KonsumentMakt. TEMA: Framtid. EU-valet n ny lagstiftning n klimat. en tema-tidning om konsumentpolitik från sveriges konsumenter nummer fyra 2008

Transkript

1 KonsumentMakt en tema-tidning om konsumentpolitik från sveriges konsumenter nummer fyra 2008 TEMA: Framtid EU-valet n ny lagstiftning n klimat

2 innehåll ledare Sveriges Konsumenter är en partipolitiskt obunden samarbetsorganisation som slår vakt om konsumenternas intressen. Vårt mål är ökad konsumentmakt och att beslutsfattare inom politik, näringsliv och myndigheter, i Sverige och internationellt, alltid ska ha konsumenternas bästa för ögonen. Sveriges Konsumenter består av 28 medlemsorganisationer. Vill du medlem i Sveriges Konsumenter? Nu kan även privatpersoner gå med. Gå in på hemsidan eller skriv till kansliet på adressen nedan. Medlemsorganisationer ABF Biodynamiska föreningen Centerkvinnorna Djurskyddet Sverige FOR FritidsOdlingens Riksorganisation Goodgame Halm stads Konsumentråd Handi kappförbundens samarbetsorgan Kilen Kon sumentföreningen Läkemedel och Hälsa Kon sumentföreningen Väst Konsument gilles förbundet Konsument Gruppen i Nyköping Konsumentrådet i Östersunds kommun LO Resenärsforum PRO Reumatikerförbundet Riksförbundet Hem och Samhälle Svenska Kommunalpensionärernas förbund SIOS Samarbets organ för etniska organisa tioner i Sverige SKTF:s senior- och pensionärsverk samhet Studieförbundet Vuxen skolan Sveriges Pensionärers Riksförbund Sveriges Pensionärs förbund Synskadades Riksförbund TCO Unga Örnar Vi Konsumenter ordförande Inger Persson generalsekreterare Jan Bertoft jan.bertoft@sverigeskonsumenter.se kansli Jens Henriksson, internationell sekreterare jens.henriksson@sverigeskonsumenter.se Louise Ekström, kommunikationsansvarig louise.ekstrom@sverigeskonsumenter.se Christine Blomgren, assistent christine.blomgren@sverigeskonsumenter.se Ylva Stråhle, assistent ylva.strahle@sverigeskonsumenter.se Ingrid Jacobsson, redaktör (vik) ingrid.jacobsson@sverigeskonsumenter.se KonsumentMakt ges ut av Sveriges Konsumenter Box 6086, Stockholm telefon: fax: info@sverigeskonsumenter.se Ansvarig utgivare Jan Bertoft Layout Mia Drakenberg omslagsfoto EU-kommissionen typsnitt Frutiger och Minion papper Galerie Art Matt 115 g repro&tryck Katarina Tryck AB Distribution Posten AB, B-post. Sveriges Konsumenter Innehållet i tidningen får citeras med angivande av källa. EUROPAPARLAMENTET varför bry sig? 9? 6 8 KonsumentMakt 2009 Nyhetsbrev Nystart! Tidningen KonsumentMakt ersätts i början av nästa år av ett nyhetsbrev. Det kommer oftare, är kostnadsfritt och innehåller bland annat intressanta nationella och internationella konsumentnyheter, inbjudningar, väckarklockor och pressmeddelanden. Här ger också konsumentvägledare svar på Månadens Fråga. För att du ska få nyhetsbrevet behöver vi din e-postadress. Gå in på och anmäl dig där. Välkommen som prenumerant! 3 Ledare 4 Konsumentens framtid 6 Margot Wallström: EU Notiser Reklam till barn Jan i BEUC Ny medlem Dolcetaprojektet 8 Spelet om EU 10 Sverige ordförandeland 12 Konsumentvägledarnas framtidsspaning 14 KonsumentMakt åter nyhetsbrev 16 Krönika Hushållning förr och nu komihåg Vi Konsumenters årsmöte Lördagen den 28 mars 2009 klockan Kaffe serveras från Plats: Sveriges Konsumenter, Sveavägen 90, 4 tr, Stockholm Välkommen! Bli stödmedlem Stöd Sveriges Konsumenters arbete för konsumenterna och få samtidigt ett helt år med Råd & Rön inklusive tillgång till tester på nätet. Det kostar 300 kronor för Anmäl dig på webben, H H nystart på flera sätt H DU HÅLLER just nu i en vägvisare in i ett ovanligt spännade år för konsumenterna Du håller också i det sista numret av Konsument- Makt i den här formen. Efter årsskiftet blir KonsumentMakt ett nyhetsbrev som kommer att skickas ut med tätare mellanrum och som gör det möjligt för alla i våra 28 medlemsorganisationer, i media, i näringslivet och i politiken att hålla sig uppdaterade i konsumentfrågorna. Mer om detta på sidan 2 och VAD VÄNTAR DÅ 2009? Ja, i juni går 27 EU-länder till val av nytt Europaparlament. Det gör våren till ett gott tillfälle att lyfta konsumentfrågorna i debatten. Mycket är på gång nu ny europeisk konsumenträtt, gemensam hälsomärkning, läkemedelsreklam, rättigheter och integritet i den digitala världen och regler för säkrare mat, leksaker och kosmetika. Vi tänker ställa kandidaterna mot väggen och kräva besked om var de står i dessa och andra frågor. Ett gemensamt europeiskt upprop kommer snart att lanseras som kräver åtaganden för att underlätta konsumenters val, för ökad konsumentmakt och för säkerhet, tillgänglighet och hållbarhet. Efter parlamentsvalet ska en ny kommission utses. Här är det enormt viktigt att konsumentfrågorna inte hamnar mellan stolarna utan att de får en egen, stark kommissionär. SVERIGE är ordförande i ministerrådet andra halvåret 2009, och de kommer att få ta itu med flera viktiga konsumentfrågor. En stor utmaning blir klimatfrågorna. Här krävs såväl krafttag för att göra det enklare för oss som konsumenter att bidra till en hållbar framtid som modiga politiska beslut om olika styrmedel avslutas också med klimatmötet i Köpenhamn. Finanskrisen har visat att det går att agera snabbt och gemensamt. Varför skulle det inte gå att göra samma sak med klimatkrisen? Mer om detta kan du läsa i en krönika här i KonsumentMakt av vice ordförande i kommissionen, Margot Wallström. FINANSKRISEN lär tyvärr fortsätta 2009 och drabba miljoner och åter miljoner konsumenter, vilket behöver uppmärksammas mer. Konsumentvägledning och utbildning i privatekonomi för alla är två grundkrav. Men finanskrisen är faktiskt också en möjlighet just att vrida utvecklingen åt ett mer miljövänligt håll. En grön finansiell sektor som styr investeringar i rätt riktning och blir mer lyhörd för konsumenters miljökrav kan åstadkomma storverk. HVI PÅ SVERIGES Konsumenter kommer att kämpa hårt för konsumenternas bästa, inte minst i EU. I en komplex och hotfull värld får inte konsumenternas intressen Hbli något som hamnar bland Övriga frågor. Här behövs kraft, makt, tydlighet, synlighet och representation. Sveriges Konsumenter kommer att arbeta via de centrala positioner vi har i BEUC:s styrelse, i kommissionens rådgivande H konsumentgrupp, i Ekonomiska H och Sociala Kommittén, med mera. Nationella och internationella frågor hänger ihop allt mer, det gäller att kunna spela både på hemmaplan och bortaplan. LITE MER OM OMSTÖPNINGEN av KonsumentMakt. Trots att vi vet att den varit uppskattad väljer vi att åter göra tidningen till ett nyhetsbrev, vilket den faktiskt var de första tio åren av organisationens historia. Därmed får Sveriges Konsumenter större möjligheter att snabbt dela med sig, där vi har tillgång till unika nationella och internationella källor och nätverk. Vi hoppas att ni kommer att uppskatta förändringen och är nyfikna på reaktionerna när vi kommer igång innebär en nystart både för konsumentmakten och för KonsumentMakt. Så med denna ledare säger jag: Tack och på återseende. n Jan Bertoft, generalsekreterare 2 KonsumentMakt december 2008 nummer fyra nummer fyra december 2008 KonsumentMakt 3

