J GNESTA KOMMUN Kommunfullmäktige KALLELSE KUNGÖRELSE

Transkript

1 J GNESTA KOMMUN Kommunfullmäktige KALLELSE KUNGÖRELSE Sammanträde i kommunfullmäktige Tid och plats för sammanträde Måndagen den 17 juni 2013, kl B -salen, Västra Storgatan 15, Gnesta Gruppmöten Majoriteten (S, MP, V); kl Lokal, Frösjön/Lockvattnet, Elektron. Oppositionen (M, FP, C, KD); ld Lokal, f d Andrummet Elektron Frida Grundström (-); kl Lokal, Björken Förslag till justerare Ordinarie: Berndt Ullström (S) och Jonathan Olsson (M) Ersättare: Lars-Göran Winqvist (MP) och Lena Lindberg (C). Tid och plats för justering Måndagen den 1 juli 2013, kl Kommunledningskontoret, Västra Storgatan 15, Gnesta Information: Observera att ärendet, 8, 10, 12-19, har inte justerats i kommunstyrelsen vid utskicket av denna kallelse. Allmänheten Allmänheten är välkommen att närvara vid sammanträdet. Beslutsunderlag till ärendena i kallelse finns tillgängliga i kommunhuset, medborgarkontoret och på Frågor om kallelse och ärendena besvaras av sekreteraren, tel: Dagordning Sammanträdets öppnande samt upprop Val av justerare och tid för justering Godkännande av dagordning Allmänhetens frågestund Information Nr. Ärende Ärendemening 1 KS Revisionsberättelse samt beviljande av ansvarsfrihet för år 2012 Gnesta kommun I Gnesta i vxl: i gnesta.kommunognesta.se besöksadress: Västra Storgatan 15 1 organisationsnummer:

2 Kommunfullmäktige KALLELSE KUNGÖRELSE 2 KS Beviljande av ansvarsfrihet för kommunstyrelsen 3 KS Beviljande av ansvarsfrihet för socialnämnden 4 KS Beviljande av ansvarsfrihet för barn- och utbildningsnämnden KS Beviljande av ansvarsfrihet för kultur- och tekniknämnden 6 KS Beviljande av ansvarsfrihet för miljö- och byggnämnden KS Årsredovisning 2012 Gnesta kommun (Medtag tidigare utsänd årsredovisning) 8 KS Budgetförutsättningar KS Omvandla revers mellan kommunen och bolag (kompletteras senare) 10 KS Digitalisering av sammanträdeshandlingar samt införande av en politikerportal 11 KS Översyn av Kultur- och teknikförvaltningens organisation (kompletteras senare) 12 KS Oppositionsrådsarvode samt partiföreträdarearvode 13 PLAN Detaljplan för Vängsö 14:1 m fl (Stockholm/Gnesta flygplats) 14 KS Frösjö strand - justering av exploateringsavtal 15 KS Anta den europeiska deklarationen för jämställdhet (CEMR) 16 KS Program för Gnesta kommuns miljö- och hållbarhetsarbete 17 KS Yttrande över motion om att sända fullmäktigesammanträden som webb-tv 18 KS Yttrande över motion - Studentmedarbetare 19 KS Yttrande över medborgarförslag - Strikta regler för handhavande av raketer och smällare 20 KS Nytt medborgarförslag - Utegym i Gnesta 21 KS Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Gnesta kommun Gnesta 1 vxl: gnesta.kommunognesta.se 1 besöksadress: Västra Storgatan 15 1 organisationsnummer:

3 Kommunfullmäktige KALLELSE KUNGÖRELSE 22 SN Rapportering av ej verkställda gynnande biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen samt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - första kvartalet 23 KS Årsredovisning för Samordningsförbundet RAR KS Val till kommunah uppdrag Gert Nilsson Ordförande g`4119 Jenny Tohansson Sekreterare Gnesta kommun Gnesta i vxl: i gnesta.kommun@ignesta.se i besöksadress; Västra Storgatan 15 1 organisationsnummer:

4 Kommunledningskontoret ÄRENDEBLAD Upprättad: Diarienummer: KS Kommunfullmäktige Revisionsberättelse samt beviljande av ansvarsfrihet för år 2012 Kommunfullmäktiges presidiums förslag till beslut 1. Lägga revisionsberättelsen till handlingarna. Ärendebeskrivning Revisorerna har bl.a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3-8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9 a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål kommunfullmäktige beslutat om. Bedömningen ska beviljas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättande av revisionsberättelsen. Gnesta kommun Gnesta 1 vxt: I gnesta.kommun@sgnesta.se 1 besöksadress: Västra Storgatan 15 organisationsnummer:

