Sortera mera. En studie av hushållens deltagande i källsortering av matavfall i Falköpings kommun

Transkript

1 Sortera mera En studie av hushållens deltagande i källsortering av matavfall i Falköpings kommun Ida Helander Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram, Göteborgs Universitet

2 Sammanfattning Idag kan boende i småhus i Falköpings kommun sortera ut sitt matavfall och på det sättet minska mängden restavfall som går till förbränning. Sorterat matavfall utgör huvuddelen av råvaran för produktion av fordonsgasen som är planerad att starta Genom att sortera ut matavfall bidrar hushållen till såväl lokal produktion av förnyelsebar energi som till ett kretslopp av viktiga näringsämnen. Målet är att minst 75 % av dem som har möjlighet att sortera ska göra det. Det övergripande syftet med denna studie är att ge förslag på hur detta mål skall uppnås. För att utforma dessa förslag, syftar även studien till att kartlägga hur många hushåll och vilken typ av hushåll som idag (2006) sorterar sitt matavfall, samt att undersöka de bakomliggande orsakerna till att inte fler av hushållen sorterar sitt matavfall. Uppsatsen innehåller en nulägesbeskrivning, dels av hushållen som har möjlighet att sortera och dels av insamling och behandling av matavfallet. Därefter presenteras resultat och diskussion av intervjuundersökningen, sist kommer förslag till ett åtgärdsprogram. Det viktigaste resultatet intervjuundersökningen visar är att hushållen saknar en helhetsbild, det stora perspektivet på nyttan med att sortera. Här finns ingen skillnad mellan hushåll som sorterar och inte. Däremot skiljer sig de som sorterar och inte, genom att de som sorterar litar på systemet, medan de som ej sorterar inte litar på att fraktionerna inte blandas. Det krävs en planerad information som både är lättillgänglig och långsiktig, för att få fler hushåll att börja sortera men även för att få en välsorterad råvara till rötning. För öka utsorteringen av matavfall behöver arbetet fortsätta med att ansluta fler restauranger, livsmedelsbutiker och hyreslägenheter. Sortering på stadshuset bör starta snarast för att föregå med gott exempel och ge förtroende för systemet. i

3 Förord I samband med att Falköpings kommun satsade på sortering av matavfall var jag med och startade miljögruppen på Ållebergsgymnasiet i Falköping. Miljögruppens syfte är att skapa förståelse hos barn och ungdomar för miljöfrågor i allmänhet och för källsortering av matavfall i synnerhet. Nu (2006) studerar jag vid Göteborgs Universitet på Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram med humanekologi som inriktning. Under sommaren 2006 var jag anställd som miljöinformatör på Falköpings kommun. Under denna period utfördes insamlandet av det empiriska materialet och en första rapport skrevs, vilken denna C-uppsats i Humanekologi bygger på. Jag vill tacka alla som ställt upp på intervjuer, delgett information och hjälpt mig under arbetets gång. På Falköpings kommun vill jag särskilt tacka Krister Pettersson för inspiration och vägledning, samt Sivan Tegnhammar, Tage Åkesson och Per Arnander för hjälp och råd. Jag vill även tack min handledare Mathias Gustavsson, avdelningen för Humanekologi på School of Global Studies vid Göteborgs Universitet för vägledning och stöd. ii

4 Innehåll 1. Inledning 1 2. Syfte & Frågeställning 2 3. Metod 2 4. Upplägg och avgränsningar 3 5. Nuläget Årsskiftet 05/ Insamling av matavfall Behandling av matavfall 6 6. Ekonomi 7 7. Resultat av kartläggning av brukare och icke-brukare 8 8. Resultat av intervjuundersökning Varför sorterar vissa matavfall och andra inte? Medborgarnas medvetenhet och förståelse Information Övriga kommentarer Diskussion - intervjuundersökning Åtgärdsförslag Förslag till fortsatt arbete Referenser 16 iii

5 1. Inledning Falköpings kommun har beslutat att satsa på en ekologiskt hållbar utveckling som skall leda till: Förbättrad cirkulation av växtnäringsämnen Minskad belastning på miljön Ökad användning av förnyelsebara råvaror Effektivare användning av energi och andra resurser Ökat återbruk, återanvändning och återvinning En bevarad och stärkt biologisk mångfald Som ett steg i att uppnå detta har man infört sortering av matavfall, ur vilket man producerar biogas genom rötning. Denna kommer under våren 2007 att börja förädlas till fordonsgas i en uppgraderingsanläggning. Fordonsgas, en lokalt producerad förnyelsebar energikälla, kommer att distribueras till kunderna från en tankstation som kommer att stå färdig under hösten Detta är även ett steg för att nå Falköpings kommuns mål på att minska koldioxidutsläppen med 25 % från 1997 års nivå till år Rötresten från biogasproduktionen komposteras och återförs i kontrollerad form till jordbruksmark på Falbygden, vilket skapar ett hållbart kretsloppssystem för viktiga näringsämnen. Efter införandet av detta tekniska system för sortering av matavfall har inte antalet hushåll som sorterar ökat i den grad som Falköpings kommun önskat. Detta är ett exempel på att det inte räcker med att få tekniska lösningar på plats. Tekniska system består av både tekniska och sociala komponenter och överväganden, och det tekniska och det sociala är oundvikligen invävda i varandra (Blomkvist, Pär & Kaijser, Arne, 1998). Det har saknats ett underifrånperspektiv med de sociala komponenterna i införandet av detta system för sortering av matavfall, då det måste integreras i människors liv för att fungera på bästa sätt. Det är människorna som ska använda systemet som ger förutsättningarna för att det ska fungera. Varje individ kan genom att sortera sitt matavfall bidra till såväl lokal produktion av förnyelsebar energi som till ett viktigt kretslopp av näringsämnen. Medborgarna kan bidra till att minska belastningen på miljön lokalt och globalt, men även till tillväxt i kommunen. En hållbar utveckling, som gynnar alla både nu och i framtiden. Detta helhetsperspektiv är en viktig drivkraft för att få fler människor att sortera sitt matavfall. Inom miljöpsykologin talar man om korrelation mellan attityd och beteende, enligt Biel (2005) kan man vara väl medveten om negativa miljöeffekter, men det betyder inte att man handlar därefter. Oftast sätter vi andra värden först, istället för att tänka på vilka miljökonsekvenser vårt beteende kan leda till. Biel (2005) påpekar att det är väsentligt att påminna människor om hur de borde bete sig. Genom att informera om helhetsbilden med att sortera sitt matavfall, kan det leda till att människors beteende blir mer miljövänligt. 1

