Etableringen på arbetsmarknaden

Transkript

1 Rapport 2010:19 R Etableringen på arbetsmarknaden examinerade läsåret 2006/07

2

3 Rapport 2010:19 R Etableringen på arbetsmarknaden examinerade läsåret 2006/07

4 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, Stockholm tfn fax e-post Etableringen på arbetsmarknaden examinerade läsåret 2006/07 Utgiven av Högskoleverket 2010 Högskoleverkets rapportserie 2010:19 R ISSN X Innehåll: Högskoleverket, analysavdelningen, Örjan Hemström, Ann Catrin Lagerkvist Omslagsbild: Ingram Formgivning: Högskoleverkets informationsavdelning Tryck: Rydheims Tryckeri AB, Jönköping, december 2010 Tryckt på miljömärkt papper

5 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 9 Examinerade 11 Ställning på arbetsmarknaden 13 Grupper som räknas bort i uppföljningen 13 Etableringsmåttet 14 Anställda, företagare och kombinatörer 15 Etableringen Yrkesexamina 17 Generella examina 19 Ämnesområden 21 Svag arbetsmarknadsställning eller utanför arbetsmarknaden 22 Konstnärligt utbildade sällan helt utanför arbetsmarknaden 25 Yrken för dem som var etablerade på arbetsmarknaden Vanligaste yrkesgrupp för olika examensgrupper 28 Utbildningskraven i yrkesgrupperna 32 Företagare och kombinatörer 38 Skillnader i etablering mellan kvinnor och män 42 Etableringen för examinerade med svensk och utländsk bakgrund 47 Etableringen i historisk belysning 52 Alla examensgrupper 52 Ämnesområden 53 Yrkesexamina 55 Generella examina 58 Några reflexioner 61 Jämförelse mellan lärosäten 63 Etableringen Etableringen vid lärosätena under perioden Avslutande reflexioner 72 Är 80 procent etablerade tillräckligt bra? 72 Grupper med etableringssvårigheter 73 Alternativa mått på arbetsmarknadsanknytning 73 Stora skillnader mellan olika naturvetenskapliga ämnesgrupper 75 Hur ska man tolka företagandet? 76 Skillnader i etablering mellan olika grupper 76 Teknisk beskrivning 78 Definitioner av olika ställning på arbetsmarknaden 80 Tabellbilagor 83

6

7 Sammanfattning Högskoleverket har sedan 2003 analyserat hur personer med examina från högskolans grundutbildning etablerar sig på arbetsmarknaden kort efter sin examen. Uppgifterna om de tidigare högskolestudenternas etablering på arbetsmarknaden är hämtade från olika register som finns vid Statistiska centralbyrån (SCB). Genom att använda uppgifter om inkomster, arbetslöshet, studier med mera, skapas grupper med olika ställning på arbetsmarknaden. Examinerade som fortsätter att studera, eller flyttar utomlands, ingår inte i undersökningen. I denna rapport sker en uppföljning av examinerade från högskolan läsåret 2006/07 med avseende på ställningen på arbetsmarknaden Det är ett år innan konjunkturen vände neråt, och etableringsmöjligheterna på arbetsmarknaden var fortfarande goda. Till den etablerade gruppen räknas examinerade som uppfyllde följande tre villkor: ingen arbetslöshet under året, förvärvsarbete i november månad samt en årsinkomst från förvärvsarbete om minst kronor ( kronor per månad). Nästan alla, 97 procent, hade haft ett jobb under hela eller en del av året och 80 procent var etablerade på arbetsmarknaden 1 1,5 år efter examen. De allra flesta av dessa hade ett yrke med krav på högskoleutbildning. Totalt 75 procent av de examinerade var etablerade i ett yrke som kräver högskoleutbildning. Stor efterfrågan på medicinsk och teknisk kompetens En femtedel av alla examinerade (drygt personer) tillhörde en examensgrupp där minst 90 procent hade etablerat sig på arbetsmarknaden. Nästan hälften i denna grupp hade avlagt en ingenjörsexamen. En bygginriktning var den mest eftersökta tekniska kompetensen på arbetsmarknaden 2008, det gällde både civilingenjörsexamen och högskoleingenjörsexamen. Ett annat område som hade flera grupper med över 90 procent etablerade var medicin och odontologi, bland annat läkar-, tandläkar- och veterinärexamen. Fyra olika vidareutbildningar, alla yrkesexamina, hade också minst 90 procent etablerade. Det var psykoterapeut-, specialpedagog-, yrkeslärar- och specialistsjuksköterskeexamen. En stor majoritet av de examinerade, 71 procent, hade avlagt en examen där andelen med en etablerad arbetsmarknadsställning låg mellan 70 och 89 procent, det vill säga upp till 10 procentenheter över eller under den genomsnittliga etableringsnivån Det är fortfarande vissa yrkesexamina som uppvisar högst etablering, men en majoritet av olika magister- och kandidatexamina hade också minst 70 procent etablerade. År 2008 var det flera olika ämnesfördjupningar som hade mellan 80 och 87 procent etablerade, exempelvis informatik/data och systemvetenskap, ekonomi, teknik, farmaci, miljövetenskap, vård och omsorg. 5

8 Grupper med etableringssvårigheter Ungefär var tionde examinerad tillhörde någon av de examensgrupper som hade mindre än 70 procent etablerade. I dessa grupper ingår några få yrkesexamina, bland andra sjukgymnast- och arbetsterapeutexamen, men merparten av de examinerade med kandidat- och magisterexamina inom områdena humaniora och teologi, naturvetenskap och konstnärligt område. Examinerade inom det konstnärliga området har sällan helt hamnat utanför arbetsmarknaden 1 1,5 år efter examen. Men de har ofta osäkra anställningar med inslag av eget företagande som gör att de får svårt att nå en etablerad arbetsmarknadsställning. De flesta har yrken med krav på högskoleutbildning Bland examinerade som hade nått en etablerad arbetsmarknadsställning inom 1 1,5 år hade 94 procent ett yrke med krav på en högskoleutbildning. I de flesta examensgrupper, och särskilt för olika yrkesexamina, verkar inriktningen i yrket vara i god överensstämmelse med inriktningen i den senaste högskoleutbildningen. Flera av de generella examensgrupperna, exempelvis inom naturvetenskap och samhällsvetenskap, har dock en stor yrkesbredd bland de vanligaste yrkena. Grupper som oftare än andra har yrken utan krav på högskoleutbildning har en examen inom konstnärligt ämnesområde, humaniora och teologi eller juridik och samhällsvetenskap. För flera högskoleingenjörsinriktningar har mer än var tionde ett yrke utan krav på högskoleutbildning. Högt företagande för examinerade inom konstnärligt område Andelen företagare är totalt sett låg, knappt 2 procent. Variationen är dock stor, mellan 0 och 24 procent (magisterexamen inom konstnärligt område) var huvudsakligen företagare. Det konstnärliga området, lantmästarexamen, psykoterapeutexamen, veterinärexamen, breddmagister i medicin, magisterexamen med en ämnesfördjupning i språk samt kandidatexamen med journalistiskt huvudämne hade i tur och ordning högst andel företagare, procent. Det är till viss del andra examensgrupper än vid den uppföljning av företagandet som gjordes av examinerade läsåret 2002/2003. Den totala andelen examinerade som är så kallade kombinatörer (anställda som också hade ett företag) ligger på knappt 7 procent med en variation mellan 0 och 39 procent (psykoterapeutexamen). Inom det konstnärliga området uppvisade samtliga examina höga andelar såväl för företagare som för kombinatörer. Detta gäller även för exempelvis psykoterapeut- och veterinärexamen. Några grupper hade endast en hög andel kombinatörer, bland annat arkitekt-, landskapsarkitekt- och yrkeslärarexamen samt kandidatexamen med biologi som huvudämne. 6

