Kulturplan för Lessebo kommun

Transkript

1 Kulturplan för Lessebo kommun

2 Lessebo kommuns kulturplan Lessebo kommun LESSEBO Text- och bildmaterial tillhör Lessebo kommun, om inget annat anges.

3 INNEHÅLL Syfte 5 Metod 5 Definition 5 Kultursamverkansmodellen 5 Nationella kulturpolitiska mål 5 Regionala kulturpolitiska mål 6 Kommunens mål och utvecklingsstrategier 6 Allmän kultur 7 BARN OCH UNGA 7 Musik 10 Teater och dans 10 Kulturarv och kulturmiljö 12 Muntligt berättande 14 Bild och formkonst 15 Hemslöjd 16 Film 17 Litteratur och läsfrämjande 19 Det civila samhället och folkbildningen 20

4 Syfte Kulturplanens syfte är att visa på resurser och utmaningar för medborgare, verksamma aktörer och politiker. Dokumentet ska ange hur kulturen i Lessebo kommun kan utvecklas och stödjas genom prioriteringar och olika insatser. Metod Planen bygger på arbetsmetoden Den gröna tråden som används i RUS och den regionala kulturplanen. Den bygger på en nulägesanalys som beskriver utmaningar och möjligheter. För att nå målet görs prioriteringar eller strategier. Det gör att den kommunala kulturplanen blir lättare att följa upp och koppla till de satsningar som görs regionalt. Förankring i lokalsamhället har skett med hjälp av webbaserade enkäter, kulturdialogmöten, samtal med kulturföreningar och lokala kulturaktörer. Definition Kommunen följer den regionala definitionen på kultur. Där är den humanistiska, eller estetiska, kulturbegreppet konstnärligt orienterat och innebär konstnärligt skapande som t ex litteratur, konst, musik, scenkonst, film, formgivning och arkitektur. Det finns även en samhällsvetenskaplig definition, den är bredare och innefattar överförda levnadsmönster hos en grupp individer, t ex normer och traditioner. I Kronobergs län utgår den regionala kulturpolitiken från en blandning av dessa definitioner eftersom den innefattar kulturella resurser som finns på en plats, sett ur ett bredare perspektiv än enbart den humanistiska aspekten. Kultursamverkansmodellen Den regionala kulturplanen ligger till grund för Kulturrådets styrelses årliga beslut om statsbidrag till regional kulturverksamhet. Landsting/region får dela ut statliga pengar till: professionell teater-, dansoch musikverksamhet, regional museiverksamhet, konst- och kulturfrämjande verksamhet, regional enskild arkivverksamhet filmkulturell verksamhet med särskild inriktning mot barn och unga, hemslöjdsfrämjande verksamhet samt regional biblioteksverksamhet och läs- och litteraturfrämjande verksamhet. Det är genom samverkansmodellen viktigt att en röd tråd följs från nationella mål och regionala mål till den kommunala och lokala nivån gällande mål och styrning. De regionala målen förankras i de kommunala målen för att rätt resurser kan tillföras lokalt. För att ta del av de regionala resurserna behövs ett aktivt kulturpolitiskt klimat lokalt och initiativ från kulturaktörer och tjänstemän. Nationella kulturpolitiska mål Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå de nationella målen ska kulturpolitiken: främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor främja kvalitet och konstnärlig förnyelse, främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas, främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan, särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. 4