6 2. Syfte & Frågeställning Vid införandet av Combi Systemet i Falköpings kommun år 2000, vilket gör det möjligt att sortera ut matavfall, stod det hushållen fritt att välja att sortera eller inte. Efter starten har ökningen av hushåll som sorterar endast varit marginell. Det är nu beslutat att bygga en uppgraderingsanläggning (FEAB/Göteborgs Energi) och en tankstation för fordonsgas (Fordonsgas Sverige AB) i Falköping. Detta ger ännu ett incitament för kommunen att öka biogasproduktionen. Ett led i detta är att få fler hushåll att sortera ut matavfall. Effektivast ökning på kort sikt är att öka andelen av Falköpings hushåll som redan idag har Combi Systemet men inte sorterar sitt matavfall. Det övergripande syftet med denna studie är att ge förslag till ett åtgärdsprogram för hur Falköpings kommun ska uppnå sitt uppsatta mål på att minst 75 % av de hushåll som har Combi Systemet ska sortera ut sitt matavfall. För att närma sig syftet har en kartläggning av hur många hushåll och vilken typ av hushåll som idag (2006) sorterar sitt matavfall genomförts, samt en analys av de bakomliggande orsakerna till att inte fler av hushållen som har systemet sorterar sitt matavfall. Den övergripande frågeställningen är: - Hur ska Falköpings kommun nå det uppsatta målet på att minst 75 % av hushållen med Combi Systemet ska sortera sitt matavfall? För att besvara denna övergripande frågeställning har följande underfrågor används: - Finns det några trender hos brukare/icke-brukare? - Vad är de bakomliggande orsakerna till att inte fler av dem som har möjligheten att sortera sitt matavfall gör det? 3. Metod Studien inleddes med inläsning av Falköpings kommuns system för sortering av matavfall i form av årsrapporter och årsredovisningar från starten till idag, samt genomgång av tidigare informationsmaterial, informationskampanjer och tidningsurklipp. Insamling av bakgrundsinformation till studien bestod även av diskussioner med berörda personer samt studiebesök. För att beskriva nuläget gjordes en kartläggning genom samkörning av kundregister och KID (Kommun Innevånare Databasen), detta för att identifiera eventuella trender mellan ålder, antal individer i hushållen och om man sortera matavfall eller inte. Även en kartläggning av sorteringsfrekvensen i olika Combi Systemområden och gata för gata gjordes. Se bilaga A för karta över Combi Systemområden. För att beskriva nuläget genomfördes även öppna intervjuer 2

7 med dem som arbetar med systemet/insamlingen: LBC Falköping insamlingen av matavfall; Renhållningsavdelningen; VA-verket biogasproduktion; PRslamsugning kompostering av rötresten och distribution av biogödsel tillbaka till odlingsmark; andra berörda aktörer. Med fokusgruppmetoden (Grudens-Schuck, Larson, Lundy Allen, 2004) fastställdes en kvalitetskarta med betydelse och betyg på faktorer som är viktiga för att man skall sortera matavfall. Detta för att få en första bild av brukare/ickebrukares upplevelser av Combi Systemet. Fokusgruppen bestod av fyra anställda på stadshuset som har Combi Systemet. Arbetsgången med fokusgruppen följde en mall där deltagarna först fick uttrycka vilka faktorer de tycker är viktigast för att de skall sortera matavfall. Därefter fick deltagarna betygsätta hur väl dessa faktorer införlivas idag. Från betydelsen och betygsättningen på varje faktor ges en prioriteringsfaktor som visar vad som ska prioriteras för att få fler att sortera sitt matavfall på en så kallad kvalitetskarta. Resultatet av fokusgruppen visade tydligt att information, framförallt angående nyttan med sortering av matavfall, är den viktigaste faktorn för om man sorterar eller inte. Se bilaga B för fokusgruppsresultat. Utifrån fokusgruppens resultat genomfördes 32 semistrukturerade intervjuer med hushåll på två olika gator, en gata där majoriteten sorterar matavfall 1 och en där endast ett fåtal sorterar sitt matavfall 2. Denna metod användes då den ger en djupare förståelse på grund av att informanterna har möjlighet att diskutera fritt. Intervjuerna inriktades på informanternas förståelse av systemet samt vad och hur hushållen vill informeras för att sortera sitt matavfall. Urvalet av en gata där största delen av hushållen sorterar och en där få sorterar gjordes dels för att fånga upp brukare och icke-brukare. För att få en bild av båda grupperna och för att identifiera barriärerna mellan dessa två grupper. Samt för att undersöka om skillnaden ligger mellan gatorna eller mellan brukare och icke-brukare. Informanten i varje hushåll var den/de som öppnade dörren. Se bilaga C för intervjumall. Intervjuerna utgör att underlag som kan illustrera varför vissa sorterar och andra inte, dock bör man vara försiktig med generella slutsatser trots att informanterna är samstämmiga. 4. Upplägg och avgränsningar Studiens upplägg är så att först ligger det en inledande del med inledning, syfte och frågeställning samt metod. Efter denna del kommer en nulägesbeskrivning som innehåller en kartläggning av hushållen med Combi Systemet och behandlingen av matavfallet. Därefter presenteras resultatet av intervjuundersökningen, med påföljande diskussion av resultatet. Efter detta lämnas ett antal åtgärdsförslag, följt av förslag på fortsatt arbete. 1 Bengt Heljesgatan, Falköping, 19 hushåll där 84 % sorterar. 2 Rosenhillsgatan, Falköping, 16 hushåll där 13 % sorterar. 3