9 Andelen etablerade inte alltid högst för män Under perioden har det varierat om det är män eller kvinnor som haft högst etableringsandel, men oftast är det män som haft högst etablering. År 2008 hade männen en högre andel etablerade än kvinnor, 84 jämfört med 78 procent. Analyser av skillnaden i etablering mellan könen efter samma examen visade i examensårgången 2005/06 att det vanligtvis var liten eller ingen skillnad alls. Detta gällde inte på samma sätt examensårgången 2006/07, då det vanligaste i stället var minst 4 procentenheter högre etablering för män än för kvinnor. För samma examensgrupp varierar det dock mycket över tid om det är kvinnor eller män som har högst andel etablerade. Fem grupper hade haft minst 4 procentenheter högre etablering för män än för kvinnor tre år i rad, och två grupper hade haft en sådan högre etableringsandel för kvinnor. Sjuksköterskeexamen är den största gruppen som haft en högre etableringsandel för män än för kvinnor under alla åren Utländsk bakgrund försvårar etableringen inom vissa områden I examensårgången 2006/07 var etableringen 7 procentenheter högre för examinerade med svensk bakgrund än för examinerade som var födda utomlands, 81 jämfört med 74 procent. Det är ungefär samma skillnad som när Högskoleverket senast analyserade detta, vilket var i examensårgången 2001/02. En lägre etablering för examinerade med utländsk jämfört med svensk bakgrund gällde främst ämnesområdena juridik och samhällsvetenskap, teknik och naturvetenskap. Däremot hade områdena undervisning, medicin/odontologi samt vård och omsorg en omvänd skillnad eller ingen skillnad alls i vissa grupper. Inom exempelvis undervisningsområdet hade examinerade som var födda i Nordamerika/Sydamerika/Oceanien en högre andel etablerade än examinerade med svensk bakgrund, 86 jämfört med 77 procent. Det finns alltså undantag från det vanliga förhållandet att etableringen försvåras för examinerade med utländsk bakgrund. Etableringen ökade mellan 2007 och 2008 Andelen etablerade ökade med 2 procentenheter mellan 2007 och Alla ämnesområden hade en ökad andel etablerade. Det beror på att konjunkturuppgången, som började 2006, fortsatte ända fram till slutet av Det var flera ämnesområden som 2008 hade sin högsta etableringsandel under hela perioden , bland annat lant- och skogsbruk, humaniora och teologi samt det konstnärliga området. Även för de flesta lärosäten ökade andelen etablerade mellan 2007 och Lärosäten med störst ökningar, 6 9 procentenheter, var Södertörns högskola, Högskolan i Skövde, Luleå tekniska universitet och Örebro universitet. Uppföljningarna under perioden har visat att andelen etablerade har varierat med 20 procentenheter eller mer för en majoritet av examensgrupperna. Allra mest har etableringen förändrats för tandläkarexamen, som lägst 7

10 39 och som högst 95 procent etablerade. En läkarexamen har däremot hela perioden haft en etableringsandel på mellan 89 och 97 procent. Etableringen vid lärosätena oftast den förväntade Det finns vissa skillnader i etablering mellan olika lärosäten. Till stor del beror dessa skillnader på vilket utbildningsutbud som finns vid respektive lärosäte. När man tar hänsyn till olika utbildningsutbud ligger nästan alla lärosäten nära den andel etablerade som de förväntas att ha. Skillnader mellan lärosäten är ofta stora för en enskild examensgrupp. I de två senaste uppföljningarna har lärarexamen haft störst skillnader i etablering mellan lärosäten. I uppföljningen 2008 var skillnaderna små för bland annat läkar- och juristexamen. 8

11 Inledning Högskoleverket har varje år sedan 2003 analyserat hur personer med examina på grundnivå och avancerad nivå från högskolan etablerar sig på arbetsmarknaden kort efter sin examen. Omvärldens intresse för hur olika examensgrupper klarar sig i arbetslivet, med fokus på den tidiga yrkeskarriären, har ökat under senare år. Mått på balansen mellan tillgång och efterfrågan på utbildade Något som kan ha bidragit till det ökade intresset för analyser av kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad, är att frågor kring studenternas anställningsbarhet kommit att diskuteras alltmer beträffande alla nivåer i den högre utbildningen. Men etableringen på arbetsmarknaden är ett mått på balansläget för tillgång och efterfrågan på olika högskoleutbildade grupper den närmaste tiden efter avlagd examen. Balansläget bestäms av hur många som har examinerats i relation till arbetsmarknadens behov av personer med olika examina från högskolan. Studenternas etablering på arbetsmarknaden påverkas av ett antal faktorer över vilka lärosätena inte har någon kontroll, bland annat hur den globala och regionala ekonomin utvecklas inom olika branscher liksom vilket behov som finns på den lokala arbetsmarknaden ett visst år, av en viss utbildningsgrupp. Det senare påverkas bland annat av skillnader mellan olika branscher när det gäller åldern på de yrkesverksamma. Branscher med många som går i pension har ett större behov av nyexaminerade än branscher som har en hög andel i unga förvärvsaktiva åldrar. Inom vissa branscher examineras också så få att de flesta som avlägger en examen har mycket lätt för att få anställning, ofta redan innan man avlagt sin examen. Inom andra områden är behovet i stället långt mindre än det antal som avlägger examen. Sådana strukturellt olika balanslägen för olika ämneskompetenser har i Högskoleverkets etableringsuppföljningar visat sig i form av stora skillnader i etablering mellan olika examina. Bakgrund, innehåll och nyheter Avsikten med Högskoleverkets etableringsrapporter är att översiktligt redovisa främst andelen av de examinerade som etablerar sig på arbetsmarknaden, men till viss del också beskriva andelen som haft svårt med etableringen under uppföljningsåret. Därför har Högskoleverket definierat och beräknat storleken på ett antal grupper med olika ställning på arbetsmarknaden men med fokus på gruppen som har etablerat sig på arbetsmarknaden. Högskoleverket har varje år sedan 2003 publicerat studier av högskolestudenters etablering på arbetsmarknaden. Examensårgångar från och med 9

