Program års inkomstskatteskala (Regeringens proposition)

Transkript

1 1 Program Ändringar i inkomstbeskattning och arbetsgivaravgifter 2018 skatter och avgifter skatteavdrag arbetsgivarens socialskyddsavgift pensionsavgifter (privata sektorn) och arbetslöshetsavgifter Övrigt aktuellt periodskattedeklarationer och min skatt årsanmälan för 2017? vad vet vi om övergången till inkomstregister 2019? Förskottsinnehållning och källskatt 2018 skattekort och verkställandet av förskottsinnehållning lön eller arbetsersättning - aktuell rättspraxis löner och ersättningar till utländska arbetstagare Kostnadsersättningar och förmåner skattefria resekostnadsersättningar naturaförmåner skattefria personalförmåner års inkomstskatteskala (Regeringens proposition) Inkomstbelopp skatt vid skatt för den den nedre gränsen överskjutande delen ,00 6,00 % ,00 17,25 % ,75 21,25 % ,25 31,25 % 1,5 % förhöjning av inkomstgränserna Extra förhöjning i tredje inkomstkategorin Marginalskattesatserna sänks i alla kategorier Karl-Johan Sigfrids 1

2 3 Kommunernas skattesatser kommuner höjer sin skattesats år 2018 (47 förra året). 6 kommuner sänker skattesatsen (14 förra året) bl.a. Helsingfors och Mariehamn Högsta inkomstskattesatsen: 22,50 % Lägsta inkomstskattesatsen: 16,50 % Den genomsnittliga skatteprocenten 2018: 19,86 % (- 0,04 procentenheter) På Åland 17,51% Nyland 18,65% Österbotten 20,65% 4 Effektiv skatteprocent? Tack vare avdragen i kommunalbeskattningen betalas kommunalskatt inte alls om årsinkomsten understiger ca Med en årsinkomst på ca betalas i medeltal ca 12 % och med ca 17 % Karl-Johan Sigfrids 2

3 5 Församlingarnas skattesatser 2018 Varierar mellan 1,00 % och 2,20 % Medeltalet stiger 6 Löntagarnas sjukförsäkringsavgifter 2017 => 2018 Den försäkrades sjukvårdspremie: 0 % => 0 % Dagpenningspremie för löntagare och företagare: Löntagare 1,58 % => 1,53 % Företagare 1,64 % => 1,70 % (räknas på FÖPL-inkomsten) Ifall löntagarens inkomst understiger /år uppbärs ingen dagpenningspremie Löntagarens totala sjukförsäkringsavgift: 1,58 % => 1,53 % Karl-Johan Sigfrids 3

4 7 Högsta marginalskatten 2018 Statsskatt 31,25 % Kommunalskatt 22,50 % Kyrkoskatt 2,00 % Sjukförsäkringsavgift 1,53 % maximal marginalskatt för löntagare: 57,28 % På Åland ca 55, 20 8 Högsta marginalskatten 2018 med en lägre kommunalskatt Statsskatt 31,25 % Kommunalskatt 18,00 % Kyrkoskatt 1,00 % Sjukförsäkringsavgift 1,53 % maximal marginalskatt för löntagare: 51,78 % Karl-Johan Sigfrids 4

5 9 Löntagarens pensions- och arbetslöshetsavgifter 2017 =>2018 Pensionsavgifter < 53 år: 6,15 % => 6,35 % år: 7,65 % => 7,85 % > 62 år 6,35 % Arbetslöshetsförsäkringspremien 1,60 % => 1,90 % Delägaravgift: 0,70 % => 0,92 % Totalt innehålls utöver skatt: < 53 år 7,75 % => 8,25 % > 53 år 9,25 % => 9,75 % 10 Grundavdrag vid kommunalbeskattningen Maximibeloppet höjs från euro till euro. Grundavdraget beviljas till fullt belopp vid en dagpenningsinkomst på (3060) euro per år, en löneinkomst på cirka (6 200) euro per år och en pensionsinkomst på cirka euro per år. Effekten av grundavdraget sträcker sig för mottagare av löneinkomst på upp till cirka euro per år och för mottagare av pensionsinkomst på upp till cirka euro per år. Karl-Johan Sigfrids 5

6 11 Arbetsinkomstavdrag Maximibeloppet höjs från till Minskningsprocenten för avdraget höjs från 1,51 procent till 1,65 procent för den del av nettoförvärvsinkomsten som överstiger euro. Avdragets inflödesprocent förblir på 12 procent När nettoförvärvsinkomsten uppgår till cirka euro beviljas inte längre något arbetsinkomstavdrag. 12 Resekostnadsavdrag Resekostnadsavdrag (bostaden - arbetsplatsen) högst självrisk 750 För en person som delvis varit arbetslös minskas självrisken med 70 euro per arbetslöshetsmånad Självrisken är dock alltid minst 140 euro enligt billigaste allmänna färdmedel Avdragsbelopp vid användning av egna fordon 2017 bil 0,24 /km bilförmånsbil 0,19 /km motorcykel 0,15 /km moped 0,09 /km cykel 85 per år övriga fordon: enligt kostnadsutredning Karl-Johan Sigfrids 6

7 13 Avdragsrätten för bostadslåneräntor Den avdragsgilla andelen är: 45 procent år 2017, 35 procent år 2018 och 25 procent år Av arbetsgivaren anordnad utbildning Till inkomstskattelagen fogas en bestämmelse om skattefrihet i arbetstagarens beskattning för utbildning som arbetsgivaren betalar. Utbildning som arbetsgivaren betalar föreslås vara skattefri för arbetstagaren om utbildningen är nyttig med tanke på arbetstagarens nuvarande och kommande arbetsuppgifter hos samma arbetsgivare eller en arbetsgivare som hör till samma koncern. Skattefria resekostnadsersättningar kan emellertid inte betalas för resor som arbetstagaren gör i syfte att studera för studentexamen, yrkesinriktad grundexamen, lägre eller högre högskoleexamen, yrkeshögskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen, eller någon utländsk examen som motsvarar dessa. Karl-Johan Sigfrids 7

8 15 Tidsgränsen för tillfälliga arbetsställen Tidsgränsen på två år som tillämpas på betalningen av skattefria ersättningar för resekostnader föreslås bli förlängd till tre år. Tidsgränsen för tillfälligt arbete föreslås i alla situationer vara tre år, och det behöver till skillnad från dagsläget inte finnas några särskilda förutsättningar för skattefriheten under det tredje året. Lagen föreslås bli tillämpad även på arbete som inletts innan lagen trätt i kraft. 16 Socialskyddsavgiften 2018 Social- och hälsovårdsministeriet har fastställt 0,86% som avgiftsprocentsats för arbetsgivares sjukförsäkringsavgift för år Karl-Johan Sigfrids 8