8 Studien är inriktad på de hushåll som idag har Combi Systemet (4834st) i Falköpings stad och i övriga tätorter i Falköpings kommun (Se bilaga B). De hushåll som idag har Combi Systemet är endast de som bor i småhus, flerbostadshus är inte anslutna till detta system. 36 abonnenter har exkluderats i studien på grund av att 24 av dessa är föreningar och liknande, samt att 12 personer inte är bosatta i Falköping. De hushåll med egen kompost (162 st.) har exkluderats från studien, då dessa inte är intressanta för att åstadkomma en ökning av antalet som lämnar matavfall till kommunens rötningsanläggning. Falköpings kommun har även som mål att minska mängden restavfall från restauranger, genom att öka insamlingen av matavfall, detta ingår inte i denna studie. Likaså har kommunen ett mål på att ansluta hyreshus till systemet, även detta är exkluderat från denna studie. 4

9 5. Nuläget Årsskiftet 05/06 Falköpings kommun började installerade Combi Systemet år Under en 2- årsperiod installerades 2662 Combi System i anslutning till småhus i Falköpings stad och 2172 Combi System i anslutning till småhus i övriga tätorter i Falköpings kommun. Insamlingen av matavfall startade Idag är även samtliga skolor anslutna till detta system och majoriteten av ålderdomshemmen, samt ett fåtal restauranger. Det finns planer på att även införa systemet i flerbostadshus Insamling av matavfall Combi Systemet är ett papperssäcksbaserat system med ventilerade säckhållare, med en säck för restavfall (180 l) och en säck för matavfall (90 l). Utformningen av papperssäcken och det ventilerade systemet gör att avfallet torkar, vilket kan minska vikten upp till 40 %. På stativet finns plats för ytterligare en säckhållare, där sätts en säckhållare med en tom säck vid hämtning av den säckhållare som ska tömmas, vilket betyder att det räcker med att gå in till hushållet en gång per tömning (Friberg, 2006). Detta för att förbättra arbetsmiljön, efter införandet av Combi Systemet har frånvaro på grund av skador i arbetet eliminerats hos personalen som hämtar avfall med detta system (Andrésen, 2006). Insamlingen utförs på entreprenad av Lastbilcentralen (LBC) i Falköping. LBC har idag fyra bilar för Combi Systemet, varav tre används. Dessa tre kör på full kapacitet, men får man upp antalet hushåll som sorterar matavfall, kan resurserna omorganiseras och insamlingen ske smidigare. Sorterar man ut matavfall, hämtas matavfallet varannan vecka och restavfallet var 4: de vecka. Detta med undantag för barnfamiljer med blöjbarn, där restavfallet hämtas varannan vecka. Sorterar man inte ut matavfallet hämtas restavfallet varannan vecka. För att främja kommunens övergripande mål; öka befolkningen i kommunen med tonvikt på yngre familjer och ungdomar, införde tekniska nämnden hämtning av restavfall varannan vecka för barnfamiljer med blöjbarn. Idag kör sopbilarna omvägar då hushåll på samma gata har olika typer av hämtning. Genom att fler ansluter sig till sortering av matavfall kan alltså sophanteringen bli effektivare. Effektivast ökning kan ske inne i Falköpings stad, där hämtningen idag är mest ineffektiv. Det finns ingen begränsning för bil och personal i insamlingsfasen för att öka antalet som sorterar matavfall. Målet att 5

10 1000 fler hushåll skall börja sortera så snart som möjligt, är enligt LBC fullt möjligt idag. (Friberg, 2006) 5.2. Behandling av matavfall Biogasanläggningen har tillstånd att ta emot och röta max ton lättnedbrytbart organiskt avfall per år, vilket är ca 14 ton per arbetsdag. Belastningen i år har i genomsnitt varit 3,6 ton/dag. Anläggningen har provkörts på högsta nivå och den har fungerat tillfredställande. Så i rötningsfasen av matavfallet finns idag ingen begränsning för att öka antalet som sorterar matavfall (Åkesson, 2006). PR-slamsugning, som behandlar rötresten, har tillstånd att ta emot och kompostera 5000 ton rötrest per år. I dagsläget behandlar man endast ca en femtedel av detta, så inte heller i denna del av behandlingsfasen finns begränsningar för att öka insamlingen av matavfall. (Nordh, 2006) Så här produceras biogasen i Falköping: 1. Hämtningen av matavfallet från hushållen utförs på entreprenad av LBC. 2. Det levereras till avfallsanläggningen, där det töms i en traktordragen blandnings- och grovmalningsvagn. 3. Vagnen körs till biogasanläggningen på VA-verket, där det grovmalda matavfallet töms i en mottagningsficka. 4. Från mottagningsfickan transporteras det med skruvar till en s.k. pulper, där det finfördelas och spädes med vatten till ett pumpbart material. 5. Mellanlagring sker i en bufferttank på 200 m 3, detta för att rötkammaren ska kunna förses med material sju dagar i veckan, trots att matavfall bara tas emot måndag till fredag. 6. Från bufferttanken pumpas materialet kontinuerligt in i rötkammaren, där det värms upp till 38 o C, omloppstiden är ca 21 dygn. Rötrest 6. Rötresten pumpas till ett slamlager för avvattning. 7. Efterkompostering sker tillsammans med strukturmaterial t.ex. halm, grönflis på Tomten. 8. Detta sker i strängar som luftas genom vändning. Komposteringstiden är olika beroende på vad produkten ska användas till. 9. Färdig kompost provtas och vidareförädlas. 10. Därefter distribueras det ut på jordbruksmark. Idag 6. Biogasen samlas upp i en gasklocka. 7. Idag säljs biogasen till mejeriet för uppvärmning vid pulvermjölksprodu ktion, biogasen försörjer även VAverket med dess energibehov. 6 Biogas Mål 6. Göteborgs energi och FEAB kommer under 2007 att bygga en uppgraderingsanläggning för att rena biogasen från fukt & koldioxid. 7. Fordonsgas Sverige AB kommer under hösten 2006 bygga en tankstation där den förädlade gasen kommer att säljas till kunden.

