Etableringen på arbetsmarknaden 2009

Transkript

1 Rapport 2011:16 R Etableringen på arbetsmarknaden 2009 examinerade läsåret 2007/08

2

3 Rapport 2011:16 R Etableringen på arbetsmarknaden 2009 examinerade läsåret 2007/08

4 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, Stockholm tfn fax e-post Etableringen på arbetsmarknaden 2009 examinerade läsåret 2007/08 Utgiven av Högskoleverket 2011 Högskoleverkets rapportserie 2011:16 R ISSN X Innehåll: Högskoleverket, analysavdelningen, Anders Wiberg, Ann Catrin Lagerkvist Omslagsbild: Ingram Formgivning: Högskoleverkets informationsavdelning Tryck: Rydheims Tryckeri AB, Jönköping, december 2011 Tryckt på miljömärkt papper

5 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 7 Examinerade 9 Ställning på arbetsmarknaden 11 Etableringsmåttet 11 Anställda, företagare och kombinatörer 13 Definitioner av olika ställning på arbetsmarknaden 13 Etableringen under 14 år 16 Alla examensgrupper 16 Ämnesområden 17 Etableringen Yrkesexamina 22 Generella och konstnärliga examina 23 Ämnesområden 24 Svag arbetsmarknadsställning eller utanför arbetsmarknaden 25 Yrken för dem som var etablerade på arbetsmarknaden Vanligaste yrkesgrupp för olika examensgrupper 28 Utbildningskraven i yrkesgrupperna 32 Företagare och kombinatörer 36 Skillnader i etablering mellan kvinnor och män 40 Jämförelse mellan lärosäten 44 Etableringen Förklaringar av vissa begrepp 50 Tabellbilagor 53

6

7 Sammanfattning Högskoleverket har ända sedan läsåret 2001/02 publicerat rapporter över hur examinerade i grundutbildningen etablerat sig på arbetsmarknaden ett till ett och ett halvt år efter examen. Uppgifterna har hämtats från Statistiska centralbyråns (SCB) olika register. Uppgifter om inkomster, arbetslöshet, arbetsmarknadspolitiska åtgärder, studier med mera sammanställs av Prognosinstitutet på SCB och används för att ge en bild av olika gruppers ställning på arbetsmarknaden. Uppgifter om yrke har tagits från SCB:s yrkesregister. De examinerade som fortsätter att studera eller flyttar till andra länder ingår inte i denna undersökning. Rapporten följer upp hur det gått med etableringen på arbetsmarknaden 2009 för olika grupper som tog examen under läsåret 2007/08. Det finns också uppgifter om andelen etablerade i olika examensgrupper uppdelat på vid vilket lärosäte examen avlagts. År 2009 hade 78,2 procent av de personer som fanns i uppföljningen etablerat sig på arbetsmarknaden. Andelen etablerade var drygt fyra procentenheter högre bland män än bland kvinnor, 81,3 mot 76,8 procent. Etableringen var inte oväntat något lägre för 2009 jämfört med uppföljningen 2008 (79,7 procent) eftersom konjunkturen blivit sämre mellan de två mättillfällena. Skillnaden i etablering mellan könen var även den lägre 2009 än vid rapporteringen året innan. Etableringen har ökat mest inom lant- och skogsbruk och den största minskningen fanns inom området konst. Andelen etablerade inom juridik och samhällsvetenskap samt medicin och vård var lika hög 2009 som 2008 men för alla andra grupper har etableringen gått ner. Som en jämförelse kan nämnas att det för samma period var 97 procent av de examinerade i undersökningen som hade haft vad som i dagligt tal kallas jobb. Kraven för att inbegripas i termen att ha jobb är lägre bland annat vad gäller både omfattningen av anställningen såväl som inkomsten. Personer med examina inom ämnesområdena teknik, medicin, odontologi och vård var de som har haft lättast att etablera sig på arbetsmarknaden Grupper med minst 90 procent eller mer etablerade inkluderar tandläkar-, läkar- och civilingenjörsexamen. Drygt 13 procent av alla examinerade tillhörde en examensgrupp som hade etablerats till minst 90 procent eller mer. En stor majoritet av de examinerade (76 procent) hade avlagt en examen som låg i etableringsintervallet mellan 70 och 89 procent. Inom det för året specialstuderade konstnärliga området varierade etableringen mellan 16 procent för en examen i konst, till 38 procent för examina i musik och teater/film/dans, och slutligen 57 procent för övrig konstnärlig utbildning. Av de examinerade som etablerat sig på arbetsmarknaden och som hade en uppgift om yrke för 2009 hade en majoritet yrken som var nära kopplade till 5

8 examensinriktningen. För de med generella examina gäller vanligen att de etablerade återfinns inom en hel rad olika yrken. Detta är grupper som vanligen har svårare än grupper med yrkesexamina att etablera sig. Det vanligaste yrket för någon med examina inom en sammanslagning av konstnärliga examina uppdelade i olika konstformer var gymnasielärare men lite beroende på vilken konstform som beaktas. Mer än 90 procent av alla examinerade som var etablerade 2007/08 och hade en yrkesuppgift fanns i yrken med krav på högskoleutbildning. 56 procent fanns i yrken med krav på ledande befattning eller lång högskoleutbildning medan 40 procent fanns i yrken med krav på kortare högskoleutbildning. Andelen företagare är totalt sett liten, 1 procent, i årets uppföljning. Bland gruppen som bestod av en sammanslagning av konstnärliga examina är den särskilt stor 13 procent. Den totala andelen av alla examinerade som är kombinatörer, det vill säga som kombinerar en anställning med företagande, är knappt 8 procent. Vid jämförelser i etablering mellan lärosäten visade det sig att tre specialhögskolor hade bland de högsta etableringsandelarna. Andra var lärosäten med företrädesvis utbildningar inom enbart teknikområdet, lärarområdet eller inom vårdområdet. Skillnader i etablering mellan lärosäten bör tolkas med försiktighet på grund av komplexiteten i de möjliga förklaringarna. Vilket utbildningsutbud olika lärosäten har spelar roll, liksom den lokala arbetsmarknaden. 6

