Fornlämning 55:1 Skavet, Inlängan S-1. Arkeologisk undersökning 1989 av skadad hustomtning

Transkript

1 Fornlämning 55:1 Skavet, Inlängan S-1. Arkeologisk undersökning 1989 av skadad hustomtning Torhamn socken, Karlskrona kommun Blekinge museum rapport 2015:5 Thomas Persson

2 Innehåll Bakgrund... 2 Topografiska förhållanden... 3 Fornlämningsmiljö... 5 Undersökningen... 7 Resultat... 9 Fyndtabell Blm Referenser Administrativa uppgifter Bilaga 1 Schaktplan Bilaga 2 Sektion

3 Bakgrund Blekinge museum genomförde 1989 en arkeologisk undersökning av en skadad tomtning vid Skavet på Inlängan, fornlämning 55:1 i Torhamns socken, (lst dnr ). Undersökningen ingick i ett inventerings- och dokumentationsprojekt rörande säsongsbosättningar i skärgården. För arbetet svarade arkeolog K-A Björkquist. Undersökningen finansierades delvis genom statsbidrag. Rapporten är upprättad av Thomas Persson, tidigare 1:e antikvarie vid Blekinge museum. Riksantikvarieämbetets förstagångsinventering i Östra skärgården genomfördes sommaren inkom till länsstyrelsen uppgifter om förhistoriska fynd i en tidigare ej registrerad tomtning på Inlängan. Vid besiktning och en första rekognoscering påträffades på ön ett flertal tidigare okända fornlämningar, tomtningar, kåsar och stensättningar. Länsstyrelsen uppdrog därför åt Blekinge museum att företa en ny inventering av öarna i Östra skärgården. Revideringen, som genomfördes , omfattade sammanlagt ett 70-tal öar. Totalt besiktigades 194 objekt, varav 108 var nyfynd. Materialet omfattar 128 tomtningar, 36 kåsar, 12 stensättningar samt 18 övriga objekt (Björkquist 1991). Figur 1 Undersökningsområdet markerat på Vägkartan resp. Terrängkartan 2

4 Topografiska förhållanden Östra skärgården kan indelas i två topografiska delområden. Arkipelagens västra del är relativt bruten medan öarna mot Ö och SO uppvisar en flack struktur med låglänta stränder. Berggrunden utgörs av ett s.k. urbergspeneplan en genom erosion utjämnad berggrundsyta, vilken till stora delar är moräntäckt. Högsta punkten i denna del av skärgården finns på Inlängan och utgörs av en strandvall, som ligger 9-10 m ö h. Större delen av ön ligger under 5 m nivån. Figur 2 Undersökningsområdet markerat på LIDAR-karta, ekvidistans 0,5 m Pollenanalyser från en mosse på norra delen av Inlängan visar att ön under tidig yngre stenålder haft en vegetation av lågvuxen urskog dominerad av ek men även med lind, ask, alm, avenbok och hassel (Berglund 1966). Redan under mellanneoliticum skedde svedjeröjning. Under järnålder/medeltid karakteriserades landskapet av halvöppna hagmarker med björk och någon ek. Under medeltid uppkom också helt öppna ljunghedar på ön. Av en beskrivning från 1707 över tidigare ej skattlagda öar framgår att Östra skärgården då bestod av ett 3

5 trädlöst beteslandskap.(berglund 1964). Frånsett smärre områden med under 1900-talet planterad tall och gran utgörs vegetationen på Inlängan idag av enbuskmark med mellanliggande rester av ljunghed. Vid jordrevningen 1671 har av Östra skärgårdens öar då endast Ungskär och Stenshamn fast bosättning. Övriga har utnyttjats för extensivt bete och i vissa fall haft karaktär av häradsallmänningar. Inlängan får fast bosättning under1700-talet och ön friköps från Kronan. Under 1800-talet ökar befolkningen kraftigt i Östra skärgården och uppgår på 1880-talet till ca 1200 personer (Andersson m fl, 1986). Med nya båttyper och förbättrade kommunikationer förändrades skärgårdsfiskarnas villkor i grunden. Under efterkrigstiden minskade den bofasta befolkningen drastiskt. På Inlängan finns idag endast ett fåtal åretruntboende. Figur 3 Undersökningsområdet markerat på historisk karta, Inlängan nr 1 avmåtning Aktbeteckning I37-24:1 4