5 Regionala kulturpolitiska mål I de regionala målen följs Gröna Kronoberg 2025 som är den regionala utvecklingsstrategin för Kronobergs län, är de fyra prioriteringarna: utveckla platser, utveckla diversifiering, utveckla lärande och hälsa och utveckla miljöer. Speciellt i det sistnämnda målet, som kan utvecklas till Vi växer i öppna och hållbara livsmiljöer bidrar en kulturplan. Genom kultur ska en plats bidra till att människor vill bosätta sig, stanna kvar och återvända. Kulturpolitiken avser att bl.a. samverka kring att öka mottagarkapaciteten på kommunal nivå, digitalisera, utveckla former för kultur i skola, att kultur kan finnas på okonventionella platser samt utveckling av stödsystem och platser för kultur lokalt. Prioriterade områden för Region Kronoberg är att Kronoberg ska ha en kulturell infrastruktur som är tillgänglig i hela länet. Indikator är t ex att andelen regionala kulturaktiviteter i länets kommuner ska ligga i nivå med befolkningen. En viktig faktor är även att den lokala mottagarkapaciteten har stärkts. Kronoberg ska vara en internationell arena för det muntliga berättandet. Indikator är t ex att fler invånare och besökare tar del av Berättarnätet Kronobergs verksamhet. Kronoberg ska vara ledande i arbetet med yttrandefrihet och infrastrukturen för litteratur och läsfrämjande stärkas. En indikator är t ex att antalet invånare som läser och utlåning på bibliotek ska vara större än riket samt att Det fria ordets hus ska öka aktiviteter utanför Växjö. Kronobergs infrastruktur för bild-och formområdet ska stärkas. En indikator är t ex att den konstpedagogiska verksamheten ska nå barn och unga i hela länet. Gemensamma sydsvenska prioriteringar. 2 Kommunens mål och utvecklingsstrategier Kommunens övergripande vision är: Vi är en kommun med engagerade och stolta invånare och med ett kreativt näringsliv, en kommun och miljö som man vill bo, verka i och besöka. Vårt läge i en expansiv region skapar tillväxt genom positiv livsmiljö, attraktivt boende, en skola i framkant och utveckling av besöksnäringen i en unik del av Sverige. 3 Verksamhetsmål för kultur inom Lessebo kommun är: att öka andelen invånare som är nöjda med kulturutbud och idrotts-och motionsanläggningar. Målet mäts med Statistiska Centralbyråns:s medborgarundersökning. att öka andelen barn och inga som är föreningsaktiva. Målet mäts genom grundbidragsregeln att flera ska nyttja bibliotekets tjänster. Målet mäts genom statistik insamlad av Kungliga biblioteket. Strategier för målen är att: Samarbeta med lokalsamhället Öka antalet mötesplatser Stödja föreningslivet Främja kultur-och fritidsfrågor utifrån ett integrations-och genusperspektiv Skapa en kommunikationsplan för marknadsföring av evenemang och attraktiva miljöer. Hålla god kvalité på leder, elljusspår och idrottsanläggningar, öka tillgänglighetsanpassning. Utgångspunkt är att medborgare kan ha olika ålder, kön, könsöverskridande identitet och uttryck, sexuell läggning, funktionsförmåga, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Regional kulturplan för Kronobergs län , s Lessebo kommun. Målområden s.1 5

6 Allmän kultur Kartläggning som beskriver nuläge och utmaningar Föreningslivet stöds genom bidrag. Grundbidraget för kulturföreningar är 1800: -/år, extra bidrag för unga mellan 5-20 år är 45: -/medlem/år, maxbelopp är 900: -/år för föreningen. Det lokala aktivitetsstödet för unga mellan 5-20 år är 10:80 /sammankomst och 2:50/medlemsaktivitet som varar minst en timme. Detta ska redovisas på aktivitetskort. I Lessebo kommun är det rika föreningslivet en förutsättning för evenemang och aktiviteter. Kulturskolan ligger organisatoriskt under Barn-och utbildningsförvaltningen. Det finns ett kulturpris som delas ut på Nationaldagen. Föreningarna har i dialoger önskat ökade möjligheter till nätverkande och samarbeten genom kommunens försorg. Kommunen har många eldsjälar som behöver förstärkas och uppmuntras i föreningslivet. I den ökade befolkningen finns också resurser. I kulturdialog framfördes förslag på ökad marknadsföring, 2017 produceras en sådan i form av annons i ett gratismagasin 1ggr/månad. Utmaningar som nämndes inom föreningslivet var svårt att nå fram till regionala resurser, kostsamt med marknadsföring, hög medelålder, avsaknad av fysisk mötesplats, svårigheter att nå unga och nyrekrytera samt brist på kommunikation mellan föreningarna. I medborgarundersökning om nöjdhet med kultur i kommunen är män mer missnöjda än kvinnorna. Det kan ha flera orsaker, men en av dem kan vara att utbudet passar kvinnor bättre. Här behöver kunskapen öka. Är utbudet en spegling av den mångfald av kulturer som finns i samhället? Här behöver kunskapen ökas om gränsöverskridande kulturupplevelser ska förstärkas. Kulturupplevelser i inkluderande former kan också användas mera. Förslag på åtgärder från kulturdialog var t ex att sätta QR koder på intressanta byggnader eller att ordna guidade bussturer runt i kommunen. Det fanns även en vilja att samarbeta med SFI-undervisningen och en förhoppning om att införliva nyanlända i verksamheten. Intresse för att samarbeta framkom starkt, kulturprojekt behövde dokumenteras och tillgängliggöras, en samverkansgrupp efterlystes där en modell för samverkan kunde tas fram och där kunskapen kunde öka om varandras agendor. Det fanns ett önskemål om att öka kunskapen om hur man arbetar mindre individberoende i organisationer och att samarbeta mera med idrottsföreningarna. I kulturenkäten efterlystes bättre scener och en resurskarta över vad som finns att låna föreningar emellan gällande ljus/ljud/kostymer mm. BARN OCH UNGA Kartläggning som beskriver nuläge och utmaningar Den regionala kulturplanen slår fast att barn och unga inte är en homogen grupp, de är också i beroendeställning till vuxna och har begränsade möjligheter att själva påverka eller ta ansvar för sin uppväxtmiljö. Planen slår också fast att det finns ett särskilt behov för barn-och unga av ökade möjligheter att ta del av samt utöva kultur på fritiden, kvällar, helger och skollov. Länsgemensam folkhälsopolicy (2016) för Kronobergs län slår fast att: Förskola och skola ger en möjlighet att nå alla barn och unga och även deras föräldrar och är därmed en bra arena för ett aktivt folkhälsoarbete. Samt att fritid och föreningsliv (civilsamhället) har en betydelsefull roll i arbetet med att skapa hälsofrämjande miljöer för personer i alla åldrar och är därför viktiga samhandlingspartners till offentliga aktörer. Barn och unga behöver trygga skolvägar, lekplatser och möjlighet att tryggt kunna ta sig hem kvällstid. I kulturdialog framkom att idrott ses som en förebild i att nå unga, ungdomsorganisationer saknades i kommunen. Gemensam festival eller kulturvecka efterlystes. Förslag fanns på kulturella fritidsgårdar, 6