9 Inledning Etableringen på arbetsmarknaden är i denna rapport ett mått på balansläget för tillgång och efterfrågan på olika högskoleutbildade grupper den närmaste tiden efter examen. Balansläget bestäms av hur många som har examinerats i relation till arbetsmarknadens behov av personer med olika examina från högskolan. Studenternas etablering på arbetsmarknaden påverkas av ett antal faktorer vilka lärosätena inte har någon kontroll över. Två faktorer är hur ekonomin, både den globala och den regionala, utvecklas samt vilket behov som finns på den lokala arbetsmarknaden av en viss utbildningsgrupp. Det senare påverkas bland annat av hur många pensionsavgångar det är i olika branscher. Hur många som examineras inom olika grupper påverkar också möjligheten till etablering. Möjligheten till etablering kan också bero på hur stor den geografiska rörligheten bland nyexaminerade är, dvs. en låg geografisk rörlighet kan innebära att det blir svårare med etableringen på arbetsmarknaden. Andra faktorer som kan påverka möjligheten är att det råder bostadsbrist där arbetstillfällena finns eller att för många examineras i relation till arbetsmarknadens behov. För vissa grupper av examinerade är det vanligt med deltidsarbete, vikariatsanställningar och låga inkomster i början av yrkeskarriären. Detta leder till att vissa grupper får höga andelar med osäker och svag arbetsmarknadsställning eftersom dessa definieras utifrån nivåer på inkomsten. Hur lång tid efter examen som uppföljningen görs varierar i olika studier. Högskoleverket har i etableringsmåttet försökt att välja en medelväg vad gäller de olika arbetsmarknadsvillkor som examinerade från högskolan möter efter examen. Om man är intresserad av att ge en mindre positiv bild av de examinerades arbetsmarknadsanknytning väljer man att lägga uppföljningen nästan samtidigt med examenstillfället. Personer som väljer att studera vidare, exempelvis i forskarutbildning, skulle kunna räknas som arbetslösa. Inkomstkravet för att räknas som etablerad kan också höjas. Den som vill ge en mer positiv bild använder i stället ett mått på sysselsättning med låga krav på arbetsmarknadsanknytning utan hänsyn till försörjningsmöjligheter i jobbet och perioder av arbetslöshet. Bakgrund och innehåll Avsikten med Högskoleverkets etableringsrapporter är främst att redovisa andelen av de examinerade som etablerar sig på arbetsmarknaden, men till viss del också att beskriva andelen som haft svårt med etableringen under uppföljningsåret. Därför har Högskoleverket definierat och beräknat storleken på ett antal grupper med olika ställning på arbetsmarknaden men med fokus på gruppen som har etablerat sig på arbetsmarknaden. 7

10 Högskoleverket har varje år sedan 2003 publicerat studier av högskolestudenters etablering på arbetsmarknaden. Examensårgångar från och med 1994/ /99 ingick i den första rapporten 1, därefter har ytterligare examensårgångar tillkommit i de efterföljande rapporterna 2. Sedan några år, och även för budgetåret 2011, har Högskoleverket haft ett regeringsuppdrag att följa upp studenternas etablering på arbetsmarknaden efter examen och tillsammans med lärosätena samverka kring dessa uppföljningar. 3 Prognosinstitutet vid Statistiska centralbyrån har på uppdrag av Högskoleverket genomfört bearbetningar främst av LISA en longitudinell databas med uppgifter om utbildning, inkomst och sysselsättning men även av yrkesregistret 4. LISA och yrkesregistret har samtidigt samkörts med högskoleregistrets uppgifter om examina från högskolan. I rapporten redovisar vi etableringsuppgifter för ett stort antal examensgrupper och särskilt för året visas en mer detaljerad ämnesindelning av olika examina inom det konstnärliga området. Uppgifter om de vanligaste yrkesgrupperna och utbildningskraven i dessa ingår också. Etableringens utveckling över tid beskrivs med uppdelning i kön och examensgrupp. Etableringsuppgifter redovisas även för examinerade från olika lärosäten, med respektive utan korrigering för skillnader i utbildningsutbud. 1. Etableringen på arbetsmarknaden. Högskoleverkets rapportserie 2003:7 R. 2. Etableringen på arbetsmarknaden examinerade 1999/2000 och 2000/01, Högskoleverkets rapportserie 2004:24 R. Etableringen på arbetsmarknaden examinerade 2001/02, Högskoleverkets rapportserie 2005:42 R. Etableringen på arbetsmarknaden examinerade 2002/03, Högskoleverkets rapportserie 2006:40 R. Etableringen på arbetsmarknaden examinerade 2003/04, Högskoleverkets rapportserie 2007:52 R. Etableringen på arbetsmarknaden examinerade 2004/05, Högskoleverkets rapportserie 2008:35 R. Etableringen på arbetsmarknaden examinerade 2005/06, Högskoleverkets rapportserie 2009:28 R. Etableringen på arbetsmarknaden examinerade 2006/07, Högskoleverkets rapportserie 2010:19 R. 3. Utbildningsdepartementet. Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Högskoleverket, Regeringsbeslut I: Yrkesregistret beskrivs mer ingående i kapitlet Yrken för dem som var etablerade på arbetsmarknaden

11 Examinerade Uppföljningen utgår från de individer som avlagt en examen inom högskolan på grundnivå eller avancerad nivå under ett läsår. Individer som avlagt en examen inom forskarutbildningen ingår inte 5, och inte heller de som avlagt en högskoleexamen 6. Personer som avlägger en ny examen inom två år, det vill säga fram till och med läsåret 2009/10, ingår inte i uppföljningen. Det var 5 procent (2 500 personer) av alla nyexaminerade läsåret 2007/08 som exkluderades av detta skäl. Dessa kommer i stället att räknas till en senare examensårgång. Antal 2007/08 Antal individer med examina Antal som ingår i analysen* Antal som redovisas i olika examensgrupper * Exklusive dem med en senare examen Hantering av dubbla examina och examensgrupper som ingår Vissa av de examinerade avlägger mer än en examen under samma läsår. Sedan läsåret 2002/03 har cirka 11 procent avlagt mer än en examen under samma läsår, läsåret 2007/08 var det också 11 procent (6 400 personer). Personer med dubbla examina har ofta avlagt dels en yrkesexamen, till exempel en sjuksköterskeexamen eller högskoleingenjörsexamen, dels en generell examen (kandidat- eller magisterexamen). Vissa har avlagt både kandidat- och magisterexamen under samma år. I redovisningen ingår varje person bara en gång. Det innebär att en yrkesexamen prioriteras framför en generell examen och en magisterexamen prioriteras framför en kandidatexamen. 7 Det sker ingen redovisning av personer med vissa äldre examina samt yrkesexamina där antalet examina är litet samtidigt som en sammanslagning med andra examensgrupper inte är meningsfull. Av dem som ingår i uppföljningen av examinerade läsåret 2007/08 är det 3 procent (1 200 personer) som inte finns med i redovisningen per examensgrupp. Examina som ingår i olika examensgrupper, samt examina som inte ingår i examensgrupperingen, framgår av bilaga 1. När det gäller dem som avlagt en magisterexamen med bredd sker redovisningen efter ämnesinriktningen på breddstudierna. Detta görs för att bredd- 5. Högskoleverket har även följt upp examinerade från forskarutbildningen i Doktorsexaminerades etablering på arbetsmarknaden, Högskoleverkets rapportserie 2010:21 R. 6. För en högskoleexamen fordras två års högskolestudier. 7. Prioriteringsordningen har att göra med hur etableringen normalt har sett ut. Yrkesexamina har ofta en tydligare koppling till arbetsmarknaden än generella examina. En magisterexamen har också oftast lett fram till en högre andel etablerade än en kandidatexamen. 9