6 Fornlämningsmiljö Den undersökta tomtningen är belägen vid Skavet på Inlängans nordligaste del. Anläggningen ligger ca 4 m över dagens medelvattenyta i en enbuskbevuxen svacka mellan låga bergryggar. 20 m N härom finns ytterligare en tomtning, rektangulär, 7 x 4 m, Torhamn 55:2. På strandplanen strax norr härom är en förmodad, helt övertorvad kås samt strax intill denna en kallmurad brunn, Torhamn 55:3-3. Vid fornminnesinventeringen 1969 registrerades på Inlängan en lokal med ca 15 tomtningar, Torhamn 26:1, belägen vid Vinnehamn på öns västra sida. Vid revideringsinventeringen påträffades utmed öns stränder ytterligare 14 lokaler med sammanlagt 20 tomtningar. Tomtningarna ligger vanligen enstaka men i några fall i grupper om 2-3. Ofta finns kåsar i anslutning. På öns östra sida registrerades två runda stensättningar, Torhamn 57:1 resp. 58:1. (Björkquist 1990; 1991). På öns högsta punkt finns rester av ett delvis undersökt gravfält med hällkistor från stridsyxkultur alt. senneoliticum, Torhamn 25:1, (Berglund m fl 1964). Figur 4 Fornlämningsöversikt 5

7 Figur 5 Skavet från sjösidan Figur 6 Tomtning 55:1 före avtorvning, foto från NO 6

8 Undersökningen Undersökningen föranleddes av att förhistoriska fynd framkommit i några smärre gropar i den tidigare ej registrerade tomtningen. Enligt uppgift var avsikten med grävandet att hämta blomjord! Bland de tillvaratagna fynden fanns ett 40-tal keramikskärvor av grovt magrat gods samt fragment av en järnkniv och en nit. Den med enbuskar tätt bevuxna anläggningen röjdes och löst material från groparna sållades, varvid ytterligare några keramikskärvor, brända samt flintavslag påträffades. Efter avtorvning, vid vilken ytterligare fynd av samma slag tillvaratogs, framträdde tomtningens form och uppbyggnad tydligare. Den är kvadratisk, 6,5 x 6,5 m st (N- S), och består av m breda, 0,25 0,6 m höga vallar av 0,3 0.9 m stora stenar. Stenarna är lagda i ett par skift. Den har ett tydligt inre liv av delvis kantställda stenar. I tomtningens västra vall är en 0,5 m bred öppning. Två korsande profiler lades ut över anläggningens centrala del, varefter respektive kvadrant handgrävdes. Allt material sållades. Under grästorv och förna fanns ett 4 12 cm tjockt ljusbrunt, humöst sandlager, L 1. Spridda i lagret, med störst frekvens i den NÖ, låg keramikskärvor, järnfragment och brända. Ytligt låg från vallarna nedrivna stenar. Under detta skikt vidtog ett cm mäktigt starkt sotfärgat lager av grusig sand med stor inblandning av småsten till stor del eldpåverkad, L 2. De recenta groparna hade nått ner i detta lager, se profil C-D. I lagret låg fynd av samma slag som tidigare tillvaratagits men i avsevärt större mängd. Fyndfrekvensen var störst i anläggningens norra del. Förutom keramik, brända och flinta framkom bronsspiralen till ett dräktspänne samt några järnnitar. Stenarna i tomtningens vallar låg på och var delvis nergrävda i L 2. Endast ytan innanför stenvallarna undersöktes. Under det sotfärgade lagret fanns ett 2-5 cm tjockt ljusbrunt sandlager, L 3, i vilket ytterligare fynd av samma karaktär som tidigare påträffades. Ytligt i lagret fanns i den NÖ en koncentration av keramikskärvor, som sannolikt härrör från ett och samma kärl. L 3 vilade på den grusiga bottenmoränen. 7

9 Fornlämning 55:1 Skavet, Inlängan S-1. Arkeologisk undersökning 1989 av skadad hustomtning Figur 7 Tomtning 55:1 efter avtorvning, foto från NO Figur 8 Tomtning 55:1 efter avtorvning, foto från SO 8

