AUTOMATIONSTEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
|
|
- Ulrika Bergström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 AUTOMATIONSTEKNIK Ämnet automationsteknik behandlar automatiserade system, det vill säga processer med funktioner som verkar av sig själv. Dessa funktioner kan styras av såväl i förväg beskrivna program, som händelser som sker i eller i anslutning till den aktuella funktionen. Automatiserade system finns inte enbart i tillverknings- och processindustri, utan även i exempelvis fastighets- och byggbranschen samt inom samhällets infrastruktur. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet automationsteknik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i att planera och utföra arbete på automatiserade system med hjälp av systemdokumentation, till exempel ritningar och manualer. Undervisningen ska även leda till att eleverna utvecklar förståelse av hur informationsteknik kan användas vid arbete med automatiserade system. Dessutom ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmåga att hantera verktyg och utrustning inom valt område. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse av säkerhet, standarder och begrepp samt färdigheter i att tillämpa dessa. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmåga att förebygga och avhjälpa fel i automatiserade system. Dessutom ska undervisningen ge eleverna möjlighet att utveckla teoretisk förståelse av begrepp, teorier och metoder. Genom både praktiskt och teoretiskt arbete med uppgifter ska eleverna ges möjlighet att öva sig i att arbeta enligt yrkespraxis. Undervisningen i ämnet automationsteknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 1. Kunskaper om uppbyggnad av, funktion och principer för samt de risker som finns vid arbete med automatiska system. 2. Kunskaper om standarder och begrepp som används vid arbete med automatiska system. 3. Förmåga att planera och på ett säkert sätt utföra arbete i automatiska system. 4. Förmåga att läsa och framställa scheman, ritningar och annan dokumentation över automatiska system. 5. Förmåga att installera, programmera och driftsätta automatiska system. 6. Färdigheter i att använda informationsteknik som stöd vid byggnation, drift och underhåll av automatiska system. 7. Förmåga att förebygga och avhjälpa fel i automatiska system. Kurser i ämnet 1
2 Allmän automationsteknik, 100 poäng. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen fastighetsautomation 1, kursen fastighetsautomation 2 eller kursen industriautomation. Elmotordrivsystem, 100 poäng. Fastighetsautomation 1, 100 poäng. Fastighetsautomation 2, 100 poäng, som bygger på kursen fastighetsautomation 1 eller kursen mät- och reglerteknik. Industriautomation, 100 poäng, som bygger på kursen mät- och styrteknik, kursen mät- och reglerteknik och kursen programmerbara styrsystem. Avhjälpande och förebyggande underhåll, 100 poäng, som bygger på kursen industriautomation. Robotteknik, 100 poäng, som bygger på kursen programmerbara styrsystem eller på kurserna datorstyrd produktion 1 och datorstyrd produktion 2. 2
3 Allmän automationsteknik, 100 poäng Kurskod: AUTALL0 Kursen allmän automationsteknik omfattar punkterna 1 7 under rubriken Ämnets syfte. Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Uppbyggnad av, funktion och principer för olika typer av automatiska system. Olika typer av risker i automatiska system inom valt område. Standarder och koncept som används vid arbete med automatiska system inom valt område. Planering och genomförande av arbete i automatiska system. Arbetsmiljö och säkerhet vid arbete med automatiska system. Olika typer av scheman, ritningar och annan dokumentation över automatiska system inom valt område. Tolkning av och metoder för framställning av dessa. Metoder för installation, programmering och driftsättning av automatiska system inom valt område. Informationsteknik som arbetsmetod vid byggnation, drift och underhåll av automatiska system inom valt område. Förebyggande och avhjälpande underhåll i