Projektbeskrivning post doc forskning Principalansvar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektbeskrivning post doc forskning Principalansvar"

Transkript

1 Projektbeskrivning post doc forskning Principalansvar Ansvar för annans vållande ansvars- och begränsningskriterier för principalansvar Traditionell frågeställning i aktuell rättsmiljö Som den kanske största nyheten vid den stora skadeståndsreformen år 1972 infördes ett allmänt principalansvar. Arbetsgivaren svarar härigenom för merparten av de skador som de anställda vållar i tjänsten. Principalansvaret omfattar ett stort och viktigt rättsområde. Det är därför ytterst förvånande att regeln ännu snart fyrtio år efter dess införande inte har varit föremål för någon mer omfattande rättsvetenskaplig analys; för övrigt inte ens en mer begränsad sådan, utöver enstaka artiklar. Det framstår därför vara hög tid att ta sig an denna lucka i doktrinen. 1. Från reformtid till nutid 1.1 En dynamisk skadeståndsrätt Skadeståndslagen (SkL) är av grundläggande natur och den äger generell tillämpning. 1 Regelverket är emellertid långt ifrån uttömmande. I den praktiska rättstilllämpningen måste ett stort antal frågor besvaras med utgångspunkt i allmänna rättsgrundsatser, varvid vissa grundsatser om skadeståndsansvar ibland går längre, eller tvärtom någon gång är mer inskränkta, än vad som direkt följer av lagen. 2 Dessutom modifieras ansvaret och ersättningsrätten genom speciallagstiftning på olika områden. Ytterst påverkas skadeståndssituationen av eventuella avtal eller närliggande partsförhållanden. De lagstadgade reglerna kompletteras på så sätt av särskilda uttryckliga eller oskrivna principer och bestämmelser. 1 Se 1:1 SkL. 2 Se prop 1972:5 s 448 ff, 623 och 648; Bengtsson/Strömbäck, Skadeståndslagen 36 ff. Jfr vidare Bengtsson, Allmänna principer om kontraktsansvar? s 17 ff.

2 Skadeståndsrätten är i väsentliga delar en dynamisk rättsdisciplin med stark förankring i den allmänna samhälls- och rättsutvecklingen. I stora delar har den närmare uttolkningen av lagreglerna och innebörden av enskilda rekvisit överlämnats till de dömande instanserna. 3 En orsak härtill är, som Nordenson påpekar, att skadeståndsrätten allmänt sett lämpar sig föga för en legislativ detaljreglering. Åtskilliga frågor måste i stället finna sin lösning i rättstillämpningen, varvid de rättstillämpande organen följaktligen är i stort behov av vägledande uttalanden av lagstiftaren. 4 Att skadestånd anges utgå under viss förutsättning, innebär inte att man i rättspraxis är förhindrad att gå vidare och utvidga ansvaret i olika situationer, vilket också i viss utsträckning skett. 5 Även doktrin får av naturliga orsaker stor betydelse inom ett rättsområde av denna karaktär inte minst med beaktande av den fortskridande rättsutvecklingen vilket ytterligare understryker behovet av rättsvetenskaplig diskussion och bearbetning på ett så omfattande och centralt område som arbetsgivares övergripande skadeståndsansvar för anställda. Av nedanstående framgår, att redan en enkel och ytlig genomgång av principalansvaret påvisar ett antal rättstillämpningsproblem av nog så grundläggande och ingripande karaktär. 1.1 Stora övergripande motiv kontra små konkreta argumentationslinjer Stora frågor av olika slag har sina konjunkturer inom den rättsliga diskussionen. Vid införandet av det generella principalansvaret behandlades ingående de övergripande motiven för detta samt hur ansvaret i stort var tänkt att fungera. Av de ändamål som anfördes, kan nämnas en önskan om kanalisering till den skadegörande verksamheten (ett företag ska bära den ekonomiska bördan av de risker som verksamheten genererar), behovet av att befria arbetstagaren från ansvar för sådana risker (vilka arbetstagaren inte sällan i begränsad utsträckning kan kontrollera), incitament för arbetsgivaren att säkra arbetsplatsen (prevention), försäkringsmöjligheterna (riskspridning) och mer generella rättsekonomiska argument av typ the deep pocket, varvid även värnet om den skadelidande betonades (reparation). 6 Sedan denna diskussion resulterat i ett lagstadgande, har de stora frågorna kommit i skymundan; som om redan införandet av en regel löser allt. Under de snart fyrtio år som gått, har rättsfrågan inte varit föremål för någon större debatt med undantag för det allmännas principalansvar vid myn- 3 Se exempelvis prop 1972:5 s 651; Nordenson, Lagmotiv och lagtillämpning en skadeståndsrättslig fallstudie s 385 ff och 397; Carlsson, Arbetsskada s 89 f. 4 Nordenson, Lagmotiv och lagtillämpning en skadeståndsrättslig fallstudie s Som exempel kan nämnas utvidgning av det strikta ansvaret samt ansvar vid ren förmögenhetsskada; även ersättning till anhörig när närstående dödats, har sin upprinnelse i rättspraxis. 6 Se prop 1972:5 bl a s 211 ff och 226 ff; Bengtsson/Strömbäck, Skadeståndslagen s 19 ff och 78 f; Hellner/Radetzki, Skadeståndsrätt s 153 ff.

3 dighetsutövning. 7 Faktum är dock, att under ytan för de stora reglerna och färdiga lösningarna kan uppmärksammas att mindre men nog så intressanta rättsliga frågor efterhand dyker upp. Det handlar då inte längre om reformfrågor avseende de övergripande motiveringarna för ansvaret, utan om mer juridiskttekniska detaljspörsmål kring kriterier för såväl ansvaret som dess gräns. 8 Det bör därför vara av stort värde, att rättsvetenskapligt inventera och föra upp dessa särskilda frågor och deras mönster till ytan, för att belysa dem samlat. Förarbetena till skadeståndslagen ger fortsatt ledning för tolkningen, men på många punkter kompletteras de av rättspraxis och ibland framstår dessa som rent föråldrade. Som Bengtsson/Strömbäck påpekar, har åtskilligt hänt både ur ett internationellt perspektiv och med hänsyn till de bakomliggande förhållandena i övrigt, bland annat på försäkringsområdet. I någon mån har även de värderingar som ligger bakom skadeståndslagen satts i fråga, men förarbetena har alltjämt stort inflyt-ande över HD:s bedömningar. 9 En viss återhållsamhet i den rättsutvecklande kreativiteten främjar dessutom rättssäkerhet och konsekvens vid det praktiska handhavandet av reglerna. Rättspraxis kring 3:1 SkL är emellertid inte så om-fattande som man hade kunnat förvänta tillika önska vilket försvårar både för rättstillämpningen och vid den vetenskapliga analysen, särskilt som äldre praxis till största delen är överspelad genom införandet av det generella principal-ansvaret. 10 En vidare och systematiserande rättslig analys bör på så sätt vara av särskilt värde. Som ovan nämnts, handlar motiven till stor del om stöd för att alls införa en regel om ett generellt principalansvar. Det är måhända av mindre intresse i sig att ånyo bearbeta denna motivkatalog. Av betydelse är dock att man på ett mer konkret plan kan få argumentationsstöd i olika gränsdragningsfrågor avseende riskfördelning, kanalisering, skyddsaspekter etc. Från ändamålssynpunkt är det därför givande, att i en studie undersöka hur dagens tillämpningsfrågor förhåller sig till de övergripande grundsatserna för ansvarets införande. Hur kan motiven för att 7 Jfr ändringar i 3:2 SkL, liksom införandet av 3:3 SkL. 8 Se särskilt H Andersson, Skyddsändamål och adekvans, om begränsningskriterier beträffande ansvarsgrund respektive ansvarsgräns. Jfr även Carlsson, Arbetsskada s 36 ff och 270 ff, Schultz, Kausalitet s 235 ff. 9 Bengtsson/Strömbäck, Skadeståndslagen s 19, 21 och 78 f. De omfattande motivuttalandena utmärker förarbetena till skadeståndslagen på ett sätt som inte äger motsvarighet i senare lagstiftning på området. Propositionen till den senaste lagändringen i SkL (prop 2000/01:68) är relativt kortfattad, vilket närmast får ses som ett bevis för det förtroende som de rättstilllämpande organens förmåga att hantera reglerna åtnjuter. Se vidare Bengtsson/Strömbäck, Skadeståndslagen s 19 ff; Hellner/Radetzki, Skadeståndsrätt s 153; Nordenson, Lagmotiv och lagtillämpning en skadeståndsrättslig fallstudie s 383 ff. 10 Kleineman, Arbetsgivarnas s k principalansvar två nya avgöranden i HD s 920, noterar att trots att dessa regler vid tiden för regelsystemets tillkomst utgjorde betydande nyheter, så har rättspraxis som uttolkar principalansvaret inte förekommit på ett sätt som får antas motsvara frågornas praktiska betydelse.

4 alls ålägga ett ansvar vara vägledande, avseende hur ansvaret idag ska appliceras respektive avgränsas i konkreta skadesituationer? 2. Ansvar för annan på grund av viss relationsnärhet principalansvar Principalansvar grundas på någon form av relationsnärhet till en annan person eller kollektiv av personer. Vad detta förhållande mer exakt relaterar till är långtifrån givet. Lagregeln i 3:1 SkL innehåller ett antal rekvisit, vilka bildar ramen för ansvarets omfattning, tillika dess avgränsning. Den som har arbetstagare i sin tjänst skall ersätta 1. personskada eller sakskada som arbetstagaren vållar genom fel eller försummelse i tjänsten, 2. ren förmögenhetsskada som arbetstagaren i tjänsten vållar genom brott, och 3. skada på grund av att arbetstagaren kränker någon annan på sätt som anges i 2 kap 3 genom fel eller försummelse i tjänsten. I fråga om skadeståndsansvar för staten eller en kommun gäller även vad som sägs nedan i detta kapitel. Vad som där sägs om en kommun gäller också ett landsting och ett kommunalförbund. Bestämmelsen gäller också för statlig och kommunal verksamhet, såvida skadan inte vållats vid myndighetsutövning Identifiering av principalen Det traditionella begreppet principal används inte i lagtexten. Det neutrala uttryckssättet Den som syftar i första hand på den som är att betrakta som arbetsgivare, men ansvaret har en vidare omfattning än arbetsgivare i gängse mening därav det mer obestämda uttryckssättet principalansvar. Begreppet härstammar från äldre rättsgrundsatser om visst ansvar för arbets- och uppdragsgivare. 12 Redan här uppstår en grundläggande komplikation; vem är principal och i förhållande till vem? Frågeställningen har dubbla sidor genom att den omfattar 11 Se Bengtsson/Strömbäck, Skadeståndslagen s 79; jfr 3:2 och 3:3 SkL. 12 Se prop 1972:5 s 632; Hellner/Radetzki, Skadeståndsrätt s 152. Om äldre principer beträffande principalansvar, se Lundstedt, Grundlinjer i skadeståndsrätten. Strikt ansvar II:2 s 338 ff.