9 17 Privata sektorns pensionsavgifter 2018 ArPL-avgiftens medeltal 24,4 % Varav löntagarens andel: < 53 år 6,35 % år 7,85 % > 62 år 6,35 % Arbetsgivarandel i medeltal 17,75 % FÖPL: < 53 år 24,10 % år 25,60 % > 62 år 24,10 % 18 Skyldighet att teckna olycksfallsförsäkring Gäller arbetsgivare som under året uppskattas betala över euro i löner. För arbetstagare som arbetar i arbets- eller tjänsteförhållande. Karl-Johan Sigfrids 9

10 19 Arbetslöshetsavgifter 2017/2018 Arbetsgivarens andel: ,80 % 0,65 % > ,30 % 2,60 % Löntagarens andel: 1,60 % 1,90 % Delägaravgift 0,70 % 0,92 % 20 Delägare Enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa Delägare är den som: 1) arbetar i ledande ställning i ett aktiebolag där han eller hon själv har minst 15 procent eller hans eller hennes familjemedlemmar ensamma eller tillsammans med honom eller henne har minst 30 procent av aktiekapitalet eller av det röstetal som aktierna medför, eller annars motsvarande bestämmanderätt i bolaget, eller 2) arbetar i ett aktiebolag där han eller hon själv eller hans eller hennes familjemedlemmar ensamma eller tillsammans med honom eller henne har minst hälften av aktiekapitalet eller av det röstetal som aktierna medför, eller annars motsvarande bestämmanderätt i bolaget, eller 3) så som bestäms i 1 eller 2 punkten arbetar i ett annat företag eller en annan sammanslutning där han eller hon eller hans eller hennes familjemedlemmar ensamma eller tillsammans med honom eller henne anses ha en sådan bestämmanderätt som avses i de nämnda punkterna. Karl-Johan Sigfrids 10

11 21 Indirekt ägande När ägarandelen beräknas beaktas också indirekt innehav via andra företag och sammanslutningar, om personen i fråga eller hans eller hennes familjemedlemmar ensamma eller tillsammans med honom eller henne äger minst hälften av bassamfundet eller har motsvarande bestämmanderätt. 22 Årsanmälan för 2017 Företagare löntagare Kostnadsersättningar av olika slag Karl-Johan Sigfrids 11

12 23 Företagare - löntagre En FöPL-försäkrad företagare kan i sin företagarroll få inkomst som betraktas som lön, också från sådana uppdragsgivare till vilka han inte har ett arbets- eller tjänsteförhållande. t.ex. personliga föreläsnings- eller föredragsarvoden Om prestationstagaren anger att han är en FöPLförsäkrad för sin verksamhet, ska också sådana löneinkomster anmälas med prestationsslag PY eller 1Y. 24 Företagare en del av året Det är också möjligt att löntagaren inte under hela skatteåret varit FöPL-försäkrad för sin verksamhet. Med prestationsslag PY och Y1 anmäls endast den lön som betalats för den tid då löntagaren har varit försäkrad enligt FöPL eller LFöPL. Om löntagaren också fått lön för någon annan tidsfrist, anmäls denna lön med prestationsslag P (lön av huvudsyssla) eller 1 (lön av bisyssla). Karl-Johan Sigfrids 12

13 25 Exempel Aktiebolagets vd i huvudsyssla har ägt 20 % av bolagets aktier sedan början av år Vd:n har köpt alla aktier i bolaget så att han därefter äger hela aktiestocken ensam. Vd:n har varit FöPL-försäkrad för bolagets verksamhet från och med Lön som betalats för tiden anmäls med prestationsslag P Lön som betalats för tiden anmäls med prestationsslag PY. Arbetsinkomsten enligt FöPL ersätter verkställande direktörens löneinkomst såsom grund för sjukförsäkringspremien endast för den tid då han har varit försäkrad enligt FöPL för aktiebolagets verksamhet 26 Kostnadsersättningar 15 förskottsuppbördslagen: Arbetsgivaren kan på yrkande av löntagaren ersätta löntagaren för direkta kostnader som åsamkas honom på grund av arbetet eller dra av kostnadsandelen innan förskottsinnehållningen verkställs. Som dylika kostnader kan vid verkställandet av förskottsinnehållning beaktas utgifter för arbetsredskap samt för material och förnödenheter, rese- och representationsutgifter samt andra direkta utgifter som åsamkats en löntagare för arbetets utförande. Sådan ersättning för direkta kostnader som betalts till löntagaren betraktas inte som lön, om ersättningen inte överstiger det utredda eller uppskattade beloppet av kostnaderna. Karl-Johan Sigfrids 13

14 27 Avdrag före förskottsinnehållningen (punkt 17) Ange avdrag som har gjorts från lönen innan förskottsinnehållningen verkställs. Avdragen ingår i lönen som ska antecknas i punkt Exempel Man har lovat betala en spelman 200 euro för en spelning. Resekostnaderna påverkar inte bruttobeloppet. Ingen skild resekostnadsersättnign betalas alltså. Arbetsgivaren kan räkna ut beloppet på vilken man verkställer förskottsinnehållningen så att man enligt arbetstagarens utredning drar av samma belopp som får ersättas skattefritt. T.ex. km-ersättning 51 km x 41 cent/km, dvs. 20,91 och partiellt dagtraktamente 19 euro, Belopp på vilken förskottsinnehållning ska verkställas blir då 160,09 euro. På detta belopp betalas också socialskyddsavgift I punkt 14 antecknas 200 euro och i punkt 17 antecknas 39,91 euro. Inga anteckningar för skattefria resekostnadsersättningar i Arbetstagaren ska yrka på avdrag i sin egen skattedeklaration. Avdraget är i allmänhet lägre än kostnadsersättningen. Karl-Johan Sigfrids 14

15 29 Skattepliktiga kostnadsersättningar utöver lönen (punkt 57) Här behandlas endast sådana till löntagaren betalda kostnadsersättningar som arbetsgivaren inte har räknat in i lönebeloppet vid förskottsinnehållningens verkställande Till exempel inom byggnadsbranschen betalas en kollektivavtalsenlig ersättning för arbetsredskap. På en sådan här ersättning verkställer arbetsgivaren inte förskottsinnehållning eller betalar sjukförsäkringsavgift. Ersättningarna utgör likväl skattepliktig inkomst för löntagaren Löntagaren ska i sin förhandsifyllda skattedeklaration yrka på avdrag enligt verkliga kostnader. 30 Exempel Arbetsgivaren ersätter löntagaren för telefonkostnader som arbetssamtal förorsakat mot en telefonräkning som är utställd på löntagaren Ersättningen antecknas i punkt 57 Löntagaren kan yrka på avdrag för inkomstens förvärvande ifall avdragen totalt överstiger 750 euro Karl-Johan Sigfrids 15

16 31 Anskaffningar till arbetsgivaren Om arbetstagaren på arbetsgivarens vägnar har skaffat arbetsredskap och material, antecknas kostnaderna för dem inte i årsanmälan om arbetsgivaren har ersatt dem till arbetstagaren mot verifikation. 32 Resekostnader mot verifikation Ersättningar för färdkostnader som betalats på basis av en transportörs verifikation (t.ex. tågbiljett) till löntagaren är skattefria och de anges inte i årsanmälan. Karl-Johan Sigfrids 16