12 ningen nästan uteslutande sker inom samma ämnesområde som inriktningen på den föregående utbildningen som lett fram till en kandidatexamen. För personer med olika kandidat- och magisterexamina med ämnesdjup har uppdelningen på olika ämnesinriktningar varit förhållandevis grov i tidigare etableringsrapporter. Det gäller särskilt examina med huvudämnen inom områdena naturvetenskap, teknik, vård och medicin samt konstnärligt område. Inom humaniora och samhällsvetenskap har fler ämnesgrupper för kandidat- och magisterexamen med ämnesdjup använts, men även inom dessa områden har redovisningen varit grov. Breda ämnesgrupperingar kan dölja att det finns olika behov av olika ämneskompetenser på arbetsmarknaden. Därför kommer Högskoleverket att inom breda ämnesområden göra mer detaljerade uppdelningar på ämnesgrupper. I år görs en indelning för konstnärlig examen i konstformerna konst, musik, teater/film/dans samt övrig konstnärlig utbildning i vissa figurer. Den 1 juli 2007 infördes en ny utbildnings- och examensstruktur i den svenska högskolan. I den nya examensordningen 8 placeras samtliga examina in på grundnivå, avancerad nivå eller forskarnivå. På grundnivå finns två generella examina: högskoleexamen och kandidatexamen. På avancerad nivå finns magisterexamen och masterexamen. Masterexamen är en tvåårig examen och magisterexamen är en ettårig examen. Det finns också en ny examenskategori, konstnärliga examina, som följer samma struktur som de generella examina. Under läsåret 2007/08 avlades 340 masterexamina och 239 magisterexamina enligt den nya examensordningen. När det gäller masterexamina redovisas andelen etablerade 2009 endast för naturvetenskap eftersom enbart de examina som har fler än 20 examinerade per ämnesområde redovisas som egen examensgrupp i denna rapport. För övriga områden vid sidan av naturvetenskap ligger masterexamen tillsammans med magisterexamen inom de olika ämnesområdena. Många examinerade klassificerades som antingen studerande eller inte tillhörande populationen, bland naturvetarna gällde detta för 63 personer. Indelning efter ämnesområden I den här rapporten har etableringen i flera avsnitt sammanställts över ämnesområden eftersom det är en redovisning som ofta använts i högskolestatistiken. Tidigare har en sammanställning gjorts för tre normala arbetsmarknadsområden för yrkesexamina, teknik, vård och omsorg samt undervisning, och alla generella examina sammantaget. En generell examen i vård och medicin eller teknik innebär mestadels etablering i samma yrken bland nyexaminerade som motsvarade yrkesexamina inom respektive ämnesområde, och den stora heterogena gruppen med olika kandidat- och magisterexamina har varit svårtolkad. Indelningen i ämnesområden är därför ett sätt att hantera yrkesexamina och generella examina på ett likartat sätt. Det är noterbart att vissa yrkesexamina, som psykolog- och socionomexamen, tidigare räknades till det stora vårdområdet men nu till juridik och samhällsvetenskap. 8. Bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100). 10

13 Ställning på arbetsmarknaden Etableringsmåttet För att mäta hur etableringen på arbetsmarknaden går för olika grupper av examinerade skapas en variabel som delar in populationen, , i sex kategorier. Status 1 till 1,5 år efter examen Examen 2006/07 Examen 2007/08 Förändring Antal Procent Antal Procent Procentenhet Studerande (1) , ,0 1,0 Ej i populationen (2) , ,3 0,1 Etablerad på arbetsmarknaden (3) , ,2-2,2 Osäker ställning på arbetsmarknaden (4) , ,0 0,0 Svag ställning på arbetsmarknaden (5) , ,0 0,8 Utanför arbetsmarknaden (6) , ,5 0,2 Totalt För att definieras som etablerad på arbetsmarknaden krävs att individen uppfyller dessa kriterier (mer detaljer finns i avsnittet Definitioner av olika ställning på arbetsmarknaden): Individen ska vara sysselsatt i november månad det aktuella uppföljningsåret enligt den definition som Statistiska centralbyrån (SCB) använder i sitt sysselsättningsregister. Den sammanräknade arbetsinkomsten under året ska överstiga kronor. 9 Det ska inte finnas några händelser som indikerar perioder av arbetslöshet (på hel- eller deltid) eller att personen varit föremål för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Individen ska inte vara definierad som studerande. Definitionen av etablerad är på många sätt snäv då det är flera villkor som måste vara uppfyllda under uppföljningsåret. Den etablerade gruppen kan sägas bestå av individer som haft en smidig övergång från utbildning till arbete. Definitionen av etablerad är anpassad till gruppen högskoleutbildade i stort. Dessa har generellt sett bättre förutsättningar på arbetsmarknaden än gymnasialt och förgymnasialt utbildade. Personer med en examen från högskolan har högre sysselsättning och lägre arbetslöshet än personer med gymnasial och förgymnasial utbildning. 10 Etableringen på arbetsmarknaden går 9. Denna årsinkomst från förvärvsarbete gäller för Nivån har årligen justerats med den genomsnittliga löneökningen på arbetsmarknaden sedan det första året som ingår i Högskoleverkets etableringsuppföljningar. Då (1996) var nivån kronor. 10. Se till exempel Universitet och högskolor. Högskoleverkets årsrapport Högskoleverkets rapportserie 2011:8 R, s