12 1994/ /99 ingick i den första rapporten 1, därefter har ytterligare examensårgångar tillkommit i de efterföljande rapporterna 2. Sedan några år, och även för budgetåret 2010, har Högskoleverket haft ett regeringsuppdrag att följa upp studenternas etablering på arbetsmarknaden efter examen och tillsammans med lärosätena samverka kring dessa uppföljningar. 3 Prognosinstitutet vid Statistiska centralbyrån har på uppdrag av Högskoleverket genomfört bearbetningar främst av LISA en longitudinell databas med uppgifter om utbildning, inkomst och sysselsättning men även av yrkesregistret 4. LISA och yrkesregistret har samtidigt samkörts med högskoleregistrets uppgifter om examina från högskolan. I rapporten redovisas etableringsuppgifter för ett stort antal examensgrupper. Uppgifter om de vanligaste yrkesgrupperna och utbildningskraven i dessa ingår också. Etableringens utveckling över tid beskrivs med uppdelning i kön och examensgrupp. Etableringsuppgifter redovisas även för examinerade från olika lärosäten, med respektive utan korrigering för skillnader i utbildningsutbud. Det finns några tillägg i denna rapport. De är ett resultat av de diskussioner som Högskoleverket hade med ett 30-tal representanter från olika lärosäten i mars Ett tillägg är en jämförelse av skillnader i etablering mellan examinerade med svensk och utländsk bakgrund, något som har gjorts i en etableringsrapport tidigare, för examinerade läsåret 2001/02 avseende arbetsmarknadsställning Ett andra tillägg är en redovisning av företagandet efter examen. Under senare år har intresset för entreprenörskap i högskoleutbildningarna ökat. Högskoleverket har nyligen gjort en kartläggning av utbildning inom entreprenörskap och innovation. 5 Behovet av att följa upp vad som händer med studenternas företagande efter examen har därmed ökat, och Högskoleverket planerar därför att årligen redovisa företagandet i etableringsrapporterna. Detta har också varit ett önskemål från många lärosäten. I denna rapport redovisas en mer detaljerad ämnesindelning av olika generella examina inom det naturvetenskapliga området samt en uppdelning av generella examina inom vård/omsorg och medicin/odontologi. 1. Etableringen på arbetsmarknaden. Högskoleverkets rapportserie 2003:7 R. 2. Etableringen på arbetsmarknaden examinerade 1999/2000 och 2000/01, Högskoleverkets rapportserie 2004:24 R. Etableringen på arbetsmarknaden examinerade 2001/02, Högskoleverkets rapportserie 2005:42 R. Etableringen på arbetsmarknaden examinerade 2002/03, Högskoleverkets rapportserie 2006:40 R. Etableringen på arbetsmarknaden examinerade 2003/04, Högskoleverkets rapportserie 2007:52 R. Etableringen på arbetsmarknaden examinerade 2004/05, Högskoleverkets rapportserie 2008:35 R. Etableringen på arbetsmarknaden examinerade 2005/06, Högskoleverkets rapportserie 2009:28 R. 3. Utbildningsdepartementet. Regleringsbrev för budgetåret 2010 avseende Högskoleverket, Regeringsbeslut II: Yrkesregistret beskrivs mer ingående i kapitlet Yrken för dem som var etablerade på arbetsmarknaden Högskoleverkets rapportserie 2009:33 R. 10

13 Examinerade Uppföljningen utgår från de individer som avlagt en examen inom högskolan på grundnivå eller avancerad nivå under ett läsår. Individer som avlagt en examen inom forskarutbildningen ingår inte 6, och inte heller de som avlagt en högskoleexamen 7. Personer som avlägger en ny examen inom två år, det vill säga fram till och med läsåret 2008/09, ingår inte i uppföljningen. Det var 5 procent (2 433 personer) av alla nyexaminerade läsåret 2006/07 som exkluderades av detta skäl. Dessa kommer i stället att räknas till en senare examensårgång. Examinerade 2006/07 Antal Individer med examina Ingår i analysen* Redovisas i olika examensgrupper * Exklusive dem med en senare examen Hantering av dubbla examina och examensgrupper som ingår Vissa av de examinerade avlägger mer än en examen under samma läsår. Sedan läsåret 2002/03 har procent avlagt mer än en examen under samma läsår, läsåret 2006/07 var det 11,3 procent (knappt personer). Personer med dubbla examina har ofta avlagt dels en yrkesexamen, till exempel en sjuksköterskeexamen eller högskoleingenjörsexamen, dels en generell examen (kandidat- eller magisterexamen). Vissa har avlagt både kandidat- och magisterexamen under samma år. I redovisningen ingår varje person bara en gång. Det innebär att en yrkesexamen prioriteras framför en generell examen och en magisterexamen prioriteras framför en kandidatexamen. 8 Det sker ingen redovisning av personer med vissa äldre examina samt yrkesexamina där antalet examina är litet samtidigt som en sammanslagning med andra examensgrupper inte är meningsfull. För examensåret 2006/07 ingår en konstnärlig högskoleexamen, som var en yrkesexamen enligt examensordningen fram till 2006/07. En sådan examen fordrar minst två års studier, men kan ha varit längre än så. Av dem som ingår i uppföljningen av examinerade läsåret 2006/07 är det 3 procent som inte finns med i redovisningen per examensgrupp. Examina som 6. Högskoleverket har även följt upp examinerade från forskarutbildningen i Forskarutbildades etablering på arbetsmarknaden, Högskoleverkets rapportserie 2007:56 R och Högre utbildning leder till snabbare etablering på arbetsmarknaden. Högskoleverket, statistisk analys 2008/7. 7. För en högskoleexamen fordras två års högskolestudier. 8. Prioriteringsordningen har att göra med hur etableringen normalt har sett ut. Yrkesexamina har en tydligare koppling till arbetsmarknaden än generella examina. En magisterexamen har också ofta lett fram till en högre andel etablerade än en kandidatexamen. 11

14 ingår i olika examensgrupper, samt examina som inte ingår i examensgrupperingen, framgår av bilaga 7. När det gäller dem som avlagt en magisterexamen med bredd sker redovisningen efter ämnesinriktningen på breddstudierna. Detta görs för att breddningen nästan uteslutande sker inom samma ämnesområde som inriktningen på den föregående utbildningen som lett fram till en kandidatexamen. För personer med olika kandidat- och magisterexamina med ämnesdjup har uppdelningen på olika ämnesinriktningar varit förhållandevis grov i tidigare etableringsrapporter. Det gäller särskilt examina med huvudämnen inom områdena naturvetenskap, teknik, vård/medicin samt konstnärligt område. Inom humaniora och samhällsvetenskap har fler ämnesgrupper för kandidatoch magisterexamen med ämnesdjup använts, men även inom dessa områden har redovisningen varit grov. Breda ämnesgrupperingar kan dölja att det finns olika behov av olika ämneskompetenser på arbetsmarknaden. Därför avser Högskoleverket att inom breda ämnesområden göra mer detaljerade uppdelningar på ämnesgrupper, detta år för naturvetenskap och vård/medicin. Andra områden där det finns ett behov av mer detaljerade redovisningar planeras i kommande etableringsrapporter. Ny indelning efter ämnesområden I den här rapporten har etableringen i flera avsnitt sammanställts över ämnesområden eftersom det är en redovisning som ofta använts i högskolestatistiken. Tidigare har en sammanställning gjorts för tre normala arbetsmarknadsområden för yrkesexamina, teknik, vård och omsorg samt undervisning, och alla generella examina sammantaget. En generell examen i vård/medicin eller teknik innebär mestadels etablering i samma yrken bland nyexaminerade som motsvarade yrkesexamina inom respektive ämnesområde, och den stora heterogena gruppen med olika kandidat- och magisterexamina har varit svårtolkad. Indelningen i ämnesområden är därför ett sätt att hantera yrkesexamina och generella examina på ett likartat sätt. Det är noterbart att vissa yrkesexamina, som psykolog- och socionomexamen, tidigare räknades till det stora vårdområdet men nu till juridik och samhällsvetenskap. 12

