Forskning för ett integrerat och kunskapsbaserat hållbart samhällsbyggande

Transkript

1 Forskning för ett integrerat och kunskapsbaserat hållbart samhällsbyggande Forskningsagenda för det nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Organisationsnummer: Drottninggatan 89 Tel: Box Stockholm formas.se Fax:

2 Rapport-nr ISBN-nr Ort, Datum 2

3 Förord Klicka för att ange text. Namn Titel svensk Titel engelsk ,

4 4

5 Innehållsförteckning 1. Forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande 7 Mål för programmet 7 Globala och nationella samhällsmål 8 Angränsning till andra nationella forskningsprogram 8 Om forskningsagendan 8 2. Vad är ett hållbart samhällsbyggande? 10 Samhällsförändringar och förutsättningar för hållbart samhällsbyggande 10 Urbaniseringens möjligheter 11 Utmaningar och behov för ett hållbart samhällsbyggande Forskningssatsningar i dag och utpekade utmaningar och kunskapsbehov för framtiden 13 Kartläggning av FoU-satsningar 13 Datainsamling av FoU-satsningar 13 Utmaningar och kunskapsbehov - Workshop med intressenter 14 Utmaningar och kunskapsbehov - Övriga underlag 14 Utpekade utmaningar och kunskapsbehov för framtiden 14 Stadsutveckling 14 Byggd miljö 15 Transporter 16 Cirkulär och biobaserad ekonomi och resurseffektivitet 16 Samhällsäkerhet 16 Hälsa och välbefinnande 17 Demokrati och delaktighet 17 Generella slutsatser för kunskapsbehov i framtiden Prioriterade tematiska områden och tvärgående perspektiv 20 Samhällsutmaningar och utpekade behov för hållbart samhällsbyggande 20 Hållbara boende- och vistelsemiljöer 21 Omställning till (fossilfria) säkra och trafikslagsövergripande transporter och resor 22 Demokrati och delaktighet för inkludering i samhället 23 Människors hälsa och välbefinnande 24 Säkerhet och trygghet för människor och samhällen 24 Hållbar konsumtion och användning av naturresurser 25 Tvärgående perspektiv för ett integrerat samhällsbyggande 26 Styrning och policy 27 Organisation, samverkan och internationalisering 28 5

6 Tillgänglighet och jämställdhet 28 Digitalisering 28 Användarperspektiv Programmets mål och effekter 30 Programmets mål 30 Effektmål för programmets inverkan på ett hållbart samhällsbyggande 30 Effektmål för programmets inverkan på forskningssystemet 30 6

7 1. Forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande Regeringen har gett forskningsrådet Formas i uppdrag att i samverkan med andra forskningsfinansiärer utveckla ett tioårigt nationellt forskningsprogram för hållbart samhällsbyggande. Syftet är att skapa goda förutsättningar för forskningens medverkan i att lösa samhällsutmaningar inom området för hållbart samhällsbyggande genom tvärvetenskaplig och tvärsektoriell samverkan. Programmet ska utgå från en nationell strategisk forskningsagenda. Programmet tar sin utgångspunkt i samhällsutmaningarna för hållbart samhällsbyggande som pekas ut i uppdraget från regeringen. Övergripande innebär det att stärka förutsättningarna för städer och platser att vara tillgängliga för så många som möjligt och utvecklas till levande, gröna, hälsosamma och trygga platser där människor möts och utvecklas och innovationer skapas. Det förutsätter även en omställning till ett fossilfritt välfärdssamhälle och ett förändrat klimat. Programmet ska ha en bred tvärvetenskaplig prägel, en stark koppling till användare av forskningsresultat samt ett internationellt perspektiv. Därför är också samverkan, nyttiggörande och kommunikation av forskningsresultat en viktig del i programmet. Programmet kan omfatta forskning, innovation, teknikutveckling, demonstration, marknadsintroduktion och spridning av resultat Mål för programmet Målet för den svenska forskningspolitiken är att Sverige ska vara ett av världens främsta forskningsoch innovationsländer och en ledande kunskapsnation. Högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation ska leda till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svara upp mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt. Forskningsprogrammet ska bidra till uppfyllelsen av det forskningspolitiska målet. Programmet ska också bidra till: kapacitetsuppbyggnad, förnyelse och nytänkande inom området för hållbart samhällsbyggande ökad nyttiggörande av forskningsresultat och forskningens genomslag i samhället, att främja samspelet mellan forskning och högre utbildning, jämställdhet, en ökad internationalisering, att befintlig (forsknings)infrastruktur tillgängliggörs och nyttjas bättre 1. Programmet ska även vara en länk mellan svenska och internationella forskningsinitiativ inom hållbart samhällsbyggande. 1 Se beskrivning av infrastruktur sidan 31. Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Organisationsnummer: Drottninggatan 89 registrator@formas.se Tel: Box Stockholm formas.se Fax:

8 8 (32) Globala och nationella samhällsmål Programmet ska förhålla sig till de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 och FN:s nya urbana agenda 2. FN:s nya urbana agenda har inte en formellt fastställd relation till de globala hållbarhetsmålen, men bidrar i huvudsak till mål 11 Hållbara städer och samhällen. Utöver det är flera av de 17 globala målen relaterade till utmaningarna inom programmet för hållbart samhällsbyggande. I bilaga 1 är de delmål som är mest relevanta för programmet listade. Sveriges miljömål är också en viktig utgångspunkt i uppdraget för framför allt de ekologiska och gröna värdena (Bilaga 1). Utöver detta ska programmet bidra till nationella mål för (Bilaga 1): Bostäder, byggande och samhällsplanering, Arkitektur, formgivning och design, Kulturmiljöarbetet, sociala mål och jämställdhetsmål, Samhällssäkerhet, brottsförebyggande arbete, Transport och infrastruktur Angränsning till andra nationella forskningsprogram De nationella forskningsprogrammen berör betydande nationella och globala samhällsutmaningar. Det handlar om komplexa frågor som inte är välavgränsade och väldefinierade områden. Drivkrafterna, konsekvenserna och lösningarna för en viss samhällsutmaning har bäring även på andra samhällsutmaningar och det finns många interaktioner, synergier och målkonflikter mellan utmaningarna. För hållbart samhällsbyggande finns det exempelvis tydliga beröringspunkter med: Programmet för klimat vad gäller frågor om transport, energi, konsumtion, styrmedel, anpassning, cirkulär ekonomi m.m. Programmet för migration och integration vad gäller frågor om integration, segregation, hållbar samhällsplanering m.m. Livsmedelsprogrammet vad gäller frågor om cirkulär ekonomi och landsbygdsutveckling. Det finns även beröringspunkter med de nationella forskningsprogrammen för tillämpad välfärd respektive det nationella forskningsprogrammet för arbetsliv. Om forskningsagendan Forskningsagendan för det nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande beskriver hur forskning, innovation och utbildning ska bidra till att möta samhällsutmaningar, säkra att de insatser som genomförs är av relevans för att möta samhällets behov och stärka den svenska forskningskapaciteten inom hållbart samhällsbyggande. Agendan redogör också för mål och förväntade effekter på lång sikt. Treåriga implementeringsplaner omsätter agendan i praktiken. Forskningsagendan gäller för perioden och kommer att uppdateras vart tredje år. Agendan bidrar även till att samordna svenska forskningsfinansiärers insatser på området, genom att formulera gemensamma prioriteringar och mål. Agendan är därmed ett strategiskt ramverk och 2 FN:s nya urbana agenda 8

9 9 (32) verktyg för forskningsfinansiärerna för pågående insatser och aktiviteter. Den är dessutom ett verktyg vid planeringen av nya satsningar inom programmet i relation till andra pågående och planerade aktiviteter i Sverige och internationellt. Agendan är framtagen av Formas, i samråd med relevanta forskningsfinansiärer och myndigheter. Synpunkter har inhämtats från Formas forskarråd och det nationella programmets programkommitté och arbetsgrupp. I programkommittén ingår Forte, Vetenskapsrådet, Vinnova, Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Trafikverket, Riksantikvarieämbetet, Mistra, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och SIDA. Kommittén leds av en oberoende ordförande (Ulrika Francke). Arbetsgruppen består av representanter från ovanstående myndigheter. Som ett led i framtagandet av agendan hölls också en workshop med inbjudna representanter från myndigheter och intresse- och branschorganisationer i oktober Workshopen syftade till att diskutera och inventera kunskapsbehov, säkerställa forskningsprogrammets samhällsrelevans och inriktning. En sammanfattande redogörelse från workshopen redovisas i bilaga 2. 9

10 10 (32) 2. Vad är ett hållbart samhällsbyggande? I den här agendan används en bred definition av hållbart samhällsbyggande, där samhällsbyggande innefattar att planera, bygga, använda och förvalta städer, landsbygder och andra samhällen. Samhällsbyggande handlar till lika stora delar om planering, byggande och förvaltning av byggnader, infrastruktur och kultur- och naturmiljöer som planering och främjande av inkluderande, delaktiga och trygga samhällen där människor vill och kan leva. Hållbart samhällsbyggande innebär att göra detta på ett socialt, kulturellt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart sätt. Alla dessa hållbarhetsdimensioner är viktiga men kan ibland stå i konflikt till varandra. Ett hållbart samhällsbyggande behöver därför se till sambanden mellan alla dimensionerna, samt utforska spänningarna och målkonflikterna dessa emellan. Ett annat centralt begrepp är samhällsplanering. I agendan används det som ett samlingsnamn för de olika begrepp som används inom samhällsbyggnadsområdet, exempelvis fysisk planering och stadsplanering eller kort och gott planering. Samhällsplaneringen handlar dock inte alltid om att bygga nytt. Det handlar också om att använda och förvalta natur- och kulturmiljöer som utvecklats under långa tidsperioder på ett sätt som tar hänsyn till framtida generationers behov. I följande avsnitt diskuteras vilka förutsättningar de pågående globala trenderna och samhällsförändringarna innebär för ett hållbart samhällsbyggande. Därefter redogörs för vilka utmaningar och behov dessa förutsättningar medför, med utgångspunkt i de utmaningar och behov som regeringen har pekat ut för området hållbart samhällsbyggande. Utmaningarna knyter an till FN:s globala hållbarhetsmål 11 Hållbara städer och samhällen, FN:s nya urbana agenda och nationella mål för området (Bilaga 1). Samhällsförändringar och förutsättningar för hållbart samhällsbyggande Allt fler människor och allt fler resurser ekonomiska, sociala, kulturella koncentreras kring städer, såväl i Sverige som i resten av världen, vilket också får konsekvenser för landsbygd och relationerna mellan städer och landsbygder. Begreppet stad ska i det här avseendet förstås brett, då en stad i den svenska kontexten vanligen inte endast är liktydig med landets största städer, utan även inkluderar tätorter av varierande storlek. Urbaniseringen drivs av samverkande processer. Ett exempel är internationell migration. Den beror idag både på konflikter och som en följd av de problem som följer naturhändelser såsom torka eller översvämningar, i klimatförändringarnas spår. Det sammanhanget sätter även fokus på frågor om samhällssäkerhet, både vad gäller klimatförändringar, svåra naturhändelser och i termer av konflikter eller sociala och kulturella motsättningar mellan grupper av människor. Såväl landsbygderna och städerna som världens olika regioner kopplas nu ihop på nya sätt. Världen har på många sätt blivit mindre och avstånden kortare. Men detta sker inte enbart via urbaniseringen eller migrationen. Snarare är det en mängd tekniska och sociala innovationer som har förbättrat människors möjlighet till tillgänglighet och delaktighet, till exempel via Internet och sociala 10

11 11 (32) medier 3. Det innefattar även den digitala utvecklingen och den tillämpning i samhället, praktiskt och politiskt, som digitaliseringen medför. Den urbana livsstilen har också bidragit till att konsumtionen, globalt och i synnerhet i Sverige, har ökat dramatiskt. Svenskarnas ekologiska fotavtryck ligger i topp internationellt sett och vi reser mer än någonsin. Den ökade konsumtionen har dramatiska följder för världens ändliga naturresurser 4. Den berör i grunden vårt förhållningssätt till naturen och till det som naturen ger oss människor, till exempel frisk luft och rent vatten. Det berör också relationen till de av människor skapade kulturmiljöerna och det är allt oftare svårt att dra gränserna mellan natur- och kulturmiljöer då de samverkar. Urbaniseringens möjligheter Urbaniseringen innebär inte bara utmaningar utan också möjligheter. Det pågår idag en stark mobilisering kring frågor som rör städer och samhällen i relation till hållbar utveckling. Till exempel har FN:s hållbarhetsmål och FN:s nya urbana agenda satt frågorna om hållbar stadsutveckling på den globala dagordningen. Många städer och samhällen driver ett aktivt och ambitiöst utvecklingsarbete. Även i Sverige finns många initiativ som, från delvis olika perspektiv, vill bidra till en hållbar utveckling för städer och samhällen. Detta ökade intresse innebär både en möjlighet och utmaning. Möjligheten ligger i en stark samsyn kring vad som är städernas och samhällenas olika problem och vilka förändringar vi behöver förhålla oss till. Utmaningen är att kunna mobilisera våra gemensamma krafter i en sammanhållen riktning. Tillgången till arbete och arbetskraft är en av flera drivkrafter till att människor söker sig till städer och andra urbana miljöer, och är också grundläggande för samhällets utveckling och tillväxt. Urbaniseringen har därför potentialen att: förbättra människors livskvalitet, minska fattigdom, ge förutsättningar för social inkludering, driva på den ekonomiska utvecklingen genom innovationer och produktivitet, bidra till nationell och regional utveckling. Men de olika nyttorna som urbaniseringen kan innebära uppnås inte per automatik. Det beror på hur den urbana tillväxten hanteras och de konsekvenser som det kan innebära för samhället i stort. Detta sätter fokus på relationen mellan städer och landsbygder, men också mellan olika städer och samhällen. Utmaningar och behov för ett hållbart samhällsbyggande Den övergripande utmaningen för att uppnå ett hållbart samhällsbyggande är, enligt regeringsuppdraget, att stärka svenska städers och samhällens förutsättningar att utvecklas till levande, gröna, 3 OECD. (2016). Science, Technology and Innovation outlook - Megatrends affecting science, technology and innovation 4 Världsnaturfonden, 2016, Living planet report 11

12 12 (32) hälsosamma, inkluderande och trygga platser. Svenska städer och samhällen ska också skapa förutsättningar för goda levnadsvillkor för alla och ta till vara människors behov och rättigheter, samt lägga grund till ekonomisk utveckling och tillväxt. Regeringsuppdraget tar dessutom upp följande delutmaningar: Bostäder och bostadspolitik (social bostadspolitik) Delaktighet och inkludering Tillgång till säkra och hållbara transportsystem för alla Hållbara produktions- och konsumtionsmönster Minskad miljöpåverkan från städer Säker och trygg drickvattensförsörjning Hållbar avfallshantering Utmaningarna i regeringsuppdraget omfattar också planerings- och byggprocesser och att ge kommunerna rätt förutsättningar för att ställa om till ett hållbart samhällsbyggande. Kungliga Ingenjörsakademien (IVA) pekar i sin rapport Attraktiva livsmiljöer och flöden (2017) på vad det kan innebära för samhällsplaneringen: Traditionella former för planering på lokal nivå behöver utvecklas för att möjliggöra en förbättrad regional planering. Samtidigt behöver den nationella och regionala planeringen utvecklas för att hantera många av de frågor som är av regional betydelse. Utökad samverkan och samordning mellan regional och lokal nivå, som involverar både civilsamhället, näringslivet, offentliga aktörer och akademin 5. Klimatanpassning av städer behöver samordnas med planering av ny och befintlig infrastruktur och bebyggelse. Planeringen behöver också i större utsträckning nyttja och utveckla de möjligheter som digitaliseringen innebär. 5 Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademin. (2017). Attraktiva livsmiljöer och flöden - åtta teman för planering av framtidens goda stad. 12