5 relationen mellan två olika subjekt, nämligen den överordnat ansvarige respektive den underordnat skadevållande. Det föreligger någon form av identifikation eller närhet mellan principalen och skadevållaren, vilket gör det motiverat att i skadeståndshänseende betrakta dessa som en enhet. 13 Tolkningen av rekvisiten principal respektive arbetstagare utgör på så sätt två sidor av samma mynt, varför någon egentligen särskiljande gräns inte kan dras vid diskussionen av dessa; nedan ska ändock en övergripande tematisering kring de olika rekvisiten göras, i syfte att belysa och exemplifiera skilda gränsdragningsproblem och aktuella diskursfrågor Centrala principer om ansvarig arbetsgivare Frågor kan uppkomma om vem av flera möjliga som ska betraktas som arbetsgivare. I första hand ska en enda principal identifieras, men i undantagsfall kan flera göras solidariskt ansvariga för en enskild arbetstagares handlande. 14 Vidare måste en s k självständig uppdragstagare (independent contractor) skiljas från en underordnad medhjälpare. Den förste svarar som regel för sig själv (och som principal för sina anställda), men inte den senare; detta gäller dock inte undantagslöst. 15 Här aktualiseras detaljfrågor kring vem som ligger närmast att kontrollera, ge ledning, förebygga skada etc. 16 De stora skälen för principalansvar blir i dylika detaljfrågor konkret relevanta. Departementschefen ville å ena sidan inte göra något bestämt och allmängiltigt uttalande om beroende uppdragstagare, men vidhöll å andra sidan den principiella uppfattningen, att de som regel borde ådra uppdragsgivaren principalansvar. 17 Som intressanta rättsfall avseende frågan om ansvar utåt, alltså angående solidariskt ansvar respektive fördelning i uppdragssfären, kan nämnas NJA 1979 s 773 (inhyrd grävmaskinist), NJA 1992 s 21 (inhyrd svetsare), NJA 1994 s 162 (nyttjanderättshavare) och NJA 1998 s 617 (telekabel skadad vid grävning). Om arbetsgivaren däremot själv varit vållande faller detta ansvar som bekant inom culparegeln i 2:1 SkL. Det s k organansvaret omfattar ställföreträdare för juridiska personer som aktiebolag, föreningar, handelsbolag, dödsbon, stiftelser etc. 18 Om en person i organställning snarare agerar som arbetstagare, kan hand- 13 Se prop 1972:5 s 24 f; Hellner/Radetzki, Skadeståndsrätt s 154. Se vidare Askeland, Erstatningsrettslig identifikasjon. 14 Se prop 1972:5 s 478 f; Bengtsson/Strömbäck, Skadeståndslagen s 80; Hellner/Radetzki, Skadeståndsrätt s 162 ff. 15 Se Bengtsson/Strömbäck, Skadeståndslagen s 80 f; Hellner/Radetzki, Skadeståndsrätt s 167 ff. 16 Se SOU 1964:31 s 74 f; prop 1972:5 s 478 f; Bengtsson/Strömbäck, Skadeståndslagen s 80 f; Hellner/Radetzki, Skadeståndsrätt s 162. Se vidare nedan avsnitt Prop 1972:5 s Ställföreträdarens handlande likställs då med den ansvariges eget; sådan person kan vara exempelvis styrelse, verkställande direktör, likvidator och boutredningsman. Se Bengts-

6 landet däremot komma att falla under principalansvaret. Skillnaden får betydelse för tillämpningen av sådana regler vilka endast avser ansvar för annans vållande, som t ex jämkningsregeln i 3:6 SkL Ansvar för annan i principalansvarets gränsområden Det generella principalansvaret omfattar även ideell och icke-ekonomisk verksamhet, som vissa föreningsaktiviteter eller aktiviteter på gränsen till den rent privata eller fritidsbetonade sfären. 20 Sådan verksamhet ligger normalt utanför gängse arbetsgivar-arbetstagarsituationer, varför ansvarsbedömningen inte kan stödjas på formella ramar, utan tvärtom får grundas på rena ändamålsöverväganden utifrån den konkreta situationen. Nära relationer av skilda slag kan skadeståndsrättsligt ge upphov till två diametralt olika responser, nämligen en inkluderande respektive en exkluderande. Svårigheten ligger i att utröna kriterierna för det ena respektive det andra förhållningssättet; är exempelvis relationsnärheten mellan en förening och dess medlemmar ett argument för ansvar? 21 Fall av solidariskt principalansvar, liksom ansvar för icke formella arbetsgivare, kan betraktas som olika slag av utvidgande argumentation, medan ett insnävat synsätt träffar uppdrag vilka bedöms som privata, exempelvis väntjänster eller hushållsaktiviteter. 22 Andra situationer där exkluderande argumentationslinjer har aktualiserats, rör tjänsteuppdrag av utpräglad personlig art. 23 NJA 1973 s 42 och NJA 2000 s 639 handlar om skadeståndsansvar för konkursförvaltare respektive boutredningsman; tydligen kan man i dessa fall diskutera hur pass personligt uppdraget är, beträffande frågan om advokatbyrå kan göras ansvarig för den händelse att uppdraget utförts felaktigt. 24 son/strömbäck, Skadeståndsrätt s 56 och 82; NJA 1973 s 141 (tillfälligt intrång på arbetsplats); NJA 1979 s Bengtsson/Strömbäck, Skadeståndslagen s 56 och 379 f. Jfr vidare 3:8 och 3:9 SkL. 20 Jfr prop 1972:5 s 473 ff, 634 och 651. Se även NJA 1981 s 929 (ridflickan). 21 Jfr vidare arrangörens ansvar vid evenemang, där ju deltagarna eller besökarna inte är arbetstagare. Se det ovan nämnda NJA 1994 s 162 (ansvar vid modellflygtävling); jfr även NJA 1996 s 495 (ansvar vid exploatering av allemansrätt). Se vidare Åslund, Allemansrätten och markutnyttjande. 22 Om en utvidgad personkrets, se vidare nedan avsnitt Kleineman, Arbetsgivarens s k principalansvar två nya avgöranden i HD s 924, talar om å ena sidan s k personliga uppdrag, och å andra sidan sådana uppdrag som framstår som typiska företagsuppdrag. 24 För en diskussion, se särskilt yttrande av Sveriges advokatsamfund i NJA 2000 s 639; Kleineman, Arbetsgivarens s k principalansvar två nya avgöranden i HD s 924 ff. Jfr vidare NJA 1992 s 502; NJA 2006 s 136; i det senare ej jämkning då revisorn ej anmärkt på vissa saker, dvs denne kunde inte åberopa att bolaget var medvållande beträffande sådana brister som han själv borde ha upptäckt. Se även nedan avsnitt

7 2.1.3 Närliggande och kompletterande ansvarsprinciper Inom kontraktsförhållanden svarar som huvudregel den som anlitar självständig medhjälpare för vållande av sådan person eller hos honom eller henne anställd. 25 Även här är alltså fråga om en bestämd form av relationsnärhet mellan de inblandade subjekten. I vissa fall finns emellertid inte något ansvar för anlitad självständig företagare, trots ett kontraktsförhållande till den skadelidande; som Hellner konstaterar, är det osäkert vad som ligger bakom sådana ställningstaganden. 26 Det kan i dylika fall vara intressant att analysera situationen utifrån om ansvaret vilar på relationsnärhet och i så fall av vilket slag eller om detta stammar från andra omständigheter och principer med vidhängande motiv. Ansvaret kan särskilt diskuteras vid utförande av s k non-delegable duties, 27 varvid den som förpliktelsen åvilar kan bli ansvarig även för självständig medhjälpare. Räckvidden av denna princip framstår dock som oklar. 28 Förpliktelser av detta slag anknyter till en allmän princip om ansvar för allmänfarliga risker. I dessa fall är det således snarast skaderisken i sig samt anknytningen till denna, och inte relationen mellan visst ansvarssubjekt och underställd skadevållare, som genererar ansvar. Från senare år kan nämnas omständigheterna i det uppmärksammade istappsfallet ; en person omkom efter att ha träffats av en nedfallande istapp på en gata i centrala Stockholm, vilket ledde till straffansvar. 29 Vidare kan man problematisera kring situationen dels att den icke delegerbara plikten ej alls utförts, dels frågan hur plikten genomförts av den som man givit uppdraget åt dvs culpa vid faktiskt utförande av plikten. 25 Se prop 1972:5 s 219 ff och 235 ff; Bengtsson/Strömbäck, Skadeståndslagen s 81; Hellner m fl, Speciell avtalsrätt II. Kontraktsrätt, 2 häftet kap och s 213 ff; Hellner/Radetzki, Skadeståndsrätt s 165 f. Jfr NJA 1965 s 124 (köpare skadad genom vållande av en av säljaren anlitad åkare). Även det köprättsliga kontrollansvaret kan ses som en form av ansvar för medhjälpare; se 27 och 40 KöpL. Analogier till köprätten bör dock nyttjas med försiktighet. Se Bengtsson/Strömbäck, a a st; Hellner m fl, Speciell avtalsrätt II. Kontraktsrätt, 2 häftet s 207 f och 209. Med hänvisning till vad som i övrigt följer av regler om skadestånd i avtalsförhållanden (1:1 SkL) gäller att skadeståndslagen inte i sig påverkar den gängse och framtida tillämpningen av kontraktsrättsliga grundsatser, som exempelvis avtalsparts ansvar för vållande av självständig medhjälpare; Bengtsson/Strömbäck, a a s 35 och 78 f; prop 1972:5 s 450 f. Se vidare Bengtsson, Allmänna principer om kontraktsansvar s 17 ff. 26 Hellner/Radetzki, Skadeståndsrätt s 165 f. 27 Jfr förekomsten av en fast ansvarsplacering. 28 Se prop 1972:5 s 181 f och 219 ff; Bengtsson/Strömbäck, Skadeståndslagen s 81; Hellner/Radetzki, Skadeståndsrätt s 166 f; Lødrup, Lærebok i erstatningsrett s 152. Jfr från äldre rättspraxis NJA 1941 s 89 (bensintankning); NJA 1947 s 23 (snöröjning av tak); NJA 1958 s 695 (sprängningsarbete). Se vidare NJA 1986 s 712 (produktansvar vid eftersatt säkerhetsförpliktelse). 29 Se NJA 2005 s 372 (handlingsplikt till skydd för allmänheten).

8 Inledningsvis hade i lagmotiven föreslagits en regel om visst principalansvar för självständig medhjälpare, men detta utgick senare. I propositionen uppställdes dock inte något hinder mot en utveckling i rättspraxis av uppdragsgivarens ansvar. 30 Det bör ur såväl utom- som inomobligatorisk synvinkel vara intressant att utvärdera tillstånd av detta slag. En situation i gränslandet är när utlånad arbetstagare orsakar skada hos det företag han eller hon utlånats till, varvid den ursprunglige arbetsgivaren kan bli ansvarig på grund av kontraktsförhållande till det skadelidande företaget. 31 Skillnad föreligger således beträffande ansvar utåt mot tredje man respektive i internförhållandet. 32 Frågor om relationsnärhet måste på så sätt även involvera ställningen till den skadelidande med andra ord en trepartsrelation. 33 Ämnesfokus för den innevarande studien ligger i första hand på det utomobligatoriska ansvaret, men i den utsträckning det är av relevans bör diskussionen knytas till kontraktuella förhållanden. Principalansvaret behandlas företrädesvis inom den utomobligatoriska skadeståndsrätten, oaktat att det föreligger ett avtalsförhållande mellan arbetsgivaren och den anställde. Verkningarna av anställningsavtalet i stort diskuteras däremot som regel inom arbetsrätten. 34 Huruvida arbetsrättsliga eller avtalsrättsliga principer i övrigt kan påverka ansvaret, ska lämnas osagt. När det gäller kontraktsrättsliga förhållanden aktualiseras emellertid även arbetsgivarens möjligheter till friskrivningar eller ansvarsbegränsningar Se prop 1972:5 s 221. Jfr Hellner/Radetzki, Skadeståndsrätt s 167 ff, varvid från rättspolitisk synpunkt alternativt förordas ett strikt ansvar före ett utvidgat ansvar för anlitade företagare. Om (passiv) identifikation med självständig medhjälpare vid sakskada, se Bengtsson, Om jämkning av skadestånd s 157, varvid påpekas att rättsläget är oklart. Se vidare Askeland, Erstatningsrettslig identifikasjon, bl a s 305 ff. 31 Jfr NJA 1992 s 21. Se Bengtsson/Strömbäck, Skadeståndslagen s Jfr även Bengtsson/Strömbäck, Skadeståndslagen s 86 f. 33 Med hänvisning till NJA 2000 s 380 (bedrägerifallet), menar Kleineman, Arbetsgivarens s k principalansvar två nya avgöranden i HD s 924, att relationen mellan advokaten och klientens medkontrahent är ett lojalitetsskapande förhållande, vilket speglar sig i såväl Advokatsamfundets regler som i internationell skadeståndsrättslig praxis. I fallet hade dock HD inte koncentrerat sig på tredje mans tillit, utan på advokatkontorets skyddsintresse. Se vidare nedan avsnitt Personskador i arbetet regleras huvudsakligen via Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) vilken har sin grund i den utomobligatoriska personskaderätten. Se vidare Carlsson, Arbetsskada s 128 f, 528 ff, 584 och 718 ff. Jfr även Bengtsson, Om ansvarsförsäkring i kontraktsförhållanden s Om den särskilda situationen vid arbetsskada enligt TFA, jfr Carlsson, Arbetsskada s 714 ff, angående friskrivning via det s k taleförbudet. Om friskrivningsfrågor vidare nedan