15 Ställning på arbetsmarknaden Grupper som räknas bort i uppföljningen Vissa studenter som avlagt examen det aktuella läsåret ingår inte i analysen av hur etableringen på arbetsmarknaden går för olika examensgrupper. Två grupper räknas bort. Den första gruppen består av personer som fortsätter att studera. För att tillhöra studerandegruppen krävs att individen antingen är registrerad i forskarutbildningen eller i högskolans utbildning på grundläggande eller avancerad nivå och har studiemedel. Även personer som mottagit minst kronor i studiemedel under året, men som inte var registrerade på någon utbildning i högskolan klassificeras från och med 2006 som studerande. Det gäller exempelvis KY-utbildning eller svenska kyrkans pastorsutbildning. Sex procent av dem som ingår i analysen med examen från läsåret 2006/07 tillhörde gruppen studerande Andelen som fortfarande var studerande i uppföljningen efter examen minskade mellan examensårgångarna 2002/03 och 2005/06, men inte mellan årgångarna 2005/06 och 2006/07. Examen 2005/06 Examen 2006/07 Förändring Status 1 till 1,5 år efter examen Antal Procent Antal Procent Procentenhet Studerande (1) , ,0 0,0 Ej i populationen (2) , ,2 1,1 Etablerad på arbetsmarknaden (3) , ,4 1,0 Osäker ställning på arbetsmarknaden (4) , ,0 1,8 Svag ställning på arbetsmarknaden (5) , ,2 0,2 Utanför arbetsmarknaden (6) , ,3 0,1 Totalt , Den andra gruppen som inte ingår i uppföljningen är examinerade som inte längre fanns i populationen under uppföljningsåret därför att de avlidit eller flyttat till ett annat land. Åtta procent av de examinerade 2006/07 hade hamnat i denna grupp Året innan var andelen 7 procent. Det här är individer som inte längre ingick i den svenska befolkningen i december under det aktuella uppföljningsåret. Examinerade som inte registrerats som utvandrade eller avlidna, men som inte haft någon registrerad disponibel inkomst under det aktuella året, tillhör också gruppen som inte längre fanns kvar i populationen Den senare kategorin utgörs mest av individer som flyttat till ett annat land, tillfälligt eller permanent, utan att detta har anmälts till folkbokföringen. De återstående individerna delas in i fyra grupper med avseende på arbetsmarknadsställning. Dessa benämns etablerade (3) osäker ställning (4) 13

16 svag ställning (5) utanför arbetsmarknaden (6). Det är dessa grupper som ingår när andelen etablerade beräknas, det vill säga grupp 3 som andel av grupperna 3 6. Grupperna med svag ställning och utanför arbetsmarknaden har haft svårast med etableringen. Hur svårt det varit för olika examensgrupper att etablera sig på arbetsmarknaden kan därför uttryckas som andelen examinerade i grupperna 5 och 6 av det totala antalet i grupperna 3 6. Fördelningen på huvudgrupper med olika ställning på arbetsmarknaden redovisas i nedanstående tabell. 9 Examen 2006/07 Arbetsmarknadsstatus 2008 Antal Procent Etablerade ,7 Osäker ställning ,5 Svag ställning eller utanför (problemindikator) ,8 Totalt Etableringsmåttet För att definieras som etablerad på arbetsmarknaden krävs att individen uppfyller samtliga av följande kriterier (mer detaljer finns i avsnittet Definitioner av olika ställning på arbetsmarknaden): Individen ska vara sysselsatt i november månad det aktuella uppföljningsåret enligt den definition som Statistiska centralbyrån (SCB) använder i sitt sysselsättningsregister. Den sammanräknade arbetsinkomsten under året ska överstiga kronor. 10 Det ska inte finnas några händelser som indikerar perioder av arbetslöshet (på hel- eller deltid) eller att personen varit föremål för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Individen ska inte vara definierad som studerande. Definitionen av etablerade är på många sätt snäv då det är flera villkor som måste vara uppfyllda under uppföljningsåret. Den etablerade gruppen kan sägas bestå av individer som haft en smidig övergång från utbildning till arbete. Definitionen av etablerade är anpassad till gruppen högskoleutbildade i stort. Dessa har generellt sett bättre förutsättningar på arbetsmarknaden än gymnasialt och förgymnasialt utbildade. Personer med en examen från högskolan har högre sysselsättning och lägre arbetslöshet än personer med gym- 9. I bilaga 2 finns för alla examensgrupper uppgifter om samtliga sex grupper med avseende på arbetsmarknadsställning Denna årsinkomst från förvärvsarbete gäller för Nivån har årligen justerats med den genomsnittliga löneökningen på arbetsmarknaden sedan det första året som ingår i Högskoleverkets etableringsuppföljningar. Då (1996) var nivån kronor. 14

17 nasial och förgymnasial utbildning. 11 Etableringen på arbetsmarknaden går lättare för personer med en examen från högskolan än för dem med examen från gymnasiet. 12 Tidigare rapporter har också visat att andelen etablerade, trots den snäva definitionen, varit hög redan 1 1,5 år efter examen. Men etableringsrapporterna har också visat att det finns grupper där etableringsmåttet fungerar sämre, främst inom det konstnärliga området där bland annat stipendier kan förekomma. Stipendier räknas inte med i förvärvsinkomsten. I en mening kan etableringen vara något överskattad. Gruppen som är aktiva studerande tas inte med i beräkningen av andelen etablerade, men fortsatta studier kan vara ett alternativ till arbete eller arbetslöshet, särskilt om arbetsmarknaden är kärv. Anställda, företagare och kombinatörer Man kan etablera sig efter examen som egen företagare eller som anställd, eller en kombination av dessa (kombinatör). I en tidigare etableringsrapport redovisades andelen i olika examensgrupper som var egna företagare 1 1,5 år efter examen. 13 Andelen företagare var låg, knappt 2 procent. Den var högst, procent, efter en konstnärlig högskoleexamen, hippolog-, psykoterapeut- och arkitektexamen. I den här rapporten ingår även uppgifter för personer som kombinerade en anställning med eget företagande under Det kan ge en bättre uppfattning om hur företagandet ser ut bland nyexaminerade från högskolan. Företagandet har ingen avgörande betydelse för andelen etablerade, men företagare har ofta låga inkomster, vilket gör att de lättare än anställda hamnar i gruppen med osäker ställning. Företagare räknas dock aldrig in i gruppen med svag arbetsmarknadsställning. 11. Se till exempel Universitet och högskolor. Högskoleverkets årsrapport Högskoleverkets rapportserie 2010:10 R, sidan Högre utbildning leder till snabbare etablering på arbetsmarknaden. Högskoleverket, statistisk analys 2008/ Etableringen på arbetsmarknaden examinerade 2002/03, Högskoleverkets rapportserie 2006:40 R. 15

