Elteknikbranschen i gymnasieskolan. Kurser för eltekniker

Transkript

1 Elektriska Installatörsorganisationen Elteknikbranschen i gymnasieskolan Kurser för eltekniker Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

2 Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 12 Innehåll El- och energiprogrammet... 3 Poängutrymmet för el- och energiprogrammet fördelar sig så här:... 3 Gemensamma (obligatoriska) kurser för alla elever på El- och Energiprogrammet... 4 Energiteknik Datorteknik 1a... 4 Mekatronik Elektromekanik... 5 Gemensamma (obligatoriska) kurser för alla elever på inriktning Elteknik... 5 Praktisk ellära... 5 Elkraftteknik... 5 Elinstallationer... 6 Kommunikationsnät Valbara programfördjupningskurser... 6 Belysningsteknik... 6 Data- och medianät... 7 Antenn- och kabel-tv-teknik... 7 Elmotorstyrning... 7 Kommunikationsnät Kommunikationsnät Servicekunskap... 8 Cad Fastighetsautomation... 9 Underhåll - driftsäkerhet... 9 Allmän automationsteknik Mät- och styrteknik Larm-, övervaknings- och säkerhetssystem Brandlarmssystem Passerkontrollsystem CCTV-system Inbrottslarmssystem... 12

3 Elektriska Installatörsorganisationen Sida 3 av 12 El- och energiprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta med automatiserade produktionssystem, system för energi-, miljö- och vattenteknik eller dator- och kommunikationssystem, eller för att arbeta som elektriker inom eldistribution eller installation. Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper i att försörja och bistå samhällsviktiga basfunktioner som produktion, installation och distribution av el-, energi- och vattensystem. Den ska därför ge kunskaper om el- och energiteknik och automation samt färdigheter i att utföra arbetsuppgifter inom dessa arbetsområden. Dator- och kommunikationsteknik och samhällets IT-infrastruktur ska också vara centralt inom utbildningen. Säkerhetsfrågor är av yttersta vikt för arbete inom de olika yrkesområdena. Utbildningen ska därför leda till att eleverna blir väl förtrogna med nationella och internationella överenskommelser om teknologi, informationssäkerhet, standarder, arbetssäkerhet och arbetsmiljö. Poängutrymmet för el- och energiprogrammet fördelar sig så här: Gymnasiegemensamma ämnen 600 poäng Programgemensamma karaktärsämnen 400 poäng Inriktningar poäng Programfördjupningar poäng Individuellt val 200 poäng Gymnasiearbete 100 poäng Inriktningen Elteknik ska ge kunskaper i att installera, underhålla och reparera elanläggningar, eldistributionsnät, larm samt tv- och datanät. Inriktningen kan leda till yrken som elektriker verksam inom installation eller eldistribution. Andra möjliga yrken är till exempel hisstekniker och larmtekniker. I inriktningen elteknik finns 700 poäng som valbara programfördjupningskurser. Det är dessa kurser som man som lokal företagare kan påverka. I häftet Yrkesutgångar Elteknik har EIO tagit fram branschrekommendationer som kan användas i dialogen med skolan. Kurserna är framtagna utifrån de vanligast förekommande yrkesrollerna och kan givetvis ersättas med andra lämpliga kurser. Elektriska Installatörsorganisationen EIO