9 2.2 Identifiering av arbetstagaren eller likställda personer Huvudkretsen den skadevållande arbetstagaren Lagtexten omfattar uttryckligen handlingar av arbetstagare. 36 Ledning ska hämtas från det civilrättsliga arbetstagarbegreppet, men det påpekas att för skadeståndsrättens del kan gränserna inte helt dras som för andra områden. 37 Inom exempelvis socialförsäkringen handlar det om att identifiera den som är berättigad till viss förmån, medan saken här rör vem arbetsgivaren utåt sett ansvarar för. Man bör med andra ord skilja mellan förmånsgrundande och ansvarsgrundande argumentationslinjer. 38 Till de senare kan sorteras in frågor om vilka personer som alls kan vara i den typiska subordinationsställning som det läggs vikt vid i motiven, varvid växlingen mellan de stora skälen för ansvar kontra de små diskurstemana för avgränsning återigen blir intressant. Avgörande anses i tveksamma fall vara, om arbetsgivaren har befogenhet att bestämma över arbetets utförande samt utöva kontroll över den som anlitats; detta hindrar dock inte att anställda i ledande ställning, eller vilka inte ens är skyldiga att lyda order exempelvis en behandlande läkare faller inom ansvarsgränsen. 39 Som Bengtsson/Strömbäck noterar, lär det mer sällan råda tvivel om regelverkets tillämpning i dessa situationer. 40 Här skiljer sig synsättet således mot de fall av särskilda personliga uppdrag företrädesvis av juridisk karaktär som ovan omnämnts Den utvidgade kretsen med arbetstagare likställda personer Utöver diverse anknytningsargument till arbetstagarbegreppet, följer en kompletterande utvidgning av den underordnade skadevållarkretsen genom lagstadgandet i 6:5 SkL Hit räknas även de flesta s k beroende uppdragstagare; Bengtsson/Strömbäck, Skadeståndslagen s Se prop 1972:5 s 408, 467 ff, 633 f och 651; Bengtsson/Strömbäck, Skadeståndslagen s 377; Hellner/Radetzki, Skadeståndsrätt s 155 ff. Jfr vidare Adlercreutz, Arbetstagarbegreppet; Carlsson, Arbetsskada s 152 ff; Källström/Malmberg, Anställningsförhållandet s 27 ff; Schmidt, Löntagarrätt s 63 ff. 38 Jfr Carlsson, Arbetsskada s 268 ff. 39 Jfr även s k okontrollerade arbetstagare, vilka i hemmet utför arbete för arbetsgivarens räkning; Bengtsson/Strömbäck, Skadeståndslagen s Bengtsson/Strömbäck, Skadeståndslagen s 377 not Jfr NJA 2000 s 639. Se avsnitt Se Bengtsson/Strömbäck, Skadeståndslagen s 81 och 377 ff; Hellner/Radetzki, Skadeståndsrätt s 155 ff. Jfr vidare Selvig, Det såkalte husbondsansvar: studier i ulike typer av ansvar for hjelpere, herunder rederansvaret efter sjøl.

10 Vid tillämpning av denna lag likställes med arbetstagare 1. den som tjänstgör enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt och annan som fullgör i lag föreskriven tjänstgöring, 2. den som under utbildning vid skola eller vård i anstalt utför arbete som till sin art liknar sådant som vanligen utföres av arbetstagare, 3. den som för annans räkning eljest utför arbete under omständigheter liknande dem som förekommer i anställningsförhållande. Till den utvidgade kretsen hör alltså bland annat värnpliktiga (1), interner och skolelever (2) de senare under förutsättning att de utför arbete som liknar sådant som arbetstagare utför; troligen svarar det allmänna även för andra skador som elever vållar under utbildning, om situationen påminner om den i arbetslivet. 43 Genom den avslutande punkten (3) omfattar principalansvarsregeln en mängd situationer av olika slag. 44 Lagtexten har som framgår en öppen formulering, vilken liksom stora delar av skadeståndsrätten i övrigt måste konkretiseras i rättstillämpningen. Även andra än de utpekade kategorierna kan komma att omfattas av principalansvaret. 45 Omfattningen liksom avgränsningen av den berörda personkretsen, är på så sätt utsatt för en kontinuerlig tolkning och utvärdering i både det överordnade ansvarsledet och det underordnade vållandeledet. Bengtsson/Strömbäck understryker, att området för tillämpning av 6:5 SkL är osäkert, varvid det är tveksamt hur stor vikt man ska fästa vid motivuttalandena, inte minst med hänsyn till att sedvanor i dessa sammanhang kan förändras. 46 En förskjutning kan på så sätt ha inträffat dels till följd av ändrade värderingar, dels till följd av att faktiska förändringar skett i samhällslivet. Vid återkopplingen mellan de stora motiven och de små argumentationslinjerna, är det naturligtvis väsentligt att uppmärksamma sådana rörelsemönster. 43 Rättsläget beträffande skador vållade av elever i samband med arbetslivsorientering synes oklart, även om de flesta skador täcks av kommunens ansvarsförsäkring. Se prop 1972:5 s 479; Ds 1990:30; Bengtsson/Strömbäck, Skadeståndslagen s 80 och 378; Strömbäck, Ansvar och försäkring i skola, hem och på fritid s 38 och 72 ff. Beroende på situationen får man dra en gräns mellan skolans eget ansvar enligt 2:1 SkL respektive principalansvaret i 3:1 SkL. Beträffande myndighetsutövning, jfr 3:2 SkL. 44 Jfr exempelvis NJA 1981 s 929 (ridflickan). 45 Om ansvar för annan i särskilda fall, exempelvis i följd av speciallagstiftning, se Hellner/Radetzki, Skadeståndsrätt s 164; om redares ansvar, jfr 7:1 sjölagen; om visst ansvar för självständig medhjälpare, jfr 32:5 1 st MB. 46 Bengtsson/Strömbäck, Skadeståndslagen s 380.

11 2.3 Bestämmande av den ansvarsgrundande handlingen Handlandets närhet till den nära relationen Principalansvaret är begränsat till handlingar som företas i tjänsten. 47 Här stöter man måhända på det i praktiken största tillämpningsproblemet av dem alla. Skadehändelserna kan vara av alla upptänkliga slag; det kan röra sig om återkommande och typiska företeelser eller om rena undantagssituationer. 48 Som utgångspunkt kan man ringa in ett kärnområde för vad slags handlingar i tid och rum som avses, i form av på arbetsplasten och under arbetstid utförda arbetsuppgifter. Dessa kan definieras som renodlade tjänstehandlingar, varmed det rättsliga problemet rör hur man ska hantera i olika grad och skepnad avvikande situationer. Framför allt har här betonats dels hur pass svårt det var att förutse arbetstagarens handlande, dels vilka kontrollmöjligheter arbetsledningen haft vid tillfället. 49 Handlingar av utpräglat privat karaktär faller inte inom tjänsten, även om de företas under arbetstid. 50 Som Bengtsson/Strömbäck noterar, är rättsläget oklart; problemet har förvånande sällan aktualiserats i rättspraxis. 51 I jämförelse kan nämnas, att rekvisitet i arbetet vid bedömningen av arbetsskada, givit upphov till en uppsjö av gränsdragningsproblem i den praktiska rättstillämpningen. 52 Det saknas anledning att tro att tolkningsproblemen skulle vara mindre vid bestämmande av principalansvarets omfattning. 53 Det skadevållande handlandet måste anknyta till den relationsnärhet som utgör grunden för själva principalansvaret. Ju lösare samband eller ju närmare gränsen för en sådan identifikation man rör sig, desto svagare blir motiven för ansvaret. Uppdrag av personlig art har i detta sammanhang givit upphov till diskussion kring principalansvarets vara eller icke vara, eftersom arbetsgivaren bland annat anses ha begränsade möjligheter att alls påverka tjänstens utförande. 54 När det gäller den i 6:5 SkL utvidgade personkretsen för principalansvaret, anses restrik- 47 Se prop 1972:5 s 479 ff; Hellner/Radetzki, Skadeståndsrätt s 161 f. 48 Jfr bl a NJA 1948 s 262 (spårvagnsfallet); NJA 1969 s 151 (tobaksrökning i samband med skogsarbete); NJA 1977 s 639 (trädfällning i nära anslutning till arbetet). Se vidare Bengtsson, Svensk rättspraxis. Skadestånd utom kontraktsförhållanden s 519 ff. 49 Bengtsson/Strömbäck, Skadeståndslagen s Se Hellner/Radetzki, Skadeståndsrätt s 161 f. Jfr NJA 1938 s Bengtsson/Strömbäck, Skadeståndslagen s Se Carlsson, Arbetsskada s 203 ff; Grönwall m fl, Arbetsskadeförsäkring s 74 ff. 53 Däremot fångar lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF) respektive TFA upp ett stort antal av de personskador som arbetstagare orsakar varandra; dessa försäkringar avlastar på så sätt trycket mot principalansvarsregeln. Sakligt bör dock, som påpekats, skiljas mellan ansvarsgrundande faktorer som vid principalansvar och förmånsgrundande faktorer som vid utgivande av (social)försäkring. 54 Se NJA 2000 s 639 (boutredningsman). Jfr Kleineman, Arbetsgivarens s k principalansvar två nya avgöranden i HD s 920 ff.

12 tivitet beträffande tolkningen av i tjänsten särskilt motiverad; här gör sig ändamålsövervägandena med andra ord inte lika starkt gällande Intresseavvägning inom trepartsrelationen I jämförelse med tidigare rättsläge utgör principalansvaret en skyddslagstiftning till förmån för den skadevållande arbetstagaren. Liksom vid arbetsskada kan den handlandes agerande undantagsvis vara sådant, att hon eller han ställt sig utom det ifrågavarande regelverket dvs utom försäkringsskyddet respektive principalansvaret. För arbetsskadornas del anknyter bedömningen ibland till medvållanderegler om grovt oaktsamma eller uppsåtliga handlingar. Trots att arbetstagaren skadas på arbetsplatsen och under arbetstid, kan situationen undantagsvis vara sådan att en rätt till arbetsskadeersättning inte inträder. 56 På motsvarande vis kan en arbetstagare uppträda på ett sådant sätt, att arbetsgivaren inte längre bär något principalansvar; inledningsvis handlar det då om bedömningen av rekvisitet i tjänsten. Det är emellertid inte arbetstagaren som till skillnad från vid arbetsskada är skadelidande (även om den skadelidande i sig kan vara en annan arbetstagare). Liksom andra ansvarsregler är principalansvaret även tillkommet som ett värn om den som drabbats av skada; detta har på så sätt dubbla skyddsintressen. På ansvarssidan bör vidare beaktas att regelverket just rör ansvar för annans vållande. Vid bedömningen av om det skadevållande handlandet har skett inom eller utom tjänsten ställs arbetsgivarens, arbetstagarens och den skadelidandes intressen mot varandra. Hur avgränsningen sker får inte sällan avgörande betydelse för de faktiska ersättningsmöjligheterna. Även om ingen har som arbete att begå brott, måste man likväl göra vissa ändamålsbestämda avvägningar beträffande uppsåtliga och ibland även brottsliga handlingar, vilka kan sägas ha så nära samband med verksamheten och arbetspositionen etc, att principalen faktiskt får bära ansvaret för det inträffade. NJA 2000 s 380 rörde bedrägeri begånget av biträdande jurist; efter diskussion kring diverse preciserande rekvisit, ansågs handlandet dock inte ha tillräcklig anknytning till tjänsten för att utlösa principalansvar. 57 Skadesituationen underställs en vidare prövning med avseende på det konkreta handlandets närhet till den nära relationen. 55 Se Bengtsson/Strömbäck, Skadeståndslagen s 85 f och Jfr Carlsson, Arbetsskada s 208 ff. 57 Mot bakgrund av utgången i NJA 2000 s 380, kan konstateras att försäkringsbolaget på felaktiga grunder innan domen hade betalat ut försäkringsersättning, eftersom man hade antagit att handlingen föll inom tjänsten.