5 / GNESTA KOMMUN Revisorerna Gnesta kommun Ink: Dnr:.14 För handläggning - Till Kommunfullmäktige i Gnesta kommun Org.n.r Revisionsberättelse för år 2012 Revisorerna har granskat kommunstyrelsens och nämndernas verksamhet och genom utsedda lekmannarevisorer verksamheterna i Gnesta Kommunkoncern AB, Gnestahem AB, Gnesta Förvaltnings AB och Gnesta Stadsnät AB. Granskningen har även omfattat hjälpmedelsnämnden och den gemensamma patientnämnden. Kommunstyrelsen och nämnderna ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll samt för återredovisningen till fullmäktige av hur de fullgjort uppdraget. Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, redovisning, intern kontroll och pröva om verksamheten bedrivits i enlighet med fullmäktiges uppdrag. Granskningen har såvitt avser kommunen utförts enligt kommunallag, god revisionssed i kommunal verksamhet och fastställt revisionsreglemente. Vår granskning har haft den omfattning och inriktning samt givit det resultat som redovisas i bilagan "Revisorernas redogörelse för 2012 års granskningar". Kommunens resultat 2012 uppgår till 7,3 mnkr (2011 uppgick resultatet till 8,8 mnkr) före balanskravsutredning och 4,1 rankr (2011 6,2 mnkr) efter kommunens balanskravsutredning. I resultatet ingår extra satsningar på 1,2 mnkr och extra inlösen av pensionsåtagande med totalt 4,9 mnkr som beslut har fattats om efter den prognos som redovisades i oktober, ytterligare avsättning för återställande av deponi vid Korslöt med 3 mnkr samt ianspråktagande av medel från tidigare år med totalt 3,4 mnkr. Det budgeterade resultatet var 46 tkr. Vi instämmer i bedömningen att kommunen uppfyller det lagstadgade balanskravet Miljö- och byggnämnden samt Kommungemensamt inklusive finansiella poster redovisar överskott, medan övriga nämnder redovisar underskott. Största anledningen till överskottet är att kommunen fick en återbetalning av premier från tidigare år för sjukförsäkring hos AFA med 7,7 mala.. och reavinster från finansiella placeringar med 3,5 Bank Barn- och utbildningsnämnden redovisar ett underskott med 3,1 mnkr främst avseende grundskolan pga interkommunala ersättningar, högre kostnader för lärarnas löneavtal än budgeterat och underskott för ytterskolorna. En del av underskottet täcks genom överskott för särskolan och gymnasieskolan. Kultur- och tekniknämnden redovisar underskott för den skattefinansierade verksamheten med 1,8 ninkr. 1 mnkr beror på extra satsning på den sk föreningsmiljonen och där har fullmäktige godkänt att nämnden redovisar underskott för detta. Enligt kommunallagens kapitel 9 9 a skall de förtroendevalda revisorerna bedöma om resultatet i årsbokslutet är förenligt med de mål för den ekonomiska förvaltningen, ur ett verksamhetsmässigt såväl som finansiellt perspektiv, som fullmäktige beslutat om i årsbudgeten och flerårsplanen. Kommunen har fastställt finansiella mål. Det första målet anger att kommunens resultat ska uppgå till minst 0 % av skatter och statsbidrag. På sikt bör resultatet uppgå till minst..

6 1,5 % av skatter och statsbidrag. Årets resultat uppgår till 1,4 % av skatter och statsbidrag. Målet för 2012 är uppfyllt, men kommunen kommenterar endast det långsiktiga målet på 1,5 %. Det andra målet anger att investeringarna ska vara självfinansierade till 100 %. Vi delar kommunens uppfattning om att detta mål är uppfyllt. Det tredje målet är att avkastningen på pensionsportföljen ska användas till att kapa topparna på de utbetalningar som överstiger ca 2 ninkr från och med Vi instämmer i kommunens bedömning att även detta mål är uppnått, då årets kostnader för utbetalningar av pensioner uppgick till 7,4. innkt och 3,9 mulkr av årets avkastning på pensionsportföljningen har använts för att kapa toppen. Totalt sett bedömer vi måluppfyllelsen för de finansiella målen som god. Kommunen har fastställt mål för verksamheten och redovisar dessa samt redovisar vad som gjorts 5r att nå målen och en bedömning av i vilken grad de har uppnåtts. Ett antal mått och indikationer redovisas för målen. Enligt kommunens styrmodell är målen strävansmål för perioden och redovisning lämnas över vad som gjorts för att nå målen, samt ett antal mått och indikatorer. Kommunen gör bedömningen att 25 % av målen har uppfyllts och övriga mål har uppfyllts delvis. Det finns ingen tydlig definition av vad som ska ha uppnåtts 5r att målen ska anses ha uppnåttslelt eller delvis, vilket innebär att revisorerna inte kan uttala sig om målen har uppnåtts. Vi bedömer måluppfyllelsen totalt sett som mycket svag och att arbete pågår för att samtliga mål ska uppnås. När det gäller socialnämnden har vi i vår granskning funnit att det finns brister inom hemtjänsten och i uppföljningen av den verksamhet som bedrivs av externa utförare. Till detta är vi kritiska. Nämnden saknar system och rutiner för att systematiskt och fortlöpande följa upp de externa utföramas avtalsefterlevnad. Socialnämnden behöver även utveckla styrprinciperna och införa ett aktuellt och fastställt ledningssystem för att säkerställa kvaliteten inom hemtjänsten. Vi utgår från att nämnden vidtar erforderliga åtgärder under Ansvarsfrihet Revisionen för 2012 har inte föranlett någon anmärkning mot styrelsen och övriga nämn der. Efter en samlad bedömning tillstyrker vi att kommunstyrelsen, nämnderna, den gemensamma nämnden för tekniska hjälpmedel och den gemensamma patientnämnden samt de enskilda förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet. Vi tillstyrker också att kommunens årsredovisning godkänns. Gnesta den lo aj 2013 Åke Nilsson

7 Granskningens inriktning och omfattning Revisionsarbetet har skett i enlighet med fastlagd revisionsplan och de av revisorerna fastställda granskningsuppdragen. Löpande granskning har gjorts av Kommunstyrelsens och övriga nämnders protokoll. Revisionsarbetet har även omfattat möten med representanter för kommunens styrelse samt nämnder och förvaltningsledningar. Fortlöpande och i olika frågor har även möten med kommunala företrädare inom olika sakområden genomförts. Revisionen har föranlett synpunkter och förslag av olika karaktär. Dessa har delgivits berörda nämnder och förvaltningar. Revisionsskrivelser har avgivits till kommunstyrelsen och berörda nämnder samt lämnats till kommunfullmäktige för kännedom. Granskningen av bokslut och årsredovisning 2012 grundar sig på material som fastställts av kommunstyrelsen. Revisorernas redogörelse för 2012 års granskningar Revisorerna har under år 2012 genomfört följande granskningar: Samgranskning inom länet avseende läkemedel för äldre. Granskning av ansvarsutövande inom kommunstyrelsen, miljö- och byggnäranden samt barn- och utbildningsnämnden. Granskning av beredskapen avseende EKO-frågor - etik, korruption och oegentligheter Delårsgranskning Uppföljning av externa utförare inom hemtjänstens följsamhet till gällande avtal Granskning av effektivitet och kvalitet inom kommunens hemtjänst Ärsredovisningsgranskning I det följande redovisas en sammanfattning av syfte och resultat för respektive granskning. Delårsrapport Syfte: med granskningen är att bedöma om delårsrapporten uppfyller redovisningslagens krav och följer god redovisningssed. Kommunens revisorer har genomfört en översiktlig granskning av Gnesta kommuns delårsrapport per Granskningen är väsentligt begränsad och inriktad på analys och mindre på detaljgranskning. Resultat: Granskningen av kommunens delårsrapport visar att resultatet för perioden är 17,3 mnicr (16,8 mnkr) före balanslcravsutredning, vilket är 0,5 rankr högre än motsvarande period föregående år. Prognosen för helåret pekar mot ett resultat om 14,3 mnkr inklusive ianspråktagande av öronmärkta medel. Bedömningen i delårsrapporten är att balanskravet kommer att uppfyllas. Vi revisorer bedömer att: - Delårsrapporten är i allt väsentligt upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed. - Att kommunen kommer att klara balanskravet.