4 Elektriska Installatörsorganisationen Sida 4 av 12 Gemensamma (obligatoriska) kurser för alla elever på El- och Energiprogrammet Energiteknik 1 ska behandla följande centrala innehåll Grundläggande systemförståelse inom tillämpliga energiområden samt effektiv energihantering. Energiinnehåll i olika bränslen. Förnybara energikällor: sol, vind, våg, värmepump, energigaser, biobränslen samt alternativa drivmedel för fordon. Energianvändning inom EU. Processkännedom om kärnkraft, vattenkraft, värmekraft, fjärrvärme och fjärrkyla. Processkännedom om vattenrening för dricksvatten och förorenat vatten samt miljö- och kretsloppstänkande. Hantering, montering, mätning och enklare underhåll av energiteknisk utrustning. Säkerhetsföreskrifter inom energiområdet. Måttsystem för energi och effekt samt enheter och förkortningar för energi och effekt. Användning och skötsel av utrustning och verktyg. Säkerhetstänkande och yrkesetik. Arbetsmiljö och ergonomi. Lagar och andra bestämmelser. Datorteknik 1a ska behandla följande centrala innehåll Datorsystems uppbyggnad, komponenter och kringutrustningar. Grunderna i OSI-modellen (open systems interconnection) och gällande standarder för datorkommunikation. Program, till exempel enklare kommunikationsprogram och applikationsprogram för mobila enheter. Enklare rit- och simuleringsprogram. Begreppen filer, filformat, komprimering och kryptering. Fältbussars användning inom till exempel industri-, el- och andra teknikområden. Rutiner för säkerhetskopiering och installation av virusskydd. ESD-säker hantering av mikroprocessorer och minnen (electro static discharge). Planering, montering, konfigurering samt driftsättning av datorsystem för något av användningsområdena mätning, styrning, övervakning eller dokumentation. Installation och konfigurering av applikationsprogram. Installation och konfigurering av datorer i ett befintligt nätverk. Installation av skrivare och andra enheter i nätverk. Mekatronik 1 ska behandla följande centrala innehåll Elarbete, mekaniskt arbete och enklare programmering av styrenheter. Tolkning av ritningar och manualer. Uppbyggnad av mekatroniska system från sensor, via styrenhet, till aktuator. Hur logiska grundfunktioner kan användas för olika styrtekniska lösningar. Tekniska lösningar i vardagen för omvandling av energi, materia eller information. Grundläggande mekaniska begrepp, till exempel hävstång, block, lutande planet, fackverk och balk. Grundläggande elektriska storheter och begrepp, till exempel laddning, ström, spänning, resistans och sluten krets. Mätning av olika mekaniska och elektriska storheter.

5 Elektriska Installatörsorganisationen Sida 5 av 12 Elektromekanik ska behandla följande centrala innehåll Elarbete, till exempel losskoppling och anslutning av apparater samt funktionsprovning. Enklare verkstadsarbete, till exempel mjuklödning, skruvförband och popnitning. Ritningsläsning inom verkstadstekniken. Pressverktyg för olika kontakttyper som används inom yrkesområdet. Fästteknik, materialkunskap och mekanisk mätning. Handverktyg som används inom de olika yrkesområdena. Elsäkerhet för personer och egendom. Egenkontroll, ergonomi, elsäkert arbete, kvalitetskrav, arbetsmiljö och säkerhet. Säkerhet i heta arbeten, ställningsbyggande och arbete från stege. Gemensamma (obligatoriska) kurser för alla elever på inriktning Elteknik Praktisk ellära ska behandla följande centrala innehåll: Elsystemets uppbyggnad och funktion från transformator till belastning. Elektriskt material, till exempel ledare, halvledare och isolatorer. Elektriska storheter och samband. Likströmskretsars och enfasväxelströmskretsars funktion. Skillnader mellan symmetrisk och osymmetrisk belastning. Olika spänningssystems funktion inom distribution och industri. TN-C-systemets och TN-S-systemets uppbyggnad, funktion och användning. Elektriska och magnetiska fälts uppkomst och verkan. Vagabonderande strömmars uppkomst och utbredning. Skyddsledarens funktion och verkan. Övertonernas verkan på elnätet. Kraftelektroniska utrustningars användning och verkan på nätet. Elkraftteknik ska behandla följande centrala innehåll: Anslutning, losskoppling och funktionsprovning av apparater och utrustning. Montering och flyttning i befintliga gruppledningar. Elmotorer med enklare tillhörande startutrustningar. Kopplingsutrustningar, apparatskåp och enklare styrutrustning. Förläggning och anslutning av ledningar. Ritning och schemaläsning inom området. Föreskrifter, standarder och bestämmelser enligt gällande behörighet. Olika materials egenskaper och kapslingsklasser. Mätning av vanligt förekommande elektriska storheter. Begreppen elkvalitet och elektromagnetisk kompatibilitet. Felsökning och underhåll av befintlig elutrustning. Personligt skydd vid arbete med spänningssatta föremål och arbete nära spänning samt erfara för personer och egendom. Kontroll inför drifttagning.

