EN RAPPORT FRAMTAGEN AV VERISURE I SAMARBETE MED KANTAR SIFO. Svenskarna & Trygghet 2017

Transkript

1 EN RAPPORT FRAMTAGEN AV VERISURE I SAMARBETE MED KANTAR SIFO Svenskarna & Trygghet 2017

2 Innehållsförteckning 1. INTRODUKTION a. Introduktion till rapporten b. Information om undersökningen c. Ytterligare källor d. Kort sammanfattning av rapporten 2. HEMMET 3. OMRÅDE 4. GRANNAR 5. LIVSSITUATION OCH BOENDE 6. AVSLUT 2

3 Introduktion INTRODUKTION TILL SVENSKARNA OCH TRYGGHET Trygghet en grundläggande mänsklig rättighet? Många teorier inom psykologi hävdar att känslan av trygghet är en förutsättning för att vi människor ska fungera. Att känna otrygghet skapar en oro som gör att vi har svårt att fokusera på andra områden och inte kan leva våra liv fullt ut. I dagens globala samhälle, där politiska oroligheter och miljökatastrofer avlöser varandra, är det inte helt lätt att känna sig trygg. Sverige kan dock i mångt och mycket tyckas vara en trygg plats men hur trygga känner sig svenskarna egentligen? Syftet med Svenskarna och trygghet är att utreda hur trygga svenskarna känner sig i sitt hem och i sitt närområde. Siffrorna som delas här är baserade på en rikstäckande undersökning av Kantar Sifo, där deltagarna bland annat har fått svara på frågor som rör trygghet i sitt hem och sitt närområde, oro för inbrott eller brand, relation till grannar samt hur goda kunskaper de har kring hur man ska agera vid ett inbrott eller en brand. Trevlig läsning! 3

4 INFORMATION OM UNDERSÖKNINGEN Svenskarna och trygghet är en årlig rapport framtagen av Verisure. Rapporten baseras på en undersökning genomförd av Kantar Sifo bland ett slumpmässigt och riksrepresentativt urval av personer i åldern som bor i eget hushåll. Totalt 4200 intervjuer har genomförts med jämn spridning i Sveriges samtliga 21 län. Undersökningen genomfördes år 2017 mellan 25 september 9 oktober. Undersökningen har genomförts enligt följande segment: Sveriges 21 län Åldersgrupper: år år år år Föräldrar med barn i åldern: 0 6 år 7 12 år år 17+ år Boendetyp: Fristående villa Radhus Lägenhet Jordbruksfastighet Undersökningen har i vissa avseenden kompletterats med statistik från följande rapporter och publikationer: Burglary Report, Kantar Sifo på uppdrag av Verisure, 2017 Brott och statistik, Anmälda brott, Brottsförebyggande rådet, 2016 Räddningstjänst i siffror 2015, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,

5 Kronobergare Se sida 20 för mer information om länen 5 SV E NSKA RN A & TRYGGHET 2017

6 SAMMANFATTNING AV RAPPORTEN Hemmet En av tre svenskar uppger att de inte känner sig helt trygga, men det finns stora skillnader mellan län, kön, åldersgrupper och boendetyp. Exempelvis uppger knappt varannan kvinna i åldern att de känner sig trygga. Unga och de som bor i lägenhet känner sig otrygga i större utsträckning än övriga i landet. Var tredje svensk oroar sig för inbrott. Den vanligaste anledningen till att svensken inte har skaffat larm är för att det helt enkelt inte blivit av. I åldersgruppen år är kostnaden en av de främsta anledningarna till att de inte har skaffat ett larm. Av de svenskar som blivit utsatta för ett inbrott sitter känslan av otrygghet i länge en tredjedel av de som känner otrygghet uppger att otrygghetskänslan aldrig försvunnit. Inte ens hälften av svenskarna vet hur de ska agera vid ett inbrott. Mest utmärkande är att en stor andel föräldrar anger att deras barn inte vet hur de ska agera vid ett inbrott, och enbart sex av tio föräldrar uppger att deras barn vet hur de ska agera vid en brand. Juli är den månad då svensken känner sig som mest otrygg, följt av november och december. Område Gotland är det län där flest uppger att de känner sig trygga i sitt område, medan Västmanland är det län där minst andel känner sig trygga. Stockholmare och föräldrar värderar trygghet högst när de väljer område att bo i. Varannan svensk kan tänka sig att flytta på grund av otrygghet. Malmö är den stad där flest människor kan tänka sig att flytta från sitt område om de känner sig otrygga. Knappt varannan svensk upplever att det görs tillräckligt för att upprätthålla tryggheten i deras område och mest kritiska är kvinnor. Grannar Svensken har en god relation till sin granne, och många uppger att de ofta pratar med sina grannar. Svensken uppger även att de skulle agera vid ett inbrott eller brand i grannens hem, men de uppger inte i lika stor utsträckning att grannen skulle göra detsamma för dem. Majoriteten av svenskarna tycker att en grannsamverkan-grupp ökar känslan av trygghet, men långt ifrån lika många är faktiskt med i en grupp själva. 6

7 Hemmet Innehåll Faktorer som får oss att känna oss trygga hemma. Uppkopplade larm ökar tryggheten. Svenskarnas oro för inbrott. Så otrygga känner vi oss efter ett inbrott. Svenskarnas oro för brand. Så många vet hur man ska agera vid inbrott och brand. Vi glömmer ofta vanliga säkerhetsåtgärder. Otryggaste perioden på året. 7

8 Faktorer som får oss att känna oss trygga hemma 62% Svensken uppger att det är brandskydd som är den främsta anledningen till att man känner sig trygg hemma. Brandsläckare är nästan en hygienfaktor som majoriteten av svenskarna uppger ökar deras känsla av trygghet. På andra plats kommer grannarna att ha människor runt omkring sig är en starkt bidragande faktor till att svenskarna känner sig trygga i sitt område. Detta gäller särskilt för de som bor i villa, här uppger flest att grannarna ökar deras känsla av trygghet 1. Svensken sätter även stort värde på andra trygghetsfaktorer såsom brandlarm, brandfilt och inbrottslarm. 1 62% uppger att brandsläckare ökar deras känsla av trygghet. Brandsläckare Grannar 52% Brandlarm 48% Brandfilt 45% Säkerhetsdörr 41% Inbrottslarm 37% Annat 8% Rörelsestyrd utomhusbelysning 31% Hund 25% Hjärtstartare 17% Hunden visar sig inte bara vara människans bästa vän, det är även en viktig bidragande faktor till att skapa en känsla av trygghet. Var fjärde svensk uppger att de skulle känna sig tryggare om de hade en hund i hemmet. Här utmärker sig Hallänningar i studien hela 34 procent uppger att en hund skulle öka deras känsla av trygghet. I Blekinge län är det desto fler som sätter värde på att ha inbrottslarm (48%). 8