8 Kommunfullmäktige har fastställt tre finansiella mål för god ekonomisk hushållning. Kommunstyrelsen bedömer att samtliga tre mål kommer att uppnås och vi instämmer i att det finns förutsättningar för att de ska nås. Kommunfullmäktige har fastställt 8 övergripande mål för verksamheten. Kommunstyrelsen har bedömt ett mål som uppnått och att övriga mål delvis kommer att kunna uppnås. Vi instämmer i bedömningen att målen delvis kommer att uppnås under året. Delårsrapporten innehåller nu separat resultat- och balansräkning för renhållningsverksamheten. Årsredovisning 2012 Syfte: att pröva om årsredovisningen för 2012 uppfyller den kommunala redovisningslagens krav och kraven på rättvisande räkenskaper och god redovisningssed. Resultat: årsredovisningen redogör i allt väsentligt för utfallet av verksamheten och uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper. Den ger en rättvisande bild av resultat och ställning samt är upprättad enligt god redovisningssed. Granskningen visar vidare att kommunens ekonomiska situation och utveckling är god. Kommunen lever upp till kommunallagens balanskrav. Kommunens resultat uppgår till 7,2 rankr före balanskravsutredning och 4,1 mnkr efter kommunens balanskravsutredning Kommunens samtliga fastställda finansiella mål är under året uppfyllda för Det långsiktiga målet ffliresultatet är inte uppnått. Vi bedömer måluppfyllelsen som god. De mål för verksamheten som Kommunfullmäktige har fastställt är strävansmål för perioden Kommunstyrelsens har bedömt att av de åtta mål Som har fastställts har två uppfyllts helt och sex delvis. Det finns ingen tydlig definition av vad som ska ha uppnåtts för att målen ska anses ha uppnåtts helt eller delvis, vilket innebär att revisorerna inte kan uttala sig om målen har uppnåtts. Totalt sett bedömer vi måluppfyllelsen som mycket svag och arbete pågår för att samtliga mål ska uppnås. Sarngranskning inom länet avseende läkemedel för äldre Syfte: Granskningen har omfattat samtliga kommuner i länet samt landstinget Sörmland och genomförts som en samgranskning. Revisionsfrågorna fokuserar på om kommunerna och landstinget har en effektiv läkemedels%rskrivning/användning för de äldre. Resultat: Den generella bilden för både kommunerna och landstinget är att den kvalitativa uppföljningen behöver utvecklas, styrningen behöver utvecklas och till större utsträckning utgå från behov samt att informationsöverföringen i samband med läkemedel behöver förbättras. Sörmland ligger relativt bra till i förhållande till övriga län vad avser både antal läkemedel och riskfyllda kombinationer. Inom länet är dock variationen stor. Förutom den generella synpunkten kring styrning, uppföljning och informationsöverföring uppmärksammade revisorerna följande för Gnestas del: Vad avser andelen patienter med fler än tio läkemedel och riskfyllda eller olämpliga kombinationer ligger kommunen lägre än länet. Andelen med olämpliga läkemedel ligger dock högre än genomsnittet. Av de 23 läkemedelsgenomgångar som genomfördes under 2011, i enlighet med läkemedelskommitténs krav, genomfördes samtliga i särskilt boende och ingen i ordinärt boende. Gnesta har inte uppnått Läkemedelskommittens mål gällande antal läkemedelsgenomgångar. Den politiska nivån har inte angett en tydlig ambitionsnivå för läkemedel för äldre.

9 b Lokala rutiner finns för läkemedelshantering och informationsöverföring. Det finns även en lokal överenskommelse om läkarmedverkan i kommunen. Gnesta har i den lokala överenskommelsen utökat läkarmedverkan jämfört med det länsövergripande avtalet. Det finns en stabil läkarsituation på Gnesta vårdcentral. Det har dock varit en viss omsättning gällande sjuksköterskor. Ansvarsutövande inom kommunstyrelsen, miljö- och byggnämnden samt barn- och utbildningsnä.mnden Syfte: Revisionsfrågan för granskningen var: Har styrelsen och nämnderna tillräckliga förutsättningar för sin styrning och ledning av verksamheten? Enkätundersökningen som granskningen baserades på avsåg tre delområ den: Mål och riktlinjer vilka mål finns, hår tas de fram. Ansvar och rapportering uppföljning av ekonomi och mål. Arbetssätt och arbetsformer ansvarsfördelning, kontroll. Resultat: Den sammanfattande revisionella bedömning var att kommunstyrelsen har tillräckliga förutsättningar för sin styrning och ledning av verksamheten, men olika synpunkter från ledamöter och tjänstemän inom ett antal olika områden gör att kommunstyrelsen bör analysera vad dessa beror på. Det gäller bl a olika syn på hur väl uppföljningen fungerar och i vilken utsträckning som tillräckliga beslutsunderlag finns. Inom barn- och utbildningsnämnden var den sammanfattande revisionella bedömning att barn- och utbildningsnämnden har goda förutsättningar för sin styrning och ledning av verksamheten. Resultaten indikerar dock att ledamöterna vill ha större möjlighet att styra verksamheten genom att bli mer delaktiga i processen med att ta fram verksamhetsplan och målformuleringar. Ett annat förbättringsområde är återrapporteringen av ekonomin. En grundförutsättning för god styrning och uppföljning är en tillräcklig rapportering av ekonomin. Utifrån de svar som lämnats av ledamöterna finns det brister i detta. Vidare framkom att ledamöterna anser att rollfördelningen mellan nämndens ledamöter och förvaltningens tjänstemän behöver ses över. När det gäller miljö- och byggnämnden var den sammanfattande revisionella bedömning att miljö- och byggnämnden har mycket goda förutsättningar för sin styrning och ledning av verksamheten. Vi har därför få förslag på förbättringsområden, men det finns resultat som avviker något från den generella bilden och där tjänstemännen varit oeniga. Vi ser inom området Mål och riktlinjer att det finns viss förbättringspotential när det gäller nämndens styrning på lång sikt och de beslutsunderlag som denna styrning utgår ifrån. Tjänstemännen har olika uppfattningar om rapporteringen av arbetsmiljömål, miljömål och verkställan det av beslut och direktiv är tillräcklig under året. Av dessa finns den största förbättringspotentialen när det gäller arbetsmiljömål. När det gäller Arbetssätt och arbetsformer är ledamöter och tjänstemän mycket samstämmiga om att rollfördelning, delegationsordning och styrning och kontroll av verksamheten och ekonomin är väl fungerande. Totalt sett är de svar som lämnats mycket höga i jämförelse med motsvarande nämnder i andra kommuner. För både ledamöter och tjänstemän och för i stort sett varje enskild fråga noteras medelvärden som är högre än genomsnittet. Granskning av beredskapen avseende EKO-frågor - etik, korruption och oegentligheter Syfte: Granskningen skulle besvara två revisionsfrågor. Är kommunstyrelsens och kulturoch tekniknämndens arbete med EKO-frågor ändamålsenligt? Är den interna kontrollen avseende EKO-frågor tillräcklig?