6 Elektriska Installatörsorganisationen Sida 6 av 12 Elinstallationer ska behandla följande centrala innehåll: Installationer av kraft- och belysningsanläggningar. Elmaterials olika egenskaper och användningsområden. Apparaters kapslingsklass och placering i olika miljöer. Lagar och andra bestämmelser om säkerhet inom området. Standarder. Val av ledningssystem och förläggningssätt med hänsyn till ledningsburna störningar. Förläggning av kabel på olika underlag och i mark samt installation av rör och kanalisation. Installation av kopplingsutrustning med tillhörande skydd. Dokumentation och anvisningar rörande elinstallationsarbete, till exempel Allmän material- och arbetsbeskrivning för elektriska arbeten (AMA EL). Avbrottsfri krafts (UPS-systemens) användning och funktion. Säkerhet vid elinstallationsarbete. Ergonomins betydelse vid elinstallationsarbete. Kontroll inför idrifttagning och elarbetsansvar. Dokumentation inom belysningsområdet. Felsökning och reparation av befintliga elinstallationer. Kommunikationsnät 1 ska behandla följande centrala innehåll: Kabel-tv-nätens uppbyggnad, komponenter, signaler och arbetssätt. Data- och medienätens uppbyggnad, komponenter, signaler och arbetssätt. Planering, installation och driftsättning av kommunikationsnät för tele, data och media. Installation och funktionskontroll av ett mindre kabel-tv-nät. Installation och funktionskontroll av ett mindre data- och medienät med fiberkabel. Kontaktering av fiberkabel, partvinnad kabel och koaxialkabel. Andra applikationer för kommunikationsnät, till exempel larm och övervakning. Lagar och andra bestämmelser om säkerhet för kommunikationsnät. Standarder för kommunikationsnät. Val av förläggningssätt med hänsyn till ledningsburna störningar vid samförläggning av kablar. Överlämningspunkter och ansvar på kommunikationsnät för tele-, data- och mediesignaler. Inmätningsteknik och registrering av mätdata. Registrering och dokumentation av arbetet. Enklare felsökning och reparation. Valbara programfördjupningskurser Belysningsteknik ska behandla följande centrala innehåll: Olika typer av ljuskällor för olika miljöer. Installation av olika ljuskällor. Lagar och andra bestämmelser om säkerhet inom området. Standarder. Enklare ljusberäkningar med hjälp av olika hjälpmedel, till exempel datorprogrammet Dialux. Val av ledningar med hänsyn till störningar och olika miljöer. Installation av styrutrustning och styrsystem. Driftsättning och underhåll av belysningsinstallationer. Dokumentation inom belysningsområdet. Felsökning och felavhjälpning av belysningsinstallationer.