17 33 För stora resekostnadsersättningar Om resekostnadsersättningarna har betalats enligt Skatteförvaltningens beslut men till större belopp än vad som genom beslutet föreskrivits vara skattefria, utgör en del av ersättningarna lön och en del skattefri ersättning. Som lön betraktas den del av ersättningen som överskrider beloppet i Skatteförvaltningens beslut. Ange denna del av ersättningen som utgör lön i punkt 14. I punkterna uppges endast de skattefria ersättningarna. 34 Resekostnadsersättningar som inte uppfyller villkoren Om ersättningarna för resekostnader har betalats utan att tids- och kilometergränserna i Skatteförvaltningens beslut uppfylls, är ersättningarna inte till någon del skattefria. Ersättningarna likställs då med lön och de ska uppges som lön i punkt 14. Ersättningarna uppges då inte i punkterna Karl-Johan Sigfrids 17

18 35 Kostnadsersättningar i samband med arbetsersättningar Ersättningar för kostnader i arbetet kan i regel inte dras av från arbetsersättningar och bruksavgifter innan förskottsinnehållning har verkställts. Ett undantag är dock sådana ersättningar för arbetsresekostnader på vilka förskottsinnehållning inte behöver verkställas om deras grunder och belopp motsvarar ersättningarna i Skatteförvaltningen årliga beslut om skattefria kostnadsersättningar. Dessa ersättningar är inte skattefria De ska antecknas i punkt Kostnadsersättningar i samband med arbetsersättningar, bruksavgifter och arvoden Kostnadsersättningar som ansluter sig till arbetsersättningar, bruksavgifter och vissa arvoden upptas i punkt 14 som en del av betalningen/arvodet. Gäller prestationsslag: H, H1, H3, H4, H5, H6 och G Undantag: kostnadsersättningar som betalats i samband med prestationsslag H3, H5 eller H6; dessa anges i punkt 57. Karl-Johan Sigfrids 18

19 37 Vad betyder koderna? H Arbetsersättning H1 Fondandel från personalfond H3 Arvode och kostnadsersättning till familjevårdare och närståendevårdare H4 Annan skattepliktig prestation som utgör förvärvsinkomst H5 Ersättning som ett allmännyttigt samfund betalat H6 Kostnadsersättning till medlare G Bruksavgifter, förvärvsinkomst 38 Inkomsdatasystemet RP 134/2017: En ny lag om inkomstdatasystemet ändringar i: lagen om Skatteförvaltningen, lagen om beskattningsförfarande, lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ och lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift Karl-Johan Sigfrids 19

20 39 Struktur Inkomstdatasystemet består av: Inkomstregistret, innehåller uppgifter som ska lämnas med stöd av den lagstadgade anmälnings- och uppgiftsskyldigheten och rätten till information Register med identifierings- och kontaktuppgifter Ska säkerställa uppgifternas riktighet Uppgifterna i inkomstregistret är sekretessbelagda. 40 Funktion Inkomstdatasystemet tar emot uppgifter från arbetsgivare och lagrar samt förmedlar uppgifter till de myndigheter och andra aktörer som har rätt till dem för att prestationsbetalarnas lagstadgade anmälnings- och uppgiftsskyldighet ska uppfyllas och för att rätten till information ska tillgodoses. Registeransvarig för inkomstdatasystemet är Inkomstregisterenheten som inrättas vid Skatteförvaltningen. Karl-Johan Sigfrids 20

21 41 Från när? Lagen om inkomstdatasystemet tillämpas på uppgifter om prestationer som betalts den 1 januari 2019 eller därefter. 42 Vad ska registreras? Inkomstregistret ska sådana inkomstuppgifter som baserar sig på anställningsförhållanden och som omfattas av prestationsbetalarnas nuvarande anmälnings- och uppgiftsskyldigheter jämte kompletterande uppgifter. från ingången av 2020 dessutom sådana uppgifter om förmånsinkomster som uppgiftsanvändarna behöver för i lagen specificerade ändamål. Karl-Johan Sigfrids 21

22 43 Från början av 2019 används registret av Skatteförvaltningen, FPA arbetspensionsbranschen Arbetslöshetsförsäkringsfonden. 44 Från början av 2020 dessutom av arbetslöshetskassorna, arbetsolycksfalls- och yrkesjukdomsförsäkringsbolagen, Utbildningsfonden, kommunerna, Statistikcentralen, lönegaranti- och lönesubventionsfunktionerna och arbetarskyddsmyndigheterna Karl-Johan Sigfrids 22

23 45 Ersätter tidigare särskilda anmälningar För arbetsgivarenas del ersätter anmälan till inkomstregistret de nuvarande årsanmälningarna och andra uppgiftsskyldigheter när det gäller uppgifter som omfattas av inkomstregistret. 46 Periodskattedeklarationen för arbetsgivare försvinner Lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ ändras så att prestationsbetalaren inte är skyldig att lämna in skattedeklaration med sådana uppgifter om skatter som betalas på eget initiativ som prestationsbetalaren ska lämna via inkomstregistret Karl-Johan Sigfrids 23

24 47 Följande anmälningar gällande beskattningen tas ur bruk arbetsgivarens eller prestationsbetalarens årsanmälan (7801r) årsanmälan, prestationer som utbetalts till begränsat skattskyldiga (7809), i fråga om de prestationsslag som börjar på A och R och som beskrivs närmare i anmälan anmälan om att förskottsinnehållning verkställs i Finland då arbetet utförs i ett annat nordiskt land, dvs. blankett NT1 (6134a) anmälan om att förskottsinnehållning inte verkställs i Finland arbete utomlands, dvs. blankett NT2 (5052a) anmälan om lön utan förskottsinnehållning p.g.a. sexmånadersregeln eller skatteavtal (5053a) anmälan om uthyrd arbetstagare, med arbetsgivare och lönebetalare utomlands (6147a) den skattedeklaration för arbetsgivarprestationer som ska lämnas in för varje skatteperiod. 48 Gäller inte dividendinkomster I den första fasen omfattar inkomstdatasystemet inte till exempel dividend- och ränteinkomster eller sådana inkomster beträffande vilka det inte finns någon från inkomsttagaren separat prestationsbetalare som skulle kunna åläggas anmälningsskyldighet. Det handlar om bland annat företagarinkomster samt vissa kapitalinkomster som hyresinkomster. Karl-Johan Sigfrids 24

25 49 Hushåll som arbetsgivare Anmälan om lön som betalats ska alltid lämnas in utan nedre gräns i euro. Hushållen behöver inte verkställa någon förskottsinnehållning, om den totala lön som betalats till en arbetstagare under kalenderåret är högst euro. Om förskottsinnehållning trots detta har verkställts ska den verkställda förskottsinnehållningen anmälas till inkomstregistret. 50 Obligatoriska uppgifter De uppgifter som omfattas av den obligatoriska anmälningsskyldigheten motsvarar de uppgifter som prestationsbetalare för närvarande är skyldiga att lämna Skatteförvaltningen, pensionsanstalter, försäkringsbolag som beviljar försäkringar för olycksfall i arbetet och yrkessjukdom samt arbetslöshetsförsäkringsfonden årligen i form av uppgifter i så kallade årsanmälningar. Karl-Johan Sigfrids 25