10 Resultat Undersökningen visar att tomtningen har en regelbunden kvadratisk form med ett tydligt inre liv av delvis kantställda stenar. De omgivande vallarna är utrasade men stenarna ligger ställvis i ett par skift. Tomtningen är anlagd på ett starkt sotfärgat kulturlager av boplatskaraktär. I lagret framkom talrika skärvor av enkel brukskeramik, fragment av ett dräktspänne, järnnitar, flinta, brända mm. Keramiken kan till sin karaktär dateras till vendeltid/vikingatid. Inga av de framkomna fynden kan med någon säkerhet knytas till tomtningen och relationen i tid mellan tomtning och kulturlager kan således inte avgöras. Figur 9 Vy mot stranden med tomtning 55:2, foto från S 9

11 Fornlämning 55:1 Skavet, Inlängan S-1. Arkeologisk undersökning 1989 av skadad hustomtning Figur 10 Tomtning 55:2 (i förgrunden) samt 55-1, foto från NO Figur 11 Tomtning 55:1, L1 nedtaget, foto från NO 10

12 Fornlämning 55:1 Skavet, Inlängan S-1. Arkeologisk undersökning 1989 av skadad hustomtning Figur 12 Tomtning 55:1, detalj av södra vallen Figur 13 Tomtning 55:1, L 1 i de norra kvadranterna nedtaget, foto från Ö 11

13 Figur 14 Tomtning 55:1, L 2 nedtaget i den östra delen, foto från N Figur 15 Tomtning 55:1, detalj av södra vallens inre liv av delvis kantställda stenar, foto från V 12

14 Figur 16 Sektion C-D, detalj Det påträffade boplatslagret har genom sitt läge i ytterskärgården ett stort vetenskapligt intresse. Är det resultatet av säsongsfiske/-fångst eller en bosättning av annan karaktär? På såväl Inlängan som på flera andra angränsande öar finns kåsar, som genom sitt läge högt ovanför nuvarande medelvattenyta kan ha varit i bruk redan under vikingatid. Flera liknande lokaler kan således finnas. En osteologisk analys samt C14-datering bör göras av vid undersökningen tillvarataget material. Vidare bör kulturlagrets utbredning närmare klarläggas genom sondering/provschakt. För att få ny kunskap om skärgårdens utnyttjande vid övergången mellan förhistorisk tid/medeltid bör på sikt en utökad undersökning av boplatslagret vid Skavet göras. 13

15 Lämningar efter säsongsbosättningar i form av hustomtningar och kåsar finns längs hela Blekingekusten från Hanö i väster till Utlängan i öster. Under 2000-talet har fornminnesinventeringen reviderats även i övriga delar av skärgården och flera tidigare okända lokaler med tomtningar har registrerats. Koncentrationen till Östra skärgården är dock alltjämt markant. I ett par artiklar i Blekingeboken 1977 och 1980 behandlade Ingemar Atterman det då kända beståndet (Atterman 1977; 1980). Den senare uppsatsen redovisar resultaten av en arkeologisk undersökning 1972 på Pilkaholmen i Ronnebyskärgården (Björkquist/Persson 1972). Undersökningen omfattade ett par tomtningar och kåsar. Fynden spänner över perioden från medeltid till 1600-tal. Osakkunnigt tillvaratagna fynd i en tomtning på Hanö antyder att denna använts ännu under 1700-talet. Tomtningarna uppvisar således en stor spridning i tid något som f ö även gäller motsvarande lämningar längs övriga svenska ostkusten (Norman 1993). Figur 17 Registrerade tomtningar längs Blekingekusten 14

16 Figur 18 Registrerade tomtningar längs Blekingekusten, detalj Östra skärgården Med sina hela 15 kända lokaler med tomtningar intar Inlängan en särställning i skärgården. Tillhörig Kronan, belägen i ytterskärgården och utan fast bosättning har ön uppenbarligen varit en viktig replipunkt för fiske och jakt. Tillsammans med Tärnö, Gö, Hasslö, Sturkö, Senoren och Utlängan finns Inlängan (Aenlanghus) med i den s.k. ö-listan i Kung Valdemars jordebok från I förteckningen redovisas de öar runtom i riket, där kungen hade hus och annan egendom. Hur ö-listans uppgifter ska tolkas är omdiskuterat. Anna Lihammer har pekat på såväl kongelevens som husens strategiska lägen i anslutning till dåtidens kommunikationsstråk (Lihammer 2007). En tänkbar förklaring är att Kronan haft stödjepunkter på de aktuella öarna också för kontroll av saltsjöfisket (Persson 2014). 15