10 Resultat Den sammanfattande revisionella bedömning är att kommunstyrelsen och kultur- och tekniknämnden i huvudsak arbetar ändamålsenligt med EKO-frågor och med tillräcklig intern kontroll. Detta baserar vi på att kommunstyrelsen uppmärksammat det förebyggande arbetet i och med riktlinjen för mutor och otillbörlig påverkan samt gjort detta till ett fokusoraråde som samtliga nämnder ska lyfta in i sina respektive internkontrollplaner. Som en följd av detta har nämnderna även fatt i uppgift att analysera var i den egna verksamheten risken för mutor och otillbörlig påverkan är som störst. I granskningen noterades ett antal förbättringsområden och därför lämnades ett antal rekommendationer, bl a att kommunstyrelsen bör upprätta en intemkontrollplan för de verksamheter man ansvarar för. Ur ett väsentlighets- och riskperspektiv bör dessa områden omfattas av samma kontroller som nämndernas verksamheter. Uppföljning av externa utförare inom hemtjänstens följsamhet till gällande avtal Syfte: Revisionsfrågan var följande: Finns inom nämndens ansvarsområde system och rutiner för att systematiskt och fortlöpande följa upp de externa utförarnas avtalsefterlevnad? Resultat Vår samlade bedömning är att nämnden inte säkerställer att det finns system och rutiner för att systematiskt och fortlöpande följa upp de externa utförarna avtalsefterlevnad. Vår bedömning är att den privata utföraren följer Gnesta kommuns riktlinjer när det gäller att ta fram individuella genornförandeplaner för beslutade insatser. Ansvaret för att genomföra uppföljningar av att biståndsbeslutade insatser utförs i enlighet med beslut är tydligt definierat. Beställarenheten har ansvar för att genomföra uppföljningar. Uppföljning har genomförts inom området hälso- och sjukvård men inte i inom övriga delar. Vår bedömning är att kommunen bör vidareutveckla befintligt kvalitetsledningssystem. Rutiner och metoder för att systematiskt planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten bör utvecklas för att uppfylla krav i aktuella föreskrifter. Varje år genomförs uppföljningar genom de Öppna jämförelser som Sveriges kommuner och landsting hanterar. Det finns ingen särredovisning av kundnöjdhet gällande privata utförare. För att kunna göra jämförelser vore det önskvärt att separera de privata utförarnas kunder från kommunens egna uppdrag. Granskning av effektivitet och kvalitet inom kommunens hemtjänst Syfte: Granskningen ska besvara revisionsfrågan huruvida socialnämnden bedriver verksamheten inom den kommunala hemtjänsten på ett effektivt och kvalitetsmässigt tillfredsställande sätt. Resultat Vår övergripande revisionella bedömning är att socialnämnden i stort bedriver verksamheten inom den kommunala hemtjänsten på ett effektivt och kvalitetsmässigt sått dock inte helt tillfredsställande. Vi ser enligt vår bedömning att arbetet med kvalitet och dess nivå behöver säkerställas genom: Utveckling av nämndens styrprinciper Att nämnden utvecklar en systematisk hantering av genomförda brukarundersökningar Ett aktuellt och fastställt ledningssystem för äldreomsorgens verksamhetsområde enligt SOSFS 2011:9 Att använda synpunkter och avvikelser i det ständiga utvecklingsarbetet

11 / g Hjälpmedelsverksamheten Vid granskningen av hjälpmedelsverksamheten har revisorerna biträtts av Landstinget Sörmlands revisionskontor. Gemensam patientnämnd Vid granskningen av den gemensamma patientnäranden har revisorerna biträtts av Landstinget Sörmlands revisionskontor.

