Verksamhetsplan 2017 Styrning och organisation

Transkript

1 Verksamhetsplan 2017 Styrning och organisation Landstinget Dalarnas Kultur- och bildningsförvaltning antagen av Landstinget Dalarnas Kultur- och bildningsnämnd

2 Innehåll INLEDNING... 3 BAKGRUND OCH NULÄGE... 3 STYRNING OCH ORGANISATION... 4 Extern styrning... 4 Intern styrning... 4 Organisation och arbetssätt... 4 Kultur och bildningsförvaltningens organisation... 5 Styrning... 5 Uppföljningsansvar... 6 OMVÄRLDEN... 7 Vägen in... 7 Integration och språkundervisning... 7 Fristadsprogrammet... 8 Nationell biblioteksstrategi... 8 Hållbarhetsarbete och agenda Lärarlegitimationer... 9 Kulturskoleutredning... 9 Koppling till andra politikområden Arbetsmiljö

3 INLEDNING Vår verksamhet ska kännetecknas av en bred, tillgänglig och kvalitativ kultur- och bildningsverksamhet, väl spridd över hela Dalarna. Landstingets stöd till kultur, folkbildning, föreningsliv och skolor främjar ett aktivt medborgarskap och ökar möjligheterna för länets innevånare att påverka samhällsutvecklingen. Kreativa miljöer och mötesplatser bidrar till social kontakt, sammanhållning och utveckling. Aktörerna inom kultur och bildningsområdet är och ska vara många. Den regionala kulturverksamheten ska stödja och utveckla kulturen inom olika områden och stimulera kulturell utveckling och förnyelse. Verksamheten vid landstingets egna skolor, i länets studieförbund, rörelseägda folkhögskolor och folkrörelser är en resurs i den lokala och regionala utvecklingen. Med sitt breda utbud bidrar den till att höja bildningsnivån i länet samt bidrar till social delaktighet och inflytande. Dalarnas kultur- och bildningsplan Visa vägen utgör grunden för det gemensamma arbetet i förvaltningen. BAKGRUND OCH NULÄGE Kultur och bildningsförvaltningen fick sin nuvarande form 2011 då Landstinget Dalarnas kulturbasenheter, folkhögskolor och Musikkonservatorium bildade en gemensam organisation. Under efterföljande år har förvaltningen arbetat för att skapa ett gemensamt arbetssätt och öka kunskaperna om varandras verksamheter för att bygga upp en enhetlig struktur, vilket kanske främst manifesterats i en gemensam regional kultur- och bildningsplan En kartläggning om förvaltningens IT-behov för att få en bättre fungerande infrastruktur har genomförts och en kompletterande kartläggning görs även inom kommunikation. Målet är att få till en mer enhetlig, effektiv och ändamålsenlig IT-plattform, som ska förbättra kommunikationen såväl internt som externt. 3

4 STYRNING OCH ORGANISATION Extern styrning Kultur- och bildningsnämnden ansvarar för kulturfrågor på regional nivå. Hur de statliga medlen fördelas och redovisas utgår från de mål, som formulerats för den statliga kulturpolitiken. Skolornas verksamheter styrs av de mål som fastställts på statlig nivå, av läroplaner, programmål, kurs- och ämnesplaner samt av lagar och förordningar för skolväsendet. Krav på redovisning och uppföljning av utbildningarnas kvalitet finns för respektive skolform. Intern styrning Landstingsplanen Vision: Ett jämlikt Dalarna - för friskare och tryggare liv Övergripande mål och styrkort. Visa vägen - Dalarnas kultur- och bildningsplan Planen visar hur den regionala bildnings- och kulturverksamheten i Dalarna ska utvecklas och främjas. Planen är ett instrument för planering och tjänar som underlag i dialogen med staten om de regionala kulturmedlen. Med den nya samverkansmodellen ska landsting och regioner avgöra vilka verksamheter som ska få statligt stöd. Centralt i planen är att utveckla dialogerna med Dalarnas kommuner, de professionella kulturskaparna, föreningsliv, folkbildning och andra aktörer som gör att Dalarna har ett rikt kulturliv. Övergripande landstingspolicyer och planer De övergripande policyer som beslutas återfinns på Landstingets intranät. Ett ledningssystem är under implementering och ska omfatta all verksamhet i Landstinget Dalarna. Organisation och arbetssätt Kultur- och bildningsförvaltningen arbetar i en organisation som spänner över många skilda verksamheter. I samverkansmodellen för länets kulturplan ingår flera externa kulturverksamheter utanför Landstingets organisation. Kultur- och bildningsförvaltningens kansli och stab arbetar för att stödja enheterna inom förvaltningen och samverkansmodellen. Samordning och dialog är idag en större del av förvaltningsansvaret. Idag finns ett strategiskt ansvar för att främja utveckling och förnyelse inom alla verksamheterna. Förvaltningschefen har en ledningsgrupp där cheferna för de tre folkhögskolorna, Musikkonservatoriet, Film i Dalarna, Enheten Scen Dans Konst, Länsbibliotek Dalarna samt ekonomi- och personalchef ingår. Fyra strateger inom områdena kommunikation, barn och unga, projekt och samverkan arbetar förvaltningsövergripande med utvecklingsarbete och utgör förvaltningschefens närmaste stöd i verksamheten. 4