18 Etableringen 2008 Uppgifterna som redovisas i denna rapport avser andelen etablerade på den svenska arbetsmarknaden 2008 för olika grupper av examinerade från högskoleutbildning på grundläggande och avancerad nivå läsåret 2006/07. Det innebär att det vid ingången till uppföljningsåret hunnit gå 1 till 1,5 år efter examenstillfället. Av de knappt som examinerades läsåret 2006/07, och som kvarstod till uppföljningen 2008, var det 80 procent som hade etablerat sig på arbetsmarknaden. Andelen etablerade var 6 procentenheter högre bland män än bland kvinnor, 84 mot 78 procent. Den var också högre bland examinerade med svensk bakgrund jämfört med examinerade som var födda utomlands, 81 mot 74 procent. Andelen etablerade hade ökat med 2 procentenheter jämfört med etableringen 2007 för dem som examinerades läsåret 2005/06. En redovisning av hur etableringen har utvecklats sedan mitten av 1990-talet finns i avsnittet Etableringen i historisk belysning. Skillnader i etablering mellan personer med olika svensk och utländsk bakgrund respektive mellan kvinnor och män analyseras också i separata kapitel längre fram i rapporten. En sammanställning av de olika examensgruppernas etablering görs i två diagram, dels för olika yrkesexamina, dels för olika generella examina, det vill säga kandidatexamen, magisterexamen med fördjupning inom ett huvudområde och magisterexamen med bredd med olika ämnesinriktning. Sammanfattningsvis hade personer med yrkesexamina inom ämnesområdena teknik, medicin och odontologi respektive vård och omsorg lättast att etablera sig på arbetsmarknaden Etableringen efter vissa yrkesexamina är särskilt hög därför att de i stor utsträckning är vidareutbildningar för redan yrkesverksamma, främst psykoterapeut-, yrkeslärar-, specialistsjuksköterskeoch specialpedagogexamen. Flera av grupperna med minst 90 procent etablerade 2008 tillför arbetsmarknaden högt efterfrågade kompetenser där behovet av utbildade är stort, till exempel personer med yrkeslärar- tandläkar- eller civilingenjörsexamen. En femtedel av alla examinerade (drygt personer) som vi redovisar med uppdelning på examen tillhörde en examensgrupp där minst 90 procent hade etablerat sig på arbetsmarknaden. En stor majoritet av de examinerade, 71 procent, hade avlagt en examen där andelen med en etablerad arbetsmarknadsställning låg mellan 70 och 89 procent, det vill säga upp till 10 procentenheter över eller under den genomsnittliga etableringsnivån Grupper med låga etableringsandelar, under 70 procent, kännetecknas som tidigare av att de är förhållandevis små. De står för 10 procent av de examinerade som vi kunde följa med avseende på arbetsmarknadsställning. Exa- 16

19 minerade från ämnesområdena humaniora och teologi, konstnärligt område, naturvetenskap samt lant- och skogsbruk hade examensgrupper bland de med högst 59 procent etablerade. Etableringsintervall (andel etablerade) Antal examensgrupper Antal examin. i uppföljn. Andel (procent) examin. som redovisas 90 till 98 procent ,7 80 till 89 procent ,8 70 till 79 procent ,8 60 till 69 procent ,0 50 till 59 procent ,3 < 50 procent ,4 Totalt som redovisas ,0 Antal examensgrupper, antal examinerade och andel av alla examinerade som fanns inom olika etableringsintervall (definierade efter andel etablerade). Sju av tio tillhörde en examensgrupp med mellan 70 och 89 procent etablerade, var femte fanns i en grupp med minst 90 procent etablerade, och ungefär var tionde tillhörde en grupp med mindre än 70 procent etablerade. Yrkesexamina Uppföljningen av etableringen på den svenska arbetsmarknaden 2008 visar som tidigare stora skillnader mellan olika yrkesexamina. Sexton grupper hade en hög andel etablerade, minst 90 procent. Det gällde de som avlagt audionom-, landskapsarkitekt-, läkar-, optiker-, psykoterapeut-, specialpedagogyrkeslärar-, specialistsjuksköterske-, tandläkar- och veterinärexamen, civilingenjörsexamen med inriktningarna teknisk fysik, bygg, data, eller maskin samt högskoleingenjörsexamen med bygg- eller maskininriktning. Det var 15 olika yrkesexamina som låg i intervallet procent etablerade. Grupper från sex olika ämnesområden var representerade i detta intervall: humaniora och teologi (teologie kandidat), juridik och samhällsvetenskap (jurist- och socionomexamen), teknik (arkitektexamen, civilingenjörsexamen med kemiinriktning respektive högskoleingenjörsexamen med data eller övrig inriktning), naturvetenskap (apotekarexamen), lant- och skogsbruk (agronom-, landskapsingenjörs- och lantmästarexamen) och vård och omsorg (biomedicinsk analytiker-, logoped-, sjuksköterske- och tandhygienistsexamen). De grupper som hade flest examinerade är sjuksköterske-, socionom- och juristexamen. 17

20 Agronomex. (61) Apotekarex. (154) Arbetsterapeutex. (384) Arkitektex. (161) Audionomex. (44) Biomed. analytikerex. (261) Civ.ing.ex. bygg (433) Civ.ing.ex. data (1 161) Civ.ing.ex. kemi (421) Civ.ing.ex. maskin (1 073) Civ.ing.ex. tekn. fysik (343) Dietistex. (70) Djursjukvårdarex. (30) Folkhögskollärarex. (72) Hippologex. (37) Högsk.ing.ex. bygg (349) Högsk.ing.ex. data (684) Högsk.ing.ex. kemi (84) Högsk.ing.ex. maskin (575) Högsk.ing.ex. övriga (411) Juristex. (1 081) Konstnärlig högskoleex. (149) Landskapsarkitektex. (40) Landskapsingenjörsex. (27) Lantmästarex. (43) Logopedex. (75) Läkarex. (826) Lärarex., senare år (3 386) Lärarex., tidigare år (4 808) Optikerex. (76) Psykologex. (398) Psykoterapeutex. (216) Receptarieex. (272) Sjukgymnastex. (446) Sjukhusfysikerex. (30) Sjuksköterskeex. (3 929) Social omsorgsex. (226) Socionomex. (1 686) Specialistsjuksk.ex. (1 901) Specialpedagogex. (622) Studie-/yrkesvägl.ex. (187) Tandhygienistex. (133) Tandläkarex. (163) Tandteknikerex. (55) Teol.kandidatex. (118) Veterinärex. (54) Yrkeslärarex. (277) Andel (procent) av examinerade läsåret 2006/07 som var etablerade på arbetsmarknaden 2008 per yrkesexamen (antal examinerade i uppföljningen inom parentes). Det är stor variation i andelen etablerade mellan olika yrkesexamina. Tolv grupper hade procent etablerade, bland annat de stora grupperna som avlagt en lärarexamen, men också andra mindre examina inom undervisningsområdet, psykolog- och receptarieexamen. Fyra yrkesexamina hade mindre än 70 procent etablerade, det vill säga minst 10 procentenheter lägre etableringsandel än genomsnittet för alla examinerade som följdes upp Det var arbetsterapeut-, sjukgymnast- och hippologexamen samt konstnärlig högskoleexamen. Dessa grupper hade ungefär lika låg etableringsandel som året innan. 18