13 2.3.3 Differentieringar utifrån motivbilder, principer och typfall Möjligen kan man skilja mellan olika typsituationer, alternativt särfall, som där avtal föreligger mellan principalen och den skadelidande; exempelvis kan en utvidgande faktor vara att brottslig handling avser egendom som arbetsgivaren eller de anställda har i sin vård för annans räkning, 58 medan en inskränkande faktor däremot kan vara att handlingen riktar sig mot en helt utomstående persons egendomsförhållande. NJA 2000 s 380 rörde ren förmögenhetsskada utom kontraktsförhållanden, varvid HD ansåg särskild restriktivitet påkallad. 59 Differenser av detta slag är emellertid en aspekt som närmare måste utvärderas. Om kontraktsrättsliga förhållanden eller exempelvis tillitsprinciper i nära relationer, på olika sätt kan påverka omfattningen av principalansvaret och tolkningen av de särskilda skadeståndsrekvisiten, är likaledes en fråga som kräver en mer ingående analys. 60 Vid en diskussion kring förekomsten av eventuella allmänna kontraktsrättsliga ansvarsprinciper, noterar Bengtsson, att konstaterande av ett avtalsförhållande kan tillämpas i rent rättspolitiskt syfte, som grund för att skärpa skadeståndsansvaret. 61 Som särskilt argument anförs att genom avtal kommer man i ett nära förhållande till medkontrahenten, vilket medför större skaderisker än när sådant förhållande saknas; till skillnad mot annars är den typiska skaderisken i dessa situationer rena förmögenhetsskador. 62 Inom kontraktsrätten framträder för 58 Jfr prop 1972:5 s 482 ff; Hellner/Radetzki, Skadeståndsrätt s 162; NJA 1960 s 644 (stöld av transporterat papper); NJA 1998 s 390 (diamantstöld av till posten inlämnat gods dock fråga om verkan av viss ansvarsbegränsning). 59 Se Bengtsson/Strömbäck, Skadeståndslagen s 88 f; Hellner/Radetzki, Skadeståndsrätt s 162. Jfr diskussion Kleineman, Arbetsgivarens s k principalansvar två nya avgöranden i HD s 920 ff. Jfr vidare NJA 2001 s 711 (Securitasfallet), vari vaktbolags ansvar på grund av avtal träffat med bank inte ansågs omfatta bankkunders egendom, till trots att det måste stått klart att även kundegendom fanns i de bevakade utrymmena. Bengtsson/Strömbäck, a a s 49, påpekar att en skarp gräns synes ha dragits mellan kontraktsmässigt och utomobligatoriskt ansvar; prejudikatets räckvidd synes tveksam. Se vidare Bengtsson/Strömbäck, a a s 86 f. 60 Se vidare Björkdahl, Lojalitet och kontraktsliknande förhållanden; Holm, Den avtalsgrundande lojalitetsplikten en allmän rättsprincip; Kleineman, Om den befogade tillitens skadeståndsrättsliga relevans s 625 ff och Ren Förmögenhetsskada 466 ff; Munukka, Kontraktuell lojalitetsplikt. 61 Bengtsson, Allmänna principer om kontraktsansvar? s 19. Särskilt var detta aktuellt innan införandet av de allmänna principalansvarsreglerna, men det kan, påpekar Bengtsson, även finnas sakliga skäl för att kontraktsansvaret skall vara strängare än det utomobligatoriska ansvaret; se a a s 19 ff. 62 Se Bengtsson, Allmänna principer om kontraktsansvar? s 19. Det blir därvid intressant att analysera även andra former av relationsnärhet, där liknande hänsyn aktualiseras. I vilka situationer gör sig utvidgande respektive inskränkande ansvarsargument gällande? Allmänna kontraktsrättsliga ansvarsprinciper kan på så sätt få en extensiv tillämpning, varmed dessa i vissa situationer äger giltighet även utanför det formella avtalsområdet. Hur långt man kan gå i detta avseende är oklart och den rättsliga metoden omdiskuterad.

14 övrigt vissa hänsyn motiverade av den rimliga balansen mellan avtalsparterna, vilka inte äger motsvarighet inom den utomobligatoriska skadeståndsrätten. 63 I propositionen diskuteras bland annat principalansvar i samband med stöld vid anlitande av hantverkare; 64 är konkretiseringen här så specifik att man gör skillnad mellan olika yrkeskategorier möjligen utifrån mer grumliga motiv där brottsliga handlingar bland vissa grupper är något man har att räkna med, men inte bland andra eller utkristalliserar sig vissa generella principer för gränsdragningen, vilka kan härledas till de stora motiven? Har kanske ändamålen idag nyanserats i jämförelse med de vid reformen mer grovt skisserade riktlinjerna? 65 Har måhända vissa motiv kommit att betonas före andra? 2.4 Arbetstagarens personliga ansvar begränsning av en begränsningsregel Problematiken kring rekvisitet i tjänsten anknyter till arbetstagarens personliga ansvar enligt begränsningsregeln i 4:1 SkL. För skada, som arbetstagare vållar genom fel eller försummelse i tjänsten, är han ansvarig endast i den mån synnerliga skäl föreligger med hänsyn till handlingens beskaffenhet, arbetstagarens ställning, den skadelidandes intresse och övriga omständigheter. Det bör särskilt understrykas, att lagstadgandet endast äger tillämpning om handlingen i sig faller inom tjänsten. I annat fall aktualiseras inte begränsningsregeln, utan grundreglerna om personligt ansvar enligt 2:1 SkL (culparegeln), 2:2 SkL (ren förmögenhetsskada genom brott) etc. Med den lagtolkning av begreppet i tjänsten som följer av rättspraxis, tycks 4:1 SkL idag ha en förhållandevis ringa praktisk betydelse. 66 Vad synnerliga skäl åsyftar är en värderingsfråga, vilken relaterar till såväl culpagraden som andra omständigheter, t ex försäkringsmässiga och ekonomiska förhållanden sett till såväl principalen som arbetstagaren. I förarbetena hänvisas bland annat till abnormhandlingar, dvs handlingar av sådan extraordinär natur att de inte bör medföra principalansvar. 67 Ansvarsbegränsningen är uppenbarligen 63 Jfr Bengtsson/Strömbäck, Skadeståndslagen s 32 f. 64 Se prop 1972:5 s Lagrådet synes för övrigt ha hyst tveksamhet inför vissa motivuttalanden; jfr prop 1972:5 s 622. Se även Bengtsson/Strömbäck, Skadeståndslagen s 84 ff. 66 Jfr dock situationer som i det tidigare nämnda NJA 1960 s 644 (stöld av transporterat papper). 67 Se bl a prop 1972:5 s 200 och 481 ff; jfr SOU 1964:31 s 78 f; Bengtsson, Om arbetstagares skadeståndsansvar i privata och offentliga anställningsförhållanden. Jfr vidare a prop s 409, där inte ens uppsåtligt eller grovt vårdslöst handlande eller handlande i berusat tillstånd undantagslöst anges innebära regressrätt mot arbetstagaren.

15 mycket långtgående. Givet är inte, att de rättspolitiska värderingar och ställningstaganden som kom till uttryck i skadeståndspropositionen, fullt ut äger samma betydelse idag. Rättsutvecklingen inom skadestånds- och försäkringsrätten måste i detta avseende närmare analyseras utifrån mönster och detaljer i den konkreta rättsmaterien. 2.5 Bestämmande av ansvarsgrunden i ljuset av reformmotiven Objektivt culpakrav som instrument för ansvarskanalisering Principalansvaret i 3:1 SkL omfattar person- och sakskada vållad genom fel eller försummelse, varvid fel närmast syftar på en aktiv oaktsam handling och försummelse närmast på oaktsam underlåtenhet. 68 Regeln relaterar till ett culpaansvar, men genom det särskilda uttryckssättet har lagstiftaren velat markera, att fråga är om ett mer objektivt ansvar än den gängse culpanormen. 69 Även om det brister i den subjektiva sidan av culparekvisitet, kan ett handlande utlösa ansvar för arbetsgivaren, varmed denne i större utsträckning får bära de risker som är förenade med verksamheten. Synsättet anknyter direkt till reformargumenten för införandet av ett principalansvar. Att den skadevållande arbetstagaren exempelvis inte känner till de skaderisker som varit förenade med viss aktivitet, behöver inte innebära att culpa på den grunden är utesluten; 70 övergripande motiv får därmed argumentationsstöd i konkreta tillämpningsfrågor. Principalansvaret kan på detta sätt även omfatta anonym och kumulerad culpa, 71 vilket dock för övrigt även synes gälla beträffande ansvar på organnivå. 72 Gränsen till organansvar i form av culpa in eligendo, instruendo vel inspiciendo dvs vid valet, instruktionen och övervakningen av de anställda 73 blir här mycket fin. 74 Innebörden av culpakravet inom ramen för arbetsgivaransvaret synes emellertid omdiskuterad, varför det är tveksamt i vilken utsträckning eller på vilket sätt ett differentierat synsätt vunnit genomslag. 75 I gränsfall tycks organansvaret 68 Bengtsson/Strömbäck, Skadeståndslagen s Se prop 1972:5 s 469 och 497; jfr SOU 1964:31 s 79. Se även Bengtsson, Svensk rättspraxis. Skadestånd utom kontraktsförhållanden s 520; Nordenson, Lagmotiv och lagtilllämpning en skadeståndsrättslig fallstudie s 387 ff. 70 Jfr statutory negligence eller negligence per se ; se Hellner/Radetzki, Skadeståndsrätt s 146; Lødrup, Lærebok i erstatningsrett s SOU 1964:31 s 79; prop 1972:5 s 469; Bengtsson/Strömbäck, Skadeståndslagen s 83; Hellner/Radetzki, Skadeståndsrätt s Bengtsson/Strömbäck, Skadeståndslagen s Hellner/Radetzki, Skadeståndsrätt s 142 och Jfr NJA 1953 s 144 (brister i sandningsberedskapens funktionssätt ); NJA 1979 s Se Bengtsson/Strömbäck, Skadeståndslagen s 83, som vidare konstaterar att det synes oklart i vad mån subjektiva ursäkter av det aktuella slaget inverkar vid organansvar. Ska ett företag