9 Uppkopplade larm ökar tryggheten för nio av tio 9 av 10 som har uppkopplade larm uppger att det ökar deras känsla av trygghet. De som uppger att de har ett larm uppkopplat mot larmcentral anger att det ökar trygghetskänslan markant; nästan 9 av 10 av de som har uppkopplade larm uppger att det ökar deras känsla av trygghet. Lägenhetsinnehavare otryggare än den genomsnittlige svensken Undersökningen som ligger till grund för den här rapporten visar att de som bor i lägenhet och hyr sin bostad känner sig otryggare i större utsträckning än gemene svensk. Känslan av otrygghet är inte heller helt utan grund: statistik visar att 36 procent 2 av inbrotten 2016 skedde i lägenheter, en siffra som ökar år för år. Hos unga vuxna 3 uppger en stor del att de är intresserade av att skaffa ett inbrottslarm. De anger dock att anledningen till att det inte blivit av är för att larm kostar för mycket. Detta trots att ett larm generellt sett inte kostar mer än ett vanligt telefonabonnemang. Svensken är lat Bara inte blivit av är största anledningen till att inte ett brandlarm eller inbrottslarm installerats Sett till alla svenskar som är intresserade av att skaffa larm är den främsta anledningen till att de inte gjort det än: ja, för att det helt enkelt inte blivit av!. Men många skaffar tyvärr inte larm förrän det är för sent, över hälften av de som blir utsatta för inbrott ökar sina trygghetsåtgärder först efter inbrottet 4. Det kan tyckas mer oroväckande att siffran nästan är lika hög när man undersöker anledningen till att man inte har installerat ett brandlarm som är uppkopplat mot en larmcentral. Hela 42 procent uppger nämligen att det bara inte blivit av trots att man är intresserad av ett uppkopplat brandlarm. 2 Brottsförebyggande rådet, Svenskar mellan år. 4 Burglary Report, Kantar Sifo på uppdrag av Verisure, % som inte har larm men är intresserade av att installera ett uppger att det bara inte blivit av 9

10 Trygga Svenskarnas oro för inbrott Otrygga Var tredje svensk är rädd för att råka ut för inbrott Drygt var tredje svensk oroar sig för att råka ut för inbrott. Det svenskarna oroar sig för mest är dock varken inbrott eller brand utan att få en vattenskada. Det ställer frågan kring vilken typ av trygghet svensken värderar, eftersom både inbrott och brand är incidenter som ger stora konsekvenser för tryggheten, medan vattenskador snarare blir en materiell och ekonomisk fråga. Kronobergarna oroar sig mest för inbrott i hela Sverige I Kronoberg sticker man ut vad gäller ens oro för att råka ut för inbrott. Här uppger nästan fyrtio procent att de oroar sig för inbrott, jämfört med rikssnittet på drygt trettio procent. Kronoberg toppar även listan på de som känner flest i sin omgivning som råkat ut för inbrott. Oron för inbrott är som lägst på Gotland, Sveriges tryggaste län. Här uppger endast 23 procent att de oroar sig för ett inbrott. Se sida 17 område för mer information om respektive län. Så otrygga känner vi oss efter ett inbrott Var tredje svensk som känner otrygghet efter inbrottet blir aldrig av med otrygghetskänslan Inbrott skapar stor psykisk påfrestning. Uppemot varannan svensk (42%) känner sig otrygg efter att de blivit utsatta för inbrott och otryggheten håller i sig länge efter inbrottet. För var tredje som känner en otrygghet efter inbrottet stannar känslan kvar i upp till ett år och för en tredjedel har otrygghetskänslan aldrig försvunnit. De med inbrottslarm återfår trygghetskänslan snabbare efter ett inbrott Studien visar dock att en trygghetsinvestering gör stor skillnad för att återfå känslan av trygghet efter ett inbrott. De som har inbrottslarm och har blivit utsatta för inbrott känner sig otrygga en betydligt kortare tid jämfört med de som saknar larm. Av de som saknar larm uppger knappt var tredje att de känner sig trygga igen inom ett år efter inbrottet. För de med ett inbrottslarm är siffran betydligt högre, då varannan uppger att de återfick trygghetskänslan inom ett år efter inbrottet. 5 av 10 återfår trygghetskänslan inom ett år om de har larm, medan bara 3 av 10 känner sig trygga efter ett år om de inte har larm 10

11 34% 17% Inte ens hälften av svenskarna vet hur de ska agera vid inbrott Endast 48 procent av svenskarna uppger att de vet hur de ska agera vid ett inbrott. I Kronobergs län, där invånarna är som mest oroliga för inbrott, har de dock bäst koll i Sverige på hur man ska agera, nästan sex av tio uppger att de vet hur de ska agera vid ett inbrott. Unga vuxna 5 erkänner sig inte ha särskilt bra kunskap om hur man ska agera vid ett inbrott, där är det knappt var tredje som tycker att de har koll. Kunskapen stiger dock i takt med åldern, och hos den äldre generationen 6 uppger hela 59 procent att de vet hur man ska agera. De som oroar sig för inbrott vet heller inte hur de ska agera De som är oroliga över ett inbrott i hemmet är även de som uppger sig ha sämst koll på hur man ska agera vid ett inbrott (34% jämfört med rikssnittet på 17%). stor andel uppger att de inte vet om deras barn har koll på det eller inte. Detta vittnar om en ganska stor kunskapslucka hos många av de vuxna svenskarna, vilket även leder till att många barn inte vet hur de ska hantera ett eventuellt inbrott i hemmet. Fyra av tio känner någon som har blivit drabbad av inbrott Fyra av tio svenskar känner någon som har blivit drabbad av bostadsinbrott. Den siffran varierar från län till län, där andelen som känner någon drabbad är högst i Kronobergs län (49%), Skåne län (47%) och Stockholms län (47%). 5 Svenskar mellan år. 6 Svenskar mellan år. Inbrottslarm Inget larm Ägare av inbrottslarm vet hur de ska agera vid inbrott Svenskar med ett inbrottslarm uppkopplat till larmcentral har god kunskap om hur de ska agera vid ett inbrott i hemmet. Nästan sex av tio uppger att de vet hur de ska agera, jämfört med endast 45 procent hos de som inte har ett larm installerat. Knappt var fjärde barn vet hur de ska agera vid ett inbrott För barn är siffrorna desto dystrare. På frågan om ens barn vet hur man ska agera vid ett inbrott är det knappt var fjärde (23%) som uppger att barnen har kunskap om det. En lika 11

