Blomflugor i Eklandskapet och andra skogsmiljöer i Linköpings kommun

Transkript

1 Stiftelsen landskapet i Linköpings kommun c/o Lunköpings kommun att: Gunnar Ölvingson Linköping Blomflugor i landskapet och andra skogsmiljöer i Linköpings kommun Material från fönsterfälleinventeringar

2 Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 3 Metodbeskrivning 3 Inventerade områden 4 Resultat 9 Intressanta fynd 10 Rödlistade arter 10 Tidigare rödlistad art 13 Indikatorarter för värdefull skog i Europa 14 Övriga intressanta fynd 16 Diskussion 17 Referenser 18 Bilaga 19 Huvudförfattare: Håkan Andersson, Calluna AB Citeras lämpligen: Andersson, H Blomflugor i landskapet och andra skogsmiljöer i Linköpings kommun - material från fönsterfälleinventeringar Alla bilder på blomflugor: Mattias Stahre där inget annat anges. Blomflugan nere t.v. på framsidan: foto Henrik Wahlman Alla miljöbilder: Håkan Andersson Adress Telefon E-post: info@calluna.se Calluna AB Nätadress: Linköpings slott Postgiro Linköping Fax Bankgiro Org. nr

3 Sammanfattning Vid artbestämning av bifångstmaterial vid inventeringar av skalbaggar i intressanta trädmiljöer påträffades fyra rödlistade arter vilket får anses vara en ganska hög siffra. Av dessa var ljus bronsblomfluga Callicera aenea (VU=Sårbar) det mest intressanta fyndet. Arten har i Sverige bara påträffats på ca tio lokaler. De andra rödlistade arterna var större pälsblomfluga Criorhina ranunculi (NT=Missgynnad), mörk guldblomfluga Ferdinandea ruficornis (VU=Sårbar) och jordhumleblomfluga Pocota personata (NT=Missgynnad). Andra intressanta fynd var de fem arter som är föreslagna av EU som indikatorarter för värdefull skog: röd stubblomfluga Blera fallax, lönnsavblomfluga Brachyopa bicolor, brun mulmblomfluga Brachypalpus laphriformis, aspblomfluga Hammerschmidtia ferruginea och aspvedblomfluga Xylota meigeniana. Inledning Våren 2009 sökte Calluna AB pengar från landskapsfonden för att kunna artbestämma blomflugor som fångats som bifångst vid vedskalbaggeinventeringar i landskapet söder om Linköping och i ett par andra trädmiljöer i Linköpings kommun. Inventeringarna har skett med hjälp av fönsterfällor och fallfällor som i de flesta fall sattes upp i maj och togs ned i september åren Uppdragsgivare för de olika projekten har varit landskapsfonden, Länsstyrelsen Östergötland och Linköpings kommun. Artbestämning av materialet har gjorts av Håkan Andersson och Fredrik Östrand, Lund. Fredrik har också bidragit med information om de olika arternas levnadssätt. Artbestämningen av ljus bronsblomfluga har kontrollerats av Hans Bartsch. Metodbeskrivning Metoden som användes var fönsterfällor, mulmfallfällor, markfallfällor och tickfallfällor. Fönsterfällor består av en skiva av polykarbonatglas och under denna en aluminiumvanna fylld med en blandning av glykol och vatten samt en liten mängd diskmedel och t-röd. Fällorna hängdes upp i träd med intressanta substrat, t.ex. håligheter, svampfruktkroppar, död ved och savflöden. 3