7 Elektriska Installatörsorganisationen Sida 7 av 12 Data- och medianät ska behandla följande centrala innehåll: Planering, installation, driftsättning och registrering samt underhåll av data- och medianätinstallationer. Funktion och uppbyggnad hos data- och medianät. Uppbyggnad och funktionssätt hos bredbandiga multifunktionsnät för fastigheter (BMF-nät) samt hybrid-, fiber- och coaxnät (HFC-nät). Datakommunikationsteknikens grunder. Inkoppling av fiberboxar och användaruttag. Kabelförläggning och regler vid samförläggning. Skarvnings- och inslipningsteknik för optofiberkabel. Kontaktering av fiberkabel och kategori 5- och 6-nät. Mätteknik och mätinstrument för inmätning och provning i fibernät. Felsöknings- och reparationsteknik för data- och medianät. Mät- och felsökningsteknik för fibernät. Antenn- och kabel-tv-teknik ska behandla följande centrala innehåll: Planering, installation och driftsättning samt underhåll av antenn- och kabel-tv-anläggningar för markoch satellitdistribuerad tv. Digital tv-teknik och tv-signalens uppbyggnad vid satellit- och kabelsändningar. Uppbyggnad och funktionssätt hos bredbandiga multifunktionsnät för fastigheter (BMF-nät) samt hybrid-, fiber- och coaxnät (HFC-nät). Användning och tolkning av de mättekniska begreppen decibel, dämpning och förstärkning, samt intermodulationsavstånd och carrier to noise (C/N). Skalning av kablar och montering av kontakter. Standarder, normer och systemkrav för antenn- och kabel-tv-anläggningar. Europanormens krav på distributionssystem för television och ljudradio. Krav på strålningsimmunitet hos komponenter och kablar för att minska ledningsbundna störningar. Antenner, mottagningsutrustningar och mätinstrument för satellitmottagning. Antenner för tv-mottagning och mätinstrument för kontroll av signalnivå och kvalitet. Felsökning och reparation av antenn- och kabel-tv-anläggningar. Kontrollmätning och signalnivåjustering i kabel-tv-anläggningar. Registrering av mätdata och dokumentation av arbetet. Elmotorstyrning ska behandla följande centrala innehåll: Installation av elmotorer med tillhörande skyddsanordningar. Installation av styrutrustning för styrning av elmotorer. Installation av varvtalsreglering och mjukstartare. Lagar och andra bestämmelser om säkerhet inom området. Standarder. Val av ledningar med hänsyn till störningar och olika miljöer. Driftsättning och underhåll av elmotorer med tillhörande skyddsanordningar, styrutrustningar och automatikutrustningar. Dokumentation gällande elmotorer, styrutrustningar och automatikutrustningar. Felsökning och felavhjälpning av elmotorer med tillhörande skyddsanordningar, styrutrustningar och automatikutrustningar.

8 Elektriska Installatörsorganisationen Sida 8 av 12 Kommunikationsnät 2 ska behandla följande centrala innehåll: Registreringssystems uppbyggnad samt registrering av telenät enligt olika standarder. Uppbyggnad av och arbetssätt hos komponenter och system i fastighetsnät med fiber och koppar. Uppbyggnad av och arbetsätt hos telefonanläggningar med telefonväxlar samt Telias nät. Planering, installation, driftsättning och registrering av datanät, fastighetsnät och bredbandsnät, med till exempel kopparkabel, fiberkabel och koaxialkabelsystem, samt med hjälp av ritningar och anvisningar. Planering, installation, driftsättning och registrering av enklare teleanläggningar med gemensamt 01- nät med RWC, kallelse och tidsdistribution med hjälp av ritningar och anvisningar. Planering, installation, driftsättning och registrering av säkerhetssystem med brandlarm, inbrottslarm, CCTV och passersystem med hjälp av ritningar och anvisningar. Installation och registrering av anläggningar med korskoppling. Allmän installationsteknik samt vilka konsekvenser felaktiga installationer kan få, till exempel hur signaler påverkas om koaxialkabeln monteras med för liten böjradie. Inmätningsmetoder och mätutrustningar för till exempel fiber- och kopparnät. Anläggningar och metoder för distribution av ljud och tid. Kommunikationsnät 3 ska behandla följande centrala innehåll: Funktion och arbetssätt hos nätverkskomponenter, till exempel brygga, switch, router och gateway. Ip-adressering och tcp/ip-protokoll. Fiberoptiska nät till slutanvändare, FTTX-nät (fiber to the X). Optofiber, optokabel och kontakter samt kanalisation för FTTX-nät. Installation, driftsättning och inmätning samt registrering av LAN (local area network) med till exempel switch, router och gateway och med hjälp av ritningar och anvisningar. Planering, installation, driftsättning och registrering av ip-nätverk med ip-tv och ip-telefoni med hjälp av ritningar och anvisningar. Installation och driftsättning av trådlösa WLAN med switch och router samt konfigurering av säkerheten i nätet med hjälp av ritningar och anvisningar. Planering, installation, driftsättning och registrering av trådlösa fastighetsnät för DECT-telefoni (digital enhanced cordless telephony) med hjälp av ritningar och anvisningar. Säkerhetsrisker och kryptering av trådlösa nät. Utrustningar och protokoll som används i nätverk för ip-tv. Teknik och utrustning för ip-telefoni. Metoder och utrustning för inmätning enligt mätkrav och specifikationer samt utskrift av provningsprotokoll. Servicekunskap ska behandla följande centrala innehåll: Grundläggande servicekoncept, funktioner och begrepp samt betydelsen av god kundservice. Arbete med service vid försäljning av olika slags produkter och tjänster. Säljarens arbetsuppgifter i olika branscher och service i olika typer av verksamheter. Attityder och värderingar i servicesituationer. Verbal och ickeverbal kommunikation samt olika kulturella kommunikationsmönster. Förhållningssätt och hur man agerar i olika kund- och servicesituationer. Konsumentlagar och god säljetik. Betalningssätt och betalningsformer.