12 I 9 Bilagor Till revisionsberättelsen hör bilagorna: Revisorernas redogörelse för 2012 års granskningar (i) Granskningsrapport från lekmannarevisor i Gnesta Kommunkoncern AB (2) Gnestahem AB (3) Gnesta Förvaltnings AB (4) Gnesta Stadsnät AB (5) Gnesta Centrumfastigheter AB Hjälpmedelsverksamheten (7) Gemensam patientnämnd (8)

13 Gnesta kommun / g) Ink. 2M3 4 Dnr * ök swittuommughl.w: För h fil momitiennett ttttt Annika Hansson, certifierad kommunal revisor, Himn Dagemir pwc

14 Innehållsförteckning 1. sammanfattning 1 2. Inledning 2.1. Bakgrund Revisionsfråga och metod 2 3- Granskningsresultat Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning Förvaltningsberättelse Översikt över utvecklingen av verksamheten Investeringsredovisning Driftredovisning Balanskrav God ekonomisk hushållning Finansiella mål Mål för verksamheten Nämndernas redovisning av sitt uppdrag io 3.2. Rättvisande räkenskaper lo Resultaträkning lo Balansräkning Kassaflödesanalys Sammanställd redovisning Tilläggsupplysningar 2

15 Sammanfattning Vi bedömer att årsredovisningen huvudsakligen redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Kommunen lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans (KL 8:5 a- b). Årets resultat uupgår till 7,2 mnkr (8,8 mnkr 2011) före balanskravsutredningen och 4,1 mnkr (6,2 mnkr 2011) efter kommunens balanskravsutredning. Förvaltningsberättelsen innehåller en uppföljning av de elva verksamhets- och finansiella mål som fullmäktige har angivit i 2012 års framtidsplan. Två av verksamhetsmålen bedöms ha uppfyllts medan övriga sex bedöms delvis ha uppfyllt målen. Målen är strävansmål och gäller för perioden Redovisning lämnas över vad som gjorts för att nå målen samt ett antal mått och indikatorer. Det finns ingen tydlig definition av vad som ska ha uppnåtts för att målen ska anses ha uppnåtts helt eller delvis, vilket innebär att revisorerna inte kan uttala sig om målen har uppnåtts. Det långsiktiga finansiella målet för resultatet bedöms inte ha uppfyllts av kommunstyrelsen. Det kortsiktiga målet för året har uppfyllts, men kommenteras inte i årsredovisningen. De två övriga finansiella målen har uppfyllts. Vi bedömer den finansiella måluppfyllelsen som god. Vi bedömer verksamhetsmålens uppfyllelse som mycket svag. Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på - rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed. Vissa avvikelser har noterats och kommenterats i rapporten, men de bedöms ej uppgå till väsentliga belopp. 1 av 13

16 / 2. Inledning 2 1 Bakgrund I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning (RICR) och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Revisionsobjekt är Kommunstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande. När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer Revisionsfråga och metod Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler? Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed. Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inkl drift- och investeringsredovisning) resultaträkning kassafiödesanalys balansräkning sammanställd redovisning PwC 2 av 13

17 Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årstedavisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Nämndernas redovisning av sitt uppdrag har inte granskats inom ramen för årsredovisningen utan ingår istället i granskningen av den övergripande ansvarsutövningen. Granskningen har utförts enligt god revisionssed för kommuner och landsting. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då Vår granskning av den anledningen inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda brister kan förekomma. Granskningen introduceras genom kontakter och samplanering med kommunens/ landstingets ekonomikontor. Granskningen genomförs med kontrollmålsmetodik enligt det granskningsprogram för granskning av årsredovisning som PwC Kommunal Sektor använder. Granskningen sker genom intervjuer, dokumentgranskning och granskning av. 3 av 13

18 3. Gran.skningsresultat 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning Förvaltningsberättelse Översikt över utvecklingen av verksamheten Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i all väsentlighet överensstämmer med kraven i KRL. Förvaltningsberättelsen följer i stort samma disposition som föregående år, med vissa layoutförändringar. En större förändring är att året som gått nu redovisas nämndsvis mot tidigare månad för månad. Detta gör det enklare att följa respektive nämnds verksamhet utifrån fullmäktiges uppdrag, men måluppfyllelsen redovisas för kommunen totalt och inte för nämnderna. Måluppfyllelsen redovisas i ett särskilt avsnitt i förvaltningsberättelsen, se även avsnitt Vi har nedan kommenterat uppgifter som ska ingå i förvaltningsberättelsen även om de redovisas under egen rubrik utanför förvaltningsberättelsen i årsredovisningen. Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger en rättvisande bild. Under avsnittet Gnestas ekonomi redovisas årets utfall, totalt för kommunen, per nämnd och avstämt mot de finansiella målen samt balanskravsutredning. Efter förvaltningsberättelsen redovisas en finansiell analys där det utöver finansiella nyckeltal redovisas uppgifter om pensionsskulden och ekonomin i framtiden. Det ekonomiska utfallet är positivt och kommentarer runt detta redovisas i avsnitt Driftredovisning, Balanskrav och Resultaträkning Händelser av väsentlig betydelse I förvaltningsberättelsen redovisas på ett tydligt sätt väsentliga händelser som inträffat under och delvis efter räkenskapsåret genom den redovisning som lämnas för respektive nämnd i avsnittet året som gått samt för kommunen samlat i avsnittet Framtiden vad händer i Gnesta? Förväntad utveckling Av årsredovisningen framgår den förväntade utvecklingen inom olika verksamheter både i avsnitten om verksamheten under året hos nämnderna och i avsnittet om framtiden. Kopplingen bör göras tydligare till hur detta kommer att påverka kommunens ekonomi och prioriteringar inom olika områden. Väsentliga personalförhållanden Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas enligt KRL 4:1 a, det vill säga frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt åldersindelad. I övrigt lämnar den personalekonomiska redovisningen ett flertal PwC 4 av 13