5 Kultur och bildningsförvaltningens organisation v Styrning Kultur- och bildningsnämnden (KBN) är styrelse för verksamhet vid fyra skolor i länet. Av dessa är tre folkhögskolor och belägna i Mora, Malung samt Borlänge (Fornby). Vid Musikkonservatoriet Falun bedrivs en riksrekryterande spetsutbildning i musik på gymnasienivå. En eftergymnasial högskoleförberedande utbildning bedrivs med Musik i Dalarna som huvudman. KBN ger bidrag till länets fyra rörelseägda folkhögskolor samt ersättning till andra folkhögskolor utanför länet som har studerande från Dalarna. KBN fördelar bidrag till ideella organisationer, funktionsnedsättningsorganisationer, politiska ungdomsförbund och studieförbund på regional nivå. Vidare ansvarar KBN för stipendieutdelning ur Bröderna Molanders stipendiefond, Västerbergslagens Hästförsäkringsbolags stipendiefond samt vissa mindre stipendiefonder som skolorna handlägger. Kultur- och bildningsnämnden ansvarar för tre kulturbasenheter: Film i Dalarna - ett resurscentrum med uppdrag att utveckla, främja och stödja filmkulturell verksamhet i länet. Länsbibliotek Dalarna - främjar samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet inom biblioteksområdet samt samverkar med regionala och nationella biblioteksaktörer. Enheten Scen Dans Konst samlar konsulenterna inom Länskonst Dalarna, Dans i Dalarna och Scenkonst Dalarna, vars uppdrag är att främja och stödja utvecklingen inom de respektive konstarterna. I enheten ingår även Mentalvårdsmuseet - psykiatrihistoriskt museum i Säter och Landstingets konstarkiv/konstenhet, som arbetar med konstnärlig gestaltning av 5

6 landstingets lokaler och tillsammans med Landstingsfastigheter tillämpar enprocentsregeln vid ny-, om- och tillbyggnationer. Landstinget Dalarna är ensam stiftare för stiftelserna Musik i Dalarna och Dalateatern. Landstinget och Dalarnas Fornminnes- och Hembygdsförbund är stiftare för stiftelsen Dalarnas museum. Det årliga anslaget fördelas av KBN. Folkmusikens Hus, Dalarnas folkrörelsearkiv, Arkivcentrum Dalarna, Dalarnas hemslöjdsförbund och Avesta Art är externa verksamheter med regionala uppdrag som får bidrag från KBN. Verksamhetsplaner och uppdragsöverenskommelser delges Kultur- och bildningsnämnden och följs upp i samband med nämndens dialoger. Samtliga ovan uppräknade kulturverksamheter, förutom Mentalvårdsmuseet och Landstingets konstarkiv/konstenhet, medfinansieras av staten och omfattas av den så kallade samverkansmodellen. I KBN:s uppdrag ingår också att årligen utse årets kulturpristagare, två kulturstipendiater samt fyra unga kulturstipendiater. KBN lämnar även regionala bidrag till vissa andra kulturverksamheter i länet. Föreningar/organisationer kan söka projektstöd som delas ut två gånger per år. Under 2017 finns även särskilda medel för att främja integrationsarbete. Uppföljningsansvar KBN ansvarar för att årligen följa upp och redovisa till Statens Kulturråd hur de statliga medlen används. Detta sker genom en kvantitativ och kvalitativ uppföljning. KBN ansvarar för att årligen följa upp och kvalitativt redovisa folkhögskolornas verksamhet till Folkbildningsrådet. KBN ansvarar för att följa upp att Musikkonservatoriet Falun har den kvalitet och de resurser som krävs för att uppfylla nationella mål och genomföra utbildningen enligt de krav som ställs i skollagstiftningen. KBN ska hålla sig underrättad om verksamheten i stiftelserna ovan samt följa verksamheten i de stiftelser inom sitt område där Landstingsfullmäktige utser representant i styrelsen. 6