9 Elektriska Installatörsorganisationen Sida 9 av 12 Cad 1 ska behandla följande centrala innehåll: Cad-system och begrepp inom cad. Cad-systemets inställningar för modellering. Grundläggande skiss- och ritteknik inom valt teknikområde. Ritningsunderlag enligt gällande standarder och normer för valt teknikområde. Solidmodellering i tre dimensioner för att avbilda verkliga och tänkta föremål, till exempel genom extrudering, rotation, svepning och återanvändning av geometri för att skapa mönster. Cad-systemets roll i produktutvecklings- och produktionsprocessen. Ergonomiska krav på cad-arbetsplatser och arbetsmiljökrav. Fastighetsautomation ska behandla följande centrala innehåll: Grundläggande systemfunktioner, tekniska begrepp, beteckningar, symboler och enheter inom området värme och ventilation, till exempel luftbehandling, värmeväxlare, panna, varmvattenberedare, spjällmotor, radiatorslinga, tidkanal, fjärrvärme, varmvattencirkulation, shuntventil, expansionskärl, säkerhetsventil, närvarostyrning, koldioxidstyrning, datorhuvudcentral och datorundercentral. Grundläggande systemfunktioner, tekniska begrepp, beteckningar, symboler och enheter inom området fastighetsstyrning, till exempel konstantljusreglering, kopplingsur, tidkanal, närvarostyrning, skymningsrelä, ljusrelä och ljussensor. Vanligt förekommande informationstekniska standarder inom fastighetsautomation. Vanligt förekommande automationsenheter och drifttekniskt övergripande system inom fastighetsautomation. Vanligt förekommande systemlösningar för olika funktioner inom fastighetsautomation samt hur de kan integreras och samverka. Utveckling och framtid inom fastighetsautomation. Planering, installation, konfigurering, programmering och driftsättning av vanligt förekommande automatiseringar långt ut i fastigheter, till exempel belysning eller solavskärmning. Behörigheter och sociala aspekter vid arbete i fastigheter, till exempel vilka arbeten som kräver vilken behörighet samt tolkning av kundkrav och översättning av dessa till en teknisk lösning. Metoder för att mäta ljusstyrka och vindstyrka samt funktioner hos regnsensorer. Vanligt förekommande spänningar och standardiserade analoga signaler i fastigheter. Risker och säkerhet vid arbeten i fastigheter, till exempel brandrisker och risken att lösa ut brandlarm eller inbrottslarm. Tolkning av kravspecifikationer och dokumentation. Dokumentation av arbeten i fastigheter. Förebyggande och avhjälpande underhåll inom fastighetsautomation. Underhåll - driftsäkerhet ska behandla följande centrala innehåll: Underhållsadministrativa system. Användning av ritningar, scheman och manualer samt redovisning av utförda åtgärder. Tekniker och utrustningar för inspektion, förebyggande underhåll och tillståndskontroll. Subjektiva och objektiva inspektionsmetoder samt oförstörande provning. Grundläggande symboler på ritningar och scheman inom till exempel elinstallation, ventilation, vatten, avlopp, värme och gas. Föreskrifter om arbetsmiljö samt person- och maskinsäkerhet.