12 Svenskarnas oro för brand 8 av 10 tyckte att brandlarmet gjorde skillnad Svenskarna är mindre oroliga för brand än för inbrott. Det kan bero på att svenskarna generellt är duktiga på att skydda sig mot brand hela 98 procent av befolkningen äger antingen ett brandlarm uppkopplat mot larmcentral eller en brandvarnare. Det är betydligt vanligare att man äger en brandvarnare, men det finns god anledning till att installera ett brandlarm uppkopplat mot larmcentral 8 av 10 som någon gång haft en brand i hemmet uppger att deras brandlarm gjorde skillnad. De som bor i jordbruksfastighet utmärker sig genom att vara mest oroliga för brand (35%), kanske inte så förvånande med tanke på att en brand hotar värdefulla jordbruksmaskiner, boskap samt att det kan vara långa avstånd till grannar och brandkår. Var femte känner någon som har drabbats av brand Lyckligtvis är det ytterst få svenskar som har drabbats av en brand, endast 4 procent i undersökningen uppger att det någon gång har brunnit i deras hem. Desto fler känner någon som har drabbats av en brand. Ungefär var femte svensk känner en drabbad släkting, vän eller kollega. Den högsta siffran finns i Norrbottens län där 27 procent har svarat att de känner någon som har drabbats av brand. Fler än var tionde hade varken brandlarm eller brandvarnare vid brandtillfället Av de svenskar som har drabbats av brand var det endast 5 procent som hade uppkopplade brandlarm när det skedde, en majoritet verkar dock ha haft en brandvarnare (81%). Samtidigt uppger hela 12 procent att de varken hade brandvarnare eller brandlarm vid brandtillfället. Vet vi hur man ska agera vid brand? Givetvis är det viktigt att vidta skyddsåtgärder i form av att installera ett brandlarm eller någon form av brandskydd. Vi vet dock aldrig när olyckan är framme, och vid ett inbrott eller en brand är det livsviktigt att vi vet hur man ska agera. Varje år omkommer i genomsnitt 110 svenskar på grund av brand 7, en siffra som kan minska om fler vet hur man ska hantera en situation när eldsvåda uppstår. 7 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2016 Brandlarm Ingetdera Brandvarnare 12

13 Åtta av tio svenskar vet hur de ska agera vid en brand Svenskarna har god kunskap om hur man ska agera vid brand i hemmet, det är fler än åtta av tio som uppger att de har det. Blekinge län ligger i topp, där hela nio av tio vet hur de ska agera, samtidigt som invånarna i Örebro län har sämst kunskap då endast 79 procent vet hur de ska agera. Fyra av tio barn vet inte hur de ska agera vid en brand Något mer alarmerande är att enbart sex av tio föräldrar som har barn boende hemma uppger att deras barn vet hur de ska agera vid brand. Samtidigt säger 15 procent att det är oklart om barnen vet hur de ska göra om det börjar brinna. Det här innebär att knappt fyra av tio barn förmodligen inte vet hur man ska agera vid en brand i sitt eget hem. 13

14 Vi glömmer ofta vanliga säkerhetsåtgärder Föräldrar slarvigast i Sverige! Nästan varannan förälder med barn hemma uppger att de har glömt låsa ytterdörren när de lämnat hemmet, jämfört med 38 procent för de som inte har barn. Samma mönster går att utläsa för de som har glömt nycklarna i dörrlåset, vilket 37 procent av föräldrarna någon gång har gjort, medan siffran endast är 25 procent bland de som inte har barn. I villor glömmer man ofta att låsa fönster och dörrar, trots den stora inbrottsrisken. 36 procent uppger att de har lämnat altan-, balkongdörren eller fönster på glänt, respektive 52 procent som någon gång har glömt låsa ytterdörren. Siffran är oroväckande eftersom statistik visar att 37 respektive 25 procent av inbrotten sker via ytterdörren eller fönster 8. Fler än åtta av tio laddar telefonen eller surfplattan under natten trots brandrisken Den vanligaste säkerhetsåtgärden svenskarna glömmer är att koppla ur sin laddare till telefon eller surfplatta på natten. 86 procent uppger att de laddar dessa under natten. Siffran är alarmerade då många bränder startar på grund av överhettade laddare 9. 8 Kantar Sifo på uppdrag av Verisure, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2016 Vid laddning ska man vara vaksam så att inte elektroniken blir för varm. Lägg inte heller telefonen under kudden eller i sängen under laddning, det bidrar nämligen till att enheterna blir ännu varmare. Ofta räcker det att ladda enheter i en timme, vilket gör att en timer kan vara bra att använda för laddning under natten, säger Janne Olsson, Insatsledare/Brandinspektör på Räddningstjänsten Mitt Bohuslän. 14