14 lättare för personer med en examen från högskolan än för dem med examen från gymnasiet. 11 Tidigare rapporter har också visat att andelen etablerade varit hög redan ett till ett och ett halvt år efter examen. Men etableringsrapporterna har också visat att det finns grupper där etableringsmåttet fungerar sämre, främst inom det konstnärliga området där bland annat stipendier kan förekomma. Stipendier räknas inte med i förvärvsinkomsten. I en mening kan etableringen vara något överskattad. Gruppen som är aktiva studerande tas inte med i beräkningen av andelen etablerade, men fortsatta studier kan vara ett alternativ till arbete eller arbetslöshet, särskilt om arbetsmarknaden är kärv. Två av kategorierna innehåller personer som räknas bort i den följande analysen. Den första gruppen består av personer som fortsätter att studera. För att tillhöra studerandegruppen krävs att individen antingen är registrerad i utbildning på forskarnivå eller i högskolans utbildning på grundnivå eller avancerad nivå och har studiemedel. Även personer som mottagit minst kronor i studiemedel under året, men som inte var registrerade på någon utbildning i högskolan klassificeras från och med 2006 som studerande. Det gäller exempelvis KY-utbildning eller Svenska kyrkans pastorsutbildning. Sju procent (3 500 personer) av dem som ingår i analysen med examen från läsåret 2007/08 tillhörde gruppen studerande Andelen som fortfarande var studerande i uppföljningen efter examen minskade mellan examensårgångarna 2002/03 och 2005/06, men inte mellan årgångarna 2005/06 och 2007/08. Den andra gruppen som inte ingår i uppföljningen är examinerade som inte längre fanns i populationen under uppföljningsåret därför att de avlidit eller flyttat till ett annat land. Åtta procent (4 200 personer) av de examinerade 2007/08 har hamnat i denna grupp 2009 och det är en oförändrad andel jämfört med året innan. Det här är individer som inte längre ingick i den svenska befolkningen i december under det aktuella uppföljningsåret. Examinerade som inte registrerats som utvandrade eller avlidna, men som inte haft någon registrerad disponibel inkomst under det aktuella året, tillhör också gruppen som inte längre fanns kvar i populationen Den senare kategorin utgörs mest av individer som flyttat till ett annat land, tillfälligt eller permanent, utan att detta har anmälts till folkbokföringen. Bilaga 2 innehåller kategorierna 1 6 per examensgrupp. De återstående individerna delas in i fyra grupper med avseende på arbetsmarknadsställning. Dessa benämns etablerade (3) osäker ställning (4) svag ställning (5) utanför arbetsmarknaden (6). 11. Högre utbildning leder till snabbare etablering på arbetsmarknaden. Högskoleverket, statistisk analys 2008/7. 12

15 Det är dessa grupper som ingår när andelen etablerade beräknas, det vill säga grupp 3 som andel av grupperna 3 6. Grupperna med svag ställning och utanför arbetsmarknaden har haft svårast med etableringen. Hur svårt det varit för olika examensgrupper att etablera sig på arbetsmarknaden kan därför uttryckas som andelen examinerade i grupperna 5 och 6 av det totala antalet i grupperna 3 6. Examen 2007/08 Arbetsmarknadsstatus 2009 Antal Procent Etablerad på arbetsmarknaden (3) ,2 Osäker ställning på arbetsmarknaden (4) ,6 Svag ställning på arbetsmarknaden (5) ,3 Utanför arbetsmarknaden (6) ,9 Totalt ,0 Anställda, företagare och kombinatörer Man kan etablera sig efter examen som egen företagare eller som anställd, eller en kombination av dessa (kombinatör). I ett par tidigare etableringsrapporter redovisades andelen i olika examensgrupper som var egna företagare ett till ett och ett halvt år efter examen. 12 Andelen företagare var låg, 1 2 procent. I den här rapporten ingår även uppgifter för personer som kombinerade en anställning med eget företagande under Det kan ge en bättre uppfattning om hur företagandet ser ut bland nyexaminerade från högskolan. Företagandet har ingen avgörande betydelse för andelen etablerade, men företagare har ofta låga inkomster, vilket gör att de lättare än anställda hamnar i gruppen med osäker ställning. Företagare räknas detta till trots aldrig in i gruppen med svag ställning på arbetsmarknaden i Högskoleverkets etableringsrapporter beroende på att det är alltför svårt att veta vad företagare har för faktiska inkomster. De kan exempelvis investera delar av vinsten i företaget. Definitioner av olika ställning på arbetsmarknaden Etablerad på arbetsmarknaden Sysselsatt i november månad det aktuella året enligt den definition som SCB använder i sysselsättningsregistret. Den sammanräknade arbetsinkomsten ska överstiga kronor. Inga händelser som påvisar arbetslöshet eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder som inte är att betrakta som sysselsättning. Arbetslösheten kan vara på hel- eller deltid och gäller även arbetssökande med tillfällig timanställning. Individen definieras inte som studerande eller utanför populationen. 12. Etableringen på arbetsmarknaden examinerade 2002/03, Högskoleverkets rapportserie 2006:40 R och Etableringen på arbetsmarknaden examinerade 2006/07, Högskoleverkets rapportserie 2010:19 R. 13

16 Osäker ställning på arbetsmarknaden Arbetsinkomsten var i intervallet kronor. Individen har en lägre arbetsinkomst än kronor, men är att betrakta som företagare, det vill säga har inkomst från aktiv näringsverksamhet. Arbetsinkomsten överstiger kronor, men det förekommer arbetslöshet eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder under året. Arbetsinkomsten överstiger kronor, men individen uppfyller inte kriteriet sysselsatt i november månad. Individen definieras inte som studerande eller utanför populationen. Svag ställning på arbetsmarknaden Arbetsinkomsten var i intervallet kronor. I denna grupp kommer arbetsinkomsten enbart från anställning. Arbetsinkomsten överstiger kronor, men det fanns förekomst av arbetslöshet eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder som överstiger 270 dagar under året. Individen definieras inte som studerande eller utanför populationen. Utanför arbetsmarknaden Det saknas inkomst från förvärvsarbete under det aktuella året. Individen definieras inte som studerande eller utanför populationen. Studerande Individen har under det aktuella året varit registrerad i högskolans forskarutbildning. Individen har under det aktuella året varit registrerad i högskolans utbildning på grundläggande eller avancerad nivå samtidigt som studiestöd mottagits. Individen har mottagit minst kronor i studiemedel under året, men har inte varit registrerad i någon högskoleutbildning. Denna grupp ingår inte i beräkningen för de redovisningar som avser andel etablerade, andel med svag ställning eller utanför arbetsmarknaden. Utanför populationen Individen var inte folkbokförd i Sverige den 31 december aktuellt år. Individen var inte folkbokförd i Sverige den 31 december året efter det aktuella året. Detta gäller enbart dem som inte tillhörde gruppen etablerade under det aktuella året. Individen saknar helt inkomster i Sverige under det aktuella året. Den disponibla inkomsten var 0 kronor. 14