19 uppgifter om personalen i form av tabeller och verbal information. Avsnittet kan även utvecklas och omfatta arbetsmiljö, rehabilitering, personalrörlighet, förmåner etcetera. Gemensam förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen omfattar en beskrivning av den samlade kommunala verksamhetens organisation och särskilda upplysningar om ekonomi och verksamhet i koncernföretagen i enlighet med RKR 8.2. Uppgifter om personal finns inte i någon väsentlig omfattning och behöver utvecklas. - Obligatorisk information enligt KRL och RICR:s rekommendationer I avsnittet finansiell analys utanför förvaltningsberättelsen redovisas upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser i enlighet med RKR 7.1 som en del av uppföljningen av fullmäktiges föreskrifter om förvaltningen av pensionsmedel. Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten Detta område avser information och analys rörande prestationer, kvalitet och mål. Information om prestationer lämnas samlat i avsnittet Gnesta i korthet före förvaltningsberättelsen. Där redovisas också några indikatorer där jämförelser har gjorts med de två föregående åren samt medelvärde från 200 andra kommuner. Tillsammans med några ekonomiska nyckeltal redovisas ett urval av nyckeltal från respektive nämnd. Vi ser positivt på dessa redovisningar. Kommunens vision och styrmodell redovisas i ett kort avsnitt före förvaltningsberättelsen. En fyllig redovisning av arbetet utifrån Kommunfullmäktiges åtta mål för verksamheten redovisas i förvaltningsberättelsen och kommenteras i avsnitt Investeringsredovisning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att investeringsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av årets investeringar. Jämförelse görs med beslutade investeringar för 2012 och totalt beslutade investeringar. Redovisning lämnas också för återstående beslutade belopp vilket ger en överblick över pågående åtaganden. Årets investeringar uppgick till netto tkr. Av dessa är tkr färdigställda. Årets budget uppgick till tkr. Årets största avslutade investeringar är konstgräsplan på 5,9 mnkr, IT-investeringar och larm 5,8 mnkr samt vatten- och avloppsledningar, reningsverk med 2,7 rank.. Redovisningen kan utvecklas genom kommentarer avseende större avvikelser Driftredovisning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att driftredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. Det finns en samlad driftredovisning med årets utfall jämfört både med budget och föregående år. I år redovisas ramarna netto, vilket överensstämmer med tr- PwC 5 av 13

20 fullmäktiges beslut. Budgetjusteringar har gjorts under året. Jämförelse med utfall och förändring görs med föregående år. Någon avvikelse och kommentar lämnas inte i anslutning till driftredovisning. Detta lämnas dock vid redovisningen i förvaltningsberättelsen. I den finansiella redovisningen redovisas avstämning mot budget och prognos per oktober. Prognoserna har pekat på ett överskott fr om april. I februari pekade den på ett underskott. Den främsta orsaken till överskottet finns bland de finansiella posterna. Kommunen fick en återbetalning på premier för tidigare års AFA-försäkring med 7,7 mnkr och de finansiella placeringarna redovisade reavinster med 3,5 mnkr. Kommunen har gjort vissa satsningar som har minskat årets överskott. De största är inlösen av totalt 4,9 mnkr av pensionsskulden inklusive löneskatt. Fullmäktige har också beslutat om 1,2 mnkr i olika satsningar i slutet av året där digitalisering av biograf och upprustning av lekplatser är de största posterna. En avsättning har också gjorts med 3 mnkr för att täcka kommande kostnader för deponin Korslöt. Barn- och Utbildningsnämnden redovisar ett underskott på totalt 3,1 mnkr, vilket motsvarar 1,3 %. Det största underskottet redovisar grundskolan med -7,4 mnkr. Detta beror bl a på kostnader för interkommunala ersättningar (-3,7 mnkr), högre löneökningar än beräknat pga lärarnas nya avtal (-2,1 mnkr) och underskott för ytterskolorna (-2,4 mnkr). Förskolan redovisar ett totalt underskott om -0,8 mukr. Den främsta orsaken till detta är 16 fler barn än planerat (-1,7 mnkr), ombyggnaden av Kvarnbackaskolan (-1,5 mnkr), lägre kostnader för interkommunal ersättning (1,6 mnkr) och högre intäkter för avgifter (0,7 mnkr). Särskolan redovisar ett överskott på 2,1 mnkr vilket beror på att fler barn fick plats inom kommunens egen verksamhet och att eleverna blev färre än beräknat. Gymnasieskolan redovisar ett överskott på 0,8 mnkr, vilket beror på färre elever än budgeterat. Vuxenutbildningen redovisar ett överskott på 1,4 mnkr vilket främst beror på obudgeterade intäkter för sålda platser och statsbidrag. Kultur- och tekniknämndens underskott för den skattefinansierade verksamheten uppgick till - 1,8 mnkr. Detta beror främst på "föreningsmiljonen" som man fått fullmäktiges tillåtelse att redovisa underskott för samt 0,8 mnkr för avgångsvederlag för en fd anställd och 0,6 mnkr i ökade kostnader för snöröjning och halkbekämpning. Båda de taxefinansierade verksamheterna redovisar överskott. För VA-verksamhetens del beror detta på att taxan höjdes vid halvårsskiftet och för renhållningsenheten beror det främst på högre intäkter än beräknat för slamhantering. Nämndernas budgetavvikelse redovisas i tabellen på nästa sida: 6 av 13

21 i i a Budget avvikels Prognos ~filea febru Boksl Budgetr budget for aret an april maj augusti oktober ut amar PrP.PPTIt Ko mmungemensa mt inkl finansiella poster i) ,44% KS wo ,84% Miljö- och byggnämnden o o o 300 o ,77% Barn- och utbildningsnämnden o -300 o ,32% Socialnämnden ' o ,02% Kultur- o tekniknämnden 2) ,25% Totalt resultat Exklusive kommungemensamt 2) varav ,97% avgiftskollektiven Vatten- och avlopp Renhållning o o Balanskrav Bedömning och iakttagelser Vi instämmer i kommunens bedömning av om balanskravet har uppfyllts. Resultat enligt resultaträkningen Indexuppräkning Citybanan enligt tidigare beslut 215 Reavinster Nedskrivning 115 Resultat enligt balanskravet Avdraget av reavinster från resultatet i samband med balanskravsutredningen är i enlighet med lagens intentioner. Det finns inte något negativt resultat att täcka från tidigare år. 6,1 mnkr finns kvar i öronmärkningar från tidigare år. Detta kan stå i strid med lagstiftningen beroende på kommunens ekonomi när medlen tas i anspråk. Fr o m 2013 har kommunen förutsättningar att sätta av medel till en kommunal resultatutjämningsfond under vissa förutsättningar. Detta kan också komma att påverka vår syn på öronmärkningar från tidigare år framöver God ekonomisk hushållning Bedömning och iakttagelser Vår bedömning blir att måluppfyllelsen för de finansiella målen är god. Vi tar i vår 7 av 13