4 Fönsterfällor fångar främst flygande insekter som kommer flygande ochkrockar med skivan och faller ned i glykolblandningen. Diskmedlet gör att insekterna sjunker ned i vätskan och drunknar. Glykolen gör att insekterna konserveras och inte ruttnar. T-spriten är till för att göra den söta glykolen illasmakande för större djur. Fällorna sattes i de flesta fall upp i början av maj och togs ned igen i början av september (undantaget är en inventering på ett brandfält där fällorna sattes ut efter branden i juli). Johan Storck, Calluna, sätter upp en fönsterfälla i en gammal asp. Skivan sitter på plats och snart kommer aluminiumformen att fästas under denna. En mulmfallfälla består av en plastburk som grävs ned i mulmen inne i ihåliga träd. Kanten på plastburken ligger i nivå med mulmytan och det är meningen att småkryp som rör sig inne i träden ska ramla ned i burken som är fylld med samma vätskeblandning som fönsterfällorna. Markfallfällor fungerar efter samma princip som mulmfallfällor men de används på marken i stället för inne i ihåliga träd. Den här fälltypen användes bara på brandfältet på Viggebyön och det var i detta fall främst jordlöpare som eftersöktes. En tickfälla består av en aluminiumform som fästs under en ticka på en trädstam. I formen ramlar insekter ner som rör sig under och i anslutning till tickan. Samtliga fällor har tömts med ca en månads mellanrum. Både mulmfallfällor och tickfallfällor är ett bra komplement till fönsterfällor vid inventeringar av trädmiljöer. Inventerade områden Fyra naturreservat i Linköpings kommun 2003 Sammanlagt trettio fönsterfällor och elva tickfallfällor sattes upp i de fyra reservaten. Inga särskilda trädslag inventerades utan fällorna sattes upp 4

5 i olika miljöer som ansågs entomologiskt intressanta. Målet med inventeringen var att få en allmän bild av naturreservatens insektsfauna, främst då skalbaggar. I Kärna mosse naturreservat sattes åtta fönsterfällor upp i döda almstubbar, döda granar (lågor och rakor), björkhögstubbar och död tall. Två tickfallfällorna sattes upp under platticka på alm och klibbticka på gran. I Ullstämmaskogens naturreservat sattes åtta fönterfällor upp i döda granar (lågor och rakor), klibbalstubbar med altickor, björkstubbe med fnöskticka, levande ek med korkmussling, torrasp och död tall. Fyra tickfallfällor sattes upp under fnösktickor på björk och klibbtickor på gran. I Vidingsjöskogens naturreservat sattes åtta fönsterfällor upp i klibbalstubbar med altickor, gammal gran, ekar med vitrötade grenar och gamla tallar. Tre tickfallfällor sattes upp under kuddticka på sälg och fnöskticka på björkstubbar. I Vallaskogens naturreservat sattes sex fönsterfällor upp i ek med vitrötade grenar, eklåga, sälgstubbe, grova tallar och en död gran. Två tickfallfällor sattes upp under gammal svavelticka på ek och eldticka på sälg. Uppdragsgivare var Linköpings kommun. Skillberga, Vårdnäs 2003 Åtta fönsterfällor sattes upp i stubbar av klibbal och björk med tickor, dels i igenväxande hagmark, dels i strandskog. En tickfallfälla sattes upp under en fnöskticka på en björkstubbe. Målet med inventeringen var att får en bild av skalbaggsfaunan knuten till triviallövträd. Uppdragsgivare var Länsstyrelsen Östergötland. Gammal sälg i landskapet 2004 Tretton fönsterfällor sattes upp i fem områden i landskapet: (sex fällor), ö (en), Gunnarsbo (två) Skälstorp (en) och Svartmåla (tre). Samtliga fönsterfällor sattes upp i stubbar eller hålträd av sälg. Detta kompletterades av två tickfallfällor som sattes upp under eldtickor i Svartmåla, samt två mulmfallfällor i en grov, ihålig sälg i ö. Målet med inventeringen var att få en bild av skalbaggsfaunan knuten till grov, gammal sälg. Finansiär var landskapsfonden och Linköpings kommun. 5

6 Gammal asp i landskapet 2006 Sammanlagt 36 fönsterfällor sattes upp i högstubbar, hålträd och lågor av asp i sex delområden: eklandskap (20 fällor), Viggeby (8), Brokinds skolhage (1), Halls berg (Brokinds naturreservat) (3), Dala (2) och Sållarebo (2). Målet med inventeringen var att få en bild av skalbaggsfaunan knuten till gammal asp i landskapet. Finansiär var landskapsfonden och Linköpings kommun. Ett exempel på hur en intressant asp kan se ut. Trädet är gammalt och har asptickor på stammen, mitt i bilden finns en stamskada med ett savflöde och nära basen finns en vattenfylld hålighet. bestånden i visade sig innehålla en intressant blomflugefauna. Arter som påträffades här var bl.a. Blera fallax, Criorhina asilica, C. ranunculi, Hammerschmidtia ferruginea, Pocota presonata och Xylota meigeniana. Brandfältet på Viggebyön, Viggeby naturreservat Fem fönsterfällor och tio markfallfällor sattes ut under två säsonger så att den sammanlagda fällinsatsen blev tio fönsterfällor och tjugo markfallfällor. Trädslagen var bränd gran, tall och björk. Markfallfällorna sattes ut i olika typer av bränd skogsmark. Målet med inventeringen var att få en bild av den brandgynnade skalbaggsfaunan i området. Beställare var Linköpings kommun. 6

