Nordisk Kriminologi, 29(2) 2003 Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi, juni 2003

Transkript

1 Nordisk Kriminologi, 29(2) 2003 Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi, juni 2003 Innehåll Sid Från Sekretariatet 3 Blankett för ansökning om finansiellt stöd av NSfK Riktlinjer för ansökning om finansiellt stöd av NSfK Resebrev 16 Kriminologiska och kriminalpolitiska nyheter - Danmark 18 - Finland 31 - Grönland 39 - Island 44 - Norge 48 - Sverige 55 1

2 NSfK ISSN Nordisk Kriminologi utges 3 gånger per år av Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi. Redaktör & layout: Tryck: Anna Esko & Joachim Enkvist Hakapaino Oy Inlägg till Nordisk Kriminologi, beställningar av nyhetsbrevet, adressändringar m.m. sänds till sekretariatet i Helsingfors. De synpunkter, som presenteras i signerade artiklar, står inte nödvändigtvis i överensstämmelse med Rådets uppfattning. Manusstopp för Nordisk Kriminologi 29(3) är den 1 oktober Manusstopp för Nordisk Kriminologi 30(1) är den 1 februari Manusstopp för Nordisk Kriminologi 30(2) är den 1 juni

3 Från sekretariatet Bästa läsare, Blankett för ansökning om finansiellt stöd av NSfK Forskningstema : Fängelseforskning NSfK fattade ett beslut vid rådsmötet den mars 2003, enligt vilket forskningsstöd under den kommande treårsperioden skall utdelas först och främst till sådana projekt som handlar om "fängelseforskning". Även forskarseminariet 2004 kommer att ha fängelseforskning som tema. Seminariet ordnas i Danmark under våren Därför uppmuntrar NSfK intresserade forskare att söka forskningsstöd för dylika ämnen. Det är ändå fortfarande möjligt att få stöd även för projekt med annan inriktning. Nedan följer en specificering av det nya forskningstemat vilket författats av vice ordförande Jerzy Sarnecki i samråd med de övriga rådsmedlemmarna. Tema fängelseforskning Syftet med temat är att få en överblick över aktuell fängelseforskning i Norden samt stimulera till nya forskningsprojekt inom området. NSfK ser fängelseforskning utifrån ett mycket brett perspektiv och är intresserad av projekt som rör fängelset som institution och fängelsestraffet som ett samhällsfenomen i de Nordiska länderna. Exempel på frågeställningar som helt eller delvis kan omfattas av temat: - Förändringar av fångtalen i de Nordiska länderna utifrån ett internationellt komparativt perspektiv samt förklaringar till dessa förändringar? - Behandlingens och differentieringens renässans inom fångvården samt dess kriminalpolitiska orsaker och effekter. Livstidsdömda, missbrukare, pedofiler, psykiskt störda och alla de andra? - Fängelsepersonalen, vilka är de, vilka visioner har de, hur ser de på sitt yrke och vilka relationer har de till fångar, fängelset och samhället? - Alternativ till fängelset, variationer i Norden och internationellt. Varför införs dessa? Kriminal- och socialpolitiska konsekvenser av dessa? - Fängelset och narkotika/våld/ekonomisk brottlighet/gäng m.m. 3

4 NSfK - På vilket sätt används fängelsestraff som kontrollform i det moderna samhället? Dvs vilka grupper och beteenden försöker samhället kontrollera genom fängelset och varför? Har det skett några förändringar (t ex när det gäller psykiskt störda, invandrare, ungdomar, missbrukare, rattfyllerister, politiska dissidenter, eko-brottslingar, kvinnor etc.) Ansökningsblankett och anvisningar för ansökningar finns tryckta på omstående sidor, och en engelsk version av blanketten och anvisningarna kan hittas på NSfK:s hemsida. Ansökningsblanketten och tillhörande bilagor skall skickas till NSfK:s sekretariat senast den 1 december 2003 till följande adress: Att. Kauko Aromaa, Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi, PB 157, Helsingfors, Finland. Personalförändringar Sveriges kontaktsekreterare Lotta Pettersson avsäger sig uppgifterna som kontaktsekreterare i juli månad. Vi på sekretariatet vill redan i detta skede rikta ett stort och varmt tack till Lotta för all hennes hjälp, och samtidigt hälsa hennes efterföljare My Lilja hjärtligt välkommen till organisationen. 4

5 Crime and Crime Control in an Integrating Europe Helsingfors Sekretariatet vill göra alla läsare uppmärksamma på att det ännu finns möjlighet att anmäla sig med poster (presentation) till ESC-konferensen i Helsingfors Kom ihåg att det finns möjlighet att söka resestöd för nämnda ändamål i enlighet med NSfK:s riktlinjer. Närmare information om konferensen hittar du på följande webbadress: 5

6 NSfK Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi Ansökningsblankett 2004 sid 1/2 Blanketten fylls i enligt Anvisningar för erhållande av ekonomiskt stöd från Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi. OBSERVERA det som står skrivet på sid 3 beträffande forskningstema. Ansökningsblanketten och bilagorna skall sändas senast den 1 december 2003 i två (2) exemplar till: Att. Kauko Aromaa, Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi, PB 157, Helsingfors, Finland. Efternamn: Förnamn: Födelseår: 19 Nationalitet: Akademisk grad: Position: % anställning Arbetsplats: Adress: Telefon: Fax: Projektets titel (nordiskt språk): 6

7 Projektets titel (engelska): Startdatum för projektet: Slutdatum för projektet: Antal nordiska länder, som ingår i projektet: Projektets sammanlagda budget: Ansökt summa till projektet av NSfK år 2004: EUR EUR Typ av stöd som ansöks (sätt x) Forskningsstöd (Anvisningar 7) Stöd till arbetsgruppmöte (Anvisningar 8) Resestöd (Anvisningar 9) Annat Datum: Underskrift: 7

