HBTQflyktingar. och fri bevisföring. Begränsningar i bedömningen av sexuell läggning. Sonja Karlsson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HBTQflyktingar. och fri bevisföring. Begränsningar i bedömningen av sexuell läggning. Sonja Karlsson"

Transkript

1 HBTQflyktingar och fri bevisföring Begränsningar i bedömningen av sexuell läggning Sonja Karlsson

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Fri bevisprövning i den svenska processen... 4 Förvaltnings- och migrationsprocessrättslig bevisreglering... 5 Svensk bevisprövning i asylärenden... 5 A, B och C mot Staatssecretaris... 7 UNHCR:s handbok... 9 Diskussion Slutsats Källförteckning

3 Inledning Problemet när en söker asyl med sexuell läggning som förföljelsegrund är att en måste göra sin sexuella läggning sannolik. Med andra ord måste en bevisa något som inte objektivt kan bevisas. Det är ett problem i sig, men det förvärras av att myndigheterna eller rätten inte får beakta vissa saker en skulle kunna framföra för att försöka bevisa sin läggning. Sveriges medlemskap i EU innebär att EU-domstolens tolkningar av asylrätten gäller framför de svenska. 1 Domar som talar om hur bedömningar i asylärenden bör göras inkräktar på Sveriges princip om fri bevisföring. Jag har valt att ta upp en av de domar som talar om hur bedömningar inte får göras och diskuterar sedan hur domslutet går ihop med principen om fri bevisprövning. Även om domen i sig riktar in sig på bedömningar gjorda av nationella myndigheter, nämns det i domslutet att bedömningen kan bli föremål för prövning i domstol. Med tanke på att hela Migrationsverkets utredning ges in till migrationsdomstolen vid ett överklagande av ett beslut baserar domstolen sin bedömning på samma material och jag anser det därför vara berättigat att hävda att domen även påverkar det svenska domstolsväsendet. Migrationsöverdomstolen har sagt att UNHCR:s Handbok om förfarandet och kriterierna vid fastställande av flyktingars rättsliga ställning är en viktig rättskälla, tillsammans med andra slutsatsar rörande förfarandet som UNHCR står bakom. 2 I handboken står bland annat att den sökande bör lämna all relevant information om sig själv samt redogöra för tidigare upplevelser så detaljerat att utredaren har en möjlighet att fastställa alla väsentliga fakta; hen bör besvara alla frågor som ställs. 3 I UNHCR:s riktlinjer står det bland annat att någon som söker asyl på grund av sexuell läggning inte kan förväntas eller tillfrågas att lämna in bevis på intima händelser och att det vore opassande att förvänta sig att ett par demonstrerar fysisk närhet vid en intervju för att visa på sin sexuella läggning. 4 Även här ställs det alltså upp restriktioner i bedömningen. Uppsatsen kommer att gå igenom vad principen om fri bevisföring innebär och anses omfatta, hur bevisning är reglerat i förvaltningsprocessrätt och migrationsprocessrätt samt kort gå in på hur den svenska bevisprövningen i asylärenden går till. Därefter sammanfattas restriktionerna som framkommer i en EU-dom och i UNHCR:s material. Avslutningsvis 1 SOU 2006:6, s MIG 2006:1. 3 UNHCR: Handbok om förfarandet och kriterierna vid fastställande av flyktingars rättsliga ställning, s UNHCR: Guidelines on International Protection No. 9, para

4 diskuteras det framförda med utgångspunkt i svårigheten för den enskilde asylsökande och en slutsats nås. Fri bevisprövning i den svenska processen 35 kap. 1 i rättegångsbalken (1942:740, hädanefter RB) fastslås det att rätten efter samvetsgrann prövning av allt, som förekommit, ska avgöra vad som i målet är bevisat. Paragrafen anslås slå fast principen om fri bevisprövning, innefattande både fri bevisföring och fri bevisvärdering. 5 Svensk rätt tillåter i princip alla sorters bevismedel, med några få undantag där något inte får tas upp eller någon har rätt att vägra yttra sig. Skriftliga eller upptecknade vittnesberättelser, även i form av ljudupptagningar eller ljud- och bildupptagningar, får inte åberopas som bevisning om det inte är särskilt föreskrivet, om förhör inte kan hållas framför rätten eller om det inte finns särskilda skäl med hänsyn till kostnader eller olägenheter som ett förhör i rätten kan antas medföra, 35 kap. 14 RB. Vissa närstående behöver inte vittna i rätten, 36 kap. 3 RB. Ett vittne får även vägra att yttra sig om en omständighet vars yppande skulle röja att vittnet eller någon närstående till denne, i enlighet med paragrafen ovan, har förövat brottslig eller vanärande handling, 36 kap. 6 1 st RB. Vittnen får även enligt andra stycket vägra att yttra sig om yrkeshemlighet och får också vägra att lämna uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om dessa omfattas av sekretess enligt 35 kap. 11 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400); detta gäller dock inte om det finns synnerligen anledning att vittnet hörs, 36 kap. 6 3 st RB. Diskussionen om huruvida bevisning är tillåten är främst relevant i brottmål där bevisningen har kommit till på ett tveksamt sätt. Grundsatsen om fri bevisföring innebär att mängden giltiga bevismedel är oberoende av bevisets natur eller typslag och uttalar inte hur ett bevis ska ha åtkommits eller presenterats för att få användas i målet. 6 Däremot medför Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna (EKMR) vissa begränsningar i möjligheterna att använda bevisning. 7 Om exempelvis någon av vägransgrunderna ovan har åsidosatts till nackdel för den enskilde har sannolikt artikel 6 EKMR kränkts. 8 Detta ska dock inte gås in på närmare i den här uppsatsen. 5 Borgström, Peter: Kommentar till 35 kap. 1 RB. 6 Lundqvist, Ulf: Bevisförbud, s Lundqvist, s Lundqvist, s

5 Förvaltnings- och migrationsprocessrättslig bevisreglering Den sökande i förvaltningsrätten bör uppge bevis som hen vill åberopa och vad hen vill styrka med varje särskilt bevis, 4 förvaltningprocesslagen (1971:291, hädanefter FPL). Rätten å sin sida ska se till att målet blir så utrett som dess beskaffenhet kräver, men ska också se till att inget onödigt förs in i målet och får avvisa överflödig utredning, 8 FPL. Innan mål avgörs ska part ha fått kännedom om vad som tillförts målet genom någon annan och ska ha haft tillfälle att yttra sig över det om det inte finns särskilda skäl, den så kallade kommuniceringsprincopen i 18 FPL. Åberopas skriftlig handling eller föremål som lämpligen kan ges in till rätten som bevis, ska detta överlämnas till rätten utan dröjsmål, FPL. Rätten får förelägga part att inom viss tid tillställa rätten handlingen eller föremålet med påföljd att målet ändå kan komma att avgöras, 22 FPL. Rätten kan även besluta om syn av föremål som inte lämpligen kan ges in till rätten, 23 FPL. Rättens avgörande av målet ska grundas på vad handlingarna innehåller och vad i övrigt framkommit i målet, 30 FPL. Om någon reglering avviker från FPL gäller den bestämmelsen istället, 2 FPL. Detta gör att utlänningslagen (2005:716, hädanefter UtlL) har företräde i migrationsmål. Det finns inga regler om vissa slags bevis i UtlL. 9 I migrationsdomstol gäller vad som allmänt är föreskrivet om förvaltningsrätt om inget annat följer av UtlL, 16 kap., 1 UtlL. Enligt FPL är förfarandet i förvaltningsdomstol skriftligt, men muntlig förhandling får hållas när det kan antas vara till fördel för utredningen eller främja ett snabbt avgörande av målet, 9 FPL. I UtlL regleras däremot att muntlig förhandling ska hållas i migrationsdomstol, om en utlänning som för talan i målet begär det samt förhandlingen inte är obehövlig och inte heller särskilda skäl talar emot det, 16 kap. 5. Svensk bevisprövning i asylärenden Konsekvenserna av en felaktig bedömning i flyktingärenden kan bli fatala, något som gör att en kan argumentera för att bevisprövningsuppgiften borde likställas med den prövning av den tilltalades skuld som görs i brottmål. 10 Då flyktingärenden har stor betydelse för den enskilde har myndigheten ett mer långtgående utredningsansvar i sådana ärenden än i vanliga 9 Fridström m.fl.: Migrationsprocessen, s Diesen, Christian: Bevis 8 Prövning av migrationsärenden, s