11 6. Ekonomi Innan systemet infördes, togs beslutet att det skulle vara upp till varje hushåll att välja sortering av matavfall eller ej. Orsaken är att man vill att det ska finnas en lust att sortera matavfallet snarare än att medborgarna ska känna sig tvingade. Detta då man vill få en välsorterad råvara för rötning. Som ett incitament för att sortera sattes en lägre avgift på sophämtningen för de hushåll som sorterar. Skillnaden i pris för hushåll som sorterar och hushåll som inte sorterar är medvetet satt på en nivå så att hushållen inte valde att sortera enbart på grund av den ekonomiska faktorn (Pettersson, 2006). Detta av samma anledning som ovan att man vill ha en välsorterad råvara. Idag kostar det hushållen 422 kronor mindre per år om man sorterar ut sitt matavfall. Familjer som sorterar och har blöjbarn, har oftare hämtning, för dem kostar det 211 kr mindre per år än om de inte sorterat. En avgift för fel behållare utan giltigt skäl har framtagits men ännu inte införts. För verksamheter såsom restauranger är kostnaden för hämtning av matavfall upp till tre Combi säckar 45 kr gången, har verksamheten fyra till sex Combi System tunnor är kostnaden för tömning 146 kr per gång, vilket är samma pris som hämtning av en 600-liters container. Fördelen med Combi Systemet är att matavfallet kan hanteras på ett bättre sätt, dock tar Combi ställen mer plats är 600- liters container (Karlsson, 2006). Idag betalar renhållningsavdelningen på Falköpings kommun en engångssumma på kr per år till biogasanläggningen för omhändertagande av matavfall. Under 2005 tog biogasanläggningen emot 790 ton matavfall från Falköpings kommuns insamlingssystem för matavfall. Detta ger en kostnad på ca kr/ton. Restavfallet skickas till förbränning i Lidköping, deras mottagningsavgift är mellan okt - april 565 kr/ton och mellan maj - sep 665 kr/ton. Under år 2005 skickades ton till förbränning. Total kostnad kr/år för Här tillkommer att transporten till Lidköping kostar 95 kr/ton. Detta ger en total kostnad på kr under 2005 (Rytter, 2006). Vid ökning av mängden matavfall som samlas in av Falköpings kommun, minskar alltså kostnaden för förbränningen av restavfall. Medan kostnaden för omhändertagande av matavfall inte ökar då detta inte är en viktbaserad kostnad utan en engångssumma per år, vilket betyder att ju mer matavfall som samlas in minskar kostnaden per ton omhändertaget matavfall. Dessutom går avgiften för matavfallet till en annan del av Falköpings kommuns verksamhet och inte som avgiften för restavfall som försvinner ur Falköpings kommun. Det betyder således att Falköpings kommun totalt sett tjänar på ökad sortering och behandling av matavfall. 7

12 7. Resultat av kartläggning av brukare och ickebrukare I tabell 1 visas antalet hushåll med Combi Systemet i Falköpings kommun som vid årsskiftet 05/06 sorterade sitt matavfall. Tabell 1 Antal hushåll Combi System Procent Exkl. hushåll med egen kompost Sorterar matavfall 2v.+ 4v ,0 % Sorterar matavfall 2v.+ 2v ,5 % Sorterar ej matavfall ,7 % Totalt avser studien 4637 hushåll som antingen sorterar sitt matavfall eller inte. Kartläggningen visar att 2470 hushåll, alltså 52,5 % av de hushåll som har tillgång till Combi Systemet sorterar ut sitt matavfall. Hushållen som inte sorterar uppgår till 2166 stycken denna grupp utgör 46,7 %. För att nå målet på att 75 % av hushållen med Combi Systemet ska sortera sitt matavfall, krävs det att ytterligare 1008 st. hushåll börjar sortera sitt matavfall. En geografisk kartläggning har även gjorts som visar hur många som sorterar i varje Combi system område, men även på gatunivå i Falköpings kommun. Alltså finns nu ett register som visar hur många och vilka som sorterar på varje gata i Falköpings stad och övriga tätorter i Falköpings kommun. Utifrån detta register kan man rikta direkta åtgärder på de områden/gator där sorteringsfrekvensen är som lägst för att få en effektiv ökning av antalet hushåll som sorterar matavfall. Se bilaga D och bilaga E för diagram över sorteringsfrekvens. Hushållen delades in i tre åldersgrupper; barnfamiljer 3, vuxna mellan 20 och 64 år och vuxna över 64 år. Det finns ingen markant skillnad mellan åldersgrupper och huruvida man sorterar eller inte. I åldersgrupperna barnfamiljer och vuxna mellan år är det i stort sett lika många hushåll som inte sorterar som sorterar sitt matavfall. I åldersgruppen vuxna över 65 finns dock en skillnad, kartläggningen visar att det är betydligt fler hushåll som sorterar än hushåll som inte gör det i denna åldersgrupp. Se figur 1 3 Hushåll med vuxna (20-65år) och barn (0-19år) 8