automatiska system inom valt område. Kunskapskrav Betyget E Eleven redogör översiktligt för uppbyggnad av, funktion och principer för samt risker med olika mätsystem, styrsystem, reglersystem, informationstekniska system och enheter inom valt område. Dessutom redogör eleven översiktligt för begrepp och standarder som styr arbetet med automatiska system inom valt område. Eleven planerar och utför i samråd med handledare arbetsuppgifter i en anläggning för uppfyller fastställda kvalitets- och miljökrav. Eleven arbetar på ett sätt som är säkert för eleven själv och andra. I arbetet använder eleven med viss säkerhet manualer, scheman och ritningar. Vidare driftsätter och kontrollerar eleven i samråd med handledare anläggningen, upptäcker och åtgärdar i samråd med handledare de fel som uppstår samt genomför en enkel dokumentation av sitt arbete. Eleven strukturerar uppgiften med viss säkerhet och programmerar eller konfigurerar med visst handlag styrsystemet för anläggningens funktioner. Vidare förebygger eleven i samråd med handledare fel och optimerar med visst handlag anläggningen. I arbetet beskriver eleven översiktligt hur de olika delarna fungerar och samverkar. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. 3
4 Betyget C Eleven redogör utförligt för uppbyggnad av, funktion och principer för samt risker med olika mätsystem, styrsystem, reglersystem, informationstekniska system och enheter inom valt område. Dessutom redogör eleven utförligt för begrepp och standarder som styr arbetet med automatiska system inom valt område. Eleven planerar och utför efter samråd med handledare arbetsuppgifter i en anläggning för uppfyller fastställda kvalitets- och miljökrav. Eleven arbetar på ett sätt som är säkert för eleven själv och andra. I arbetet använder eleven med viss säkerhet manualer, scheman och ritningar. Vidare driftsätter och kontrollerar eleven efter samråd med handledare anläggningen, upptäcker och åtgärdar efter samråd med handledare de fel som uppstår samt genomför en noggrann dokumentation av sitt arbete. Eleven strukturerar uppgiften med viss säkerhet och programmerar eller konfigurerar med gott handlag styrsystemet för anläggningens funktioner. Vidare förebygger eleven efter samråd med handledare fel och optimerar med gott handlag anläggningen. I arbetet beskriver eleven utförligt hur de olika delarna fungerar och samverkar samt ger enkla förslag på förbättringar av anläggningen. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven redogör utförligt och nyanserat för uppbyggnad av, funktion och principer för samt risker med olika mätsystem, styrsystem, reglersystem, informationstekniska system och enheter inom valt område. Dessutom redogör eleven utförligt och nyanserat för begrepp och standarder som styr arbetet med automatiska system inom valt område. Eleven planerar och utför efter samråd med handledare arbetsuppgifter i en anläggning för att åstadkomma automatiska funktioner, med ett resultat som på ett gott sätt uppfyller fastställda kvalitets- och miljökrav. Eleven arbetar på ett sätt som är säkert för eleven själv och andra. I arbetet använder eleven med säkerhet manualer, scheman och ritningar. Vidare driftsätter och kontrollerar eleven efter samråd med handledare anläggningen, upptäcker och åtgärdar efter samråd med handledare de fel som uppstår samt genomför en noggrann och utförlig dokumentation av sitt arbete. Eleven strukturerar uppgiften med säkerhet och programmerar eller konfigurerar med mycket gott handlag styrsystemet för anläggningens funktioner. Vidare förebygger eleven efter samråd med handledare fel och optimerar med mycket gott handlag anläggningen. I arbetet beskriver eleven utförligt och nyanserat hur de olika delarna fungerar och samverkar samt ger välgrundade förslag på förbättringar av anläggningen. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav. 4