7 att anordna kulturläger, att erbjuda kulturarbetsplatser för ungdomar på loven, satsa på ungdomsmusik och att använda varandras nätverk för att nå ut till unga. Särskilda utmaningar i Kronobergs län gällande barn och unga är att det finns skillnader i möjligheter till att ta del av kulturen i länet. Skillnaderna påverkas av geografiska avstånd, graden av kapacitet och resurser i exempelvis skolan och omfattningen av samordning mellan olika aktörer samt familjernas ekonomiska situation. I Lessebo kommun kan barn och unga ha svårt att ta sig till ev. kulturevenemang via allmänna färdmedel, även äldre kan ha samma problem. Idag innebär det i Lessebo kommun att kultur på skolan kan ges till många barn, men kulturaktivitet på fritiden är svårare att nå ut med till alla barn. Scener anpassade för kulturverksamhet saknas ofta på skolorna. Prioriteringar och insatser för allmän kultur Kraftigare stöd till föreningslivets arrangemang/engagemang och möjligheter att utveckla utbudet, speciellt på barn-och ungdomssidan. Stärka föreningsstödet för kulturföreningar som har aktiviteter för barn och unga. kunskap behöver förstärkas om barn-och ungas egna tankar om behov av kulturupplevelser och vilken kultur som skapas av unga i kommunen. Rutiner ska tas fram så att barns åsikter tas tillvara. Förstärka möjligheten för barn och unga att komma i kontakt med kulturella utryck som design,- bild och form, musik, teater genom regionala och kommunala samarbeten och satsningar. Tillgänglighet på evenemang ska finnas. Kulturupplevelser i inkluderande former kan användas mer. Utveckla samarbetsmodeller kring kultur och hälsa samt folkhälsa i syfte att öka delaktighet och tillgänglighet till kulturlivet. Strategier för att erbjuda nyinflyttade kulturarbetare att deltaga/samverka i olika kulturella sammanhang. Strategier för samarbete mellan aktiva unga och professionella utövare inom Kulturskola samt föreningslivet. Förstärka information/kommunikation mellan föreningslivet/kommunen och föreningar emellan. 3. Regional kulturplan för Kronobergs lön , s.6 4. Länsgemensam folkhälsopolicy för Kronobergs län med prioriteringar , s.9 5. SCB:s medborgarundersökning 7