21 Generella examina Till generella examina räknas kandidatexamen och magisterexamen. Magisterexamen kan vara antingen med ett fördjupningsämne eller med en ämnesbredd inom ett ämnesområde. Ingen av de generella examensgrupperna kom upp i 90 procent etablerade, alltså de nivåer som vi redovisade för flera yrkesexamina. En fjärdedel av grupperna med magister- eller kandidatexamina hade procent etablerade Det var såväl magister- som kandidatexamen med ämnesfördjupningar inom ekonomi, informatik/data- och systemvetenskap, teknik respektive vård och omsorg, magisterexamen med ämnesfördjupning inom farmaci respektive miljövetenskap samt breddmagister inom medicin. Högst etablering bland alla generella examensgrupper, 87 procent, hade personer med en magisterexamen med ämnesfördjupning inom informatik/ data- och systemvetenskap. Bland dem som hade procent etablerade fanns tre examensgrupper med ämnesfördjupningar inom samhällsvetenskap, bland annat beteendevetenskap, två med olika huvudämnen inom naturvetenskap, magisterexamen med ämnesbredd inom humaniora, samhällsvetenskap, teknik, naturvetenskap och kandidatexamen med kommunikations- eller informationsvetenskapligt huvudämne. Det var tio generella examensgrupper som hade mindre än 60 procent etablerade. Här fanns bara tre ämnesområden representerade: humaniora och teologi (4 grupper), naturvetenskap (3 grupper) samt konstnärligt ämnesområde (3 grupper). Nästan två tredjedelar av dessa hade en examen med historiska, filosofiska, teologiska eller språkliga huvudämnen. De hade etableringsandelar mellan 47 och 55 procent. Allra trögast gick etableringen för dem som avlagt en magisterexamen inom ett konstnärligt område (32 procent) följt av dem med ett geovetenskapligt huvudämne i sin kandidatexamen (41 procent). I uppföljningen av examinerade läsåret 2005/06 ledde en magisterexamen oftare till en högre andel etablerade än en kandidatexamen, om ämnesfördjupningen var densamma. Motsvarande fördel fanns inte på 2008 års arbetsmarknad när det gällde etableringen efter examen 2006/07. Av de elva ämnesgrupper där magisterexamen kunde jämföras med en kandidatexamen var det för de flesta grupper ingen större skillnad, mindre än 3 procentenheters skillnad i etablering. Det gällde ämnesfördjupningar inom språk, beteendevetenskap, ekonomi, teknik, medicin och odontologi samt vård och omsorg. 19

22 Mag.ex. hist./filo./teol. (264) Kand.ex. hist./filo./teol. (363) Mag.ex. jour./komm./info. (368) Kand.ex. journalistik (103) Kand.ex. komm./info. (358) Mag.ex. språk (143) Kand.ex. språk (150) Mag.ex. bredd hum. (44) Mag.ex. beteendevet. (513) Kand.ex. beteendevet. (1 278) Mag.ex. ekonomi (2 658) Kand.ex. ekonomi (1 673) Mag.ex. inform./data/syst. (409) Kand.ex. inform./data/syst. (352) Mag.ex. övr. samhällsvet. (637) Kand.ex. övr. samhällsvet. (331) Mag.ex. bredd samh.vet. (331) Mag.ex. biologi (246) Kand.ex. biologi (31) Mag.ex. farmaci (21) Mag.ex. fysik (30) Mag.ex. geovetenskap (59) Kand.ex. geovetenskap (34) Mag.ex. kemi (108) Mag.ex. matematik (54) Mag.ex. miljövetenskap (124) Kand.ex. miljövetenskap (43) Mag.ex. molekylärbiologi (60) Mag.ex. övr. naturvet. (34) Kand.ex. övr. naturvet. (46) Mag.ex. bredd naturvet. (33) Mag.ex. naturvet. tot. (736) Kand.ex. naturvet. tot. (154) Mag.ex. teknik (348) Kand.ex. teknik (476) Mag.ex. bredd teknik (68) Mag.ex. medicin/odontol. (103) Kand.ex. medicin/odontol. (26) Mag.ex. vård och omsorg (253) Kand.ex. vård och omsorg (395) Mag.ex. bredd medicin (102) Mag.ex. konstnärligt omr. (145) Kand.ex. konstnärligt omr. (137) Andel (procent) etablerade på arbetsmarknaden 2008 av dem som avlagt en generell examen läsåret 2006/07 (antal examinerade i uppföljningen inom parentes). Även för generella examina är det stor variation i andelen etablerade mellan olika ämnen i examen. I tre ämnesgrupper hade personer med en kandidatexamen 5 22 procentenheters högre etablering än de som avlagt en magisterexamen; historiska, filosofiska alternativt teologiska ämnen, journalistik, kommunikations- eller informationsvetenskap samt konstnärligt examensämne. I lika många grupper gällde det omvända förhållandet, det vill säga de med en magisterexamen hade högre etableringsandel än de med en kandidatexamen; informatik/data- 20

23 och systemvetenskap, övrigt samhällsvetenskapligt ämne (t.ex. statsvetenskap) och naturvetenskap. Inom naturvetenskap var det ämnesfördjupningar inom miljövetenskap och geovetenskap som uppvisade drygt 20 procentenheters högre etablering efter magisterexamen än efter kandidatexamen, medan det inte fanns någon skillnad inom den biologiska ämnesgruppen. I flera grupper inom det breda naturvetenskapliga området, som analyseras särskilt i denna rapport, finns det för få personer med en kandidatexamen för att man ska kunna göra liknande jämförelser. Ämnesområden När etableringen på arbetsmarknaden i olika yrkesexamina och generella examina summeras över ämnesområden framgår att områdena medicin och odontologi, teknik samt vård och omsorg hade etableringsandelar klart över den genomsnittliga andelen etablerade. Efter en examen från något av dessa tre ämnesområden läsåret 2006/07 hade 93, 89 respektive 84 procent etablerat sig på arbetsmarknaden Nära den genomsnittliga andelen etablerade fanns områdena undervisning, juridik och samhällsvetenskap samt lant- och skogsbruk. Klart under den genomsnittliga andelen etablerade låg ämnesområdena naturvetenskap, humaniora och teologi samt det konstnärliga ämnesområdet. Ämnesområde Andel etablerade Antal etablerade Antal i uppföljningen Andel av alla examinerade Humaniora och teologi Juridik och samhällsvetenskap Undervisning Naturvetenskap Teknik Lant- och skogsbruk Medicin och odontologi Vård och omsorg Konstnärligt område Redovisas inte per examen Totalt Andel (procent) etablerade på arbetsmarknaden 2008 efter ämnesområden i examen läsåret 2006/07. I figuren grupperas examina efter de nio ämnesområden som normalt brukar användas i högskolestatistiken. För flertalet områden inkluderas olika generella examina och yrkesexamina. I områdena undervisning samt lant- och skogsbruk ingår enbart olika yrkesexamina. I området juridik och samhällsvetenskap ingår förutom kandidat- och magisterexamen med juridik eller samhällsvetenskap som huvudämne även jurist-, socionom- och psykologexamen. Tre procent av de examinerade hade avlagt någon av de examina som inte redovisas per examen. 21