3 konsumenternas framtid GLOBALA INSATSER Förväntningar 2009 Som konsument har du möjlighet att avgöra din vardag och framtid. Valen är många och det finns de som arbetar för att underlätta dessa alternativ. Det gäller både dina rättigheter och skyldigheter. Men hur blir konsumenternas närmaste framtid? Vi har sett på det ur fyra olika perspektiv: Den enskilde konsumentens, det nationella, det europeiska och det globala. EN ENSKILD KONSUMENT Andreas Edfeldt är medlem i organisationen Vi Konsumenter och bor i Uppsala. Hans förväntningar inför 2009 är att konsumenterna blir ännu mer medvetna om var produkterna vi köper är tillverkade och vad de innehåller. Om vi får denna information kan vi göra aktiva val när vi konsumerar och på så sätt påverka producenter och återförsäljare. Inför nästa år tror Andreas Edfeldt att antalet märkningar av produkter (såsom KRAV, EU-blomman och Svanen) kommer att öka. Tyvärr gör detta det svårare för oss att hålla reda på alla. Jag tror också att företag kommer att både bruka och missbruka mer av dessa märkningar i sin marknadsföring. På frågan om han ska förändra sig själv som konsument svarar han att han kommer att anstränga sig mer för att hitta miljövänliga och etiskt producerade kläder och skor. Dessutom kommer jag att tänka efter innan jag köper bra att ha-prylar. Trots att jag är intresserad av nya produkter och tycker det är kul att ha det senaste ska jag ta en rejäl funderare om jag verkligen behöver produkten. Vilka förhoppningar har du inför nästa år? Jag hoppas att dagens slit- och slängmentalitet kommer att minska och att fler börjar inse att dagens konsumtion ger negativa effekter för människors hälsa och miljö. Jag hoppas också att myndigheter i Sverige, till exempel Livsmedelverket, och i Europa börjar tillämpa försiktighetsprincipen i större utsträckning. VAD HÄNDER I SVERIGE? Sveriges Konsumenter står väl rustade inför framtiden. Organisationen ser stora utmaningar framför sig och lägger det kommande året fokus på EU och hållbarhetsfrågorna. Orsakerna är att Sverige är ordförandeland för EU under andra halvåret 2009, att det är val till Europaparlamentet samt den stora klimatkonferensen i Köpenhamn i december. Detta gör att nästa år planeras bli fullt av aktiviteter. Jan Bertoft är generalsekreterare och hans förhoppningar är att det blir ett lyft för konsumentfrågorna 2009: Ska vi få en fungerande inre marknad i EU kräver det starka och medvetna konsumenter, ett starkt konsumentinflytande och att inte konsumenterna glöms bort när besluten fattas. Jan Bertoft ser tecken på en mer konsumentvänlig politik inom EU, men mycket återstår att göra: Vi skulle önska att svenska regeringen driver konsumentfrågorna under sitt ordförandeskap, vare sig det gäller bra köprättsligt skydd, märkningssystem eller hållbar konsumtion. Två globala hot finanskrisen och klimatförändringarna ställer dessutom ännu starkare krav på ökad konsumentmakt än tidigare. Det finns kopplingar och möjligheter att ställa om till ett mer hållbart samhälle med anledning av finanskrisen, låt oss ta den, säger Jan Bertoft och fortsätter: För oss som konsumentrepresentanter finns det många utmaningar och möjligheter. Vi kommer att arbeta hårt för att på bästa sätt försvara konsumentintresset både i Sverige, i EU och i övrigt internationellt, men med begränsade resurser kan vi inte vara med överallt. Klimatmötet i Köpenhamn gör det också nödvändigt för Sveriges Konsumenter att lyfta upp sambandet mellan konsumtion och klimat. Detta innebär att vi får se tuffa politiska beslut, men förhoppningsvis också krafttag från näringslivet och åtgärder som gör det enklare för oss konsumenter att agera klimatsmart. PÅ EUROPEISK NIVÅ Det finns mer än 493 miljoner konsumenter i EU och här spelar den inre marknaden en stor roll. Den europeiska konsumentorganisationen (BEUC, har genom åren arbetat sig fram till en stark, kompetent och respekterad position inom den europeiska konsumentpolitiken. Den finansiella kris som idag sveper över Europa blir en framtida utmaning för BEUC. Så här säger den nyvalde ordföranden Paolo Martinello: Den globala ekonomiska och finansiella krisen påverkar konsumenterna djupt och vi kommer att behöva arbeta med finansfrågor länge framöver. Detta ger BEUC ännu mer ansvar och arbetsuppgifter. Samtidigt visar det att våra förslag och uppmaningar inom den finansiella marknaden har varit och är väl underbyggda och rättvisa. Det visar även hur viktigt det är med ett konsumentskyddande system som inte bara ligger i konsumenternas intressen, utan ser till hela samhället. I övrigt satsar BEUC på en mer kampanjinriktad verksamhet till exempel på områdena finansiella tjänster, digitala rättigheter och livsmedels näringsinnehåll. BEUC vill också påverka EU-kommissionen att underlätta handel över gränserna och skapa rättvisa villkor för konsumenterna. När det gäller livsmedel satsar BEUC på en informationskampanj för att öka medvetenheten om näringsinnehållet mot bakgrund av den ökande fetman. De har sammanfattat sina insatser i följande krav: Konsumenter måste få bra information om vad som är bra och hälsosam mat. Näringsdeklarationer måste vara tydliga och obligatoriska. Vissa produkter ska inte marknadsföras som hälsosamma. Producenter och återförsäljare måste minska fett-, socker- och salthalten i maten. Marknadsföring riktad till barn av mat som innehåller mycket fett, socker och salt måste begränsas. Alla konsumenter måste få tillgång till hälsosamma produkter till en rimlig kostnad. På den globala marknaden ska Consumers International (CI, fortsätta sitt arbete med läkemedelsinformation, hållbar konsumtion, företagens samhällsansvar och konsumenträttigheter. CI:s nyvalde generalsekreterare, Joost Martens, säger så här apropå företagens ansvar och finanskrisen: Consumers International och dess medlemsorganisationer måste fortsätta att hålla regeringar och företag ansvariga och försäkra sig om att de också lyssnar på konsumenterna när de ska fatta beslut. Vi ska kräva större konsumentskydd vad gäller den ekonomiska förändringen som har skett. Detta innebär även att ställa företagen till svars för den orättvisa ökningen av matpriser i många delar av världen. Det innebär även att kräva att hållbar utveckling