8 8

9 Musik Regional partner: Musik i Syd har statligt och regionalt stöd tillsammans med kammarorkestern Musica Vitae och Smålands musikarkiv. Arrangörer: Folkets hus, Musik i glasriket, Svenska kyrkan, studieförbund, föreningslivet, hembygdsföreningar. Entreprenörer: Orrefors Kosta event, Grimsnäs herrgård, Lessebo handpappersbruk, Musik i glasriket (Karls-Oskar bygden, ek. förening) Utövare: Kosta musikkår, Glasriket Symphonic band, Svennes svänggäng, Kristinakören, Gubbakören Old singers, Kulturskolan, Svenska kyrkans barnkör Sångfåglarna, barnkör och musiklek-stunder m.m. Kartläggning som beskriver nuläge och utmaningar I Lessebo kommun finns tre Folkets hus som tillhandahåller samlingslokaler och scener och även hembygdsrörelsen är aktiva arrangörer. Kyrkor och studieförbund gör insatser som konsertarrangörer i kommunen. Studieförbunden är också en arena där oetablerade band och sångare får en chans att spela inför publik och utvecklas. Kulturskolans engagerar ca 150 elever. Lessebo kommun utmärker sig med en stark tradition inom blåsmusiken, med anknytning till Glasriket och Glasrikets kulturarv, ex. Kosta Musikkår och Glasrikets Symphonic band. Musikutbud för vuxna dominerar, kulturell mångfald inom musikutbudet kan förbättras. Musikunderhållning av nationella och internationella artister sker sällan på föreningsnivå, entreprenörer gör här en insats. Insatser och stöd behövs av regionala aktörer för att kunna erbjuda större arrangemang. Kommunen har ett antal mindre scener som är utspridda över alla orter, av olika kvalité, större arrangemang kan ske Allhallen, eg. gymnastiksal, större scen saknas. I kulturdialog framkom förslag på samverkan mellan olika kulturformer, musik/målning/dans osv. I kulturenkäten fanns flera åsikter om musik, t ex föreslogs en fast scen där man regelbundet kunde ha spelningar med alla typer av musik, en slags öppen scen. Gärna med möjlighet till dansgolv, disco och någonstans för ungdomar att vara. Trots att Kulturskolan och musikkårerna uppskattas efterlystes musikutbud riktat till unga och musik med mångkulturella inslag. Även musik som inte var finkultur efterfrågades. Visafton efterlystes och uppträdande av lokala band. Prioriteringar och insatser Musikkårerna i kommunen bör fortsättningsvis ha speciellt stöd. Riktade medel till Musik i Glasriket. Riktade medel till föreningslivet för arrangemang. Scenerna i kommunen bör rustas upp för möjlighet till öppen scen Musikupplevelse för barn och unga på fritiden bör prioriteras. Riktade medel till Musikriket, Musik i Syds utbud för mindre orter. 6. Regional kulturplan för Kronobergs lön , s.20 9

10 Teater och dans Regionala aktörer: Regionteatern (även digitalt: Circus Glass Royale, LinneaTeatern, Riksteatern i Kronoberg, Kalmar Läns Teater (Byteatern) samt Dans i Sydost. Lokala aktörer: Offentlig barnteater sker i skolans regi. Barnteater på fritid erbjuds av biblioteket i samarbete med Lessebo teaterförening, Folkets hus erbjuder barnteater via Folkets hus och parker. Arrangörer: Kultur i skolan, Lessebo teaterförening, studieförbunden, Lessebo är en av fem av länets kommuner som har dans på kulturskolans schema. Utövare: RAMP, Hovnarrarna- Hovmantorpsrevyn, Kulturskolan Kartläggning som beskriver nuläge och utmaningar Regionalt mål är att stärka och öka den professionella dansens närvaro i konsten med sikte på hög kvalitet samt stärka Regionteatern Blekinge Kronobergs verksamhet inom dansområdet. Kronobergs län har sedan några år tillbaka ett subventionsstöd för scenkonstföreställningar i skolan som samordnas av Regionteatern Blekinge Kronoberg. I Lessebo kommun finns en inköpsgrupp inom skolan som i samråd köper in föreställningar och evenemang till skolan och har ett helhets- ansvar för detta. Kommunen följer den kulturpolitiska planen från 2001 då det konstateras att barn och elever vid förskolor och skolor får uppleva minst en professionell musik eller teaterföreställning varje år. Det finns en dansscen av mindre format i Kulturskolans lokaler i Gula skolan. Kulturskolan har regelbundet offentliga föreställningar där dans ingår. Fristående danskompani eller dansgrupp finns ej. Inköp av dansföreställningar sker mer sällan i kommunen. I kulturenkäten framkom att PRO-dans är uppskattat, men dans för yngre och med mångkulturella inslag saknades. Teater för vuxna är koncentrerad till främst till Hovmantorps FH, vilket har inneburit att fler kommer på föreställningarna. Sommarteater sker idag i Hovmantorps hembygdspark. Nyårsrevy sker i Hovmantorps Folkets hus. Teaterupplevelser för barn/unga på fritiden kan utökas. I kulturdialog fanns förslag på mer amatörteater, och satsningar på lokala spel. Förslag fanns på att hembygdsparker och Grimsnäs scen skulle användas mera för teaterupplevelser. I kulturenkäten efterlystes teater för unga och vuxna. Hovnarrarna och RAMP är viktiga aktörer. Teater i Lessebo sågs inte som möjlig eftersom Folkets hus loger och toaletter var i dåligt skick, teater i Strömbergshyttan efterlystes, stor scen för större uppsättningar efterlystes. Prioriteringar och insatser Barn och ungdomars lust och att själva framträda skall uppmuntras via Kulturskolan, skolan och föreningslivet. Riktade medel till folklustspel, revyer och andra föreningsinitiativ. Riktat bidrag finns till Lessebo Teaterförening med kr, bör ökas för inköp till föreställningar med tyngdpunkt på barn/unga, men även med inslag av medskapande Inventera scenplatser och se över tillgängligheten. Handlingsplan för upprustning och medel i budget Regional kulturplan för Kronobergs lön , s.18 ff.