24 Svag arbetsmarknadsställning eller utanför arbetsmarknaden Det är inte bara intressant att redovisa att en stor majoritet av de examinerade snabbt etablerar sig på arbetsmarknaden, utan även hur stor andel av olika examensgrupper som haft svårt med etableringen. Högskoleverket har följt detta genom att redovisa grupper med svag ställning på arbetsmarknaden tillsammans med dem som står utanför arbetsmarknaden. Gruppen med svag ställning på arbetsmarknaden bestod av dem som hade en arbetsinkomst under kronor för 2008, hade varit arbetslösa eller varit föremål för arbetsmarknadspolitiska åtgärder under en större del av året. Personer som helt saknade arbetsinkomst för 2008 räknas till gruppen utanför arbetsmarknaden. Av dem som ingick i uppföljningen var det 10 procent som tillhörde någon av dessa grupper Det var samma andel som i föregående års uppföljning. Andelen av dem som avlagt en examen 2006/07 och hade en svag arbetsmarknadsställning eller som stod utanför arbetsmarknaden 2008 varierade mellan 38 procent för dem som avlagt en magisterexamen med ett historiskt, filosofisk eller teologiskt fördjupningsämne och 0 procent för dem med landskapsarkitekt- och veterinärexamen. Precis som i arbetsmarknadsuppföljningen föregående år (2007) var det utbildningar med få examinerade som enbart ges vid Sveriges lantbruksuniversitet som inte hade någon alls i gruppen med svag ställning/utanför arbetsmarknaden. Sju grupper hade höga andelar examinerade, minst 30 procent, som hade svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Där fanns bland annat tre av de naturvetargrupper som inte tidigare skiljts ut i Högskoleverkets etableringsuppföljningar: magisterexamina med ämnesfördjupningar i fysik respektive molekylärbiologi och kandidatexamen med geovetenskapligt huvudämne. Tre generella examensgrupper inom humaniora och teologi: kandidat- eller magisterexamen med historiska, filosofiska eller teologiska huvudämnen och kandidatexamen med språkligt huvudämne samt magisterexamen inom konstnärlig område fanns också bland de grupper som hade mellan 30 och 38 procent med svag ställningen eller som stod utanför arbetsmarknaden. Bland grupper som hade mellan 20 och 29 procent med svag ställning/utanför arbetsmarknaden fanns två antalsmässigt små yrkesexamina: hippologoch sjukhusfysikerexamen. Vidare ingick grupperna magisterexamina med ämnesfördjupningar inom språk, biologi, matematik och medicin/odontologi, kandidatexamen med något övrigt naturvetenskapligt huvudämne samt konstnärlig högskoleexamen. Gemensamt för alla grupper där minst 20 procent hade haft etableringssvårigheter är att inga större examensgrupper finns representerade. 22

25 Mag.ex. hist./filo./teol. Kand.ex. geovetenskap Mag.ex. molekylärbiologi Kand.ex. språk Mag.ex. konstnärligt omr. Kand.ex. hist./filo./teol. Mag.ex. fysik Konstnärlig högskoleex. Mag.ex. språk Hippologex. Sjukhusfysikerex. Mag.ex. medicin/odont. Kand.ex. övr. naturvet. Mag.ex. matematik Mag.ex. biologi Kand.ex. biologi Kand.ex. medicin/odont. Mag.ex. jour/komm/info Kand.ex. miljövetenskap Kand.ex. konstnärligt omr. Kand.ex. samhällsvet. Mag.ex. bredd teknik Mag.ex. kemi Mag.ex. samhällsvet. Mag.ex. beteendevet. Kand.ex. komm./info. Apotekarex. Mag.ex. geovetenskap Kand.ex. beteendevet. Sjukgymnastex. Teol.kand. Kand.ex. journalistik Arbetsterapeutex. Folkhögskolelärarex. Mag.ex. bredd naturvet. Mag.ex. bredd samhällsvet. Civ.ing.ex. kemi Mag.ex. teknik Mag.ex. övr. naturvet. Lantmästarex. Kand.ex. teknik Mag.ex. ekonomi Kand.ex. ekonomi Djursjukvårdarex. Dietistex Andel (procent) med svag ställning eller som står utanför arbetsmarknaden per examensgrupp 2008 av dem som avlagt examen läsåret 2006/07. Figuren visar examensgrupper där minst 10 procent hade en svag ställning eller stod utanför arbetsmarknaden 1 1,5 år efter examen. Ett 30-tal examensgrupper låg i intervallet procent med svag ställning eller var helt utanför arbetsmarknaden. Två tredjedelar av dessa var olika magisterexamina med bredd (samhällsvetenskap, teknik, naturvetenskap), eller andra magister- och kandidatexamina med olika ämnesfördjupningar. De nio yrkesexamina som fanns i det nämnda intervallet hade alla mellan 10 och 14 procent med etableringssvårigheter. Det gällde bland annat yrkes- 23

26 utbildningarna till apotekare, arbetsterapeut. sjukgymnast och civilingenjör (kemiinriktning). Mag.ex. bredd medicin Tandhygienistex. Kand.ex. inform./data/syst. Lärarex., tidigare år Mag.ex. vård o. omsorg Socionomex. Mag.ex. bredd humaniora Tandteknikerex. Mag.ex. miljövetenskap Kand.ex. vård o. omsorg Studie-/yrkesvägledarex. Biomedicinsk analytikerex. Lärarex., senare år Psykologex. Social omsorgsex. Mag.ex. inform./data/syst. Landskapsingenjörsex. Receptarieex. Högsk.ing.ex. övriga Högsk.ing.ex. kemi Civ.ing.ex. teknisk fysik Sjuksköterskeex. Arkitektex. Högsk.ing.ex. data Jur.kand. Civ.ing.ex. maskin Yrkeslärarex. Civ.ing.ex. data Agronomex. Högsk.ing.ex. maskin Mag.ex. farmaci Audionomex. Specialistsjuksköterskeex. Logopedex. Optikerex. Högsk.ing.ex. bygg Civ.ing.ex. bygg Psykoterapeutex. Tandläkarex. Specialpedagogex. Läkarex. Veterinärex. Landskapsarkitektex Andel (procent) med svag ställning eller som står utanför arbetsmarknaden per examensgrupp 2008 av dem som avlagt examen läsåret 2006/07. Figuren visar examensgrupper för vilka mindre än 10 procent hade en svag ställning eller stod utanför arbetsmarknaden 1 1,5 år efter examen. Ungefär hälften av examensgrupperna hade mindre än 10 procent i gruppen med svag ställning/utanför arbetsmarknaden. Här ingår olika yrkesexamina inom ämnesområdena teknik, medicin/odontologi, vård- och omsorg samt undervisning, men också inom juridik och samhällsvetenskap samt lant- och skogsbruk. Bland dem som 2008 hade låga andelar med svag ställning/utanför arbetsmarknaden 1 1,5 år efter examen fanns, förutom flera stora 24