15 Nästan var fjärde ung vuxen glömmer spisplattan på Hos unga vuxna 10 är det inte ovanligt att någon gång ha glömt spisplattorna på när man lämnat rummet eller gått hemifrån, trots att detta är den vanligaste anledningen till att bränder startar procent av alla unga vuxna uppger att de någon gång har gjort det, vilket kan jämföras med 9 procent bland åringarna. 7 av 10 bränder startar i köket, så att lämna spisen på är en jättestor riskfaktor. Många säger att induktionshällar är säkrare, men det är faktiskt inte spisen som brinner det är ofta oljan eller fettet i pannan, fortsätter Janne Olsson. Var fjärde svensk har glömt släcka ett levande ljus Med tanke på den stora brandrisken är det oroväckande många som någon gång glömt släcka ett levande ljus. Hela 25 procent av svenskarna uppger att de har lämnat rummet eller hemmet utan att släcka ett levande ljus. Hos föräldrar med barn i tonåren 12 är siffran ännu högre, där uppger hela 37 procent att de någon gång glömt släcka ett ljus. Många låter bli eller glömmer att släcka brinnande ljus när de lämnar hemmet, och det är även den vanligaste brandorsaken i Sverige. Elden kan sprida sig via gardiner, servetter eller annan dekoration som placeras i närheten av ljusen, säger Janne Olsson. är noggranna med sina säkerhetsåtgärder. De uppger i störst utsträckning bland åldersgrupperna att de aldrig har glömt någon av de listade säkerhetsåtgärderna i undersökningen. 17 procent uppger att de aldrig har glömt något, till skillnad från 7 procent av svenskarna i allmänhet. 10 Svenskar mellan år. 11 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Barn mellan år. 13 Svenskar mellan år. Laddat telefonen/surfplattan på natten Glömt att låsa ytterdörren när jag lämnat hemmet 47% Råkat lämna fönster eller altandörr på glänt när jag gått hemifrån/ åkt på semester 37% Glömt nycklarna i dörrlåset 29% Glömt släcka levande ljus när jag lämnat rummet/hemmet 24% Glömt spisplattorna på när jag lämnat rummet/gått hemifrån 14% Inte gjort något av ovanstående 7% 86% Äldre svenskar uppger sig vara mest noggranna De äldsta i undersökningen 13 utmärker sig i avseendet att de Lämnat lock/plattången på och gått hemifrån 3% 15

16 Vilken tid på året är vi som minst trygga? Juli = otrygga månaden Svenskarna känner sig som otryggast i juli, vilket 43 procent har uppgett som en av tre möjliga månader då de känner sig som mest otrygga. Under juli lämnar många sina hem och reser iväg på semester, vilket påverkar känslan av trygghet. Mörkret ökar vår otrygghet Otryggheten ökar i takt med att det blir mörkare. Efter juli är december (40%) och november (38%) månader då vi känner oss som mest otrygga. Statistik visar även att det är under denna period som flest inbrott sker 14. Det här visas även av de regionala skillnaderna, där otryggheten ökar redan i september i Norrbotten, medan samma typ av ökning ses i oktober för Skåne, då dagarna blir mörka tidigare i Norrbotten än i Skåne. Ökad oro i semesterorterna under sommarens semesterveckor Intressant nog sker det en avsevärd ökning av känslan av otrygghet under juli i Sveriges populära semesterorter. I Sveriges tryggaste län, Gotland, känner man en stark ökad otrygghet under juli (62% känner sig otrygga här under juli, jämfört med snittet på 43% för alla svenskar). Under Almedalsveckan och Stockholmsveckan ökar tillströmningen av besökare till Gotland vilket kan vara en anledning till den ökade känslan av otrygghet. 14 Brottsförebyggande rådet, Januari April Juli Oktober Sverige Norrbotten Gotland Skåne 16

17 Område Så trygg känner sig svensken i sitt område. Så många kan tänka sig flytta på grund av otrygghet. Knappt varannan svensk upplever att det görs tillräckligt mycket för att upprätthålla tryggheten i sitt område. Trygghetskartan så ser tryggheten ut i Sverige 17

18 Så trygg känner sig svensken i sitt område Rapporten visar att knappt var sjunde svensk känner sig trygg. Känslan av trygghet skiljer sig dock markant beroende på var man bor, ens ålder samt kön. Gotlänningarna är tryggast i hela Sverige! Här uppger hela 8 av 10 att de känner sig trygga i sitt område. I Västmanlands län känner man sig minst trygg här uppger knappt 6 av 10 att de känner sig trygga. De som bor i lägenhet känner sig otryggare i större utsträckning än gemene svensk. Generellt sett känner vi oss tryggare i mindre städer och på landsbygden. De som bor i Stockholm, Göteborg eller Malmö känner sig mindre trygga än boende i övriga landet. ner sig trygga. Här tror nio av tio, det vill säga liksom resten av Sverige, att andra människor känner sig trygga i området. Stockholmare och föräldrar värderar tryggt område högst Sju av tio svenskar tycker trygghet i området är viktigt när de väljer område att bo i. För stockholmare och föräldrar är siffran högre, där åtta av tio uppger att det är viktigt. För svenskar som är oroliga för inbrott är dock denna siffra som starkast, då uppger 85 procent att trygghet är viktigt när de väljer område att bo i. Bor man i Gävleborg eller Jönköping är det vanligare att värdera andra aspekter när de väljer område, då endast 59 respektive 63 procent uppger att det är viktigt med trygghet när de väljer område. Gotlänningarna har starkast tro på tryggheten i sitt län Generellt sett tror svensken att andra känner sig tryggare i området än vad de själva gör. Åtta av tio uppger att de själva känner sig trygga, medan nio av tio svenskar tror att andra känner sig trygga i sitt område. Gotlänningarna utmärker sig även i sin tro på att andra känner sig trygga hela 100 procent av gotlänningarna uppger att de tror att andra känner sig trygga på Gotland. I Västmanland, där minst antal invånare har uppgett att de själva känner sig trygga, tror desto fler att andra i länet kän- 18

19 Varannan svensk kan tänka sig att flytta på grund av otrygghet Knappt varannan svensk upplever att det görs tillräckligt för att upprätthålla tryggheten i sitt område 54 procent av svenskarna uppger att de kan tänka sig flytta om de känner sig otrygga i sitt område. 71 procent av de som bor i Malmö kan tänka sig att flytta om de känner sig otrygga. 71% Trots att sju av tio svenskar känner sig trygga i sitt område upplever knappt hälften att det faktiskt görs tillräckligt för att upprätthålla tryggheten i deras område. Under hälften av alla unga kvinnor 15 tycker att det görs tillräckligt mycket, medan snittet för hela landet är 54 procent. Stockholm och Skåne är de områden där störst andel anser att det inte görs tillräckligt. Sett till denna siffra är det inte särskilt förvånande att även 28 procent av stockholmarna upplever att inbrotten har ökat under de senaste åren, jämfört med 22 procent för gemene svensk. 54% 15 Kvinnor mellan år. Jag upplever att inbrotten har ökat de senaste åren: Sverige: 22% Stockholm 28% Örebro: 30% Gotland: 9% 19