13 13 (32) 3. Forskningssatsningar i dag och utpekade utmaningar och kunskapsbehov för framtiden I det här avsnittet redovisas slutsatser från en nulägesanalys som bygger på kartläggning av pågående forskningssatsningar hos relevanta forskningsfinansiärer, och övriga underlag som Formas har inhämtat under arbetet med agendan (Bilaga 3). Till övrigt underlag hör också resultat från en workshop med behovsägare som genomfördes i oktober 2017 (Bilaga 2). Utifrån det samlade underlaget, innehållet i uppdraget och de utpekade behoven för det här programmet, dras ett antal slutsatser som i sin tur ligger till grund för utvecklingen av de tematiska områden och tvärgående perspektiven som presenteras i avsnitt 4. Kartläggning av FoU-satsningar I propositionen Kunskap i samverkan för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft (2016/17:50) anges att de strategiska forskningsagendorna för de nationella forskningsprogrammen bör redovisa både gemensamma och befintliga satsningar och program hos forskningsfinansiärerna för att underlätta en bedömning av synergier och optimalt utnyttjande av medlen. Det övergripande syftet med denna kartläggningen är att skapa en överblick om hur det svenska forskningsfinansierings-landskapet ser ut inom området för hållbart samhällsbyggande. Datainsamling av FoU-satsningar I kartläggningen ingår de FoU satsningar som statliga forskningsfinansiärer och andra myndigheter som finansierar forskning av relevans för området samt Mistra (bilaga 3 tabell 1). I kartläggningen har framför allt svenska satsningar beaktats, men några internationella program som är särskilt relevanta finns också med (Bilaga 3: Tabell 2-4). Kartläggningen omfattar FoU-satsningar som har genomförts eller pågår sedan 2012 och påbörjats senast Som komplement redovisas mer detaljerade data från Vinnovas samlade projektportfölj inom området Smarta hållbara städer. Kategorisering av FoU-satsningar Samhällsbyggnadsområdet, som består av många olika sektorer och forskningsområden, har delats in i åtta olika kategorier: Stadsutveckling, Byggd miljö, Transporter, Cirkulär och biobaserad ekonomi och resurseffektivitet, Samhällssäkerhet, Hälsa och välbefinnande, Demokrati och delaktighet samt Kulturarv och kulturmiljö (Bilaga 3: Tabell 5). Kategorierna har valts med avseende på FoU-satsningarnas huvudinriktningar och det som primärt är relevant för hållbart samhällsbyggande och dess utmaningar. 13

14 14 (32) Inriktningar av FoU-satsningar För att få en bild av hur olika FoU-satsningar fördelar sig, kompletterar varandra eller ibland kanske även till viss del överlappar varandra i det svenska forskningsfinansieringslandskapet, har det insamlade materialet delats in utifrån: Om satsningen har huvudsaklig betoning på forskning eller innovation Om satsningen har huvudsaklig inriktning på teknik/naturvetenskap, samhällsvetenskap/humaniora eller tvärvetenskap Satsningarnas budget för de olika områdena angivna i relativa andelar för respektive område Data och resultat från kartläggningen av FoU-satsningarna redovisas i sin helhet i bilaga 3. Utmaningar och kunskapsbehov - Workshop med intressenter I oktober 2017 genomfördes en workshop med intressenter för att fördjupa frågorna gällande utmaningar och kunskapsbehov inom hållbart samhällsbyggande. I bilaga 2 finns alla deltagande organisationer listade och även resultaten sammanställda. I Utpekade behov för framtiden i det här avsnittet har slutsatser från workshopen även beaktats. Utmaningar och kunskapsbehov - Övriga underlag I analysen har vi tagit del av rapporter och analyser som är relevanta för området. Dessa finns listade i bilaga 4 Särskilt viktiga för slutsatserna är de rapporter som generats inom projektet IVA:s projekt Framtidens goda stad, (2018), rapporter och strategier från myndigheter med uppdrag inom området och en analys som Formas genomförde inför forskningspropositionen 2016 Meeting societal challenges Status, impact and future research directions in Environment, Climate, Building & Planning and Agriculture research in Sweden, (2016), samt tankesmedjan Global utmanings rapport Local implementation of the SDGs and the New Urban Agenda, (2017). Utpekade utmaningar och kunskapsbehov för framtiden Nedan följer slutsatser för respektive kategori i kartläggningen och från övriga underlag. Därefter beskrivs några övergripande slutsatser av relevans för området i stort, med utgångspunkt från det samlade underlaget. Stadsutveckling Inom området för stadsutveckling pågår många olika satsningar. Vissa av satsningarna har ett uttalat forskningsfokus och andra har en tydlig inriktning på utveckling och innovation. Flera av satsningarna är tvärvetenskapligt inriktade och med tydliga krav på att involvera brukare och aktörer i projekten. Mer fokus behövs på förståelse, kunskapsutveckling och metoder för planering, användning och förvaltningsprocesser i samhällsplaneringen: på såväl regional som lokal nivå (för landets regioner, kommuner och städerna) 14

15 15 (32) avseende relationen mellan stad och land samt relationen mellan olika städer avseende styrning, organisation, samverkan den sociala- och kulturella hållbarhetsdimensionen, såsom till exempel mångfald, jämställdhet, beteende och attityder, trygghet och segregation med fokus på demografiska förändringar och samhällsomställningar med fokus på styrning, organisation, maktrelationer, intressekonflikter och samverkan mellan samhällets aktörer för ett tydligare användar- och tillgänglighetsperspektiv med ett ökat fokus på barn och unga, äldre och funktionsvariationer med hänsyn till ekologiska perspektivens betydelse för stadsutveckling och ekosystemtjänster med fokus på urbant friluftsliv och tillgång till och användning av grönområden inklusive natur- och kulturmiljöer. Byggd miljö Inom kategorin Byggd miljö är många satsningar inriktade på utveckling och innovation, där teknikområdet är dominerande. Fokus är bland annat på planering, användning, produktion, förvaltning och digitalisering inom byggandet. Flertalet av satsningarna har tydliga krav på medfinansiering och på medverkan av brukare/aktörer i projekten. Mer fokus behövs på förståelse, kunskapsutveckling, metoder och teknikutveckling för planering, användning, produktion och förvaltning inom samhällsbyggandet: på såväl lokal nivå som organisationsnivå (för landets kommuner, städer och branschens aktörer) ökat fokus på samverkan, organisation och ledarskap inom bygg- och planeringsprocessen avseende gestaltning av den byggda miljön med fokus på design och formgivning med fokus på styrning och policy, upphandling och kravställning och målkonflikter, markåtkomst och ersättningar kopplat till detta hur vatten hanteras i städer och samhällen (dagvatten, dricksvatten, avloppsvatten) i relation till klimatanpassning (översvämningar, torka och föroreningar) avseende tillgänglighet av rent vatten och gröna ytor avseende perspektiv på nyttjandet och bevarandet av ekosystemtjänster koppling till natur- och kulturmiljöer, samt hur dessa miljöer förvaltas hållbart materialutveckling (t.ex. kring biobaserad/gröna material mfl.), samt tekniska och energieffektiva system för förvaltning samhällsvetenskapliga och humanistiska perspektiv på frågor som rör byggd miljö. 15

16 16 (32) Transporter Satsningarna är huvudsakligen inriktade på innovation och tillämpad forskning, med en del bredare tvärvetenskapliga satsningar, speciellt med koppling till innovativa lösningar vad gäller mobilitet och digitalisering. Större fokus behövs på: transportplanering i relation till andra planeringsområden, t ex bebyggelse logistik och transport av gods och varor i staden säkerhet och tillgänglighet gällande gång- och cykeltrafik inklusive kollektivtrafik hållbart resande, kulturarvsturism och hälsa privatekonomiska perspektiv på resande tillgänglighet utan mobilitet kritiska transportstudier och transportinfrastrukturen som kulturmiljö Cirkulär och biobaserad ekonomi och resurseffektivitet Nya material och processer för återvinning och avfall står i fokus i många satsningar som till stora delar är teknikinriktade, men även tvärvetenskapliga. Satsningarna är både forsknings- och innovationsinriktade. Området behöver förstärkas med satsningar som fokuserar på: planering av städer och samhällen för att skapa förutsättningar för hållbar konsumtion i alla led (t ex geografiska förutsättningarna för konsumtionen av varor och tjänster, inklusive resor, förutsättningar cirkulär avfallshantering lokalt och regionalt) stadens försörjningssystem, i form av till exempel logistik och transport av varor och gods policy och styrning livscykelanalyser förvaltning, återanvändning och utveckling av kulturmiljöer inkl. bebyggelse på ett hållbart sätt sociala, ekonomiska och kulturella perspektiv på frågor som rör vatten som resurs och ekosystemtjänst målkonflikter gällande vattenförvaltning. Samhällsäkerhet Fokus är på tillämpad forskning med huvudsakligen teknik-naturvetenskaplig karaktär, men även en del forskning som är samhällsvetenskapligt och humanistiskt inriktad. Det behövs tydligare fokus på: integrering av klimatanpassning och trygghetsfrågor i samhällsplaneringen samt förvaltningen av natur- och kulturmiljöer brottsförebyggande arbete. risk- och sårbarhetsarbete inom samhällsbyggande inkl. kulturmiljöerna. 16

17 17 (32) Hälsa och välbefinnande Hälsoperspektivet finns representerat i ett antal mindre forskningssatsningar som främst fokuserar på hälsoaspekter av den fysiska miljön. Området hälsa och välbefinnande behöver förstärkas i sin helhet inom flera olika områden inriktade på både forskning och innovation, till exempel: hur människor påverkas av luftkvalité, buller och gifter i miljön människors välbefinnande med koppling såväl till den fysiska utformningen av miljöer, inklusive natur- och kulturmiljöer, som sociala förhållanden i relation till bostäder och vistelsemiljöer integrering av hälsoperspektiv i samhällsbyggandet säker och trygg dricksvattenförsörjning. Demokrati och delaktighet De mindre satsningar som finns representerade i kartläggningen är forskningsnära och främst baserade inom humaniora och samhällsvetenskap. Utöver satsningen på social bostadspolitik som finns omnämnd i kartläggningen, berörs i de kartlagda satsningarna sällan de sociala och kulturella aspekternas betydelse för samhällsplaneringen. Ökad fokus behövs med satsningar på både forskning och innovation inriktade på: delaktighet och social inkludering i samhällsplanering tillgänglighet och användarperspektiv med fokus på olika sociala gruppers behov i relation till bostäder och vistelsemiljöer ett ökat innovationsfokus hur boendesegregation kan motverkas i städer och landsbygder mångfald och social sammanhållning hur inkluderande offentliga rum och mötesplatser kan påverka medborgarinflytande, jämställdhet, trygghet och demokrati. hur medborgare kan bli delaktiga i forskningen (citizens humanities/citizens science) hur natur-, kulturmiljöer och museer kan användas för att öka delaktigheten i samhällsbygget. Kulturarv och kulturmiljö Inom området för kulturarv och kulturmiljö har flertalet satsningar gjorts både inom det bredare arbetet för hållbar samhällsutveckling, samt inom samhällsplanering. Ny kunskap och metoder bland andra CEN/SIS standarder Bevarande av kulturarv har utvecklats. Ökat fokus behövs med satsningar som inriktar sig på: kulturarv och hållbar utveckling samverkan och dialog kring kulturarvets betydelse kulturarvets bevarande och förvaltning kulturarbetets förutsättningar. 17

18 18 (32) Generella slutsatser för kunskapsbehov i framtiden Nedan följer några slutsatser av mer övergripande karaktär, baserade på nulägesanalysen. Liten samordning mellan satsningar och program hos finansiärerna Många satsningar har likartad karaktär och utgår från samma problemställning, och ofta sakas samordning mellan finansiärerna. Det behövs en bättre överblick för att se vilka områden som behöver förstärkas och var satsningar behövs. Inom till exempel bygg- och planeringsområdet behöver förutsättningarna för forskning stärkas för att skapa långsiktig kompetensuppbyggnad och stärka kvaliteten på den högre utbildningen. Internationell samverkan behöver stärkas Det behöver skapas bättre förutsättningar för att stärka svenska internationella samarbeten och stärka det svenska deltagande i utlysningar inom till exempel JPI Urban Europe, JPI Cultural Heritage and Global Change och Water JPI. Målet för JPI Urban Europe är att skapa attraktiva, hållbara och ekonomiskt bärkraftiga stadsområden där EUs medborgare, samhällen och deras omgivningar kan utvecklas och blomstra. Sedan initiativet skapades 2010 har fem utlysningar för forskning och innovation ägt rum. Förutom Formas består de svenska deltagande forskningsfinansiärerna av Vinnova och Energimyndigheten. Inom JPI Cultural Heritage and Global Change arbetas just nu med en sammanställning av europeisk forskning som undersöker kopplingen mellan kulturarv och hållbar utveckling. Inom Water JPI har återkommande årliga utlysningar haft ett stort söktryck av svenska forskare som dessutom har varit framgångsrika i konkurrensen om forskningsbidrag. I dag deltar många svenska vattenforskare i internationella forskningsprojekt samfinansierade av EU. Relationen mellan forskning och praktik behöver stärkas Inom många områden behöver relationen mellan forskning och praktik stärkas för att öka forskningsresultatens genomslag i samhället. Dock ser förutsättningarna och behoven olika ut inom olika områden. Begrepp som transdisciplinär, co-production och co-creation används av forskningsfinansiärer för att beskriva samverkan mellan olika aktörer. För de sociala perspektiven behöver samverkan med aktörer i planeringen öka och kopplingen till användare stärkas, och inom planering behöver fler aktörer från olika sektorer samverka med forskare från olika ämnesdiscipliner. För de tekniska och kulturella perspektiven behöver samverkan mellan akademien och kommuner och myndigheter öka, medan samverkan mellan akademi och näringsliv är relativt väl etablerad gällande de tekniska, ekonomiska och ekologiska perspektiven. Det behövs fler satsningar och program med tvärvetenskapliga perspektiv och ansatser Komplexiteten i utmaningarna för hållbart samhällsbyggande kräver tvärvetenskapliga perspektiv. Sådana tvärvetenskapliga perspektiv finns med i flera satsningar, till exempel inom Mistras program 18

19 19 (32) och Utmaningsdriven Innovation (Vinnova), men också i flera av de satsningar som påbörjats under de senare åren. Den utvecklingen behöver fortsätta och förstärkas för att hantera de utmaningar som samhället står inför. Ökad fokus på planeringsprocessen och samverkan mellan alla dess nivåer (nationellt, regionalt och lokalt) Det finns i kartläggningen inga satsningar som fokuserar på planeringsprocesserna och förvaltning och samverkan dem emellan, trots att den är central för en hållbar samhällsbyggnad. På projektnivå finns det dock en hel del satsningar som har denna inriktning, tex visar Vinnovas data för området Hållbara och smarta städer att en stor del av finansieringen går till projekt inom stadsutveckling och samhällsplanering (där den dominerande underkategorin är bostadsutveckling och boendemiljö). Men utmaningarnas komplexitet kräver fortsatt fokus på nivå- och sektorsövergripande tvärvetenskapliga satsningar, för att förstå och utveckla samhällsplaneringen både som praktik och process. 19

20 20 (32) 4. Prioriterade tematiska områden och tvärgående perspektiv I detta kapitel beskriver vi prioriteringarna för det nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande. Dessa prioriteringar skapar tillsammans med programmets mål ett ramverk för programmets kommande satsningar och aktiviteter. Sex temaområden och fem tvärgående perspektiv svarar tillsammans mot samhällsutmaningarna och de utpekade kunskapsbehoven för framtiden inom hållbart samhällsbyggande. Temaområdena svarar även mot de globala hållbarhetsmålen, åtagandena i FN:s urbana agenda och Sveriges nationella mål för hållbart samhällsbyggande. Samhällsutmaningar och utpekade behov för hållbart samhällsbyggande Varje tematiskt område och varje tvärgående perspektiv har utvecklats från nulägesanalysen och de slutsatser som har sammanfattats i föregående kapitel. De tematiska områdena bidrar till att kommunicera samhällsutmaningarna och lyfter fram de utpekade kunskapsbehoven för framtiden (Figur 1). Figur 1 Prioriterade tematiska områden och tvärgående perspektiv för ett integrerat och kunskapsbaserat hållbart samhällsbyggande Inom varje tematiskt område och för de tvärgående perspektiven redogör vi för de prioriterade utmaningarna. De tematiska områdena utgör en grund för att med tvärvetenskapliga angreppssätt utforska hur olika aspekter av samhällsbyggandet samverkar och vilka konsekvenser som kan uppstå. I kombination med de tvärgående perspektiven skapas möjligheter för forskning som bidrar till ett kunskapsbaserat och integrerat samhällsbyggande. 20