6 ansökningsärenden. 11 Även om det är fråga om ett ansökningsmål där den enskilde har bevisbördan för sina påståenden och trots att det är fråga om en tvåpartsprocess kan domstolen få ett utredningsansvar genom 8 FPL. 12 Svårigheterna i bevisningen regleras genom en fördelning av bevisskyldigheten, så att myndigheten eller domstolen genom officialprincipen måste ta ansvar för en del av själva bevisanskaffningen. 13 I migrationsärenden är saken uppehållstillstånd. 14 Det är den som söker asyl som ska visa att hen har rätt att stanna, inte myndigheten som ska bevisa att hen saknar denna rätt. 15 Beviskravet i förvaltningsprocessrätt ligger normalt på "sannolikt". 16 Samma beviskrav gäller även i migrationsärenden. 17 För att en asylsökande ska uppfylla sin del av utredningsbördan krävs dels att hen står till förfogande för frågor och besvarar dessa efter bästa förmåga, dels att hen kompletterar med den bevisning som hen har med sig till Sverige eller kan anskaffa utan minsta risk. 18 Informationsbördan för den sökande omfattar faktorer som har betydelse för bedömningen av ansökan om internationellt skydd och som sökanden förfogar över. 19 Varje bevis i målet ska värderas för sig, den sökandes berättelse såväl som andras utsagor, skriftliga bevis och expertutlåtanden. 20 Den sökandes utsaga är ofta det viktigaste bevismedlet, men är ett bevismedel bland många och därför aldrig det uteslutande. 21 Sverige har tidigare fått kritik från Europadomstolen i ett mål om bevisning. 22 Den sökande i fallet hade lämnat in ett läkarintyg från en allmänläkare angående tortyrskador. Den svenska domstolen bedömdes ha gjort fel som inte lagt större vikt vid intyget, trots att det inte var skrivet av en tortyrexpert. 11 Fridström m.fl., s. 26 f. 12 Fridström m.fl., s Diesen, s MIG 2007: Diesen, s HFD 2014 ref Diesen, s Diesen, s SOU 2006:6, s Diesen, s Diesen, s R.C. mot Sverige. 6

7 A, B och C mot Staatssecretaris ABC-domen kom till i slutet av 2014 och är därmed en av de nyare domarna på migrationsområdet. 23 Raad van State ställde frågan till EU-domstolen vilka gränser för sättet att genomföra en trovärdighetsbedömning av ett påstående om viss sexuell läggning som uppställs genom artikel 4 i skyddsgrundsdirektivet (direktiv 2004/83) och genom EUstadgans artikel 3 och 7. EU-domstolen svarade uttryckligen vad som inte får göras när det kommer till bevisning i asylärenden där någon söker skydd på grund av sin sexuella läggning. Ärendena kommer att gås igenom i tur och ordning nedan. A erbjöd sig att genomgå ett "test" som skulle styrka hans homosexuella läggning, alternativt utföra en sexuell handling för att bevisa att hans sexuella läggning var den han påstod. Staatssecretaris avslog ansökan med motiveringen att A:s påstående om sexuell läggning fortfarande inte var trovärdigt. 24 B:s ansökan avslogs då då Staatssecretaris ansåg att hans redogörelse för sin homosexuella läggning var vag, knapphändig och inte trovärdig. I målet ansågs också att eftersom B kom från ett land där homosexualitet inte är accepterat borde han ha kunnat redogöra mer i detalj för sina känslor och för den inre process han genomgått vad gäller sin sexuella läggning. 25 C skickade till stöd för sin ansökan om asyl in en videoupptagning som visar intima handlingar som utförs med en person av samma kön. Staatssecretaris avslog ansökan med motiveringen att C:s redogörelser för sin homosexuella läggning inte var trovärdiga, att C inte hade lämnat något tydlig förklaring till hur han hade blivit medveten om sin sexuella läggning samt att C inte hade kunnat svara på frågor om nederländska organisationer som försvarar homosexuellas rättigheter. 26 I målen om överklagande hävdade A, B och C att det är omöjligt att objektivt fastställa en asylsökandes sexuella läggning och att myndigheterna därför måste godta en sökandes påstående om vad som gäller hens sexuella läggning. De gjorde alla gällande att det vid bedömningen ställts frågor av sådan art att de inkräktat på den asylsökandes värdighet 23 A, B, C mot Staatssecretaris Veiligheid en Justitie. 24 ABC-domen, para ABC-domen, para ABC-domen, para

8 och hens respekt för privatlivet. Inte heller togs det hänsyn till det obehag som den asylsökande kan uppleva under förhören eller kulturella barriärer. 27 Domstolen bedömde att ett påstående om sexuell läggning inte är mer än utgångspunkten i processen för att bedöma fakta och omständigheter enligt artikel 4 i skyddsgrundsdirektivet och att det är medlemsstaternas skyldighet att i samarbeta med den sökande bedöma de relevanta faktorerna i ansökan. 28 Därför kan även en asylansökan som åberopar skydd på grund av sexuell läggning bli föremål för en bedömningsprocess. 29 Sedan konstaterar domstolen att trots att förhör som grundas på stereotypa uppfattningar kan vara användbara för de behöriga myndigheterna, får en asylprövning inte uteslutande baseras därpå, eftersom den asylsökandes individuella och personliga förhållanden måste beaktas. 30 Om en asylsökande inte kan svara på stereotypa frågor räcker det således inte i sig för att slå fast en bristande trovärdighet. 31 Domstolen beslutade därför att de behöriga nationella myndigheterna, för att fastställa den sexuella läggningen hos en asylsökande som söker skydd på grund av denna, inte får pröva den asylsökandes uppgifter och åberopade bevis med hjälp av förhör som uteslutande baseras på stereotypa uppfattningar om homosexuella. 32 Domstolen hävdar även att förhör om detaljer beträffande den sökandes sexuella vanor strider mot rätten till respekt för privat- och familjelivet enligt artikel 7 i EU:s stadga. 33 EU-domen säger således att de behöriga nationella myndigheterna inte får genomföra detaljerade förhör om den asylsökandes sexuella vanor. 34 När det kommer till "test" eller bevis såsom videoupptagningar som visar när den sökande utför intima handlingar, framhåller domstolen att förutom att sådan bevisning inte nödvändigtvis har bevisvärde, kan den inkräkta på människans värdighet enligt artikel 1 i EU-stadgan. 35 Att tillåta eller godta sådan bevisning skulle enligt domstolen även leda till en stimulanseffekt och för andra asylsökande innebära ett krav på att inge den typen av bevis ABC-domen, para ABC-domen, para ABC-domen, para ABC-domen, para ABC-domen, para ABC-domen, para ABC-domen, para ABC-domen, para ABC-domen, para ABC-domen, para