7 Intressanta ekmiljöer i Linköpings kommun 2007 Sammanlagt 30 fönsterfällor och 18 mulmfallfällor sates ut i x delområden: Edsberga (5 fönster, 3 mulm), holmen (2 fönster, 2 mulm), Siggantorp (5 fönster, 1 mulm), Sveden (5 fönster, 4 mulm), Tokarp (7 fönster, 3 mulm), Gerstorp (2 fönster, 1 mulm) och Ullstämma (4 fönster, 4 mulm). Målet med inventeringen vara att få en bild av skalbaggsfaunan knuten till ek i stadsnära ekområden i Linköping. Beställare var Linköpings kommun. Den här fällan hängdes upp i en ek i Siggantorp. I den här eken i Sveden påträffades bl.a. Pocota personata. Miljöer med gammal hassel i eklandskap 2007 Tolv fönsterfällor placerades ut i fem olika delområden. De olika områdena hade i förväg utsetts av Anders Jörneskog, kommunekolog på Linköpings kommun och ansvarig för eklandskap. Alla fällor sattes upp i områden med god tillgång på gammal och död hasselved. I de enskilda hasselbuketter som valdes ut för fällorna fanns också död ved. Områdena var: Vattenåkarbacken (en fälla), Rosenkälla gamla tomt (en fälla), Edhaga (tre fällor), Magasinshagen (en fälla) och hässlen norr om Rosenkällasjön (sex fällor). 7

8 Uppdragsgivare var Linköpings kommun. Gamla lövträd längs Stångån i Linköpings tätort 2007 Fjorton fönsterfällor sattes upp i gamla lövträd längs Stångån i Linköping. Trädslagen var ek (2), klibbal (2), björk (1), alm (2), ask (1), lönn (5) och hästkastanj (1) fördelat på områdena Hjulsbro, Hackefors, Uveberg, Tannefors sluss, Åbacka café, Brandstationen och Stångebro. Målet var att få en uppfattning om vedskalbaggsfaunan knuten till lövträd längs Stångån i Linköping. Beställare var Linköpings kommun. Miljöer med död björk- eller klibbalsved i landskapet 2007 Sammanlagt 18 fönsterfällor sattes upp i björk (17 fällor) och klibbal (1) i sex olika delområden: Klint (2 fällor), Kvillabro (2), Lilla Långnäs (2), Siggantorp (2), Viggeby (2) och eklandskap (8). Målet med inventeringen var att få en bild av skalbaggsfaunan knuten till främst björk i landskapet. Finansiär var landskapsfonden och Linköpings kommun. Den här björkstubben står i Viggeby naturreservat. Bland arterna som påträffades här kan nämnas Criorhina asilica och Microdon miki. Olika eksubstrat i eklandskap 2008 Sammanlagt fyrtio fönsterfällor och tio mulmfallfällor sattes ut i olika typer av eksubstrat i eklandskap: mulmfallfällor i ihåliga träd (10 fällor), ihåliga träd (10 fönster), döda, stående träd (10 fönster), lågor (10 fönster) och rishögar (10 fönster). Syftet med inventeringen var bl.a. att jämföra olika eksubstrat med varandra. Inventeringen var en del i ett examensarbete i biologi på Linköpings universitet av Emma Hemmingsson. Artbestämningen bekostades av Linköpings kommun. 8