27 yrkesexamina, magisterexamen med ämnesfördjupningar i farmaci eller miljövetenskap, både magister- och kandidatexamen med informatik/data- och systemvetenskap eller med vård och omsorg som huvudämne i examen samt så kallade breddmagistrar inom humaniora respektive medicin. Räknat över alla ämnesområden var det konstnärligt område, humaniora och teologi samt naturvetenskap som hade klart över den genomsnittliga andelen med svag ställning/utanför arbetsmarknaden (som var 10 procent), med 26, 24 respektive 16 procent. Nära genomsnittet låg juridik och samhällsvetenskap, lant- och skogsbruk samt undervisning. Områdena teknik, vård och omsorg samt medicin och odontologi låg bättre till än genomsnittet. Konstnärligt utbildade sällan helt utanför arbetsmarknaden Bilden blir något förändrad om man från gruppen med svag ställning/utanför arbetsmarknaden lyfter ut de 2,6 procent som av olika skäl 14 stod helt utanför arbetsmarknaden 2008, det vill säga en delgrupp av dem som redovisades tidigare i detta avsnitt. Denna grupp var lika liten som i föregående års uppföljning, som gällde ställningen på arbetsmarknaden 2007 för examinerade 2005/06. I åtta av examensgrupperna från läsåret 2006/07 var det ingen som hamnat i denna mest utsatta position, och i drygt en tredjedel av grupperna var det högst två personer som befann sig i denna grupp Höga andelar som var helt utanför arbetsmarknaden, procent, hade de med magisterexamen med ämnesfördjupningar inom fysik, matematik, molekylärbiologi, medicin/odontologi, historiska, filosofiska alternativt teologiska ämnen, kandidatexamen med geovetenskap, språk, historiska filosofiska eller teologiska huvudämnen samt sjukhusfysikerexamen. Sju av de nio nämnda grupperna är generella examina inom ämnesområdena humaniora och teologi respektive naturvetenskap. Detta utfall är förväntat utifrån de uppgifter som tidigare presenterats för andelen etablerade och andelen med svag ställning/utanför arbetsmarknaden. Däremot hittar vi ingen från det konstnärliga området bland dem med högst andel som stod helt utanför arbetsmarknaden. 14. Främst arbetslöshet, men det kan också handla om obetalt hemarbete, sjukersättning eller aktivitetsersättning under hela året, eller kombinationer av dessa över året. Föräldrapenning räknas som arbetsrelaterad inkomst. 25

28 Examensgrupp Andel utanför arbetsmarknaden Examensgrupp Andel utanför arbetsmarknaden Magisterexamen fysik 16,7 Civilingenjörsexamen maskin 3,4 Kandidatexamen geovetenskap 14,7 Högskoleingenjörsex. övriga 3,4 Sjukhusfysikerexamen 13,3 Konstnärlig högskoleexamen 3,4 Kandidatexamen språk 13,3 Magisterexamen beteendevet. 3,3 Magisterexamen hist./filo./teol. 12,5 Magisterexamen teknik 3,2 Kandidatexamen hist./filo./teol. 12,1 Social omsorgsexamen 3,1 Magisterex. molekylärbiologi 11,7 Kandidatexamen komm./info. 3,1 Magisterexamen matematik 11,1 Högskoleingenjörsex. data 3,1 Magisterex. medicin/odontologi 10,7 Kandidatexamen beteendevet. 2,9 Magisterexamen språk 7,0 Magisterexamen biologi 2,8 Kandidatex. miljövetenskap 7,0 Civilingenjörsexamen data 2,6 Mag.ex. konstnärligt omr. 6,2 Kandidatex. inform./data/syst. 2,6 Civilingenjörsexamen kemi 6,2 Jur.kand. 2,2 Magisterexamen ekonomi 6,0 Magisterex. jour./komm./info. 2,2 Magisterexamen bredd teknik 5,9 Högskoleingenjörsex. maskin 2,1 Apotekarexamen 5,8 Sjukgymnastexamen 2,0 Magisterexamen kemi 5,6 Psykologexamen 2,0 Kandidatex. övr. samhällsvet. 5,5 Civilingenjörsexamen bygg 1,8 Magisterexamen geovetenskap 5,1 Socionomexamen 1,7 Teol.kand. 5,1 Kandidatex. vård och omsorg 1,5 Magisterex. övr. samhällsvet. 4,4 Högskoleingenjörsex. bygg 1,4 Arkitektexamen 4,3 Magisterex. vård och omsorg 1,2 Magisterex. bredd samhällsvet. 4,2 Receptarieexamen 1,1 Kandidatexamen teknik 4,2 Arbetsterapeutexamen 1,0 Folkhögskollärarexamen 4,2 Lärarexamen, senare år 1,0 Kandidatexamen ekonomi 3,9 Sjuksköterskeexamen 1,0 Civilingenjörsex. teknisk fysik 3,8 Lärarexamen, tidigare år 0,9 Tandhygienistexamen 3,8 Läkarexamen 0,5 Magisterex. inform./data/syst. 3,7 Specialistsjuksköterskeex. 0,5 Högskoleingenjörsex. kemi 3,6 Andel (procent) som var helt utanför arbetsmarknaden 2008 av dem som avlagt examen läsåret 2006/07. Tabellen visar examensgrupper som hade minst tre personer utanför arbetsmarknaden. Jämfört med de grupper som hade relativt hög andel med svag ställning/utanför arbetsmarknaden märks alltså en skillnad för personer med examen inom ett konstnärligt område. Dessa ligger bättre till om jämförelsen enbart görs för dem som stod utanför arbetsmarknaden. Det tyder på att examinerade från det konstnärliga området skiljer sig i sin typiska yrkeskarriär från andra grupper. Låga inkomster och tillfälliga anställningar från den typiska verksamheten gjorde att många med en examen inom det konstnärliga området hade en svag ställning på arbetsmarknaden men få var helt utanför denna. Examinerade inom undervisningsområdet hade lägst andel helt utanför arbetsmarknaden. Samtidigt var deras etablering nära den genomsnittliga. Även personer med arbetsterapeut- och sjukgymnastexamen hade sällan helt hamnat utanför arbetsmarknaden trots att etableringen för dessa grupper låg mer än 10 procentenheter under genomsnittet. Några tänkbara förklaringar till att dessa grupper ofta har en osäker eller svag ställning på arbetsmarknaden, 26