8 NSfK Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi Ansökningsblankett 2004 sid 1/2 Vid ansökning om forskningsstöd (Anvisningar 7) medsändes: 1. Projektbeskrivelse (max en halv sida per punkt) 1.1. Projektets titel, syfte och problemställning 1.2. Projektets teoretiska perspektiv 1.3. Val av metod 1.4. Nordisk relevans 1.5. Överordnad forskningsplan 1.6. Forskningsplan för ansökta medel av NSfK 2. Budget / ekonomiska uppgifter 2.1 Överordnad budget för det sammanlagda projektet 2.2. Specificerad budget för ansökta medel av NSfK Lön eller stipendium: det skall uppges både hur stort beloppet, som ansöks (bruttobeloppet), och hur stor del av beloppet som efter skatt kommer till den sökandens utbetalning (nettobeloppet) Driftsutgifter/overheads (se Anvisningar 7) Reseutgifter Kost och logi under vistelsen Andra utgifter; dessa skall specificeras Lista över andra parter än NSfK som beviljat understöd 2.4. Upplysning om andra samtidigt ansökta medel till samma projekt 2.5. Upplysning om eventuellt tidigare beviljat understöd till projektet av NSfK 3. Curriculum Vitae Vid ansökning om stöd till arbetsgruppmöte (Anvisningar 8) medsändes: 1. Beskrivning av tema och syfte 2. Deltagarkrets, inklusive antal 3. Tid och plats 8

9 4. Budget / ekonomiska uppgifter 4.1. Specificerad budget för ansökta medel av NSfK Reseutgifter Kost och logi under vistelsen Andra utgifter; dessa skall specificeras Lista över andra parter än NSfK som beviljat understöd 4.3. Upplysning om andra samtidigt ansökta medel till samma arbetsgruppmöte Vid ansökning om resestöd eller studievistelse (Anvisningar 9) medsändes: 1. Forskningsmässig motivering för resan 2. Budget 2.1. Transportkostnader 2.2. Uppehållskostnader 2.3. Deltagaravgift 3. Reseplan 9

10 NSfK Anvisningar för erhållande av ekonomiskt stöd från Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi 1 - Målsättning Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi kan bevilja ekonomiskt stöd till forskningsprojekt, arbetsgruppmöten, resor, studievistelser, översättningar m.m. Ansökningar om forskningsstöd, stöd till arbetsgruppmöten och resestöd värderas konkret i enlighet med de fastslagna ramar och riktlinjer för beviljande av stöd. Stöd till redan betalda utgifter beviljas inte. 2 - Kompetens Ansökningar om forskningsstöd (se 7) skall i huvudregel behandlas av Rådet på dess årliga möte. Förmannen kan dock behandla ansökningar om forskningsstöd, som maximalt omfattar 550 euro. Ansökningar om stöd till arbetsgruppmöten (se 8) skall i huvudregel behandlas av Rådet på dess årliga möte. Ansökningar om resestöd och stöd till studievistelse (se 9) kan i huvudregel behandlas av NSfK:s förman, som löpande tar ställning till inkomna ansökningar. I dessa fall tillämpas olika maximumbelopp för de beviljanden förmannen gör, beroende på bland annat målsättningen med resan. Ansökningar om stöd till resor, som överstiger maximumbeloppet, skall behandlas av Rådet. 3 Ramar för beviljande av stöd Ekonomiskt stöd beviljas inom de ramar som godkänts av Rådet på dess årliga möte. Det sammanlagda beloppet för de ansökningar som skall behandlas av Rådet, rör sig i allmänhet mellan och euro. Det sammanlagda beloppet för de resestödsansökningar som kan behandlas av förmannen, rör sig i allmänhet mellan och euro. En översikt över tidigare ramar för beviljande av stöd och tilldelade understöd framgår av Rådets årsrapporter, som kan beställas från NSfK:s sekretariat. De senaste årsrapporterna finns också tillgängliga på NSfK:s hemsida: Rådet beviljar inte i allmänhet mera än euro i forskningsstöd för enskilda forskningsprojekt. 10

11 4 - Ansökningsblankett Det krävs en ansökningsblankett för de ansökningar som skall behandlas av Rådet. Det krävs ingen ansökningsblankett för de ansökningar som kan behandlas av förmannen. Ansökningar till förmannen skall dock innehålla relevanta upplysningar, inkluderat en forskningsmässig motivering för ansökningen, budget och - vid resor - reseplan. Aktuella ansökningsblanketter kan beställas från NSfK:s sekretariat. Blanketterna publiceras dessutom en gång per år i NSfK:s nyhetsbrev, Nordisk Kriminologi, och finns tillgängliga på NSfK:s hemsida: Alla punkter i blanketten skall fyllas i, och relevanta bilagor skall bifogas. Alla dokument sänds i två (2) exemplar till sekretariatet. 5 - Ansökningsfrister Rådet behandlar i huvudregel ansökningar om ekonomiskt stöd en gång per år; på sitt ordinarie möte, som i allmänhet hålls i slutet av mars månad. En ansökning, som skall behandlas av Rådet, skall vara poststämplat före ansökningsfristens utgång. Ansökningsfristen framgår av den aktuella ansökningsblanketten; i allmänhet är fristen den 1 december. Förmannen behandlar löpande de ansökningar som kommer in. Ansökningar som kan behandlas av förmannen, kan således lämnas in när som helst under årets gång. 6 - Sökande Såväl individuella forskare som grupper av forskare kan ansöka om ekonomiskt stöd från NSfK. Specialstuderande m.m. kan efter omständigheterna komma i åtanke. I vissa tillfällen av ansökningar till resestöd företas efter riktlinjerna prioritering av specialstuderanden (se 9). 7 Riktlinjer för tilldelning av forskningsstöd Ekonomiskt stöd till forskningsprojekt betecknas "forskningsstöd". Forskningsstöd kan t.ex. gälla: lön eller stipendium till den forskare som ansöker om stöd eller dennes medarbetare; utgifter för anskaffning av forskningsmaterial (t.ex. forskningsresor); utgifter för bearbetning och analys av forskningsmaterial; utgifter för översättning, tryckning eller språklig bearbetning av forskningsrapporter m.m. 11