13 Figur 1 Diagram över antal som sorterar och inte i olika åldersgrupper Antal Hushåll Barnfamiljer Vuxna (20-64 år) Pensionärer (>65 år) 0 sorterar ej sorterar Andel som sorterar eller ej, relaterat till hur många personer det bor i varje hushåll, visar inga markanta trender, vilket figur 2 visar. Gruppen med två individer per hushåll är den grupp där andelen som inte sorterar är minst. Dock är denna grupp viktig då majoriteten av dem som kan sortera med Combi Systemet är hushåll bestående av två personer. Andelen som inte sorterar är störst bland hushåll med tre personer. Resultatet visar att hushållsstorleken inte påverkar om man sorterar eller inte. En ökning av antalet som sorterar bör ske inom alla grupper av hushåll, men kanske framförallt inom gruppen med två individer per hushåll, då denna grupp består av en tydlig majoritet av hushållen. Figur 2 Diagram över andel som sorterar och inte i relation till totalt antal personer i hushållet 100% % 80% 2000 Procent 70% 60% 50% 40% 30% Totalt antal hushåll Sorterar (%) Sorterar ej (%) Totalt antal hushåll 20% % 0% Antal personer i hushållet 0 Förklaring figur 2: Staplarna illustrerar andelen som sorterar och inte i relation till antal personer i hushållet, i procent (avläses åt vänster). Triangeln i staplarna visar totala antalet hushåll i varje kategori, i absoluta tal (avläses åt höger). Hushåll bestående av mer än fem personer, har exkluderats då dessa endast består av 98 hushåll och därigenom bli procentsatserna inte relevanta. 9

14 8. Resultat av intervjuundersökning I denna del av uppsatsen redovisas resultatet av intervjuundersökningen. Två gator i Falköpings stad valdes ut, utifrån kartläggningen av sorteringsfrekvensen på varje gata. En gata där majoriteten sorterar matavfall och en gata där endast ett fåtal sorterar sitt matavfall, med liknande antal hushåll valdes ut för att få en bild av brukare och icke-brukares inställning och förståelse av systemet. Men även för att undersöka barriärerna mellan dessa två grupper. Totalt intervjuades 32 hushåll, två av dessa hade egen kompost och exkluderas i studien. Se bilaga E för intervjumall Varför sorterar vissa matavfall På frågan varför man valt att sortera matavfall har informanterna olika anledningar. En återkommande anledning var att man trodde att man var tvungen. Vissa av dessa syftade på att de var tvungna för att priset var högre om man inte sorterade, en av informanterna uttryckte det så här: Jag trodde vi var tvungna eller ja annars är det ju högre avgift. Andra visste inte att de faktiskt hade ett val. För ett fåtal av informanterna var det den ekonomiska faktorn som gav dem den sista knuffen för att börja sortera. Andra informanter har praktiska anledningar till att de började med sortering av matavfall, framförallt påpekade de att de valde sortering för att det blev för fullt i tunnan om de inte sorterade. Majoriteten anger dock att anledningen till att de började sortera var att de vill värna om miljön. En informant sa att deras son lärt sig i skolan om sortering och bestämde att familjen skulle börja sortera. Största delen av dem som valt att sortera påpekar att de trodde att det skulle vara jobbigt och krångligt att sortera ut matavfall men är förvånade över att det är smidigt och tycker att systemet fungerar bra. Som en informant uttrycker det: Jag är överraskad att det fungerar så bra. En annan uttrycker det så här: Det är ett bra system, perfekt för det är så enkelt, inte det minsta krångligt, jag skulle inte vilja vara utan det och andra inte? Informanterna som inte sorterar faller in under två kategorier. En som inte ens funderat på att sortera eller vet att de har möjlighet att sortera. Så här uttrycks det av en informant: Det verkar lite äckligt, vi har inte tänkt så mycket på de, vi är väl bekväma. Andra kan inte ens ge en anledning till varför de valt att inte sortera, det vanligaste svaret är att det inte blivit så, bara. Denna grupp har inte gjort ett aktivt val att inte sortera. En sjättedel sade sig inte veta att de kan sortera sitt matavfall, några av dessa trodde att det bara var på försök på vissa gator. Den andra typen av hushåll har tagit beslutet att inte sortera av olika anledningar. De tre anledningar som har uttryckts är för det första att informanterna tycker att det är för lång tid mellan tömningarna av restavfall om man sorterar. Det är alldeles för länge med hämtning av restavfall var 4: de vecka, det blir ju inte så trevligt att låta soporna stå så länge. Dessa uttrycker att de skulle börja sortera 10