5 Avhjälpande och förebyggande underhåll, 100 poäng Kurskod: AUTAVH0 Kursen avhjälpande och förebyggande underhåll omfattar punkterna 1, 3 4 och 6 7 under rubriken Ämnets syfte, med särskild betoning på punkt 7. Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Uppbyggnad av samt funktion och principer för olika typer av automatiska system. Olika typer av risker i automatiska system. Metoder för underhållsplanering i automatiserade anläggningar. Beräkning av utrustningseffektivitet, operationseffektivitet och total tillgänglighet. Operatörsunderhåll, till exempel rengöring och inspektion av utrustning. Metoder för kontinuerlig uppföljning av driftstörningar och anpassade åtgärder för att utveckla ett företags produktionsprocess och höja den totala utrustningseffektiviteten. Mätning och analys av tillståndet i en industriell produktionsprocess, till exempel med KJanalys eller manuellt förd underhållslogg. Olika typer av planerade förluster, till exempel planerade produktionsstopp. Olika typer av oplanerade förluster, till exempel väntan vid haveri, rörelseförluster eller balanseringsförluster. Visualiseringsmetoder för tillstånd i en industriell produktionsprocess, till exempel med sambandsdiagram eller styrdiagram. Metoder för metodisk felsökning. Kunskapskrav Betyget E Eleven redogör översiktligt för uppbyggnad av, funktion och principer för samt risker med olika mätsystem, styrsystem, reglersystem, informationstekniska system och enheter. Eleven planerar och utför i samråd med handledare arbetsuppgifter i en anläggning för uppfyller fastställda kvalitets- och miljökrav. Eleven arbetar på ett sätt som är säkert för eleven själv och andra. I arbetet använder eleven med viss säkerhet manualer, scheman och ritningar. Vidare åtgärdar eleven i samråd med handledare de fel som uppstår samt genomför en enkel dokumentation av sitt arbete. Dessutom förebygger eleven i samråd med handledare fel och optimerar med visst handlag anläggningen. I arbetet använder eleven med viss säkerhet informationsteknik samt beskriver översiktligt hur anläggningens olika delar fungerar och samverkar. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. 5
6 Betyget C Eleven redogör utförligt för uppbyggnad av, funktion och principer för samt risker med olika mätsystem, styrsystem, reglersystem, informationstekniska system och enheter. Eleven planerar och utför efter samråd med handledare arbetsuppgifter i en anläggning för uppfyller fastställda kvalitets- och miljökrav. Eleven arbetar på ett sätt som är säkert för eleven själv och andra. I arbetet använder eleven med viss säkerhet manualer, scheman och ritningar. Vidare åtgärdar eleven efter samråd med handledare de fel som uppstår samt genomför en noggrann dokumentation av sitt arbete. Dessutom förebygger eleven efter samråd med handledare fel och optimerar med gott handlag anläggningen. I arbetet använder eleven med viss säkerhet informationsteknik samt beskriver utförligt hur anläggningens olika delar fungerar och samverkar och ger enkla förslag på förbättringar av anläggningen. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven redogör utförligt och nyanserat för uppbyggnad av, funktion och principer för samt risker med olika mätsystem, styrsystem, reglersystem, informationstekniska system och enheter. Eleven planerar och utför efter samråd med handledare arbetsuppgifter i en anläggning för att åstadkomma automatiska funktioner, med ett resultat som på ett gott sätt uppfyller fastställda kvalitets- och miljökrav. Eleven arbetar på ett sätt som är säkert för eleven själv och andra. I arbetet använder eleven med säkerhet manualer, scheman och ritningar. Vidare åtgärdar eleven efter samråd med handledare de fel som uppstår samt genomför en noggrann och utförlig dokumentation av sitt arbete. Dessutom förebygger eleven efter samråd med handledare fel och optimerar med gott handlag anläggningen. I arbetet använder eleven med säkerhet informationsteknik samt beskriver utförligt och nyanserat hur anläggningens olika delar fungerar och samverkar och ger välgrundade förslag på förbättringar av anläggningen. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav. 6