12 NSfK Vid värdering av de inkomna ansökningarna om stöd till forskningsprojekt prioriterar Rådet: forskningsprojekt med klar nordisk relevans, t. ex.: sammanfattande av undersökningar i annat land; nordiska litteraturstudier; samarbete mellan forskare från minst två nordiska länder; jämförelser mellan minst två nordiska länder nya forskningsprojekt, härunder forskningsprojekt som inte tidigare har fått stöd av Nordiska Samarbetsrådet för kriminologi. Följande närmare riktlinjer gäller för tilldelning av forskningsstöd: A. beträffande lön eller stipendium till forskaren: det förutsätts att den forskare som mottar lön eller stipendium, och därutöver har andra arbetsintäkter, har tjänsteledigt på heltid eller deltid under den period, ifrågavarande person mottar forskningsstöd från NSfK; lönen eller stipendiet kan maximalt utgöra ett belopp som motsvarar det belopp som personen går misste om vid tjänstledighet; lön eller stipendium utdelas inte till personer, som inom ramen för deras ordinarie arbete i princip har möjlighet att driva forskning av det slag ansökningen gäller B. beträffande stöd till forskningsresor: forskningsstöd kan utdelas till att helt eller delvis täcka resor på 1-3 månader i ett eller flera nordiska länder, när resan företas i forskningsmässig avsikt; yngre forskare prioriteras C. beträffande stöd till täckning av overheadomkostnader: täckning av overheadomkostnader kan som huvudregel beviljas med maximalt 10% av omkostnaderna till lön eller stipendium. Ytterligare täckning kan endast ske i undantagsfall när det föreligger en särskild grund, och kan maximalt beviljas med 5% av summan av andra omkostnader än lön eller stipendium. D. beträffande stöd till översättning, tryckning eller språkbearbetning av forskningsrapporter m.m. möjligheten för att utdela stöd till översättning m.m. tar i synnerhet sikte på manuskript skrivna på finska, isländska eller grönländska. NSfK kan också ge stöd till språkbearbetning av artiklar med sikte på publicering i internationella tidsskrifter. E. beträffande stöd till inköp av litteratur, datautrustning, software eller liknande 12

13 stöd till inköp av litteratur, datautrustning m.m. utdelas endast i undantagsfall. 8 Riktlinjer för utdelning av stöd till arbetsgruppmöten Stöd kan utdelas till hållande av arbetsgruppmöten för forskare, som håller på med eller planlägger ett gemensamt forskningsprojekt, eller som på annat sätt önskar att etablera eller upprätthålla ett forskningsrelaterat samarbete. Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi önskar att uppmuntra forskare till att hålla arbetsgruppmöten. Samarbetsrådet har också möjlighet att själv arrangera arbetsgruppmöten. 9 Riktlinjer för utdelning av resestöd Stöd som har för avsikt att helt eller delvis täcka utgifter för transport, uppehälle m.m. i förbindelse med kortare eller mera långvarande vistelse för en individuell sökande eller ett kollektiv av sökanden, betecknas "resestöd". Resestöd utdelas utgående från den billigast möjliga resmöjlighet (rabattbiljetter på flyg etc.), och i enlighet med följande riktlinjer: A. individuellt resestöd till deltagande i konferenser: individuellt resestöd på upp till 550 euro kan beviljas av förmannen till täckning av rese- och uppehållsutgifter i förbindelse med forskares deltagande i konferenser inom eller utanför Norden; konferensen bör vara av klar nordisk relevans; sökanden bör i huvudregel presentera ett föredrag på konferensen, var eget kriminologiskt projekt med nordisk relevans presenteras; studerande kan dock, i förbindelse med arbetet med en större kriminologisk uppgift, av förmannen beviljas stöd på upp till 700 euro till deltagande i en konferens eller liknande, som är särskilt relevant för deras ämne, och utan att det ställs krav på att ifrågavarande presenterar ett föredrag. Den studerandes deltagande i konferensen skall rekommenderas av ifrågavarande persons handledare; i situationer där det finns flera sökanden till samma konferens, kan inte alla ansökningar förväntas godkända. I sådant fall sätter prioriteringen bland annat vikt på att stöden går ut över de etablerade miljöerna; B. resestipendier till nordisk representation vid styrelsemöten, konferenser m.m. 13

14 NSfK individuellt resestipendium på upp till 550 euro kan beviljas av förmannen till nordisk representation vid t.ex. styrelsemöten i internationella kriminologiska organisationer eller vid konferenser; som huvudregel utdelas inte stöd till samma persons deltagande i flera styrelsemöten inom ett och samma år; i situationer var det finns flera sökanden till att representera nordisk kriminologi vid samma styrelsemöte eller konferens, kan inte alla ansökningar förväntas godkända. I sådant fall sätts vid fördelningen vikt bland annat på att stöden går ut över de etablerade miljöerna; individuellt resestöd kan utdelas till förmedling av forskningsresultat, när framförandet sker i ett forum av en viss storlek C. individuellt resestipendium till forskningsvistelse: rese- och uppehållsutgifter kan beviljas av förmannen med upp till euro med avsikt på att genomföra en forskningsvistelse av en viss längd i andra nordiska kriminologiska miljöer; yngre forskare prioriteras D. kollektiva resestipendier: förmannen kan bevilja upp till euro till täckning av rese- och uppehållsutgifter i förbindelse med kollektiva studieresor. Härunder kan kollektiva resor för deltagande i konferenser inom eller utanför Norden stödas. I dessa fall gäller också det att sökanden i huvudregel bör presentera ett föredrag på konferensen; studieresor, som företas av nordiska kriminologistuderande till kriminologiska forskningsmiljöer prioriteras E. stöd till utländska gästföreläsare: ekonomiskt stöd med upp till 550 euro kan utdelas av förmannen till att bjuda in utländska (icke-nordiska) gästföreläsare. En förutsättning för stöd är att ifrågavarande föreläsare föreläser i minst två nordiska länder Utbetalning och avrapportering Mottagaren av en utdelning av ekonomiskt stöd, som har behandlats och godkänts av Rådet, ingår ett kontrakt med Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi, förrän beviljandet kommer till utbetalning. Kontrakten, som utarbetas av NSfK:s sekretariat, innehåller närmare villkor som gäller för utdelningen, härunder: att mottagaren är förpliktad att avrapportera i form av en ekonomisk 14

15 och en vetenskaplig redogörelse till sekretariatet om, hur utdelningen av stödet har använts att fristen för ekonomisk och vetenskaplig avrapportering i allmänhet är 3 månader efter sista datumet i en av NSfK godkänd tidsplan att stödet kan utbetalas via mottagarens verksamhetsställe eller direkt till mottagaren av stödet. När medlen förvaltas av institutionen, kan dess räkenskapsavdelning utarbeta den ekonomiska redogörelse, som skall sändas till NSfK. Om stödet förvaltas av forskaren själv, skall den ekonomiska redogörelsen till NSfK uppfylla formkraven i enlighet med kontrakten. Mottagaren av stöd till rese- eller studievistelse, som är behandlat och godkänt av förmannen, bör inom 1 månad efter resans avslutning, insända en utgiftsredogörelse och en reseberättelse till NSfK:s sekretariat. NSfK kan välja att publicera reseberättelsen i nyhetsbrevet, Nordisk Kriminologi. 11 Undantagsbestämmelser Rådet kan efter en konkret värdering behandla ansökningar som har kommit in efter ansökningsfristens utgång. Rådet kan, i det fall budgeten tillåter, behandla ansökningar om ekonomiskt stöd till arbetsgruppmöten under årets lopp. I det sammanhanget kan Rådet avvika från kravet om bruk av ansökningsblankett. Rådet kan, i det fall särskilda skäl därtill föreligger, besluta att avvika från de gällande riktlinjerna Ikraftträdande Nuvarande riktlinjer för utdelning av ekonomiskt stöd från Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi är reviderade i överensstämmelse med Rådets beslut på sitt årliga möte i mars 2000, och trädde i kraft vid offentliggörandet i Nordisk Kriminologi 28(2)