11 11

12 Kulturarv och kulturmiljö Området kulturarv innefattar en mångfald av berättelser, traditioner, språk, föremål, konstnärliga verk, kulturlandskap, historiska platser och kulturmiljöer. Inom området finns speciella nationella mål: ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas,- människors delaktighet i kulturmiljöarbetet och möjlighet att förstå och ta ansvar för kulturmiljön, ett inkluderande samhälle med kulturmiljön som gemensam källa till kunskap, bildning och upplevelser, och en helhetssyn på förvaltningen av landskapet som innebär att kulturmiljön tas till vara i samhällsutvecklingen. Regionala aktörer: Främst Kulturparken Småland, Ljungbergsmuseet, Smålands konstarkiv, Kulturarvscentrum Småland, Kronobergs läns arkivförbund, Länsstyrelsen Lokala aktörer: Kommunägda Bruno Mathssons Glashus, Skruvs glasmuseum, Skruvs traktormuseum, Ljuders hembygdsföreningen, Radiomuseum, privat ägo, Banco Bryggeri AB-Brygghuset från 1836 i Skruv, företagsägt, Kosta Järnvägsmuseum, Ekeberga hembygdsförening, Bakstugan och stenmagasinet i Lessebo- Lessebo hembygdsförening, Kosta glascenter, Företagsägt, Kosta Boda Art Gallery, Företagsägt, Glastekniskt museum i Bergdala, Glas i Hovmantorp Kartläggning som beskriver nuläge och utmaningar Kommunen har glasbruks- och pappersbruksmiljöer samt en historisk och litterär utvandrarbygd där kulturarvet behöver förtydligas och marknadsföras och i vissa fall restaureras för kommuninvånare och kultur-turister. Även det litterära landskapets har potential, Lessebos litterära kulturarv omfattar exempelvis Vilhelm Moberg och utvandrarbygden. Ett nationellt mål gällande arkitektur är detta: Kulturhistoriska och estetiska värden i befintliga miljöer ska tas till vara och förstärkas. I Lessebo kommun finns Bruno Mathssonhuset och flera andra kulturmärkta byggnader. Länsstyrelsen har gjort en stor insats genom publicering av skrifter om miljöerna. Kommunen är beroende av regional resurs för att utveckla kulturturism, men behöver även avsätta medel och resurser för medfinansiering av medel. Glasindustrins arkivmaterial och samlingar finns inte i kommunens ägo. Viktigt för kommunen är att samlingarna i framtiden kan bli tillgängligt och exponeras och användas i den kulturhistoriska miljön som finns i Lessebo kommun, t ex Kosta, kulturmiljö av riksintresse. De mindre muséerna kan förbättra tillgängligheten med hjälp av digitalisering, informationsmaterial, exponering. De har potential att bli större besöksmål. Kronobergsarkivet har idag ansvaret för Bruksarkivet Lessebo. Arkivet är placerat i kommunen. Det finns aktörer inom kulturturism och destinationsutveckling, men kulturarvet lokalt kan inte ses som tillgängligt för besökare eller invånare. I kulturdialog kom det fram förslag på att levandegöra kyrkogårdarnas historia, att gestalta historien, att utnyttja äldre industrilokaler till kultur och att utnyttja naturen för kulturupplevelser. Inte minst har kommunens fina midsommarfirande med hjälp av hembygdsföreningarna och med stark lokal förankring. Det finns en lokal medvetenhet och kulturföreningarna vill hjälpa till att få besökare att stanna kvar i kommunen. Även de kulturella och kreativa näringarna är en stor potential. I kommunen finns glasarbetare, gallerier, musiker, turistnäringsidkare, uthyrare, minimöbeldesigner, matproducenter, restauratörer, designers m.m. De kulturella näringarna ses som en tillgång och genom kartläggning och samarbeten kan kulturell turism utvecklas Regional kulturplan för Kronobergs lön , s.21