17 Inte heller denna grupp ingår i beräkningen för de redovisningar som avser andelen etablerade eller andelen med svag ställning eller utanför arbetsmarknaden. De flesta i gruppen har flyttat från Sverige till något annat land. Många i gruppen som flyttat från Sverige har inte fått detta registrerat i folkbokföringen. 15

18 Etableringen under 14 år Alla examensgrupper Andelen etablerade minskade mellan 2008 och 2009 Att andelen etablerade efter examen ökade hänger ihop med konjunkturuppgången som inleddes 2006 och som fortsatte fram till sista kvartalet Högskoleverket har undersökt etableringen under perioden , det vill säga för dem som avlagt en examen 1994/ /08. Andelen etablerade ett till ett och ett halvt år efter examen ökade successivt under perioden Därefter följde först fyra år, , med gradvis sjunkande etableringsandelar och sedan tre år, , med stigande etableringsandelar. År 2009 var andelen etablerade den näst högsta sedan Den var 1,5 procentenheter lägre 2009 jämfört med 2008 och det var den första minskningen på fyra år. Examensår Uppföljningsår Andel etablerade, procent Samtliga Kvinnor Män Skillnad män kvinnor, procentenheter 1994/ ,7 61,1 75,3 14,2 1995/ ,9 62,7 75,8 13,1 1996/ ,9 67,0 77,3 10,3 1997/ ,5 73,4 81,5 8,1 1998/ ,8 77,4 83,8 6,4 1999/ ,8 79,9 84,9 5,1 2000/ ,8 79,9 82,1 2,2 2001/ ,2 78,5 77,5 1,0 2002/ ,9 74,2 73,3 0,9 2003/ ,4 70,3 70,5 0,2 2004/ ,8 71,8 74,8 3,0 2005/ ,6 76,2 80,6 4,4 2006/ ,7 77,9 83,5 5,5 2007/ ,2 76,8 81,3 4,5 Anmärkning: Etablerade i ovanstående sammanställning avser andelar etablerade av alla examinerade exklusive dem som fortsatte att studera eller var utanför populationen. Till skillnad från i övriga sammanställningar ingår de som avlagt en examen från utbildningar som inte redovisas med uppdelning i examensgrupper, till exempel vissa äldre examina och där antalet examinerade var för litet för att redovisas. De andelar som redovisas här är 0,1 0,4 procentenheter lägre än de andelar som redovisas i andra sammanhang. I den senaste uppföljningen hade män drygt 4 procentenheters högre etableringsandel än kvinnor (81,3 jämfört med 76,8 procent). Skillnaden i etablering mellan könen har varierat över tid. Det beror till stor del på att könsfördelningen varierar mellan olika examensgrupper. Många av dessa har inte haft en jämn könsfördelning. Då kvinnor och män dominerar i olika utbildningar leder det också till att kvinnor och män etablerar sig i olika sektorer av arbets- 16

19 marknaden. Vissa år har det varit stora skillnader i andelen etablerade mellan olika ämnesområden vilket också visat sig i skillnaden mellan könen. Sådana skillnader var särskilt stora under åren Skillnaden mellan kvinnor och män var som störst 1996, då andelen etablerade var 14 procentenheter högre för män än för kvinnor. Detta år var andelen etablerade inom det mansdominerade teknikområdet 88 procent samtidigt som den bara var procent inom de kvinnodominerade områdena vård och undervisning. Under perioden var det nästan ingen skillnad i etablering mellan könen; då var det i stället teknikområdet som hade en lägre andel etablerade än kvinnodominerade områden. Den förbättrade konjunkturen, särskilt i tekniksektorn , har bidragit till att andelen etablerade gradvis ökat mer för män än för kvinnor så att männen totalt sett hade en högre etableringsandel än kvinnorna Ämnesområden Stora skillnader över tid En indelning av de examinerade efter ämnesområden visar att andelen etablerade med två undantag 2009 var lägre eller densamma som 2008 inom samtliga områden. Andelen etablerade var lika hög inom juridik och samhällsvetenskap samt inom medicin och vård. Konstnärligt område hade den största minskningen, 6 procentenheter. Sett över hela perioden nådde konstnärligt område sin högsta etableringsnivå 2008, 43 procent. Humaniora och teologi hade också sin högsta andel etablerade uppföljningsåret 2008, 60 procent. Andelen etablerade har förändrats mycket för de allra flesta grupper även om vissa haft större förändringar än andra. I början av perioden hade examinerade inom vård- och undervisningsområdena betydligt lägre etableringsandelar än i mitten och slutet av perioden. Situationen för stora examensgrupper som domineras av kvinnor, som lärar- och sjuksköterskeexamen, har förbättrats under perioden. Andelen etablerade med en examen inom undervisning ökade med 26 procentenheter mellan examensårgångarna 1994/95 och 2000/01. Inom områdena teknik respektive naturvetenskap minskade etableringen med 19 respektive 17 procentenheter från åren kring milleniumskiftet fram till Därefter har teknikområdet haft en större uppgång än naturvetenskap, 11 jämfört med 8 procentenheter. 17

20 Humaniora och teologi Juridik och samhällsvet. Undervisning Naturvetenskap Teknik Lant- och skogsbruk Med./odont./vård/omsorg Konstnärligt område Genomsnittlig andel (procent) etablerade på arbetsmarknaden ett till ett och ett halvt år efter examen inom åtta ämnesområden, examinerade från och med läsåren 1994/95 till och med 2007/08. Staplarna inom respektive område visar andelen etablerade per år mellan 1996 och Andelen etablerade minskade i de flesta grupper mellan 2008 och

21 Etableringen för examinerade inom humaniora och teologi samt juridik och samhällsvetenskap har haft minst förändringar över tid. Området juridik och samhällsvetenskap har under hela perioden haft etableringsandelar mycket nära genomsnittet för de examensårgångar som följts upp. Något som kan bidra till detta är att området är spretigt och att olika examina inom området leder till etablering i vitt skilda yrken, näringsgrenar och sektorer. Det kan då se ut som att de totala svängningarna är små även om varje enskild examen uppvisar lika stora förändringar som andra. Detta gäller även humaniora och teologi, men för detta område har de examinerade haft svårare att snabbt nå en etablerad ställning på arbetsmarknaden. 19