16 givits företräde framför en objektiv culpabedömning vid vållande av anställd; exempel härpå är NJA 1979 s 773 arbetsgivaren ansågs ansvarig på grund av egen culpa för skada orsakad av oerfaren förare av grävmaskin. 76 Rättsfallet har i denna del kritiserats av Nordenson, som menade att HD:s bedömning står i klar motsättning till entydiga uttalanden i lagmotiven. 77 Vid en efterhandsbedömning känns det måhända enklare och mindre tyngande, att lägga ansvaret för viss skada på den övergripande organisationen, än att peka ut en enskild skadevållare bland personalen. Möjligen måste man, som Bengtsson/Strömbäck påpekar, göra skillnad mellan olika former av ursäkter. 78 Det specifika tolkningsproblemet kan övergripande delas upp i tre teman: culpanormen för envar enligt 2:1 SkL, culpanormen vid organansvar samt culpanormen vid principalansvar. Harmoniserar dessa eller finns differenser med hänsyn till bedömningen av subjektiva inslag? Om konkreta skillnader existerar, vilka är i så fall de bakomliggande argumenten? Organansvaret blir av naturliga orsaker särskilt intressant i de fall man inte kan slå fast att fel eller försummelse ligger den anställde till last. 79 Om däremot en utomstående person agerar oaktsamt, på sådant sätt att skada inträffar på en arbetsplats, utlöser detta inte principalansvar; en annan sak är, huruvida arbetsgivaren eller annan borde ha förebyggt eller i tid uppmärksammat risken, och av den anledningen kan göras ansvarig. När två självständiga företagare samverkar blir de särskilda kraven för arbetets utförande avgörande. 80 Beroende på uppgiften och den inbördes relationen, kan någon även utom principalansvarsreglerna ibland vara primärt ansvarig i förhållande till andra, vilka förvisso kanske också har en plikt att handla; som Hellner noterar färgas även aktsamhetsbedömningen av denna placering. 81 Ansvarsgrunden kan i ett vidare perspektiv ge upphov till tolkningsproblem. Det är i praktiken snarare en flytande gräns mellan culpa och strikt ansvar, än en fråga om svart eller vitt. I äldre debatt fördes vissa diskussioner om införandet av undgå skadeståndsskyldighet därför att dess skadevållande verkställande direktör varit oerfaren? Jfr även Hellner/Radetzki, Skadeståndsrätt s 127 f och 159; Kleineman, De offentliga rättssubjektens skadeståndsansvar offentligrättslig reglering med privaträttslig metod s 78 ff (vållandebedömning enligt 3:2 SkL). 76 Ansvarsfördelningen tangerar här i stora delar det arbetsmiljörättsliga regelverket. Jfr NJA 1969 s 151; NJA 1974 s 476 (sjuksköterska handlade i enlighet med vad hon lärt sig, men i strid med instruktioner på främmande språk); NJA 1983 s 3 (underlåtenhet att rapportera mätningsresultat). 77 Nordenson, Lagmotiv och lagtillämpning en skadeståndsrättslig fallstudie s 388. Däremot delade Nordenson HD:s slutsats, att principalansvaret för grävmaskinisten i detta fall inte övergått på entreprenören, utan kvarstod på uthyrningsfirman; a a st. 78 Bengtsson/Strömbäck, Skadeståndslagen s Som tidigare nämnts, kan skillnaden ha betydelse för tillämpningen av sådana jämkningsregler och liknande bestämmelser, vilka endast aktualiseras vid fråga om ansvar för annan. 80 Hellner/Radetzki, Skadeståndsrätt s Hellner/Radetzki, Skadeståndsrätt s 142.

17 en allmän princip om strikt ansvar för farlig verksamhet eller vid säkerhetsbrister i fasta anordningar, inte minst knutet till företagsverksamhet av skilda slag. 82 Den diskussionen har emellertid avklingat, 83 men på senare tid har ett utökat strikt ansvar utan stöd i lag, genom rättspraxis, utvecklats på vissa områden. 84 I vad mån det är aktuellt att beakta dylika frågor, får den vidare studien utvisa. Snarast bör emellertid ansvarsanalysen koncentreras till i vad mån, och i så fall på vilket sätt, bedömningen av fel och försummelse vid principalansvar utmärker sig eller är tänkt att utmärka sig med hänsyn till reformargumenten i förhållande till den gängse culpaprövningen Generell eller partiell samordning vid ren förmögenhetsskada? Principalansvarsregeln om rätten till ersättning för ren förmögenhetsskada sammanfaller med den allmänna huvudregeln härom, varvid skadestånd utges i följd av brottslig handling. 85 Regelverket ska inte läggas till grund för motsatsslut, och inget hindrar att skadestånd utges även i andra situationer, vilket också skett i praxis. 86 I förarbetena diskuterades dock om principalansvaret fullt ut, i alla händelser, borde omfatta den direkt skadelidandes skada. Som exempel på ett diskutabelt fall angavs immaterialrättsliga intrång som arbetstagare självständigt begår. Mot bakgrund av att dylika situationer oftast torde avse kontraktsrättsliga förhållanden eller också inte är att anse som begångna i tjänsten antogs emellertid en övergripande reglering inte ge upphov till större problem. Arbetsgivarens principalansvar ges på så sätt i princip samma räckvidd som de allmänna reglerna om ansvar för ren förmögenhetsskada. 87 Skadefall där exempelvis arbetsgivaren framstår som den ekonomiskt svagare parten i förhållande till viss arbetstagare kanske vid tillfällig anställning av en konsult kan måhända leda till diskussion; 88 saken anknyter till bedömningen av vem som är att betrakta som en självständig medhjälpare. 82 Se Adlercreutz, Arbetstagarbegreppet s 430 f; Bengtsson, Om ansvarsförsäkring i kontraktsförhållanden s 223; Strahl, Ersättningsansvar för bristfälliga anordningar s 577 ff; NJA 1934 s 227; NJA 1934 s 371. Jfr diskussion Bengtsson, Allmänna principer om kontraktsansvar? s 25 f. 83 Delvis beroende av det förbättrade försäkringsskyddet vid personskada, inte minst genom införandet av TFA. 84 Jfr exempelvis ansvar för skada i följd av rörledningsbrott; se NJA 1991 s 720; 1997 s 468; NJA 2001 s 368. I Norge gäller däremot en allmän princip om ulovsfestet objektivt ansvar med anknytning till farlig verksamhet. Se Lødrup, Lærebok i erstatningsrett s 223 ff; Nygaard, Skade og ansvar s 248 ff. 85 Se 2:2 SkL. 86 Se bl a NJA 1987 s 692 (befogad tillit till värderingsintyg); NJA 2005 s 608 (kvalificerat otillbörlig medverkan till annans kontraktsbrott). Se vidare Kleineman, Ren förmögenhetsskada. 87 Se prop 1972:5 s 221 ff. Ett uttryckligt lagstöd valdes framför en motivledes anförd analogi till den allmänna regeln om skadestånd för ren förmögenhetsskada, dvs 2:2 SkL. Se a prop s 224 f. 88 Jfr den eventuella möjligheten att beakta dylika hänsyn inom ramen för 4:1 SkL.

18 Däremot följer, enligt förarbetena, inte utan vidare att principalansvar inträder i fall då en arbetstagare genom icke straffbart vållande i tjänsten har orsakat ren förmögenhetsskada och på grund av föreskrifter i speciallagstiftning eller enligt grundsatser som har utbildats eller kan komma att utbildas i rättstillämpningen är ansvarig för skadan, t.ex. vid culpöst intrång i en immaterialrättighet eller vid sådana former av culpös medverkan till annans brottsliga förfarande som i rättspraxis har ansetts medföra skadeståndsansvar. 89 Ansvar av detta slag låg utanför det utomobligatoriska ansvar som var föremål för reglering, vilket emellertid inte uteslöt en analog tillämpning av principalansvarsreglerna. Rättstillämpningen överlämnades åt domstolarna, med beaktande av grunderna för det allmänna principalansvaret samt de särskilda skäl som kunde föreligga. I de fall lagstiftaren föreskrivit ersättning för ren förmögenhetsskada redan vid vållande låg det, enligt motiven, nära till hands att även tillämpa principalansvaret enligt samma grunder. 90 I vilken utsträckning spörsmål av aktuellt slag föranlett särskild diskussion är mig obekant, men detta är naturligtvis ännu en fråga att i så fall beakta. 91 Som tidigare berörts, kan även arten av den relationsnärhet som i det konkreta fallet läggs till grund för ett ansvar, komma att vägas in vid en allmän bedömningen av vilka situationer som utlöser skadestånd för ren förmögenhetsskada. 92 Om principalansvaret på så sätt harmoniserar med likartade tankegångar om skadeståndsansvar till följd av viss relationsnärhet, eller om detta ger upphov till särskilda differenser, är svårt att uttala sig om. Kan man i pendlingen mellan de stora motiven och de konkreta detaljerna finna en generell systematik eller vissa principiella riktlinjer till stöd för rättstillämpningen? Här gör sig sannolikt den principen gällande att övergripande harmonisering och systematisk konsekvens i den utsträckning sådan står att finna är att föredra, såvida inte särskilda skäl talar för en differentiering, varvid denna så långt möjligt bör klargöras Brott mot den personliga integriteten Vidare kan principalansvar utlösas vid kränkningar av det slag som omfattas av 2:3 SkL, dvs vid brott mot den personliga integriteten. Sådana fall torde vara mer ovanliga, men kan exempelvis någon gång aktualiseras i situationer då tjänstemän vid myndighet eller andra institutioner har att handskas med känsliga personuppgifter eller ingripande åtgärder riktade mot viss person, och därvid 89 Prop 1972:5 s Prop 1972:5 s Om ansvar enligt speciallagstiftning, jfr NJA 2000 s 639 (boutredningsman bevakade ej testamente); skadestånd kunde, enligt regler i ÄB, utges vid vållande till skada. HD:s bedömning gällde endast rekvisitet i tjänsten inom ramen för principalansvar enligt 3:1 SkL. 92 Jfr avsnitt

19 begår kränkande handling av brottslig art mot den enskildes rättssfär; normalt efterfrågas händelser som inbegriper tjänstefel Bestämmande av den ersättningsgilla skadan Det lagstadgade principalansvaret omfattar, som framgått, samtliga de fyra grundläggande skadetyperna enligt skadeståndslagen: personskada, sakskada, ren förmögenhetsskada och skada (lidande) till följd av brott mot den personliga integriteten. Vad som i teori och praktik utgör person- eller sakskada kan visserligen diskuteras, 94 men skadebedömningen synes inte i sig föranleda någon särskild problematik för principalansvarets del. 95 Ren förmögenhetsskada är ekonomisk skada som uppkommer utan samband med att någon lider person- eller sakskada (1:2 SkL); även vid bestämmande av sådan skada uppkommer en rad gränsdragningsproblem av allmängiltig natur. 96 I vilka situationer ren förmögenhetsskada berättigar till ersättning, när denna inte kan knytas till brottsligt handlande, är omdiskuterat och frågan har berörts i det föregående. 97 Kränkningsersättning i de undantagsfall som sådan skada aktualiseras vid principalansvar utges genom direkt hänvisning till 2:3 SkL. 98 Även om ett oändligt antal frågor kan uppkomma med anknytning till de olika skadebegreppen, är tanken inte att inom ramen för denna studie specifikt diskutera sådana problem, såvida inte särskilda hänsyn gör sig gällande just beträffande ansvar för annan. Mot bakgrund av alla de rättsfrågor som rör skadebedömningen är restriktivitet vid avgränsningen av forskningsuppgiften i detta avseende påkallad. Frågor av detta slag är dessutom rättsvetenskapligt väl analyserade i många andra sammanhang. 93 Jfr Bengtsson/Strömbäck, Skadeståndslagen s 89. Uppkommer sådan skada vid myndighetsutövning gäller dock i första hand 3:2 SkL; se a a s 107 f. Jfr vidare exempelvis hanteringen av sexuella trakasserier arbetstagare emellan på en arbetsplats. 94 Frågor om adekvat kausalitet anknyter till skadebegreppet; vad är i sig en ersättningsgill skada? Se bl a Carlsson, Arbetsskada kap 6 9. Jfr vidare H Andersson, Skyddsändamål och adekvans; Schultz, Kausalitet. 95 Jfr prop 1972:5 s 221 ff. 96 Avgränsningen mellan ideell och ekonomisk skada är långt ifrån given; vidare kan diskuteras frågor som exempelvis vad som är en realiserad ekonomisk skada respektive vad som endast är en befintlig risk för sådan skada. Om skadebegreppet, se särskilt Kleineman, Ren förmögenhetsskada. 97 Departementschefen noterade i förarbetena, att de problem som var förenade med utgivande av skadestånd för ren förmögenhetsskada inte var specifika för principalansvaret; härvid uppmärksammades särskilt komplikationer till följd av skillnader mellan utomobligatoriska och avtalsrättsliga förhållanden. Se prop 1972:5 s Se prop 1972:5 s 222 ff. I Norge kan s k oppreisning (jfr kränkningsersättning) endast krävas av den skadevållande personligen. Jfr Carlsson, Arbetsskada s 645 ff.