26 51 Exempel Småarbetsgivare som endast betalar penninglön till arbetstagare som ska pensions-, olycksfalls- och arbetslöshetsförsäkras, ska lämna följande uppgifter till inkomstregistret: typ av åtgärd: ny anmälan betalarens personbeteckning eller FO-nummer inkomsttagarens personbeteckning eller FO-nummer lönebetalningsperiod betalningsdag (den dag då prestationen finns tillgänglig för inkomsttagaren) det totala lönebeloppet i euro förskottsinnehållning arbetstagarens pensionsförsäkringspremie arbetstagarens arbetslöshetsförsäkringspremie arbetstagarens yrkesklass information om arbetspensionsförsäkringen, t.ex. arbetstagarens eller företagarens arbetspensionsförsäkring pensionsanstaltens bolagsbeteckning och pensionsordningsnumret kontaktuppgifter för kontaktpersonen 52 Kostnadsersättningar och natura förmåner Om arbetsgivaren utöver den penninglön som betalas i exemplet ger arbetstagaren telefon- och kostförmån som naturaförmån och därtill betalar skattefria kostnadsersättningar, ska följande uppgifter lämnas utöver dem som anges ovan Karl-Johan Sigfrids 26

27 53 Exemplet fortsätter naturaförmånerna i euro totalt typen av naturaförmån: telefon, kost den skattefria kilometerersättningen i euro totalt antalet kilometer det skattefria dagtraktamentet i euro totalt typen av dagtraktamente: heldagtraktamente, partiellt dagtraktamente, utlandsdagtraktamente eller måltidsersättning 54 Frivilliga uppgifter Uppgifter som det är frivilligt att anmäla till inkomstregistret är sådana kompletterande uppgifter som gäller arbetsavtals-, anställningsoch uppdragsförhållanden som prestationsbetalarna med stöd av någon annan lag är skyldig att lämna uppgiftsanvändarna och som behövs för att uppgiftsanvändarna ska kunna sköta de uppdrag som nämns i den föreslagna lagen. Karl-Johan Sigfrids 27

28 55 Vilka uppgifter? Vid förmånsbehandling kan det behövas specificerade uppgifter om exempelvis föreläsningsarvoden, semesterpenningar, olika miljötillägg, övertidsersättningar och arbetstidsutjämningsersättningar Vid förmånsbehandling behövs även uppgifter om t.ex. frånvaro från arbetet samt vissa uppgifter om anställningsförhållandets karaktär, såsom uppgifter om anställningens längd, avlöningsform, deltidsanställning, avtalad veckoarbetstid och kollektivavtal som ska tillämpas. 56 Elektronisk anmälan Uppgifterna ska lämnas elektroniskt. Av särskilda skäl kan de uppgifter också lämnas med en pappersblankett. Som särskilda skäl kan betraktas situationer där det inte rimligen kan förutsättas att uppgifterna lämnas elektroniskt, t.ex. när en fysisk person, ett dödsbo, en tillfällig arbetsgivare eller utlänning inte har möjlighet att lämna uppgifter på elektronisk väg. I situationer där en prestationsbetalare även i övrigt sköter ärenden hos myndigheterna på elektronisk väg, kan det i princip förutsättas att uppgifter anmäls elektroniskt även till inkomstregistret. Vid pappersanmälningar är tidsfristen åtta kalenderdagar i stället för fem kalenderdagar Karl-Johan Sigfrids 28

29 57 När ska uppgifter anmälas I regel ska uppgifterna lämnas senast den femte kalenderdagen efter lönebetalningsdagen Fysiska personer och dödsbon som inte är införda i det arbetsgivarregister som avses i 31 i lagen om förskottsuppbörd kan lämna uppgifterna månatligen senast den femte dagen i den kalendermånad som följer på betalningsmånaden. Också i situationer där arbetsgivaren har gett arbetstagaren en naturaförmån t.ex. bil- eller bostadsförmån utan att arbetstagaren har fått någon lön i pengar. Skatteförvaltningen kan också besluta om förlängd tidsfrist gällande meddelandet om vissa uppgifter 58 Betalningstidtabellen blir oförändrad Uppgifter om arbetsgivarprestationer sammanställs enligt skatteperiod, varvid skyldigheten att betala skatt för skatteperioden kvarstår oförändrad. Karl-Johan Sigfrids 29

30 59 Verkställandet av förskottsinnehållning samt 2018 års skattekort 2018 års skattekort tas i bruk Skatteförvaltningen kan ge ut ändringsskattekort för år 2018 som gäller redan i januari Ändringsskattekort för 2018 kan fås elektroniskt från och med Förskottsinnehållning i januari I januari 2018 verkställes förskottsinnehållningen enligt uppgifterna: i det skattekort som var giltigt vid utgången av december 2017 eller i ett ändringsskattekort för Ändringsskattekort är giltigt fr.o.m. kortets ikraftträdandedag t.o.m. årets utgång. Om kortet är giltigt redan i januari, avbryts uppföljningen av inkomstgränsen inte i februari. Om löntagaren har fått ett ändringsskattekort för år 2018, tillämpas inte grundskattekortet, även om löntagaren skulle ha fått det senare. Karl-Johan Sigfrids 30

31 61 Hantering av skattekort Från och med ingången av 2014 behöver arbetstagaren inte ge skattekortet på papper till arbetsgivaren om arbetsgivaren begärt förskottsinnehållningsuppgifterna elektroniskt från Skatteförvaltningen. Ändringsskattekort ska dock ges till arbetsgivaren. 62 Förskottsinnehållning verkställs på: 1.lön som avses i 13 lagen om förskottsuppbörd; 2.arbetsersättningar och bruksavgifter som avses i 25 lagen om förskottsuppbörd, om inte prestationsmottagaren införts i förskottsuppbördsregistret; 3.vissa övriga prestationer t.ex. dividender, pensioner, förmåner Karl-Johan Sigfrids 31

32 63 Arbetsersättningar Med arbetsersättning avses köp av tjänster Dock inte tjänster som finns allmänt tillgängliga Skyldigheten att verkställa förskottsinnehållning gäller situationer där betalningen sker till en fysisk eller juridisk person som inte finns i förskottsuppbördsregistret Förskottsinnehållning från betalningar till fysiska personer sker enligt skattekort (eller 60 %) Förskottsinnehållning från betalningar till bolag och samfund är 13 % 64 Kontroll av registrering Betalaren bör i fråga om arbetsersättningar kontrollera huruvida mottagaren finns i förskottsuppbördsregistret då betalningen sker Kontrollskyldigheten gäller inte om betalningen sker till: Börsbolag Offentligrättsliga institutioner Karl-Johan Sigfrids 32