22 Etableringen 2009 Uppgifterna som redovisas i denna rapport avser andelen etablerade på den svenska arbetsmarknaden 2009 för olika grupper av examinerade från högskoleutbildning på grundläggande och avancerad nivå läsåret 2007/08. Det innebär att det vid ingången till uppföljningsåret hunnit gå ett till ett och ett halvt år efter examenstillfället. Av de drygt som examinerades läsåret 2007/08, och som kvarstod till uppföljningen 2009, var det 78 procent som hade etablerat sig på arbetsmarknaden. Andelen etablerade var drygt 4 procentenheter högre bland män än bland kvinnor, 81 mot 77 procent. Andelen etablerade har minskat med 1 procentenhet jämfört med etableringen 2008 för dem som examinerades läsåret 2006/07. Som tidigare har nämnts finns det flera sätt att beskriva de examinerades arbetsmarknadsanknytning. Till exempel kan man använda olika definitioner på vad som menas med att ha ett arbete. Olika inkomstgränser kan användas för att avgränsa gruppen som är etablerad liksom synen på arbetslöshet. Som jämförelse till att andelen etablerade är 78 procent i denna rapport kan nämnas att 97 procent av de examinerade i uppföljningsgruppen har haft jobb under 2009, dvs. en sysselsättning som har gett en inkomst oavsett storlek. Bilaga 3 visar hur stor andel som har haft jobb per examensgrupp. En sammanställning av de olika examensgruppernas etablering görs i två diagram, dels för olika yrkesexamina, dels för olika generella examina och examina inom det konstnärliga området. Personer med en yrkesexamen är den största examensgruppen, drygt examinerade, och 81 procent har etablerat sig på arbetsmarknaden. Andelen etablerade bland examinerade med en generell examen uppgår till 74 procent och i gruppen med en konstnärlig examen omkring 37 procent. Antal examinerade i uppföljningen och andel etablerade Examen Antal Procent Yrkesexamina ,3 Generella examina ,0 Konstnärliga examina ,4 Redovisas inte per examen ,0 Totalt ,2 Andel (procent) etablerade på arbetsmarknaden 2009 efter examensgrupper läsåret 2007/08. Sammanfattningsvis hade personer med yrkesexamina inom ämnesområdena teknik samt vård och medicin lättast att etablera sig på arbetsmarknaden Etableringen för studenter med vissa yrkesexamina är särskilt hög därför att 20

23 de i stor utsträckning är vidareutbildningar för redan yrkesverksamma, främst psykoterapeut-, yrkeslärar-, specialistsjuksköterske- och specialpedagogexamen. Etableringsandelen 2009 var drygt 91 procent för dessa examina. Flera av grupperna med minst 90 procent etablerade 2009 tillför arbetsmarknaden högt efterfrågade kompetenser där behovet av utbildade är stort, till exempel personer med tandläkar-, läkar- eller civilingenjörsexamen. Drygt 13 procent av alla examinerade (5 500 personer) som vi redovisar med uppdelning på examen tillhörde en examensgrupp där minst 90 procent hade etablerat sig på arbetsmarknaden. En stor majoritet av de examinerade, 76 procent, hade avlagt en examen där andelen med en etablerad arbetsmarknadsställning låg mellan 70 och 89 procent, det vill säga upp till 10 procentenheter över eller under den genomsnittliga etableringsnivån Examensgrupper med låga etableringsandelar, under 70 procent, kännetecknas som tidigare av att de är förhållandevis små. De står för 10 procent av de examinerade. Etableringsintervall (andel etablerade) Antal examensgrupper Antal examin. i uppföljn. Andel (procent) examin. som redovisas 90 till 96 procent ,5 70 till 89 procent ,5 < 70 procent ,1 Totalt som redovisas Antalet examensgrupper, antalet examinerade och andelen av alla examinerade som fanns inom olika etableringsintervall (definierade efter andelen etablerade). Nästan åtta av tio tillhörde en examensgrupp med mellan 70 och 89 procent etablerade, drygt var tionde fanns i en grupp med minst 90 procent etablerade, och var tionde tillhörde en grupp med mindre än 70 procent etablerade. En jämförelse med examinerade läsåret 2006/07 och deras etablering 2008 visar att etableringen är lägre för 50 av 68 examina. För tolv examina var andelen etablerade högre än året innan och oförändrad för sex examina. Det finns fem examina där förbättringen var minst 4 procentenheter: djursjukvårdare, tandhygienist, kandidatexamen samhällsvetare respektive journalistik samt sjukgymnast. För sju examina har etableringsandelen sjunkit med minst 10 procentenheter: arkitekt, landskapsingenjör, landskapsarkitekt, receptarie, dietist, kandidatexamen kommunikation och information samt sjukhusfysiker. 21

24 Yrkesexamina Uppföljningen av etableringen på den svenska arbetsmarknaden 2009 visar som tidigare stora skillnader mellan olika yrkesexamina. Tio grupper hade en hög andel etablerade, minst 90 procent. Det gällde de som avlagt läkar-, psykoterapeut-, specialpedagog-, specialistsjuksköterske-, tandläkar- och veterinärexamen, civilingenjörsexamen med inriktningarna bygg och data samt jägmästar- och skogsmästarexamen. Nio yrkesexamina hade mindre än 70 procent etablerade, det vill säga minst 9 procentenheter lägre etableringsandel än genomsnittet för alla examinerade som följdes upp Agronomex. (72) Apotekarex. (129) Arbetsterapeutex. (380) Arkitektex. (173) Audionomex. (48) Biomed. analytikerex. (266) Civ. ing. ex. bygg (478) Civ. ing. ex. data (1023) Civ. ing. ex. kemi (424) Civ. ing. ex. maskin (953) Civ. ing. ex. teknisk fysik (363) Dietistex. (81) Djursjukvårdarex. (36) Folkhögskolelärarex. (33) Hippologex. (29) Högsk. ing. ex. bygg (318) Högsk. ing. ex. data (542) Högsk. ing. ex. kemi (52) Högsk. ing. ex. maskin (446) Högsk. ing. ex. övriga (387) Juristex. (1129) Jägmästarex. (47) Landskapsarkitektex. (58) Landskapsingenjörex. (27) Lantmästarex. (32) Logopedex. (86) Läkarex. (876) Lärarex., senare år (4493) Lärarex., tidigare år (4536) Optikerex. (76) Psykologex. (420) Psykoterapeutex. (228) Receptarieex. (198) Sjukgymnastex. (461) Sjukhusfysikerex. (25) Sjuksköterskeex. (3651) Skogsmästarex. (21) Social omsorgsex. (208) Socionomex. (1626) Specialistsjuksk. ex. (2067) Specialpedagogex. (541) Studie-/yrkesvägl. ex. (140) Tandhygienistex. (204) Tandläkarex. (158) Tandteknikerex. (41) Teol. kandidatex. (121) Veterinärex. (65) Yrkeslärarex. (343) Yrkesexamina (28 111) 81 Andel (procent) av de examinerade läsåret 2007/08 som var etablerade på arbetsmarknaden 2009 per yrkesexamen (antalet examinerade i uppföljningen inom parentes). Det är stor variation i andelen etablerade mellan olika yrkesexamina. 22