9 Sju områden med död granved i Linköpings kommun 2009 Sammanlagt 32 fönsterfällor sattes ut i olika typer av gransubstrat: lågor, högstubbar och stående torrträd. Fällorna sattes ut i sex olika naturreservat (Vallaskogen, Kärna mosse,, Vidingsjöskogen, Ullstämmaskogen och Viggeby) samt i ett jämförelseområdet som inte är reservat: lund några hundra meter väster om Tokarp. Syftet med inventeringen var att få en bild av skalbaggsfaunan knuten till död granved i Linköpings kommun. Beställare var Linköpings kommun. Resultat På flera platser i finns stora mängder död granved. Sammanlagt 61 taxa har artbestämts, vilket innebär ca 16 % av de omkring 370 arterna blomflugor i den svenska faunan. Av de 61 taxa som bestämts hade 22 anknytning till ved i någon form (under bark, i murken ved, mulmhål, savflöden och liknande substrat). Fyra arter som är upptagna på den senaste rödlistade (Gärdenfors 2005) påträffades: Ljus bronsblomfluga Callicera aenea (VU=Sårbar), större pälsblomfluga Criorhina ranunculi (NT=Missgynnad), mörk guldblomfluga Ferdinandea ruficornis (VU=Sårbar) och jordhumleblomfluga Pocota personata (NT=Missgynnad). Dessutom påträffades en art som tidigare varit rödlistad: urskogsblomfluga Temnostoma bombylans (Hk 2=Sårbar (Ehnström et al. 1993)). Fem av arterna som påträffades pekas i en EU-rapport ut som indikatorarter för värdefulla skogsmiljöer i Europa (Speight 1989 i Nilsson et al. 2007): röd stubblomfluga Blera fallax, lönnsavblomfluga Brachyopa bicolor, brun mulmblomfluga Brachypalpus laphriformis, aspblomfluga Hammerschmidtia ferruginea och aspvedblomfluga Xylota meigeniana. Dessa arter är rödlistade i flera mellaneuropeiska länder. 9

10 Intressanta fynd Rödlistade arter LJUS BRONSBLOMFLUGA Ljus bronsblomfluga Callicera aenea är en ca 15 mm lång, bronsfärgad blomfluga med kort gul behåring. Arterna i släktet Callicera känns bl.a. igen på sina, för blomflugor egendomligt långa antenner. Artbestämningen har kontrollerats av Hans Bartsch. Fram till 2006 var åtta fynd gjorda i Sverige, de flesta i Mälardalen. Efter 2006 har ytterligare några fynd gjorts. Alla fynd har gjorts nära större sjöar vilket gör de två fynden i lite speciella. I gjordes båda fynden dessutom i hassellundar i nordsluttningar vilket i och för sig kan vara en slump. I övriga Norden har endast två fynd gjorts, båda i södra Norge. Även i övriga Europa är arten sällsynt och den är förmodligen hotad i hela Europa. Larven är obeskriven men närbesläktade arters larver utvecklas i röthål i lövträd, bl.a. alm och ask. I kan möjligen asp eller ek vara viktiga trädslag för larvutvecklingen. (Fakta om ljus bronsblomfluga: Bartsch 2001a.) Foto: Henrik Wahlman 10

11 Två exemplar av ljus bronsblomfluga påträffades: ett i Vattenåkarbacken och ett i Magasinshagen, båda vid inventeringen av hasselmiljöer i eklandskap Arten är rödlistad i kategorin Sårbar (VU) och är dessutom ett nytt landskapsfynd för Östergötland. STÖRRE PÄLSBLOMFLUGA Större pälsblomfluga Criorhina ranunculi är en mm lång, svart, hårig blomfluga med orange eller vit bakkroppsspets. Arten kan mycket lätt förväxlas med en stenhumla. En synonym till det svenska artnamnet är humlelik pälsblomfluga. Endast tre fynd är kända före 1932, två av dessa i Östergötland. Nästa fynd gjordes inte förrän på 1990-talet men efter det har ganska många fynd gjorts, främst i Stockholmstrakten. Larven utvecklas i murken ved i ihåliga lövträd. Trädslag som nämns i faktabladet är alm, asp, ek, björk och bok. Den fullbildade flugan är aktiv tidigt på säsongen och kan ses flyga kring blommor av sälg, slån, hagtorn och lönn. Det främsta hotet mot arten är avverkning av murkna och ihåliga träd samt borttagande av dess stubbar. (Fakta om större pälsblomfluga: Bartsch 2001b). När riktade eftersök gjorts efter arten verkar det som den åtminstone lokalt kan vara ganska vanlig (se t.ex. Nilsson et al. 2007). Ett exemplar av stor pälsblomfluga påträffades vid inventeringen av asp i eklandskap Fällan hängde i en skogsmiljö med god tillgång på gammal asp och asphögstubbar (Vattenåkarbacken). Arten är rödlistad i kategorin Missgynnad (NT). Detta var det första fyndet i Östergötland under 2000-talet. 11