22 bedömning hänsyn till att kommunen har klarat målet avseende resultatet för 2012 även om det inte kommenteras i årsredovisningen. Vi bedömer utifrån årsredovisningens återrapportering verksamhetsmålens uppfyllelse som mycket svag. Finansiella mål I förvaltningsberättelsens avsnitt om Gnestas ekonomi görs en avstämning mot kommunens finansiella mål som fastställts i budget 2012: Finansiellt mål, astställty Wtall 20 2 n31 Irlse Waffillag budget Långsiktigt ska resultatbudgeten ge Årets resultat ett överskott (ökning av eget motsvarar 1,4. % kapital) med 1,5 % av de skatter och statsbidrag kommunen får. Investeringarna ska vara självfinansierade till 100 %. Avkastning på pensionsportföljen ska användas till att kapa topparna på de utbetalningar som överstiger 2 mnkr från och med I årsredovisningen anges målet som att det överordnade målet är att säkerställa att kommunen kan fullgöra sina långsiktiga pensionsåtaganden. Några lån har inte tagits upp Utbetalningar från gamla och nya åtagandet uppgick under året till 7,4 mnkr inklusive löneskatt. 3,9 mnkr av avkastningen på pensionsportföljen har använts till att kapa toppen. 1 budget uppgick målet till o %för 2012 och det målet har kommunen överträffat. Det målet nämns inte i årsredovisningen. Målet är uppfyllt Målet är uppfyllt. Kommunfullmäktigei har efter att prognosen för årets resultat för oktober blev klar fattat beslut om att lösa in ytterligare del av pensionsåtagandet, med tkr. Detta finns med i kommunens bedömning av måluppfyllelsen, då man ser det som en bokslutsdisposition. Detta förhållande kommenteras inte i årsredovisningen. Det finns varningstecken för kommunens ekonomi på sikt och detta kommenteras i avsnitt Resultaträkning Mål för verksamheten Kommunfullmäktige har i Framtidsplan 2012 med fierårsplan fastställt 8 kommunövergripande mål för perioden Målen är strävansmål och det finns mellan tre och tio mått framtagna för respektive mål. Dessutom finns ett antal indikatorer för varje mål som beskriver resultat från medborgar- /brukarundersökningar och fokusgrupper samt aktiviteter/insatser som kan kopplas till respektive mål. Målen bedöms utifrån en fyrgradig skala, uppfyllt, delvis uppfyllt, arbete inlett och ej uppfyllt. Dessa definieras i förvaltningsberättelsen och Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige gr 8 av 13

23 redovisas med olika symbol i olika färger (grön stjärna, gul cirkel, vit fyrkant och röd trekant). Grunden för bedömningen av respektive mål redovisas kortfattat och måtten följs upp. Utöver detta redovisar kommunen några indikatorer som man bedömer har betydelse för kommunens invånare där även jämförelse görs med ett medelvärde av 200 kommuner som använder samma indikatorer som Gnesta. SIM Hela kommunen ska utvecklas och visualiseras Kommunen ska utveckla ett gott, företagsklima-t Kommunens verksamhet ska arbeta aktivt med jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet för alla Kommunen ska aktivt samverka med föreningsliv, kulturliv och näringsliv Kommunen ska genom god planering skapa förutsättningar för en hållbar befolkningsutveckling Kommunen ska aktivt arbeta för att vara en föregångskommun i miljö- och klimatfrågor Kommunens verksamheter ska kännetecknas av effektivitet, kvalitet och långsiktigt hållbar ekonomisk hushållning Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare med mönsterarbetsplatser Av K=.0 tyrrelsen lirdörnt resultat 2012 Målet bedöms som delvis uppfyllt (2011 uppfyllt) Målet bedöms som uppfyllt (2011 delvis uppfyllt) Målet bedöms som delvis uppfyllt (samma som 2011) Målet bedöms som uppfyllt (bedömdes som vara inlett under 2011) Målet bedöms som delvis uppfyllt (samma som 2011) Målet bedöms som delvis uppnått (bedömdes vara inlett under 2011) Målet bedöms som delvis uppfyllt (samma som 2011) Målet bedöms som delvis uppfyllt (bedömdes som uppfyllt 2011) Av tabellen ovan framgår att två mål bedöms som helt uppfyllda och sex som delvis uppfyllda. Vi bedömer att samtliga mål som Kommunfullmäktige fastställts för och kommenteras och att måluppfymsen bedöms för dem i årsredovisningen. Måluppfyllelsen har förbättrats jämfört med föregående år då samtliga mål som inte är helt uppfyllda nu delvis är uppfyllda. Då 25 % av målen har uppnåtts helt bedömer vi måluppfyllelsen totalt som mycket svag och arbete pågår för samtliga mål ska uppnås. Revisorerna kan inte uttala sig om i vilken grad målen har nåtts då det inte finns någon tydlig definition att göra denna bedömning utifrån. k, 9 av 13

24 Nämndernas redovisning av sitt uppdrag Av KL 3:15 framgår att nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de fullgjort sina uppdrag och fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för den. Bedömning och iakttagelser Nytt för i år är att händelser under året och ekonomisk uppföljning redovisas för respektive nämnd i de berörda avsnitten. Vi bedömer att det därmed är enklare att följa hur respektive nämnd har fullgjort sitt uppdrag. Redovisningen av målen görs dock totalt sett för kommunen, ej respektive nämnd. Utifrån en sammanlagd bedömning av den redovisning som görs bedömer vi att nämnderna delvis hat fullgjort sina uppdrag Rättvisande räkenskaper Resultaträkning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att resultaträkningen uppfyller KRL:s krav och i övrigt är upprättad i enlighet med god redovisningssed. Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild av årets resultat. Separata resultaträkningar finns nu både för va-verksamheten och renhållningen med tydliga' rubriker om vilken verksamhet som ingår. Nedan redovisas resultaträkningens utfall jämfört med föregående år. Resultaträkning Wallföreg (26) Rafil2012 kn/ifliki Verksamhetens intäkter 78,2 85,1 8,88% Verksamhetens kostnader -562,7-583,4 3,6796 Avskrivningar -6,6 '7,9 19,70% Verksamhetens nettokostnader -491, ,0673 Skatteintäkter 392,8 416,2 5,95% Generella statsbidrag too,6 90,6-9,96% Summa skatter och statsbidrag 493,4 506,8 2,71% Finansiella intäkter 6,7 6,9 2,61% Finansiella kostnader -0,2-0,2 21,50% Årets resultat 8,8 7,3-17,30% En analys av händelser, förändrade redovisningsprinciper och "opåverkbara" poster som haft väsentlig påverkan på skillnaden mellan åren redovisas nedan. Under 2012 har kommunen erhållit återbetalning av tidigare års premier på sjukförsäkring hos AFA med 7,7 mnkr, vilket är en engångspost. Någon motsvarande intäkt erhölls inte 2011 och posten har redovisats som 4K- 10 av 13