9 Domstolen beslutade därför att myndigheter inte såsom bevisning får godta att den asylsökande utför homosexuella handlingar, genomgår "test" för fastställande av sin homosexuella läggning eller ger in videoupptagningar av homosexuella handlingar. 37 Sammanfattningsvis säger domstolen att en bedömning ska göras även då det kommer till asylansökande som grundas på sexuell läggning och att denna bedömning inte uteslutande får baseras på stereotypa föreställningar om homosexuella, att inga detaljerade förhör om den sökandes sexuella vanor får hållas samt att utförande av homosexuella handlingar, genomgående av "test" för fastställande av sexuell läggning eller videoupptagningar av homosexuella handlingar inte är godtagbar bevisning. UNHCR:s handbok Handboken från UNHCR är noga med att betona att sökande som flyr förföljelse i flertalet fall endast har med sig det allra nödvändigaste och ofta saknar identitetshandlingar. 38 På grund av detta måste utredaren i vissa fall utnyttja alla till buds stående medel för att få fram erforderlig bevisning till stöd för den sökande. 39 Utredarens slutsatser beträffande de fakta som lagts fram och hens personliga intryck av den sökande kommer att leda fram till ett beslut som påverkar en annan människas liv och hen måste därför verka i en anda av rättvisa och förståelse. 40 Internationellt sett faller sexuell läggning under begreppet tillhörighet till viss samhällsgrupp, då Sverige utmärker sig genom att uttryckligen ge flyktingstatus grundat på kön eller sexuell läggning. Ett antal riktlinjer kompletterar UNHCR:s handbok för att gå närmare in på vad som gäller just de som söker asyl på grund av sexuell läggning eller könsidentitet. Där sägs bland annat att personer kan känna internaliserad homofobi och därför inte kunna prata med asylutredaren om att deras välgrundade rädsla för förföljelse grundar sig på deras sexuella läggning. 41 Där står även att även om ens sexuella läggning kan avslöjas av sexuellt uppförande eller handlande, utseende eller klädsel, kan det också bevisas genom andra faktorer, såsom hur den sökande lever i samhället och hur hen visar eller vill visa sin 37 ABC-domen, para UNHCR:s handbok, para UNHCR:s handbok, para UNHCR:s handbok, para UNHCR:s riktlinjer, para. 3. 9

10 identitet (författarens kursivering). 42 Beteenden och aktiviteter kan ibland relatera till en persons sexuella läggning på vaga eller tydliga sätt, såsom genom utseende, tal, uppförande, klädsel och manér; det kan också förekomma att det inte alls relaterar till den sexuella läggningen. 43 En annan intressant aspekt är att om en inte uppfyller de stereotypa normerna i hemlandet och därför uppfattas som homosexuell, kan en känna en välgrundad fruktan för förföljelse; den asylsökande måste inte de facto vara homosexuell för att ha rätt till skydd. 44 På så sätt kan det eventuellt vara lättare för en heterosexuell person som beter sig stereotypt homosexuellt att få skydd på grund av sexuell läggning, än för en homosexuell person som inte uppträder homosexuellt. Även om en homosexuell person säger sig ha en flyktig identitet eller är osäker på den, ska ens sexuella läggning ses som så fundamental att den faller in under skyddsgrunden. 45 Riktlinjerna säger att beslutsfattare ska undvika att förlita sig på stereotyper eller förmodanden, inklusive tydliga markörer eller brist på sådana. 46 Det är ett mycket svårt råd att följa. Intervjuare och beslutsfattare ombeds i riktlinjerna behålla ett objektiv närmande så att de inte baserar sina slutsatser på stereotypa, felaktiga eller olämpliga intryck av HBTQpersoner och betonar att det precis som för heterosexuella individer inte finns några universella egenskaper hos alla HBTQ-individer och att deras erfarenheter kan variera mycket även om de skulle vara ifrån samma land. 47 Istället för att fokusera på sexuellt handlande vid trovärdighetsbedömningen ska fokus läggas på den sökandes personliga uppfattningar, känslor och erfarenheter av att vara annorlunda, stigma eller skam. 48 Senare i riktlinjerna står det att beslutsfattare måste vara finkänsliga när det kommer till att fråga om tidigare och nuvarande förhållanden, då det innehåller personlig information som den sökande kanske inte vill tala om under en intervju. 49 Även UNHCR:s riktlinjer menar att "test" av någons sexuella läggning bryter mot de mänskliga rättigheterna och inte får användas UNHCR:s riktlinjer, para UNHCR:s riktlinjer, para UNHCR:s riktlinjer, para UNHCR:s riktlinjer, para UNHCR:s riktlinjer, para UNHCR:s riktlinjer, para. 60 (ii). 48 UNHCR:s riktlinjer, para UNHCR:s riktlinjer, para. 63 (vii). 50 UNHCR:s riktlinjer, para

11 Sammanfattningsvis hävdar UNHCR:s riktlinjer att sexuell läggning kan avslöjas av sexuellt uppförande eller handlande, medan UNHCR liksom EU-domstolen hävdar att "test" av sexuell läggning inte får användas. Riktlinjerna säger även att vare sig tydliga markörer eller brist på tydliga markörer ska tas med i bedömningen samt att utseende, tal, uppförande, klädsel och manér ibland kan och ibland inte kan relatera till den sökandes sexuella läggning. Det enda som egentligen rekommenderas är att fokus läggs på den sökandes erfarenheter av stigma eller skam, medan utredarna ombeds låta bli att ställa frågor om tidigare eller nuvarande förhållanden då det senare skulle anses vara för privat. Det som återstår för utredarna att bedöma på är hur den sökande lever i samhället, något som är extremt svårt att få fram under en intervju. Det bör även tas i beaktande att den sökande har lämnat sitt ursprungliga samhälle och kommit till ett nytt innan asylprocessen ens sätts igång. Diskussion Å ena sidan har Sverige fri bevisföring, å andra sidan går europeiska domar och direktiv före svenska lagar i och med vårt medlemskap i EU. När ABC-domen uttryckligen säger vad som får och inte får göras i en bedömning av en asylansökan inkräktar det på principen om fri bevisföring. Men är domslutet i sig ett problem för asylsökande i Sverige? Det första domen stadgar är att medlemsstater inte uteslutande får grunda sin bedömning på förhör som uteslutande baseras på stereotypa uppfattningar om homosexuella. Frågan uppkommer om det i realiteten kan vara ett praktiskt problem. Om den sökande inte berättar mer än att hen har homosexuell läggning och inte heller har tillgång till någon skriftlig bevisning eller dylikt som stödjer det, såsom ett medlemskort till en organisation, går utredningsansvaret över. För att få reda på om någon är homosexuell måste frågor därför ställas. Men vilka frågor ska undvikas för att inte förhöret ska kunna sägas vara baserat uteslutande på stereotypa uppfattningar? Kan personen anses trovärdig om hen inte verkar stämma in på någon av de stereotypa uppfattningar som anses passa in på homosexuella? Resultatet kan tänkas bli förhör där det rutinmässigt kastas in totalt slumpmässiga frågor för att undgå att det senare kan ses som uteslutande baserat på stereotyper. Det andra som är stadgat i domen är att medlemsstater inte får genomföra detaljerade förhör om den asylsökandes sexuella vanor. Medan detta är uppenbart integritetskränkande kommer återigen frågan om detta kan skapa problem för den asylsökande. Faran i det kan 11