33 65 Enligt Skatteförvaltningens beslut verkställs förskottsinnehållning inte på 1. dividend som betalas från börsbolag till andra än fysiska personer och dödsbon; 2. dividend baserad på arbetsinsats om dividenden betalas till annan än den som är skattskyldig för den 3. vissa dividender från bolag som hyr ut bostäder 4. ränta på andelskapital, placeringsandelar och tilläggsandelar som andelslag betalar, vinstandel i och ränta på grundfondsandelar och placeringar i tillskottsfonder som inhemska sparbanker betalar samt ränta på garantikapital som ömsesidiga försäkringsbolag och försäkringsföreningar betalar; 5. ränta som hör till tillämpningsområdet för lagen om förskottsuppbörd, avkastning av masskuldebrevslån som skall betraktas som ränta, eftermarknadsgottgörelse, årlig avkastning som betalas på avkastningsandel i placeringsfond och på andel i fondföretag och ersättning som betalas i stället för dessa samt avkastningar som likställs med nämnda avkastningar, då dessa betalas till samfund eller samfälld förmån som avses i inkomstskattelagen eller till i nämnda lag angiven sammanslutning som införts i handelsregistret; 6. ränta på skatteåterbäring; 7. försenings- och dröjsmålsränta; 8. ränta på ersättning för expropriation, då expropriation av egendom har skett för allmänt bruk; 9. köpvittnesarvode; 10. inlösnings- och förrättningsarvode; 11. arvode och provision för borgen; 66 vidare 12. reservistlön; 13. hittelön eller av kreditkortsföretag eller av penninginrättning utbetald belöning för uppmärksamhet; 14. skattepliktiga stipendium, understöd eller hederspris; 15. tävlingspris, om priset inte kan anses utgöra lön, arbetsersättning eller idrottsmans arvode; 16. fiskerivårdsavgift som återbärs till ägare av vattenområde; 17. resekostnadsersättningar till fysisk person fastän beloppet betalas utan annan ersättning eller på annan grund än arbetsförhållande; 18. återbäring av lagstadgad försäkringspremie som betalas till fysisk person; 19. kapital på delägarlån 20. prestationer som betalts på basis av bl.a. sjukförsäkringslagen då de betalas på den försäkrades fullmakt direkt till den som producerar tjänsten; 21. kursvinst som fåtts vid växling av utländsk valuta till finskt mynt; 22. frivillig pensionsförsäkring som arbetsgivaren tecknat för sin arbetstagare till den del det belopp som arbetsgivaren årligen betalt är högst euro per arbetstagare; 23. understöd och bidrag som erhållits för skogsbruk och som räknas till kapitalinkomst av skogsbruk. Karl-Johan Sigfrids 33

34 67 Lön eller arbetsersättning? Skatteförvaltningen har uppdaterat sin anvisning Lön och arbetsersättning i beskattningen Vid tillämpningen av anvisningen är det möjligt att allt oftare i enlighet med nuvarande beskattningspraxis och högsta förvaltningsdomstolens avgörandepraxis se prestationer som betalas ut för enskilda uppdrag som arbetsersättningar 68 Begreppet lön 13 i förskottsuppbördslagen: Med lön avses 1) varje slag av lön, arvode, förmån och ersättning som fås i arbets- eller tjänsteförhållande, 2) som lön betraktas därtill: mötesarvode, personligt föreläsnings- eller föredragsarvode, arvode för medlemskap i förvaltningsorgan, verkställande direktörs arvode, lön som lyfts av en bolagsman i ett öppet bolag eller ett kommanditbolag samt ersättning för förtroendeuppdrag. Karl-Johan Sigfrids 34

35 69 Utländska arbetstagare En person som kommer till Finland för högst 6 månader är begränsat skattskyldig. På inkomst till begränsat skattskyldiga uppbärs källskatt. Källskatteskyldigheten gäller inkomst från arbete som utförts i Finland (= mer än 50 % av arbetet utförs här) eller inkomst där lönebetalaren är ett offentligrättsligt samfund Finska prestationsbetalare uppbär en slutlig källskatt enligt 35 % på prestationen som den begränsat skattskyldige erhåller. Även naturaförmåner som uppskattas i enlighet med Skattestyrelsens beslut utgör källskattepliktig inkomst. 70 Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av arbetstagare som kommer till Finland från utlandet Arbetsersättning till utländskt företag Utländska hyrda arbetstagare och finsk beskattning Karl-Johan Sigfrids 35

36 71 Inkomst från Finland? Löneinkomst har förvärvats i Finland, om arbetet, uppdraget eller tjänsten uteslutande eller huvudsakligen har utförts i Finland för en härvarande arbets- eller uppdragsgivares räkning. Lönen för ett arbete som utförts i Finland har inte förvärvats i Finland, om arbetet utförs för en arbetsgivares räkning som befinner sig utomlands 72 Lön från offentligrättsliga samfund Löneinkomster från finska staten, en finsk kommun eller något annat finskt offentligrättsligt samfund är alltid inkomster som har förvärvats i Finland (ISkL 10 3punkten). Bestämmelsen gäller inte arbetsersättningar Karl-Johan Sigfrids 36

37 73 Styrelsearvoden Enligt punkt 4 a utgör arvode som erhållits för uppdrag som medlem i ett finskt samfunds eller en finsk sammanslutnings styrelse eller annat därmed jämförbart förvaltningsorgan inkomst som förvärvats i Finland som har uppburits oberoende av om arbetet har utförts i Finland eller inte. För dessa arvoden beviljas inget källskatteavdrag 74 Beskattning av lön till begränsat skattskyldig På lön till en person som är begränsat skattskyldiga uppbärs källskatt om lönen ska beskattas i Finland. Finska betalare uppbär alltså i regel en 35 %:s slutlig källskatt på prestationen som den begränsat skattskyldige erhåller. Utöver penninglönen utgör också natura förmåner källskattepliktig inkomst enligt bestämmelserna i Skatteförvaltningens årliga beslut om natura förmåner. Källskatt debiteras inte om källskattebeloppet är mindre än 10 euro per månad Karl-Johan Sigfrids 37

38 75 Exempel Om en odlare betalar lön till utländska arbetstagare som plockar bär, och bärplockarna erhåller gratis mat och logi, ska källskatt också debiteras för fritt uppehälle Observera dock, att om arbetsplatsen kan anses utgöra ett särskilt arbetsställe dit arbetstagarna kommit tillfälligt, kan arbetsgivaren skattefritt stå för logikostnader. 76 Källskatt eller progressiv skatt? Om en begränsat skattskyldig som är bosatt inom EES-området eller i en stat med vilken Finland har ingått ett skatteavtal, yrkar på det kan han eller hin beskattas progressivt i stället för genom källbeskattning. För att inkomsterna ska kunna beskattas progressivt ska personen besöka skattebyrån för att få ett skattekort för begränsat skattskyldiga Personer som har betalat källskatt, kan ansöka om progressiv beskattning också i efterskott. Karl-Johan Sigfrids 38