21 21 (32) De tematiska områdena illustreras i Figur 1 som hängrännor, det vill säga områden som löper över hela området för hållbart samhällsbyggande. Dessa tematiska områden är integrerade med varandra, vilket illustreras genom de tvärgående perspektiven. De tvärgående perspektiven binder på detta sätt samman de tematiska områdena och synliggör därigenom de komplexa samhällsutmaningarna och framtida kunskapsbehoven som det nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande har till uppgift att hantera. För att kunna hantera denna komplexa helhet, är det viktigt att belysa de specifika utmaningarna och kunskapsbehoven som finns inom respektive område och perspektiv. Dessa beskrivs nedan. Till varje område och perspektiv har programmets olika målområden relaterats. Detta för att tydliggöra hur framtida satsningar och aktiviteter kan utvecklas och följas upp mot programmets målbilder. Hållbara boende- och vistelsemiljöer För att uppnå hållbara boende- och vistelsemiljöer behövs mer kunskap om: hur arkitektur, design, formgivning och gestaltning samt kulturmiljön påverkar individer och grupper, och vad livsmiljön betyder för hållbar samhällsutveckling byggprocessen utifrån ett planerings- och förvaltningsperspektiv, särskilt om upphandling och kravställning, markåtkomst och ersättningar kopplat till detta hur flera funktioner kan samsas och användas på samma yta eller i samma fastigheter respektive landskap och hur samförvaltning kan ske och vilka juridiska och ekonomiska frågor som då måste hanteras och vilka lärdomar som kan dras ur historiska studier hur tillgänglighet till service, kulturmiljö, natur- och grönområden kan skapas för människor med olika behov och i olika skeenden i livet och hur detta integreras i planeringen, förvaltningen och brukandet urbant friluftsliv samt tillgång till och användning av grönområden och kulturmiljöer ekologiska perspektiv och hänsyn till ekosystemtjänster i planering (inkluderar även kulturella ekosystemtjänster) Hållbart boende och vistelsemiljöer aktualiserar också frågeställningar om delning i olika former, till exempel service och tjänster i anslutning till boende och vistelsemiljöer. Genom satsningar och aktiviteter som utvecklar ny kunskap inom området för hållbara boende- och vistelsemiljöer, skapas förutsättningar att nå följande mål: Vissa av delmålen inom de globala målen 11 och 15,ett urval av viktiga mål inom FN:s nya urbana agenda, delmål inom de nationella målen för byggande, samhällsplanering, arkitektur med flera samt miljömålet god bebyggd miljö (se figur 2). 21

22 22 (32) Mål 11 och : Senast 2030 säkerställa tillgång för alla till fullgoda, säkra och ekonomiskt överkomliga bostäder och grundläggande tjänster (samt rusta upp slumområden). 11.3: Till 2030 verka för en inkluderande och hållbar urbanisering samt förbättra kapaciteten för deltagandebaserad, integrerad och hållbar planering och förvaltning av bosättningar i alla länder. 11.7: Senast 2030 tillhandahålla universell tillgång till säkra, inkluderande och tillgängliga grönområden och offentliga platser, i synnerhet för kvinnor och barn, äldre personer och personer med funktionsnedsättning Senast 2020 integrera ekosystemens och den biologiska mångfaldens värden i nationella och lokala planerings- och utvecklingsprocesser, (strategier för fattigdomsminskning samt räkenskaper) FN:s nya urbana agenda 31. right to adequate housing 33. affordable and accessible housing 34: access to infrastructure 37. Public spaces to ensure human development 38. leverage natural and cultural heritage in cities 39. Cities and human settlements for all to participate in urban life 53. Public spaces as drivers of development 56. Access to income-earning opportunities 99. social mix 100. Well-designed streets 112: No mass housing, people s needs at the center Nationella mål för byggande och samhällsplanering, arkitektur, formgivning, design, kulturarv, jämställdhet och tillgänglighet, sociala mål, Miljömål: God bebyggd miljö Figur 2 Övergripande mål för hållbart boende och vistelsemiljöer Omställning till (fossilfria) säkra och trafikslagsövergripande transporter och resor För att uppnå ett grönare och mer trafiksäkert transportsystem behövs kunskap om: trafikplaneringens relation till andra funktioner i samhället, såsom bostäder, arbete och service hur tillgänglighet kan skapas utan mobilitet hur städer och samhällens försörjningssystem tillgodoses i form av logistik och transport av varor och gods. integrerade lösningar för gång-, cykel- och kollektivtrafik och om människors resvanor hälsa i relation till resor och transporter hur styrmedel, teknikutveckling, innovation och livscykelanalyser kan tillämpas och anpassas till en utveckling av långsiktigt hållbara urbana miljöer med människans hälsa och livsmiljö i fokus. hur städers och samhällens efterfrågan av varor och resurser kan anpassas till en långsiktigt hållbar utveckling så att det ekologiska avtrycket av resursförbrukning, transporter och avfallshantering minskar (mycket viktig för att minska godstransporterna). Genom satsningar och aktiviteter som utvecklar ny kunskap inom området för omställning till (fossilfria) säkra och trafikslagsövergripande transporter och resor skapas förutsättningar att nå följande mål: Vissa av delmålen inom de globala målen 11 och 3, ett urval viktiga mål från FN:s nya urbana agenda samt delmål inom de nationella målen för transport och infrastruktur, samhällsplanering, arkitekt, jämställdhet och tillgänglighet (se figur 3). 22

23 23 (32) Mål 11 och Mål 3 Mål 11. 2: Senast 2030 tillhandahålla tillgång till säkra, ekonomiskt överkomliga, tillgängliga och hållbara transportsystem för alla. Förbättra trafiksäkerheten, särskilt genom att bygga ut kollektivtrafiken, med särskild uppmärksamhet på behoven hos människor i utsatta situationer, kvinnor, barn, personer med funktionsnedsättning samt äldre personer. Mål 3.6 Till 2020 halvera antalet dödsfall och skador i trafikolyckor i världen. FN:s nya urbana agenda 49. integrate urban and rural functions into spatial frameworks 54. Promote renewable, affordable and efficient transport infrastructure 113. Improve and integrate road safety 114. Access for all to urban mobility Nationella mål för transport och infrastruktur, samhällsplanering, arkitektur, jämställdhet och tillgänglighet Figur 3 Övergripande mål för omställning till (fossilfria) säkra och trafikslagsövergripande transporter och resor Demokrati och delaktighet för inkludering i samhället För att skapa förutsättningar för inkludering i samhället behövs kunskap om: hur en deltagandebaserad, inkluderande samt integrerad planering och förvaltning som beaktar alla människors sociala förutsättningar och rättigheter kan utvecklas hur samverkan mellan offentlig sektor och ideella organisationer kan utvecklas och stärkas hur boendesegregation kan motverkas i städer och landsbygd mångfald och social sammanhållning hur inkluderande offentliga rum och mötesplatser kan påverka medborgarinflytande, jämställdhet, trygghet och demokrati hur samhällsbyggandet till större utsträckning kan anamma ett användar- och tillgänglighetsperspektiv med ett ökat fokus på barn och unga, äldre och funktionsvariationer hur medborgare kan bli delaktiga i forskningen (citizens humanities/citizens science) hur natur-, kulturmiljöer och museer kan användas för att öka delaktigheten i samhällsbygget. Genom satsningar och aktiviteter som utvecklar ny kunskap inom området för demokrati och delaktighet för inkludering i samhället skapas förutsättningar att nå följande mål: Vissa av delmålen inom de globala målen 11 och 15, ett urval viktiga mål från FN:s nya urbana agenda samt delmål inom de nationella målen för jämställdhet och tillgänglighet, sociala mål, samhällssäkerhet (se figur 4). Mål 11 och : Till 2030 verka för en inkluderande och hållbar urbanisering samt förbättra kapaciteten för deltagandebaserad, integrerad och hållbar planering och förvaltning av bosättningar i alla länder Säkerställa ett lyhört, inkluderande, deltagandebaserat och representativt beslutsfattande på alla nivåer. FNs nya urbana agenda 29. collaboration with public entities and non-governmental organizations 39. Cities and human settlements for all to participate in urban life 40. Embrace diversity to strengthen social cohension 41. Broaden inclusive platforms 46: social habitat production 53. Public spaces as drivers of development 99. social mix Nationella mål för jämställdhet och tillgänglighet, sociala mål, samhällssäkerhet 23

24 24 (32) Figur 4 Övergripande mål för demokrati och delaktighet för inkludering i samhället Människors hälsa och välbefinnande För att stärka hälso- och välbefinnandeaspekterna, samt minska städernas negativa miljöpåverkan och skapa förutsättningar för en giftfri miljö, behövs mer kunskap om: miljöföroreningar i luft och mark och kemikalieanvändning och hur riskerna för både miljö och människors hälsa kan bedömas fysiska faktorer i miljön, t ex hur bullernivåer beaktas i samhällsplaneringen och påverkan på människors hälsa och välbefinnande hur utformningen och gestaltningen av den fysiska miljön påverkar människors hälsa och välbefinnande, liksom deras tillgång till kulturmiljöer, naturområden, friluftsliv och lekmiljöer hur hälsoperspektiv kan integreras i samhällsplaneringen hur historiska byggnader, platser, praktiker, traditioner och landskapsanvändning kan inspirera till en mer social, ekonomisk och miljömässigt hållbar utveckling. Genom satsningar och aktiviteter som utvecklar ny kunskap inom området för människors hälsa och välbefinnande skapas förutsättningar att nå följande mål: Vissa av delmålen inom de globala målen 3, 11 och 12, samt delmål inom de nationella målen för transport och infrastruktur, byggande, samhällsplanering och miljömålet frisk luft och giftfri miljö. (se figur 5) Mål 3, 11 och 12 FN:s nya urbana agenda 11.6: Till 2030 minska städernas negativa miljöpåverkan per person, bland annat genom att ägna särskild uppmärksamhet åt luftkvalitet samt hantering av kommunalt och annat avfall. 3.9 Till 2030 väsentligt minska antalet döds- och sjukdomsfall till följd av skadliga kemikalier samt föroreningar och kontaminering av luft, vatten och mark Senast 2020 uppnå miljövänlig hantering av kemikalier och alla typer av avfall under hela deras livscykel, i enlighet med överenskomna internationella ramverket, samt avsevärt minska utsläppen av dem i luft, vatten och mark i syfte att minimera deras negativa konsekvenser för människors hälsa och miljön. Nationella mål transport och infrastruktur, byggande, samhällsplanering Miljömål: Frisk luft, Giftfri miljö Figur 5 - Övergripande mål för människors hälsa och välbefinnande Säkerhet och trygghet för människor och samhällen För att uppnå säkerhet och trygghet för människor och samhällen, behövs kunskap om: hur samhällssäkerhet, trygghetsfrågor och brottförebyggande arbete kan integreras i samhällsplaneringen hur samhället kan anpassas till följd av klimatdrivna händelser och processer, till exempel översvämningar, bränder och torka hur dagvatten- och avloppssystem beaktas i ett tidigt skede av planeringsprocessen och implementeras i byggande för att möta samhälls- och klimatförändringar 24

25 25 (32) hur den byggda miljön påverkar brandsäkerhet och förebyggande åtgärder för detta hur utveckling och förvaltning av natur- och kulturarv integreras i planeringen för att uppnå städer och samhällen som är anpassningsbara för förändringar i samhället hur historiska byggnader, platser, praktiker, traditioner och landskapsanvändning kan inspirera till en mer social, ekonomisk och miljömässigt hållbar utveckling. För människors upplevelse av säkerhet krävs också kunskap om trygghet och brottsförebyggande arbete, kopplat till bostäder och boendemiljöer, offentliga platser och natur- och grönområden och hur detta integreras i samhällsplanering och förvaltning. Genom satsningar och aktiviteter som utvecklar ny kunskap inom området för säkerhet och trygghet för människor och samhällen, skapas förutsättningar att nå följande mål: Vissa av delmålen inom de globala målen 11 och 16, ett urval viktiga mål från FN:s nya urbana agenda samt delmål inom de nationella målen samhällssäkerhet, byggande och samhällsplanering (se figur 6). Mål 11 och 16 FN:s nya urbana agenda 11.4: Stärka insatserna för att skydda och trygga världens natur- och kulturarv. 11.5: Till 2030 väsentligt minska antalet dödsfall och antalet människor som drabbas av katastrofer, inklusive vattenrelaterade katastrofer. Även se till att de direkta ekonomiska förlusterna till följd av sådana katastrofer, i form av lägre global BNP, minskar väsentligt. Särskilt fokus bör ligga på att skydda de fattiga och människor i utsatta situationer. 11.7: Senast 2030 tillhandahålla universell tillgång till säkra, inkluderande och tillgängliga grönområden och offentliga platser, i synnerhet för kvinnor och barn, äldre personer och personer med funktionsnedsättning Avsevärt minska alla former av våld och dödligt våld överallt. 78. proactive risk-based, and all-of-society approaches 109. integrated vulnerable areas Nationella mål för samhällssäkerhet, byggande och samhällsplanering Figur 6 - Övergripande mål för säkerhet och trygghet för människor och samhällen Hållbar konsumtion och användning av naturresurser För att uppnå en hållbar användning av våra naturresurser behövs kunskap om hur ett livscykelperspektiv, samt långtidsperspektiv kan integreras i planering, byggande, drift och underhåll med avseende på kulturmiljöer, bygg- och konstruktionsmaterial, dricksvattenförsörjning, vattenoch avloppsfrågor, dagvatten och avfallshantering, återvinning och återanvändning. Det behövs därför kunskap om hur system kan skapas för att använda och återanvända resurser och tjänster, vilket också kräver integrering i planeringensskedet. För att åstadkomma detta behöves mer kunskap om hur lagstiftning, upphandling och styrning kan användas och utvecklas i planeringen och hur målkonflikter kan hanteras. Kunskap behövs även om: hur naturens bidrag till människor (ekosystemtjänster) kan värderas och bättre integreras inom planeringen hur kulturmiljöernas bidrag till utvecklingen av hållbarare samhällen värderas och bättre integreras inom planering och förvaltning 25

26 26 (32) hur alternativa ekonomiska och sociala modeller (till exempel delningsekonomier, eller modeller som bättre tar hand om långtidseffekter) samt policy och styrning kan påverka konsumtionen hur städer och samhällen kan planeras för en hållbar konsumtion i alla led hur digitaliseringen kan användas för att utveckla alternativa konsumtionsformer. människors förhållningssätt till natur- och kulturmiljöresurser och ekosystemtjänster, t ex dricksvatten och användningen av vatten, både historiskt och vad gäller framtida möjligheter. Genom satsningar och aktiviteter som utvecklar ny kunskap inom området för hållbar konsumtion och användning av naturresurser skapas förutsättningar att nå följande mål: Vissa av delmålen inom de globala målen 6, 11, 12, 15, ett urval viktiga mål från FN:s nya urbana agenda samt delmål inom de nationella målen byggande och samhällsplanering samt miljömålen giftfri miljö, grundvatten av god kvalitet och begränsad klimatpåverkan (se figur 7). Mål 6, 11, 12, 15 FN:s nya urbana agenda 6.5 Senast 2030 genomföra en integrerad förvaltning av vattenresurser på alla nivåer, när så är lämpligt genom gränsöverskridande samarbete 11.6: Till 2030 minska städernas negativa miljöpåverkan per person, bland annat genom att ägna särskild uppmärksamhet åt luftkvalitet samt hantering av kommunalt och annat avfall Genomföra det tioåriga ramverket för hållbara konsumtions- och produktionsmönster 12.5 Till 2030 väsentligt minska mängden avfall genom åtgärder för att förebygga, minska, återanvända och återvinna avfall Främja hållbara offentliga upphandlingsmetoder, i enlighet med nationell politik och nationella prioriteringar Senast 2030 säkerställa att människor överallt har den information och medvetenhet som behövs för en hållbar utveckling och livsstilar i harmoni med naturen Senast 2020 integrera ekosystemens och den biologiska mångfaldens värden i nationella och lokala planerings- och utvecklingsprocesser, strategier för fattigdomsminskning samt räkenskaper. 71. urban -rural linkages for a circular economy 74. Reduce waste generation 73. Rehabilitating water resources 76. Resource-efficency of raw and construction materials 119. Investment in sustainable systems for water, waste, sanitation and hygiene, sewage, solid water 63. unprecedented threats from unsustainable consumption and production pattern 65. improve urban ecosystem and environmental services 66. smart city approaches for environmentally friendly choices 122. support producer responsibility schemes Nationella mål byggande och samhällsplanering Miljömål: Giftfri miljö, grundvatten av god kvalitet, begränsat klimatpåverkan Figur 7 - Övergripande mål för hållbar konsumtion och användning av naturresurser Tvärgående perspektiv för ett integrerat samhällsbyggande Här nedan presenteras de fem tvärgående perspektiven som skär genom alla de sex tematiska områdena. De kompletterar varandra och utgör tillsammans grundläggande aspekter av samhällsplanering och samhällsbyggande. De olika perspektiven behöver förstärkas för att uppnå ett integrerat samhällsbyggande. Integrerat samhällsbyggande kräver en förmåga till helhetsperspektiv vilket kan uppnås genom tvärsektoriell samverkan mellan en bredd av aktörer för att hantera målkonflikter och uppnå synergier. Genom satsningar och aktiviteter som utvecklar ny kunskap inom de tvärgående perspektiven skapas förutsättningar att nå följande mål: Vissa av delmålen inom de globala målen 11, ett urval viktiga mål från FN:s nya urbana agenda samt delmål inom de nationella målen för byggande, samhällsplanering, arkitektur, transport och infrastruktur, samhällssäkerhet, kulturarv, jämställdhet, tillgänglighet och sociala mål. (se figur 8). 26