12 MÖRK GULDBLOMFLUGA Mörk guldblomfluga Ferdinandea ruficornis är en ca 10 mm lång, svart blomfluga med grönaktig metallglans. Arten är mycket lik den vanligare Ferdinandea cuprea som har hittats i ganska många individer på många platser i de ingående inventeringarna. Arten har sällsynt påträffats i sydöstra Sverige (Skåne, Blekinge, Småland, Öland, Östergötland, Södermanland och Uppland). Arten var tidigare känd från Danmark men anses nu försvunnen därifrån. Larvutvecklingen sker i savande träd, gärna i ekar som angripits av allmän träfjäril Cossus cossus. Den fullbildade flugan besöker förmodligen ett stort antal olika blommor. Det främsta hotet mot mörk guldblomfluga är avverkning av gamla, savande träd. (Fakta om mörk guldblomfluga: Bartsch 2001c.) Fynd av arten har påträffats i en grov sälg som växte i en fin ekhage med många gamla träd (Skälstorp 2004) samt i två fällor som hängde i ihåliga ekar i fina ekmiljöer i Edsberga och Siggantorp 2007, sammanlagt fem exemplar. Arten är rödlistad i kategorin Sårbar (VU). JORDHUMLEBLOMFLUGA Jordhumleblomfluga Pocota personata är en ganska stor, lurvig blomfluga som är mörk med gula och vita tvärband på kroppen, vilket gör att den liknar en jordhumla. Endast några fynd gjordes av arten i Skåne, Östergötland och Uppland fram till ca Under 1990-talet har sedan många fynd av arten gjorts i Skåne, Blekinge, Småland, Östergötand, Södermanland och Uppland. 12

13 Jordhumleblomflugan är knuten till gammal lövskog med ihåliga och multnande träd. Larvutvecklingen sker i röthål i bl.a. alm, ask, bok, ek, hästkastanj och lönn. Den fullbildade flugan besöker blommor av bl.a. hagtorn. Det främsta hotet mot arten är avverkning av gamla och ihåliga träd. (Fakta om jordhumleblomfluga: Bartsch 2001d.) Sammanlagt fem individer av jordhumleblomfluga har påträffats: tre exemplar i gamla aspar i eklandskap 2006 och två exemplar i gamla ekar i fina ekhagar i Gerstorp (mulmfallfälla) och Sveden. Arten är rödlistad i kategorin Missgynnad (VU). Tidigare rödlistad art URSKOGSBLOMFLUGA Urskogsblomfluga Temnostoma bombylans är en ca 15 mm stor, mörk blomfluga med gula tvärlinjer på bakkroppen, likt en solitär geting. Arten är ganska vanlig i södra Sverige men knuten till mer eller mindre fuktig, gammal lövskog. Larven utvecklas i ganska fast ved av bl.a. lönn och bok. Den fullbildade flugan besöker blommor. (Fakta om urskogsblomfluga: Fredrik Östrand, muntl.) Synonymer till det svenska artnamnet är ängstigerfluga och smal tigerfluga (Nilsson 2007). Ett exemplar påträffades i Vidingsjöskogen Arten var rödlistad i kategorin Sårbar (Hk 2) 1993 (Ehnström et al. 1993). 13

14 Indikatorarter för värdefull skog i Europa RÖD STUBBLOMFLUGA Nutida observationer av röd stubblomfluga Blera fallax indikerar preferens för tall men honan har setts lägga ägg i savflöden av bok och ek. Vuxna djur kan ses sola sig på blad av olika slag (Fredrik Östrand, muntl.) Ett exemplar påträffades i Vidingsjöskogen 2003 och två i (2006 (asphögstubbe) och 2008 (eklåga)). LÖNNSAVBLOMFLUGA Lönnsavblomfluga Brachyopa bicolor är knuten till skog med död ved, gärna bok och ses oftast vid foten av murkna, stående eller liggande träd i skuggigt läge. Larven lever i savflöden på ek och bok. Lönnsavblomflugan är efter 1975 i Sverige bara påträffad i Skåne, Småland och Östergötland, innan dess också i Västergötland, Bohuslän och Uppland samt på Öland. Arten var inte rapporterad i Östergötland efter Arten är rödlistad i Danmark (Fredrik Östrand, muntl.) Ett annat trädslag som attraherar arten än de ovan nämnda är björk. Förutom i Danmark är arten också rödlistad i Norge, England och Mellaneuropa (Nilsson et al. 2007). Ett exemplar av lönnsavblomfluga påträffades i fällmaterial från en asphögstubbe i Dala BRUN MULMBLOMFLUGA Brun mulmblomfluga Brachypalpus laphriformis är knuten till gammal lövskog. Arten är knappast vanlig, men funnen i nästan alla landskap från Skåne till Västmanland. Arten verkar i England visa en förkärlek för bok 14