25 jämförelsestörande. Indexuppräkning för Citybanan ingår 2012 med 215 tkr och 2011 ingick den med 445 tkr. Posten redovisas också som jämförelsestörande och räknas ifrån i balanskravsutredningen. I kostnaderna för 2011 ingår vägförbättringar och extra inlösen av pensionsåtagande med totalt 5,6 mnkr. I kostnaderna för 2012 ingår extra inlösen av pensionsåtagande med 4,9 mnkr tog kommunen i anspråk 3,7 mnkr av tidigare års överskott och öronmärkningar togs 3,4 mnkr i anspråk och extra satsningar gjordes med 1,2 mnkr. Dessutom har en extra avsättning gjorts för återställande av deponin i Korslöt gjorts med 3,0 mnkr Vi konstaterar att det har gjorts olika extra satsningar både 2011 och 2012 men att verksamhetens nettokostnader ändå uppgår till 3,1 % medan skatt och statsbidrag ökar med sammanlagt 2,7 %. Detta ger en anledning för kommunen att vara vaksam på kostnadsutvecklingen inför kommande år, då man inte heller kan räkna med några stora, ej budgeterade engångsintäkter Balansräkning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättning, skulder och eget kapital. Balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar tillräckliga noter. Bilagor och specifikationer finns i tillräcklig omfattning. Separat balansräkningar för VA-verksamhet och renhållningen finns nu och med rättvisande rubriker. Vår bedömning är att tillgångarna, avsättningarna öch skulderna existerar, är fullständigt redovisade, rätt periodiserade och har värderats enligt principerna i RKR 20. Finansiella anläggningstillgångar Kommunen har under året sålt aktierna i Länstrafiken AB. Kommunen har i stället erhållit andelar av eget kapital i den nybildade Kollektivtrafikmyndigheten. Dessa benämns aktier i årsredovisningen. Affären har inneburit både en reavinst på 251 tkr och en nedskrivning på 115 tkr. Kommunen följer RKR 20 om redovisning av finansiella tillgångar och skulder och redovisar nu medlen som är placerade för pensionsåtagandet som kortfristig placering under omsättningstillgångar i stället för som tidigare under finansiella anläggningstillgångar. Rekommendationen gäller fr o m Omplaceringar har gjorts under året, men ännu är portföljen inte helt placerad enligt finanspolicyn från 2009 p g a marknadsläget. I samband med granskningen av årsredovisningen har endast en översiktlig granskning av placeringarna kunnat göras. 11 av 13

26 /22 Pensionsåtagandet Kommunen har försäkrat en del av sitt pensionsåtagande. Enligt RKR 17 ska det redovisas hur mycket som har försäkrats för den del som avser avsättning respektive ansvarsförbindelse. Detta redovisas inte fullt ut i noterna. Gnesta kommun redovisar att om kommunen inte hade försäkrat någon del av avsättningen hade den uppgått till tkr inklusive löneskatt. Det går att läsa ut av förvaltningsberättelsen att kommunen har löst in totalt 10,5 mnkr inklusive löneskatt av ansvarsförbindelsen, men detta framgår inte av noten. Kommunen redovisar resultat- och balansräkning som följer lagens krav och som innebär att det åtagande som avser intjänandet före 1998 redovisas inom linjen. Utöver detta redovisar kommunen även en resultat- och balansräkning där åtagandet intjänat före 1998 har lyfts in i balansräkningen. Resultatet blir då 9,8 mnkr, vilket är 2,5 mnkr bättre än enligt redovisning enligt lagen. Soliditeten sjunker från 7o % till 28 %. Skuld för semester och outtagen kompensationsledighet Skulden är bokförd med det po-pålägg som kommunen har tillämpat under året, 40 %. Detta är högre än det pålägg som kommmunens egentliga kostnad utifrån lagstadgade avgifter och avgiftsförsäkringsavgifterna, 38,46 %. Mellanskillnaden uppgår till 203,1 tkr och bedöms som ej väsentlig Kassaflödesanalys Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att kassaflödesanalysen redovisar kommunens finansiering och investeringar. Noter finns i tillräcklig omfattning. Uppgifterna stämmer överens med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen Sammanställd redovisning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden. Vi bedömer att konsolideringen av underliggande enheter i allt väsentligt beskrivits på ett korrekt sätt och att olikheter i redovisningsprinciper mellan enheter beskrivits. Kommunen följer RICR:s rekommendation 8:2 på så sätt att den sammanställda redovisningen redovisas parallellt med kommunens i resultat, balansräkning och kassaflödesanalysen samt i noterna. Uppgifterna i förvaltningsberättelsen om utvecklingen av kommunens samlade verksamhet kan förbättras avseende viktiga förhållanden som avser ekonomin och väsentliga personalförhållanden. Resultatet för den sammanställda redovisningen uppgår till 5,7 mnkr. 12 av 13

27 3:2.5. Tilläggsupplysningar Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att årsredovisningen å tilläggsupplysningar uppfyller KRL:s krav och i övrigt lämnas i enlighet med god redovisningssed, innebärande att: Tillämpade redovisningsprinciper beskriver varje särskild redovisningsprincip och eventuella förändringar av dessa som årsredovisningens intressenter måste känna till för att rätt förstå årsredovisningens innehåll Viktiga uppgifter och poster i förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning samt kassafiödesrapport specificeras och preciseras i notupplysningar som krävs i KRL respektive RKR:s rekommendationer samt god redovisningssed i övrigt (444'6( Annika Hansson Projektledare Petei Söd Upp rrags edare 13 av 13