7 OMVÄRLDEN Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion Landstinget Dalarna, med Kultur- och bildningsförvaltningen som samordnare, ska i enlighet med avsiktsförklaringen, vara en aktiv part i arbetet med Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion. I februari 2015 antogs den regionala strategin Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion. Målen i strategin är att unga i Dalarna ska känna att tillvaron är meningsfull och att de blir sedda, att unga i Dalarna ska känna att de kan påverka såväl sina egna liv som länets utveckling, och att unga ska känna att de har goda möjligheter att skaffa sig utbildning och arbete i Dalarna. Kopplad till strategin finns en avsiktsförklaring som anger hur Dalarnas femton kommuner, Landstinget Dalarna och Region Dalarna avser arbeta för att Dalarna ska bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion. Vägen in Landstinget Dalarna har jämte alla dalakommuner, regionala organisationer samt flera myndigheter skrivit under avsiktsförklaringen Vägen in som syftar till att samordna och underlätta för mottagande och integration av nyanlända. Avsiktsförklaringen omfattar samverkan inom fem områden, där kultur och bildning tagit på sig ansvaret att samordna det femte, Vägen till social sammanhållning och delaktighet. Inom biblioteksområdet kommer detta att ställa ökade krav på tillgången till medier på andra språk än svenska och kräva ökad samverkan mellan biblioteken. Svenska för invandrare, etableringskurser och studiemotiverande kurser är verksamheter på folkhögskolor som finansieras utanför det ordinarie statsbidraget. Målgrupperna är nyanlända och arbetssökande och folkhögskolorna kan göra viktiga insatser. För att tydliggöra förvaltningens roll i arbetet fortsätter man att delta i REGLAB:s lärprojekt Integration regionernas roll. Integration och språkundervisning Folkbildningen är en viktig aktör i det nationella integrationsarbetet. Även om antalet asylsökande är betydligt lägre än vid samma tid föregående år, kommer det under en lång framtid att finnas många människor som är i behov av god integration. Regeringens förtroende för folkbildningens kompetens att jobba med dessa frågor avspeglas i satsningar som Svenska från dag 1 samt Etableringskurs på folkhögskola. Landstingets folkhögskolor kan erbjuda en miljö med stor blandning av människor med olika bakgrund och erfarenheter, samt kompetens och erfarenhet när det gäller arbetet med integration. Den demografiska utvecklingen gör att arbetsmarknaden i Dalarna är beroende av arbetskraftsinvandring. Här kan och vill landstingets folkhögskolor spela en viktig roll som utbildningsanordnare, både när det gäller grunden till fortsatta studier, samt validering och svenskundervisning för att utrikesfödda personer som redan har en utbildning ska kunna bli anställningsbara på den svenska arbetsmarknaden. 7

8 Fristadsprogrammet Hoten mot konstnärer och journalister mot det fria ordet ökar i stora delar av världen. Därför är det oerhört viktigt att det finns fristäder dit konstnärer och journalister snabbt kan komma när förföljelsen och hoten börjar. Under tog Landstinget Dalarna emot en fristadsfotograf, som nu efter programmets avslut har fått uppehållstillstånd och kan leva och verka i frihet. Fristadsfotografens närvaro och engagemang har bidragit till att lyfta frågor som yttrandefrihet, demokrati och delaktighet i olika sammanhang, där våra verksamheter blir involverade och syftet har också varit att inspirera kommunerna att själva ta emot fristadskonstnärer. Landstingets engagemang i fristadsprogrammet kommer att utvärderas och dokumenteras för att se hur ett fortsatt engagemang eller åtagande skulle kunna se ut och även kunna vara till stöd för kommuner som vill engagera sig i fristäder. Nationell biblioteksstrategi Regeringen gav 2015 Kungliga biblioteket i uppdrag att senast 1 mars 2019 lämna förslag till en nationell biblioteksstrategi för att främja samverkan och kvalitetsutveckling inom det allmänna biblioteksväsendet. Syftet är att det ska finnas en biblioteksverksamhet av hög kvalitet i hela landet som är förberedd för framtidens utmaningar och uppfyller de krav som ställs i bibliotekslagen. Under 2016 lämnade utredarna en lägesrapport som tecknar läget i biblioteksväsendet i Sverige idag. Lägesrapporten är avsedd för politiker och andra beslutsfattare. Redan 2016 har utredarna lämnat förslag till regeringen på en treårig satsning där Kungliga biblioteket ges ansvaret att tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna samordna en utbildning av landets bibliotekspersonal för att de i sin tur ska ge Sveriges invånare ett digitalt kompetenslyft och öka den digitala delaktigheten. Satsningen kallas Digitalt först med användaren i fokus och omfattar 25 miljoner kr årligen under tre år. Kungliga biblioteket föreslås få medel för detta i sin budget för 2018, men redan under 2017 kommer de regionala biblioteksverksamheterna att behöva förbereda sig för den omfattande satsningen genom förankring, resurssättning och planering. Satsningen tar avstamp i samhällets utmaningar vad gäller digitalisering utifrån Medieutredningen, Demokratiutredningen och Digitaliseringskommissionen samt regeringens och SKL:s gemensamma uttalade ambition att Sverige ska vara bäst i världen på att nyttja digitaliseringens möjligheter. 8