16 NSfK Resebrev In Search of Security: An International Conference on Policing and Security februari, Montreal, Kanada Av Magnus Hörnqvist. Doktorand vid Kriminologiska Institutionen, Stockholms Universitet. Law Commission of Canada, en fristående myndighet med uppdrag att se över och föreslå förändringar av lagstiftningen, stod som arrangör. Detta var inte en strikt akademisk konferens. Det praktiska problemet som var den röda tråden på konferensen var förhållandet mellan privat och offentlig polisverksamhet. I Kanada är detta förhållande ännu så länge till stor del oreglerat i lag, vilket gör att tillsyn och regler för privat säkerhet saknas. På samma gång växer omfattningen av den privata verksamheten. Den kraftiga tillväxten delar Kanada med övriga världen, även om antalet personer sysselsatta med privat polisverksamhet bara i några få länder (USA, Australien, Sydafrika, Polen och Ungern) överstiger antalet offentliga poliser. En stor del av deltagarna på konferensen skulle kunna beskrivas som praktiker: polisfackliga företrädare, tjänstemän på departement och chefer för privata säkerhetsföretag. Samtidigt fanns kritiska kriminologer samlade i en koloni på konferensen, som gavs stort utrymme i programmet. Det fanns många konflikt- och kontaktytor. I media fokuserades konflikten mellan polisfacket och säkerhetsindustrin. Polisfacken var upprörda över den privata säkerhetsindustrins frammarsch. Det är ett hot mot löner och status. Väktare är ett typiskt låglöneyrke, medan polisen lyckats höja sin status i många länder, och om det visar sig att väktare lika gärna kan göra polisens jobb, är det klart att det är ett hot, på samma gång som det är en möjlighet för säkerhetsindustrin. Begreppsdiskussionen var annars dominerande. Vad är polisverksamhet och var går gränsen mellan offentlig och privat polisverksamhet? Här fanns en viss enighet, många talade om ett pågående paradigmskifte. Clifford Shearing argumenterade för att det är meningslöst att göra en skarp uppdelning mellan offentliga poliser och privata väktare. Utgångspunkten är att sätten att tillhandahålla säkerhet har förändrats. Allt mer av sedvanligt polisarbete läggs ut på 16

17 entreprenad, företag köper säkerhetstjänster och olika former av medborgarinitiativ övertar polisfunktioner. Clifford Shearing menade att vi måste sluta tänka oss polisverksamhet som något som bara offentligt anställda och utbildade poliser sysslar med; istället handlar det om tjänster som kan tillhandahållas av många olika aktörer. Ibland sker det helt i privat regi, ibland helt i offentlig regi, men det finns många blandformer, till exempel då kommunala skolor köper in väktartjänster eller då den statliga polisen behåller kontrollen genom att utöva tillsyn över branschen. Adam Crawford sammanfattade denna mosaik i begreppet plural policing. Parallellt med pluraliseringen av former och aktörer på polisområdet, pratade fler inledare om den offentliga polisverksamhetens ändrade inriktning. Christopher Murphy beskrev utvecklingen i Kanada efter 11 september som sista spiken i kistan för community policing, vilket överfört till Sverige kan liknas vid närpolis-reformens haveri. Han talade om en övergång till securitybased policing, en verksamhet som inte bara syftar till att utreda och förhindra brott; såväl mål som metoder bygger istället på ett oklart definierat säkerhetsbegrepp. Han exemplifierade med närsamhällets förändrade status. Med community policing är närsamhället en god kraft och viktig allierad, fast med security-based policing är närsamhället en förrädisk plats där terrorister kan gömma sig. Det mesta av diskussionen skedde i det dryga 50-talet workshopar. Ändå är det förvånande hur lite utbyte som skedde. I själva verket pågick två helt skilda diskussioner, utifrån olika utgångspunkter, på samma konferens utan att det kom till ett meningsutbyte. Lucia Zedner argumenterade inför alla församlade om att de nuvarande säkerhetssatsningarna är kontraproduktiva och djupt motsägelsefulla. De håller inte vad de lovar, menade hon, underminerar rättsstaten och skrämmer upp människor i onödan. I de mer praktiskt orienterade workshoparna diskuterades samma säkerhetssatsningar ur operativ synvinkel och praktiska förslag hur marknaden skulle regleras. 17

18 NSfK Kriminologiske og kriminalpolitiske nyheder fra Danmark Af kontaktsekretær Jesper Stecher Internationalt har de overvejende nyheder befattet sig med krigen mod Irak eller mod Saddam Hussein, som Danmark - for første gang i nyere tid var aktiv deltager i - og disse begivenheders afledte effekter på økonomien. Det både før, under og efter krigsudbruddet den 20. marts: Al Qaeda, ondskabens akse, masseødelæggelsesvåben, 'smoking guns' og terror. Verden er blevet et usikkert sted af opholde sig. Senest har virusset Sars skabt yderligere frygt. Interessant nok er nyhedsdækningen af Irak-krigen senest aftaget væsentligt og begynder snarere at figurere i notitsform, som den man kunne læse i Politiken (13. maj 2003): "Situationen i Irak er kaotisk - USA skifter de ledere ud, der skulle sikre ordnede forhold. Og jagten på masseødelæggelsesvåben er fortsat resultatløs og mere eller mindre opgivet". Samtidig har den hjemlige presse beskæftiget meget med moralen: Mobning i skoler, på arbejdspladser og i Folketinget. Tvangsægteskaber, omskæring og illegal indvandring. Skilsmisser. Pjæk, porno, pillemisbrug, fedme og familiens og den enkeltes ansvar. Sociale bedragere. Flere fængsler og længere og hårdere straffe samt dommeres bierhverv. Straf og Effekt Gennem perioden fra sidste nyhedsbrev har medierne svirret med artikler og debat om hvorvidt straf virker eller ikke. Debatten har afsæt i Straffelovrådets betænkning nr. 1422/ fra ultimo 2002 om straffastsættelse og strafferammer: Betænkningen består af tre dele: 1. Straffelovens almindelige del 2. Straffelovens specielle del 3. Et bilagsbind med en statistisk undersøgelse af domspraksis. En del af talmaterialet kan findes på links fra Forsknings- og Dokumentationsafdelingen under 'Nyheder' i dette nyhedsbrev. 18