27 27 (32) Mål a: Främja positiva ekonomiska, sociala och miljömässiga kopplingar mellan stadsområden, stadsnära områden och landsbygdsområden genom att stärka den nationella och regionala utvecklingsplaneringen. 11.b: Till 2020 väsentligen öka det antal städer och samhällen som antar och genomför integrerade strategier och planer för inkludering, resurseffektivitet, begränsning av och anpassning till klimatförändringarna och motståndskraft mot katastrofer samt utveckla och genomföra, i linje med Sendai-ramverket för katastrofriskreducering , en samlad katastrofriskhantering på alla nivåer FN:s nya urbana agenda 32. integrated housing policies 49. integrate urban and rural functions into spatial frameworks 67. well-connected and well distributed networks 87. national, sub-national and local government coordination 90. strengthen capacity of sub-national and local government 94. integrated planning balancing short-term and longterm 95. polycentric territorial policies and plans 96. urban rural synergies and interaction 108. housing policies social links 109. integrated vulnerable areas 113. improve and integrate road safety into planning and design Nationella mål för byggande, samhällsplanering, arkitektur, transport och infrastruktur, samhällssäkerhet, kulturarv, jämställdhet, tillgänglighet och sociala mål Figur 8 - Övergripande mål för tvärgående perspektiv för ett integrerat samhällsbyggande Styrning och policy Styrning sker på många olika sätt, till exempel genom regelverk, lagar och policyer, genom resursoch medelstilldelning, men också genom normer och värderingar. En annan viktig aspekt av styrning är organisation och ledarskap. Idag har även media i dess olika former en styrande effekt och ett stort genomslag. Många frågor inom ramen för samhällsplanering är nära kopplade till varandra, men hanteras idag i olika processer enligt respektive lagstiftning. Det finns visserligen viss samordning mellan plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken, och även mellan PBL och trafiklagarna. Det ekonomiska systemet riktas ofta på kortsiktiga lösningar, det behövs mer kunskap om styrningoch policyfrågor som behandlar avvägningar mellan generationer, samt över längre tidsperspektiv. Detta för att hantera natur- och kulturmiljöer på ett effektivare sätt i hållbarhetsarbetet, samt en förståelse för hur kulturmiljöer kommer att kunna användas i framtiden. Upphandling och kravställning är viktiga och kraftfulla instrument i styrningen. Mer kunskap behövs både om hur upphandling används och om hur upphandlingsinstrumentet kan utvecklas i förhållande till lagstiftningen. Det behövs även ökad kunskap om målstyrning i samhällsplanering och om hur målkonflikter både hanteras och skulle kunna hanteras annorlunda. Digitalisering och användning av data kan utgöra ett viktigt verktyg som beslutsstöd för att hantera målkonflikter, genom dess möjlighet till visualisering av olika konsekvenser. Den snabba teknikutvecklingen ställer också krav på förändringar i lagstiftningen. Många frågor som rör trygghet, säkerhet och brott är vanliga i medieretoriken och får stor spridning genom sociala medier, liksom att de kan påverka våra livsval, livsstilar, identiteter och konsumtionspreferenser. Mer kunskap behövs därför om medias styrande effekter och dess inverkan på planering och människors attityder. 27

28 28 (32) Organisation, samverkan och internationalisering Formerna för samverkan inom planering, utförande och förvaltning behöver utvecklas för att uppnå ett större helhetsperspektiv. Det behövs därför kunskap om samverkansprocesser, både om den rådande praktiken, om nya sätt att samverka och om hur olika regelverk (policy och styrning) inverkar på möjligheterna till samverkan. Detta för att stärka samhällsplaneringen på alla nivåer och skapa förutsättningar för ett integrerat samhällsbyggande. Samhällsplaneringens organisation är komplex och består av många olika aktörer allt från riksdagen, länsstyrelser, kommuner, fastighetsägare, till byggherrar och entreprenörer, konsulter och näringslivet, men också boende och kommuninvånare samt olika intresse- och frivilligorganisationer. Ökad kunskap behövs om dessa roller och om hur samverkan mellan olika aktörer kan utvecklas. Många frågor inom ramen för samhällsplanering har nära koppling till varandra, med direkta eller indirekta konsekvenser på närliggande områden. Trots detta sker planeringen och förvaltningen i många separata processer och på olika nivåer. Det finns därför ett stort behov av att samordna processer och lagstiftning inom planeringsprocessen och byggprocessen. Organisation och samverkan handlar om att skapa förutsättningar för att uppnå ett helhetsperspektiv, för att därmed också kunna sätta en specifik fråga i ett större sammanhang: Vilka aktörer kan beröras av en viss insats, hur kan samverkan ske med närliggande områden? Vilka konsekvenser kan ett agerande inom ett visst område få för ett annat område, bör samverkan ske mellan dessa och i sådant fall hur? Samförvaltning av mark och funktioner är idag ovanligt, och vi behöver mer kunskap om hur processer för detta kan se ut och vilka möjligheter och hinder som finns. Kunskapsutvecklingen kräver också en internationalisering som medför att förutsättningar skapas för samarbete och förståelse mellan och inom nationer. Tillgänglighet och jämställdhet Tillgänglighets- och jämställdhetsperspektiv behöver integreras tidigt i samhällsplaneringen, eftersom perspektiven på ett tydligt sätt belyser många av utmaningarna för ett hållbart samhällsbyggande. Sådana perspektiv ökar även förutsättningarna för att åstadkomma en helhetssyn på samhällsbyggandet samt att inkludera sociala frågor. Detta kräver ofta samverkan mellan en bredd av olika aktörer. Digitalisering Med hjälp av digitalisering kan planering, byggande och förvaltning bli mer effektiva. Digitaliseringen kan också bidra till att det utvecklas tjänster som möjliggör delande och underlättar människors vardag, kopplat till boende, transport och fritid. Digitaliseringen kan bidra till att förenkla samverkan mellan det stora antalet olika aktörer som är involverade i samhällsplaneringen. Vi behöver en fördjupad förståelse av digitaliseringens möjligheter och hinder och av hur data kan tillgängliggöras och användas för ett integrerat samhällsbyggande. Geografiska data är ett grundläggande verktyg för att i planeringen förstå samspelet mellan olika processer, visualisera olika scenarier och underlätta beslutsfattandet. Kunskap behövs om hur den data som idag finns hos kommuner och myndigheter och andra aktörer kan användas på ett effektivare sätt för att uppnå ett integrerat samhällsbyggande. 28

29 29 (32) Det handlar också om att utveckla enhetliga dataserier som kan reproduceras på lokal, regional och nationell nivå, utveckla nationella indikatorer och nyckeltal för hållbart samhällsbyggande och att utveckla myndigheternas uppföljningsmetodiker. Användarperspektiv Genom att utgå från ett användarperspektiv skapas förutsättningar för att forskningen och dess resultat kommer till nytta. Forskningen kan till exempel utgå från en utförares perspektiv, exempelvis inom offentlig förvaltning, och frågeställningarna kan formuleras så att de svarar mot de behov som finns inom det specifika området. Ett användarperspektiv innebär också att planeringen tar sin utgångspunkt i de som ska använda en funktion, tjänst eller plats i det offentliga rummet. Forskning kan också belysa hur ett användarperspektiv bättre kan integreras i planering och förvaltning och hur integreringen kan utvecklas. 29

30 30 (32) 5. Programmets mål och effekter Programmet ska skapa goda förutsättningar för forskningens medverkan i att lösa samhällsutmaningar inom området för hållbart samhällsbyggande genom tvärvetenskaplig och tvärsektoriell samverkan. Programmet tar sin utgångspunkt i samhällsutmaningarna för hållbart samhällsbyggande som pekas ut i uppdraget från regeringen. Programmets mål Det nationella programmets övergripande mål är att stärka förutsättningarna för städer och platser att vara tillgängliga för så många som möjligt och utvecklas till levande, gröna, hälsosamma och trygga platser där människor möts och utvecklas och innovationer skapas. Det förutsätter även en omställning till ett fossilfritt välfärdssamhälle och ett förändrat klimat. Programmet ska ha bred, tvärvetenskaplig prägel, stark koppling till användare av forskningsresultat och ett internationellt perspektiv. Därför är också samverkan, nyttiggörande och kommunicering av forskningsresultat en viktig del i programmet. Programmet kan omfatta forskning, innovation och teknikutveckling, till demonstration, marknadsintroduktion och spridning. Effektmål för programmets inverkan på ett hållbart samhällsbyggande Det nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande förväntas bidra till bestående effekter på följande områden: Forskningsprogrammet fungerar som en nationell plattform för svensk forskning inom samhällsbyggandet och som en språngbräda till internationell urban- och samhällsforskning. Programmet har lett till synergier och mervärden genom ökad samverkan mellan de engagerade forskningsfinansiärerna. Plattformen bidrar till att sprida och tillgängliggöra data och resultat från programmet. Forskningsprogrammet har bidragit till ökad konkurrenskraft genom att sprida hållbara lösningar nationellt och internationellt. Effektmål för programmets inverkan på forskningssystemet Effektmålen för programmet syftar till att på lång sikt bidra till att utveckla en tvärvetenskaplig och tvärsektoriell samverkan som stärker sambandet mellan forskning och utbildning inom ett hållbart samhällsbyggande. Detta sker genom att stärka forskningen inom samhällsbyggnad och planering; genom stärkt internationalisering; stärkt koppling mellan forskning och högre utbildning; ökad användning av forskningsinfrastruktur; stärka nyttiggörandet och genomslaget av forskningen och genom att bidra till jämställdhet. 30

31 31 (32) Stärka forskningen inom samhällsbyggnad och planering För att stärka forskningen inom bygg- och planeringsområdet behövs långsiktig kompetensuppbyggnad och bättre kvalitet på den högre utbildningen. Det behövs även mer samverkan i tvärvetenskapliga satsningar. För att stärka forskningen behövs långsiktiga satsningar och satsningar som på knyter an till varandra på ett tydligt sätt. Finansiering av doktorander och forskarskolor kan bidra till att stärka förutsättningen för unga forskare. Olika former av karriärvägar inom akademin kan utvecklas och ske i samverkan med övriga samhället. Stärkt internationalisering Det behöver skapas förutsättningar för att bygga upp internationella samarbeten och för att stärka det svenska deltagandet och projekt som finansieras inom till exempel JPI Urban Europe. Det kan ske exempelvis genom planeringsbidrag och stöd för att förbereda ansökningar. Dessutom kan gästforskartjänster finansieras och internationella samarbeten uppmuntras. Stärka kopplingen mellan forskning och högre utbildning För att stärka kopplingen mellan forskningen och den högre utbildningen, kan finansiärer ställa krav på att forskare tar fram planer för hur forskningens resultat och utförande kan integreras i utbildningen på olika nivåer. Det kan handla om att studenter bidrar till datainsamling och sammanställning av resultat, och om att utforma och uppdatera litteratur och studiematerial som knyter an till aktuell forskning. Det finns även ett stort värde av att integrera tvärvetenskap i större utsträckning inom utbildningen. Ökad användning av forskningsinfrastruktur Programmet bör föra en löpande dialog med forskningsutförare om behovet av infrastruktur inom området samt hur befintlig infrastruktur kan bättre nyttjas och tillgängliggöras. Infrastruktur definieras här som såväl anläggningar som infrastruktur för data och arkiv för annat insamlat material. Även testbäddar inkluderas i begreppet infrastruktur. Vinnova har kartlagt befintliga testbäddar i Sverige, varav en del är öppna, där testbäddar inom områdena Digitalisering, Smarta städer, Hälsa, Miljö och energi, Resor och transporter och kan vara relevanta inom området för hållbart samhällsbyggande 6. Stärka nyttiggörandet och genomslaget av forskningen För att stärka forskningens nyttiggörande och genomslag, behöver det byggas upp forskningsmiljöer som fokuserar mer på implementering. Genom att ställa krav på att olika slags aktörer samverkar, kan forskningsfinansiärer skapa förutsättningar för forskningsfrågor som svarar mot de tematiska 6 Testbäddar i Sverige 31

32 32 (32) områdena och de tvärgående perspektiven. Samverkan kan ske i olika former, men bör syfta till att säkerställa att användarperspektivet tillgodoses. En satsning på samverkansdoktorander (till exempel kommundoktorander) kan vara ett sätt att föra forskningen närmare olika typer av verksamheter, inom kommuner, myndigheter eller ideella organisationer, men också för att stärka mobiliteten mellan olika sektorer. Det kan också vara ett sätt att sprida forskningens resultat. Här kan även mentorprogram för tvärsektoriell mobilitet användas. Nyttiggörande och genomslag kan också uppnås genom att involvera medborgare i forskningen. Kommunikationsprojekt och projekt för att ta fram vägledningar och liknande kan också vara satsningar som kan användas av kommuner och andra aktörer. På samma sätt kan forskningsplattformar, där olika slags aktörer ingår, skapa förutsättningar för kontinuerlig dialog och spridning av forskningsresultat. Även satsningar på så kallad följeforskning kan innebära en bättre spridning och nyttiggörande av resultaten. Bidra till jämställdhet Jämställdhet ska beaktas i utformningen av samtliga insatser som genomförs inom ramen för programmet. Det ska särskilt beaktas i utformningen av insatser som handlar om karriärtjänster och mobilitet. Programmet ska bidra till en ökad jämställdhet inom akademin och till en jämställd utveckling i samhället i stort. De särskilda medel som tillförts programmet av regeringen ska fördelas jämnt mellan män och kvinnor över programmets tioårsperiod. 32

33 Bilaga 1: Globala och nationella mål som programmet ska bidra till att uppnå

34 Globala mål av relevans för programmet Agenda 2030 De globala målen för hållbar utveckling Nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande knyter an till följande mål och delmål i Agenda 2030: 1 Avskaffa fattigdom (1.a) Säkra en betydande resursmobilisering från en mängd olika källor, inklusive genom ökat utvecklingssamarbete, i syfte att ge utvecklingsländerna, i synnerhet de minst utvecklade länderna, tillräckliga och förutsebara medel för att genomföra program och politik för att avskaffa all form av fattigdom. (1.b) Upprätta sunda policy ramverk på nationell, regional och internationell nivå på grundval av utvecklingsstrategier som stödjer de fattiga och tar hänsyn till jämställdhetsaspekter, för att stödja ökade investeringar i åtgärder för att avskaffa fattigdom. 2 Avskaffa hunger 2.4 Senast 2030 uppnå hållbara system för livsmedelsproduktion samt införa motståndskraftiga jordbruksmetoder som ökar produktiviteten och produktionen, som bidrar till att upprätthålla ekosystemen, som stärker förmågan till anpassning till klimatförändringar, extrema väderförhållanden, torka, översvämning och andra katastrofer och som successivt förbättrar mark- och jordkvaliteten. 2.a Öka investeringarna, bland annat genom stärkt internationellt samarbete, i infrastruktur på landsbygden, forsknings- och rådgivningstjänster för jordbruket, teknikutveckling samt genbanker för växter och husdjur i syfte att öka jordbrukets produktionskapacitet i utvecklingsländerna, i synnerhet de minst utvecklade länderna.