12 vara att förhörsledaren är osäker på vilka frågor som är godkända och inte. Intervjun ska handla om den sökandes sexuella läggning, inte hens sexualitet. Men om de kommer in på ämnet sexuella vanor kan förhörsledaren eventuellt känna sig tvungen att avbryta innan hen är övertygad om den sökandes läggning. Det är en tolkningsfråga huruvida EU-domen tillåter den sökande att själv diskutera sina sexuella vanor utan att förhörsledaren har tagit initiativ till det, men om den sökande skulle stoppas från detta kan det anses gå emot den svenska principen om fri bevisföring. Det sista och tydligaste som kan utläsas av EU-domen i bevishänseende är medlemsstaterna inte får godkänna att den asylsökande som bevisning utför homosexuella handlingar, genomgår "test" för att fastställa sin läggning eller ger in videoupptagningar av homosexuella handlingar. Medan det ter sig klart att domstolen inte vill behöva titta på hemmaproducerade sexvideor som en del av någons bevisning sätter ändå EU-domen tydliga begränsningar på vad en asylsökande kan komma med för bevis. Om någon kommer till Sverige helt utan skriftlig bevisning och är desperat efter att bevisa sin sexuella läggning för att slippa skickas tillbaka gäller det att domstolen tror på att hen är homosexuell. Med bara sig själv som utgångspunkt måste hen bevisa sin sexuella läggning. Att då påstå att hen har fri bevisföring medan hen förbjuds från att försöka visa det genom ett egenkomponerat "test" eller genom praktiskt handlande är en självmotsägelse. UNHCR:s riktlinjer hjälper inte till särskilt mycket med förtydligandet. De hävdar bestämt att sexuell läggning skulle kunna avslöjas genom sexuellt handlande men förbjuder också alla typer av "test". I en ansträngning att inte endast gå på stereotypa bedömningar återstår det inte mycket som utredaren med riktlinjerna i ryggen får ta hänsyn till, förutom tidigare stigma och skam samt en bedömning om hur den sökande lever. Hur detta ska kunna bevisa den objektivt obevisbara sexuella läggningen är ytterst oklart. 12

13 Slutsats Med utgångspunkt i ABC-domen såväl som UNHCR:s handbok och riktlinjer är det mycket svårt för en asylsökande att göra sin sexuella läggning sannolik. Om personen råkar ha med sig bevisning som styrker läggningen behöver myndigheterna eller domstolen inte gå in på en trovärdighetsbedömning, men det är svårt att tänka sig vad sådan bevisning skulle vara om inte medlemskort i en organisation från ett hemland som förföljer medlemmarna eller en tidningsartikel där en har blivit "avslöjad" som homosexuell. Merparten av sökande kommer inte ha tillgång till något sådant och då återstår förhöret som bevisning. Under förhöret får det inte förväntas att en håller hand med sin partner, vilket troligen gör att det inte får tas med i bedömningen om det ändå görs. Inga frågor kommer att ställas om tidigare eller nuvarande förhållanden, då det anses integritetskränkande. Inte heller några frågor om sexuella vanor kommer att ställas av samma skäl. Den sökandes tidigare erfarenheter av utanförskap och skam kommer därför att ligga i fokus och det förväntas hen kunna prata fritt och övertygande om. Många frågor kommer att undvikas för att försäkra sig om att inte en endast stereotyp bedömning görs. Efter förhöret är tanken att utredaren ska vara övertygad om att den sökande har den påstådda sexuella läggningen med basis i hur den sökande lever i samhället. Detta blir ännu konstigare om en tar i beaktande asylsökandes levnadssituation under processen. Det kan argumenteras för att den fria bevisprövningen ändå gäller. Domen och riktlinjernas beslut handlar till stor del om vad myndigheten eller domstolen får fråga om och göra, vilket motsatsvis torde betyda att den sökande kan ta upp de förbjudna ämnena och fördjupa sig i dem, med risk för att bli avbruten. Med en parallell till svenska fall har otillåtet åtkommen bevisning ändå värderats av domstolen. Frågan är om en domstol skulle våga grunda sin bedömning på ett "test" av någons sexuella läggning efter det uttryckliga förbudet i ABC-domen, då den utgör EU-rätt. Det kan ju ses som otillåtet åtkommen bevisning på det sättet, men domaren riskerar att få ett hårdare slag på fingrarna än annars. Avslutningsvis kan sägas att dessa regler, som kommit till för att skydda de sökandes integritet och förhindra stereotypa bedömningar, har lyckats försvåra bedömningen och om möjligt satt upp fler hinder för vad någon kan använda som bevis i ett försök att styrka sin sexuella läggning. 13

14 Källförteckning Domar MIG 2006:1 MIG 2007:31 HFD 2014 ref. 50 R.C. mot Sverige (Application No /07), 9 mars 2010 A, B, C mot Staatssecretaris Veiligheid en Justitie, C-148/13 - C-150/13, 2 december 2014 Litteratur Diesen, Christian: Bevis 8 Prövning av migrationsärenden, 2:a upplagan, Stockholm (2012) Fridström, Ingela, Sandell, Ulrika & Utne, Ingrid: Migrationsprocessen, Stockholm (2007) Lundqvist, Ulf: Bevisförbud: en undersökning av möjligheterna att avvisa oegentligt åtkommen bevisning i brottmålsrättegång, Uppsala (1998) UNHCR Handbok om förfarandet och kriterierna vid fastställande av flyktingars rättsliga ställning: enligt 1951 års konvention och 1967 års protokoll angående flyktingars rättsliga ställning, 1:a upplagan, Stockholm (1996) Guidelines on International Protection No. 9: Claims to Refugee Status based on Sexual Orientation and/or Gender Identity within the context of Article 1A(2) of the 1951 Convention and/or its 1967 Protocol relating to the Status of Refugees, 23 oktober 2012 Övrigt: Borgström, Peter: Kommentar till 35 kap. 1 rättegångsbalken, Karnov, 16 maj 2016 SOU 2006:6 Skyddsgrundsdirektivet och svensk rätt 14

BESLUT Meddelat i Stockholm

BESLUT Meddelat i Stockholm BESLUT 2016-12-21 Meddelat i Stockholm Mål nr UM 5663-16 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: Advokat MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholm, migrationsdomstolens

Läs mer

3. Bakgrund. 4. Gällande rätt m.m. 5. Rättschefens bedömning 2 (8)

3. Bakgrund. 4. Gällande rätt m.m. 5. Rättschefens bedömning 2 (8) 2 (8) Det är av flera anledningar viktigt att försöka klargöra identiteten tidigt i asylprocessen. Vi bör därför informera den asylsökande om vikten av att han eller hon styrker sin identitet genom att

Läs mer

Behov av internationellt skydd individuella grunder

Behov av internationellt skydd individuella grunder Svensk migrationsrätt JUFN21 Behov av internationellt skydd individuella grunder Internationella kopplingar Tolkning av flyktingbegreppet/skyddsbehov Genèvekonventionen Skyddsgrundsdirektivet ECJ-praxis

Läs mer

Rättsavdelningen SR 18/2019

Rättsavdelningen SR 18/2019 1 (8) Rättsavdelningen 2019-06-27 SR 18/2019 Rättsligt ställningstagande angående sannolik identitet i asylärenden 1. Syfte Kan en asylsökande göra sin identitet sannolik genom sina muntliga uppgifter?