7 Elmotordrivsystem, 100 poäng Kurskod: AUTELD0 Kursen elmotordrivsystem omfattar punkterna 1 7 under rubriken Ämnets syfte. Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Olika elmotorers uppbyggnad och egenskaper, till exempel asynkronmotorn, AC-servomotorn, synkronmotorn, PM-motorn, olika stegmotorer och elektroniskt kommuterade motorer. Vanliga systemlösningar för elmotordrivsystem, till exempel modulära plc med färdiga funktionsblock. Dimensionering av elmotorer och mekanik utifrån nyckelfaktorer, till exempel utväxling, tröghetsmoment, varvtal, moment och ström. Energieffektivitet hos elmotorer med ekodesignförordningen. Riskanalys av elmotordrivsystem i anläggning. Standarder, bestämmelser, begrepp och säkerhet inom området, till exempel maskindirektivet. Metoder för att mäta och åtgärda övertoner och reaktiva effekter i elmotordrivsystem. Metoder för att mäta hastighet och position hos olika elmotordrivsystem med till exempel takometer, resolver och olika pulsgivare. Metoder för att positionera samt styra eller reglera hastighet och moment för olika elmotortyper. Konfigurering av elmotordrivsystem för varvtalsreglering av elmotorer. Installation av elmotorer med tillhörande skyddsanordningar. Installation av elmotordrivsystem. Val av ledningar och jordningar med hänsyn till störningar, lagerströmmar och olika miljöer. Dokumentation av elmotordrivsystem. Informationsteknik och fältbussar i elmotordrivsystem, till exempel CAN-buss (controller area network) med informationsutbyte mot överordnat system och AS-i (Actuator Sensor Interface) som kontrollerande säkerhetsbuss. Driftsättning, felsökning, felavhjälpning och underhåll av olika elmotordrivsystem med tillhörande skyddsanordningar. Kunskapskrav Betyget E Eleven redogör översiktligt för uppbyggnad av, funktion och principer för samt risker med olika mätsystem, styrsystem, reglersystem, informationstekniska system och enheter inom valt område. Dessutom redogör eleven översiktligt för begrepp och standarder som styr arbetet med automatiska system inom valt område. Eleven planerar och utför i samråd med handledare arbetsuppgifter i en anläggning för uppfyller fastställda kvalitets- och miljökrav. Eleven arbetar på ett sätt som är säkert för eleven själv och andra. I arbetet använder eleven med viss säkerhet manualer, scheman och ritningar. Vidare driftsätter och kontrollerar eleven i samråd med handledare anläggningen, upptäcker och åtgärdar i samråd med handledare de fel som uppstår samt genomför en enkel dokumentation av sitt arbete. Eleven strukturerar uppgiften med viss säkerhet och programmerar eller konfigurerar med visst handlag styrsystemet för anläggningens funktioner. 7
8 Vidare förebygger eleven i samråd med handledare fel och optimerar med visst handlag anläggningen. I arbetet beskriver eleven översiktligt hur de olika delarna fungerar och samverkar. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C Eleven redogör utförligt för uppbyggnad av, funktion och principer för samt risker med olika mätsystem, styrsystem, reglersystem, informationstekniska system och enheter inom valt område. Dessutom redogör eleven utförligt för begrepp och standarder som styr arbetet med automatiska system inom valt område. Eleven planerar och utför efter samråd med handledare arbetsuppgifter i en anläggning för att åstadkomma automatiska funktioner, med ett resultat som på ett tillfredställande sätt uppfyller fastställda kvalitets- och miljökrav. Eleven arbetar på ett sätt som är säkert för eleven själv och andra. I arbetet använder eleven med viss säkerhet manualer, scheman och ritningar. Vidare driftsätter och kontrollerar eleven efter samråd med handledare anläggningen, upptäcker och åtgärdar efter samråd med handledare de fel som uppstår samt genomför en noggrann dokumentation av sitt arbete. Eleven strukturerar uppgiften med viss säkerhet och programmerar eller konfigurerar med gott handlag styrsystemet för anläggningens funktioner. Vidare förebygger eleven efter samråd med handledare fel och optimerar med gott handlag anläggningen. I arbetet beskriver eleven utförligt hur de olika delarna fungerar och samverkar samt ger enkla förslag på förbättringar av anläggningen. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven redogör utförligt och nyanserat för uppbyggnad av, funktion och principer för samt risker med olika mätsystem, styrsystem, reglersystem, informationstekniska system och enheter inom valt område. Dessutom redogör eleven utförligt och nyanserat för begrepp och standarder som styr arbetet med automatiska system inom valt område. Eleven planerar och utför efter samråd med handledare arbetsuppgifter i en anläggning för att åstadkomma automatiska funktioner, med ett resultat som på ett gott sätt uppfyller fastställda kvalitets- och miljökrav. Eleven arbetar på ett sätt som är säkert för eleven själv och andra. I arbetet använder eleven med säkerhet manualer, scheman och ritningar. Vidare driftsätter och kontrollerar eleven efter samråd med handledare anläggningen, upptäcker och åtgärdar efter samråd med handledare de fel som uppstår samt genomför en noggrann och utförlig dokumentation av sitt arbete. Eleven strukturerar uppgiften med säkerhet och programmerar eller konfigurerar med mycket gott handlag styrsystemet för anläggningens funktioner. Vidare förebygger eleven efter samråd med handledare fel och optimerar med mycket gott handlag 8
9 anläggningen. I arbetet beskriver eleven utförligt och nyanserat hur de olika delarna fungerar och samverkar samt ger välgrundade förslag på förbättringar av anläggningen. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav. 9
10 Fastighetsautomation 1, 100 poäng Kurskod: AUTFAS01 Kursen fastighetsautomation 1 omfattar punkterna 1 7 under rubriken Ämnets syfte. Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Grundläggande systemfunktioner, tekniska begrepp, beteckningar, symboler och enheter inom området värme och ventilation, till exempel luftbehandling, värmeväxlare, panna, varmvattenberedare, spjällmotor, radiatorslinga, tidkanal, fjärrvärme, varmvattencirkulation, shuntventil, expansionskärl, säkerhetsventil, närvarostyrning, koldioxidstyrning, datorhuvudcentral och datorundercentral. Grundläggande systemfunktioner, tekniska begrepp, beteckningar, symboler och enheter inom området fastighetsstyrning, till exempel konstantljusreglering, kopplingsur, tidkanal, närvarostyrning, skymningsrelä, ljusrelä och ljussensor. Vanligt förekommande informationstekniska standarder inom fastighetsautomation. Vanligt förekommande automationsenheter och drifttekniskt övergripande system inom fastighetsautomation. Vanligt förekommande systemlösningar för olika funktioner inom fastighetsautomation samt hur de kan integreras och samverka. Utveckling och framtid inom fastighetsautomation. Planering, installation, konfigurering, programmering och driftsättning av vanligt förekommande automatiseringar långt ut i fastigheter, till exempel belysning eller solavskärmning. Behörigheter och sociala aspekter vid arbete i fastigheter, till exempel vilka arbeten som kräver vilken behörighet samt tolkning av kundkrav och översättning av dessa till en teknisk lösning. Metoder för att mäta ljusstyrka och vindstyrka samt funktioner hos regnsensorer. Vanligt förekommande spänningar och standardiserade analoga signaler i fastigheter. Risker och säkerhet vid arbeten i fastigheter, till exempel brandrisker och risken att lösa ut brandlarm eller inbrottslarm. Tolkning av kravspecifikationer och dokumentation. Dokumentation av arbeten i fastigheter. Förebyggande och avhjälpande underhåll inom fastighetsautomation. Kunskapskrav Betyget E Eleven redogör översiktligt för uppbyggnad av, funktion och principer för samt risker med olika mätsystem, styrsystem, reglersystem, informationstekniska system och enheter inom valt område. Dessutom redogör eleven översiktligt för begrepp och standarder som styr arbetet med automatiska system inom valt område. Eleven planerar och utför i samråd med handledare arbetsuppgifter i en anläggning för uppfyller fastställda kvalitets- och miljökrav. Eleven arbetar på ett sätt som är säkert för eleven själv och andra. I arbetet använder eleven med viss säkerhet manualer, scheman och ritningar. Vidare driftsätter och kontrollerar eleven i samråd med handledare anläggningen, 10