15 matavfall om de fick hämtning av restavfallet oftare. Den andra anledningen som uttrycks är att de inte tror sig ha tillräckligt med matavfall, för att det ska löna sig att sortera. Det blir så lite [matavfall], har man barn är det annat. För det tredje uttrycker informanterna att det inte lönar sig att sortera matavfall, dessa informanter ser bara till den ekonomiska faktorn. Det är för mycket jobb för det lilla man får. Denna person syftar på skillnaden i taxa om man sorterar eller ej Medborgarnas medvetenhet och förståelse - Man undrar lite om det går rätt väg eller om det blandas. Det som uttrycks av majoriteten av dem som inte sorterar är känslan av att fraktionerna ändå blandas. Man vet ju inte hur det är om det blandas sen ändå. Dessa uttrycker att de inte litar på att fraktionerna inte blandats efter att de hämtats. Jag ska inte säga att jag misstror, men man hör ju att det slås ihop. Ingen av de informanter som sorterar uttrycker denna känsla. På frågan om de vet vad som händer med det utsorterade matavfallet är det endast sex informanter av trettio (20 %) som vet att det produceras biogas av denna fraktion. Här finns ingen skillnad mellan gatorna, tre personer på varje gata vet att det produceras biogas av matavfallet. Det bör tilläggas att av dessa sex informanter, är två av dem kommunanställda och en tredje hade sökt jobb på biogasanläggningen. Elva av trettio hushåll vet att matavfallet (rötresten) komposteras, ungefär hälften av dessa tänkte bara logiskt och antog att det komposterades, de övriga visste att det komposterades Information - Det måste finnas mer information lättillgängligt! De som sorterar tycker att de fått bra information om systemet i inledningsfasen, majoriteten av dessa uppger att de var på informationsmöte vid starten och tyckte att det var bra. Det enda några anser sig sakna är information om nyttan och ett helhetsperspektiv. Vi fick mycket information i början, man jag saknar det stora perspektivet. De som inte sorterar anser sig inte fått bra information om systemet, vissa påpekar dock att de kanske fått information men inte minns eller tagit den till sig. Här ligger skillnaden i huruvida de anser sig fått bra information inte mellan gatorna, utan mellan dem som sorterar och inte sorterar. Två informanter var nyinflyttade, en på varje gata. Dessa har inte fått någon information om systemet överhuvudtaget och visste inte att de hade möjligheten att sortera ut sitt matavfall. Båda dessa familjer anmälde under intervjun att de vill börja sortera. Vad? Till dem som inte sorterar ställdes en fråga om vad de behöver för information för att bli motiverade och ta steget att börja sortera. Det som majoriteten tyckte var allra viktigast var att man får en tydlig bild av nyttan med att sortera. Alltså 11

16 användningsområdet, vad som händer med matavfallet efter att det hämtats, helt enkelt varför man ska sortera. Det som även uttrycks vara viktigt är information om vad det kostar. Samt hur man ska sortera, så att det blir enkelt att sortera ut sitt matavfall. Även praktiska detaljer nämns, som till exempel hur ofta tömning sker och var man får tag på påsar. Hur? Alla informanter frågades även hur de på bästa sätt tar till sig information. Även om alla som var på informationsmöte vid starten tyckte att det var bra, är det endast ett fåtal som nämner det som ett bra sätt att förmedla information. De som nämner detta påpekar att det är viktigt att få en dialog med kommunen. Ett fåtal uttrycker att det allra bästa sättet är att bli personligt informerad av en person som kommer ut och informerar. Av de trettio informanterna är det 70 % som anser att ett utskick hem i brevlådan är det bästa sättet att få information på. Här påpekas att det måste vara kortfattat och lättförståligt, samt att det är viktigt med ett telefonnummer i utskicket dit man kan vända sig om man har frågor. Ytterligare två informationsvägar uttrycks; 10 % tycker att Internet är bäst och 13 % tycker att Falköpings Tidning är den bästa informationskanalen Övriga kommentarer Alla informanter, även om de sorterar matavfall eller inte, påpekar att de sorterar annat avfall (de vet dock inte att det handlar om förpackningar). Många informanter har även åsikter om systemet för återvinning av förpackningar. Dessa påpekar att systemet måste bli bättre, att tippen bör byggas ut och ha mer öppettider, samt att det behövs mer återvinningsstationer. 9. Diskussion - intervjuundersökning De som sorterar matavfall är alla mycket nöjda med systemet medan de som inte sorterar är mer skeptiska. Man ser tydligt denna skillnad mellan hushåll som sorterar och inte. En skillnad mellan gatorna är inställningen när systemet infördes, ingen på den gatan där majoriteten sorterar såg det som ett problem att byta sopsystem. Denna gata ligger i ett relativ nybyggt område och en informant påpekar att sopsystemet kom när många på gatan byggde sina hus. På den gatan där endast ett fåtal sorterar uttrycker majoriteten att det var bökigt och jobbigt när tunnorna skulle upp och att de var fula. Kenneth Karlsson (2006) som var med och planerade installationen av systemet, såg en tydlig trend i att när hushållen skulle välja att sortera eller inte, påverkade grannarna varandra i hög grad. Fanns det någon på gatan som var emot systemet påverkades resten av gatan till att välja att inte sortera matavfall. Samtidigt var det även tvärt om, att resten av gatan påverkades till att börja sortera om någon på gatan gick före. Gatan där endast ett fåtal sorterar kan vara ett exempel på detta, då en av informanterna tydligt var emot Combi Systemet, Det är ett horribelt system, i andra kommuner skrattar de åt oss. En informant på samma gata svarar 12