25 Generella och konstnärliga examina Ingen av de generella eller konstnärliga examensgrupperna 13 kom upp i 90 procent etablerade, alltså de nivåer som vi redovisade för flera yrkesexamina. Det var 16 generella och konstnärliga examensgrupper som hade mindre än 70 procent etablerade. Mag. ex. beteendevet. (441) Mag. ex. ekonom (2 416) Mag. ex. hist./filo./teol. (211) Mag. ex. jour./komm./info. (356) Mag. ex. samhällsvet. (711) Mag. ex. språk (142) Mag. ex. naturvet. (659) Mag. ex. ADB (301) Mag. ex. teknik (334) Mag. ex. vård/medicin (432) Kand. ex. beteendevet. (1 295) Kand. ex. ekonom (1 518) Kand. ex. hist./filo./teol. (318) Kand. ex. komm./info. (344) Kand. ex. samhällsvet. (566) Kand. ex. språk (144) Kand. ex. naturvet. (196) Kand. ex. ADB (273) Kand. ex. teknik (406) Kand. ex. vård/medicin (455) Kand. ex. journalistik (123) Mag. ex. bredd humaniora (33) Mag. ex. bredd samhällsvet. (387) Mag. ex. bredd naturvet. (54) Mag. ex. bredd teknik (81) Mag. ex. bredd medicin (91) Master naturvet. (25) Konstn. ex. design (191) Konstn. ex. konst (74) Konstn. ex. musik (86) Konstn. ex. teater/film/dans (125) Konstn. ex. övrigt (21) Generella examina (12 312) Konstnärliga examina (497) Andelen (procent) etablerade på arbetsmarknaden 2009 av dem som avlagt en generell examen respektive en examen inom det konstnärliga området läsåret 2007/08 (antalet examinerade i uppföljningen inom parentes). Även för generella examina är det stor variation i andelen etablerade mellan olika ämnen i examen. 13. Sedan den 1 juli 2007 utgör de konstnärliga examina en egen examenskategori vid sidan av generella examina och yrkesexamina, men de redovisas här i samma tabell som de generella examina. Antalet examinerade enligt de konstnärliga examina utifrån 2007 års examensordning är ännu litet och redovisningen i tabellen är strukturerad efter konstform. 23

26 Ämnesområden När etableringen på arbetsmarknaden i olika examina summeras över ämnesområden framgår att områdena teknik samt vård och medicin hade etableringsandelar klart över den genomsnittliga. Efter en examen från något av dessa ämnesområden läsåret 2007/08 hade 84 respektive 85 procent etablerat sig på arbetsmarknaden Nära den genomsnittliga andelen etablerade fanns inom områdena undervisning, juridik och samhällsvetenskap samt lant- och skogsbruk. Klart under den genomsnittliga andelen etablerade låg ämnesområdena naturvetenskap, humaniora och teologi samt det konstnärliga ämnesområdet. Ämnesområde Andel etablerade Antal etablerade Antal i uppföljn. Andel Humaniora och teologi 56, ,3 Juridik och samhällsvetenskap 78, ,3 Undervisning 76, ,0 Naturvetenskap 66, ,2 Teknik 83, ,2 Lant- och skogsbruk 80, ,8 Vård och omsorg 84, ,3 Konstnärligt område 37, ,2 Redovisas inte per examen 66, ,8 Totalt 78, Andelen (procent) etablerade på arbetsmarknaden 2009 efter ämnesområden i examen läsåret 2007/08. I tabellen grupperas examina efter åtta ämnesområden och för flertalet områden inkluderas olika generella examina och yrkesexamina. I områdena undervisning samt lant- och skogsbruk ingår enbart olika yrkesexamina. I området juridik och samhällsvetenskap ingår förutom kandidat- och magisterexamen med juridik eller samhällsvetenskap som huvudämne även jurist-, socionom- och psykologexamen. Tre procent av de examinerade hade avlagt någon av de examina som inte redovisas per examen. 24

27 Svag arbetsmarknadsställning eller utanför arbetsmarknaden Det är inte bara intressant att redovisa att en stor majoritet av de examinerade snabbt etablerar sig på arbetsmarknaden, utan även hur stor andel av olika examensgrupper som haft svårt med etableringen. Högskoleverket har följt detta genom att redovisa grupper med svag ställning på arbetsmarknaden tillsammans med dem som står utanför arbetsmarknaden. Gruppen med svag ställning på arbetsmarknaden bestod av dem som hade en arbetsinkomst under kronor för 2009, hade varit arbetslösa eller varit föremål för arbetsmarknadspolitiska åtgärder under en större del av året. Personer som helt saknade arbetsinkomst för 2009 räknas till gruppen utanför arbetsmarknaden. Av dem som ingick i uppföljningen var det 14 procent som tillhörde någon av dessa grupper Det var 4 procentenheter högre än i föregående års uppföljning. Andelen av dem som avlagt en examen 2007/08 och hade en svag arbetsmarknadsställning eller som stod utanför arbetsmarknaden 2009 varierade mellan 54 procent för dem som avlagt en konstnärlig examen med inriktning konst och 0 procent för dem med skogsmästarexamen. Fem grupper hade höga andelar examinerade, minst 30 procent, som hade svag arbetsmarknadsställning eller var utanför arbetsmarknaden. Där fanns bland annat två generella examensgrupper inom humaniora och teologi och två inom konstnärligt område samt en masterexamen inom naturvetenskap. I följande två diagram visas andelen examinerade per examen som hade en svag ställning på arbetsmarknaden respektive var utanför arbetsmarknaden. I stor utsträckning visar diagrammen spegelbilden av etableringsmönstret. Inom drygt hälften av examensgrupperna fanns det mindre än 14 procent i gruppen med svag ställning eller utanför arbetsmarknaden. Här ingår olika yrkesexamina inom ämnesområdena teknik, medicin och odontologi, vård och medicin samt undervisning, men också inom juridik och samhällsvetenskap samt lant- och skogsbruk. 25