20 Trygghetskartan så ser tryggheten ut i Sverige Örebro län Örebroarna är bland dem som är mest oroliga för inbrott, 37 procent i Örebro är oroliga för inbrott, jämfört med rikssnittet 31 procent. Örebro är det län där flest bränder sker i hemmet, 8 procent av respondenterna i Örebro län uppger att det brunnit i deras eget hem, siffran är lägst för Västra Götaland, Kronoberg och Stockholm där 3 procent uppger sig ha drabbats. I Örebro län har man minst kunskap i hela landet kring hur man ska agera vid en brand i hemmet: 79 procent uppger att de vet hur man ska agera vid en brand i hemmet, jämfört med rikssnittet som är 83 procent. 30 procent av örebroarna upplever att antalet inbrott i området har ökat de senaste tre åren, en siffra som är högst i landet (rikssnittet är 22%). Uppsala län Endast 35 procent känner sig helt trygga i Uppsala län. Uppsalabor har sämst kunskap i hela landet kring hur man ska agera vid inbrott, endast 40 procent vet hur man ska göra. I Uppsala har man lägst tilltro i hela landet till att ens granne skulle agera vid en eventuell brand i ens eget hem (72%). Östergötlands län I Östergötlands län har man lägst tilltro i hela landet till att ens grannar ska agera vid inbrott (44%). Hela 94 procent av invånarna i Östergötlands län tror att människor i deras omgivning känner sig trygga, medan 72 procent uppger att de själva känner sig trygga. 43 procent av respondenterna i Östergötlands län uppger att de glömt att låsa ytterdörren när de lämnat hemmet. Jämtlands län Jämtlänningar är bland de oroligaste för inbrott i Sverige: 37 procent i Jämtlands län är oroliga för inbrott. Hela 96 procent av invånarna i Jämtlands län tror att människor i deras omgivning känner sig trygga, men enbart 68 procent uppger att de själva känner sig trygga. Endast 14 procent av föräldrarna i Jämtlands län uppger att deras barn vet hur man ska agera vid ett inbrott i hemmet, en siffra som är lägst i Sverige tillsammans med Västerbottens län. Norrbottens län Norrbottningar är bland de som är minst oroliga för inbrott (25% jämfört med rikssnittet som är 31%). I Norrbotten är man mer otrygg ju mörkare det blir: under september (23%), oktober (44%), november (45%) och december (28%) ökar otryggheten. Södermanlands län Södermanlands län är bland de otryggaste länen i Sverige: endast 66 procent känner sig trygga i Södermanlands län. Endast 53 procent av invånarna i Södermanlands län tycker att det görs tillräckligt för att upprätthålla tryggheten i området. 20

21 Skåne län Skåningar är bland Sveriges otryggaste: endast 66 procent känner sig trygga i Skåne län. Skåningar är som mest otrygga i november (42%) och december (48%). Skåne är mest utsatt för inbrott i Sverige: 14 procent uppger att de blivit utsatta för inbrott. Under juli, då tennisveckan i Båstad pågår, ökar otryggheten i Skåne. I Malmö kan störst andel, jämfört med boende i de andra storstäderna, tänka sig att flytta på grund av otrygghet: 71 procent. Malmöbor är minst oroliga för brand bland storstadsborna: 16 procent av malmöbor uppger att de är oroliga för brand Malmö i topp bland antalet bostadsinbrott: 11 procent av respondenterna i Malmö svarade att de har blivit utsatta för inbrott i hemmet, jämfört med rikssnittet 9 procent eller Göteborgs 5 procent. Stockholms län Stockholmare är bland Sveriges otryggaste: Endast 65 procent i Stockholm uppger att de känner sig trygga i sitt område. Invånare i Stockholms län är bland de som har sämst koll på hur man ska agera vid inbrott (41%). Det sker flest bostadsinbrott i Stockholm bland storstäderna: 12 procent av respondenterna svarade att de blivit utsatta för inbrott i hemmet, jämfört med rikssnittet på 9 procent. Stockholmare värderar ett tryggt område högst av alla svenskar: Åtta av tio uppger att det är viktigt. Kronobergs län Kronobergarna är bland Sveriges otryggaste: Enbart 62 procent i Kronobergs län uppger att de känner sig trygga i sitt område. Kronobergarna är oroligast för inbrott i landet 39 procent av kronobergarna uppger att de är oroliga för ett inbrott, rikssnittet är 31 procent. I Kronobergs län har invånarna bäst kunskap kring hur man ska agera vid inbrott (57%). Kalmar län Nästan 1 av 3 i Kalmar län är oroliga för inbrott: 29 procent av respondenterna svarade att de är oroliga för inbrott i hemmet. I Kalmar län har man bäst kunskap, efter Kronobergs län, kring hur man ska agera vid inbrott (54%). Blekinge län 1 av 3 i Blekinge län är oroliga för inbrott: 31 procent av respondenterna svarade att de är oroliga för inbrott i hemmet. Blekingebor har bäst kunskap i hela landet kring hur man ska agera vid brand i hemmet (90%). December är den otryggaste månaden enligt 47 procent av blekingeborna. 21