17 så här på varför de valde att inte sortera: När systemet kom var jag helt övertygad om att det här ska vi satsa på, men jag pratade med grannar och de tyckte, ska du stå där och slita. En intressant skillnad ligger i de två olika typerna av icke-brukare. Den ena kategorin har inte funderat över att de faktiskt kan sortera, den andra har funderat och har anledningar till sitt val. Det är tänkbart att den förstnämnda gruppen kommer att vara den svåraste gruppen att få till att börja sortera. Då den sistnämnda uttrycker kritik som bör beaktas för att få dem att börja sortera. Kan man lösa dessa, ofta praktiska anledningarna, är denna kategori av icke-brukarna öppna för att börja sortera sitt matavfall. Möjligen bör man göra tömningsfrekvensen mer flexibel. Genom att låta de som vill ha hämtning av restavfallet varannan vecka få det, även om de inte har blöjbarn och låta dem betala den högre avgiften. Detta skulle dock eliminera ett incitament för att sortera ut förpackningar och inte slänga dem bland restavfallet. Den uttryckta känslan, hos dem som inte sorterar, att de inte litar på att fraktionerna inte blandas, kan vara ett sätt att slippa fundera på att börja sortera, genom att skylla på att systemet inte fungerar, en myt som måste dödas. Detta kan vara en barriär mellan dem som sorterar och de som inte gör det. För att få fler att sortera måste medborgarna lita på systemet, det krävs en trovärdighet runt systemet. Vad intervjuerna visar är att ytterst få vet nyttan med att sortera matavfall, det intressanta här är att detta inte skiljer sig mellan brukare och icke-brukare. De som sorterar litar på att det går rätt väg, men vet inte vart denna väg går. De som inte sorterar litar inte på systemet, möjligen till stor del för att de inte vet vad slutprodukterna blir. Här krävs en förståelse hos befolkningen, detta för att dels för att minska mängden restavfall och därigenom öka mängden råvara till rötning, men även för att få en välsorterad råvara av hög kvalitet. 10. Åtgärdsförslag När tekniska system införs, som vid Falköpings kommuns satsning på källsortering av matavfall med Combi Systemet, räcker det inte att införa tekniken på ett bra sätt. För att människor ska använda systemet och det ska fungera på bästa sätt, måste systemet integreras i människors liv. Då det till viss del handlar om att ändra människors livsmönster. Det arbetades mycket med att integrera systemet i hushållen då det introducerades, genom t ex informationsmöten i alla områden där systemet infördes för att få en dialog och skapa förståelse. Dock har detta arbetet inte fortsatt för att öka antalet som sorterar. Idag finns det hushåll i Falköpings kommun som har det tekniska systemet för utsortering av matavfall men inte utnyttjar det. Hos dessa hushåll har alltså integreringen av systemet misslyckats, så arbetet med att integrera systemet bör tas upp igen. För att lyckas öka antalet hushåll som sorterar krävs det att medborgarna har en förståelse för systemet. För förståelse är en viktig faktor för att integrera systemet i människors vardag. 13

18 Det viktigaste resultatet intervjuundersökningen visar är att hushållen saknar en helhetsbild, det stora perspektivet. Det stora perspektivet har olika ingångar för hushållen och för Falköpings kommun. För hushållen handlar det om att bidra till ett kretsloppssamhälle och lokal produktion av förnyelsebar energi, med dess bidrag till att minska negativa miljöeffekter. Detta är naturligtvis det stora perspektivet även för kommunen men här finns även beslut om minskade koldioxidutsläpp och näringsämnen i kretslopp, samt ett mål om att vara en kommun i framkanten av miljöarbetet. För att minska mängden restavfall till förbränning genom att öka antalet hushåll som sorterar ut sitt matavfall, krävs en planerad information som både är lättillgänglig och långsiktig, där främsta syftet är att förmedla det stora perspektivet till hushållen. Falköpings kommuns information till hushållen är viktig för att få fler att sortera. Denna roll som formell kanal måste fungera för att det ska var enkelt och smidigt för hushållen att sortera. Vad som inte får underskattas är de informella informationskanalerna mellan människor. Vissa av åtgärdsförslagen nedan syftar till att elda på informationsspridningen mellan människor. Det är trots allt människorna som lever i Falköpings kommun som ger förutsättningarna för att systemet ska fungera, genom att sortera sitt matavfall men även i förlängningen genom att konsumera produkterna, biogödseln och fordonsgasen. För att få fler att sortera bör naturligtvis de som inte sorterar sitt matavfall informeras om möjligheten, praktiskt information, pris och nyttan med att sortera m m. Dock bör även de som idag sorterar informeras om nyttan, då undersökningen visar att du inte är medvetna om det stora perspektivet och nyttan med att sortera. En annan mycket viktig grupp att fånga upp är de nyinflyttade i småhus, intervjuerna visar att dessa inte fått någon information om att de har möjlighet att sortera. Möjligen kan denna information bifogas med övrig information som hushållen får vid inflyttning. I bilaga F lämnas ett antal konkreta åtgärdsförslag som är baserade på intervjuundersökningens resultat. 14

19 11. Förslag till fortsatt arbete - För att få trovärdighet för systemet och föregå med gott exempel bör det finnas sortering på stadshuset. Ska folket börja sortera måste kommunen visa vägen, i och med miljödiplomeringen som ska ske under hösten bör detta bli verklighet. - För att effektivt minska mängden restavfall och öka mängden råvara till rötningsanläggningen behöver restauranger och livsmedelsbutiker anslutas till systemet. Idag finns ett fåtal restauranger i Falköping som sorterar sitt matavfall, så de praktiska lösningarna finns. Det krävs en diskussion för att göra dem medvetna om möjligheten, samt de behov och krav de ställer på anpassning av Combi Systemet. - För att få en helhetsbild och kontinuitet behöver hyreshus och bostadsrätter anslutas till systemet, då omflyttning mellan hus och lägenhet sker frekvent. Men även för att skapa en förståelse hos hela Falköpings kommuns befolkning. Men framförallt på grund av att det finns en stor potential hos denna del av befolkningen för att minska mängden restavfall och öka mängden matavfall som samlas in och utnyttja det system som finns. Här krävs en diskussion med hyresvärdar och bostadsrättsföreningar. 15

20 12. Referenser Andrésen, Peter, (2006), LBC Falköping, Intervju Biel, Anders, Docent, (2005), Psykologiska institutionen vid Göteborgs Universitet, Intervju, Blomkvist, Pär & Kaijser, Arne, (1998), Den konstruerade världen Tekniska system i historiskt perspektiv, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Eslöv Friberg, Åsa, (2006), LBC Falköping, Intervju Grudens-Schuck, Nancy, Larson, Kathlene and Lundy Allen Beverlyn, (2004), Focus Group Fundamentals, Departments of Agricultural Education and Studies and Sociology, Iowa State University of Science and Technology, Ames, Iowa. Karlsson, Kenneth, (2006), Samordnare Renhållningsavdelningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen, Falköpings kommun, Intervju Nordh, Sebastian, (2006), PR-slamsugning, Intervju Pettersson, Krister, (2006), Strategisk samordnare, Falköpings kommun Rytter, Jessica, (2006), Renhållningschef, Samhällsbyggnadsförvaltningen, Falköpings kommun, Intervju Åkesson, Tage, (2006), Driftstekniker på biogasanläggningen VA-verket Hulesjön, Falköpings kommun, Intervju

