Frågor och svar från seminarium 1D på Rikskonferensen. Frågor till Svedala kommun

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Frågor och svar från seminarium 1D på Rikskonferensen. Frågor till Svedala kommun"

Johanna Bergström
för 6 år sedan
Visningar:

1 (5) 2017-12-20 Frågor och svar från seminarium 1D på Rikskonferensen Frågor till Svedala kommun Hur finansieras aktiviteterna?

1 1 (5) Frågor och svar från seminarium 1D på Rikskonferensen Frågor till Svedala kommun Hur finansieras aktiviteterna? Svedala kommun finansierar en del då det ingår i Ungas fritids ordinarie verksamhet. Sedan har föreningen sökt externa bidrag och fått beviljat från Sparbanken SYD, Postkodslotteriets kulturstiftelse och Lions international Svedala. Sedan har ungdomsledarna själva fått gå till Ungdomsparlamentet i Svedala kommun och söka om bidrag till föreningen. De har även tjänat in egna pengar genom att anordna disco för yngre barn och försäljning av kakor, dryck m.m. på olika evenemang i kommunen. Är ungdomsledare arvoderade? Nej, de gör detta ideellt. Eftersom det är Ungas fritid som startade projektet har ungdomarna valt att gå med i projektet på samma villkor som andra projekt och gruppverksamheter som drivs av kommunen. US1000, v 1.2, Även om Unga möter unga har blivit en förening har vi valt att inte arvodera ungdomsledarna då vi vill att de är med i föreningen pga av deras egna driv och engagemang och inte för de får lön. Däremot får ungdomsledarna belöning i form av vissa aktiviteter som bara vänder sig till ungdomsledarna. Det kan handla om resor inom Sverige eller en extra rolig aktivitet. Vem och hur väljs det ut vilka som får bli ungdomsledare? När höstterminen startar går personal från Ungas fritid ut och säger att de kan ansöka till att bli ungdomsledare. Vi marknadsför oss inom vår verksamhet men även på skolor och andra föreningar. Vi vill ha en blandad grupp, med ungdomar från olika bakgrunder och nationaliteter, olika kön och olika åldrar. Däremot har Ingeborg Löfgren ingeborg.lofgren@mucf.se Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) Medborgarplatsen 3 Box Stockholm tfn info@mucf.se

2 (5) vi inte behövt välja ungdomsledare de senaste åren utan vi har haft 8-12 stycken ungdomar som velat bli ungdomsledare. Första året var det många som sökte rollen som ungdomsledare och då valde vi utifrån att ha en mixad grupp samt att vi ville ha ungdomar med olika intresse och fritidsintressen. Så de kunde lära och hålla i egna aktiviteter. Hur kan man göra för att projekt som uppenbarligen fungerar ska lyftas in i ordinarie verksamhet? Känns som ett vanligt problem. När vi startade projektet hade vi stort stöd, både från vår chef och från andra i kommunen. Detta har gjort att Unga möter unga väldigt snabbt blev en del av Ungas fritids ordinarie verksamhet. Vi som drev igång projektet vara anställda som fritidsassistenter var det väldigt naturligt att få in det i ordinarie verksamhet då vi ska jobba med unga och stötta dem till att skapa en meningsfull fritid. Vi involverade fler kollegor i gruppen och hade ofta verksamhet i våra lokaler, så alla som besöker vår verksamhet kunde vara delaktiga. Vi har även valt att göra det till en förening som bygger på att ungdomarna själva håller verksamheten levande. Detta gör att det lättare kan gå in i ordinarie verksamhet för då personal från kommun enbart måste finnas med som vuxenstöd. Detta kan ske under ordinarie öppen verksamhet eller annan tid. Så mina tips är att förankra det i redan befintlig verksamhet och börja i smått och låt det sedan växa och bli en del av ordinarie verksamhet. Kontakt Svedala kommun Jasmine Wahlström, Samordnare Ungas Fritid Jasmine.Wahlstrom@svedala.se Frågor till Songlines Songlines: var i Sverige har ni er verksamhet? Vi är verksamma i följande län/regioner: Kalmar, Jönköping, Gotland, Västra Götaland, Blekinge, Gävleborg och nästa år även i Dalarna, Sthlm, Västmanland, Örebro, Skåne. År tre ska vi finnas i hela landet. Vi ligger under länsmusikorganisationerna i varje län. Numera heter de RMS och de bildar en förening som heter JMS. År tre kommer vi att ha ett utbildningsmaterial som vi ska arbeta vidare med i