10 Elektriska Installatörsorganisationen Sida 10 av 12 Grundläggande underhållstekniska begrepp samt parametrar, nyckeltal och internationell terminologi. Funktionssäkerhet, underhållsmässighet och underhållssäkerhet samt metoder för ständiga förbättringar. Grundläggande definitioner inom tillståndsbaserat underhåll samt beredning, planering av tillståndskontroll och förebyggande underhåll. Allmän automationsteknik ska behandla följande centrala innehåll: Uppbyggnad av, funktion och principer för olika typer av automatiska system. Olika typer av risker i automatiska system inom valt område. Standarder och koncept som används vid arbete med automatiska system inom valt område. Planering och genomförande av arbete i automatiska system. Arbetsmiljö och säkerhet vid arbete med automatiska system. Olika typer av scheman, ritningar och annan dokumentation över automatiska system inom valt område. Tolkning av och metoder för framställning av dessa. Metoder för installation, programmering och driftsättning av automatiska system inom valt område. Informationsteknik som arbetsmetod vid byggnation, drift och underhåll av automatiska system inom valt område. Förebyggande och avhjälpande underhåll i automatiska system inom valt område. Mät- och styrteknik ska behandla följande centrala innehåll: Logiska grundfunktioner för olika styrtekniska lösningar. Diskreta mätgivare, till exempel induktiva givare, kapacitiva givare, optiska givare och lägesgivare. Relästyrning av till exempel motorer och lampor. Beteckningar, märkningar och symboler för pneumatisk och hydraulisk styrning samt dimensionering av pneumatisk och hydraulisk styrning. Uppkoppling av pneumatisk eller hydraulisk styrkrets. Funktionsbeskrivningar och ritnings- och schemaunderlag för styrtekniska anläggningar. Vanligt förekommande styrda storheter och enheter inom mät- och styrteknik, till exempel belysning, pneumatiska och hydrauliska ventiler, reläer, kontaktorer, temperatur, tryck och nivå. Vanligt förekommande begrepp och uttryck inom mät- och styrteknik, till exempel diskreta I/O (input/output), relä- och transistorutgångar, garanterad svarstid, väg-tiddiagram, flödesschema, galvanisk isolering, NPN/PNP, sink/source, polaritetsskydd och kortslutningsskydd. Metoder för dokumentation av styrtekniska anläggningar, till exempel skapande av ritningar. Larm-, övervaknings- och säkerhetssystem ska behandla följande centrala innehåll: Uppbyggnad och funktion hos vanliga larm-, övervaknings- och säkerhetssystem. Risker vid installation av larm och säkerhetssystem. Försäkringsbolagens krav på installationer och installatörer. Planering och genomgång av ritningsunderlag inför installation av anläggningar för larm-, övervaknings- och säkerhetssystem. Krav på registrering och dokumentation av utfört arbete.