19 Debatten kan sammenfattes i to kronikker af henholdsvis økonomi professor, Henrik Lando, der primært er fortaler for straf og fængsler ud fra 'cost benefit analyser' og modsvaret fra professor, dr. jur. Flemming Balvig og professor, lic.jur. Vagn Greve, der stiller debatten på spidsen med spørgsmålet: "Bliver der færre der begår kriminalitet, hvis der lægges flere år til den allerede eksisterende straframme"? Spørgsmålene og svarene kan findes herunder. Kilder: Kronik i Politiken den 28. april Forbrydelse og straf: Kronik i Politiken den 6. maj Straf og effekt: eller Fængsler Strafskærpelser har bl.a. bevirket, at der i dag er flere der venter på at afsone end personer, der afsoner venter på at afsone, mens afsoner. Ventelisterne er steget fra i 2001 til de i dag, men fortsætter udviklingen vil vente på afsoning ved årets udgang jf. en prognose fra Kriminalforsorgen (Politiken den 10. maj 2003). Ifølge Kriminalforsorgens egen statistik blev der i 1996 anmeldt straffelovsovertrædelser mens tallet for 2002 blev Straffene i måneder totalt var i 1996 på mod i Stigningen skyldes især en stigning i straftunge forbrydelser; røveri, drab, voldtægt og narkotika. Kriminalforsorgen har for Folketinget fremlagt et katalog med forslag til at nedbringe ventelisterne: Køb af specialbyggede fængselspavilloner. Leje af fængselspavilloner. Leje af et skib, som omdannes til 'flydende fængsel'. Forladt asyllandsby omdannes til midlertidigt fængsel. Benådning af personer med kortere straffe, som har ventet længe. Hurtigere løsladelse og udvisning af udlændinge. 19

20 NSfK Løsladelse af en række indsatte efter afsoning af halv tid kombineret med elektronisk overvågning eller samfundstjeneste. Regeringen for første gang i 30 år taget det første spadestik til et nyt fængsel ved Horsens. Det er dog tænkt som en afløser for statsfængslet i Horsens, der lukkes inden udgangen af Socialdemokratiet ved retsordfører, Morten Bødskov, vil have flere celler og vil samarbejde med regeringen om at få oprettet yderligere et nyt fængsel på Sjælland (Politiken den 19. maj 2003). Justitsministerens udspil kom den 22. maj 2003 og kan læses på: Mere politi til færre sager Den 4. februar 2003 offentliggjorde Finansministeriet sin budgetredegørelse. Heraf fremgår bl.a., at selvom antallet af betjente er stigende, selvom mængden af anmeldt kriminalitet er faldende, er arbejdsmængden pr. betjent faldet fra 64,4 anmeldelser i 1993 til 57,7 i Til sammenligning har Norge, Sverige og Finland hhv. ca. 55, 73 og 90 anmeldelser pr. betjent. Tallene er kommet samtidig med, at politiet klager over overarbejde, afspadsering m.v., og derfor ønsker øgede bevillinger. Kilde: Politiken den 11. marts Finansministeriets budgetredegørelse kan læses på: Lov om ændring af straffeloven og retsplejeloven - en udvidelse af rockerloven Den 23. april 2003 fremsatte justitsministeriet forslag til lov nr Lovforslaget påkaldte sig ikke umiddelbart debat. Dels fordi krigen var på sit højeste i Irak. Dels fordi forslaget blev udarbejdet i et hurtigt arbejdende udvalg bestående udelukkende af repræsentanter fra politi og anklagemyndighed. Forslaget indebærer bl.a.: 20

21 At politiet får mulighed for at bruge civile agenter. At anmeldere, meddelere og civile agenter kan holdes hemmelige under en retssag, hvis deres vidneudsagn ikke er afgørende for sagen. At politi og anklagemyndighed kan afskære både forsvarer og dommer fra indsigt i dele af efterforskningsmaterialet. Under overskrifter som "Der var engang en retsstat" og "Rockerbekæmpelse med kafkaske retsprincipper" af hhv. professor, dr. jur., Eva Smith i Politiken den 7. maj 2003 og tidligere højesteretspræsident, Niels Pontoppidan i Politiken den 15. maj 2003 blev der rejst en massiv kritik ikke alene af lovforslaget, men også måden det er blevet til på. Professor, lic.jur. Vagn Greve citeres i Politiken den 20. maj 2003 for at loven er " så problematisk, at den formentlig bliver underkendt af Højesteret". Danske advokater og Dommerforeningen har sendt appeller til regeringen og Folketinget om at opgive loven - især med henvisning til risikoen for, at uskyldige kan blive dømt. Flere dommere har tilkendegivet civil ulydighed ved ikke vægte bevisførelsen fra brugen af civile eller hemmelige agenter. Kritikken har også ført til at bl.a. fagforbundet PROSA den 20. maj 2003 oprettede en hjemmeside ( Hjemmesidens formål er at komme med rådgivning og råd til hvordan overvågning undgås i protest mod forslaget. På hjemmesiden findes også links til en lang række af de debatindlæg og artikler, der har været skrevet. Kritikken har senest ført til, at justitsministeren har fremsat forslag til, at loven senest i 2005, når loven har fungeret i to år, skal evalueres. Regeringen regner med at lovforslaget vedtages med stemmer fra Socialdemokratiet og Dansk Folkeparti. Lovforslaget kan hentes på: Dan Lynge sagen I sidste nyhedsbrev nævntes Dan Lynge sagen. En sag, hvor den tidligere Hells Angels og Bandidos rocker, Dan Lynge angiveligt skulle have virket som politiagent. 21