17 Fyndtabell Blm FNR KONTEXT SAKORD MATERIAL VIKT (G) 1 Lager 1 + stenrens. SÖ 2 Lager 1 + stenrens. SÖ 3 Lager 1 + stenrens. SÖ 4 Lager 1 + stenrens. SV 5 Lager 1 + stenrens. SV 6 Lager 1 + stenrens. SV 7 Lager 1 + stenrens. SV 8 Lager 1 + stenrens. SV 9 Lager 1 + stenrens. NÖ 10 Lager 1 + stenrens. NÖ 11 Lager 1 + stenrens. NÖ 12 Lager 1 + stenrens. NÖ 13 Lager 1 + stenrens. NÖ 14 Lager 1 + stenrens. NÖ 15 Lager 1 + stenrens. NV 16 Lager 1 + stenrens. NV 17 Lager 1 + stenrens. NV Brända ANTAL FYND- STATUS ANMÄRKNING Ben Fragment L1 (0-6cm) Avslag Flinta 5 4 Keramik Fragment Keramik 32 6 Fragment 1 mynningsbit Bränd lera Lera 3 2 Lerklining? Skiffer Bergart 6 1 Brända Ben Fragment Avslag Flinta 1 1 Keramik Fragment Bränt Ben Fragment Obrända Ben 1 2 Fragment 1 del av tand Avslag Flinta 8 4 Eldpåverkade Skiffer Bergart 2 1 Järnföremål Brända Järn 3 1 Keramik 26 8 Fragment Ben Fragment Avslag Flinta 4 5 Eldpåverkade 16

18 18 Lager 1 + stenrens. NV 19 Lager 2. NV 20 Lager 2. NV 21 Lager 2. NV 22 Lager 2. NV 23 Lager 2. NÖ 24 Lager 2. NÖ 25 Lager 2. NÖ 26 Lager 2. NÖ 27 Lager 2. SÖ 28 Lager 2. SÖ 29 Lager 2. SÖ 30 Lager 2. SÖ 31 Lager 2. SÖ 32 Lager 2. SÖ 33 Lager 2. SÖ 34 Lager 2. SÖ 35 Lager 2. SV 36 Lager 2. SV 37 Lager 2. SV 38 Lager 3. NV 39 Lager 3. NV 40 Lager 3. NÖ 41 Lager 3. NÖ 42 Lager 3. NÖ 43 Lager 3, öv. NÖ. Golv 1 Järnnit/- spik Järn 2 1 Del av järnnit/- spik; huvud Keramik Fragment 1 mynningsbit. Delvis rabbad Avslag Flinta avslag med retusch Brända Ben Fragment Järnfrag- Järn 6 4 Del av bl a ment järnspik/-nit, skaft Keramik- Keramik Fragment skärvor Brända Ben Fragment Järnnit/- Järn 3 1 Del av järnnit/- spik spik; huvud Träkol Kol 2 5 Keramik 14 2 Fragment Brända Ben 32 >200 Fragment Bronsspiral Brons 2 1 Del av bronsspiral Brända Ben 14 4 Fragment Träkol Kol 1 21 Keramik Fragment Brända Ben 299 >500 Fragment Avslag Flinta avslag med retusch Järnfrag- Järn 3 13 ment Järnnitar/- Järn 5 3 Del av huvud till spikar järnnitar/-spik Järnnitar/- Järn 14 6 Del av skaft till spikar järnnitar/-spikar Järnnitar/- Järn 12 2 Del av huvud+skaft spikar till järnnit/-spikar Skiffer Bergart Keramik Fragment 1 mynningsbit Brända Ben 9 61 Fragment Avslag Flinta 1 2 Eldpåverkade Keramik Fragment 4 mynningsbitar. 1 bottenbit 17