39 77 Arbetsgivarens förfaringssätt På basis av den begränsat skattskyldiges skattekort verkställer arbetsgivaren förskottsinnehållning. Privata arbetsgivare anger beloppet som förskottsinnehållningen på periodskattedeklarationen. Förskottsinnehållningen deklareras som källskatt om lönen betalas av ett offentligt samfund, om den gäller vd:s arvoden eller arvoden till uppträdande artister eller idrottare. Arbetsgivaren lämnar in årsanmälan om prestationer som betalats till begränsat skattskyldiga. 78 Skatteavdrag vid källskatt Utbetalaren får, innan han tar ut skatten, göra ett källskatteavdrag från det sammanlagda beloppet av penninglönen och naturaförmånerna om avdraget nämns på källskattekortet. Avdraget är 510 /mån. eller, om lönen betalas för en kortare tid än en månad, 17 /dag. Den försäkrades sjukförsäkringspremie (och ssa) betalas för det belopp från vilket källskatteavdraget ännu inte dragits av. Avdraget får inte göras från styrelsearvoden o.d. Karl-Johan Sigfrids 39

40 79 Exempel Arbetet utförs under tiden Avdragsbeloppet är Arbetsgivar- och löntagaravgifter Då en person i Finland arbetar för en finsk arbetsgivares räkning skall arbetspensionspremie och olycksfallsförsäkringspremie samt arbetslöshetsförsäkringspremie betalas. Arbetsgivaren ska också uppbära arbetstagarens pensions- och arbetslöshetsförsäkringsavgift. Premierna uppbärs inte om arbetstagaren uppvisar ett för detta arbete från hemstaten erhållet intyg för utsänd arbetstagare E 101 eller motsvarande. Om arbetet i Finland pågår minst 4 månader, måste det finska företaget också betala arbetsgivares socialskyddsavgift på basis av lönen. Karl-Johan Sigfrids 40

41 81 Sjukförsäkringspremie För lönen till begränsat skattskyldig som kommit till Finland för minst 4 månader ska arbetsgivaren utöver källskatten också innehålla den försäkrades sjukförsäkringspremie 1,53 % år 2018 Avgifter eller premier behöver inte betalas om arbetstagaren uppvisar intyget E 101 eller motsvarande Sjukförsäkringsavgifterna debiteras för hela lönebeloppet utan att beakta t.ex. källskatteavdrag 82 Exempel Lön Källskatteavdrag 510 Källskatt: x 0,35 = 521,50 Sjukförsäkringsavgift: x 0,0153 = 30,60 Nettolön: ,50 30,60 = 1.436,10 Socialskyddsavgift: x 0,0086 = 17,20 Karl-Johan Sigfrids 41

42 83 Skatteförvaltningens anvisning om socialskyddsavgift Bestämmandet av soc.skyddsavgiften och sfpremien och beskattningen 2017 i en tabell Innehåller bland annat följande undantag gällande socialskyddsavgift/sjukförsäkringsavgift 84 Låg arbetsinkomst T.ex. au pairer och praktikanter Om arbetsinkomsten till en person som kommer från utlandet understiger 1173 /månad eller arbetstiden är kortare än 18 timmar/vecka, uppbärs varken socialskyddsavgiften eller sfpremien. Arbetstagaren försäkras då inte i Finland. Om han kommer till Finland för en längre tid än 2 år, ska både socialskyddsavgiften och sf-premien betalas om FPA:s intyg om att personen inte är sjukförsäkrad saknas Karl-Johan Sigfrids 42

43 85 Asylsökande Av lönen till en sådan asylsökande som ännu inte har fått ett positivt beslut om uppehållstillstånd tas inte ut sjukförsäkringspremie och arbetsgivares socialskyddsavgift betalas inte på den även om asylsökanden skulle arbeta i Finland längre än 4 månader. Asylsökanden omfattas inte av den sociala tryggheten i Finland under handläggningstiden för ansökan om uppehållstillstånd, före hen har fått ett positivt beslut om uppehållstillstånd. 86 Betalning av resekostnadsersättningar Till en löntagare kan utan att förskottsinnehållning verkställs betalas resekostnadsersättningar för arbetsresor i Finland eller utomlands, enligt vad Skatteförvaltningen årligen bestämmer i sitt beslut För betalningen av ersättningen skall löntagaren ge utredning till arbetsgivaren (reseräkning). Karl-Johan Sigfrids 43

44 87 En reseräkning bör innehålla Resans ändamål Destination Resrutten (vid behov) Resesättet Tidpunkt då resan började och avslutades För utrikesresor: land eller område i vilket resdygnet avslutades För km-ersättning: Antalet körda kilometer + ersättning/km 88 Bilagor till reseräkning Förskottsuppbördsförordningen 17 Till reseräkningen skall fogas verifikat eller annan utredning, enligt vilka arbetsgivaren betalar ersättningar till löntagaren. Kan gälla exempelvis: logikostnader taxiresor resebiljetter parkeringsavgifter övriga till resan hörande kostnader som kan ersättas skattefritt Karl-Johan Sigfrids 44

45 89 Resekostnader som inte är skattefria Om ersättningarna för resekostnader har betalats utan att tids- och kilometergränserna i Skatteförvaltningens beslut uppfylls, är ersättningarna inte till någon del skattefria. Ersättningarna likställs då med lön och de ska uppges på årsanmälan som lön i punkt 14 Om resekostnadsersättningarna har betalats enligt Skatteförvaltningens beslut men till större belopp än vad som genom beslutet föreskrivits vara skattefria, utgör en del av ersättningarna lön och en del skattefri ersättning. 90 Km-ersättningar 2018 Inte för resa mellan bostad och arbetsplats Inom branscher där fast arbetsställe saknas kan km-ersättning betalas också mellan bostaden och platsen där arbetet utförs Km-ersättning för personbil: 42 c/km + 3 c per passagerare, + 3 c för frakt av hundar, föremål som väger > 80 kg eller skrymmande föremål + 7 c för släpvagn + 11 c för husvagn + 21 c för raststuga eller motsvarande tungt släp + 9 c för körning på skogsbilväg 10 c för bruksförmånsbil 74 c för motorbåt < 50 hk, 107 c för motorbåt > 50 hk 32 c för motorcykel 102 c för snöskoter 96 c för 4-hjuling 17 c för moped 10 c för annat fordon Karl-Johan Sigfrids 45

46 91 Inrikes dagtraktamente 2018: 42 Resans längd: över 15 km från antingen bostad eller arbetsplats över 5 km från både bostaden och arbetsplatsen Tidsåtgång: över 10 timmar mer än 6 timmar utöver sista hela resedygnet (24 t) Maximibeloppet minskas till hälften ifall arbetsgivaren ordnar två gratis måltider 92 Deldagtraktamente 2018: 19 Tidsåtgång: över 6 timmar minst 2 timmar utöver sista hela resedygnet (24 t) Maximibeloppet minskas till hälften ifall arbetsgivaren ordnar en gratis måltid Karl-Johan Sigfrids 46