13 Prioriteringar och insatser Utveckling och marknadsföring av kulturmiljöer bör förstärkas genom fördelning av resurser i budget. Interaktion med föreningslivet bör öka. En marknadsföringsplan bör införas och en organisation för destinationsutveckling Lessebo kommun är beroende av att regionala aktörer ges möjlighet att vara resurs lokalt. Insatser för att stödja kulturella näringar behöver belysas och prioriteras. Satsningar på kulturhistoriska slingor och spår bör fortsätta och de som finns ska underhållas och marknadsföras. Muntligt berättande Regionala aktörer: Berättarnätet Kronoberg. Det muntliga berättandet är ett av Region Kronobergs fyra prioriterade områden. Där är en av indikatorerna att fler invånare och besökare ska ta del av Berättarnätets Kronobergs verksamhet. Lokala aktörer: hembygdsföreningar, studieförbund, entreprenörer Det immateriella kulturarvet är precis som det materiella kulturarvet en del av vår historia. En del av det arvet är våra förfäders tro och tankar, berättelser, sägner och traditioner. Kartläggning som beskriver nuläge och utmaningar I Lessebo kommun finns en rik berättartradition med luffarberättelser, sägner och anekdoter från glasbruken. Idag finns ingen samlad resurs i kommunen för att stödja återberättandet av dessa för besökare, invånare eller skolbarn. Samarbete behöver ske med t ex Berättarnätet Kronoberg. Entreprenörskap i form av berättande kan utvecklas i kommunen. Läsprojekt eller berättarsatsningar sker idag genom skola, omsorg och bibliotek i projektform. Det immateriella materialets roll som inkluderande instrument i samhället kan utvecklas mera. Prioriteringar och insatser Stadsvandringar, guidningar och berättarprojekt bör uppmuntras och stödjas i budget Samarbete med Berättarnätet Kronoberg ska öka, t ex utbildningar i berättarteknik. 9. Regional kulturplan för Kronobergs lön , s Regional kulturplan för Kronobergs lön , s Regional kulturplan för Kronobergs lön , s.40 13

14 Bild och formkonst Regionala aktörer: Hemslöjden i Kronoberg, Konstnärscentrum Syd, Kulturparken Småland, Italienska Palatset, Ljungbergmuseet, Smålands Konstarkiv och Växjö Konsthall. Region Kronoberg Lokala arrangörer: Bergdala konstgalleris vänförening, biblioteksverksamhet, utbildningsverksamhet- skapande skola, studieförbund, hembygdsförening, Utövare: Konst och hantverksgruppen i Lessebo, Hovmantorps foto och filmklubb. Ljuders konst- förening. Regionens kulturplan tar upp 1 % regeln samt införande av MU-avtal. Ett mål är att öka tillämpningen av medverkans- och utställningsavtal i regionen. Enprocentregeln är en rekommendation som innebär att 1 % av byggkostnaderna vid ny-, till-, eller ombyggnation av offentligt uppförda byggnader ska avsättas för konstnärlig gestaltning. Kartläggning som beskriver nuläge och utmaningar Kommunen har flera internationellt erkända konstnärer som verkar inom glas m.m. Inköp av konst till det offentliga rummet kan vara ett sätta att synliggöra konstnärer lokalt och allmänt stödja den professionella kulturskaparen. I Lessebo konstfoajé som finns i Lessebo bibliotek finns möjlighet för oetablerade konstnärer att visa sin konst och här finns möjlighet för kommunen att fånga upp nya initiativ och stimulera och inspirera till eget skapande. Konstfoajén har idag ingen personalresurs utan sköts av bibliotekspersonal, brist på budget utesluter MU-avtal. I Lessebo finns tidigare beslut på att 1 % ska avsättas för inre och yttre utsmyckning av kommunala byggnadsprojekt. I nybyggnation är det viktigt att planera för attraktivitet i närsamhället genom användning av genomtänkt design och arkitektur. Många exempel vittnar om att en byggnation i sig kan vara ett besöksmål eller förstärka trivsel och den lokala identiteten. Lessebo Konst-och hantverksgrupp verkar i Intaget och i Lessebo handpappersbruk. Större konsthall finns inte i dagsläget i kommunen. Konstgallerier finns i mindre skala i Bergdala, Ljuders hembygdsförening i samarbete med svenska kyrkan årligen en konst och hantverksutställning med ca 20 konstnärer och många besökare. Lessebo kommuns konstarkiv har ingen budget för underhåll och består av ett begränsat antal verk. Konsten är inventerad och inlagd i ett register. I kulturenkäten framkom att utställningen på biblioteket i Lessebo är uppskattat, gärna något liknande på Folkens hus. Det efterlystes tillgängliga lokaler med bra arbetsytor, kontaktnät, kurser, möjlighet att ställa ut. Fler kulturstipendier efterlystes, hjälp från kommunen gällande marknadsföring och samordning av t ex en konstrunda. Fasta tider för olika konstutställningar och konstrundor under året efterfrågades, information om utställningar saknades, Galleri Bergdala är uppskattat. Regional samordning av konstevenemang efterfrågades. Prioriteringar och insatser Marknadsföra vår offentliga konst (är under arbete 2017) Avsätta medel för inköp av löskonst samt införa rutiner för inköp. Verka för regionala institutioner har samarbete med skolan eller föreningar. Stödja initiativ till utställningar Stödja samarbete med andra kommuner, t ex konstrundor. Öka insatser för att stödja det egna skapandet i t ex programverksamhet. Bidra till konstlivet genom ekonomiskt stöd till insatser av föreningsliv och andra aktörer. Utverka riktlinjer för 1 % regeln I kommunen. Kommunen ska medverka till att konstutsmyckning av olika slag beaktas redan i planeringsprocessen, då ny- och ombyggnad sker för kommunens räkning Dialogunderlag för framtagandet av regionala utvecklingsstategin för Kronobergs län