22 NSfK Ifølge Ekstra Bladet og TV2 har politiet i 90'erne droppet en stribe straffesager mod Dan Lynge til gengæld for oplysninger om rockergrupperne. Ekstra Bladet og TV2 har sandsynliggjort at dette trækker spor langt op i politiets og efterretningstjenestens rækker. Den 25. april 2003 besluttede Justitsministeren at nedsætte en undersøgelseskommission, der skal undersøge politiets samarbejde med Dan Lynge. Kilder: Nyhedsdækning og de bragte tv-indslag kan findes på Justitsministeriets pressemeddelelse om undersøgelseskommissionen kan læses på: Kriminalforsorgens rusmiddelundersøgelse Kriminalforsorgen har den 23. april 2003 offentliggjort sin undersøgelse af rusmiddelmisbruget blandt indsatte og tilsynsklienter, før de pågældendes aktuelle kontakt med Kriminalforsorgen. Undersøgelsens hovedresultater: 56% af Kriminalforsorgens samlede klientel er misbrugere. Der er tale om et omfattende blandingsmisbrug, og misbrugerne er derfor inddelt i misbrugsgrupper. 14% tilhører opioidmisbrugsgruppen, der misbruger heroin, morfin o. lign. Denne gruppe har også et omfattende misbrug af andre stoffer. 6% misbruger centralstimulerende midler (amfetamin og kokain), men ikke opioider. Denne gruppe karakteriseres bl.a. ved, at mange også har et alkoholmisbrug og et misbrug af ecstasy. 14% misbruger hash, men ikke opioider og centralstimulerende midler. Også blandt hashmisbrugerne har mange et alkoholmisbrug, og mange indtager lejlighedsvis andre stoffer. Misbruget af centralstimulerende midler er stigende. Undersøgelsen kan hentes på: default.htm 22

23 Hvad har de gang i? Ungdommens Hus i Holbæk har sammen med Center for ungdomsforskning på RUC analyseret og kortlagt ungdommen i Holbæk i rapporten: "Hvad har de gang i?". Svarprocenten af alle unge i alderen år lå på lidt under en fjerdedel. Generelt set er ungdommen både tilfreds, har selvtillid, er ikke ensomme, har gode familieforhold osv., men på f.eks. spørgsmålene: "Synes du, verden er et trygt sted at være?", svarer 60% af drengene nej, og 77% af pigerne, og på spørgsmålet: "Har du været så langt ude og deprimeret, at du har overvejet at begå selvmord?", svarer 18% af drengene og 34% af pigerne ja. Undersøgelsen kan findes og down-loades på og mere præcist på: Børn under 15 år sælger sex Sex er en vare, der i Danmark også sælges af børn, som endnu ikke har nået den seksuelle lavalder på 15 år. Ganske vist har medarbejderne i de danske socialforvaltninger kun sikkert kendskab til ganske få børn, som er debuteret på prostitutionsmarkedet, før de er fyldt 15, men op mod 200 anses af de samme socialforvaltninger for at være i risikogruppen. Og så er der alle dem, kommunerne slet ikke er opmærksomme på. Sociale forvaltningerne og medarbejderne på døgninstitutionerne ved alt for lidt om, hvad der foregår på prostitutionsområdet blandt de helt unge. Det viser den første danske undersøgelse af emnet: Unge og prostitution - et overset problem ( Undersøgelsen er foretaget af PRO-centret i København. 203 kommuner har deltaget i undersøgelsen. Disse kommuner har et sikkert kendskab til 31 børn og unge under 18 år, som sælger seksuelle ydelser. Af dem er fire under 15 år. Samtidig oplyser sagsbehandlerne, at de anser andre 344 i aldersklassen år for at være i det, der kaldes en risikogruppe. Af dem er 172 under 15 år. Kilde: Politiken den 5. februar Flere børn på skadestuen efter vold Antallet af børn under 15 år, der havner på skadestuen på grund af vold, er stærkt stigende. I midten af 1990'erne lå tallet på hvert år. Sidste år var 23

24 NSfK det oppe på børn. Tallene stammer fra Landspatientregistret og fremgår af et svar fra indenrigs- og sundhedsminister Lars Løkke Rasmussen (V) til Socialdemokratiets børnepolitiske ordfører, René Skau Björnsson. "Men tallene behøver ikke at betyde, at børnemishandling er blevet mere almindeligt. Det kan også være, fordi vi som læger er blevet mere opmærksomme på problemet og dermed også bedre til at melde, at der er tale om vold. Men det er kun et gæt", siger overlæge på Københavns Amts Sygehus i Glostrup, Finn Ursin Knudsen, og peger på, at de registrerede tilfælde sidste år formentlig kun er toppen af isbjerget. Også Børnerådet klager over, at der er alt for lidt reel viden på området. Danmarks Statistik har de seneste to år registreret voldsofre baseret på tal fra politiet. Sidste år handlede 825 anmeldelser om vold mod børn under 15 år. Kilde: Politiken 17. april Du kan hente artiklen og 20-spørgsmål på h.h.v.: og Vidensbank til voldelige piger Ifølge Danmarks Statistik er der i perioden fra 1990 til 2001 sket en stigning i antallet af afgjorte straffelovsovertrædelser om simpel vold begået af unge kvinder mellem 15 og 19 år. I 1990 var der 35 afgjorte sager, i sager, sager og i sager. Pædagoger og SSP-folk ønsker derfor en vidensbank til indsamling af viden om hvordan man håndterer pigerne og problemet. UFC-unge (Socialministeriets udviklings- og formidlingscenter - ufc-unge.dk) har udarbejdet en række forslag til, hvordan fagfolk bliver bedre rustede til arbejdet med voldelige piger. Kilde: Politiken 13. februar

25 150 gratis overfaldsalarmer Voldsramte kvinder kan nu låne en gratis overfaldsalarm, som i nødstilfælde døgnet rundt skal videresende offerets opholdssted til nærmeste politistation. Justitsminister Lene Espersen (K) oplyste den 18. februar 2003, at Rigspolitiet har etableret et trådløst, landsdækkende alarmsystem, som skal give voldstruede mere tryghed. Alle politistationer er udstyret med særlige mobiltelefoner, som uden beregning skal udleveres til især kvinder, der er i fare. "Voldsramte kvinder skal kunne føle sig trygge og ikke være bange for at gå ud. Vi kan aldrig sikre os helt mod vanvittige mennesker, men voldsramte skal kunne leve så normalt et liv som overhovedet muligt. Samtidig forventer jeg, at alarmerne vil have en præventiv effekt", forklarer justitsministeren. Alarmsystemet bygger på avancerede mobiltelefoner, som er udstyret med den særlige funktion, at aktivering af en panikknap via GPS-systemet videresender offerets position inden for fem meters nøjagtighed direkte til alarmcentralen. "Så selv om kvinden bor i København, kan hun besøge søsteren i Frederikshavn. Opstår der problemer, vil politiet i Frederikshavn så rykke ud, hvis alarmen bliver aktiveret", forklarer Lene Espersen. Hun understreger, at også voldsramte mænd kan få en alarm - men at systemet først og fremmest er tiltænkt kvinder, som led i regeringens handlingsplan til bekæmpelse af vold mod kvinder. Landsorganisationen af Kvindekrisecentre i Danmark kritiserer dog, at systemet virker underdimensioneret, eftersom Rigspolitiet i første omgang blot råder over 150 alarmer, der har kostet i alt to mio. kr. "Det er glædeligt og positivt, at der kommer et nyt tilbud til hjælp for den lange række af kvinder, som nu får en større bevægelsesradius. Jeg tør ikke gætte på, hvor mange der er brug for, men vi har i snit 2000 voldsramte kvinder på landets centre om året, så 150 alarmer er langt fra nok", siger Anne Mau, sekretariatschef i organisationen. Kilde: Jyllandsposten 19. februar Du kan hente flere oplysninger på: 25