Läs mer

Det finns med anledning av domarna ett behov av att klarlägga när Migrationsverkets utredningsansvar inträder.

Det finns med anledning av domarna ett behov av att klarlägga när Migrationsverkets utredningsansvar inträder. 2 (6) Migrationsöverdomstolen fann den 20 januari 2012 (MIG 2012:2) att en migrationsdomstols utredningsansvar aktualiserats när den utlänning målet rör gett in ett läkarintyg till migrationsdomstolen

Läs mer

Behov av internationellt skydd utlänningslagen

Behov av internationellt skydd utlänningslagen Svensk migrationsrätt JUFN21 Behov av internationellt skydd utlänningslagen Kopplingar till internationell/europeisk rätt Tolkning av flyktingbegreppet/skyddsbehov påverkas av Flyktingkonventionen EKMR

Läs mer

Könsstympning som skäl för asyl

Könsstympning som skäl för asyl Könsstympning som skäl för asyl Presentation Migrationsverket Migrationsrättsenheten *Maria Stutzinsky maria.stutzinsky@migrationsverket.se *Anette Ivarsson anette.ivarsson@migrationsverket.se Innehåll

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:18

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:18 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:18 Målnummer: UM5928-11 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2012-04-25 Rubrik: Fråga om vilka krav som kan ställas på parterna när det gäller att presentera

Läs mer

Rättslig styrning 2013-06-10 RCI 09/2013

Rättslig styrning 2013-06-10 RCI 09/2013 Bfd22 080929 1 (10) Rättslig styrning 2013-06-10 RCI 09/2013 Rättsligt ställningstagande angående metod för prövning av tillförlitlighet och trovärdighet Sammanfattning I detta rättsliga ställningstagande

Läs mer

MIG 2007:33 II MIG 2008:20 MIG 2009:4

MIG 2007:33 II MIG 2008:20 MIG 2009:4 Migrationsöverdomstolen MIG 2013:2 Målnummer: UM2953-12 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2013-02-11 Rubrik: Frågan om ett internt flyktalternativ föreligger ingår som en del i prövningen av om en person är

Läs mer

Stockholm den [ ] november 2016 ASF_MATTER_ID. Till Justitiedepartementet. Ju2016/06572/L7

Stockholm den [ ] november 2016 ASF_MATTER_ID. Till Justitiedepartementet. Ju2016/06572/L7 ASF_MATTER_ID Stockholm den [ ] november 2016 Till Justitiedepartementet Ju2016/06572/L7 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 23 september 2016 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

Migrationsprocessrätt

Migrationsprocessrätt Förvaltningsprocessrätt JUAN01 Migrationsprocessrätt Fokus idag: Uppehållstillstånd pga. internationellt skyddsbehov (asyl) 4:1-2a UtlL Uppehållstillstånd pga. anknytning till make/maka/partner 5:3-3a

Läs mer

Minnesanteckningar Workshop 1: asylprocessen och asylrätt

Minnesanteckningar Workshop 1: asylprocessen och asylrätt Skapad: 18e mar 2013 1 (5) Minnesanteckningar Workshop 1: asylprocessen och asylrätt 18 mar 2013 Tid: 17.00 Plats: RFSL, Sveavägen 59, 2 vån (portkod 5795) Föreläsare: Aino Gröndahl Kontaktuppgifter: (aino.grondahl@rfsl.se,

Läs mer

Hur ska asylberättelsen värderas?

Hur ska asylberättelsen värderas? JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Katja Åkerblom Grupp A3 Hur ska asylberättelsen värderas? En utredning av bevisvärdering av muntliga utsagor i asylmål JUAN01 Förvaltningsprocessrätt Antal ord:

Läs mer

Styrande regelverk i FN, EU och Sverige på asylområdet. Louise Dane, doktorand i offentlig rätt

Styrande regelverk i FN, EU och Sverige på asylområdet. Louise Dane, doktorand i offentlig rätt Styrande regelverk i FN, EU och Sverige på asylområdet Louise Dane, doktorand i offentlig rätt louise.dane@juridicum.su.se Migranter och flyktingar ~250 miljoner migranter i världen 65,3 miljoner människor

Läs mer

prövningen av ansökningar om asyl från statslösa personer efter Migrationsöverdomstolens avgörande MIG 2018:3

prövningen av ansökningar om asyl från statslösa personer efter Migrationsöverdomstolens avgörande MIG 2018:3 1 (5) Rättsavdelningen 2018-03-29 SR 13/2018 Rättsligt ställningstagande angående prövningen av ansökningar om asyl från statslösa personer efter Migrationsöverdomstolens avgörande MIG 2018:3 Bakgrund

Läs mer

Utlänningsrätt 29 mars 2011

Utlänningsrätt 29 mars 2011 Utlänningsrätt 29 mars 2011 Rebecca Stern Raoul Wallenberginstitutet för mänskliga rättigheter och humanitär rätt Politiken och juridiken ligger nära varandra på utlänningsrättens område diskussion om

Läs mer

Lathund om asylregler för ensamkommande barn mars 2017

Lathund om asylregler för ensamkommande barn mars 2017 1 Lathund om asylregler för ensamkommande barn mars 2017 Många av RFS medlemmar hör av sig till kansliet för att få hjälp med att ge bra stöd till de ensamkommande barn som de är gode män och särskilt

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2013-02-11 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 2953-12 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud och offentligt biträde: Ombud och offentligt biträde genom substitution: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrättens

Läs mer

Rättsavdelningen SR 35/2015. Det är den sökande som har bevisbördan för sin ålder, som ska göras sannolik.

Rättsavdelningen SR 35/2015. Det är den sökande som har bevisbördan för sin ålder, som ska göras sannolik. 1 (5) Rättsavdelningen 2015-09-03 SR 35/2015 Rättslig kommentar angående bedömning av ålder i asylärenden Sammanfattning Migrationsverket ska i prövningen både ta ställning till om sökanden har gjort sannolikt

Läs mer

Ärende om uppehållstillstånd m.m.