15 Hemslöjd Regionala resurser: Hemslöjdskonsulenterna i Kronoberg arbetar med både slöjdare och konsthantverkare. Digitalt finns resursen Hemslöjdens samlingar Lokala arrangörer: Biblioteket, utbildningsverksamheten Utövare: Kosta vävstuga, Vävknuten i Hovmantorp, Konst-och hantverksgruppen i Lessebo, Bergdala spinnhus, entreprenörer, studieförbunden Kartläggning som beskriver nuläge och utmaningar Intresse för eget skapande och hemslöjd är stort, inte minst genom Maker rörelsen, återbruk är en nationell trend. De regionala hemslöjdskonsulenterna är aktiva i kommunen och ses som en stor resurs. Hemslöjden i Kronoberg samarbetar med Almi Företagspartner Kronoberg för att hantverkare och designers ska kunna ta del av det företagsfrämjande stödsystemet. Skapande skola har centralt uppköpt aktivitet, prioriteringar och satsningar olika år kan försvåra tillgång till annan aktivitet t ex hemslöjd. Prioriteringar och insatser Synliggöra det egna skapande genom att medverka till evenemang och utställningar. Samverka med regional resurs. 13. Regional kulturplan för Kronobergs lön , s.24 15

16 Många invånare skapar själva, med det finns ett glapp mellan det egna filmandet och att sprida sin berättelse till en publik i ett professionellt sammanhang. 16

17 Film Regional aktör: Filmregion Sydost (f.d. Reaktor Sydost) Digitalt: Filmrikets-läroplattform, AV-media Kronoberg Utövare: Hovmantorps foto och filmklubb, utbildningsverksamheten Arrangör: Film i Glasriket, Folkets hus, biblioteket Inom film finns speciell nationella mål, några exempel är att Allt fler ser värdefull film som sprids och visas i olika visningsformer i hela landet. Barn och unga har goda kunskaper om film och rörlig bild och ges möjligheter till eget skapande. Jämställdhet och mångfald präglar filmområdet. Filmen bidrar till att stärka yttrandefriheten och det offentliga samtalet. Kartläggning som beskriver nuläge och utmaningar Lessebo kommun har biografer på tre Folkets hus, de är även med i satsningen Film i Glasriket som får visst kommunalt stöd. Det betyder att kommunen har en filmfestival varje år där flera gratisföreställningar för barn-och unga ingår. Biblioteket har haft filmskola i samarbete med Filmregion Sydost och skolan hade 2013 ett projekt som innebar att elever fick testa att skapa film. Filmklippning, mobilfilmning av upplevelser, uppladdning på nätet är ett uttryckssätt som används av unga. Många invånare skapar själva, med det finns ett glapp mellan det egna filmandet och att sprida sin berättelse till en publik i ett professionellt sammanhang. I kulturenkäten tyckte någon att det var bra utbud av film trots kommunens storlek, film i Skruv uppskattades, men tider för vuxenfilm var svårt att hinna till om man jobbade skift, Lessebo uppfattades inte ha någon bio alls och man var inte nöjd med detta, önskemål om att Lessebo bio skulle rustas upp med sköna stolar och välskött lokal, även stolarna i Hovmantorp borde rustas upp. Förslag fanns på att kommunen skulle köpa in bion i Lessebo utan att driva den i vinstsyfte och öka utbudet. Prioriteringar och insatser Insatser bör baseras på barn och ungas egna önskemål och tankar kring filmskapande som uttrycksmedel. Riktade medel i budget bör avsättas för Film i Glasriket Regional resurs bör marknadsföras mera lokalt 14. Regional kulturplan för Kronobergs lön , s.43 17

18 Genom att kunna verka ute i skolor, författarbesök på bibliotek och vid skrivarutbildningar av olika slag kan författarna verka som förebilder och inspiratörer bland barn, unga och vuxna som har ett intresse av att skriva och berätta. 18