19 44 Lager 3, öv. NÖ. Golv 1 45 Lager 3, öv. NÖ. Golv 1 46 Lager 3. SÖ 47 Lager 3. SÖ 48 Lager 3. SÖ 49 Lager 3. SÖ 50 Lager 3. SV 51 Lager 3. SV 52 Fynd från/efter avtorvning 53 Fynd från/efter avtorvning 54 Fynd från/efter avtorvning 55 Sållfynd från dumphög 56 Sållfynd från dumphög 57 Sållfynd från dumphög 58 Lösfynd. Insamlare: G Johansson 59 Lösfynd. Insamlare: G Johansson 60 Lösfynd. Insamlare: G Johansson 61 Lösfynd. Insamlare: G Johansson 62 Lösfynd. Insamlare: G Johansson 63 Lösfynd. Insamlare: G Johansson Avslag Flinta 1 1 Brända Ben 3 14 Fragment Avslag Flinta 2 1 Eldpåverkad Brända Ben Fragment Skiffer Bergart Brända Keramik Fragment Tillvaratagna av Gösta Johansson Ben Fragment Tillvaratagna av Gösta Johansson Avslag Flinta 2 1 Tillvarataget av Gösta Johansson Avslag Flinta 6 1 Eldpåverkad Skiffer Bergart 4 1 Keramik 70 7 Fragment Brända Ben Fragment Träkol Kol 6 19 Brända Ben Fragment Tillvaratagna av Gösta Johansson Keramik 14 5 Fragment Tillvaratagna av Gösta Johansson Avslag Flinta 8 2 Tillvaratagna av Gösta Johansson Keramik- Keramik Fragment 2 mynningsbitar. skärvor Kraftigt magrat gods Bränt Ben 2 1 Fragment Järnnit/- spik Järnnit/- spik Järn 4 1 Del av järnnit/- spik; huvud + del av skaft Järn 2 1 Del av järnnit/- spik; skaft 18

20 64 Lösfynd. Insamlare: G Johansson 65 Lösfynd. Insamlare: G Johansson Järnföremål Järn 8 2 Delar av odefinierade järnföremål Kniv Järn 22 4 Delar av järnkniv Referenser Andersson, J.,/ Berglund, B.E./Larsson, A.,/ Lundgren, U., 1985: Torhamns ytterskärgård. Natur och naturvärden. Länsstyrelsens rapport 1986:2 Atterman, I., 1977: Fiskeläger vid Blekingekusten. Blekingeboken Atterman, I., 1980: På Pilkaholmen. Glimtar ur livet i ett blekingskt fiskeläger. Blekingeboken Berglund, B. E., 1964 a: Landskapsbilden i Blekinge östra skärgård för 250 år sedan. Blekingeboken. Berglund, B.E./Petré, R.,/Salomonsson, B., 1964 b: Hällkistorna på Inlängan. Blekingeboken. Berglund, B.E., 1966: Late Quaternary vegetation in eastern Blekinge, southeastern Sweden.A pollenanalytic studie II. Postglacial time. Opera Botanica. Björkquist, K-A., 1991: Inventerat igen. Delrapport från östra skärgården. Blekinge museum. Björkquist, K-A/Perrson, Th., 1972: Rapport om undersökning och av anläggningar ingående i husgrundsområde, Raä inv 1970/ på Pilkaholmen och Saltärna, Ronneby sn, Blekinge. Blekinge museum. Lihammer, A., 2007: Bortom riksbildningen. Människor, landskap och makt i sydöstra Skandinavien. Lund Studies in Historical Archeology 7, Lund. Norman, P., 1993: Medeltida utskärsfiske. En studie av fornlämningar i kustmiljö. Nordiska Museets Handlingar 16. Persson, Th., 2014: Gölandet före Göholm. Blekingeboken. 19

21 Administrativa uppgifter Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: Blekinge museum dnr: (1989) Undersökningstid: Personal: K-A Björkquist Läge: 62F1ES Inlängan Koordinatsystem: SWEREF 99TM Koordinater förundersökningsytans sydvästra hörn: Dokumentation: / Mätdata och digitala fotografier förvaras i Blekinge museum Fynd: Blm Kartanvändning: LMV i2014/00931 LMV Ur Historiska Kartor 20

22 Bilaga 1 Schaktplan 21

23 Bilaga 2 Sektion 22