47 93 Måltidsersättning 2018: 10,50 euro Förutsätter att dagtraktamente inte betalas till exempel inom branscher där fast arbetsställe saknas, där dagtraktamentets avståndskrav inte uppfylls eller där resan inte varar 6 timmar Förutsätter att arbetstagaren under sin matpaus inte har möjlighet att äta vid sitt vanliga matställe eller att arbetsgivaren inte på annat sätt har ordnat måltider Om löntagaren har lunchsedel eller lunchkort eller något annat riktat betalmedel som kostförmån, kan skattefri måltidsersättning inte betalas till honom. 94 Nattresepenning 2018: 12 Förutsättningar: resa som berättigar till dagtraktamente minst 4 timmar av resan mellan kl och arbetsgivaren har inte betalat övernattningskostnader eller ordnat gratis övernattning, hytt eller sovvagnsbiljett Nattresepenning kan inte betalas för flygresor som företas på natten. Nattresepenning kan inte betalas till personer som arbetar på natten, såsom till exempel väktare och musiker Karl-Johan Sigfrids 47

48 95 Natura förmåner i beskattningen Med naturaförmån avses en ersättning för arbete som arbetsgivaren betalar till löntagaren i annan form än i pengar. En naturaförmån är skattepliktig löneinkomst, och arbetsgivaren som gett förmånen ska verkställa förskottsinnehållning på denna. I löntagarens beskattning är naturaförmånen skattepliktig förvärvsinkomst. 96 Skatteförvaltningens anvisning Naturaförmåner i beskattningen Från I anvisningen redogör man för hur naturaförmåner behandlas i en fysisk persons inkomstbeskattning och i förskottsuppbörden. Anvisningen ersätter Skatteförvaltningens anvisning med samma namn från Karl-Johan Sigfrids 48

49 97 Begreppet natura förmån Med natura förmåner avses lön för arbete som arbetsgivaren betalt i annan form än pengar Natura förmånen ska vara ordnad och bekostad av arbetsgivaren Arbetstagaren har endast nyttjanderätt, inte äganderätt till de nyttigheter som natura förmånen innebär. Nyttjanderätten upphör senast då anställningsförhållandet upphör. Nyttigheter som löntagaren skaffar men arbetsgivaren betalar hanteras inte som natura förmåner utan som penninglön. 98 Natura förmåner för en del av månaden I Skatteförvaltningens beslut gällande natura förmåners penningvärde anges värdena per kalendermånad. Till den del en förmån har varit i användning för en kortare tid än hela månaden beräknas förmånsvärdet genom att dividera månadsvärdet med talet 30,33 och multiplicera med det antal kalenderdagar då förmånen varit i arbetstagarens bruk under månaden i fråga. Karl-Johan Sigfrids 49

50 99 Område Helsingfors 1 Helsingfors 2 Bostadsförmån 2018 Förmånens värde i euro/månad ,40 per kvadratmeter ,30 per kvadratmeter Helsingfors 3, Esbo, Grankulla Helsingfors 4, Vanda ,40 per kvadratmeter ,40 per kvadratmeter Jyväskylä, Kuopio, Lahtis, Tammerfors, Uleåborg, Åbo, kranskommunerna, övriga Helsingfors ,60 per kvadratmeter Övriga Finland ,70 per kvadratmeter En bostad anses tillhöra den kommun eller det postnummerområde där den varit belägen skatteårets första dag. 100 Garageförmån 2018 I uppvärmt garage eller parkeringshus: 82 per månad i huvudstadsregionen 53 per månad i övriga delar av landet. I kallt garage eller parkeringshus 53 per månad i huvudstadsregionen 42 per månad i övriga delar av landet. Karl-Johan Sigfrids 50

51 101 Garage i samband med arbetsplatsen För garage eller annan bilförvaring nära arbetsplatsen som står till löntagarens förfogande under arbetsdagen uppkommer ingen skattepliktig naturaförmån. Det uppkommer heller ingen skattepliktig förmån när löntagaren använder sig av ett eluttag som arbetsgivaren bekostat för att värma upp bilen vid arbetsplatsen. 102 Ska gälla bilförvaring Med garageförmån avses närmast en lokal för förvaring av en enstaka person- eller skåpbil, inte en lokal som är avsevärt större än denna eller en lager- eller någon annan förvarings- eller arbetslokal för något annat syfte. Lokaler som dessa utgör en separat naturaförmån, som värderas till gängse värde Karl-Johan Sigfrids 51

52 103 Kostförmån ,50 per måltid de direkta kostnaderna inklusive moms är 6,50 10,40 direkta kostnader = råvaror + lönekostnader eller det pris som restaurangen debiterar 5,52 inom hotell- och restaurangbranschen samt för flygpersonal under flygning 4,87 för måltider ordnade av inrättningen på skolor, sjukhus, daghem och motsvarande 3,90 för övervakande av skol- eller daghemsmåltider 104 Kostförmån som lunchsedlar värde max 10,40 75 % av nominellt värde, dock minst 6,40 75 % av 10,40 = 7,80 Om nominella värdet > 10,40 är förmånen = nominellt värde kan användas endast för måltid förutsätter att man inte får pengar, livsmedel eller andra förnödenheter mot den. i annat fall värderas kupongen till dess nominella värde. Löntagaren kan få endast en kupong till 75 % beskattat värde högst en gång per faktisk arbetsdag i hemlandet, under vilken arbetsgivaren inte på annat sätt ordnar arbetsplatsmåltid. Karl-Johan Sigfrids 52

53 105 Bilförmån år 2018 Åldersgrupp Fri förmån Bruksförmån ,4 % +255 (17 c) 1,4%+ 105 (7c) ,2 % (18 c) 0,9 % (19 c) 1,2%+ 120 (8 c) 0,9%+ 135 (9 c) Förmån utomlands eller ,32 /km 444 eller 264+0,12 /km Om fordonet byts flera gånger per månad, bestäms värdet enligt det fordon som arbetstagaren har haft längst Ifall arbetskörningarna > km eller om fordonet byts flera ggr/månad beaktas grundvärdet till 80% om det är uppenbart att antalet privat-km överstiger per år, förhöjs värdet i den slutliga beskattningen 106 Elbilar Från driftskostnadsandelen som läggs till grundvärdet för den fria bilförmånen dras av 0,08 euro per kilometer eller 120 euro per månad om bilens enda möjliga drivkraft är elström. Karl-Johan Sigfrids 53