Ärende om uppehållstillstånd m.m. 1 (8) Asylprövningsenhet 2 i Göteborg Beslut 2010-06-30 Beteckning Ärende om uppehållstillstånd m.m. Sökande,, medborgare i Somalia Adress: Språk: somaliska Beslut Migrationsverket beslutar att - bevilja

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:13

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:13 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:13 Målnummer: UM8098-16 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2017-06-22 Rubrik: Äktenskap med en medborgare i ett tredjeland utgör en sådan anknytning till

Läs mer

Utfärdande och återlämnande av resedokument

Utfärdande och återlämnande av resedokument 2 (5) 2. Bakgrund och frågeställning Det förekommer att utlänningar som har beviljats resedokument begär att få tillbaka sitt inlämnade hemlandspass samt att utlänningar som ansöker om resedokument, efter

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM DOM 2019-02-27 Meddelad i Stockholm Sida 1 (10) Mål nr UM 1349-18 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: Advokat Ombud: Biträdande jurist MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

principen om familjens enhet i asylärenden

principen om familjens enhet i asylärenden 1 (11) Rättsavdelningen 2016-10-24 SR 57/2016 Rättsligt ställningstagande angående principen om familjens enhet i asylärenden Sammanfattning I varje asylärende måste det göras en individuell bedömning

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2019:1

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2019:1 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2019:1 Målnummer: UM1349-18 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2019-02-27 Rubrik: En asylsökandes skyddsbehov ska prövas även i sådana fall där personens identitet

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:20

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:20 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:20 Målnummer: UM7173-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2016-10-26 Rubrik: En asylansökan från ett i Sverige fött utländskt barn, vars mor beviljats

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm DOM 2017-06-22 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 8098-16 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Sekretessbelagda uppgifter, se bilaga Ombud och offentligt biträde: Jur.kand. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten

Läs mer

Prövning av m igra tio nsärenden

Prövning av m igra tio nsärenden Christian Diesen Annika Lagerqvist Veloz Roca Karolina Lindholm Billing Madelaine Seidlitz Alexandra Wahren Prövning av m igra tio nsärenden BEVIS 8 Norstedts Juridik Innehäll Förord 5 Förkortningar 15

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:20

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:20 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:20 Målnummer: UM8008-16 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2017-10-30 Rubrik: En asylansökan från en person som har beviljats skyddsstatus i en annan EU-stat

Läs mer

18 april Mottagande av asylsökande

18 april Mottagande av asylsökande 18 april 2016 Mottagande av asylsökande Att få söka asyl är en mänsklig rättighet FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (1948): - Artikel 14 1. Var och en har rätt att i andra länder söka

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

Trovärdighet & tillit vid bedömning av sexualitet & religiös tro

Trovärdighet & tillit vid bedömning av sexualitet & religiös tro Asylprövning. Trovärdighet & tillit vid bedömning av sexualitet & religiös tro Hanna Wikström, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs Universitet Alla människor har rätt till liv, frihet och personlig

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:18

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:18 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:18 Målnummer: UM9720-14 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2015-11-30 Rubrik: Flyktingstatusförklaring kan inte beviljas en utlänning enbart på grund av

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:5

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:5 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:5 Målnummer: UM409-11 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2012-03-27 Rubrik: Fråga om det föreligger synnerliga skäl för att göra undantag från huvudregeln

Läs mer

Yttrande över betänkandet Tidiga förhör nya bevisregler i brottmål (SOU 2017:98)

Yttrande över betänkandet Tidiga förhör nya bevisregler i brottmål (SOU 2017:98) Justitieombudsmannen Cecilia Renfors YTTRANDE Datum 2018-03-22 Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Dnr R 148-2017 Sid 1 (5) Yttrande över betänkandet Tidiga förhör nya bevisregler

Läs mer

Något kort om förhör i rättegång.

Något kort om förhör i rättegång. NYHETER M.M. 2011-10-13 Något kort om förhör i rättegång. En part som för en talan i ett mål hos en domstol åberopar ofta flera omständigheter som utgör en grund för att rätten domstolen ska fatta det

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Insynsutredningen (Ju 2007:13) Dir. 2008:103. Beslut vid regeringssammanträde den 11 september 2008

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Insynsutredningen (Ju 2007:13) Dir. 2008:103. Beslut vid regeringssammanträde den 11 september 2008 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Insynsutredningen (Ju 2007:13) Dir. 2008:103 Beslut vid regeringssammanträde den 11 september 2008 Sammanfattning av uppdraget Utredningen ska överväga om rätten

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:20

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:20 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:20 Målnummer: UM3524-12 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2012-12-06 Rubrik: Lagrum: En utlänning kan inte få status som flykting, alternativt skyddsbehövande

Läs mer

DOM 2015-01-02 Meddelad i Stockholm

DOM 2015-01-02 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2015-01-02 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 1836-14 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs, migrationsdomstolen,

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2007:20

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2007:20 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2007:20 Målnummer: UM233-06 Avdelning: 5 Avgörandedatum: 2007-05-14 Rubrik: Vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd då skyddsskäl åberopas är

Läs mer

BESLUT Meddelat i Stockholm

BESLUT Meddelat i Stockholm KAMMARRÄTTEN BESLUT 2014-07-01 Meddelat i Stockholm Mål nr UM 2282-14 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: Advokat MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrättens i Stockholm, migrationsdomstolen,

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:17

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:17 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:17 Målnummer: UM3212-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2015-11-26 Rubrik: Av en dom från Europadomstolen (Tarakhel mot Schweiz) följer att när en familj

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:7

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:7 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:7 Målnummer: UM3714-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2016-04-07 Rubrik: Det finns inte skäl att bevilja två minderåriga barn flyktingstatusförklaring

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

2. Ställningstagandets tillämpningsområde

2. Ställningstagandets tillämpningsområde 2 4. Gör en framåtsyftande bedömning av den sökandes personliga risk. Som i alla asylärenden ska en individuell prövning göras där frågan är om det gjorts sannolikt att den sökande känner en välgrundad

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2016-10-26 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 7173-15 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholm; migrationsdomstolens

Läs mer

2 (5) Begreppet välgrundad fruktan kommenteras i handboken under p I förevarande sammanhang finns skäl att återge följande kommentarer:

2 (5) Begreppet välgrundad fruktan kommenteras i handboken under p I förevarande sammanhang finns skäl att återge följande kommentarer: 2 (5) Migrationsöverdomstolen har också uttalat att handboken är en viktig rättskälla rörande förfarandet att fastställa skyddsbehov (MIG 2006:1 och MIG 2007:12). Begreppet välgrundad fruktan kommenteras

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2016-11-03 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 5817-15 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPARTER Ombud och offentligt biträde för 1-2: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Malmö; migrationsdomstolens

Läs mer

Ärende om uppehållstillstånd m.m.