22 Hallands län 1 av 3 i Hallands län är oroliga för inbrott: 32 procent av respondenterna svarade att de är oroliga för inbrott i hemmet. Hallands län upplevs otryggast i december: I Hallands län känner sig folk otryggast i december (50%) och januari (43%) men är samtidigt bland de minst otrygga i juli (35%) då svenskar allmänt är som otryggast. Västra Götalands län 1 av 3 i Västra Götalands län är oroliga för inbrott: 32 procent av respondenterna svarade att de är oroliga för inbrott i hemmet. I Västra Götalands län har man bäst koll, efter Kronobergs län, på hur man ska agera vid inbrott (54%). Minst inbrott görs i Göteborg bland storstäderna: 5 procent av respondenterna i Göteborg svarade att de har blivit utsatta för inbrott i hemmet, jämfört med rikssnittet på 9 procent eller Stockholms 12 procent och Malmös 11 procent. Gävleborgs län 1 av 3 i Gävleborgs län är oroliga för inbrott: 32 procent av respondenterna svarade att de är oroliga för inbrott i hemmet. 49 procent av respondenterna i Gävleborgs län uppger att de vet hur man ska agera vid ett inbrott i hemmet och 86 procent uppger att de vet hur man ska agera vid en brand i hemmet. 40 procent av respondenterna i Gävleborgs län har någon gång glömt att låsa ytterdörren när de lämnat hemmet. Värmlands län 1 av 3 i Värmlands län är oroliga för inbrott: 34 procent av respondenterna svarade att de är oroliga för inbrott i hemmet. 5 av 10 i Värmlands län anser att det görs tillräckligt för att upprätthålla tryggheten i området. 25 procent av respondenterna i Värmlands län upplever att antalet inbrott i området har ökat de senaste tre åren. Västmanlands län Västmanlands län är Sveriges otryggaste län: Endast 59 procent i Västmanlands län uppger att de känner sig trygga i sitt område. Västmanlands län är bland de län där man är oroligast för inbrott: 36 procent i Västmanlands län uppger att de är oroliga för inbrott. I Västmanlands län har man bäst koll, efter Kronobergs län, på hur man ska agera vid inbrott (54%). Gotlands län Gotlänningar är Sveriges tryggaste: 82 procent av gotlänningarna uppger att de känner sig trygga i sitt område. Gotlänningar är bland de svenskar som är minst oroliga för inbrott: 23 procent på Gotland uppger att de är oroliga för inbrott. Stockholmsveckan kan dock vara en anledning till att gotlänningar känner sig otrygga: Sveriges tryggaste län, Gotland, har en stark ökning av upplevd otrygghet under juli (62% jämfört med 43% för Sverige). 22

23 Västerbottens län I Västerbotten har barnen sämst koll i Sverige på hur man ska agera vid inbrott eller brand. Inte ens hälften av föräldrarna uppger att deras barn vet hur de ska agera vid en brand, och bara 14 procent uppger att deras barn vet hur de ska agera vid ett inbrott. 94 procent av respondenterna i Västerbottens län tror att en god relation med grannar skapar en starkare känsla av trygghet i området. Men samtidigt uppger 22 procent av respondenterna att de endast pratar med sina grannar någon gång i månaden, och 7 procent pratar aldrig med sina grannar. Västerbottens län upplevs vara det näst tryggaste länet i Sverige: I Västerbotten uppger 79 procent att de känner sig trygga i sitt område. Dalarnas län Invånarna i Dalarna är bland Sveriges tryggaste: I Dalarnas län uppger 76 procent att de känner sig trygga i sitt område. I Dalarnas län har man störst tilltro till att grannen skulle agera (65%) vid ett inbrott i ens hem. Jönköpings län Invånarna i Jönköpings län är bland Sveriges tryggaste: I Jönköpings län uppger 73 procent att de känner sig trygga i sitt område. Det är många som glömmer nycklarna i låset i Jönköpings län: I länet är det en signifikant större andel som har glömt nycklarna i låset när de har lämnat hemmet (36% jämfört med rikssnittet 29%). Västernorrlands län Västernorrlands län upplevs vara bland Sveriges tryggaste län: I Västernorrlands län uppger 73 procent att de känner sig trygga i sitt område. Endast 55 procent av respondenterna i Västernorrlands län anser att det görs tillräckligt för att upprätthålla tryggheten i området. 57 procent av föräldrarna i Västernorrlands län uppger att deras barn vet hur de ska agera vid en brand i hemmet, och endast 32 procent uppger att barnen vet hur de ska agera vid ett inbrott. 23

24 Grannar Svensken uppger sig ha en god relation till sin granne men vi pratar sällan med varandra. Grannsamverkan ökar tryggheten, men knappt var fjärde svensk är med i någon grannsamverkangrupp. Så många svenskar skulle agera vid inbrott eller brand hos grannen. Så tror vi grannen skulle agera vid inbrott eller brand i vårt hem. 24

25 Svensken uppger sig ha en god relation till sin granne 52% 52% uppger att grannen ökar deras känsla av trygghet 8 av 10 uppger att de har en god relation till sina grannar Vi vet sedan tidigare i denna rapport att grannen är en stark bidragande faktor till svenskens känsla av trygghet. Mer än varannan svensk uppger att grannen ökar deras känsla av trygghet. Men hur ser grannrelationen egentligen ut hos svenskarna? Kvaliteten på relationen skiljer sig markant beroende på hur man bor. Bäst grannrelationer har de som bor i radhus och villa här uppger 97 respektive 96 procent att de har en god relation till sin granne. Sämre grannrelationer hittar vi hos de som bor i lägenhet. Här uppger endast 76 procent att de har en god relation till sin granne. Desto mer sällan pratar vi med våra grannar om vi inte bor i radhus Sju av tio svenskar säger att de pratar med sina grannar en gång i veckan eller mer. Det är cirka 8 procent av svenskarna som uppger att de aldrig pratar med sina grannar. Hos de som bor i radhus är dock samma siffra obefintlig, 0 procent har uppgett att de aldrig pratar med sina grannar. Tvärtom är det radhusägarna som pratar allra mest med sina grannar, mer än var femte pratar med sina grannar varje dag. Bland lägenhetsinnehavarna, som vi vet har en sämre relation till sina grannar, är det en stor del som sällan eller aldrig pratar med sina grannar. Nästan var tredje uppger att de bara pratar med grannarna någon gång i månaden, och hela 14 procent pratar aldrig med sina grannar. Jag pratar aldrig med mina grannar. 25