26 NSfK Sundhedsrum til narkomaner Den 28. februar 2003 fremsatte S, SF, Enhedslisten og de Radikale forslag om at lave et forsøg med danske sundhedsrum. Forslaget har været fremsat tidligere og baggrunden for genfremsættelsen er en rapport fra 'Strategic Choices for Reducing Overdose Deaths in Four European Cities (citeret i Politiken den 22. marts 2003). Af rapporten fremgår at København sammenlignet med Oslo, Amsterdam og Frankfurt har langt flere narkodødsfald end nogen af disse byer. Bl.a. i Frankfurt har man reduceret det årlige dødstal fra 150 til 20 ved bredere behandlingstilbud og åbne alternative opholdssteder for misbrugere. Lovforslaget kan hentes på: Danmark har flest bankrøverier Danmark er suverænt det hårdest ramte land i Norden hvad angår bankrøverier. 77% af alle bankrøverier begået i Norge, Sverige, Finland og Danmark blev i 2002 begået i Danmark. Politiken har ved en rundspørge til de respektive nordiske landes 'finansråd' fået oplyst, at Norge, Sverige og Finland tilsammen i 2002 havde 80 bankrøverier, hvor Danmark i samme periode havde 268. Intet tyder på at ændringer i Finansrådets kontorchef, Niels Crone, udtaler bl.a. "Derudover er det vores store ønske, at bankerne får forbedrede muligheder for udendørs videoovervågning. Vi vil have ændret loven om privates adgang til tv-overvågning. Kilde: Politiken den 2. marts Slap kontrol med politiets fejltrin Birgit Brøbech fastslår i sin Ph.D-afhandling om 'ulovligt tilvejebragte beviser i straffeprocessen', at der tages alt for let på ulovligheder og fejl i politiets efterforskning. Ministeriet følger ikke ordentligt op på tilfælde, hvor dommere har indberettet at telefoner er blevet aflyttet uden kendelse og andre ulovlige indgreb. 26

27 Dommere har pligt til at foretage en indberetning til Justitsministeriet, når de ikke kan godkende ransagninger, aflytninger, åbning af folks breve og andre indgreb, som politiet har gennemført. På papiret er formålet med denne kontrol, at ministeriet får mulighed for at indlede disciplinærsager, eller på anden måde tage affære. Desuden sikres det, at oplysninger om de fejlagtige indgreb "samles og er tilgængelige", fremgår det af en betænkning. Birgit Brøbech fastslår i afhandlingen, at Justitsministeriet ikke lever op til forpligtelsen, da ministeriet ikke har en samlet oversigt over indberetningssagerne. Kilde: Berlingske Tidende den 21. maj Afhandlingen kan rekvireres via DJØF forlag via: Rigspolitiet overvejer peberspray Rigspolitiet overvejer i øjeblikket at starte et forsøg med brugen af peberspray mod modvillige arrestanter. "Peberspray skønnes bl.a. egnet til anholdelse af psykisk syge eller påvirkede personer, idet sprayen omgående og effektivt medfører passivering af den påvirkede person", skriver Justitsminister, Lene Espersen, i et svar til Folketingets retsudvalg. Når politiet nu overvejer peberspraydåsen, så skyldes det ønsket om at anvende de mest skånsomme magtmidler som muligt. Ud over maskin- og tjenestepistol, gas og politihunde bruger politiet allerede i dag en såkaldt skumslukker ved anholdelsen af psykisk syge personer. Kilde: Berlingske Tidende den 27. februar

28 NSfK Uønsket seksuelt betonet opmærksomhed - sexchikane Den 8. maj 2003 offentliggjorde Forsvarskommandoen en rapport om 'uønsket seksuelt betonet opmærksomhed' udfærdiget af 'Forsvarsakademiets Institut for Militærpsykologi'. Rapporten viser bl.a., at mere end 90% af forsvarets kvinder har oplevet krænkende adfærd. Kun et fåtal har anmeldt den krænkende adfærd. Angiveligt på grund af manglende viden om rettigheder samt fordi mange ledere i forsvaret ikke tager henvendelser om krænkende adfærd alvorligt. At så stort et antal især militært ansatte (rapporten ser også på civilt ansatte) kvinder oplevede sig krænket, overraskede Forsvaret, og man oprettede straks en særlig telefonrådgivning og opfordrede i øvrigt kvinder til at anmelde krænkelser begået af deres mandlige kolleger og overordnede. Rapporten skabte en del debat i pressen og afstedkom straks et krav fra flere politikere om, at også politiet burde undersøges. Dette advarede formanden for Politiforbundet, Tommy Agerskov Thomsen om, idet han ikke mente, at noget tydede på, at sexchikane var et større problem i politiet. (Politiken den 11. maj 2003). Ligestillingsminister, Henriette Kjær opfordrede alle større mandsdominerede virksomheder til nøje at overveje, om vidensniveauet for sexchikane er tilstrækkeligt, og om der er behov for en større kortlægning af problemets omfang. Militærets krisetelefonen havde indtil 13. maj 2003 ikke haft nogen henvendelser. Kilde: Rapporten kan læses på: Navne og nyt Ny portal om kriminalstatistik - et vigtigt arbejdsredskab Etnolog, mag.art., Joi Bay, har oprettet en web-baseret portal: Kriminalstatistik.dk - Vejviser i og vejledning til dansk kriminalstatistik