11 upptäcker och åtgärdar i samråd med handledare de fel som uppstår samt genomför en enkel dokumentation av sitt arbete. Eleven strukturerar uppgiften med viss säkerhet och programmerar eller konfigurerar med visst handlag styrsystemet för anläggningens funktioner utifrån användarens funktionsbeskrivning. Vidare förebygger eleven i samråd med handledare fel och optimerar med visst handlag anläggningen. I arbetet beskriver eleven översiktligt hur de olika delarna fungerar och samverkar. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C Eleven redogör utförligt för uppbyggnad av, funktion och principer för samt risker med olika mätsystem, styrsystem, reglersystem, informationstekniska system och enheter inom valt område. Dessutom redogör eleven utförligt för begrepp och standarder som styr arbetet med automatiska system inom valt område. Eleven planerar och utför efter samråd med handledare arbetsuppgifter i en anläggning för att åstadkomma automatiska funktioner, med ett resultat som på ett tillfredsställande sätt uppfyller fastställda kvalitets- och miljökrav. Eleven arbetar på ett sätt som är säkert för eleven själv och andra. I arbetet använder eleven med viss säkerhet manualer, scheman och ritningar. Vidare driftsätter och kontrollerar eleven efter samråd med handledare anläggningen, upptäcker och åtgärdar efter samråd med handledare de fel som uppstår samt genomför en noggrann dokumentation av sitt arbete. Eleven strukturerar uppgiften med viss säkerhet och programmerar eller konfigurerar med gott handlag styrsystemet för anläggningens funktioner utifrån användarens funktionsbeskrivning. Vidare förebygger eleven efter samråd med handledare fel och optimerar med gott handlag anläggningen. I arbetet beskriver eleven utförligt hur de olika delarna fungerar och samverkar samt ger enkla förslag på förbättringar av anläggningen. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven redogör utförligt och nyanserat för uppbyggnad av, funktion och principer för samt risker med olika mätsystem, styrsystem, reglersystem, informationstekniska system och enheter inom valt område. Dessutom redogör eleven utförligt och nyanserat för begrepp och standarder som styr arbetet med automatiska system inom valt område. Eleven planerar och utför efter samråd med handledare arbetsuppgifter i en anläggning för att åstadkomma automatiska funktioner, med ett resultat som på ett gott sätt uppfyller fastställda kvalitets- och miljökrav. Eleven arbetar på ett sätt som är säkert för eleven själv och andra. I arbetet använder eleven med säkerhet manualer, scheman och ritningar. Vidare driftsätter och kontrollerar eleven efter samråd med handledare anläggningen, upptäcker och åtgärdar 11
12 efter samråd med handledare de fel som uppstår samt genomför en noggrann och utförlig dokumentation av sitt arbete. Eleven strukturerar uppgiften med säkerhet och programmerar eller konfigurerar med mycket gott handlag styrsystemet för anläggningens funktioner. Vidare förebygger eleven efter samråd med handledare fel och optimerar med mycket gott handlag anläggningen utifrån användarens funktionsbeskrivning. I arbetet beskriver eleven utförligt och nyanserat hur de olika delarna fungerar och samverkar samt ger välgrundade förslag på förbättringar av anläggningen. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav. 12