15 och avenbok och i Danmark dessutom ek, särskilt högstubbar. Den sitter ibland och solar sig på högstubbar eller liknande substrat. Larver har setts i vatten- eller savfyllda hålrum i ek. Den fullbildade flugan besöker blommor (Fredrik Östrand, muntl.). Brun mulmblomfluga är rödlistad i både Danmark och Finland (Nilsson et al. 2007). Arten påträffades i Ullstämmaskogen 2003, 2004 (grov sälg), Halls berg 2006 (asphögstubbe) samt Edsberga och Gerstorp 2007 (ihåliga ekar). ASPBLOMFLUGA blomfluga Hammerschmidtia ferruginea är knuten till gamla lövträd, i England gärna stubbar eller lågor. Larven tros leva i levande träd av asp eller björk. Arten saknas i Danmark och är mindre vanlig i Sverige. Arten var innan dessa fynd inte rapporterad från Östergötland efter (Fredrik Östrand, muntl.) blomflugan är starkt hotad i stora delar av Europa och har försvunnit från de flesta trakter. Arten är sannolikt en svensk ansvarsart (Nilsson et al. 2007). Sammanlagt två exemplar påträffades: ett i 2006 (asphögstubbe) och ett i Viggeby 2009 (gran). I Viggeby finns mycket höga värden knutna till asp vilket förklarar fyndet i en fönsterfälla på gran. ASPVEDBLOMFLUGA vedblomfluga Xylota meigeniana är knuten till gammal, gärna fuktig lövskog. Larven tros leva under barken eller i stubbar av asp. Arten var innan dessa fynd inte rapporterad från Östergötland efter (Fredrik Östrand, muntl.) Arten är sällsynt också i övriga Europa (Nilsson et al. 2007). 15

16 Sammanlagt elva exemplar påträffades 2006: på asphögstubbar i och Viggeby (sammanlagt åtta exemplar). Två exemplar hittades i fällor som suttit på björk i 2007 och ett exemplar i en fälla i en ek i Dessutom hittades två exemplar i en fälla som hängt i en granhögstubbe i Viggeby, ett område som har mycket höga naturvärden i form av grov asp och död aspved. Övriga intressanta fynd BJÖRKSAVBLOMFLUGA Björksavblomfluga Brachyopa dorsata är knuten till savflöden på främst asp och björk. Den svenska huvudutbredningen ligger i den norra delen av landet men arten är påträffad ända ned till Skåne. Enda fynden i Götaland kommer från Skåne, Småland och Västergötland. Fyndet av björksavblomfluga var det första i Östergötland. (Fredrik Östrand, muntl.) Ett exemplar påträffades i en fälla som hängde i en gran i Kärna mosse naturreservat RÖD MULMBLOMFLUGA Röd mulmblomfluga Brachypalpoides lentus är knuten till gamla lövskogar. Larven lever i ihåliga lövträd och den fullbildade flugan besöker blommor. Arten är ganska sällsynt och lokal och påträffas sällan i mer än enstaka exemplar (Nilsson et al. 2007). Ett exemplar påträffades i Ullstämmaskogen 2003 och två exemplar på gran i respektive Ullstämmaskogen HALLONBLOMFLUGA Hallonblomfluga Criorhina asilica är en mindre vanlig art knuten till gammal skog där larven lever i murken ved och ihåliga träd (Nilsson et al & Fredrik Östrand, muntl.). Detta var det första fyndet under 2000-talet av arten i Östergötland. Ett exemplar hittades i en fälla på asphögstubbe i (2006) och ett exemplar i en fälla på en björk i Viggeby (2007). SAVGULDBLOMFLUGA Savguldblomfluga Ferdinandea cuprea anges av Fredrik Öström (muntl.) som mindre vanlig men arten verkar kunna bygga upp ganska stora populationer i lämpliga miljöer. Arten lever i rötad ved och savflöden på lövträd (Nilsson et al. 2007). 16