35 3. Hälsa 3.6 Till 2020 halvera antalet dödsfall och skador i vägtrafikolyckor i världen. 3.9 Till 2030 väsentligt minska antalet döds- och sjukdomsfall till följd av skadliga kemikalier samt föroreningar och kontaminering av luft, vatten och mark. 5. Jämställdhet 5.5 Tillförsäkra kvinnor fullt och faktiskt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer i det politiska, ekonomiska och offentliga livet. 6. Vatten 6.1 Senast 2030 uppnå allmän och rättvis tillgång till säkert och ekonomiskt överkomligt dricksvatten för alla. 6.3 Till 2030 förbättra vattenkvaliteten genom att minska föroreningar, stoppa dumpning och minimera utsläpp av farliga kemikalier och material, halvera andelen obehandlat avloppsvatten och väsentligt öka återvinningen och en säker återanvändning globalt. (6.4) Till 2030 väsentligt effektivisera vattenanvändningen inom alla sektorer samt säkerställa hållbara uttag och en hållbar försörjning med sötvatten för att angripa vattenbristen och väsentligt minska det antal människor som lider av vattenbrist. (6.5) Senast 2030 genomföra en integrerad förvaltning av vattenresurser på alla nivåer, när så är lämpligt genom gränsöverskridande samarbete. 7. Energi 7.1 Senast 2030 säkerställa allmän tillgång till ekonomiskt överkomliga, tillförlitliga och moderna energitjänster. 7.2 Till 2030 väsentligen öka andelen förnybar energi i den globala energimixen.

36 7.3 Till 2030 fördubbla den globala förbättringstakten vad gäller energieffektivitet. 7.a Till 2030 stärka det internationella samarbetet för att underlätta tillgång till forskning och teknik inom ren energi, inklusive förnybar energi, energieffektivitet samt avancerad och renare fossilbränslebaserad teknik, samt främja investeringar i energiinfrastruktur och ren energiteknik. (7.b) Till 2030 bygga ut infrastrukturen och uppgradera tekniken för att leverera moderna och hållbara energitjänster till alla i utvecklingsländerna, i synnerhet de minst utvecklade länderna och små önationer under utveckling. 8. Hållbar tillväxt 8.4 Fram till 2030 successivt förbättra den globala resurseffektiviteten i konsumtionen och produktionen samt sträva efter att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring, i enlighet med det tioåriga ramverket för hållbar konsumtion och produktion, med de utvecklade länderna i täten. 8.5 Senast 2030 uppnå full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla kvinnor och män, inklusive ungdomar och personer med funktionsnedsättning, samt lika lön för likvärdigt arbete. 9. Infrastruktur och energi 9.1 Bygga ut tillförlitlig, hållbar och motståndskraftig infrastruktur av hög kvalitet, inklusive regional och gränsöverskridande infrastruktur, för att stödja ekonomisk utveckling och människors välbefinnande, med fokus på ekonomiskt överkomlig och rättvis tillgång för alla. 9.2 Verka för en inkluderande och hållbar industrialisering. Till 2030 avsevärt öka industrins andel av sysselsättning och BNP, i enlighet med nationella förhållanden, och fördubbla denna andel i de minst utvecklade länderna. 10. Minska ojämlikheten

37 10.2 Till 2030 möjliggöra och verka för att alla människor, oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, ras, etnicitet, ursprung, religion eller ekonomisk eller annan ställning, blir inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet Säkerställa lika möjligheter och minska förekomsten av ojämlika utfall, bland annat genom att avskaffa diskriminerande lagstiftning, politik och praxis och främja lagstiftning, politik och åtgärder av lämpligt slag i detta hänseende. 11. Hållbara städer och samhällen 11.1 Senast 2030 säkerställa tillgång för alla till fullgoda, säkra och ekonomiskt överkomliga bostäder och grundläggande tjänster samt rusta upp slumområden Senast 2030 tillhandahålla tillgång till säkra, ekonomiskt överkomliga, tillgängliga och hållbara transportsystem för alla. Förbättra trafiksäkerheten, särskilt genom att bygga ut kollektivtrafiken, med särskild uppmärksamhet på behoven hos människor i utsatta situationer, kvinnor, barn, personer med funktionsnedsättning samt äldre personer Till 2030 verka för en inkluderande och hållbar urbanisering samt förbättra kapaciteten för deltagandebaserad, integrerad och hållbar planering och förvaltning av bosättningar i alla länder Stärka insatserna för att skydda och trygga världens kultur- och naturarv Till 2030 väsentligt minska antalet dödsfall och antalet människor som drabbas av katastrofer, inklusive vattenrelaterade katastrofer. Även tillse att de direkta ekonomiska förlusterna till följd av sådana katastrofer, i form av lägre global BNP, minskar väsentligt. Särskilt fokus bör ligga på att skydda de fattiga och människor i utsatta situationer Till 2030 minska städernas negativa miljöpåverkan per person, bland annat genom att ägna särskild uppmärksamhet åt luftkvalitet samt hantering av kommunalt och annat avfall.

38 11.7 Senast 2030 tillhandahålla universell tillgång till säkra, inkluderande och tillgängliga grönområden och offentliga platser, i synnerhet för kvinnor och barn, äldre personer och personer med funktionsnedsättning. 11.a Främja positiva ekonomiska, sociala och miljömässiga kopplingar mellan stadsområden, stadsnära områden och landsbygdsområden genom att stärka den nationella och regionala utvecklingsplaneringen. 11.b Till 2020 väsentligen öka det antal städer och samhällen som antar och genomför integrerade strategier och planer för inkludering, resurseffektivitet, be-gränsning av och anpassning till klimatförändringarna och motståndskraft mot katastrofer samt utveckla och genomföra, i linje med Sendai-ramverket för katastrofriskreducering , en samlad katastrofriskhantering på alla nivåer. 11.c Stödja de minst utvecklade länderna, inklusive genom finansiellt och tekniskt bistånd, att bygga hållbara och motståndskraftiga byggnader av lokala material. 12. Säkerställa hållbara konsumtion- och produktionsmönster. (12.1) Genomföra det tioåriga ramverket för hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Alla länder vidtar åtgärder, med de utvecklade länderna i täten och med hänsyn tagen till utvecklingsländernas utveckling och förutsättningar Senast 2030 uppnå en hållbar förvaltning och ett effektivt nyttjande av naturresurser Senast 2020 uppnå miljövänlig hantering av kemikalier och alla typer av avfall under hela deras livscykel, i enlighet med överenskomna internationella ramverket, samt avsevärt minska utsläppen av dem i luft, vatten och mark i syfte att minimera deras negativa konsekvenser för människors hälsa och miljön Senast 2030 säkerställa att människor överallt har den information och medvetenhet som behövs för en hållbar utveckling och livsstilar i harmoni med naturen.

39 12.a Stödja utvecklingsländerna att stärka sin vetenskapliga och tekniska kapacitet att utvecklas i riktning mot mer hållbara konsumtions- och produktionsmönster. 13. Klimatförändringar 13.1 Stärka motståndskraften mot och förmågan till anpassning till klimatrelaterade faror och naturkatastrofer i alla länder Integrera klimatåtgärder i politik, strategier och planering på nationell nivå Förbättra utbildningen, medvetenheten och den mänskliga och institutionella kapaciteten vad gäller begränsning av klimatförändringarna, klimatanpassning, begränsning av klimatförändringarnas konsekvenser samt tidig varning. (13.b) Främja mekanismer för att höja förmågan till effektiv klimatrelaterad planering och förvaltning i de minst utvecklade länderna, med särskilt fokus på kvinnor, ungdomar samt lokala och marginaliserade samhällen. 14. Hav 14.1 Till 2025 förebygga och avsevärt minska alla slagsföroreningar i havet, i synnerhet från landbaserad verksamhet, inklusive marint skräp och tillförsel av näringsämnen.

40 8 (12) 16. Fredliga samhällen 16.6 Bygga upp effektiva och transparanta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. (16.8) Utvidga och stärka utvecklingsländernas deltagande i institutionerna för global styrning Säkerställa ett lyhört, inkluderande, deltagandebaserat och representativt beslutsfattande på alla nivåer. 16.b Verka för och genomdriva ickediskriminerande lagstiftning och politik för en hållbar utveckling. 17. Genomförande och partnerskap Föra en mer samstämmig politik för hållbar utveckling Stärka det globala partnerskapet för hållbar utveckling och komplettera det med partnerskap mellan flera parter som mobiliserar och utbyter kunskap, expertis, teknik och finansiella resurser, för att bidra till att målen för hållbar utveckling nås i alla länder, i synnerhet utvecklingsländer.

41 9 (12) Sveriges miljömål kopplat till programmet Generationsmålet Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Generationsmålet är ett inriktningsmål för miljöpolitiken. Målet ger vägledning om de värden som ska skyddas och den samhällsomställning som krävs för att nå önskad miljökvalitet. Generationsmålet är vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Att andas in luftföroreningar påverkar hälsan negativt. För många människor kan föroreningar i luften även bidra till förkortad livslängd. De luftföroreningar som är skadligast för hälsan är inandningsbara partiklar, marknära ozon och vissa kolväten. Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Giftfri miljö Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna

42 10 (12) Andra nationella mål av relevans för programmet Arkitektur, kulturmiljö, design och formgivning Regeringen har presenterat en ny arkitektur-, form- och designpolitik för hållbara gestaltade livsmiljöer. Mål för boende och byggande Det ökade bostadsbyggandet innebär stora möjligheter att ställa om till ett klimatsmart, attraktivt samhälle med människan i centrum. Det övergripande målet för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet är att ge alla människor i alla delar av landet en från social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas. Regeringens målsättning är att det fram till år 2020 ska byggas minst nya bostäder. Bostadsmarknad Delmålet för bostadspolitiken är långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Byggande Delmålet för byggandet är: Långsiktigt hållbara byggnadsverk. Effektiva regelverk och andra styrmedel som utifrån ett livscykelperspektiv verkar för effektiv resurs- och energianvändning samt god inomhusmiljö i byggande och förvaltning. En väl fungerande konkurrens i bygg- och fastighetssektorn. Lantmäteriet Delmålet för Lantmäteriet är: En effektiv och rättssäker förrättningsverksamhet och en ändamålsenlig fastighetsindelning. Informationsförsörjningen ska vara av god kvalitet, rikstäckande, långsiktig, stabil och säker. Användningen av den grundläggande informationen ska öka och komma till nytta hos fler användare och inom fler användningsområden. En effektiv och rättssäker inskrivningsverksamhet som bidrar till en väl fungerande fastighetsmarknad. Samhällsplanering Delmålet för samhällsplaneringen är: En tydlig roll för fysisk planering i arbetet för en hållbar utveckling av städer, tätorter och landsbygd.

43 11 (12) Ett regelverk och andra styrmedel som på bästa sätt tillgodoser kraven på effektivitet samtidigt som rättssäkerhet och medborgerligt inflytande säkerställs. Goda förutsättningar för byggande av bostäder och lokaler, etablering av företag och för annat samhällsbyggande samtidigt som en god livsmiljö tryggas. Demokrati Målet för demokratipolitiken är en levande demokrati där individens möjligheter till inflytande förstärks. Målet för politiken för mänskliga rättigheter är att säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. Andra riksdagsbundna mål kopplade till området är: nationella minoriteter, politiken mot diskriminering och rasism samt samepolitik. Mål för nationella minoriteter Målet för politiken avseende nationella minoriteter är att ge skydd för de nationella minoriteterna och stärka deras möjligheter till inflytande samt stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande. Mål för politiken mot diskriminering och rasism Målet för regeringens politik mot diskriminering är ett samhälle fritt från diskriminering. Mål för samepolitik Målet för samepolitiken är att verka för en levande samisk kultur byggd på en ekologisk hållbar rennäring och andra samiska näringar. Jämställdhet Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Utifrån detta arbetar regeringen efter sex delmål: 1. En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. 2. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.

44 12 (12) 3. Jämställd utbildning. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling. 4. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. 5. Jämställd hälsa. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor. 6. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Kriminalpolitik Målet för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten och att öka människors trygghet. För att skapa ett tryggt samhälle behövs såväl en aktiv och inkluderande välfärdspolitik som ett strategiskt och målmedvetet brottsförebyggande och brottsbekämpande arbete. Kvinnors upplevda otrygghet är betydligt större än mäns. Det finns även skillnader i mäns och kvinnors utsatthet för brott och egna brottslighet. Möjligheten att leva ett tryggt liv utan brottslighet ska inte vara beroende av i vilket område eller vilken del av landet man bor eller vem man är. Samhällssäkerhet Sverige nationella säkerhetsstrategi ( ) Målen för Sveriges säkerhet är att värna befolkningens liv och hälsa, liksom samhällets funktionalitet, samt förmågan att upprätthålla grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter. En förutsättning för att kunna uppnå dessa mål är att vårt lands politiska oberoende och självständighet säkras samt att vår territoriella integritet kan upprätthållas. Bland annat specificeras åtgärder för följande områden: Informations- och cybersäkerhet, digitala risker Hot mot energiförsörjning Hot mot transporter och infrastruktur Hälsohot Klimatförändringar och dess effekter

45 Bilaga 2: Workshop med samhällsintressenter om Nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande 3 oktober 2017 Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Organisationsnummer: Drottninggatan 89 registrator@formas.se Tel: Box Stockholm formas.se Fax:

46 2 (13) Deltagande organisationer ArkDes Avfall Sverige Boverket Boverket Brottsförebyggande rådet, Brå Energimyndigheten Geoforum Sverige Handelsrådet Hyresgästföreningen IQ Samhällsbyggnad Jernkontoret Jordbruksverket K2 - Sveriges nationella centrum för forskning och utbildning om kollektivtrafik Kemikalieinspektionen Länsstyrelserna i samverkan RUS Lantmäteriet Myndigheten för delaktighet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Naturvårdsverket Riksantikvarieämbetet SIDA Skogsindustrierna Statens geotekniska institut Sustainable Innovation Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, SBUF Svenska Teknik&Designföretagen Svenska Turistföreningen Svenskt Vatten Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, SABO Sveriges Arkitekter Sveriges Kommuner och Landsting Sweden Green Building Council Tillväxtverket Trafikverket Transportstyrelsen Vetenskap & Allmänhet, VA Viable Cities Vinnova Workshop med samhällsintressenter om Nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande

47 3 (13) 1 Vilka är de största utmaningarna som Sverige står inför om vi ska nå målen om ett hållbart samhällsbyggande? 1. Det är en utmaning att överbrygga gränser mellan ämnesdiscipliner, politikområden, aktörer som är verksamma i samhällsbyggnadssektorn, politik och praktik, och målkonflikter mellan de olika dimensionerna av hållbarhet. Svårigheter att skapa en gemensam process i ett stadsutvecklingsprojekt (även inom kommunen). Det behövs en helhetssyn och ett systemtänkande. 2. Samhällsbyggnadsprocessen - bättre kunskap och insikt om helheten behövs. Där vi ser till den gemensamma samhällsnyttan i stället för som idag ha fokus på egennytta/vinning med separata målbilder. Fokusera på medborgare i stället för på att alla ska vara konsumenter. Skapa ett nytt, gott samhällsprojekt. Se till att även klimatanpassning och riskbedömning kommer in tidigt. 3. Hur påverka på riktigt medborgarnas attityder och beteende. Vilka styrmedel fungerar egentligen? Hur förstå vilka kommunikationskanaler som fungerar? Konsumenter mer medvetna nu än tidigare (?) men ändrar ändå inte beteenden. Kan det finnas affärsidéer /entreprenörskap att utveckla i relation till hållbar samhällsutveckling i allmänhet och kanske konsumtion i synnerhet? Samspelet mellan statliga/politiska styrmedel och marknader. 4. Segregation. Utmaningar för bostadsbyggande och stadsplanering då segregation kan leda till ex otrygghet, rädslor etc. Utmaningen är att skapa tillit och vi måste koppla detta till cirkulär ekonomi. Tydliga jämställdhetsaspekter och mångfaldsfrågor är viktiga. Segregationen underminerar tilliten till samhällssystemet och det demokratiska systemet. Tilliten är en förutsättning för en cirkulär ekonomi och segrationen underminerar detta. 5. Systemperspektiv att se samhällsbyggande som system som inte bara är i rum utan också i tid hur får vi samsyn i livscykelperspektiv och hur får vi det att bli en drivkraft i dagens arbetssätt och i samverkan (ex: affärsmodeller, ekonomiska drivkrafter hur få parter som arbetar med lönsamhet att driva hållbarhet?) 6. Regelverk. Dagens regelverk krockar, t ex solpaneler lagar ska stödja men samtidigt försvårar krockarna arbetet Överklagandeproblematiken svår att hantera, på gott och på ont Motstridiga ärenden måste vägas mot varandra, svårt när de finns i olika lagstiftningar. Har tjänstemännen fått förstora uppgifter som de inte kan hantera? Brist på avvägningskompetens inom samhällsbyggnadsområdet vilket också påverkar ex hanteringen av kulturarvet. Lagstiftningen är ett lappverk. Workshop med samhällsintressenter om Nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande

48 4 (13) 7. Hushålla med ändliga resurser. Resurseffektivt byggande. Utveckla metoder och tekniker för att återanvända befintliga material och resurser. Säkerställer att vi inte koncentrerar gifter. Få in perspektivet om ändliga resurser både hos beslutsfattare och hos allmänhet. Utveckla och använd nya produkter och processer som medverkar till att hushålla med ändliga resurser. Pröva mer delningsekonomi 8. Dual utveckling av samhället, ökande segregation och parallellsamhällen. Behov av att motverka funktionsseparering, t ex inom fysisk planering (natur/kultur/ produktion/rekreation etc). Hur få landsbygden att bli en del av de starka innovationscentran i storstäderna? Hur få nyanlända att bli del av den starka arbetskraftsutvecklingen vi har för tillfället? Vi behöver vi ragga arbetskraft i Holland! Gröna näringar kan vara en del av lösningen! 9. Balansera komplexitet när vi hanterar målstyrning och målhantering. Skruva på alla rattar. Delaktighet och inkludering i de olika demokratiska skedena. Långsiktighet saknas idag. Samverkan mellan samhällets olika aktörer, från civilsamhälle till näringsliv. 10. Det är en utmaning att främja hållbara livsmiljöer som är tillgängliga för alla, som är inkluderande och motverkar klyftor och utanförskap. Hållbara livsmiljöer kan inkludera relationen människa-natur, god bebyggd miljö, ljud och ljus, kontakt med kulturarvet, och relationer människor emellan. 11. Urbaniseringen - som ställer krav på - och möjliggör effektiva - försörjningssystem. Allt som kopplar till att många människor samlas på liten yta, medan andra områden avfolkas. Stadens försörjningssystem - tex, transporter, vatten, avfall, livsmedel, energi behöver planeras och fungera - alla system behöver bli hållbara och resurseffektiva och tillgängliga på ett rättvist sätt för alla att använda. 12. De stora politikområdena (skola, infrastruktur, bostad och hälso/sjukvård t.ex.) kan bidra till ökad sammanhållning istället för splittring, ex skolval leder till ökad segregering i bostadsområden. Proaktiv samhällsplanering behövs. Alla perspektiv behöver tas med ex energi och transportlösningar som är ex på skilda förutsättningar för att skapa hållbar samhällsbyggnad för stad och landsbyggd. 13. Cirkulär ekonomi- hur ska vi sluta kretsloppen utan att nedgradera materialen. T ex när man återvinner flygaska som ersättning för cement, drygar ut material, Behovet av en design för varor och produkter för effektiv och säker återvinning. Uppgradera hushållningen! 14. Integrera digitaliseringen som ett verktyg och använda som möjliggörare i flera sektorer (ex handel och transporter). Digitalisering påverkar hela samhällsbygget, måste få effekt i den fysiska planeringen, men medför nya säkerhetsaspekter som vi inte är vana att hantera. Den skapar utmaningar eftersom vi har ett samhälle som är analogt uppbyggt det går inte att hänga på digitalisering på allt som finns idag. Proaktiv planering behövs! Workshop med samhällsintressenter om Nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande

49 5 (13) 15. Hitta ett smartare och hållbarare sätt att hushålla med och utnyttja fysiska resurser/material och energiresurser i samhällsbyggandet. Det är en kunskapsutmaning att noggrannare bedöma/matcha behov med resursanvändning i ett långsiktigt perspektiv vi får inte suboptimera av okunskap. Det gäller även mänskliga aspekter och upplevelser av byggande. 16. Det är en utmaning att politiker agerar på kortsiktiga intressen och inte vågar driva en omställning mot hållbarhet med starka styrmedel. 17. Det är en utmaning att ställa om konsumtionsmönster till en mer långsiktigt ekologisk och socialt hållbar modell, som inte enbart fokuserar på vinstmaximering och ekonomisk tillväxt. Konsumtionsmönstren behöver ställas om på ett sätt som inte tär på jordens resurser och bidrar till klimatförändringarna. 18. Brist på avsaknad av incitament för att planera långsiktigt. Sociala investeringar som gjorts i ett utsatt bostadsområde har tagit 20 år innan det går att se effekterna. Vi måste skapa bättre förutsättningar för långsiktighet och ansvarstagande 19. Skapa ett inkluderande samhälle för alla. Icke segregerande byggande. Lika sociala förutsättningar för alla. Allas röst blir hörd, medborgarinflytande på lokal nivå 20. Konsumtion - offentlig och privat. Styrmedel behövs där de saknas idag, och befintliga styrmedel behöver ses över och förbättras med utgångspunkt i hållbarhetsmålen. Utveckla offentlig upphandling så att den bidrar till hållbarhetsmålen. Dagens regelverk med risk för målkonflikter måste hanteras. Synergier och systemtänk bör beaktas. 21. Hänsyn till klimat och miljö. Klimatanpassningsåtgärder på nationell nivå. Utveckla kunskap, metoder och tekniker för klimatanpassningsåtgärder. Verka för att minska klimatpåverkan, genom ökad internationell samverkan. Att sprida och förankra kunskapen om konsekvenserna av klimatförändring för att få bredare förankring. Kunskap om hur man förändrar beteende i relation till klimatförändring och klimatanpassning 22. Samhällets sårbarhet kopplar till den snabba globala digitala utvecklingen. Vi kan inte stå utanför, utan vi måste bygga "rätt" digitala ramverk. Cybersäkerheten måste tas på allvar och det finns även andra hot terror, översvämningar, ras, skred och populism. Människor som inte är inkluderade hamnar utanför. Liksom att människor kan hamna i "filterbubblor" - bara inom sina områden. Informationssamhället är överlastat. För lite klokhet och vishet. Vi utbildar inte för klokhet. Robotar? 23. Samhällsutmaningarna är komplexa, men samhället är snarare organiserat som ett industriellt produktionssamhälle, där vi arbetar i stuprör. Workshop med samhällsintressenter om Nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande

50 6 (13) 2 Vilka är de viktigaste möjligheterna/lösningarna/vägarna för att tackla utmaningarna på väg mot ett hållbart samhällsbyggande? Integrerad, tvärvetenskaplig samhällsbyggnadsutbildning som skapar förståelse mellan tekniker och samhällsvetare. Berörda aktörer (organisationer, myndigheter, företag, medborgare) behöver samverka för att nå bättre systemtänk kring samhällsfunktionalitet, klimatanpassning, riskhantering, social jämlikhet, på lokal, regional och nationell nivå. Skapa en forskarskola för det hållbara samhällsbyggandet. Integrera användarna tidigt. Skapa möjligheter för ökat utbyte mellan bransch och akademi. Lösningar kan vara att öka förståelsen för människors drivkrafter och incitament, påverka människors konsumtionsmönster genom att visa på alternativ eller införa starkare styrmedel som ger både piska och morot, konkretisera mål kring hållbar konsumtion och bryta ner strategier till praktisk handling. Tillgång till data och universitetsbibliotekens databaser. Forskare utanför akademien ska ha tillgång till samma resurser som inom. Data insamlad med offentliga medel ska göras tillgänglig gratis. Gemensamma projekt mellan aktörer på olika nivåer och från olika sektorer behövs. Kunskap i offentlig sektor, på institut och i företag måste in i forskningssystemet och tvärtom. Formas kan samla ihop! Skapa ett inkluderande samhälle för alla Stark socialpolitik, med plattform för social rörlighet (tex alla kan få utbildning och sjukvård) Skapa metoder och arenor för att inkludera olika aktörer (in vivo och digitalt) i dialogen óm och utvecklingen av samhällsbyggande Metoder för att belysa samhällsnyttan av inkluderande arbete/insatser Behövs mer kunskap/forskning om politisk styrning vs miljöarbete, även t ex kopplingen till direktiv från EU Forskning om miljöbegreppets innebörd behövs, ska sedan populariseras och spridas till tillämpningen. Annars inte möjligt att nå Agenda 2030 Att gå från stuprör till en samverkande organisering genom att arbeta mer aktivt med test och demo, specifika scenarios eller plastförutsättningar, ta hänsyn till olika individers förutsättningar, möjliggöra tvärdisciplinär forskning, mer forskning om samverkan, hur tar vi resultaten vidare och omsätter i praktiken, fokus på implementering. Workshop med samhällsintressenter om Nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande

51 7 (13) Forskning, innovation, nya metoder och tekniker för att integrera klimatanpassning, tillgänglighet, funktionalitet, riskhantering... Översätta forskningsresultat till konkreta, praktiska lösningar och vägledning för användarna. Skapa test- och demonstrationsanläggningar för att konkretisera och visualisera. Potter i forskningsanslag för att skapa och genomföra studiebesök. Tillämpad forskning kräver grundforskning Mer samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning inom samhällsbyggandet. Beteendevetenskap, värderingar, Kritisk forskning som kopplar till politiken. Ex juridisk forskning till konsistenta regelverk. Nya regelverk som svarar mot dagens & framtidens samhälle. Idag svarar reglerna för gårdagens samhälle. Tänka om och tänka nytt. Upphandling. Vi behöver öka användningen av innovationsupphandling, utveckla upphandlingen generellt. Kräver också ett ledarskap som vågar stå för hållbarhet och tar täten i detta. Använd upphandlingsinstrumentet på ett vassare sätt och sprid kunskapen bättre. Hur kan vi skapa det politiska mötet/kulturen? Ökad kompetens utbildning, fri, transdisciplinär forskning utveckling av utlysnings- och samverkansinstrument kopplad till kunskapsplattformar etc. Design för hållbarhet, återanvända, återvinna i mycket högra grad än vad som görs idag- och vi ska veta var de farliga ämnena finns! Lösningar kan vara att öppna upp för medborgare att delta i forskningsprocessen, utveckla mötesplatser och forum för dialog för att få fler att känna delaktighet, medborgardialog tidigt i beslutsprocessen. Att använda muséer, natur- och kulturarvsplatser som mötesplatser för dialog. Öka förståelsen för ekosystemtjänster och omvärdera resurserna i stadsmiljön. Skapa sammanhang där alla kan känna sig behövd, t.ex. genom lokal sysselsättning och jobbskapande. Digitaliseringstänket måste in i verksamhetsutveckling, stads- och samhällsplanering. Drivet till utveckling ska utgå från framtida samhällsbehov och -bygge. Vi måste skapa strukturella förändringar men det kräver stora investeringar och mjuka övergångar. Tvärvetenskap behövs t.ex. beteendevetare och tekniker tillsammans inom energiområdet. Kompetensförsörjning. Ex på Forskningsfråga: Hur ska vi ställa om planering och hur ska organisationer klara av omställningen till ett hållbart samhälle? Hushålla med ändliga resurser. Ny innovativa lösningar. Tekniken som en stor möjlighet. Svenskarna är teknikbejakande. Forskning och innovation för nya samt befintliga material och processer. Styrmedel och affärsmodeller för att använda nya tekniker och material. Sverige är bäst i klassen i sortering, återvinning och logistik. Kan vi bli bäst i att hushålla med befintliga resurser och återanvända material? Kan vi använda den kompetensen? Att forskningsfinansiärer skapar möjligheter till tvärvetenskapliga projekt för att hjälpa forskare hitta nya konstellationer och att forskarna vågar bjuda in andra från oväntade discipliner. Få till Workshop med samhällsintressenter om Nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande

52 8 (13) kreativa möten över ämnesgränserna och göra samverkan meriterande för forskare. Att forskningsresultat landar i organisationer som kan nyttiggöra resultaten. Att en gemensam process skapas mellan olika aktörer i stadsutvecklingsprojekt, från tidigt planskede till färdigt resultat. Forskning för nya, innovativa och robusta styrmedel och upphandlingsinstrument. Få in långsiktighet, kvalitetstänk, hållbarhet. Vänd på tågordningen så att beställaren kan driva på innovativa, hållbara lösningar, styra och ge mindre makt åt leverantörerna. Forska fram styrmedel även för att begränsa privat konsumtion och göra den mer hållbar. Förändra attityder och värderingar kring vad som är prestigefullt "inga löjliga bilresor", "Miljönären", uppmuntra återbruk. Design/utformning av en hållbar stad, både i termer av storlek, placering, funktioner. Behöver sätta in städer i en större kontext för att få förståelsen för den regionala strukturen. Måste också öka förståelsen för hur städer kan krympa smart. Förtätning behöver inte vara fysisk, det finns andra sätt att nå den funktionen genom t ex annan planerad infrastrukturella lösningar. Skapar större möjligheter även för dem som inte vill flytta Att utgå från de gemensamma globala målen och utveckla verktyg för att utvärdera och följa upp, även kvalitativa verktyg. Utveckla effekt- och resultatmål. Utveckla forskning om mål vad gäller målkonflikter, genomförande och även titta tillbaka på hur mål har hanterats historiskt. Skapa delaktighet och samverkan kring målformulering och genomförande. Systemperspektiv: Vidareutveckla samhällsekonomiska modeller som kan ta in flera faktorer (t.ex. jämställdhet, klimat och välmående). Mäta på parametrar för att uppnå social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet! Titta på livscykelkostnader och skaffa kunskap om vad som är bra och när? Förse politiker och beslutsfattare med historiska exempel som ger perspektiv och en förklaring till att vi behöver ta så stora kliv som krävs för en omställning. Förklara att frågorna är större än kortsiktiga politiska vinster. Möjliggöra för forskningen att bädda för obekväma framtida beslut. Införa effektiva styrmedel på olika nivåer som tar hänsyn till flera sektorer samtidigt och gör överväganden över tid för ett långsiktigt perspektiv. Samhällets säkerhet - en väg är digitalisering. Bryta stuprör för kunskapsutveckling. Digitaliseringen är ingen egen disciplin utan är kopplad till många olika områden - tvärvetenskap etc, se förslag på utveckling av finansieringsinstrument. Forskning kring digitalisering av myndighetsprocesser, kring affärsmodeller kring data. Forskning om hur tillgängligheten kan ökas ex genom digitalisering. Användarvänlighet & regelverk behöver utvecklas för digitaliseringen Klokskap viktig fördjupning Workshop med samhällsintressenter om Nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande

53 9 (13) Statliga stöd kan skapa incitament för långsiktighet. Skapa företagsformer och nya affärsmodeller som gynnar långsiktigt ansvarstagande. Nationellt grepp på fysisk planering, skapa möjlighet till utveckling av regionalpolitiken för att ge möjlighet för hela Sverige att utvecklas långsiktigt Kunskap krävs om hela systemet och hela processen målstyrning och Överblick kontra detaljstyrning, samverkan med alla aktörer. Från planering till end-of-life. Gemensamma mål och förståelse för varandras utmaningar. Hänsyn till klimat och miljöanpassning. Räkna in miljö- och klimatpåverkan i allt samhållsbyggande. Forskning och innovation för klimatanpassningsåtgärder som också tar hänsyn till ekosystemen. Samarbete mellan akademi, näringsliv, myndigheter och andra aktörer för att för att FoI ska komma till nytta. Säkra grunddata samt bedömningsunderlag för klimatanpassning. Använd Sveriges goda renommé som förhandlare för global samverkan. Samarbeta och använd andra länders lösningar. Workshop med samhällsintressenter om Nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande

54 10 (13) 3 Vilka kunskapsområden/lösningsområden är viktigast att satsa på för att hitta de möjliga vägarna mot ett hållbart samhällsbyggande? 1. Hushålla med ändliga resurser, kunskap om: Nya hållbara material, materialmodifiering och livscykelanalyser. Industrialisering och digitalisering av byggprocessen Återanvändning och återvinning. Policy samt juridiska hinder rörande återanvändning och återvinning. Kunskap om hur man medvetandegör för allmänheten att resurserna är ändliga. Tydliggöra hela kedjan i samhällsbyggandet för alla aktörer, undvik stuprör. Kunskap om föroreningar i material och återanvändningscykler. Sprida goda exempel. 2. Icke-akademiska aktörer som kan främja nyttiggörande (använda och sprida resultat, men också delta i forskningen): Medborgarna, näringslivet, kommuner, Naturvårdsverket. SKL, Statens fastighetsverk, Hembygdsföreningarna, Svenska kyrkan och övriga trosamfund, Naturoch friluftslivsorg, Studieförbund, Sveriges muséer. Sweden Green Building Council (för att underlätta styrning och certifiering). Kunskapsdelning och kompetenshöjande aktiviteter krävs generellt inom hela samhällsbyggnadsområdet. 3. Tvärvetenskap för att skapa policy/kunskap till beslutsfattare. Nya affärsmodeller med nya bedömningskriterier för aktörer i hela samhällssektorn. Handelshögskolorna, tekniska högskolor för livscykelperspektiv och miljöcykel. Arkitekter och samhällsplanerare. Forskningsinstitut, IVL och RISE. Branschorganisationer behövs vara med i samverkan. Standardisering behövs kan överbrygga klyftan mellan samhälle och akademi. 4. Hur möjliggöra mer forskning hos företag och civilsamhälle: Alla myndigheter har data som kan tillgängliggöras, inom hållbart samhällsbyggande särskilt SCB, Lantmäteriet, Boverket, SMHI, Energimyndigheten m.fl. Många företag (t.ex. elnätsbolag) har data som på aggregerad nivå kan göras tillgänglig hur ska vi få dem att göra det? Hitta licenslösningar för företag och privatpersoner för att få tillgång till vetenskapliga tidskrifter och databaser. 5. Hänsyn till klimat och miljöanpassning, Kunskap om: Ekosystembaserade lösningar. Digitala kunskapsunderlag för att göra bättre klimat och miljöåtgärder (tillgängliggör och använd myndigheters data, open data). Nya metoder och tekniker för att minska klimatpåverkan och klimatanpassa. Koppla till internationella forskningsprogram och andra internationella arenor. Kunskap om hur man får med medborgarna på tåget Behövs människor med kombinationskunskaper, incitament och tid för samarbete. Workshop med samhällsintressenter om Nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande

55 11 (13) 6. Offentlig upphandling var tänkt vara en föregångare för det privata. Fullfölj tanken, följ de egna besluten inom myndigheter etc. Satsa på följdforskning och forskning kring huvudmannaskap samt riskhantering - vad är det som inte fungerar? T ex lägsta pris i stället för klimatkriterier. Mer uppmuntran till de kommuner som vågar ta risker. Vad är moraliskt korrekt? Exempelvis Gobi-gas. Kontrakt? green bonds. 7. Integrerade, tvärvetenskapliga samhällsbyggnadsutbildningar, forskarskolor, branschutbildningar samt projekt som är sektors- och förvaltningsövergripande för integrerad och holistisk syn på samhällsbyggnadsprocessen. Kunskapslyft "à la skolan" för samhällsbyggare för påfyllnad och uppdatering, ny kunskap, perspektiv och samverkan med yrkesutövare i andra sektorer. Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, Linköping, K2, myndigheter, kommuner, SKL, IQ samhällsbyggnad, RISE. 8. Vi måste tänka på vem som ska använda forskningsresultaten. Troligen är näringslivet, myndigheter, regioner, m.m. viktiga användare. Tänk på vem som ska implementera resultaten. Lokalsamhället (mark- och skogsägare, lokala företag, bönder, föreningslivet, samerna) kan vara viktiga för att få forskningen förankrad. För att forskningen ska kunna lägga grund för viktiga politiska beslut behöver forskare och nyttiggörare skapa kanaler på rätt nivåer (nationell, regional, lokal). 9. Vi behöver tillgång till dataserier och utveckling av metoder kring gemensamma data och tillgängliggörande av data - skapa mer enhetliga dataserier som kan reproduceras på lokal, regional och nationell nivå. Vad behöver mätas för att kunna mäta mot målen? Utveckla nationella indikatorer och nyckeltal. Utveckla uppföljningsmetodiken hos myndigheter (ej stuprör!) 10. Skapa ett inkluderande samhälle för alla. Ökad kunskap hur man motverkar segregation. Ökad kunskap hur man får medborgarmedverkan Mer kunskap om social ojämnlikhet. 11. Sektoriell mobilitet, underlätta rörlighet mellan myndigheter och akademi genom till exempel genom egna forskningsmedel för myndigheter och heller inte bara spetsforskning. Forskningsmedel skulle kunna organiseras annorlunda och anpassas även för mindre satsningar och under kortare tidsperioder. Myndigheter bör även få mer utrymme för kunskapsuppbyggnad. Vi skulle helt enkelt behöva mer samverkan mellan myndigheter och forskare! 12. Forskning: Samhällsvetenskap och humaniora, t.ex. ekonomi, psykologi, filosofi. Konsumtionsforskning: SEI, LU (Center for Sustainability Science), Uppsala univiersitet, Linné, LiU, Kulturvård i Göteborg, International Social Sciences Council (hur samhällsvetenskapen kommer in bättre i samhällsutmaningarna). Bland de tekniska högskolorna finns mycket kunskap vid KTH, Chalmers och Lunds tekniska högskola, IVL. ArkDes, Handelshögskolan, Institutet för framtidsstudier. Workshop med samhällsintressenter om Nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande

56 12 (13) 13. Digitalisering: samhällsplanering, handelshögskolorna, organisationsteori, socialhögskolor, tvärvetenskapliga forskarskolor, näringslivsdoktorander, kommundoktorander, nya tvärvetenskapliga utbildningar för att prata samma språk och ha gemensam förståelse för processen och samma begrepp. 14. Bedömning av material och produkter ur ett livscykelperspektiv. Material i infrastruktur och samhällsbyggande. Kulturella värden. IVL, branschorganisationer, byggbranschen och andra som tar fram frivilliga normer. 15. Tvärsektoriella integrationen - mellan sakområden. Det finns ett behov av att utforska bra vägar framåt och ett behov av att tala med varandra bättre och hur får vi till integrationen bättre - ställt till ex miljömålssystemet. Exempel när man bygger sönder hus vid energiåtgärder. 16. Det är även av stor vikt att framhäva den samhällsvetenskapliga forskningen mer. Ett exempel är Per Espen Stoknes, som tar upp varför människor inte förändrar sitt beteende trotts att vi vet att ett visst beteende inte är bra. 17. Utlysning som riktar sig till en målgrupp. Materialforskning Sårbarhetsfråga: Hälsoforskning inkl antibiotikaresistens eller virussjukdomar. Växtligheten kan drabbas. Jordbruksforskning. Ex: automatiserade beslut: HiG Datavetenskap. K2 som ett excellens centrum kan bidra med kunskapsutveckling. Nyckelspelare för digitaliseringen är kommunerna - de behöver kliva upp och ta en mer aktiv del. Kommunerna har case. Kommunerna bör forskar med (forska mer?) och inte enbart vara fall. Konsulterna är nyckelaktörer. 18. Forskning om policyprocesser. Utifrån befintliga data och kunskap hur tar vi steget vidare? Hur fungerar policyskapande? 19. Mer följeforskning generellt! Forskning om vilka metoder som används inom samhällsbyggnad. Forskning om samverkan, incitament och affärsmodeller. 20. Omvärldsbevakning & internationell klusterbildning samt utvärdering och lärande. Kunskap, goda exempel för resurseffektiva lösningar för olika behov, grupper och verksamheter - levande för alla. Resilient cities, Barcelona, Civitas, Density-projektet Gbg, GPI Urban Europe (söka goda exempel och undersöka förutsättningar att implementera). Innovationskluster t ex Sustainable innovation. SIP:arna Drive Sweden, Viable cities, Stockholm Resilience Center. Företag t ex Toyota City, Grenoble I-road. 21. Samhällsplaneringsprocessen i topp som viktigast att beforska Stadsutveckling och planprocesser. ABE skolan på KTH är idéer finns för utveckling av regel. Living labs. Behövs fler. Boverket Workshop med samhällsintressenter om Nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande

57 13 (13) 22. Statsvetare, psykologer, ekonomer, Riskabelt att lyfta fram universitet eller discipliner för att vi kan missa andra viktiga områden. Viktigt att forskarna får möjlighet att formalisera sig och sina frågor själva. Möjliggöra internationella samarbeten för att möta hot och sårbarheten. 23. Informationsöverföring om vad varor och produkter innehåller, med avseende på farliga ämnen. Hur det ska föras vidare genom alla led, ända fram till återvinning. Kanske ett digitalt chip? 24. Mistra Urban Futures, Stockholm resilicence center, kommunala bostadsbolag, kommuner, skolor, fastighetsägarföreningar t ex den i Järva, Hyresgästföreningen, KTH-nätverk Säkra platser, socialtjänsten, forskningsråden, KTH fastigheter och byggande, branschorganisationer (intermediärer), regeringskansliet, lokala politiker, idéburen sektor, allmänheten och medborgare, Sveriges arkitekter, SABO, befintliga living labs och även Östra Sala backe, Vallastaden. Workshop med samhällsintressenter om Nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande

58 Bilaga 3: Kartläggning av forskningsfinansiärers satsningar 1

59 Organisationer och satsningar som ingår i kartläggningen Samhällsbyggnadsområdet domineras och karaktäriseras av många olika aktörer inom flera sektorer och forskningsområden. I kartläggningen har framför allt svenska satsningar beaktats, men några internationella program som är särskilt relevanta finns också med. Kartläggningen omfattar forskningsoch innovationssatsningar som har initierats mellan 2012 och Många av Vinnovas program är breda och omfattar flera inriktningsområden i kartläggningen, men program och satsningar har endast tagits med i kartläggningen när de motsvarar ett tydligt inriktningsområde. Som komplement redovisas mer detaljerade data från Vinnovas samlade projektportfölj inom området Hållbara och smarta städer. I kartläggningen beskrivs också regeringens samverkansprogram kortfattat. De som ingår i kartläggningen är svenska statliga forskningsfinansiärer tillsammans med andra myndigheter som finansierar forskning av relevans för området samt Mistra. Dessa är listade i tabell 1. Material har samlats in från respektive myndighet och kompletterande information har inhämtats från organisationernas webbplatser. Det finns däremot flera andra relevanta satsningar som bidrar till utveckling inom området för hållbart samhällsbyggande men som inte beaktats i kartläggningen. Anledningen till detta är att de antingen till stor del handlar om utveckling eller för att satsningarna är så pass små att de inte påverkar den övergripande bilden. Här kan nämnas strukturfondsmedlen från Tillväxtverket, som primärt bidrar med medel för utveckling, men där samverkan också kan ske med akademin. Det finns även riktade statsbidrag som bland annat delas ut av exempelvis Boverket och Naturvårdsverket. I tabell 2 och 3 listas de satsningar som ingår i kartläggningen och i tabell 3 redovisas de satsningar som är gemensamma mellan en eller flera myndigheter. I tabell 4 listas några relevanta europeiska internationella satsningar där Sverige bidragit eller bidrar med finansiering. Tabell 1: Statliga forskningsfinansiärer, myndigheter och andra organisationer i kartläggningen. Statliga forskningsfinansiärer och myndigheter Formas Vinnova Forte Vetenskapsrådet Energimyndigheten Naturvårdsverket Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Trafikverket Riksantikvarieämbetet Övriga finansiärer i kartläggningen Mistra SBUF SVU Uppdrag i relation till forskning Forskning med samhällsrelevans inom områdena miljö, samhällsbyggnad och areella näringar Forsknings- och innovationsprojekt som ska stärka innovationsförmågan i Sverige Grundläggande och behovsstyrd forskning inom hälsa, arbetsliv och välfärd Forskning av högsta vetenskapliga kvalitet Forskning och utveckling inom energiområdet Forskning till stöd för Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens arbete med miljökvalitetsmålen, miljöbalken och internationella konventioner Forskning av god vetenskaplig kvalitet som är relevant för området samhällsskydd och beredskap Forskning inom transportsystemets alla områden Forskning om kulturmiljö och kulturarv Strategisk forskning med inriktning på miljö och hållbar utveckling Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, branschgemensam forskning och utveckling åt bygg- och installationsföretagen Svenskt Vatten Utveckling, kommunernas eget forsknings- och utvecklingsprogram 2

60 Tabell 2: Satsning, program eller större projekt i kartläggningen hos respektive finansiär Satsningar, program och större projekt i kartläggningen Finansiär Geoinfra Formas Starka miljöer arkitektur Program Hållbart samhällsbyggande Program Biobaserad ekonomi Urbaniseringens utmaningar och möjligheter Årliga öppna utlysningen (städer, landsbygd, miljö hälsa, konsumtion, byggd miljö, cirkulärt, vatten) Social bostadspolitik Forskning aktörer och människor/synteser Bygginnovationen Vinnova Innovationsplattformar för hållbar stadsutveckling Testbäddar inom miljöteknik (Program Utmaningsdriven innovation, IPF, IHS, Vinnväxt, Innovationskapacitet i offentlig verksamhet) Årliga öppna utlysningen: (sociala relationer, hälsa och Forte beteende) E2B2 Energimyndigheten Spara och bevara Electricity Energieffektivisering i transportsektorn Energi, IT och design Forskning om rasism Vetenskapsrådet forskning om demokrati forskning om civilsamhället Rambidrag Kultur och kulturarv Stadsinnovationer Naturvårdsverket Frisk luft och klimat Hållbara och effektiva transporter Styrmedel och konsumtion DALY, se också FFI, K2 och Mistra Sams Trafikverket Forskning om kulturmiljö och kulturarv Riksantikvarieämbetet JPI on Cultural Heritage and Global Change Mistra Urban Futures Mistra Mistra SAMS Mistra Closing the loop Mistra REES Mistra Consumption (påbörjas 2018) Mistra och Smart Underhåll Löpande utlysningar som vänder sig till SBUF:s medlemsorganisationer (SEKO, Byggnads, Ledarna, Sveriges Byggindustrier och Installatörsföretagen). Även företag som är anslutna till Sveriges Byggindustrier eller VVS Företagen kan söka bidrag från SBUF. Finansierar årligen tillämpad forskning och utveckling av särskild betydelse för de kommunala vattentjänsterna SBUF (Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond) SVU (Svenskt Vatten Utveckling) 3

61 Tabell 3: Gemsamma satsningar inom området för hållbart samhällsbyggande Satsning Strategiska innovationsprogram Viable Cities Smart Built Environment Infra Sweden Drive Sweden BioInnovation Re:Source K2 Fordonsstrategisk forskning och innovation Barn och ungdomars psykiska hälsa Sustainability and resilience; tackling climate and environmental challenges Framtidens goda stad (IVA) Finansiärer Vinnova, Energimyndigheten, Formas Vinnova, Formas, Trafikverket Vinnova, Trafikverket, Energimyndigheten Vetenskapsrådet, Formas, Forte, Vinnova Vetenskapsrådet, SIDA, Formas Formas, Trafikverket och privata finansiärer Tabell 4: Exempel på internationella satsningar inom området för hållbart samhällsbyggande där Sverige bidrar med finansiering. Satsning Nordic Built Transformation to sustainability EraNet ECO- Innovera (miljöteknik) JPI Urban Europe Sustainable Urbanisation Global Initiative (SUGI)/Food-Water-Energy Nexus New innovative solutions to the Food-Water-Energy Nexus challenge. Making Cities work Challenge-driven innovation projects for European urban areas that have the potential to result in commercially successful services and products ERA-NET Cofund Smart Cities and Communities (ENSCC) Smart Integrated Urban Energy and Transport Systems, Smart Tools and Services for the systems JPI Urban Living labs ERA-NET Cofound Smart Urban Futures Smart and Big Data, and Smart Governance and Smart citizens Finansiärer Formas, Energimyndigheten (som svenska finansiärer) Vetenskapsrådet finansierar svensk deltagande. Övriga Belmont Forum, NORFACE och International Social Science Council. Vinnova, Formas, Energimyndigheten finansierar svenskt deltagande. Övriga bland annat Belmont Forum för SUGI. Övriga JPI:er som kan vara relevanta JPI Water JPI Cultural heritage and global change JPI Climate Horizon 2020: Transport- och energiområdet två utmaningsområden, i övrigt kommer alla utmaningar för städer och samhället in i de olika samhällsutmaningarna inom H