54 107 Beräkning av grundvärdet Grundvärdet fastställs som en procentuell andel av bilens nyanskaffningspris Med nyanskaffningspris avses det allmänna riktpriset som importören av bilmodellen, eller i annat fall partihandeln, har angett. Har bilen tagits i bruk innan 2015 är nyanskaffningspriset det allmänna riktpriset som gällde vid ingången av den månad då bilen togs i bruk. Leveransavgiften läggs inte till bilens pris vid beräkningen av nyanskaffningspriset Då grundvärdet beräknas gör man från bilens pris ett grundavdrag på euro Grundvärdet avrundas nedåt till närmaste 10 euro. 108 Importerade begagnade bilar Naturaförmånsvärdet för en bil som importerats till Finland begagnad och ska användas som naturaförmånsbil räknas ut på samma sätt som värdet för en bil som köpts som ny här. Bilens ålder bestäms enligt när den de facto tagits i bruk första gången, oberoende av i vilket land detta har skett. Även bilens nyanskaffningspris fastställs alltid i enlighet med finska priser. Om bilmodellen i fråga inte säljs i Finland, använder man priset på närmast motsvarande modell Karl-Johan Sigfrids 54

55 109 Tilläggsutrustning Då man köper en bil kan man i den utöver eller i stället för standardutrustningen skaffa tilläggsutrustning. Anskaffningspriserna för tilläggsutrustningen läggs till bilens nyanskaffningspris till den del det totala värdet av denna överstiger 850 euro. Vanliga vinterdäck och biltelefon ökar inte förmånsvärdet 110 Vanliga exempel på tilläggsutrustning Metallack, läderklädsel, backningsradar, dragkrok, taklucka och farthållare samt olika bilvärmare med installation. Karl-Johan Sigfrids 55

56 111 Tilläggsutrustningens värde Värdet av tilläggsutrustningen bestäms utifrån det pris som arbetsgivaren betalat för den. Även monteringskostnaderna för utrustningen anses som en del av anskaffningspriset. Om en rabatt som arbetsgivaren erhållit överskrider den sedvanliga kassarabatten eller en motsvarande rabatt, används utrustningens allmänna riktpris som värde. Prissättningen av tilläggsutrustningspaket av kampanjnatur som importörer och återförsäljare riktat till allmänheten kan betraktas som sedvanlig rabatt. 112 Exempel på beräkning av grundvärdet : allmänt rekommenderat pris för bilmodellen som var gällande vid ingången av den månad då bilen togs i bruk avdras tilläggsutrustning avdras Beräkningsgrund : varav 1,4 % 304,50 avrundas neråt till närmast hela 10-4,50 Förmånens grundvärde: 300 Karl-Johan Sigfrids 56

57 113 Förmånsvärdet för driftkostnader Bilens driftkostnader fastställs både som ett månatligt värde och som ett kilometerbaserat värde som grundar sig på privata körningar. Värdet av de månatliga driftkostnaderna för bilförmånen har beräknats enligt antagandet att de privata körningarna uppgår till kilometer per månad, dvs. till kilometer per år. 114 Lägre värde med körjournal? Används kilometerbaserade värden krävs en körjournal eller annan tillförlitlig utredning av de kilometrar som körts med bilen. Om arbetsgivaren inte vill kontrollera körjournalen månatligen, kan man även göra så, att arbetsgivaren tillämpar det månatliga värdet i förskottsuppbörden och löntagaren meddelar antalet körda kilometer enligt körjournalen på sin skattedeklaration och yrkar på sänkning av förmånens värde. Löntagaren ska då förvara körjournalen och endast lämna in den till Skatteförvaltningen på begäran. Karl-Johan Sigfrids 57

58 115 Konsekvens krävs Om man väljer det på antalet körda kilometer baserande sättet för beräkning av bilförmånens värde, ska valet tillämpas systematiskt. Månadsvärdet begränsar i detta fall inte beloppet av den skattepliktiga förmånen. Även arbetsgivares sjukförsäkringsavgift betalas då på basis av verkliga värden. 116 Exempel En löntagare har fri bilförmån i åldersgrupp A Löntagaren kör i regel mindre än km privat per månad och meddelar månatligen sina privata körningar till arbetsgivaren och driftskostnaderna värderas därför enligt km I juli har han/hon kört km privat Till grundvärdet läggs då x 17 c = 510 för driftskostnaderna Det fasta värdet för driftskostnader skulle vara 255 Karl-Johan Sigfrids 58

59 117 Körjournalens innehåll Körjournalen kan vara manuell eller elektronisk. Av körjournalen ska framgå antalet kilometer som körts dagligen specificerade på arbetskörningar och privata körningar. För arbetskörningarna ska dessutom antecknas: tidpunkten när körningen började och slutade; var körningen började och slutade, vid behov rutten; vägmätarens ställning när körningen börjar och slutar, körsträckan; ändamålet med körningen; samt vem som använde bilen. För privata körningar räcker det endast med antalet körda kilometer. 118 Telefonförmån 20 /mån Mobiltelefonförmån uppstår utgående från en telefonanslutning som arbetsgivaren bekostar. Löntagaren får således en skattepliktig förmån också då han eller hon använder SIM-kortet för mobiltelefonanslutningen i någon annan mobiltelefonapparat än den som arbetsgivaren bekostar. Anskaffningskostnaderna för en mobiltelefonapparat som löntagaren köpt själv inverkar inte heller på beloppet av mobiltelefonförmånen. Mobiltelefonförmånen täcker kostnaderna för inrikes- och utlandssamtal, SMS och MMS. Karl-Johan Sigfrids 59

60 119 Dataegenskaper Det är vanligt att en mobiltelefonanslutning också omfattar en s.k. dataöverföringsegenskap. Detta innebär att man kan använda telefonen för att logga in på internet och till exempel använda e- posten. Om dataöverföringsegenskapen har ordnats för arbetet, uppstår ingen separat skattepliktig naturaförmån. Dataöverföringsegenskapen höjer således inte värdet av en mobiltelefonförmån. 120 Om arbetsgivaren ersätter löntagarens telefonkostnader Om arbetsgivaren betalar räkningarna för en telefonanslutning som löntagaren äger eller hyr är det inte fråga om en telefonförmån. I så fall är andelen av privat bruk på telefonfakturan löntagarens skattepliktiga penninglön Till den del telefonen används i arbetet utgör arbetsgivarens betalning en ersättning för kostnader som enligt 15 i lagen om förskottsuppbörd inte omfattas av förskottsinnehållning. => Ska antecknas i punkt 57 på årsanmälan Karl-Johan Sigfrids 60

61 121 Skattefria personalförmåner 1. hälsovård, som arbetsgivaren ordnar, dock med undantag av sådana ersättningar för kostnader för hälsovård och sjukdom som arbetsgivaren betalar till arbetstagaren 2. personalrabatt på de varor och tjänster, som arbetsgivaren producerar eller saluför 3. gåvor på bemärkelsedagar och andra mindre gåvor i annan form än pengar eller därmed jämförbara prestationer. 4. rekreations- eller hobbyverksamhet som arbetsgivaren ordnar 5. gemensam transport, som arbetsgivaren ordnar mellan bostaden och arbetsplatsen. 122 Personalgåvor Är avdragbara i arbetsgivarens inkomstbeskattning Som skattepliktig löne- eller pensionsinkomst betraktas inte sedvanlig och skälig gåva på bemärkelsedag eller annan mindre gåva, som erhållits i annan form än pengar eller därmed jämförbar prestation Karl-Johan Sigfrids 61