Ärende om uppehållstillstånd m.m. 1 / 6 Dublinenheten, Kontoret i Malmö Beslut 2010-10-21 Ärende om uppehållstillstånd m.m. Sökande, född 9004 medborgare i Afghanistan Adress: Språk: persiska/farsi Beslut Migrationsverket beslutar att

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 1 oktober 2015 KLAGANDE Avonova Hälsa AB, 556500-6821 Ombud: Advokat Henrik Gallus Advokatfirman Kjällgren i Lidköping AB Älvgatan 16 531

Läs mer

Gerhard Wikren Hakan Sandesjö. Utlänningslagen. med kommentarer. Attonde upplagan. Norstedts Juridik

Gerhard Wikren Hakan Sandesjö. Utlänningslagen. med kommentarer. Attonde upplagan. Norstedts Juridik Gerhard Wikren Hakan Sandesjö Utlänningslagen med kommentarer Attonde upplagan Norstedts Juridik Innehält Förord 9 Förord till tredje upplagan 9 Förord till attonde upplagan 10 Inledning 13 Tidigare utlänningslagstiftning

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2016-04-07 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 3714-15 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPARTER Ombud offentligt biträde: Advokat ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Malmö; migrationsdomstolens

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2013:1

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2013:1 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2013:1 Målnummer: UM6351-12 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2013-01-04 Rubrik: Migrationsöverdomstolens beslut att inte meddela prövningstillstånd i en asylsökandes

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2019:5

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2019:5 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2019:5 Målnummer: UM12194-18 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2019-04-10 Rubrik: Om det bedöms finnas skälig anledning att anta att en utlänning i det land

Läs mer

Rättsutredning 2016-03-21

Rättsutredning 2016-03-21 Bfd22 141107 1 (8) Patrik Havermann Telefon: 010-485 29 20 Rättsutredning 2016-03-21 Diarienummer 1.3.4-2016-45137 FRÅGOR OM BEDÖMNING AV ÅLDER Uppdraget är att utreda hur ansvaret för bedömning av ålder

Läs mer

3. Rättslig bedömning

3. Rättslig bedömning 2 (10) 3. Rättslig bedömning 3.1 Prövning av asylskäl När en person ansöker om asyl i Sverige ska Migrationsverket pröva om han eller hon vid ett återvändande till sitt medborgarskapsland eller, för statslösa,

Läs mer

Sjätte avdelningen Om rättegången i Högsta domstolen. 54 kap. Om rätten att överklaga en hovrätts domar och beslut och om prövningstillstånd

Sjätte avdelningen Om rättegången i Högsta domstolen. 54 kap. Om rätten att överklaga en hovrätts domar och beslut och om prövningstillstånd Smugglingslagen m.m./rättegångsbalken m.m. 1 Sjätte avdelningen Om rättegången i Högsta domstolen 54 kap. Om rätten att överklaga en hovrätts domar och beslut och om prövningstillstånd Anm. Rubriken har

Läs mer

2.1 EU-rättsliga principer; direkt tillämplighet och direkt effekt

2.1 EU-rättsliga principer; direkt tillämplighet och direkt effekt 2 Enligt samma bestämmelse ska offentligt biträde däremot inte utses om det måste antas att behov av biträde saknas. Paragrafen har därför tolkats på så sätt att det anses föreligga en presumtion för att

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:23

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:23 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:23 Målnummer: UM3885-16 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2016-11-17 Rubrik: Lagrum: Bestämmelsen om rätt till rättsligt bistånd och biträde i det omarbetade

Läs mer

Uppsats JUAN01 VT16. Bevisvärdering av landinformation i asylprocessen. Nora Berthelsen

Uppsats JUAN01 VT16. Bevisvärdering av landinformation i asylprocessen. Nora Berthelsen Uppsats JUAN01 VT16 Bevisvärdering av landinformation i asylprocessen Nora Berthelsen Innehållsförteckning 1. Introduktion... 3 1.1 Förvaltningsrättsligt problem... 3 1.2 Frågeställning(ar)... 3 1.3 Metod...

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:16

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:16 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:16 Målnummer: UM8366-09 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2012-10-08 Rubrik: Lagrum: Rättsfall: Dublinförordningen ska tolkas så att ett återkallande av

Läs mer

Angående Migrationsverkets nya arbetssätt som påverkar offentliga biträdens arbetsuppgifter

Angående Migrationsverkets nya arbetssätt som påverkar offentliga biträdens arbetsuppgifter Generaldirektör Anders Danielsson Migrationsverket 601 70 Norrköping Stockholm den 7 juli 2016 Via brev och e-post Bäste Anders, Angående Migrationsverkets nya arbetssätt som påverkar offentliga biträdens

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2014 B 4815-14 KLAGANDE EN Ombud och offentlig försvarare: Advokat ÅB MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2011:7

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2011:7 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2011:7 Målnummer: UM9899-09 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2011-02-18 Rubrik: En domare inom rättsväsendet har inte ansetts tillhöra viss samhällsgrupp i

Läs mer

KLAGANDE Nurnisa Karimova, Ombud och offentligt biträde: Jur.kand. Christian Nordin Advokatfirman W&Ö HB Box Stockholm

KLAGANDE Nurnisa Karimova, Ombud och offentligt biträde: Jur.kand. Christian Nordin Advokatfirman W&Ö HB Box Stockholm Sida l (10) KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM T\ /^ A /T UU1V1 Mål nr UM 10190-10 Migrationsöverdomstolen 2011-05-31 Avdelning l Meddelad i Stockholm KLAGANDE Nurnisa Karimova, 280315 Ombud och offentligt biträde:

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 19 juni 2017 SÖKANDE 1. AA Ombud: Advokat Thorulf Arwidson Box 24049 104 50 Stockholm 2. BB KLANDRAT AVGÖRANDE Regeringens (Socialdepartementet)

Läs mer

Rätten till asyl på grund av sexuell läggning

Rätten till asyl på grund av sexuell läggning JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Hanna Lindhe Rätten till asyl på grund av sexuell läggning LAGF03 Rättsvetenskaplig uppsats Uppsats på juristprogrammet 15 högskolepoäng Handledare: Sacharias

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm DOM 2017-06-22 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 755-17 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Malmö, migrationsdomstolens dom 2016-12-16

Läs mer

SÖKANDENS ÅLDER I ASYLMÅL Frågor om bevisbörda och beviskrav. JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet. Sofia Eliasson

SÖKANDENS ÅLDER I ASYLMÅL Frågor om bevisbörda och beviskrav. JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet. Sofia Eliasson JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Sofia Eliasson SÖKANDENS ÅLDER I ASYLMÅL Frågor om bevisbörda och beviskrav JUAN01 Förvaltningsprocessrätt VT 2016 Antal ord: 3777 Innehåll FÖRKORTNINGAR 2 1

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:19

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:19 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:19 Målnummer: UM2929-15 UM2930-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2015-12-07 Rubrik: En ansökan om uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl får inte

Läs mer

Rättschefen tog senast ställning till säkerhetsläget i Syrien den 2 september 2013.

Rättschefen tog senast ställning till säkerhetsläget i Syrien den 2 september 2013. 2 (6) Presumtionen vid prövningen är att uppehållstillstånd ska beviljas. Därför är det av stor vikt att hemvist/medborgarskap och faktorer som ger misstanke om att sökanden begått krigsbrott eller annan

Läs mer

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 18 juni 2018 följande dom (mål nr ).

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 18 juni 2018 följande dom (mål nr ). HFD 2018 ref. 46 En skogsägare har trots föreskrivet överklagandeförbud ansetts ha rätt att överklaga ett beslut om nekad skyddsjakt efter älg eftersom beslutet avsett en civil rättighet. 23 a, 29 och

Läs mer

RÄTTSFALLSREGISTER JO BESLUT - REGISTER

RÄTTSFALLSREGISTER JO BESLUT - REGISTER ASYLRÄTT - HANDBOK Asyl - migrationsrätt Ensamkommande barn Bevisbördan för att asylsökanden har den ålder som denne har uppgett. Ekonomiskt bidrag för att besöka familjen i hemlandet Ekonomiskt bidrag

Läs mer

Utdrag ur Europa Europa program/noter/kampskrift (2014). Se europaeuropa.nu för mer information.

