen Länsteatern på Gotland Malmö Dramatiska Teater Malmö Opera och Musikteater Musikteatern i Värmland NMDz och Piteås Kammaropera Norrbottensteatern Norrdans Reg.teatern Blekinge Kronoberg Skånes Dansteater Smålands Musik och Teater Stockholms Stadsteater Sörmlands Musik och Teater Teater Halland Teater Västernorrland Teater Västmanland Upsala Stadsteater Västerbottensmusiken A Västerbottensteatern Västsvenska Teater och Dans Östergötlands länsteater Övriga Confidencen Ulriksdals Slottsteater Drottningholms Slottsteater Marionetteatern Orionteatern Vadstena-Akademien SUMMA Nationella Regionala/lokala Övriga med statsbidrag Inklusive avgiftsfria föreställningar, exklusive gästspel från besökande teatrar. 2. Föreställningar för barn, ungdom och familj 3. Föreställningar för barn och ungdom 4. Gästspel från besökande teatrar, köpta föreställningar. A. Norrlandsoperan och Dans i Västerbotten 2 Tabellbilaga