20 Slutligen kan noteras att principalansvaret inte omfattar annan skada än sådan som kan medföra personligt ansvar för den skadevållande arbetstagaren; ansvaret gäller skadan i sin helhet Principalansvar i en vidare kontext 3.1 Anknytande ansvarsteman och gränslinjer Exklusivitet eller alternativitet mellan konkurrerande ansvarsgrunder Hur man materiellt och systematiskt ska behandla det allmänna principalansvaret i relation till andra ansvarsregler som träffar anställda eller personer i likartad ställning kan föranleda diskussion. Ska skadeståndslagens regelverk tillämpas alternativt till en specialregel eller är den senare exklusiv? 100 Om det allmänna principalansvaret helt står på egna ben följer detta exempelvis de skadeståndsrättsliga preskriptionsreglerna, medan ett specialreglerat ansvar kanske föreskriver en kortare tidsfrist för ersättningsyrkanden. Är det tvärtom så att principalansvarsregeln måste inordnas efter den särskilda regeln, som ett utflöde av principen om att lex specialis träder före lex generalis, ligger saken annorlunda till. Kanske följer ett sådant synsätt naturligt redan av 1:1 SkL? 101 I förarbetena hänvisas i detta sammanhang till allmänna grundsatser. 102 En konflikt av detta slag uppmärksammades i lagmotiven beträffande förhållandet mellan det allmänna principalansvaret och den dåvarande järnvägsansvarighetslagen, i vilken förskrevs en preskriptionstid om två år. Skadeståndskommittén menade att denna begränsning även skulle gälla när skadeståndstalan i dylika fall grundades på skadeståndslagen. 103 Med hänvisning till de bakomliggande motiven för respektive bestämmelser intogs i propositionen emellertid en motsatt ståndpunkt. Den kortare preskriptionsregeln hade vid sin tillkomst motiverats med hänvisning till utredningssvårigheter, ett argument som nu ansågs ha ringa bärkraft. Järnvägsskadorna intog inte en sådan särställning i relation till andra skador att det motiverade en särbehandling. Vidare anfördes att om den kortare preskriptionsregeln tillämpades skulle resultatet bli, att en bestämmelse som ur- 99 Prop 1972:5 s 222 f. Angående en objektiv culpavärdering, jfr dock vad som anförts ovan avsnitt Jfr produktansvar enligt skadeståndslagen respektive enligt produktansvarslagen. Nordenson utesluter inte att åtminstone vissa regler kan vara att betrakta som uttömmande, varmed det inte finns utrymme för ett alternativt eller supplerande skadeståndsansvar; Lagmotiv och lagtillämpning en skadeståndsrättslig fallstudie s 386; jfr NJA 1978 s 234 (fråga om skadestånd pga socialhjälpsbedrägeri). Nordenson efterlyste i detta avseende en mer klargörande analys från HD:s sida; a a st. 101 Jfr Nordenson, Lagmotiv och lagtillämpning en skadeståndsrättslig fallstudie s 385 f. 102 Se prop 1972:5 s157 f, 194, 235 ff, 449, 484 ff och SOU 1964:31 s 96.

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 27 mars 2006 T 4088-03 KLAGANDE CR Ombud: Advokat PA MOTPART EM-Plan Aktiebolags konkursbo, 556304-5185 c/o konkursförvaltaren advokat LN

Läs mer

Skadeståndsrätt I och II

Skadeståndsrätt I och II Skadeståndsrätt I och II Inledning Skilj mellan skadestånd I ett kontraktsförhållande Utanför ett kontraktsförhållande Skadeståndslagen reglerar primärt det utomobligatoriska ansvaret (dvs. vad som gäller

Läs mer

Fråga 4 Och så några ytterligare skador som avslutning

Fråga 4 Och så några ytterligare skador som avslutning Fråga 4 Och så några ytterligare skador som avslutning Inledning Tanken med frågan är att utreda förhållandet mellan de tre olika ersättningsmöjligheter som kan komma ifråga i den aktuella situationen:

Läs mer

Principalansvaret. ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap Rättsvetenskap C HT 2006 Handledare: Marcus Radetzki

Principalansvaret. ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap Rättsvetenskap C HT 2006 Handledare: Marcus Radetzki ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap Rättsvetenskap C HT 2006 Handledare: Marcus Radetzki Principalansvaret Författare: Carola Laakakoski Annicka Larsson Sammanfattning

Läs mer

Jan Hellner Marcus Radetzki. Skadeståndsrätt. Ättonde upplagan. Norstedts Juridik

Jan Hellner Marcus Radetzki. Skadeståndsrätt. Ättonde upplagan. Norstedts Juridik Jan Hellner Marcus Radetzki Skadeståndsrätt Ättonde upplagan Norstedts Juridik Förord 5 Förkortningar 19 Allmänt om skadeståndsrätten Kapitel 1 Inledning 25 1.1 Skadeståndsrätten 25 1.2 SkL 29 1.3 Skadestånd

Läs mer

Svarsmall omtentamen i skadeståndsrätt Fråga 1

Svarsmall omtentamen i skadeståndsrätt Fråga 1 Svarsmall omtentamen i skadeståndsrätt 2014-12-16 Fråga 1 a) Personskada i form av ett arbetsolycksfall. Eftersom Glada madamen tecknat kollektivavtal omfattas Vanja av Trygghetsförsäkring vid arbetsskada,

Läs mer

Skadeståndslag (1972:207)

Skadeståndslag (1972:207) Skadeståndslag (1972:207) 1 kap. Inledande bestämmelser 1 I denna lag meddelade bestämmelser om skadestånd tillämpas, om ej annat är särskilt föreskrivet eller föranledes av avtal eller i övrigt följer

Läs mer

Skadeståndsansvar för arbetsgivare respektive arbetstagare

Skadeståndsansvar för arbetsgivare respektive arbetstagare Örebro Universitet Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap Rättsvetenskap C, 10 poäng Handledare: Marcus Radetzki HT 2006 Skadeståndsansvar för arbetsgivare respektive arbetstagare Författare:

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skadeståndslagen (1972:207); utfärdad den 27 september 2001. SFS 2001:732 Utkom från trycket den 9 oktober 2001 Omtryck Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Försäkringsbolagens ansvar för skadereglerares utfästelse i samband med inträffad skada

Försäkringsbolagens ansvar för skadereglerares utfästelse i samband med inträffad skada JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Eva Käll-Möller Lars-Olov Johansson Försäkringsbolagens ansvar för skadereglerares utfästelse i samband med inträffad skada Examensarbete 20 poäng Handledare

Läs mer

HQ AB plädering. Del 10 Orsakssamband

HQ AB plädering. Del 10 Orsakssamband HQ AB plädering Del 10 1 Faktiskt scenario Svarandena Oaktsamhet Brister FI:s beslut Skada Hypotetiskt scenario Svarandena Oaktsamhet Brister FI:s beslut Skada 2 Led 1: Har svarandens oaktsamhet orsakat

Läs mer

Policy vid skadegörelse på kommunens skolor och förskolor

Policy vid skadegörelse på kommunens skolor och förskolor Policy vid skadegörelse på kommunens skolor och förskolor Inledning Skadegörelse av egendom är ett ökande problem i samhället, som också Svedala kommun drabbas av. En gemensam policy är ett led i att stärka

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 19 december 2013 T 1831-12 KLAGANDE Fondförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv, 516401-8243 106 40 Stockholm Ombud: Advokaterna HF och GJ

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 juli 2009 T 2955-08 KLAGANDE 1. ALL 2. HL 3. EL 4. ML Ombud för 1-4: Advokat BS MOTPART Nora kommun, 212000-2007 Tingshuset 713 80 Nora

Läs mer

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader i Högsta domstolen.

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader i Högsta domstolen. Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 november 2010 T 5072-06 KÄRANDE PM SVARANDE Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN Skadestånd DOMSLUT Högsta domstolen fastställer

Läs mer

Produktansvar. Köprättsliga regler. Skadeståndsrättsliga regler

Produktansvar. Köprättsliga regler. Skadeståndsrättsliga regler Produktansvar Produktansvar Köprättsliga regler Skadeståndsrättsliga regler Köprätt - Köplagen, Konsumentköplagen mfl. 1. reparation 2. omleverans 3. återköp Reklamation Garanti Gäller endast det sålda

Läs mer

Stockholm den 28 september 2005 R-2005/0947. Till Finansdepartementet. Fi2005/1587

Stockholm den 28 september 2005 R-2005/0947. Till Finansdepartementet. Fi2005/1587 R-2005/0947 Stockholm den 28 september 2005 Till Finansdepartementet Fi2005/1587 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 27 maj 2005 beretts tillfälle att avge yttrande över Prospektutredningens slutbetänkande

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 10 oktober 2012 T 4323-11 KLAGANDE Trygg-Hansa Försäkringsaktiebolag, 516401-7799 106 26 Stockholm Ombud: Jur.kand. MH MOTPART SJ AB, 556196-1599

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Stockholm den 30 oktober 2014

Stockholm den 30 oktober 2014 R-2014/1112 Stockholm den 30 oktober 2014 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2014/2170/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 27 juni 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 1 november 2012 T 950-11 KLAGANDE If Skadeförsäkring AB (publ), 516401-8102 106 80 Stockholm Ombud: Försäkringsjurist ML Samma adress MOTPART

Läs mer

Det allmännas informationsansvar och privaträttslig verksamhet

Det allmännas informationsansvar och privaträttslig verksamhet NFT 4/2008 Det allmännas informationsansvar och privaträttslig verksamhet av Mårten Schultz För några år sedan infördes i skadeståndslagen en särskild informationsansvarsregel för rena förmögenhetsskador

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 oktober 2003 T 184-03 KLAGANDE Hyr-Börsen i Roslagen Aktiebolag, 556295-7539, Box 60, 184 61 ÅKERSBERGA Ombud: advokaten J.S. och jur.

Läs mer

Cirkulärnr: 1998:201 Diarienr: 1998/3103 Handläggare: Annika Gustafsson Sektion/Enhet: Civilrättssektionen Datum: Mottagare:

Cirkulärnr: 1998:201 Diarienr: 1998/3103 Handläggare: Annika Gustafsson Sektion/Enhet: Civilrättssektionen Datum: Mottagare: Cirkulärnr: 1998:201 Diarienr: 1998/3103 Handläggare: Annika Gustafsson Sektion/Enhet: Civilrättssektionen Datum: 1998-12-18 Mottagare: Kommunstyrelsen - gemensam kommunadministration Miljö- & hälsoskyddsförvaltningen

Läs mer

Arbetsgivarens principalansvar - En studie om dess omfattning, syfte och arbetsrättsliga konsekvenser

Arbetsgivarens principalansvar - En studie om dess omfattning, syfte och arbetsrättsliga konsekvenser UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska Institutionen - Handelsrätt Arbetsgivarens principalansvar - En studie om dess omfattning, syfte och arbetsrättsliga konsekvenser Datum: 2012-01-19 Kandidatuppsats

Läs mer

Svarsmall ordinarie tentamen i skadeståndsrätt Fråga 1

Svarsmall ordinarie tentamen i skadeståndsrätt Fråga 1 Svarsmall ordinarie tentamen i skadeståndsrätt 2014-11-07 Fråga 1 Poäng har satts utifrån en helhetsbedömning av svaret. För full poäng krävs att studenten bl.a. har tagit upp principalansvar och arbetstagarens

Läs mer

SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 15/2013 Generalsekreteraren. PM angående uthyrning av advokater och biträdande jurister, s.k.

SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 15/2013 Generalsekreteraren. PM angående uthyrning av advokater och biträdande jurister, s.k. SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 15/2013 Generalsekreteraren Till ledamöterna av Sveriges advokatsamfund PM angående uthyrning av advokater och biträdande jurister, s.k. secondment Styrelsen har vid

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 27 december 2004 T 471-04 KLAGANDE 1. SJ 2. AJ 3. NJ 4. LJ Ombud för samtliga: advokaten MB MOTPART BT Ombud: jur. lic. SA SAKEN Skadestånd

Läs mer

Omprövning av ersättning för inkomstförlust enligt 5 kap 5 skadeståndslagen (Skl)

Omprövning av ersättning för inkomstförlust enligt 5 kap 5 skadeståndslagen (Skl) Omprövning av ersättning NFT för inkomstförlust 2/2007 Omprövning av ersättning för inkomstförlust enligt 5 kap 5 skadeståndslagen (Skl) av Marie Svendenius Möjlighet att ompröva en fastställd ersättning

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitieråden Karin Almgren och Christer Silfverberg samt justitierådet Dag Mattsson

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitieråden Karin Almgren och Christer Silfverberg samt justitierådet Dag Mattsson LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2018-03-13 Närvarande: F.d. justitieråden Karin Almgren och Christer Silfverberg samt justitierådet Dag Mattsson Ett entreprenörsansvar för lönefordringar i

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 4 februari 2004 T 453-03 KLAGANDE SF Ombud, tillika biträde enligt rättshjälpslagen: advokaten KM MOTPARTER 1. GJ 2. CM 3. BT 4. TT Ombud

Läs mer

Allmänt om myndighetsutövning och svensk lagstiftning. Ellinor Englund, Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting

Allmänt om myndighetsutövning och svensk lagstiftning. Ellinor Englund, Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting Allmänt om myndighetsutövning och svensk lagstiftning Ellinor Englund, Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting Myndighetsutövning Myndighetsutövning ett begrepp som egentligen inte är definierat

Läs mer

SKYDDSÄNDAMÄL OCH ADEKVANS

SKYDDSÄNDAMÄL OCH ADEKVANS HAKAN ANDERSSON SKYDDSÄNDAMÄL OCH ADEKVANS OM SKADESTÄNDSANSVARETS GRÄNSER MIT EINER ZUSAMMENFASSUNG IN DEUTSCHER SPRACHE: SCHUTZZWECK UND ADÄQUANZ. ÜBER DIE GRENZEN DER DELIKTSRECHTLICHEN HAFTUNG. 1USTUSFÖRLAG

Läs mer

Kommittédirektiv. Skadestånd vid överträdelser av grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Dir. 2018:92

Kommittédirektiv. Skadestånd vid överträdelser av grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Dir. 2018:92 Kommittédirektiv Skadestånd vid överträdelser av grundlagsskyddade fri- och rättigheter Dir. 2018:92 Beslut vid regeringssammanträde den 30 augusti 2018 Sammanfattning En parlamentariskt sammansatt kommitté

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26. Skärpta straff för allvarliga våldsbrott m.m. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26. Skärpta straff för allvarliga våldsbrott m.m. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, justitierådet Ella Nyström och f.d. justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren. Skärpta straff för allvarliga

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 17 december 2009 T KÄRANDE TA. Ombud: Advokat JS

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 17 december 2009 T KÄRANDE TA. Ombud: Advokat JS Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 december 2009 T 2430-09 KÄRANDE TA Ombud: Advokat JS SVARANDE Staten genom Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN Skadestånd

Läs mer

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 4 mars 2010 T 227-08 KLAGANDE ME Ombud: Advokaterna PB och KH MOTPART Eskilstuna kommun 631 86 Eskilstuna Ombud: Advokat AG SAKEN Fastställelsetalan

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-07 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 16 april 2003

Läs mer

Genom detta försäkringsvillkor ges skydd för skadeståndskrav till följd av

Genom detta försäkringsvillkor ges skydd för skadeståndskrav till följd av GJAF 50:2 FÖRSÄKRING FÖR REN FÖRMÖGENHETS- SKADA allmänt försäkringsvillkor Gäller från och med 2009-10-01 Dessa bestämmelser för ansvarsförsäkring ingår i en serie av villkor för Företagsförsäkring. Inledning

Läs mer

7. Behörighet att företräda myndigheter

7. Behörighet att företräda myndigheter 1 HOVRÄTTEN FÖR ÖVRE NORRLAND Remissyttrande Datum Dnr 2012-11-13 114/2012 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Ds 2012:35, Behöriga företrädare för myndigheter. Sammantaget är de i promemorian framlagda

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 10 maj 2010 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Avtalad upphovsrätt (SOU 2010:24).

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 10 maj 2010 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Avtalad upphovsrätt (SOU 2010:24). R-2010/0681 Stockholm den 1 september 2010 Till Justitiedepartementet Ju2010/3129/L3 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 10 maj 2010 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Avtalad

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 december 2003 Ö 4190-03 KLAGANDE Hydraulkranar Sverige Aktiebolag, 556439-2172, Produktvägen 12 C, 246 43 LÖDDEKÖPINGE Ombud: jur.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 20 april 2017 T 2947-16 KLAGANDE TK Ombud: Advokat BB MOTPART PB Ombud: Advokat JS SAKEN Skadestånd ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätts

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Skadestånd och Europakonventionen

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Skadestånd och Europakonventionen 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2017-06-13 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Svante O. Johansson. Skadestånd och Europakonventionen

Läs mer

Arbetsgivarens principalansvar - syften och tolkning

Arbetsgivarens principalansvar - syften och tolkning JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Sarah Svensson Arbetsgivarens principalansvar - syften och tolkning Examensarbete 20 poäng Handledare: Eva Lindell-Frantz Ämne: Skadeståndsrätt Termin: HT 2003

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

Ett skärpt skadeståndsansvar för föräldrar (Ds 2009:42) Remiss från Justitiedepartementet

Ett skärpt skadeståndsansvar för föräldrar (Ds 2009:42) Remiss från Justitiedepartementet PM 2009:206 RVII (Dnr 001-2092/2009) Ett skärpt skadeståndsansvar för föräldrar (Ds 2009:42) Remiss från Justitiedepartementet Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande Som svar

Läs mer

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet YTTRANDE Diarienr AD 138/2013 851 81 Sundsvall 2013-04-16 1 (5) Tfn: 060-18 40 00 Fax: 060-12 98 40 bolagsverket@bolagsverket.se www.bolagsverket.se Näringsdepartementet Enheten för marknad och konkurrens

Läs mer

Yttrande över Upphovsrättsutredningens delbetänkande Avtalad upphovsrätt, SOU 2010:24

Yttrande över Upphovsrättsutredningens delbetänkande Avtalad upphovsrätt, SOU 2010:24 Till Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Sänds även per e-post till: anna.wernerup@justice.ministry.se Stockholm den 30 augusti 2010 Yttrande över Upphovsrättsutredningens delbetänkande Avtalad upphovsrätt,

Läs mer

Trafikverkets skadeståndsansvar

Trafikverkets skadeståndsansvar Juridiska institutionen Vårterminen 2015 Examensarbete i civilrätt, särskilt skadeståndsrätt 30 högskolepoäng Trafikverkets skadeståndsansvar En utredning av ansvarsfördelningen inom väghållaransvarets

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 14 november 2017 T 5170-16 PARTER Klagande Täby kommun, 212000-0118 183 80 Täby Ombud: Jur.kand. ME Motpart Kapacitator Förvaltning AB,

Läs mer

Vissa frågor angående hjälpmedel

Vissa frågor angående hjälpmedel PM 2009-09-21 Avdelningen för juridik Vissa frågor angående hjälpmedel Bakgrund Kommunernas och landstingens kostnader för hjälpmedel uppgår i dagsläget till avsevärda belopp. Kostnaderna tenderar dessutom

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 18 december 2014 B 6273-13 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART MB Ombud och offentlig försvarare: Advokat ML SAKEN

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: Justitieråden Johnny Herre, Erik Nymansson och Dag Mattsson.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: Justitieråden Johnny Herre, Erik Nymansson och Dag Mattsson. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2017-11-02 Närvarande: Justitieråden Johnny Herre, Erik Nymansson och Dag Mattsson. Ny järnvägstrafiklag Enligt en lagrådsremiss den 19 oktober 2017 har regeringen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 9 oktober 2015 KLAGANDE AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 8 april 2015 i mål nr 1213 1215-15, se bilaga

Läs mer

Kommentar fråga 1. UPPSALA UNIVERSITET Juridiska institutionen Termin 2 vt 2009

Kommentar fråga 1. UPPSALA UNIVERSITET Juridiska institutionen Termin 2 vt 2009 UPPSALAUNIVERSITET Juridiskainstitutionen Termin2vt2009 Kommentarfråga1 Dettaärendastettförslagpålösningavfrågan.Andralösningarharvaritpoänggivande.Detskadock observerasattdetinteharvaritpoänggivandeattendastangelagrumutanargumentationiden

Läs mer

Stockholm den 17 september 2015

Stockholm den 17 september 2015 R-2015/1079 Stockholm den 17 september 2015 Till Justitiedepartementet Ju2015/4875/DOM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 juni 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Europeisk

Läs mer

Skadeståndsansvar för bemanningsanställda Ragnar Morin

Skadeståndsansvar för bemanningsanställda Ragnar Morin JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Skadeståndsansvar för bemanningsanställda Ragnar Morin Examensarbete i skadeståndsrätt, 30 hp Examinator: För- och efternamn Stockholm, Höstterminen 2015

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Ett bättre skydd för företagshemligheter

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Ett bättre skydd för företagshemligheter 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-01-08 Närvarande: F.d. justitieråden Torgny Håstad och Sten Heckscher samt justitierådet Göran Lambertz. Ett bättre skydd för företagshemligheter Enligt

Läs mer

1 Allmänt om företrädaransvar

1 Allmänt om företrädaransvar Allmänt om företrädaransvar, Avsnitt 1 15 1 Allmänt om företrädaransvar Tidigare reglering Skadestånd 1.1 Bakgrund Enligt de regler som gällde innan skattebetalningslagen (1997:483, SBL), trädde ikraft

Läs mer

D-UPPSATS. Ansvarskanalisering och dess konsekvenser för skadeståndets funktioner

D-UPPSATS. Ansvarskanalisering och dess konsekvenser för skadeståndets funktioner D-UPPSATS 2010:013 Ansvarskanalisering och dess konsekvenser för skadeståndets funktioner - en studie utifrån kanalisering vid principalansvar och ansvarsförsäkring Camilla Fylkehed Luleå tekniska universitet

Läs mer

Advokatsamfundet har ingen erinran mot förslagen i sina huvuddelar, med de reservationer och påpekanden som anges nedan i avsnitten 2-4.

Advokatsamfundet har ingen erinran mot förslagen i sina huvuddelar, med de reservationer och påpekanden som anges nedan i avsnitten 2-4. R-2010/1354 Stockholm den 15 december 2010 Till Justitiedepartementet Ju2010/7476/EMA Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 6 oktober 2010 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet EU:s

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 9 juli 2019 Ö 5538-18 PARTER Klagande i hovrätten PH Ombud: Advokat MK Motpart i hovrätten Codan Forsikring A/S genom Trygg-Hansa Försäkring

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-06-08 Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten. Samverkan för att förebygga ungdomsbrottslighet

Läs mer

meddelat i Stockholm den 16 juni 2005 Ö KLAGANDE Megazone Technologies Ltd, 171 Belgrave Gate, LEICESTER, LE1 3HS England Ombud: advokaten GL

meddelat i Stockholm den 16 juni 2005 Ö KLAGANDE Megazone Technologies Ltd, 171 Belgrave Gate, LEICESTER, LE1 3HS England Ombud: advokaten GL Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 16 juni 2005 Ö 3221-03 KLAGANDE Megazone Technologies Ltd, 171 Belgrave Gate, LEICESTER, LE1 3HS England Ombud: advokaten GL MOTPART

Läs mer

EXAMENSARBETE. Föräldraansvaret i 3 kap. 5 SkL. En analys av hur föräldraansvaret påverkar ersättningsmöjligheterna vid. skador orsakade av barn

EXAMENSARBETE. Föräldraansvaret i 3 kap. 5 SkL. En analys av hur föräldraansvaret påverkar ersättningsmöjligheterna vid. skador orsakade av barn EXAMENSARBETE Föräldraansvaret i 3 kap. 5 SkL En analys av hur föräldraansvaret påverkar ersättningsmöjligheterna vid skador orsakade av barn Niclas Tidare Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 31 oktober 2013 T 1637-12 KLAGANDE Gotlands kommun, 212000-0803 621 81 Visby Ombud: Advokat RH MOTPART SÖ Ombud: Advokat BT SAKEN Skadestånd