21 Bilaga A Combi Systemområden i Falköpings kommun. Falköpings stad är indelat i 26 områden. Övriga 12 tätorter i Falköpings kommun utgör var sitt område. Broddetorp (BRO), Floby (FLO), Gudhem (GUD), Kinnarp (KIN), Kättilstorp (KÄT), Odensberg (ODE), Slutarp (SLU), Stenstorp (STE), Torbjörntorp (TOR), Valtorp (VAL), Vartofta (VAR), Åsarp (ÅSA)

22 Bilaga B Resultat fokusgrupp Högsta och lägsta procent på prioritet visar vad som är viktigast för att sortera matavfall. (Markerat med gul färg) Kvalitetskarta - Slutrapport med betydelse, betyg och prioritet Fråga Gruppens namn Gruppstorlek Datum Rubriker Ekonomi Vad tycker du är viktigt för att du skall sortera matavfall? Kommunanställda boende i småhus med Combisystemet Betydelse Betyg Prioritet Det är viktigt att % % % Ha ett flexibelt synsätt på avgiften Avgiften är stimulerande Dyrt att inte sortera Information man får en bra information om varför Med bra information om v ad som skall sorteras Man är motiverad genom kunskap om vad matavfall är Man får reda på v ad som händer sedan Nyttan Man får en tydlig bild av nytta Med återproduktion Man får ny jord Serv ice Med ett kärl som förhindrar djurangrepp Med tillräckligt mycket matav fall -hund Det finns ett bra insamlingssystem Med ändamålsenliga och praktiska kärl Det finns plats på tomten för tunnan

23 Bilaga C Intervjumall Falköpings mål är att 75 % ska sortera matavfall, idag sorterar 51 %. Denna undersökning syftar till att motivera och göra det enkelt att sortera matavfall. Bakgrundfakta Datum: Gata: Namn: Ålder: 2. Sorterar du ditt matavfall? 3. Vad är det som gör att du sorterar/inte sorterar ditt matavfall? 4. Vet du vad som händer med det utsorterade matavfallet? Om Ja 5A. Har du fått bra information om systemet? Saknar du något? i. Hur tar du till dig information på bäst sätt? Om Nej 5B. Hur ska Kommunen informera dig för att motivera och underlätta för dig att sortera matavfall? i. Vad ska informationen innehålla? ii. Hur ska den lämnas till hushållen? 6. Övriga kommentarer:

24 Bilaga D Kartläggning av sorteringsfrekvens i Combi Systemområden i Falköpings stad. För områdesförklaring se bilaga A Andel och antal som inte sorterar i Falköpings stad 70% % % 80 Procent 40% 30% 60 Antal Hushåll procent (%) som ej sorterar antal som ej sorterar 20% 40 10% 20 0% Område 0

25 Bilaga E Kartläggning av sorteringsfrekvens i Combi Systemområden i övriga områden i Falköpings kommun. För områdesförklaring se bilaga A Andel och antal som inte sorterar i övriga tätorter 70% % % Procent 40% 30% Antal hushåll procent (%) som ej sorterar antal som ej sorterar 20% 10% 50 0% STE BRO FLO GUD KIN KÄT ODE SLU TOR VAL VAR ÅSA Område 0

26 Bilaga F Här lämnas ett antal konkreta åtgärdsförslag som är baserade på intervjuundersökningens resultat. Aktivitet: Budskap: Målgrupp: Uppföljning av Falköpings kommuns satsning på källsortering av matavfall. Minska mängden restavfall till förbränning, genom att öka mängden insamlat matavfall. Hushåll med Combi Systemet Infoplan: Mål och Innehåll Ansvarig Datum Utskick - Icke-brukare - Brukare - Nyinflyttade Med bygglov, välkommen till kommunen utskick eller personligen (miljö för alla). Börja sortera. - Brev med praktisk information, pris och info om nyttan. - Kretsloppsbild. - Sorteringsguide. Feedback. - Brev med nuläget och info om nyttan. - Kretsloppsbild. - Sorteringsguide. Börja sortera. - Brev med info om möjligheterna att sortera matavfall - Kretsloppsbild - Sorteringsguide. Trycksaker - Broschyr Allmän information. - Hur systemet fungerar. - Priser - Nyttan (kretsloppsbild) - Kontaktuppgifter

27 - Utskick? Se ovan. Ska det tryckas? - Roll-up Ge helhetsbild. Kretsloppsbild Faktablad Falnet Falkoping.se Lättillgänglig information. Kan användas till utskick, broschyr och hemsidan m.m. Material från studien kan användas. Lättillgänglig information. Information om kommunens arbete samt länkar till falkoping.se Lättillgänglig information. - Göra mer användarvänlig, måste vara mycket enklare att hitta information om pris, praktiska detaljer och nyttan. Material från studien kan användas. - Länkar mellan förvaltningar och till relaterade webbplatser, t.ex. BiogasMax, Biogas väst, Fordonsgas Sverige AB, Svenska Biogasföreningen Media Ge helhetsbild och skapa nyfikenhet. - Miljöruta i FT - Annonser Ge helhetsbild och skapa nyfikenhet. Förslag: plug-ins i FT, bibliotekskort - Artiklar Redovisa resultat av e. - Pressmeddelande? Utbildning Skapa förståelse genom skolan. - Miljögrupp på gymnasiet - Lektion på gymnasiet Övrigt - Tävling Ge helhetsbild och skapa nyfikenhet. Alla som sorterar får vara med i utlottning, pris: bränslecheck, gratis kollektivtrafik, matjord? Hushåll eller gata. - Lapp på tunnan Lättillgänglig information.