29 Målgruppen for portalen er studerende, elever i ungdomsuddannelser, journalister og fagfolk. Web-portalen er støttet af Justitsministeriets forskningsudvalg samt af Danmarks Elektroniske Forskningsbibliotek (DEF). Den er oprettet og opdateres af Det Juridiske Fakultet, Københavns Universitet. Formålet med kriminalstatistik.dk er først og fremmest at lette tilgængeligheden af den eksisterende kriminalstatistik, som er meget stor og udgives af mange forskellige statistikproducenter. Det kan derfor være vanskeligt at få et overblik over, hvad der findes og hvor det findes. I særlig grad er der ukendte forudsætninger og mulighed for fejlkilder knyttet til kriminalstatistik, som man skal være særlig opmærksom på, og som portalen hjælper med at inddrage. Databasen giver et samlet billede af alle former for lovovertrædelser hvorledes sådanne lovovertrædelser og lovovertrædere bliver behandlet i retssystemet og andre retshåndhævelsesinstanser hvordan samfundet og andre aktører sanktionerer lovovertrædelser. Vejviserens oplysninger indeholder en viden, som i dag er spredt ud over en lang række svært tilgængelige kilder. I kraft af litteraturhenvisninger på kriminalstatistik.dk er det muligt at finde tilbage til de originale kilder. Ny hjemmeside om indsatsen for kriminelle unge Socialministeriet har den 19. maj 2003 offentliggjort en ny hjemmeside, der har til formål at bistå mennesker og myndigheder, der arbejder med kriminelle eller kriminalitetstruede børn og unge - primært kriminelle unge over 15 år, da samarbejdet mellem de forskellige myndigheder er størst her. Hjemmesiden og en senere supplerende papirudgave er tænkt som en samlet værktøjskasse. På hjemmesiden kan man læse følgende introtekst: "Unge, der er på kant med loven, har brug for en hurtig og præcis reaktion fra samfundets side. Denne guide er en hjælp til alle, der er involveret i arbejdet med de unge, men den retter sig især mod fagfolk, der er nye i arbejdet". Kilde: den 20. maj Du kan hente linket her: 29

30 NSfK Justitsministeriets forsknings- og dokumentationsafdeling: Justitsministeriet forsknings- og dokumentationsafdeling findes på linket - Kort efter udgivelsen af dette nyhedsbrev kommer der på samme side (link) en rapport med titlen: "The Nature and Prevention of Residential Burglary: A Review of the International Literature with An Eye Toward Prevention in Denmark", udarbejdet af David W.M Sorensen, Ph.D for forsknings- og dokumentationsafdelingen. Siden sidste nyhedsbrev er følgende rapporter lagt på: 2/5-03: Strafniveauet i voldssager, 2002, foreløbig opgørelse 2/4-03: Redegørelse om ungdomssanktioner og ubetingede fængselsstraffe til unge lovovertrædere, 1. juli 2001 til 31. december /3-03: Kriminalitet og alder 25/2-03: Kriminalitetsniveauet i kommuner og politikredse 13/2-03: Samfundstjeneste m.v

31 Kriminologiska og kriminalpolitiska nyheter från Finland Av kontaktsekreterare Aarne Kinnunen Ny inställning till droger bland unga? Den internationella trenden med partydroger syns för första gången i en rusmedelsundersökning som Stakes (Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården) har gjort, med jämna mellanrum under ett tiotal år i Finland. Tidigare hade till exempel bara ett fåtal personer använt ecstasy, men i den färska undersökningen som gjordes i fjol hade flera procent av dem som fötts på och 80-talen prövat drogen. Enligt specialforskare Pekka Hakkarainen finns det större intresse bland dem för att testa än hos tidigare generationer. Attityderna är annorlunda, det har blivit mer accepterat bland de unga att man testar knark. Över personer deltog i rusmedelsundersökningen. Undersökningen visade att 12 procent av hela befolkningen testat någon form av olagliga droger under sitt liv, vilket är två procent mer än i en liknande undersökning för två år sedan. Det innebär att finländare har testat knark. Undersökningen visar att 29 procent av åringarna hade testat cannabis, jämfört med 12 procent år Under de 12 föregående månaderna hade åtta procent använt cannabis, under månaden före undersökningen var andelen fem procent av männen och två procent av kvinnorna. När det gäller amfetamin och ecstasy var andelen av den ovan nämnda åldersgruppen som testat drogen under fem procent. Se närmare: Fullt i fängelserna i Finland Antalet fångar ökar i Finland. Just nu sitter 3489 män och 213 kvinnor bakom lås och bom. Bakom de stigande siffrorna finns flera förklaringar. Strafflagen har ändrats, fängelsestraffen har förlängts och antalet utländska fångar och rannsakningsfångar har ökat. På 1970-talet minskade antalet fångar i Finland. Den nedåtgående trenden fortsatte ända fram till 1999 då antalet var som lägst. Därefter har fångarna bara blivit fler för varje år. Nu utgörs mellan 60 och 70 procent av fångtalet av 31

32 NSfK fångar dömda för brott i samband med droger. För ungefär tio år sedan var den motsvarande siffran under två procent. En annan stor grupp som har ökat är bötesfångarna. Också antalet rannsakningsfångar i polisens rannsakningshäkte har ökat. Våldet mellan fångar har ökat i Finland. Enligt färsk statistik från brottspåföljdsverket ökade antalet våldshandlingar mellan fångar i fjol med hela 65 procent i jämförelse med året innan. Bättre skydd för vittnen vid rättegångar Skyddet för personer som hörs som vittnen vid rättegångar förbättras i Finland. Lagen borde stadfästas så att den träder i kraft den 1 oktober Enligt den nya lagen kan ett vittne höras utan att den åtalade är närvarande. Hörandet kan också ordnas med hjälp av videokonferens. Ett vittne eller en annan person, t.ex. brottsoffret, kan höras vid en rättegång utan att den ena parten är närvarande, om det är nödvändigt för att skydda vittnet eller en vittnet närstående person mot hot som riktas mot hans eller hennes liv eller hälsa. Även en person som stör när vittnet hörs kan avlägsnas från rättegången under bevisningen. Å andra sidan kan ett vittne också höras utan att han eller hon själv personligen är på plats vid rättegången. Som hjälpmedel kan användas videokonferens eller något annat tekniskt informationsförmedlingssätt, där de medverkande ser och hör varandra. Förfarandet kan användas för att skydda vittnet eller vittnet närstående personer samt även annars, om vittnet inte behöver vara personligen närvarande. Vittnet kan höras per telefon om han eller hon på grund av t.ex. sjukdom inte kan infinna sig till rättegången eller om trovärdigheten hos vittnets berättelse kan bedömas på ett tillförlitligt sätt även utan vittnets närvaro. Huruvida ett vittne kan höras utan att en part är närvarande eller med hjälp av tekniska hjälpmedel är alltid beroende av domstolens prövning. Huvudregeln är fortfarande att parterna och vittnet samtidigt är närvarande under sammanträdet. Om man avviker från detta skall parterna garanteras rätt att ställa frågor till vittnet. 32