17 Sammanlagt 67 exemplar har hittats i fällor som hängt i flera olika trädslag i många olika naturtyper: grandominerad barrskog, blandskog, lövskog med asp, aspdominerad lövskog, ekhagar och hässlen. STACKMYREBLOMFLUGA Stackmyreblomfluga Microdon miki är en mindre vanlig fluga som är knuten till fuktiga skogsmarker (Fredrik Östrand, muntl.). Larverna i släktet Microdon utvecklas hos myror och denna art är, som namnet anknyter, knuten till stackmyror. Ett exemplar påträffades i en fälla som suttit i en björk i Viggeby Diskussion En ganska stor andel av blomflugorna i materialet är knutna till vedartade substrat (mulmhål, under bark, död ved, savflöden) vilket naturligtvis inte är så märkligt eftersom inventeringarnas huvudsyfte var att hitta vedlevande skalbaggar. Det är ändå intressant att se att ca 37% av de påträffade blomflugearterna är knutna till död ved. Fyra av de påträffade arterna är rödlistade och ytterligare en art har tidigare varit rödlistad. Fem av arterna pekas i en EU-rapport ut som indikatorer för värdefulla skogsmiljöer. Detta får anses som ganska höga siffror. Som en jämförelse kan nämnas en inventering under fyra säsonger i Linnés hembygd i Stenbrohults socken i Småland (Nilsson et al. 2007). Där påträffades tre rödlistade arter, en tidigare rödlistad art och sex EU-indikatorarter. Vedskalbaggar har inventerats under flera säsonger i området och i övriga landskapet (se rubriken Inventerade områden ovan) och här är det tydligt att det finns stora entomologiska värden knutna till främst ek och asp. Att det då också förekommer sällsynta blomflugor knutna till gamla träd är inte så märkligt. Fönsterfällor är inte den optimala metoden för att inventera blomflugor och resultatet av de här inventeringarna visar med största sannolikhet bara en del av vad som finns av intressanta blomflugor. En riktad inventering med eftersök av specifika arter knutna till särskilda substrat kan därför ge ytterligare intressanta blomflugearter. Förmodligen är landskapet ett av de mer värdefulla områdena i Sverige då det gäller blomflugor. De viktigaste trädslagen är förmodligen ek och asp men även andra ädellövträd. En grupp av blomflugor som med några undantag saknas i materialet är arter knutna till barrskogar. Detta är dock inte så märkligt då knappast några gamla gran- eller tallmiljöer har inventerats (förutom 2009 då vedinsekter på lokaler med död granved inventerades). 17

18 En förklaring till det ganska stora antalet rödlistade arter kan vara att en relativt hög andel av de i Sverige rödlistade blomflugearterna är knutna till död ved och liknande substrat. Inventeringens i särklass intressantaste fynd var ljus bronsblomfluga Callicera aenea. Denna art var bara påträffad på något tiotal lokaler innan de två exemplaren hittades i. Att de två individerna hittades i så relativt skuggiga miljöer som hässlen utgör skulle möjligen kunna ha en förklaring. Eftersom arten sällan påträffas i blommor kan detta tyda på att de tillbringar en stor del av tiden i trädkronorna (Sörensson 2006). Eftersom 2007 var en regnig sommar kan flugorna har tvingats söka upp platser där de inte utsattes för regn och då kan hässlen vara en sådan miljö. Referenser Bartsch, H. 2001a. ArtDatabanken Faktablad Callicera aenea - ljus bronsblomfluga ( Ansvarig utgivare: ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Bartsch, H. 2001b. ArtDatabanken Faktablad Criorhina ranunculi - stor pälsblomfluga ( Ansvarig utgivare: ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Bartsch, H. 2001c. ArtDatabanken Faktablad Ferdinandea ruficornis - mörk guldblomfluga ( Ansvarig utgivare: ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Bartsch, H. 2001d. ArtDatabanken Faktablad Pocota personata - jordhumleblomfluga ( Ansvarig utgivare: ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Ehnström, B., Gärdenfors, U. & Lindelöw, Å Rödlistade evertebrater i Sverige Databanken för hotade arter, SLU, Uppsala. Gärdefors, U. (ed.). 2005: Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Nilsson, S.G., Bygebjerg, R. & Franzén, M Blomflugor (Diptera, Syrphidae) på en gård i Linnés hembygd i Stenbrohult. Entomologisk tidskrift 128: Speight, M.C.D Saproxylic invertebrates and their conservation. Council of Europe. nature and Environment Ser. 42:1-82. Sörensson, M Ljus bronsblomfluga Callicera aenea i Skåne. FaZett. 18