prioriteras, eftersom världens resurser står inför en outhärdlig överbelastning. Ett prioriterat område är även konsumentutbildning. CI kommer också att ta fram utbildningsmaterial för lärare och utbildare. Anledningen är att många länder valt att införa konsumentutbildning efter påtryckningar från CI. På deras hemsida kan man ladda ner material på engelska, spanska och franska. Vad gäller miljöarbetet är det mer aktuellt än någonsin. CI betonar att vi alla har en gigantisk påverkan på klimatet genom att vi förorenar, förstör ekosystemet och genom vår livsstil långsamt förstör hållbarheten på jorden. Men i en undersökning som CI gjorde bland konsumenter i USA och Storbritannien visade det sig att bara 10 procent av de tillfrågade litade på information från sin regering eller från företag om den globala uppvärmningen. De litar inte heller på information från medierna eller kändisar, utan föredrar att fråga familj, vänner och lyssna på miljöorganisationer och forskare. Det verkar svårt att få konsumenterna att ändra vanor. Många gör små insatser, som att stänga av elektroniska apparaters stand by-läge eller byta till energilampor. Men 75 procent tror inte att de kan göra mer än så. Detta är en brist på förståelse för betydelsen av enskilda konsumenters insatser, säger CI. Därför vill man satsa på utbildning om hållbar konsumtion, etisk konsumtion och företagens ansvar. Också för CI är livsmedelsfrågorna viktiga, bland annat att mat ska vara säker. Här har de riktat in sig på fyra områden: barnmat, bioteknologi, användningen av bekämpningsmedel och bestrålning av mat. Text: Louise Ekström 4 KonsumentMakt december 2008 nummer fyra nummer fyra december 2008 KonsumentMakt 5

4 eu foto: eu-kommissionen Margot Wallström i KonsumentMakt: Ta med framtiden i beräkningen 2009 blir ett fulladdat EU-år. Den 7 juni är det val till Europaparlamentet, världens största direktvalda parlament. Valet är ett viktigt tillfälle för oss medborgare att klargöra vilket EU vi vill ha. Europaparlamentet är medborgarnas röst i EU. Det räcker inte att bara rösta i kommun- och riksdagsval. Vi måste också lägga vår röst i valet till Europaparlamentet, eftersom frågor som behandlas där har en avgörande betydelse för vår vardag. I en opinionsundersökning från i somras ansåg drygt sju av tio svenskar att hotet mot miljön och kampen mot klimatförändringar måste prioriteras i Europapolitiken. Och var fattas besluten om miljön och klimatförändringarna? Jo, på EU-nivå, av Europaparlamentet och ministerrådet. Särskilt uppmanar jag kvinnor och ungdomar att gå och rösta. Idag är bara var tredje ledamot i Europaparlamentet en kvinna. I en äkta demokrati måste hela befolkningen representeras. För att vi ska kunna ta bra gemensamma beslut om vår framtid behövs det att både kvinnor och män engagerar sig såväl lokalt, nationellt som på EU-nivå. I november tillträder dessutom en ny EU-kommission och en av de första uppgifterna blir att slutförhandla ett nytt klimatavtal som ska ersätta Kyotoprotokollet. Finanskrisen och lågkonjunkturen kommer självklart också att stå i fokus även nästa år. Men vi får inte låta finanskrisen urholka de mål vi satt upp inom EU och som bland annat handlar om ett nytt globalt klimatavtal och ökad satsning på hållbar utveckling. Klimatförändringarna försvinner inte bara för att vi är mitt uppe i en finansiell kris. EU-kommissionen kommer inte att släppa taget om de prioriteringar som vi satte upp i början av mandatperioden och som också omfattar tillväxt och jobb, ett EU som sätter medborgarna i centrum och att lyfta fram EU som en global partner. Några länder verkar nu ha drabbats av eftertankens kranka blekhet. Men det är kortsiktigt tänkt. Kostnaderna blir bara högre ju längre vi skjuter dem på framtiden. Redan för två år sedan visade den brittiska regeringen i en rapport, skriven av ekonomen Nicolas Stern, att om vi inte agerar nu kommer klimatkostnaderna att motsvara minst fem procents lägre BNP i världen per år idag och för all framtid. Kostnaderna för att agera kan däremot begränsas till cirka en procent av världens årliga BNP om vi handlar nu. Vi besitter i dag kunskapen om problemen med klimatet och den biologiska mångfalden. Och vi har instrumenten och tekniken som behövs för att lösa dem. Men frågan är om vi har viljan och om vi förstår konsekvenserna för oss alla om vi inte handlar nu - idag. Hittills har EU visat prov på ett starkt ledarskap i klimatkampen. Företag och konsumenter måste övergå till en mer hållbar produktion och konsumtion. Men utmaningarna vi står inför utgör även möjligheter. Exempelvis skapar satsningar på miljöteknik och mer miljövänlig produktion nya jobb, konkurrenskraft och tillväxt. En politik för hållbar utveckling - oavsett om det gäller kemikalier, klimat, ekonomi eller sysselsättning - måste bygga på ekonomisk tillväxt, social rättvisa, miljöskydd och internationellt ansvar. Hållbarhetsbegreppet tvingar oss att ta med framtiden i beräkningen och resten av världen i våra planer - inte bara de akuta åtgärder som ligger närmast. n Margot Wallström, Vice ordförande EU-kommissionen foto: caroline kauffmann Så uppfattar unga reklam Nästa år får vi veta hur barn reagerar på reklam på datorn. Då redovisas projektet Internetreklams påverkan på unga personer. Det är Sveriges Konsumenters tredje projekt som analyserar reklam som riktar sig mot barn. Nordiska Ministerrådet bidrar även denna gång med medel och medieforskare vid Lunds universitet under ledning av fil dr Helena Sandberg gör den vetenskapliga analysen av materialet. Urvalet av hemsidor är gjorda av ungdomarna själva genom att de svarat på en enkät och uppgett vilka sajter de helst besöker. De har sedan fått sitta och surfa på utvalda hemsidor, samtidigt som deras ögonrörelser har mätts. Dessa mätningar kompletteras med djupintervjuer där barnen själva reflekterar över vad reklam står för och hur de uppfattar den. n Jan Bertoft i BEUC styrelse Dolceta konsumentutbildning på nätet Konsumenträtt, produktsäkerhet, lektionstips, arbetsblad, hållbar konsumtion detta är ett axplock av allt material som finns på webbplatsen Dolceta konsumentutbildning på nätet. Dolceta är ett EU-projekt som löper parallellt i alla 27 medlemsländerna. Det finansieras av generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd och är ett av EU:s största separata utbildningsprojekt. Vid starten för fem år sedan var tanken att webbplatsen skulle innehålla information för vuxna om konsumentfrågor. Men snart skiftades fokus till lärare, studiecirkelledare med flera utbildare på olika nivåer och för olika åldrar. Nu finns fyra så kallade moduler klara på sidan Där finns Konsumenträtt, Finansiella