Läs mer

Principalansvar - förutsättningar, omfattning och begränsningar av en arbetsgivares ansvar

Principalansvar - förutsättningar, omfattning och begränsningar av en arbetsgivares ansvar JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Johan Lindén Principalansvar - förutsättningar, omfattning och begränsningar av en arbetsgivares ansvar Examensarbete 30 högskolepoäng Handledare Eva Lindell-Frantz

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 9 februari 2006 Ö 5178-04 KLAGANDE 1. BS 2. US Ombud för 1 och 2: advokaten BE MOTPART Länsförsäkringar Älvsborg, 562500-4337 Box 1107

Läs mer

Principalansvaret med inriktning på att en handling skall vara utförd i tjänsten en komparativ studie och en kritisk analys av det svenska rättsläget

Principalansvaret med inriktning på att en handling skall vara utförd i tjänsten en komparativ studie och en kritisk analys av det svenska rättsläget Magisteruppsats från Affärsjuridiska programmet med Europainriktning LIU-EKI/AJP-D--06/021--SE Principalansvaret med inriktning på att en handling skall vara utförd i tjänsten en komparativ studie och

Läs mer

FÖRSÄKRINGSRÄTTSLIG PRESKRIPTION 0 särskilt om tolkningsproblemen beträffande den tioåriga preskriptionstiden

FÖRSÄKRINGSRÄTTSLIG PRESKRIPTION 0 särskilt om tolkningsproblemen beträffande den tioåriga preskriptionstiden FÖRSÄKRINGSRÄTTSLIG PRESKRIPTION 0 särskilt om tolkningsproblemen beträffande den tioåriga preskriptionstiden Språk 6anguage F SvenskaHSIedish 0ngelskaH0nglish Avdelning, +nstitution Division)De+artment

Läs mer

Myndighetsutövning, suicid och skadestånd

Myndighetsutövning, suicid och skadestånd Örebro universitet Institutionen för beteende- social- och rättsvetenskap Rättsvetenskap D HT 2007 Handledare; Marcus Radetzki Myndighetsutövning, suicid och skadestånd Henrik Karlsson Sammanfattning Ett

Läs mer

Anna Björklund. Avdelningen för juridik

Anna Björklund. Avdelningen för juridik Cirkulärnr: 08:78 Diarienr: 08/4479 Handläggare: Avdelning: Datum: 2008-11-20 Mottagare: Rubrik: Kommundirektörer Personal Grundskola Gymnasieskola Behörig lärare ej berättigad till skadestånd av kommunen

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-11-14. Gymnasial lärlingsanställning

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-11-14. Gymnasial lärlingsanställning 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-11-14 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. Gymnasial lärlingsanställning Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Kommittédirektiv Dir. 2009:47 Sammanfattning av uppdraget Bakgrund

Kommittédirektiv Dir. 2009:47 Sammanfattning av uppdraget Bakgrund Kommittédirektiv Ekonomisk kompensation vid lång handläggningstid hos Försäkringskassan Dir. 2009:47 Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2009 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 juni 2004 B 970-03 KLAGANDE Riksåklagaren, Box 5553, 114 85 STOCKHOLM MOTPART SK Offentlig försvarare och ombud: advokaten IF SAKEN Olaga

Läs mer

En översyn av lagstiftningen om företagsbot (SOU 2016:82) Remiss från Justitiedepartementet Remisstid den 31 mars 2017

En översyn av lagstiftningen om företagsbot (SOU 2016:82) Remiss från Justitiedepartementet Remisstid den 31 mars 2017 PM 2017: RI (Dnr 110-2144/2016) En översyn av lagstiftningen om företagsbot (SOU 2016:82) Remiss från Justitiedepartementet Remisstid den 31 mars 2017 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

FASTIGHETSMARKNADENS REKLAMATIONSNÄMND

FASTIGHETSMARKNADENS REKLAMATIONSNÄMND Till regeringen Johanneshov 2018-11-19 SOU 2018:64, Utökad tillsyn över fastighetsmäklarbranschen Fastighetsmarknadens reklamationsnämnd (FRN) inrättades 1965 och är sedan maj 2017 den godkända tvistlösningsnämnden

Läs mer

Arbetstagares skadeståndsansvar, främst enligt 4 kap. 1 SkL

Arbetstagares skadeståndsansvar, främst enligt 4 kap. 1 SkL Uppsala universitet Inst. för handelsrätt Handelsrätt D Kursansvarig: Torsten Seth Handledare: Torsten Seth Av: Gustav Lindkvist vt 04 Arbetstagares skadeståndsansvar, främst enligt 4 kap. 1 SkL 1 Sammanfattning

Läs mer

LIU-IEI-FIL-A SE. Principalansvar. En undersökning med fokus på ideella föreningar

LIU-IEI-FIL-A SE. Principalansvar. En undersökning med fokus på ideella föreningar LIU-IEI-FIL-A--14-01648--SE Principalansvar En undersökning med fokus på ideella föreningar Vicarious liability A study with focus on non-profit associations Fanny Thyr Masteruppsats i skadeståndsrätt,

Läs mer

Försäkring för ren förmögenhetsskada PS50

Försäkring för ren förmögenhetsskada PS50 Gäller från och med 2016-07-01 Genom detta försäkringsvillkor ges skydd för skadeståndskrav till följd av rådgivande verksamhet. Försäkringen gäller dock med vissa begränsningar. T.ex. gäller den inte

Läs mer

https://lagen.nu/dom/nja/2007s295

https://lagen.nu/dom/nja/2007s295 NJA 2007 s. 295 Beslut i fråga som hänskjutits av tingrätt till prövning av HD. Staten kan åläggas att betala skadestånd, utöver enligt vad som följer av skadeståndslagen (1972:207) och lagen (1998:714)

Läs mer

Advokatsamfundet ställer sig positivt till slutsatsen att förändringar med anledning av Lavaldomen måste genomföras.

Advokatsamfundet ställer sig positivt till slutsatsen att förändringar med anledning av Lavaldomen måste genomföras. R-2009/0016 Stockholm den 23 mars 2009 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2008/3541/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 17 december 2008 beretts tillfälle att yttra sig över betänkandet Förslag

Läs mer

Stockholm den 25 november 2015 R-2015/2121. Till Justitiedepartementet. Ju2015/08545/L4

Stockholm den 25 november 2015 R-2015/2121. Till Justitiedepartementet. Ju2015/08545/L4 R-2015/2121 Stockholm den 25 november 2015 Till Justitiedepartementet Ju2015/08545/L4 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 november 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian

Läs mer

Allemansrätten och marknyttjande

Allemansrätten och marknyttjande Allemansrätten och marknyttjande Studier av ett rättsinstitut Åsa Åslund Linköpings universitet FILOSOFISKA FAKULTETEN Linköping Studies in Arts and Science No. 434 Linköpings Universitet, Institutionen

Läs mer

Yttrande över remitterad promemoria om behov av hjälp med andning och sondmatning (S2019/00767/FST)

Yttrande över remitterad promemoria om behov av hjälp med andning och sondmatning (S2019/00767/FST) Socialdepartementet 103 33 Stockholm 2019-04-17 Arbetsgivarföreningen KFO Box 16355 103 26 Stockholm Besöksadress Klara Södra Kyrkogata 1 Stockholm Yttrande över remitterad promemoria om behov av hjälp

Läs mer

Förslagen i rapporten

Förslagen i rapporten R-2010/0029 Stockholm den 30 mars 2010 Till Finansdepartementet Fi2009/1548 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 21 december 2009 beretts tillfälle att avge yttrande över rapporten Mervärdesskatt

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Blåljusutredningen (Ju 2016:23) Dir. 2017:131. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Blåljusutredningen (Ju 2016:23) Dir. 2017:131. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Blåljusutredningen (Ju 2016:23) Dir. 2017:131 Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017 Ändring och utvidgning av uppdraget Regeringen beslutade den 22

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2004-05-13 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, justitierådet Torgny Håstad och regeringsrådet Göran Schäder. Alkoholreklam m.m. Enligt

Läs mer

EXAMENSARBETE. Principalansvar och arbetstagarens skadeståndsansvar. En utredning av gällande rätt samt en komparation med finsk rätt

EXAMENSARBETE. Principalansvar och arbetstagarens skadeståndsansvar. En utredning av gällande rätt samt en komparation med finsk rätt EXAMENSARBETE Principalansvar och arbetstagarens skadeståndsansvar En utredning av gällande rätt samt en komparation med finsk rätt Andreas Degerman Daniel Elm Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå

Läs mer

Återställande av bestämmelse i lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Maria Hedegård (Försvarsdepartementet)

Återställande av bestämmelse i lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Maria Hedegård (Försvarsdepartementet) Lagrådsremiss Återställande av bestämmelse i lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 1 oktober 2015 Peter Hultqvist Maria

Läs mer

R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001

R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001 R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001 Till Europeiska kommissionen Meddelande om europeisk avtalsrätt Europeiska kommissionen publicerade den 11 juli 2001 Meddelande från kommissionen till rådet och

Läs mer

Obligationsrätt 9/4/2014. A. Föreläsningens idé ??? Kursen och tentamen. Struktur och teknik. tenta. kurs. inledning till studierna på Terminskurs 2

Obligationsrätt 9/4/2014. A. Föreläsningens idé ??? Kursen och tentamen. Struktur och teknik. tenta. kurs. inledning till studierna på Terminskurs 2 Obligationsrätt Struktur och teknik inledning till studierna på Terminskurs 2 Joel Samuelsson 1 A. Föreläsningens idé 2 Kursen och tentamen kurs tenta 3 1 [ ] studenter som aktivt försöker lära sig vad

Läs mer

EXAMENSARBETE. Svenska statens skadeståndsansvar

EXAMENSARBETE. Svenska statens skadeståndsansvar EXAMENSARBETE 2005:103 SHU Svenska statens skadeståndsansvar Per Berndtsson Luleå tekniska universitet Samhällsvetenskapliga utbildningar Rättsvetenskapliga programmet C-nivå Institutionen för Industriell

Läs mer

Stockholm den 22 december 2008 R-2008/1117. Till Justitiedepartementet. Ju2008/7651/L1

Stockholm den 22 december 2008 R-2008/1117. Till Justitiedepartementet. Ju2008/7651/L1 R-2008/1117 Stockholm den 22 december 2008 Till Justitiedepartementet Ju2008/7651/L1 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 13 oktober 2008 beretts tillfälle att yttra sig över Utredningens om revisorer

Läs mer

Med undantag för de förslag och synpunkter som anges nedan har Advokatsamfundet ingen erinran mot förslagen i promemorian.

Med undantag för de förslag och synpunkter som anges nedan har Advokatsamfundet ingen erinran mot förslagen i promemorian. R-2019/1224 Stockholm den 15 oktober 2019 Till Justitiedepartementet Ju2019/02372/L1 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 27 juni 2019 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Kompletteringar

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 mars 2013 Ö 836-12 PARTER Kärande vid tingsrätten Länsförsäkringar Skaraborg Ömsesidigt, 566000-6866 Box 600 541 29 Skövde Ombud:

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-20 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 8 maj 2003

Läs mer

Yttrande över departementspromemorian Ett särskilt tortyrbrott, Ds 2015:42

Yttrande över departementspromemorian Ett särskilt tortyrbrott, Ds 2015:42 Stockholm den 14 januari 2016 Till Justitiedepartementet Diarie nr: Ju2015/06480/L5 Yttrande över departementspromemorian Ett särskilt tortyrbrott, Ds 2015:42 Sammanfattning Civil Rights Defenders tillstyrker

Läs mer

N./. Riksåklagaren angående rån m.m.

N./. Riksåklagaren angående rån m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (10) Ert datum Er beteckning Byråchefen Stefan Johansson B 1857-08 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM N./. Riksåklagaren angående rån m.m. Högsta domstolen har förelagt mig

Läs mer