19 Litteratur och läsfrämjande Regional aktör: Berättarnätet Kronoberg, Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg, Det fria ordets hus Utövare: studieförbund, Folkets hus, bibliotek, författare, föreningar. Det finns speciellt nationellt mål för litteratur- och läsfrämjande: Alla i Sverige ska, oavsett bakgrund och med utgångspunkt i vars och ens särskilda förutsättningar, ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet. Kartläggning som beskriver nuläge och utmaningar Biblioteksverksamheten i Lessebo kommun består av folkbibliotek, skolbibliotek samt digitalt bibliotek på webben. Biblioteken finns på fyra orter samt skolbibliotek på fyra F-6 skolor. Övriga skolor använder huvudbiblioteket i Lessebo. Biblioteksverksamheten har biblioteksplan och mediaplan. Många boende i kommunen har annat språk än svenska, i samhället ökar klyftor i informationskompetens och en aktuell fråga kretsar kring jämlikhet, pojkar läser mindre än flickor sker en satsning med tillfällig förstärkning av 100 % språkbibliotekarie samt en förstärkning av ledning/samordning med 50 %. Statistik visar att folkbiblioteket ligger relativt sett i topp gällande besök/programverksamhet samt öppethållande, men har minst antal årsverken/1000 invånare bland Kronobergs bibliotek. FOLKBIBLIOTEKET arbetar med följande fokusområden: Barn och ungdomar Personer med funktionsnedsättning Personer med annat modersmål och nationella minoriteter Läsfrämjande, litteratur och kultur Utbildning, kunskap och informationsteknik Tillgänglighet Samverkan SKOLBIBLIOTEK Övergripande mål: Öka andelen elever som går ut grundskolan med behörighet till gymnasieskolan, att verksamheten i förskolor och grundskolor ska hålla så hög kvalitet att eleverna väljer kommunens förskolor och skolor, att barn, ungdomar och medarbetare ska uppleva en trygg miljö och att pedagogerna använder och utforskar olika digitala verktyg i lärsituationen för att hitta nya sätt att träna olika förmågor och utveckla det pedagogiska innehållet. Strategier: Ständigt utveckla elevers och barns språkliga färdigheter. Språket gäller allt arbete/alla ämnen med barnen/ eleverna, från förskolan till årskurs 9 Arbeta metodiskt för att, på alla nivåer, sätta eleven och lärandet i fokus. Satsa på kompetensutveckling för lärare och pedagoger gällande bedömning för lärande Bibehålla hög kvalitet i förskola, förskoleklass och grundskola så att föräldrar och elever väljer Lessebo kommuns verksamheter Förskollärare, lärare, elever och annan personal skapar gemensamma förutsättningar för en trygg miljö. Exempelvis genom att efterleva och årligen se över likabehandlingsplanen. Utrusta pedagoger i grundskolan med digitala verktyg (1:1) och öka datortätheten bland eleverna. Kontinuerlig fortbildning för pedagogerna exempelvis via workshops, seminarier, studiebesök inom området IT och lärande. Prioriteringar och insatser Lessebo kommun har anknytning till Vilhelm Moberg, detta behöver ev. förstärkas genom marknadsföringsåtgärder. Uppmärksamma och uppmuntra skrivande/författarskap i kommunen, även ungas, med särskilt anslag i budget. Verka för samarbete med regional aktör, t ex Fria ordets hus. Att i budgetarbetet tillgodose bibliotekens behov av resurser för att kunna fullfölja sina uppdrag och bemöta lagkrav och utmaningar hämtat Kommunfullmäktige , blad 6 19

20 Det civila samhället och folkbildningen Det civila samhället innefattar allt från nätverk, ideella föreningar till registrerade trossamfund mm. Att utveckla förutsättningar för det civila samhällets aktörer att delta i planering och genomförande av lokalt och regionalt utvecklingsarbete är ett område som lyfts i Gröna Kronoberg Studieförbunden bidrar med stöd till det civila samhället t ex lokaler och teknik. I Lessebo kommun är flera studieförbund verksamma och får bidrag. ABF, Folkuniversitetet, NBV, SISU, Sensus studieförbund, Studiefrämjandet Småland, Vuxenskolan, Studieförbund samt Studieförbundet Ibn Rushd Distr. Öst. Folkbildningen har speciella kännetecken. Lärandet relateras till människans hela livssituation. Kunskap och bildning har ett egenvärde. Folkbildningen är fri och frivillig. Samhällsengagemang stimuleras och kanaliseras genom folkbildningens förankring i folkrörelser och föreningsliv. Deltagaren är en aktiv medskapare. Folkbildningsrådet fördelar statliga medel till studieförbund och folkhögskolor. De timmar som ökat mest i landet gäller musik, dans och dramatik, historia och arkeologi mm, det estetiska området ämnesområdet konst, musik och media var störst. Kartläggning som beskriver nuläge och utmaningar Idag samarbetar kommunens studieförbund med bibliotek och Folkets hus. De har en viktig roll i kommunens utbud av kulturyttringar. Utmaningar kan vara språk, ekonomisk situation och möjlighet att ta sig till studieorten för en kurs. Även information om hur studieförbundsverksamhet fungerar och vad det innebär är en utmaning sett ur marknadsföringssynpunkt. Budget 2016 i Lessebo kommun Studieförbund: Kulturföreningar: Bibliotek: Vinterlov, kulturpris: Till nämndens förfogande: Kulturskola: Regional kulturplan för Kronobergs lön , s.28 ff.

21

22