tjänster, Säkerhet och Tips på konsumentundervisning. Allt material får användas fritt. På sidan Tips på konsumentunder- Sveriges Konsumenters generalsekreterare Jan Bertoft valdes i november in i styrelsen för den europeiska konsumentorganisationen BEUC. BEUC har blivit en allt starkare, kompetent och respekterad röst för Europas konsumenter genom åren, trots betydligt mindre resurser än industrioch jordbrukslobbyn. Jag ser fram emot att bidra till att BEUC blir ännu starkare, säger Jan Bertoft. Sveriges Konsumenter är därmed väl representerade i de europeiska organisationerna. Sedan tidigare sitter Jens Henriksson, internationell sekreterare, i styrelsen för standardiseringsorganisationen ANEC. Sveriges Konsumenters ordförande Inger Persson är svensk representant i konsumentkommittén i EESK, Europeiska Ekonomiska och sociala kommittén. Som ordförande i BEUC valdes Paolo Martinello från italienska organisationen Altroconsumo. n Jag ser fram emot att bidra till att BEUC blir ännu starkare visning finns lektionsförslag, arbetsblad med mera, som kan användas direkt i undervisningen för barn, ungdomar och vuxna. De övriga modulerna innehåller bakgrundsmaterial som kan ligga till grund för självstudier eller som undervisningsmaterial i klassrummet. Arbetet med webbplatsen fortsätter. Hösten 2009 kommer ytterligare tre moduler: Allmännyttiga tjänster, Hållbar konsumtion, och Privatekonomi. I de två sistnämnda modulerna kommer det också att finnas lektionsförslag och faktablad. Dolceta stöds av EUCEN, European Universities Continuing Education notiser FOR ny medlem i Sveriges Konsumenter Paraplyorganisationen Sveriges Konsumenter har fått en ny medlem, ett annat paraply : FritidsOdlingens Riksorganisation, FOR. FOR är ett samarbetsorgan för föreningar som huvudsakligen har fritidsodlare som medlemmar. I dag finns fjorton medlemsorganisationer i FOR, till exempel Koloniträdgårdsförbundet, Riksförbundet Svensk Trädgård, Sällskapet Trädgårdsamatörerna, Dahlia-, Rosen-, Saintpaulia-, Pelargon- och Rhododendronsällskapen. FOR tillvaratar fritidsodlarnas intressen genom rådgivning, konsumentbevakning, aktiviteter på trädgårdsmässor och kontakter med forskning, myndigheter och andra organisationer. Bland de konsumentfrågor som man arbetar med finns kvalitetsfrågor när det gäller fröer och plantskoleväxter, ökad konsumtion av grönsaker, frukt och bär samt samverkan med Sveriges Lantbruksuniversitet kring framförallt ekologisk odling. n Network, ett nätverk med utbildningsinstitutioner som på olika sätt arbetar med livslångt lärande. Sveriges Konsumenter är svensk partner i projektet, och nu när de fyra första modulerna är klara kommer man att bygga upp ett nätverk med intresserade lärare, lärarutbildare och cirkelledare för att sprida Dolceta vidare. Är du intresserad av att vara med kan du anmäla dig på info@sverigeskonsumenter.se. n 6 KonsumentMakt december 2008 nummer fyra nummer fyra december 2008 KonsumentMakt 7

5 spelet om eu EUROPAPARLAMENTET varför bry sig?? gå g Struntade du i valet till Europaparlamentet 2005? Du var inte ensam. Bara 37,9 procent av svenskarna röstade. Hur blir det i år? Spelar det någon roll vem som sitter i parlamentet? Och vem bestämmer vad i EU? Vi ger dig en snabbguide. Text: Ingrid Jacobsson, frilansjournalist 8 EU-valet Den 13 mars ska partierna ha anmält sina kandidater. I april skickar Valmyndigheten brev till alla svenskar som bor i utlandet. Dessa får rösta per brev från och med 8 maj. Alla EU-medborgare från andra medlemsländer som bor i Sverige får förstås också rösta på sitt hemlands kandidater. Senast 20 maj ska du ha fått ditt röstkort hem i brevlådan. Från och med 26 maj kan du poströsta. Valdagen 7 juni är vallokalerna är öppna, i regel mellan kl 8 och 21. EU:s webbplats: europa.eu Europaparlamentet: europarl.europa.eu Europaparlamentet Sverige: europarl.europa.eu/stockholm/ EU-kommissionens Sverigekontor: ec.europa.eu/sverige/ EU-upplysningen: eu-upplysningen.se Valmyndigheten: val.se 1 Dåliga kunskaper 2 Europaparlamentet 3 Första gången Sverige fick rösta till Europaparlamentet var i september 1995, då vi nyss blivit medlemmar. Då röstade 41,6 procent. Sedan dess har valdeltagandet sjunkit både 1999 (38,8 procent) och 2004 (37,9 procent). Kanske är det svårt att skapa intresse för valet av ett tjugotal ledamöter just när Sverige går på sommarlov? Nästa år hålls parlamentsvalet den 7 juni samtidigt i alla EU:s 27 medlemsländer. I en undersökning från EU-kommissionen som gjordes i våras visade det sig att få svenskar bara 13 procent kände till att det ska hållas val till Europaparlamentet Ännu sämre var genomsnittssiffran för hela EU, bara 10 procent visste att det ska hållas val. En överväldigande majoritet av svenskarna, 79 procent, ansåg att de var dåligt insatta i vad Europaparlamentet gör. Sedan förra EU-parlamentsvalet har mycket av arbetet på konsumentområdet handlat om den strategi för konsumentfrågor som antogs i slutet av maj 2007 samt den översyn av konsumentlagstiftningen som pågår. (Se också artikel sid ) Kommissionens mål för konsumentpolitiken är att: n stärka konsumenternas ställning i EU n uppnå högre välfärd för konsumenterna i EU och n effektivt skydda konsumenterna mot allvarliga risker och faror. Europaparlamentet är den enda institutionen i EU som väljs direkt av medborgarna. Detta sker i allmänna val vart femte år. Parlamentet kan jämföras med en nationell riksdag, och har inflytande över EU-lagstiftningen. Men till stor del fattar parlamentet och ministerrådet (se ruta 3) beslut tillsammans. Parlamentet och ministerrådet har också i uppgift att säga ja eller nej till EU:s budget. Varje ny kommission (se ruta 4) och dess ordförande måste i sin helhet godkännas av parlamentet. Parlamentet är uppdelat i olika utskott, där mycket av EU:s gemensamma arbete sker. Olika frågor förbereds av så kallade rapportörer och skuggrapportörer. I utskottet för Inre marknad och konsumentskydd har man i höst bland annat arbetat med livsmedelsinformation till konsumenter, säkerhet för motorfordon, yrkeskort för tjänsteleverantörer och tidsdelat boende (timeshare). Många frågor EUROPAPARLAMENTET varför bry sig? 7 Konsumentfrågor i EU Som en övergripande målsättning vill man åstadkomma en mer integrerad och effektiv inre marknad, särskilt när det gäller detaljhandeln. Konsumenterna ska få god hjälp om de får problem med en vara eller tjänst köpt i ett annat land. Kommissionen vill också förbättra konsumentskyddslagstiftningen (se nedan), ge stöd till konsumentrepresentation i standardiseringen och stöd till konsumentorganisationer på europeisk nivå. Kommissionen har inlett en översyn av ett antal