26 Grannsamverkan ökar tryggheten, men knappt var fjärde svensk är med i någon grannsamverkan-grupp Det är vanligt att man i var och vartannat villa- och radhusområde runt om i Sverige ser skyltar för grannsamverkan. Men hur ser samarbetet egentligen ut mellan grannarna? Svenskarna är överens om att ett samarbete med grannarna ökar tryggheten. Nästan sju av tio svenskar uppger att en grannsamverkan-grupp kan bidra till en ökad trygghet i deras område. Man skulle kunna tro att denna uppfattning skapar ett incitament för att delta i en grannsamverkan-grupp, men siffrorna visar snarare på det motsatta. På frågan om man själv är med i en grupp uppger hela 78 procent av svenskarna nämligen att de inte är med i någon grannsamverkan-grupp. Vi är mer benägna att agera hos våra grannar vid en brand än vid ett inbrott Nio av tio skulle agera vid en brand hos grannen Svensken uppger sig vara pålitlig om brand hos grannen skulle ske, här uppger nästan nio av tio att de skulle agera vid en brand hos grannen. Troligtvis är siffran så pass hög då en brand kan innebära fara för liv och eftersom en brand hos grannen innebär en stor risk för att branden sprider sig till ens eget hem. Det kan därför anses som förvånande att siffran faktiskt är som lägst för de som bor i lägenhet, då de troligtvis är mest utsatta för att branden sprider sig till ens eget hem (84% jämfört med 93% för de som bor i villa). Endast sju av tio skulle agera vid ett inbrott hos sin granne Siffran är desto lägre för inbrott, då endast sju av tio uppger att de skulle agera vid ett inbrott hos grannen. Samma trend för de olika boendetyperna återspeglas även här, då 81 procent av de i villa uppger att de skulle agera, respektive endast 61 procent av de som bor i lägenhet. Lojalast mot sina grannar är dock de som bor i jordbruksfastighet: 84 procent uppger att de skulle agera vid ett inbrott hos sin granne, och hela 95 procent skulle agera vid en brand hos grannen. Hur benägen är du att agera vid en brand hos din granne: Hur benägen tror du din granne är att agera vid en brand i ditt hem: Hur benägen är du att agera vid ett inbrott hos din granne: Hur benägen tror du din granne är att agera vid ett inbrott i ditt hem: 26

27 Vi litar dock inte på att grannen återgäldar tjänsten Endast varannan svensk tror att grannen agerar vid ett inbrott i ens eget hem Det finns ett ganska stort gap mellan ovan data över ens egen benägenhet att agera vid ett inbrott i grannens hem, jämfört med hur man tror att grannen skulle agera i sitt eget hem. Sju av tio svenskar uppger att man själv skulle agera vid ett inbrott hos grannen, men endast varannan tror att grannen skulle göra samma sak vid ett inbrott i ens eget hem. I Dalarnas län har man störst tilltro till att grannen skulle agera (65%), att jämföra med Östergötlands län där siffran är lägst i landet (44%). När det gäller brand går det att urskilja samma mönster som för inbrott, där de i jordbruksfastighet i större utsträckning litar på att ens grannar kommer agera vid en brand i ens hem nio av tio som bor i jordbruksfastighet, jämfört med endast sju av tio av lägenhetsinnehavarna, tror att grannen kommer agera vid en brand i ens hem. För villa och radhus är motsvarande siffra 87 respektive 85 procent. I Uppsala län har man lägst tilltro till att ens granne skulle agera vid en eventuell brand i ens eget hem (72%). 16 Svenskar mellan år. Lägenhetsbor har lägst tilltro till sina grannar Siffrorna skiljer sig stort mellan åldersgrupperna, endast var fjärde ung vuxen 16 tror att grannen skulle agera vid ett inbrott i ens hem, medan samma siffra för de mellan år är hela 63 procent. Ju äldre man är, desto större tilltro har man till sina grannar. Detta speglas även i tilliten mellan boendetyperna, då de i lägenhet har allra lägst tilltro till att deras grannar skulle agera vid ett inbrott (35%), jämfört med de i villa (66%). Ju bättre grannrelation man har, desto mer litar man på att de skulle agera vid ett inbrott eller vid en brand! 27

28 Livssituation & boende Boendetyp. Skillnader i trygghet mellan män och kvinnor. Skillnader i trygghet i olika åldersgrupper. Skillnader i trygghet mellan familjer. 28 SV E NSKA RN A & TRYGGHET 2017

29 LÄGENHET Oro för inbrott: 21% Utsatta för inbrott: 5% Vet hur de ska agera vid inbrott: 44% Oro för brand: 22% Vet hur de ska agera vid brand: 81% God relation till granne: 76% Skulle agera vid inbrott hos granne: 61% Skulle agera vid brand hos granne: 70% JORDBRUKSFASTIGHET Oro för inbrott: 37% Utsatta för inbrott: 12 % Vet hur de ska agera vid inbrott: 54% Oro för brand: 35% Vet hur se ska agera vid brand: 90% God relation till granne: 96% Skulle agera vid inbrott hos granne: 84% Skulle agera vid brand hos granne: 91% 29 SV E NSKA RN A & TRYGGHET 2017 RADHUS Oro för inbrott: 35% Utsatta för inbrott: 10 % Vet hur de ska agera vid inbrott: 47% Oro för brand: 22% Vet hur de ska agera vid brand: 81% God relation till granne: 97% Skulle agera vid inbrott hos granne: 74% Skulle agera vid brand hos granne: 85% VILLA Oro för inbrott: 42% Utsatta för inbrott: 12 % Vet hur de ska agera vid inbrott: 53% Oro för brand: 25% Vet hur de ska agera vid brand: 87% God relation till granne: 96% Skulle agera vid inbrott hos granne: 84% Skulle agera vid brand hos granne: 87%