3 (5) regionmusikorganisationer, kommuner, skolor och Kulturskolor för att fler med musiken/kulturen som redskap ska arbeta med integration och ett inkluderande samhälle. Angående Unga lär unga så får våra ungdomar ungdomslöner. Det projektet finansieras av medel från länsstyrelsen sk 37 a. I övrigt finansieras Songlines av Arvsfonden, men år tre är vi förhoppningsvis ett av de internationella programmen inom JMI. Hur träffar de nyanlända svenska vänner? Jag tror på teamskapande aktiviter och har lånat mycket från Svedala, Solna och ett fint gymnasium i Lerum. Att jobba med unga lär/möter ungaprojekt skapar en stark känsla av samhörighet. Att arbeta kring en allmän mötesplats är också väldigt viktigt. Hur har ni mött det faktum att många av dem ni jobbar med utvisas? Inte utvisas, men får avslag. Och mår fruktansvärt dåligt. Det är helt galet. Vi bjuder in politiker nu senast Maria Ferm för att diskutera det problemet. Sverige måste arbeta mycket hårdare med integration och mycket mindre med migration. Personligen driver jag ett ideellt boende Drömhotellet för just nu 43 killar. Att flytta omkring på unga människor som går i skolan och har sina aktiviteter är omänskligt. Drömhotellskillarna erbjuds också aktiviteter i Songlines regi. Vilka avgörande faktorer finns det för att en ung flykting lyckas i Sverige? Bättre att någon annan svarar, men jag tror på: Nätverk, kompisar, en känsla av sammanhang, bra utbildningsvägar som leder till jobb trygghet! Bra fritidsaktiviteter och helt skulle man bygga mötesplatser för ungdomar som kan behöva hjälp med praktiska frågor och annat i varje kommun. Att inte ha en tillhörighet i en egen familj kan göra att man känner sig ensam och utelämnad. Vi har pratat mkt om det där med vikten av att ha sin sociala familj omkring sig. Tryggheten i vänner och vuxna som lyssnar. Kontakt Songlines Helena Isaksson Baeck, frilansjournalist, filmproducent helena@helenaisaksson.se Frågor till Projekt X, Solna stad

4 (5) Hur träffar de nyanlända svenska vänner? Som vi i Project X såg det så fanns det en stor önskan att träffa etablerade ungdomar men att det finns många hinder för att bryta isen. Med projektet lyckades vi bryta den något. Hur har ni mött det faktum att många av dem ni jobbar med utvisas? Vi på Solna Ungdomscafé samarbetar med ungdomsmottagningen och får handledning av psykologerna som arbetar där. Det har vi ordnat själva efter att vi insåg att det var ohållbart att arbeta engagerat och professionellt utan andrum och vägledning. Vi har även bra kommunikation med en av gymnasieskolorna i Solna där flera av våra ungdomar går. Det är bra för att ha gemensam översyn över hur situationen ser ut för de som mår dåligt. ProjektX: hur samverkade ni i den egna kommunen? Inom projektet så bjöd vi in andra fritidsgårdar och föreningar till att göra aktiviteter. Fritidsledare i staden kunde då själva planera och genomföra aktiviteter som deltagarna anmälde sig till. Föreningslivet i staden är rikt och flera erbjöd aktiviteter inom projektet som senare ledde till att de fick nya medlemmar. Vilka avgörande faktorer finns det för att en ung flykting lyckas i Sverige? Många av de som vi möter har ett starkt driv och jobbar hårt för att klara av skolan. De är aktiva på sin fritid med träning och plugg. Men den långa väntan på besked om uppehållstillstånd tar många gånger ut sin rätt. Det leder till utmatning. Även de som får PUT eller TUT lider ibland av dåligt samvete inför sina vänner som fortfarande väntar eller får utvisningsbeslut. Insikten efter uppehållstillstånd, att man lyckats och att det faktiskt även innebär att chansen att återse familjen är minimal, kan många gånger också vara känslosam. De lever i en enormt stressad situation. Men "faktorer för att lyckas" är kanske just det som många av de projekt i Becoming a part of Europe visar på, att få möjlighet att delta i en gemenskap, att känna ett sammanhang och delaktighet. Kontakt Projekt X, Solna stad Emma Sturén Emma.Sturen@solna.se

5 (5) 1D. Inkludering av unga nyanlända i Sverige och i Europa så här kan det gå till! EU-projektet Becoming a part of Europe ska underlätta inkluderingen av unga nyanlända. Projektet visar på goda exempel från verksamheter i Europa utifrån ett ungdomsperspektiv med icke-formella metoder som är beprövade. Vad funkar när man ska inkludera, varför funkar det, och hur gör man? Becoming part of Europe drivs av Sverige med åtta andra europeiska länder. Inkluderingen av unga i utanförskap är en av vår tids största samhällsutmaningar. Det är en stor andel unga som upplever sig exkluderade i skolan och i arbetslivet. Under seminariet lyfter vi därför behovet av och mervärdet med alternativa möjligheter till lärande för den sociala inkluderingen av unga i utanförskap. Medverkande: Helena Isaksson, Songlines. Emma Sturén, Stina Spethz, Ali Ahmadi, Victoria Taylor, Solna Ungdomscafé, Solna stad. Jasmine Wahlström, Tuba Charkhy Habib, Svedala kommun. Gunilla Lundberg, Morteza Akbari, Enter Sweden IT-guide

Relevanta dokument

Samordning mellan ensamkommande ungdomar på boenden och civilsamhället

Socialförvaltningen Administrativa avdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2017-05-03 Handläggare Nina Ström Telefon: 08-508 25 026 Till Socialnämnden 2017-05-16 Samordning mellan ensamkommande ungdomar