konsumentskyddsdirektiv för att uppnå en mer enhetlig EU-lagstiftning. Översynen ska vara klar nästa år, men om det blir under Sveriges ordförandeskapsperiod (andra halvåret 2009) eller Tjeckiens (första halvåret) vet vi ännu inte. Översynen berör direktiven om: n tidsdelat boende (timeshare, semesterboende) n distansavtal, hemförsäljning n prisinformation n förbudsföreläggande n konsumentköp n paketresor n oskäliga avtalsvillkor. som berör konsumenter bereds också i utskottet för Miljö, hälsa och livsmedelssäkerhet, till exempel den nya lagstiftningen om livsmedelstillsatser som antogs i somras. Den innehåller bland annat en bestämmelse om att livsmedel som innehåller de azofärgämnen som visat sig kunna orsaka hyperaktivitet hos barn kommer att förses med en varningstext. Där var den svenska parlamentarikern Åsa Westlund (s) ansvarig för att förbereda det nya lagsförslaget. Sammanlagt har Europaparlamentet 785 ledamöter, varav Sverige har 19. Totala antalet ledamöter kommer att minska från och med valet Om Lissabonfördraget (det nya förslaget till EU-författning) då inte har skrivits under av alla medlemsländer blir antalet ledamöter 736, varav 18 svenska. Om Lissabonfördraget har godkänts kommer antalet ledamöter i stället att uppgå till 751, varav 20 svenska. Andra halvåret 2009 är Sverige ordförandeland i EU. Då efterträder vi Tjeckien, som har ordförandeskapet fram till sista juni. Att vara ordförandeland innebär bland annat att vara ordförande i Europeiska rådet, de toppmöten som EU:s stats- och regeringschefer har ett par gånger om året. Ordförandelandet leder också arbetsgrupper under ministerrådet. Dessutom ska ordförandelandet (oftast statschefen eller statsministern) representera EU gentemot omvärlden. Vi har till exempel sett Frankrikes president Nicolas Sarkozy spela en aktiv EU-roll under finanskrisen i höst. Ledamöterna i parlamentet är inte uppdelade efter samma partibeteckningar som i sina hemländer. I stället delas de in i olika grupper, som omfattar ledamöter med någorlunda liknande åsikter och sympatier. För närvarande finns: n Socialdemokratiska gruppen, där Sverige har fem ledamöter, n Europeiska folkpartiet och Europademokrater (fyra moderater och två kristdemokrater), n Alliansen liberaler och demokrater för Europa (två från folkpartiet, en centerpartist), n Självständighet/Demokrati (två från Junilistan), n Europeiska enade vänstern/nordisk grön vänster (två från vänsterpartiet) n De gröna/europeiska fria alliansen (en från miljöpartiet). Dessutom finns gruppen Unionen för nationernas Europa, men där har Sverige ingen ledamot. n Europeiska rådet består av medlemsländernas stats- och regeringschefer samt kommissionens ordförande. Rådet träffas ett par gånger om året i Bryssel för att dra upp allmänna politiska riktlinjer för EU:s utveckling. n Ekonomiska och sociala kommittén är rådgivande och yttrar sig över förslag till nya EU-regler. Kommittén har idag 344 ledamöter som företräder arbetsgivare, arbetstagare och övriga intresseorganisationer som exempelvis handikapp- och konsumentorganisationer. Sverige har tolv platser. Sveriges Konsumenters ordförande Inger Persson sitter med i EESK. n Regionkommittén är ett rådgivande organ till ministerrådet och Europeiska kommissionen i frågor som berör regioner och kommuner. Tolv svenska kommun- och landstingspolitiker sitter Europeiska unionens råd (även kallat ministerrådet eller rådet) är EU:s högsta beslutande organ. All EU-lagstiftning ska antas av rådet. Ibland antas lagarna i samråd med parlamentet, ibland kan ministerrådet ge kommissionen i uppdrag att genomföra lagstiftningen. Ministerrådet består av en minister från varje medlemslands regering. Vilka ministrar som sammanträder beror på vilken fråga som behandlas. Om det exempelvis gäller konsumentfrågor är det medlemsländernas konsumentministrar som sammanträder. Sammanträdena äger rum i Bryssel utom i april, juni och oktober, då man sammanträder i Luxemburg. Europeiska kommissionen, EU:s regering, har också sitt säte i Bryssel. Dess huvudsakliga uppgift är att föreslå ny lagstiftning för EU, genomföra lagstiftningen i samarbete med medlemsländerna och att övervaka att medlemsländerna följer den. Varje kommissionär har ett generaldirektorat under sig. De kan liknas vid svenska departement, som genomför de beslut kommissionen har fattat, arbetar med olika projekt, förbereder lagstiftningsförslag med mera. Konsumentfrågorna ligger för närvarande på Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd, vars direktör är Robert Madelin. De ansvariga kommissionärerna är Meglena Kuneva från Bulgarien, som ansvarar för konsumentfrågorna, och Androulla Vassiliou från Cypern som har hand om hälsofrågorna. Europeiska kommissionen leds för närvarande av en kommissionär från varje medlemsland. Medlemsländernas regeringar föreslår sin representant i kommissionen för en period av fem år. Innan kommissionen kan påbörja sitt arbete måste den godkännas av Europaparlamentet. Eftersom medlemsländerna nu blivit så många (27) har man beslutat att minska antalet kommissionärer. Också antalet framtida kommissionärer beror på om Lissabonfördraget träder i kraft. I så fall gäller nya regler om antalet kommissionärer från och med 1 november Kommissionärerna ska då motsvara 2/3 av antalet medlemsländer och uppdragen ska rotera mellan länderna. Om Lissabonfördraget inte godkänns kommer antalet kommissionärer att minska redan från Men ännu har man inte beslutat hur många kommissionärerna då ska bli. Det kommer att beslutas av ministerrådet nästa sommar. Då beslutas också vilka politikområden som får en egen kommissionär. Det är inte säkert att EU kommer att ha en speciell konsumentkommissionär i fortsättningen. 8 KonsumentMakt december 2008 nummer fyra i Regionkommittén. nummer fyra december 2008 KonsumentMakt 9 6 Ordförandeland 5 Övriga EU-organ 4 Europeiska unionens råd ministerrådet Europeiska kommissionen illustration: caroline kauffmann