28 Konstn. ex. konst Mag. ex. hist./filo./teol. Master naturvet. Konstn. ex. övrigt Kand. ex. hist./filo./teol. Konstn. ex. musik Konstn. ex. teater/film/dans Mag. ex. språk Konstn. ex. design Kand. ex. språk Mag. ex. jour./komm./info. Dietistex. Kand. ex. naturvet. Kand. ex. komm./info. Landskapsingenjörex. Mag. ex. naturvet. Mag. ex. samhällsvet. Folkhögskolelärarex. Kand. ex. samhällsvet. Mag. ex. teknik Mag. ex. bredd naturvet. Arbetsterapeutex. Apotekarex. Arkitektex. Sjukhusfysikerex. Lantmästarex. Mag. ex. bredd humaniora Receptarieex. Kand. ex. beteendevet. Högsk. ing. ex. övriga Mag. ex. bredd samhällsvet. Kand. ex. ADB Kand. ex. journalistik Civ. ing. ex. teknisk fysik Mag. ex. beteendevet Andelen (procent) av dem som avlagt examen läsåret 2007/08 med svag ställning eller som står utanför arbetsmarknaden per examensgrupp Figuren visar examensgrupper där minst 14 procent hade en svag ställning eller stod utanför arbetsmarknaden ett till ett och ett halvt år efter examen. 26

29 Sjukgymnastex. Social omsorgsex. Studie-/yrkesvägl. ex. Kand. ex. ekonom Civ. ing. ex. kemi Tandteknikerex. Mag. ex. bredd medicin Mag. ex. ADB Högsk. ing. ex. data Mag. ex. ekonom Lärarex., tidigare år Högsk. ing. ex. kemi Mag. ex. bredd teknik Biomed. analytikerex. Hippologex. Kand. ex. teknik Teol. kandidatex. Lärarex., senare år Högsk. ing. ex. maskin Kand. ex. vård/medicin Socionomex. Mag. ex. vård/medicin Agronomex. Juristex. Sjuksköterskeex. Civ. ing. ex. maskin Landskapsarkitektex. Tandhygienistex. Audionomex. Psykologex. Högsk. ing.ex. bygg Civ. ing. ex. data Logopedex. Yrkeslärarex.. Jägmästarex. Specialpedagogex. Civ. ing. ex. bygg Specialistsjuk. ex. Veterinärex. Djursjukvårdarex. Optikerex. Läkarex. Tandläkarex. Psykoterapeutex. Skogsmästarex Andelen (procent) av dem som avlagt examen läsåret 2007/08 med svag ställning eller som står utanför arbetsmarknaden per examensgrupp Figuren visar examensgrupper för vilka mindre än 14 procent hade en svag ställning eller stod utanför arbetsmarknaden ett till ett och ett halvt år efter examen. 27

30 Yrken för dem som var etablerade på arbetsmarknaden 2009 År 2001 började Statistiska centralbyrån bygga upp och utveckla ett yrkesregister. Registret innehåller uppgifter om anställdas yrken för åldrarna 16 till 64 år. Det som uppges i yrkesregistret är yrke från största förvärvskälla. Yrkesuppgifterna kan användas för att belysa hur etableringen på arbetsmarknaden har varit för olika grupper av examinerade. Etableringen har inget att göra med yrket som sådant men det kan ändå vara intressant att veta i vilket yrke de som var etablerade hade lyckats placera sig i. Det ger en indikation hur ämnesmässigt nära utbildningsinriktningen som de arbetar eller i vilken utsträckning de etablerar sig i yrken som faktiskt kräver en högskoleutbildning samt nivå på högskoleutbildningen. Uppgifterna om yrke kommer från lönestatistik och arbetsgivarenkäter från Statistiska centralbyrån. Indelningen sker efter Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK). Registret är inte heltäckande och det uppdateras inte fullt ut varje år. Störst är bortfallet för enskilda företagare och för personer som nyligen kommit in på arbetsmarknaden. Detta leder till att det inte finns uppgift om yrke för samtliga etablerade på arbetsmarknaden. För de examinerade från högskolan som följts upp här och som hade etablerat sig på arbetsmarknaden 2009 fanns uppgift om yrke för 85,7 procent en ökning från föregående år. Uppgift om yrke från yrkesregistret 2009 Antal Andel (procent) Ja ,7 Nej ,3 Totalt Antalet och andelen (procent) med yrkesuppgift i yrkesregistret för dem som avlagt en examen läsåret 2007/08 och som var etablerade på arbetsmarknaden Uppgifterna avser alla som redovisas med uppdelning i examensgrupper (bilaga 1). Vanligaste yrkesgrupp för olika examensgrupper Av de examinerade som var etablerade på arbetsmarknaden och som hade en uppgift om yrke för 2009 hade en majoritet av de olika examensgrupperna yrken som är nära kopplade till examensinriktningen. Det finns precis som föregående år stora skillnader mellan olika examensgrupper i hur stor andel av de examinerade som etablerar sig i en eller några få yrkesgrupper. I tabeller i bilaga 4 redovisas antalet och andelen etablerade i de största yrkesgrupperna för de olika examengrupperna. För tolv olika yrkesexamina hade minst 90 procent etablerat sig i en yrkesgrupp som är mycket nära kopplad till den slutförda yrkesutbildningen. Exempel på dessa utgörs av examina inom områdena medicin och odontologi eller 28

31 vård och omsorg, bland annat läkar-, tandläkar-, logoped-, sjuksköterske- och sjukgymnastexamen. Även psykolog-, veterinär- och djursjukvårdarexamen hade över 90 procent etablerade i en enda mycket nära kopplad yrkesgrupp. Karaktäristiskt för flertalet av dessa yrken är kravet på legitimation för att kunna utöva yrket. Det finns även andra examensgrupper där en majoritet etablerar sig i en enda yrkesgrupp, bland annat de som avlagt en arkitekt- eller landskapsarkitektexamen, lärarexamen med inriktning mot tidigare år, yrkeslärarexamen, studie- och yrkesvägledarexamen, socionomexamen, teologie kandidatexamen, en kandidatexamen med journalistik som huvudämne, samt magisterexamen med en inriktning mot informatik och data- och systemvetenskap eller mot journalistik, kommunikations- eller informationsvetenskap. I dessa grupper hade mellan 55 och 78 procent etablerat sig i en enda yrkesgrupp vardera. För de med generella examina gäller vanligen att de etablerade återfinns inom en hel rad olika yrken. Det förekommer även att examinerade med olika examina i stor utsträckning etablerar sig inom samma yrken. Exempel som kan lyftas fram är att yrkesgrupperna civilingenjörer, ingenjörer och tekniker innehåller personer med civilingenjörs- och högskoleingenjörsexamen bådadera liksom magister - eller kandidatexamen i teknik eller naturvetenskap. Liknande mönster återfinns bland examinerade inom språk, konst eller musik som i stor utsträckning återfinns inom yrkena grund- och gymnasielärare. Det vanligaste yrket för någon med examina inom en sammanslagning av konstnärliga examina uppdelade i olika konstformer var gymnasielärare, dock lite beroende på vilken konstform som beaktas. 29