19 Bilaga Artlista 19

20 BLOMFLUGOR I EKLANDSKAPET, LINKÖPINGS KOMMUN Calluna AB. Bilaga Kärna mosse Ullstämmaskogen Vidingsjöskogen Vallaskogen Skillberga Gunnarsbo Svartmåla ö Skälstorp Viggeby Brokinds skolhag Halls berg Dala Sållarebo Viggebyön Edsberga Gerstorp Siggantorp Sveden Tokarp Ullstämma Stångån Stångån Klint Lilla Långnäs Viggeby Viggebyön Vallaskogen Kärna mosse lund Vidingsjöskogen Ullstämmaskogen Viggeby Art Kommentar Vedanknytning Summa antal Olika trädslag Olika trädslag Olika trädslag Olika trädslag Björk, al Sälg Sälg Sälg Sälg Sälg Brandfält Hassel Björk Björk Björk Björk Björk Brand Baccha elongata Blera fallax Indikator EU Ja Brachyopa bicolor Indikator EU Ja 1 1 Brachyopa dorsata Ja 1 1 Brachypalpoides lentus Ja Brachypalpus laphriformis Indikator EU Ja Callicera aenea VU 2005 Ja 2 2 Chalcosyrphus nemorum Ja Chrysotoxum arcuatum Chrysotoxum fasciolatum 1 1 Criorhina asilica Ja Criorhina ranunculi NT 2005 Ja 1 1 Dasysyrphus hilaris 1 1 Dasysyrphus pinastri 1 1 Dasysyrphus tricinctus Dasysyrphus venustus Episyrphus balteatus Eristalis anthophorina 6 6 Eumerus strigatus? 1 1 Eupeodes corollae Eupeodes latifasciatus Ferdinandea cuprea Ja Ferdinandea ruficornis VU 2005 Ja Hammerschmidtia ferruginea Ja Helophilus hybridus 1 1 Helophilus pendulus Leucozona laternaria 2 2 Melanostoma mellinum Melanostoma scalare Meliscaeva cinctella Microdon miki 1 1 Myathropa florea Ja Neoascia tenur 1 1 Neocnemodon pubescens 1 1 Parasyrphus annulatus 2 1 1

21 Kärna mosse Ullstämmaskogen Vidingsjöskogen Vallaskogen Skillberga Gunnarsbo Svartmåla ö Skälstorp Viggeby Brokinds skolhag Halls berg Dala Sållarebo Viggebyön Edsberga Gerstorp Siggantorp Sveden Tokarp Ullstämma Stångån Stångån Klint Lilla Långnäs Viggeby Viggebyön Vallaskogen Kärna mosse lund Vidingsjöskogen Ullstämmaskogen Viggeby Art Kommentar Vedanknytning Summa antal Olika trädslag Olika trädslag Olika trädslag Olika trädslag Björk, al Sälg Sälg Sälg Sälg Sälg Brandfält Hassel Björk Björk Björk Björk Björk Brand Parasyrphus lineolus 1 1 Parasyrphus macularis? Hona, svårbestämd 1 1 Parasyrphus vittiger 1 1 Platycheirus albimanus Platycheirus ambiguus 1 1 Platycheirus scutatus Pocota personata NT 2005 Ja Rhingia campestris 6 6 Scaeva pinastri 1 1 Sericomyia lappona Sericomyia silentis Sphaerophoria scripta Sphaerophoria sp. Hona, svårbestämd Syritta pipiens Syrphus ribesii Syrphus torvus Syrphus vitripennis Temnostoma bombylans (Hk ) Ja 1 1 Temnostoma vespiforme Ja 1 1 Volucella bombylans Xylota florum Ja Xylota jakutorum Ja Xylota meigeniana Indikator EU Ja Xylota segnis Ja Xylota sylvarum Ja Xylota tarda Ja taxa