6 ny konsumentlagstiftning EU:s nya konsumentlag på Sveriges bord Nästa höst tar Sverige över ordförandeskapet i EU. På agendan står bland annat en ny konsumentlag som förväntas öka handeln över gränserna. Men också miljöfrågorna kommer högt upp på dagordningen. Foto: leo drakenberg renander Vi räknar med att vi får ta över delar av det arbetet från Tjeckien som är ordförandeland före oss, säger Sophie Nordström, kansliråd på Integrationsoch jämställdhetsdepartementet. Många trodde att medlemskapet i EU skulle resultera i ökad handel över gränserna. Att utbudet av varor skulle öka och priserna sjunka. Men fortfarande drar sig många för att köpa kläder, skor, hemelektronik och annat via nätet från andra länder. De känner sig osäkra och vet inte vilket skydd de har om de till exempel är missnöjda med en vara. Det nya direktivet, som ger samma rättigheter åt alla konsumenter inom EU, förväntas ändra på det. Lagstiftningen ska förenklas, förtydligas och uppdateras så att den inre marknaden kan fungera som tänkt, säger Sophie Nordström. Enhetliga regler och samma villkor underlättar även för företag som vill vända sig mot nya marknader. Dagens regelverk skiljer sig, många vet inte vilka krav de måste uppfylla för att sälja varor till kunder i andra länder. De fyra direktiv som gäller i dag ska slås samman till ett och alla minimiregleringar ska försvinna. Men det är för tidigt att gå in på detaljer. Förslaget är ute på remiss hos myndigheter, organisationer och branschföreträdare och Sophie Nordström och hennes kollegor är i full färd med att analysera det. Mycket överensstämmer dock med den konsumentlagstiftning vi redan har, betonar hon. Regeringen är för idén att konsumenterna ska ha ett enhetligt och starkt skydd. Förhoppningen är att det nya direktivet ska leda till ökad konkurrens, större utbud och lägre priser. Ministerrådet förväntas också snart uttala sig om en handlingsplan för hållbar konsumtion och produktion. En viktig del i det är EU:s miljömärkning, Blomman, som ska ses över. Det ska bland annat bli enklare för företag att ansöka om att få använda märket. Tanken är att det ska bli ett starkt alternativ till andra miljömärkningar på marknaden. Arbetet har nyss inletts och det är möjligt att den frågan också hamnar på vår agenda. Direktivet om konsumentinformation kring bilars bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp ligger också i stöpsleven. Alla som köper en ny bil ska på ett bättre sätt kunna se hur de bidrar till utsläppen. Om förslaget läggs nu i december som tänkt så hinner kanske inte Tjeckien slutföra arbetet. Då går ansvaret över till oss, vi samarbetar med Konsumentverket som är tillsynsmyndighet, konstaterar Sophie Nordström. Passagerares skydd vid förseningar ska också förbättras. Flyg- och tågresenärer har redan nu rätt till assistans i form av måltider om det blir längre stopp i trafiken och i vissa fall även till hotellrum över natten. Snart presenteras två nya förslag till rättsakter som rör fartygs- och busspassagerare som också kan räkna med ett starkare skydd. Den frågan kan också hamna på Sveriges bord nästa höst, förklarar Johan Schelin, kansliråd i Justitiedepartementet. Det nya förslaget kommer sannolikt att gälla långväga resor. Lokala och regionala resor förväntas undantas. Det kanske inte är skäligt att kräva rätt till hotellrum vid förseningar i lokal- eller regionaltrafiken. Regeringen tillsatte i juni i år en utredning som ska se över villkoren för passagerare som reser lokalt och mellan olika regioner. I uppdraget ingår bland annat att ge förslag på hur passagerarnas rättigheter kan stärkas. Den förväntas vara klar i september nästa år. Uppdraget innehåller också ett krav på att särskilt beakta behoven hos funktionshindrade resenärer. Den gruppen ska ges bättre möjligheter att resa kollektivt. Det är idag en prioriterad fråga, säger Johan Schelin. Vilka konsumentfrågor tror ansvariga ministrar kommer i fokus under Sveriges ordförandeskap? Vi frågar integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni. Hur ser du på det nya förslaget till konsumentlagstiftning inom EU? Foto: leo drakenberg renander Foto: Pawel Flato Nyamko Sabuni, integrations- och jämställdhetsminister Eskil Erlandsson, jordbruksminister Foto: Pawel Flato Jag välkomnar ett enhetligt skydd för konsumenter inom EU och att företag kan räkna med likartade regler när de erbjuder sina produkter på den inre marknaden. Med enhetliga regler kommer fler företag att vilja erbjuda sina produkter över gränserna, vilket bör leda till ett större utbud och lägre priser. Vad betyder förslaget för svenska konsumenter? Om konsumenterna vet vilka rättigheter de har när de handlar av en säljare i ett annat EU-land kommer de nog att våga handla mer än i dag och också kräva sina rättigheter. Vi ska verka för att skyddet för konsumenterna hålls på en hög nivå i de förhandlingar om förslaget som snart inleds. Och för att både konsumenters och näringsidkares intressen beaktas. Kommer frågan att tas upp under det svenska ordförandeskapet? Ja, den kommer med största sannolikhet att finnas kvar. Vi ska göra vårt bästa för att åstadkomma resultat och förhoppningsvis kan vi nå någon form av överenskommelse under vårt ordförandeskap. Det är dock svårt att veta hur långt arbetet har hunnit när vi tar över 1 juli Planerar ni att väcka någon annan fråga som rör konsumenter? Vi kommer att ordna ett seminarium på ett tema som rör konsumenters rättigheter i EU. Men först när diskussionen om förslaget till nytt direktiv kommit i gång på allvar kan vi bestämma ett mer exakt ämne för seminariet. Jordbruksminister Eskil Erlandsson har lanserat en kampanj för att profilera Sverige som matland. Hur kommer matkampanjen att visa sig under ordförandeskapet? Ordförandeskapet är ett ypperligt tillfälle att framhålla och visa på vilka fantastiska råvaror, förädlade produkter och fina mattraditioner som Sverige har att bjuda på. All mat som serveras på våra konferenser och möten under ordförandeskapet ska genomsyras av visionen om Sverige som det nya matlandet. Jag hoppas och tror att matvisionen genom detta får ringar på vattnet som i sin tur sprider kunskapen och vetskapen om vårt fina kök till våra europeiska vänner. Ett av de viktigaste målen är ju att locka hit turister som skapar underlag för fler blomstrande matföretag i hela Sverige. Kommer några andra frågor som rör mat att tas upp under ordförandeskapet? Det kan jag tyvärr inte svara på i dagsläget. n Text: Anna-Britta Ståhl, frilansjournalist 10 KonsumentMakt december 2008 nummer fyra