9 Hållbarhetsarbete och agenda 2030 Agenda 2030 är en fortsättning på de tidigare så kallade Millenniemålen. De nya målen har ett bredare perspektiv. Agenda 2030 innehåller 17 mål och 169 delmål, och ger en helhetsbild för hållbar utveckling i sociala-, ekonomiska- och miljömässiga frågor. Målen är utformade så att alla världens länder blir inkluderade, rika som fattiga, för att både på olika och på liknande sätt kämpa för en hållbar framtid. Sverige vill vara en av de ledande nationerna i arbetet. Folkbildningen kan komma att spela en viktig roll i detta arbete. Bara genom en bred folklig uppslutning blir det möjligt att lyckas med de ambitiösa målen. Landstingets folkhögskolor har redan påbörjat arbetet. Det finns en bred kompetens om frågorna på skolorna som kan utnyttjas både i folkhögskolornas ordinarie kursverksamhet och för insatser i hela landstinget och gentemot allmänheten. Landstinget Dalarna har genom den kompetens som finns möjlighet att ta ledningen i ett strukturerat arbete med processer för hållbar utveckling och hälsa. Lärarlegitimationer Från och med 1 juli 2015 krävs lärarlegitimation för att få undervisa inom svenskt skolväsende upp t.o.m. gymnasiet. Musikkonservatoriet Falun har under 2014 lämnat in en ansökan till utbildningsdepartementet om undantag från legitimationskravet i musikämnena. Departementet har inte svarat än. I de gymnasiegemensamma ämnena bedrivs undervisningen med legitimerade lärare. Regeringen, som är införstådd i frågan, har under hösten tillsatt en utredning som ska titta på bl.a. lärarförsörjningsproblematiken för spetsutbildningar. Rektor ingår i en nationell grupp som arbetar för att spetsutbildningar ska kunna få dispens från lagen. Kulturskoleutredning Kulturskoleutredningen - En inkluderande kulturskola på egen grund SOU 2016:69 föreslår en ny infrastruktur som tar sin utgångspunkt i nationella mål för kulturskolan, samt att de kommunala kulturskolorna samordnas på regional nivå. Kultur- och bildningsförvaltningen avser att föra dialog med länets kulturskolechefer om hur Landstinget kan ha en stödjande roll i en sådan samverkan. Kultur- och bildnings utvecklingsstrateg för barn och unga kommer följa upp frågan hur barn och ungas tillgång till ett brett och varierat kulturskoleutbud kan ökas. 9

10 Koppling till andra politikområden I EU 2020 är kompetensförsörjning prioriterad och det livslånga lärandet ett av flaggskeppsinitiativen. Kreativa Europa är ett program inom bidragsgivningen i EU, direkt kopplat till kulturområdet. Inom bildningsområdet finns Erasmus och Cosme m fl som kan vara intressanta för våra verksamhetern. Region Dalarna har antagit en regional utvecklingsplan, Dalastrategin där kultur- och bildningsområdet ingår. Kultur- och bildningsförvaltningen håller sig uppdaterade om de möjligheter som finns att utveckla kultur och bildning i förhållande till hälsa, ungdomar och kulturella kreativa näringar (KKN). Arbetsmiljö Landsting och kommuner har stora utmaningar framför sig som innebär särskilda ansträngningar för både verksamhet och medarbetare. Sjuktalen är jämförelsevis höga och fokus flyttas från reaktivt till förebyggande arbetsmiljöarbete. Perspektivet flyttas från individ till organisationsnivå för att kunna skapa friska arbetsplatser och ett hållbart arbetsliv. Bakgrunden är bl.a. ökad psykisk ohälsa. Föreskriften OSA organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) trädde i kraft den 31 mars 2016 och togs fram till följd av ovanstående. Den reglerar arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön samtidigt som den preciserar arbetsgivarens skyldigheter att systematiskt och återkommande undersöka, genomföra och följa upp verksamheten så att en bra arbetsmiljö uppnås. 10