11 Elektriska Installatörsorganisationen Sida 11 av 12 Installation, driftsättning och provning av mindre anläggningar för inbrottslarm, brandlarm och passerkontroll. Installation, integrering, driftsättning och provning av mindre trådlösa system och enheter för larm och övervakning. Olika typer av verktyg, instrument och övrig utrustning. Vanliga mätinstrument och hjälpmedel för felsökning. Metoder för felsökning och reparationer i larm-, övervaknings- och säkerhetssystem. Brandlarmssystem ska behandla följande centrala innehåll: Olika typer av system som finns inom brandlarmsområdet. Olika typer av bränder samt med vilken detektor bästa detektion kan uppnås. Larm-, övervaknings- och presentationssystemens funktion och uppbyggnad samt hur deras parametrar sätts. Utrymningslarmets ingående komponenter, funktioner samt hörbarhetens begränsningar i olika typer av miljöer. Regler och krav som styr en anläggnings utformning samt vilka kriterier som påverkar val och placering av system och detektorer. Installation av ett brandlarmssystem med tillhörande komponenter. Praktisk projektering av brandlarmssystem med hänsyn till gällande regelverk samt med beaktande av risken för falska larm. Larmförmedling. Olika typer av verktyg, instrument och övrig utrustning. Vanliga mätinstrument och hjälpmedel för felsökning. Metoder för felsökning och reparationer i brandlarmssystem. Passerkontrollsystem ska behandla följande centrala innehåll: Olika typer av passersystem, deras uppbyggnad och funktion. Centralutrustning i form av datorer och programvara och undercentraler som är grundläggande i ett passersystem. Dörrmiljön. Centralenhetens och platsutrustningens systemmässiga placering samt hur de knyts till varandra kommunikationsmässigt. Olika slags koder som kan lagras i kodmedier samt olika teknik som används i olika typer av kodmedier. Standarder och krav som styr en anläggnings utformning samt vilka kriterier som påverkar val och placering av system och komponenter. Upprättande av ljudförbindelse i passerkontrollsystem. Installation av passersystem med tillhörande komponenter. Projektering av passersystem med hänsyn till gällande regelverk samt med beaktande av risken för falska larm. Programmering av passersystem med hänsyn till objektstyp, användarfunktioner samt övriga krav. Olika typer av verktyg, instrument och övrig utrustning. Vanliga mätinstrument och hjälpmedel för felsökning. Metoder för felsökning och reparationer i passersystem.

12 Elektriska Installatörsorganisationen Sida 12 av 12 CCTV-system ska behandla följande centrala innehåll: Olika typer av CCTV-system samt när olika varianter av system är att föredra. Belysningsstyrka, reflektionsfaktor och färgtemperatur som krävs för att uppnå bra bild. Olika typer av lagringsmedia som används för att dokumentera de händelseförlopp som kameran registrerar. Rätt val av monitor med tanke på användningsområde, upplösning, färg och liknande. Kriterier som styr val av kamera samt lämplig optik med tanke på syftet med övervakningen samt de miljömässiga förhållandena. Användning av bildöverföring för att verifiera händelser internt i objektet och externt när det gäller larmcentral och åtgärder. Lagar och regler som styr en anläggnings utformning samt kriterier som påverkar val och placering av kameror och övriga komponenter. Praktisk installation av CCTV-system med tillhörande komponenter. Praktisk projektering av CCTV-system med hänsyn till gällande lagar och regler. Larmförmedling. Olika typer av verktyg, instrument och övrig utrustning. Vanliga mätinstrument och hjälpmedel för felsökning. Metoder för felsökning och reparationer i CCTV-system. Inbrottslarmssystem ska behandla följande centrala innehåll: Olika typer av larm-, övervaknings- och presentationssystems funktion och uppbyggnad samt hur deras parametrar sätts. Val av inbrottslarmssystem. Olika angreppssätt som kan användas vid inbrott samt med vilken detektor bästa detektion uppnås. Överfallslarmets ingående komponenter och funktioner samt i vilka olika sammanhang de kan komma till användning. Regler och krav som styr en anläggnings utformning samt vilka kriterier som påverkar val och placering av system och detektorer. Installation av inbrottslarmssystem med tillhörande komponenter. Projektering av ett inbrottslarmssystem med hänsyn till gällande regelverk samt med beaktande av risken för falska larm. Larmförmedling. Olika typer av verktyg, instrument och övrig utrustning. Vanliga mätinstrument och hjälpmedel för felsökning. Metoder för felsökning och reparationer i inbrottslarm.