7 konsumentvägledarnas syn på 2009 vi fem Hur blir 2009? Nytt år, nya tider Vi bad konsumentvägledarna Maria Wiezell och Stina Johannesson i Stockholm att sia om vad som väntar. Deras spaning över 2009 innehåller både farhågor, förhoppningar och drömmar om det perfekta konsumtionssamhället. Samtidigt som världsekonomin föll samman som ett korthus i höstas började människors framtidstro att vackla. Ganska snart märktes också det nya ekonomiska läget hos konsumentvägledarna*, och så är det fortfarande. Många som ringer oroar sig över bostadsfrågor. Hur ska det gå med förhandsavtalet om nyproduktionen? Vad ska man göra när den gamla bostaden inte går att sälja eller när man stött på patrull hos banken? Har jag råd med ombildningen nu? Bostadsoron är ett fenomen som konsumentvägledarna tror kommer att följa oss under det nya året. Bankerna har hårdare kreditkrav nu och många får kalla fötter när de märker att de kanske inte har råd att köpa nytt eller inte tjänar tillräckligt med pengar på en försäljning, säger Maria Wiezell och tillägger att en ekonomisk buffert är ännu viktigare i kristider. Det gäller att se till att inte leva på marginalen och se över onödiga utgifter. Men jag tror att vi fortfarande kommer att unna oss små guldkanter på till varon 2009, men kanske inte fullt lika dyra som tidigare. I secondhandaffärerna kan Stina Johannesson och Maria Wiezell, konsumentvägledare för centrala Stockholm. man hitta hyfsat nya och fina saker. Att dessutom sälja sådant man inte längre använder är ett jättebra sätt att fylla på i kassan. Stina Johannesson tror inte heller att krisen kan stoppa nutidens shoppingtrend. Nej, ekonomin i dag bygger på tillväxt, men man kan hoppas att konsumtionen styr in mer på fair-trade och miljötänkande. Jag hoppas att det slår igenom ordentligt nu. Foto: louise ekström Huruvida konsumentfrågor kommer att hamna högt på agendan under 2009 återstår att se. Men Sveriges EU-ordförandeskap väcker vissa förhoppningar hos de båda konsumentvägledarna. Jag tror att samarbete kring miljöfrågor och arbetet med produktsäkerhet kan få genomslag, säger Maria Wiezell medan kollegan Stina Johannesson hoppas på en EU-överensstämmande lagstiftning när det gäller handel. Att spana in i framtiden är aldrig lätt och när det gäller deras eget arbete tror både Maria Wiezell och Stina Johannesson att det mesta blir sig likt även under Hantverkarreklammationer kommer förmodligen fortfarande vara i topp på listan, och vill det sig illa kommer antalet missnöjda kunder att öka. Risken finns att man inte har råd att betala vad det kostar och tar den billigaste hantverkaren man hittar, men det kan bli väldigt dyrt i längden, säger Maria Wiezell. Det kan hända att även andra konsumenter kommer att höra av sig mer än tidigare, fortsätter hon. Förr köpte man en ny mobil om den gamla gick sönder, nu när ekonomin är i fokus kanske man blir mer irriterad när varorna inte håller så länge som utlovats. Lågkonjunkturen leder förhoppningsvis till att det blir köparnas marknad, i stället för säljarnas. Jag tycker att man ska ta chansen att ställa högre krav och ta sig tid att jämföra varor, säger Maria Wiezell. Allra sist passar hon och kollegan Stina Johannesson på att göra en riktigt drömlik spaning. Att konsumenterna vaknar upp till det nya året, förvandlade till genomkloka konsumtionsproffs. Att de bestämmer sig för att låta köp och avtal ta den tid som behövs, inte bara lyssna på vad säljaren lovar utan också läsa avtalen noga. Och inte göra viktiga köp på gator och torg när någon annan vill, inte råka bli övertalad. Ta makten själv helt enkelt, uppmanar Maria Wiezell. Ja, och nu när vi ändå får drömma - varför inte avskaffa telefonförsäljningen också, och girigheten, tillägger Stina Johannesson med ett skratt. n Text: Lotta Ringdahl, frilansjournalist *Konsumentvägledningen för centrala Stockholm sköts från och med hösten 2008 på entreprenad av Konsument Centrum, ett dotter bolag till Sveriges Konsumenter. Foto: leo drakenberg renander Kicki Westerståhl, Konsumenternas bank- och finansbyrå: Det är väldigt svårt att sia om krisen. Men om man ska säga något positivt om den så är det möjligen att konsumenter har fått ett ökat intresse av att söka information och kunskap om den finansiella marknaden. Att försöka sätta sig in i hur den privata ekonomin påverkas av den globala ekonomin ger möjlighet till att göra bättre val. Mia Johansson, ekonomiassistent: Jag tror att krisen går över, men det kommer nog ta tid. Personligen tror jag däremot inte att jag kommer att påverkas mer än jag redan gjort i form av höjda räntor, vi har lån på både hus och sommarställe. Men nu är ju räntorna på väg ner igen och så länge man inte förlorar jobbet så tror jag inte att man märker av krisen. Torsten Ulfeld, byggnadskonstruktör: Det här krisen är snabbt övergående tror jag, så brukar det vara. Det kanske håller i sig något år, men knappast mer än så. Jag är optimistiskt lagd. Dessutom sitter man säkrare i en storstad där det finns gott om jobb än vad man gör på små orter där det kanske bara finns en stor arbetsgivare. Torsten Wikenståhl, konsult/pensionär: Jag är säker på att krisen går över. I dag har vi i Sverige dessutom haft en sådan framförhållning att vi klarar krisen bättre än vad vi gjort vid tidigare lågkonjunkturer. Det blir en chocksvacka, men den är snabbt över. Samtidigt kan det vara nyttigt för oss, vi får en tankeställare om agerandet som lett fram till krisen verkligen varit vettigt. Thomas Fürth, forskningsledare på Kairos Future: Den ekonomiska krisen i meningen finanskris, den kommer att ebba ut. Men lågkonjunkturen tror jag att vi får dras med under Det är svårt att säga vad det blir för konsekvenser, det återstår bland annat att se om alla varsel verkställs. Dessutom ska man komma i håg att dagens lågkonjunktur inte är vad den var, den är mer splittrad i dag. Foto: kiarosfuture.com 12 KonsumentMakt december 2008 nummer fyra nummer fyra december 2008 KonsumentMakt 13

8 Konsumentmakt Nygammalt nyhetsbrev tar över Redan för femton år sedan gav Sveriges Konsumenter ut sitt första nyhetsbrev. Efter tio år, 2003, var tiden mogen att övergå till tidningsformatet. Men i och med övertagandet av Råd & Rön 2006 fick vi två tidningar, det kändes som en för mycket. Därför återvänder vi nu till nyhetsbrevsformen, men behåller namnet KonsumentMakt. Nyhetsbrevet var tryckt på papper och gjordes sex gånger per år. Den första redaktören var Johanna Hållén. Då hette organisationen Sveriges Konsumentråd och kansliet bestod av två personer. Det var bara jag och Turid Ström som arbetade på kansliet då, berättar Johanna Hållén. Vi gjorde allt i början, som det blir i en liten organisation. Jag skrev, tog bilder, gjorde layouten på nyhetsbrevet och såg till att alla fick det postat till sig. Även om de första nyhetsbreven skiljer sig åt från dagens KonsumentMakt är det anmärkningsvärt att innehållet i stort sett är detsamma. Många konsumentfrågor har ännu inte fått sin lösning! I nyhetsbrevet kunde man läsa om insatser på livsmedelsområdet, antibiotika, azofärgämnen, TV-reklam till barn och CEmärkning på leksaker. Vi skrev även mycket om genmanipulerade livsmedel och hade en livlig diskussion med forskare som menade att det inte var så farligt att äta GMO-mat. När jag läser tidningar idag kan jag konstatera att det inte hänt så mycket på det området, säger Johanna Hållén. Det är tydligt att teknik och layout utvecklats genom åren. Idag används mer bilder, illustrationer, grafik