62 Kategorier i kartläggningen Eftersom samhällsbyggnadsområdet består av många olika sektorer och forskningsområden har dessa delats in i nio olika kategorier. Kategorierna omfattar det som primärt är relevant för hållbart samhällsbyggande och dess utmaningar. I Tabell 5 listas kategorierna och nyckelord för dessa, samt den färgkodning som har använts för att representera de olika kategorierna. Huvudsakliga inriktningar har beaktats för program, satsningar eller större projekt, men många satsningar är relevanta för flera kategorier. Energi finns inte med som egen kategori, men satsningar där energi relaterar till andra kategorier, huvudsakligen transport och bygg, har beaktats. Energifrågor kan vara relevanta även i de andra kategorierna. Vatten visas i Tabell 5 som en egen kategori men i kommande sammanställningar har vatten relaterats till de andra kategorierna. Tabell 5: Kategorierna i kartläggningen och motsvarande färgkod. Nyckelorden beskriver områdets inriktning med avseende på hållbart samhällsbyggande. Område Cirkulär och biobaserad ekonomi och resurseffektivitet Stadsutveckling Byggd miljö Transporter Samhällssäkerhet Hälsa välbefinnande Demokrati och delaktighet Kulturarv och kulturmiljö Vatten (inkluderas i övriga kategorier i kartläggningen) Nyckelord Delningsekonomi, biobaserad ekonomi, konsumtion, livsstil, avfallshantering, återvinning, uppvinning, livscykelanalyser, giftfri miljö, ekosystemtjänster, kemikalieanvändning, Samhällsplanering, regional planering, fysisk planering, arkitektur, gestaltning, design, formgivning, boende, bostäder, offentliga rum, bostadsmarknad. Gröna och blå värden, naturresurser och tillgångar i staden, ekosystemtjänster. Sociala värden, kulturella frågor, tillgänglighet, service och användning av platser. Samhällsbyggnad, produktion och konstruktion, drift och underhåll, BIM, energi, byggmaterial, geoteknik, exploatering, regelverk och lagstiftning, upphandling och ekonomi Trafiksäkerhet, automatiserade fordon, energi och miljö, uppkopplade transportsystem, mobilitet och mobilitetstjänster, trafik- och infrastrukturplanering, gång, cykel och kollektivtrafik Klimatanpassning, översvämning (ar), bränder, torka, trygghet bostäder, trygghet offentliga rum, trygghet, vistelsemiljöer, trygghet, grönområden, samhällssäkerhet i planeringen, brandsäkerhet, brottsförebyggande arbete Fysisk miljö och utformning och gestaltning av denna, gröna och blå ytor, friluftsliv. Fysiska faktorer i miljön (miljöföroreningar, buller, luftkvalitet), trygghet, giftfri miljö Samhällsplanering, medborgardialog(er), social hållbarhet, social inkludering, ekonomisk inkludering, segregation, gentrifiering Bevarande och utveckling av kulturarv och kulturmiljöer för hållbar samhällsutveckling inklusive utveckling av metoder för standarder för bevarandet av kulturarv, viktiga perspektiv är delaktighet och social hållbarhet Översvämning (ar), dricksvatten och dricksvattenförsörjning, rent vatten, vatten och avlopp (VA), dagvatten och ytavrinning Kartläggningens perspektiv För att få en bild av hur olika satsningar fördelar sig, kompletterar varandra eller ibland kanske även till viss del överlappar varandra i det svenska forskningsfinansieringslandskapet har det insamlade materialet delats in utifrån: Om satsningen har huvudsaklig betoning på forskning eller innovation Om satsningen har huvudsaklig inriktning teknik/naturvetenskap, samhällsvetenskap/humaniora eller är tvärvetenskaplig Satsningarnas budget för de olika områdena för att visualisera relativa andelar inom respektive område 5

63 Som ett komplement till det insamlade materialet har även Vinnova mer ingående data för sina projekt som också har använts och redovisas i figur 2. För Formas och Fortes årliga öppna utlysningar har en uppskattning gjorts för respektive område som är relevant för programmet. För Fortes del har beredningsgrupperna Sociala relationer samt Hälsofrämjande och beteende tagits med. För Formas del har beredningsgrupperna för Miljöföroreningar, Byggd miljö, Städer och landsbygder samt Konsumtion, material och produktion beaktats. 6

64 Resultat Nedan presenteras kartläggningen övergripande avseende satsningarna fördelade på Forskning och innovation Inriktning: teknik/naturvetenskap, samhällsvetenskap/humaniora, tvärvetenskap Satsningarnas budget för de olika områdena visualiseras relativt inom valda kategorier Vinnovas satsningar Arkitekturforskning Regeringen samverkansprogram Fördelning av typ av satsningar: Forskning och Innovation I Tabell 6 har de olika typerna av satsningar inom respektive område fördelats mellan forskning (innefattande grund- och tillämpbar forskning) och innovation (innefattande utveckling och innovativa lösningar och praktiknära satsningar). I Tabell 6 framkommer att för områdena stadsutveckling, biobaserad och cirkulär ekonomi, bygg- och transportområdet finns en bredd av satsningar inriktade på både forskning och innovation. Satsningarna inom områden hälsa, demokrati och delaktighet, kulturmiljö och kulturarv samt samhällssäkerhet har huvudsakligen ett forskningsfokus. Tabell 6: Fördelning av typ av satsningar inom respektive områden i kartläggningen. Områdena är kodade i färg Stadsutveckling Cirkulär och biobaserad ekonomi, resurseffektivitet Byggd miljö Transport Samhällssäkerhet Kulturmiljö och kulturarv Demokrati och delaktighet Hälsa Forskning Starka miljöer Arkitektur Program Hållbart samhällsbyggande Social bostadspolitik Forskningsprojekt med människor och aktörer i fokus och synteser Urbaniseringens utmaningar och möjligheter ÅÖ städer, landsbygd Mistra Urban Futures Innovation Starka miljöer Arkitektur Mistra Urban Futures Innovationsplattformar för hållbar stadsutveckling Utmaningsdriven innovation, Vinnväxt (Smart housing Småland, Urban Magma, Skåne), Innovationskapacitet i offentlig verksamhet, Testbäddar inom miljöteknik Stadsinnovationer Viable Cities Framtidens goda stad Program Biobaserad ekonomi ÅÖ konsumtion ÅÖ Produktion Styrmedel och konsumtion Mistra Closing the loop Mistra Closing the loop Mistra REES Mistra REES Mistra Consumption (påbörjas 2018) Mistra Consumption (påbörjas 2018) SBUF löpande utlysningar SBUF löpande utlysningar Testbäddar inom miljöteknik 7

65 ÅÖ byggd miljö Geoinfra E2B2 Energi, IT och design Mistra och Smart Underhåll Electricity Energieffektivisering i transportsektorn Hållbara och effektiva transporter DALY Mistra SAMS K2 ÅÖ miljöföroreningar ÅÖ hälsa och beteende Barn och ungdomars psykiska hälsa Frisk luft och klimat Kulturarv Riksantikvarieämbetet Rambidrag Kultur och kulturarv Spara och bevara Forskning om rasism Forskning om demokrati Forskning om civilsamhället ÅÖ sociala relationer Forskningscentrum om skydd av samhällsviktig verksamhet Riskbaserat beslutstöd för anpassning till framtidens naturolyckor Säkrare sätt att hantera osäkra klimatrisker, Projekt inriktade på t ex våldsbejakande miljöer och civilsamhällesfrågor) Kritiska flöden och försörjningsfrågor BioInnovation Re:Source E2B2 Energi, IT och design Mistra och Smart Underhåll Testbäddar inom miljöteknik Smart Built Environment Bygginnovationen SBUF Electricity Energieffektivisering i transportsektorn Mistra SAMS Infra Sweden Drive Sweden K2 Fordonsstrategisk forskning Spara och bevara Dominerande inriktningar för valda klassificerade områden I tabell 7 har satsningarna klassificerats utifrån om satsningen har ett huvudsakligt fokus på samhällsvetenskapliga perspektiv och humaniora eller på teknik och naturvetenskap, eller om det är tvärvetenskapligt fokus. Inom området för stadsutveckling har en majoritet av satsningarna ett tvärvetenskapligt fokus, men det finns även satsningar mer inriktade mot samhällsvetenskap eller naturvetenskap och teknik. Området cirkulär och biobaserad ekonomi har ett huvudsakligt tekniskt-naturvetenskapligt fokus, med undantag från tre Mistraprogram som är tvärvetenskapligt inriktade samt en satsning från Naturvårdsverket och några projekt inom Formas årliga öppna utlysning som är samhällsvetenskapligt inriktade. Liknande gäller för byggområdet, där tekniskt naturvetenskapligt inriktade satsningar tydligt dominerar, men ett par satsningar har ett mer tvärvetenskapligt fokus. Inom transportområdet är det framför allt inriktning på teknik, men även tvärvetenskapliga och samhällsvetenskapliga satsningar finns. 8

66 Inom hälsa finns satsningar inom alla områden, beroende på om inriktningen är påverkan från fysiska faktorer som miljöförororeningar eller om det är inriktat på sociala faktorer. Det finns även en satsning som har fokus på hälsoeffekter inom transportområdet. Satsningarna inom demokrati och delaktighet är inom områdena samhällsvetenskap och humaniora. Satsningar inom kulturarv och kulturmiljön är inom humaniora och samhällsvetenskap men även tekniskt inriktade satsningar med fokus på bevarande av kulturarv och kulturmiljöer. Viktiga områden är delaktighet och social hållbarhet. Inom samhällssäkerhet är fokus huvudsakligen på teknik-naturvetenskap, men här finns också samhällsvetenskapliga projekt. I tabell 7 har de strategiska innovationsprogrammen, förutom Viable Cities, klassificerats som huvudsakligen teknik- och naturvetenskapligt inriktade, men ofta finns det också inslag av affärsmodells- och policyutveckling inom dessa. Tabell 7: Huvudsakligt fokus i satsningarna (Hum/Sam, Tvärvetenskap, Tek/Nat Hum Sam Tvärvetenskap Tek Nat Program Hållbart samhällsbyggande Program Hållbart samhällsbyggande Program Hållbart samhällsbyggande Social bostadspolitik Forskning människor/aktörer i fokus/synteser Urbaniseringens utmaningar & Urbaniseringens utmaningar & möjligheter möjligheter ÅÖ städer, landsbygd Mistra Urban Futures Innovationsplattformar för hållbar stadsutveckling Testbäddar miljöteknik Stadsinnovationer SIP Viable Cities Framtidens goda stad Program Biobaserad ekonomi ÅÖ konsumtion ÅÖ Produktion Styrmedel och konsumtion Mistra Closing the loop Mistra REES Mistra Consumption (påbörjas 2018) Testbäddar miljöteknik SIP BioInnovation SIP Re:Source SBUF löpande utlysning ÅÖ byggd miljö E2B2 Energi, IT och design Geoinfra Mistra Smart Underhåll Mistra och Smart Underhåll SIP Smart Built Environment Bygginnovationen SBUF Electricity Energieffektivisering i transportsektorn Hållbara och effektiva transporter Mistra SAMS SIP Infra Sweden 9

67 K2 ÅÖ hälsa och beteende Barn och ungdomars psykiska hälsa Kulturarv Riksantikvarieämbetet Rambidrag Kultur och kulturarv Spara och bevara Forskning om rasism Forskning om demokrati Forskning om civilsamhället ÅÖ sociala relationer Drive Sweden K2 DALY (hälsa transport) Bostadsbränder i storstadsområden Projekt våldsbejakande miljöer och civilsamhällesfrågor SIP Drive Sweden Fordonsstrategisk forskning ÅÖ miljöföroreningar Frisk luft och klimat Spara och bevara Forskningscentrum om skydd av samhällsviktig verksamhet Riskbaserat beslutstöd för anpassning till framtidens naturolyckor Säkrare sätt att hantera osäkra klimatrisker, Kritiska flöden och försörjningsfrågor Fördelning av budget per område I kartläggningen har också en sammanställning av fördelning av budget per valda områden gjorts och visas som relativa andelar (Figur 1). Faktiska siffror har varit tillgängliga i de flesta fall, men i vissa fall som för de öppna utlysningarna hos Forte och Formas har en uppskattning gjorts. En sammanställning över uppskattad finansiering av de områden som inkluderas i Figur 1 återfinns längst bak i bilagan. Formas finansiering av vattenforskning fördelar sig främst på område Byggd miljö men ingår även inom Stadsutveckling och Cirkulär och biobaserad ekonomi, resurseffektivitet. Övriga finasiärers satsningar på vatten ingår ej i denna budgetförelning. Figur 1. Relativ fördelning av budget per område i kartläggningen. Av sammanställningen framgår att den största andelen av satsningar sett till budget för områdena är inriktade på stadsutveckling, cirkulär och biobaserad ekonomi och resurseffektivitet, följt av transporter och byggd miljö. Programmet fordonstrategisk forskning är inte medräknat i denna sammanställning, då det skulle ge ett stort utslag för transportområdet och i stora delar inte är relevant för detta här programmets inriktning. Områdena hälsa, demokrati och delaktighet och samhällssäkerhet har minst budget för områdena. 10

68 Vinnovas satsningar I Vinnovas sammanställning av medel inom området Hållbara och smarta städer för framgår att största andelen medel går till området stadsutveckling och samhällsplanering, följt av avfallshantering, sanering och återvinning och byggsektorn (figur 2). Hälsosam livsstil och psykisk hälsa har lägst andel av medlen. Det är dock viktigt att påpeka att projekt kan klassas inom flera kategorier. Det betyder att den finansiering som går till exempelvis stadsutveckling och samhällsplanering även kan gå till en eller flera av de andra kategorierna, då varje enskilt projekt och dess finansiering kan kategoriseras som att det tillhör flera olika kategorier. Staplarna visar därmed hur mycket finansiering som når eller berör varje tematisk kategori (figur 2). De sökande aktörerna bedömer också själva vilket forskningsområde som deras projekt berör och denna klassificering kommenteras nedan för respektive område. Även här kan de sökande klassa ett projekt inom flera forskningsområden. Därför kan andelen klassningar inom olika forskningsområden ge en bild av huvudsaklig forskningsinriktning hos projekt och bredden, eller avsaknad av bredd, i de projekt som ingår i de olika områdena i Vinnovas sammanställning, men säger inte något om projekten har en tvärvetenskaplig karaktär. Figur 2. Delområden inom i Vinnovas sammanställning för området Hållbara och smarta städer. Totalt 2856 projekt Vinnovas data är också mer ingående klassificerat per område. För området stadsutveckling och samhällsplanering går den allra största andelen medel till bostadsutveckling och boendemiljöer, följt av kategorin grön stadsmiljö. Betydligt mindre andelar till kategorierna hälsosam stadsmiljö, klimatanpassning, hållbar livsstil och konsumtion, bostadssegregation och gentrifiering barnperspektiv inom samhällsplaneringen och tillgänglighetsdesign. För området stadsutveckling och samhällsplanering dominerar teknikområdet (47%), följt av samhällsvetenskap (27%). För området avfallshantering, sanering och återvinning går den största andelen medel till kategorierna återvinning och återanvändning och återbruk, följt av avfallshantering, medan en mindre andel går till kategorierna sanering av gifter och föroreningar, deponi och minskning av matsvinn. 11