30 Skillnader i trygghet mellan män och kvinnor Inte ens varannan ung kvinna känner sig trygg i Sverige Unga kvinnor otryggast i Sverige Kvinnor känner sig generellt sett mindre trygga än män (65% jämfört med 72%). Känslan av trygghet sjunker ju yngre man är. Knappt 60 procent av alla unga vuxna 17 uppger att de känner sig trygga. Allra mörkast är dock siffrorna för unga kvinnor 18 inte ens varannan kvinna i åldern uppger att de känner sig trygga. Det är även en större andel unga kvinnor som uppger att de är ganska eller mycket oroliga för inbrott mer än dubbelt så många som den genomsnittlige svensken. Det skiljer sig även markant från männen i samma åldersgrupp, där 69 procent uppger att de känner sig trygga, vilket till och med är högre än genomsnittet för Sverige. När känner sig kvinnor som mest otrygga? Över hälften (55%) av alla unga kvinnor uppger att de kände sig som mest otrygga i december. Annars är juli den mest otrygga månaden enligt både män och kvinnor, vilket kan betyda att vi generellt sett är oroligare över att bli utsatta när vi inte är hemma och kan skydda våra ägodelar i hemmet. Unga kvinnor vill skydda sig och upplever inte att det görs tillräckligt för att upprätthålla säkerheten Detta visar sig bland annat genom att unga kvinnor i högre grad vill ha inbrottslarm och säkerhetsdörr för att känna sig säkrare jämfört med gemene svensk. Män anser sig ha bättre kunskap kring hur de och deras barn ska agera vid ett inbrott Mer än var tredje (36%) kvinna oroar sig för att det ska ske ett inbrott i deras hem, jämfört med var fjärde (26%) man. Trots att männen är mindre oroliga är det fler män som har installerat inbrottslarm (28% av männen och 22% av kvinnorna). Mer än hälften av männen anser sig veta hur man ska agera vid inbrott i hemmet. För kvinnor är det endast 2 av 5 som kan säga detsamma. Männen sätter också något större tilltro till sina barn i sådana lägen 1 av 4 män, men bara 1 av 5 kvinnor anser att deras barn vet hur man ska agera vid inbrott. Kvinnor litar mer på sina grannar vid inbrott eller brand 54 procent av kvinnorna och 47 procent av männen tror att en granne skulle agera vid inbrott i hemmet. Vid brand i hemmet tror hela åtta av tio kvinnor och 76 procent av männen att en granne skulle hjälpa till. 17 Svenskar mellan år. 18 Kvinnor i åldern år. Tillit till grannen vid brand Kvinnor 76% Män Kvinnor Tillit till grannen vid inbrott 47% Män 30

31 Skillnader i trygghet i olika åldersgrupper 34% år 44% år 54% år Kunskap om hur man agerar vid inbrott 59% år Äldre är mest självsäkra i kunskapen om hur de ska agera vid inbrott Äldre uppger i högre grad att de vet hur de ska agera vid inbrott. Nästan sex av tio av åringarna uppger att de vet hur de ska agera vid ett inbrott, medan endast en av tre av unga vuxna gör det. Unga vuxna är minst oroliga för inbrott Oron för inbrott är lägst hos unga vuxna 19. Endast var fjärde ung vuxen uppger att de är oroliga för inbrott i hemmet, medan samma siffra för äldre generationer är cirka en av tre. Trots stor oro för brand saknar unga vuxna uppkopplade brandlarm Endast en av tio unga vuxna uppger att de har ett brandlarm uppkopplat mot en larmcentral. Därefter ökar innehavet till cirka var femte i de högre åldrarna. Det är även vanligare hos unga vuxna att helt sakna brandskydd: 4 procent saknar helt brandlarm eller brandvarnare, medan motsvarande siffror för övriga åldrar är 3 procent för de mellan år och endast 1 procent i de högre åldrarna. Äldre har bäst relation till sina grannar Relationen till grannar är godare ju äldre man är. Där endast sex av tio unga vuxna anser sig ha en god relation till sina grannar så säger hela 97 procent av åringarna att de har en god relation. En av fyra unga vuxna uppger att de aldrig pratar med sina grannar, medan motsvarande siffra för övriga åldersgrupper är nästan obefintlig (30 49 år: 6%, år: 3%, år: 1%). Unga vuxna är av ovan anledning även mindre benägna att hjälpa sina grannar när olyckan är framme. Vid inbrott i grannens lägenhet säger något mer än hälften (54%) av unga vuxna att de skulle agera. För åringar skulle sju av tio (70%) hjälpa till och i de äldre åldersgrupperna är siffran ännu högre, 78 respektive 76 procent. 19 Svenskar mellan år. Jag pratar aldrig med mina grannar. Trots detta är även unga vuxna den åldersgrupp som är mest orolig för brand. En av tre oroar sig för att det ska börja brinna i hemmet. Bland de som är i åldern är det en av fyra som är oroliga, medan oron sjunker hos de mellan år till en av fem (20%) och allra lägst är siffrorna för åringarna (18%). 31

32 Skillnader i trygghet mellan familjer 41% 28% 27% 26% 24% 31% 21% 21% 7% Endast 3 av 10 barn i yngre tonåren vet hur de ska agera vid ett inbrott Det är vanligare att föräldrar till äldre barn anser att deras barn vet hur man ska agera vid inbrott. Rikssnitt: Föräldrar till yngre barn är i högre utsträckning oroliga för att det ska börja brinna Föräldrars oro för brand är generellt större än rikssnittet. Störst oro har småbarnsföräldrar, med undantaget att föräldrar till barn i åldrarna är mindre oroliga än genomsnittet. 77% 77% 76% 39% 31% 34% 33% 36% 40% Äldre barn vet bättre hur man ska agera vid brand Även när det kommer till brand verkar äldre barn veta bättre hur man ska agera. Däremot så tror endast 4 av 10 föräldrar till barn i åldersgruppen 0 6 att deras barn vet hur man ska agera vid brand i hemmet. Rikssnitt: Föräldrar oroligare för inbrott än gemene svensk När det kommer till föräldrars oro för inbrott är skillnaderna inte så stora, men mest oroliga är föräldrar till barn i åldersgruppen SVENSKARNA & TRYGGHETEN 2017

33 Avslut Du har precis läst Svenskarna och trygghet en årlig rapport framtagen av Verisure. Rapporten baseras på en undersökning, genomförd av Kantar Sifo, bland ett slumpmässigt och riksrepresentativt urval av personer mellan år som bor i eget hushåll. I 2017 års upplaga har totalt 4200 intervjuer genomförts med jämn spridning i Sveriges samtliga 21 län. Undersökningen genomfördes under perioden 25 september till 9 oktober Vid frågor kring rapporten, vänligen kontakta Verisure: press@verisure.se 33

34 34