och färger. En stor fördel med en tidning är att man kan göra fördjupningar i form av längre artiklar. Å andra sidan kan ett nyhetsbrev bli aktuellare, snabbdistribueras via e- post och ha tätare utgivning. En av de mer uppmärksammade ar tiklarna under KonsumentMakts nyhetsbrevstid handlade om dåvarande generalsekreteraren Charlotte Hedins förslag på en Richterskala för matlarm. Genom att införa en konkret skala för matlarm skulle konsumenterna lättare kunna bedöma farligheten. Tanken var att kunna riskvärdera kvällstidningarnas löpsedlar och allmänna råd. Uttrycket Richterskala för matlarm förs fortfarande fram av Sveriges Konsumenter och har fått spridning både bland medier, politiker och myndigheter. Men ännu har ingen konkret skala tagits fram. I KonsumentMakt har vi under de senaste åren följt Sveriges Konsumenters arbete med att dokumentera livsmedelsreklam riktad till barn. Detta projekt har fått stor uppmärksamhet, vilket har lett att vissa företag ändrat en del av sin reklam. Övervikt bland svenska barn är ett stort problem och syftet har därför varit att undersöka hur mycket reklam av ohälsosam och onyttig mat som barn möter i sina hem. Medieforskare vid Lunds universitet gör vetenskapliga analyser av det insamlade reklammaterialet från barntidningar, TV och Internet. (se sid 13) När Sveriges Konsumenter tog över Råd & Rön för två år sedan började man ifrågasätta om det fanns behov av två tidningar. Samtidigt ökar kraven i samhället på snabbare information. Därför beslöt man att återgå till att göra nyhetsbrev. Nu kan vi skapa snabba nyheter genom att maila ut nyhetsbrevet och samtidigt lägga ut det på det hemsidan, säger Jan Bertoft, generalsekretare. Johanna Hållén (till höger), första redaktören för nyhetsbrevet från Sveriges Konsumentråd lämnar över stafettpinnen till Louise Ekström, redaktör för det nya nyhetsbrevet. Genom åren har man i Konsument- Makt fått följa Sveriges Konsumenters arbete och det ska läsarna kunna göra även i fortsättningen. I nyhetsbrevet kommer man att kunna läsa om Sveriges Konsumenters insatser både nationellt och internationellt. I nyhetsbrevet kommer det även att finnas information om aktuella konsumentfrågor, utspel, debattartiklar, inbjudningar till seminarier med mera. De två konsumentvägledarna för centrala Stockholm som nu är anställda på vårt dotterbolag KonsumentCentrum kommer att stå för Månadens Fråga i nyhetsbrevet. Vi får drygt 900 telefonsamtal i månaden och av dem plockar vi ut ärenden som många konsumenter har problem med, säger Maria Wiezell, konsumentvägledare. Under en period har det varit mycket frågor om bostäder. De som köpt en bostadsrätt, men som inte får sin gamla såld ringer hit. Eller de som trodde de skulle få mer för sin bostad och har svårt att finansiera sin nya. Det finns även de som skrivit på avtal om att de vill ombilda till bostadsrätt, men som nu har problem att få banklån. Sådana frågor kommer man att kunna få svar på i Månadens Fråga i nyhetsbrevet. Nyhetsbrevet kommer även att innehålla Veckans Väckarklocka, som är ett kortare meddelande som vi skickar ut till medier om något som berör många och som är upprörande. Det kan även vara något som är så positivt att det är värt att uppmärksammas och sprida vidare. Tanken är att du som läsare kan tipsa redaktionen om något du reagerat på eller blivit upprörd över. Du kan maila på info@sverigeskonsumenter.se eller ringa kansliet, Alla prenumeranter av tidningen KonsumentMakt får även nyhetsbrevet i framtiden, men det förutsätter att vi får din e-postadress. Gå in på hemsidan och meddela oss hur vi kan nå dig. n Text: Louise Ekström KonsumentMakt 2009 Nyhetsbrev 14 KonsumentMakt december 2008 nummer fyra nummer fyra december 2008 KonsumentMakt 15

9 Posttidning B Sveriges Konsumenter Box Stockholm krönika Dagens mathållning och miljöambitioner Same, same but different Christina Möller är hedersdoktor vid Uppsala Universitet. Hon fick titeln eftersom hon, enligt universitetets motivering, på ett engagerat sätt fört ut kunskapen om maten och måltidens betydelse för hälsan. Kan vi lära oss något av historien om förutsättningarna för dagens och framtidens mathållning och miljöambitioner? Ja, tittar man bakåt går det att se många likheter, men också viktiga skillnader. Slutet på 60-talet var på många sätt revolutionärt. Vänstervågen svepte fram och lågkonjunkturen påverkade privatekonomin och ledde till protester mot matpriserna. De så kallade Skärholmsfruarna blev riksbekanta i början av 70-talet. Sänkta priser krävde billigare råvaror som drygades ut. Kritiken var stor mot bland annat brödets pris och kvalitet. Handeln sjösatte extrapriserna för att locka kunder och kooperationen lanserade lågprisserien Blåvitt Långsamt växte kritiken mot livsmedelsproduktionen. Begreppet giftfritt började användas och Björn Gillberg publicerade sina försök att tvätta med gräddpulvret Prädd. E-nummer och tillsatser betraktades som livsmedelskosmetika. Begränsningar infördes och vi vande oss vid att räkor, sylt och glass fick en blekare färgnyans. Diskussionen om maten och hälsan tog fart och kopplades till miljödebatten. Frågan var om ekologiskt producerat också var hälsosammare. Lättprodukterna blev allt fler under 80-talet. Första lättmargarinet var Linnéa. Den första lätt- korven lanserades 1978 men samtidigt kunde vi hitta grövre mjölsorter i butiks hyllan. Idag har vi åter igen en lågkonjunktur. Miljöfrågan har hamnat överst på agendan tack vare miljöhoten. Sannolikt här för att stanna. Detsamma gäller hälsan. Idag är det en självklarhet att maten är avgörande för vårt välbefinnande. Att leva hälsosamt är inte en trend utan en livsstil. Frågorna som väcktes på 70-talet är en del av vår vardag. Oron för konstlade livsmedel har lett till ett intresse för kvalitet, tradition, mathantverk och äkta vara. Vi tar oss råd att lägga mer pengar på mat. Om 70-talets anda var revolutionär och fylld av uppoffringar är dagens atmosfär mer sinnlig och njutningsfylld. En medvetenhet om ekologi och hälsa är inte detsamma som att avstå. Tvärtom! Den nya tidens värderingar ger stora möjligheter till det goda livet, fast på ett nytt sätt. 40-talisterna är den generation som lett denna utveckling. Nu är de snart pensionärer. De kommer inte att tillåta att livets efterrätt blir en tid av försakanden, men medvetenheten om vilka krav maten och miljön ställer är stor. Nu handlar det om att förvara maten rätt, inte slänga, spara miljön och vara sparsam med energin. Hälsa, njutning och bekväm mat på ett hållbart sätt. Där är framtiden. n Text: Christina Möller f d chef för Coop:s provkök, nu aktiv i Vi Konsumenter 16 KonsumentMakt december 2008 nummer fyra