Utdrag ur Europa Europa program/noter/kampskrift (2014). Se europaeuropa.nu för mer information. Utdrag ur Europa Europa program/noter/kampskrift (2014). Se europaeuropa.nu för mer information. Newcomers: Queerklubbsbesök kan inte vara krav för asyl Migrationsverket ställer orimliga krav på hbtq-personer

Läs mer

MOTPART Imad Kassan Wenas, 630914-8796 Ovanbygränd 20 163 70 Spånga

MOTPART Imad Kassan Wenas, 630914-8796 Ovanbygränd 20 163 70 Spånga Sida l (8) KAMMARRÄTTEN T^ /TIV /T JJUIVL ^ål m UM 5495 ~! 2011-06-13 Meddelad i Stockholm KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Imad Kassan Wenas, 630914-8796 Ovanbygränd 20 163 70 Spånga ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

En tidslinje över vad som hänt sen den nya gymnasielagen börjat gälla

En tidslinje över vad som hänt sen den nya gymnasielagen börjat gälla 1 (5) En tidslinje över vad som hänt sen den nya gymnasielagen börjat gälla Mycket har hänt sen den nya gymnasielagen trädde i kraft. Migrationsdomstolarna har tillämpat lagen på olika sätt, Migrationsverket

Läs mer

EXAMENSARBETE. Frågan om muntlig förhandling i migrationsdomstol. Emma Enback 2014. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap

EXAMENSARBETE. Frågan om muntlig förhandling i migrationsdomstol. Emma Enback 2014. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap EXAMENSARBETE Frågan om muntlig förhandling i migrationsdomstol Emma Enback 2014 Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Sammanfattning

Läs mer

Ärende om uppehållstillstånd m.m.

Ärende om uppehållstillstånd m.m. 1 / 6 Dublinenheten, Kontoret i Malmö Beslut 2010-10-21 Beteckning Ärende om uppehållstillstånd m.m. Sökande Adress: född 9204 medborgare i Afghanistan Språk: persiska/dari Beslut Migrationsverket beslutar

Läs mer

DOM 2013-11-26 Meddelad i Stockholm

DOM 2013-11-26 Meddelad i Stockholm Migrationsöverdomstolen 2013-11-26 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 1590-13 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: Ombud: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs, migrationsdomstolen,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 27 november 2014. SFS 2014:1400 Utkom från trycket den 5 december 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 att 4

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 19 september 2003 Ö 2970-03 K. D. Offentlig försvarare: advokaten B. H. Australiens Justitiedepartement har i en framställning den 12

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); SFS 2016:1243 Utkom från trycket den 16 december 2016 utfärdad den 8 december 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga

Läs mer

God man för ensamkommande barn i förvaltningsdomstol

God man för ensamkommande barn i förvaltningsdomstol God man för ensamkommande barn i förvaltningsdomstol Linköping torsdag d. 16 feb. 2017 Lars I. Magnusson, rådman tillika ämnesansvarig i migrationsrätt Domstolsakademin 1 Disposition I. Aspekter på uppdraget

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i rättegångsbalken; SFS 2016:37 Utkom från trycket den 16 februari 2016 utfärdad den 4 februari 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om rättegångsbalken

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2015-11-26 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 3212-15 1 KLAGANDE 1. 2. 3. 4. Ombud och offentligt biträde: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholm; migrationsdomstolens

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2015-12-17 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 623-15 1 KLAGANDE Ombud: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholm; migrationsdomstolens dom den 19 december 2014

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8 Målnummer: UM8090-12 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2013-06-14 Rubrik: En kvinna och hennes barn har sökt asyl i Sverige. Deras ansökningar

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2015-11-30 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 9720-14 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud och offentligt biträde: Advokat ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholm; migrationsdomstolens

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:24

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:24 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:24 Målnummer: UM6068-14 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2016-11-24 Rubrik: Lagrum: Rättsfall: Vid överklagande av ett beslut om överföring enligt Dublinförordningen

Läs mer

EXAMENSARBETE. Den muntliga utsagans betydelse. Migrationsrätt: En analys av trovärdighet- och tillförlitlighetsbedömningen i en.

EXAMENSARBETE. Den muntliga utsagans betydelse. Migrationsrätt: En analys av trovärdighet- och tillförlitlighetsbedömningen i en. EXAMENSARBETE Den muntliga utsagans betydelse Migrationsrätt: En analys av trovärdighet- och tillförlitlighetsbedömningen i en muntlig utsaga Kristin Johansson 2016 Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:17

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:17 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:17 Målnummer: UM9280-16 UM9281-16 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2017-08-28 Rubrik: En utlänning som har permanent uppehållsrätt i Sverige har en sådan

Läs mer

Rättelse/komplettering

Rättelse/komplettering Mål nr UM 2929-15 UM 2930-15 Rättelse/komplettering Slutligt beslut, 2015-12-07 Rättelse, 2015-12-07 Beslutat av: Kammarrättsrådet Beslut Rättelse enligt 32 förvaltningsprocesslagen (1971:291) mål nr är

Läs mer

MiÖD har genom ett beslut den 29 januari 2010, mål UM , återförvisat ett ärende till Migrationsverket för ny prövning.

MiÖD har genom ett beslut den 29 januari 2010, mål UM , återförvisat ett ärende till Migrationsverket för ny prövning. 2 (7) Om beslutet har förenats med ett återreseförbud med längre giltighetstid, upphör beslutet om avvisning eller utvisning att gälla först när tiden för återreseförbudet går ut. I praktiken torde det

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:83 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Barnperspektiv i asylprocessen

Motion till riksdagen 2015/16:83 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Barnperspektiv i asylprocessen Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:83 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Barnperspektiv i asylprocessen 1 Innehåll 1 Innehåll 1 2 Förslag till riksdagsbeslut 1 3 Inledning 2 4 Barnkonventionen

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2014-12-19 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 5998-14 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholms, migrationsdomstolens, dom den 21 juli 2014 i mål

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i rättegångsbalken; SFS 2017:176 Utkom från trycket den 14 mars 2017 utfärdad den 2 mars 2017. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om rättegångsbalken

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 27 juni 2013. SFS 2013:648 Utkom från trycket den 9 juli 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om utlänningslagen

Läs mer

Ansökan med mera reste in i Sverige den 28 januari 2006 och ansökte två dagar senare om asyl.

Ansökan med mera reste in i Sverige den 28 januari 2006 och ansökte två dagar senare om asyl. 2 (8) Ansökan med mera reste in i Sverige den 28 januari 2006 och ansökte två dagar senare om asyl. Som skäl för sin ansökan har bland annat uppgett följande. Han är palestinier från Västbanken. Han lämnade

Läs mer

Saknas förutsättningar för verkställighet av avlägsnandebeslutet, ska beslut om förvar inte tas.

Saknas förutsättningar för verkställighet av avlägsnandebeslutet, ska beslut om förvar inte tas. 2 En prövning av förutsättningarna för verkställighet av avlägsnandebeslutet göras när beslut om förvar fattas med stöd av 10 kap. 1 andra stycket 2 och tredje stycket (sannolikhetsförvar), även om frågan

Läs mer