13 Fastighetsautomation 2, 100 poäng Kurskod: AUTFAS02 Kursen fastighetsautomation omfattar punkterna 1 7 under rubriken Ämnets syfte. Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Uppbyggnad och funktion av värme- och ventilationssystem. Grundläggande luftbehandling utifrån sambandet mellan temperatur, tryck, fuktinnehåll och daggpunkt. Teorier och metoder för kylteknik. Utveckling och framtid inom fastighetsautomation. Vanligt förekommande informationstekniska standarder inom fastighetsautomation. Planering, inkoppling, programmering och dokumentation av styrtekniska funktioner med automationsenheter som är vanligt förekommande i fastigheter, till exempel reläer, kontaktorer, frekvensomformare, ur, skymningsreläer eller fastighetsanpassade programmerbara styrsystem. Inkoppling av vanligt förekommande automationsenheter för värme och ventilation, till exempel temperaturgivare, transmitter, spjällmotor, shuntventil och DUC (dataundercentral). Metoder för klimatreglering i fastigheter med begrepp som framkoppling, prognosstyrning, multivariabel reglering, fuktreglering, oskarp logik (fuzzy logic), nattsänkning, nattkyla och kaskadreglering. Metoder att mäta temperatur, tryck, fuktighet, ljusstyrka, koldioxidhalt, vindhastighet, flöde och energi. Risker och säkerhet vid arbeten i fastigheter, till exempel brandrisker och risker att lösa ut brandlarm eller inbrottslarm. Tolkning av förekommande kravspecifikationer och dokumentation. Dokumentation av arbete i fastigheter. Drifttekniskt övergripande system i fastigheter. Konfigurering, driftsättning, driftlarmhantering och underhåll av värme- och ventilationssystem. Energioptimering av fastigheter med värmeväxlare, värmepumpar, koldioxidstyrning samt närvarostyrning av ventilation och belysning. Kunskapskrav Betyget E Eleven redogör översiktligt för uppbyggnad av, funktion och principer för samt risker med olika mätsystem, styrsystem, reglersystem, informationstekniska system och enheter inom valt område. Dessutom redogör eleven översiktligt för begrepp och standarder som styr arbetet med automatiska system inom valt område. Eleven planerar och utför i samråd med handledare arbetsuppgifter i en anläggning för uppfyller fastställda kvalitets- och miljökrav. Eleven arbetar på ett sätt som är säkert för eleven själv och andra. I arbetet använder eleven med viss säkerhet manualer, scheman och ritningar. Vidare driftsätter och kontrollerar eleven i samråd med handledare anläggningen, 13
14 upptäcker och åtgärdar i samråd med handledare de fel som uppstår samt genomför en enkel dokumentation av sitt arbete. Eleven strukturerar uppgiften med viss säkerhet och programmerar eller konfigurerar med visst handlag styrsystemet för anläggningens funktioner. Vidare förebygger eleven i samråd med handledare fel och optimerar med visst handlag anläggningen. I arbetet beskriver eleven översiktligt hur de olika delarna fungerar och samverkar. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C Eleven redogör utförligt för uppbyggnad av, funktion och principer för samt risker med olika mätsystem, styrsystem, reglersystem, informationstekniska system och enheter inom valt område. Dessutom redogör eleven utförligt för begrepp och standarder som styr arbetet med automatiska system inom valt område. Eleven planerar och utför efter samråd med handledare arbetsuppgifter i en anläggning för uppfyller fastställda kvalitets- och miljökrav. Eleven arbetar på ett sätt som är säkert för eleven själv och andra. I arbetet använder eleven med viss säkerhet manualer, scheman och ritningar. Vidare driftsätter och kontrollerar eleven efter samråd med handledare anläggningen, upptäcker och åtgärdar efter samråd med handledare de fel som uppstår samt genomför en noggrann dokumentation av sitt arbete. Eleven strukturerar uppgiften med viss säkerhet och programmerar eller konfigurerar med gott handlag styrsystemet för anläggningens funktioner. Vidare förebygger eleven efter samråd med handledare fel och optimerar med gott handlag anläggningen. I arbetet beskriver eleven utförligt hur de olika delarna fungerar och samverkar samt ger enkla förslag på förbättringar av anläggningen. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven redogör utförligt och nyanserat för uppbyggnad av, funktion och principer för samt risker med olika mätsystem, styrsystem, reglersystem, informationstekniska system och enheter inom valt område. Dessutom redogör eleven utförligt och nyanserat för begrepp och standarder som styr arbetet med automatiska system inom valt område. Eleven planerar och utför efter samråd med handledare arbetsuppgifter i en anläggning för att åstadkomma automatiska funktioner, med ett resultat som på ett gott sätt uppfyller fastställda kvalitets- och miljökrav. Eleven arbetar på ett sätt som är säkert för eleven själv och andra. I arbetet använder eleven med säkerhet manualer, scheman och ritningar. Vidare driftsätter och kontrollerar eleven efter samråd med handledare anläggningen, upptäcker och åtgärdar efter samråd med handledare de fel som uppstår samt genomför en noggrann och utförlig 14
15 dokumentation av sitt arbete. Eleven strukturerar uppgiften med säkerhet och programmerar eller konfigurerar med mycket gott handlag styrsystemet för anläggningens funktioner. Vidare förebygger eleven efter samråd med handledare fel och optimerar med mycket gott handlag anläggningen. I arbetet beskriver eleven utförligt och nyanserat hur de olika delarna fungerar och samverkar samt ger välgrundade förslag på förbättringar av anläggningen. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav. 15
16 Industriautomation, 100 poäng Kurskod: AUTIND0 Kursen industriautomation omfattar punkterna 1 7 under rubriken Ämnets syfte. Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Uppbyggnad av samt funktion och principer för produktionsceller. Uppbyggnad av samt funktion och principer för ingående utrustning i produktionsceller. Industriella tillverkningsprocesser ur ett livscykelperspektiv, till exempel råvarutillgång och återvinning. Framtida perspektiv på hållbar utveckling och teknikens roll i den. Begrepp och standarder inom automatiserad produktion, till exempel informationstekniska standarder. Montering av den utrustning som ingår i en produktionscell. Ritningsläsning vid arbete i en produktionscell. Kabeldragning mellan utrustningar som ingår i en produktionscell. Driftsättning av produktionsceller. Styrning, programmering och kontroll av produktionsceller. Förebyggande och avhjälpande underhåll av produktionsceller. Kunskapskrav Betyget E Eleven redogör översiktligt för uppbyggnad av samt funktion och principer för olika mätsystem, styrsystem, reglersystem, informationstekniska system och enheter inom valt område. Dessutom redogör eleven översiktligt för begrepp och standarder som styr arbetet med automatiska system inom valt område. Eleven planerar och utför i samråd med handledare arbetsuppgifter i en anläggning för uppfyller fastställda kvalitets- och miljökrav. Eleven arbetar på ett sätt som är säkert för eleven själv och andra. I arbetet använder eleven med viss säkerhet manualer, scheman och ritningar. Vidare driftsätter och kontrollerar eleven i samråd med handledare anläggningen, upptäcker och åtgärdar i samråd med handledare de fel som uppstår samt genomför en enkel dokumentation av sitt arbete. Eleven strukturerar uppgiften med viss säkerhet och programmerar eller konfigurerar med visst handlag styrsystemet för anläggningens funktioner. Vidare förebygger eleven i samråd med handledare fel och optimerar med visst handlag anläggningen. I arbetet beskriver eleven översiktligt hur de olika delarna fungerar och samverkar. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. 16
17 Betyget C Eleven redogör utförligt för uppbyggnad av samt funktion och principer för olika mätsystem, styrsystem, reglersystem, informationstekniska system och enheter inom valt område. Dessutom redogör eleven utförligt för begrepp och standarder som styr arbetet med automatiska system inom valt område. Eleven planerar och utför efter samråd med handledare arbetsuppgifter i en anläggning för uppfyller fastställda kvalitets- och miljökrav. Eleven arbetar på ett sätt som är säkert för eleven själv och andra. I arbetet använder eleven med viss säkerhet manualer, scheman och ritningar. Vidare driftsätter och kontrollerar eleven efter samråd med handledare anläggningen, upptäcker och åtgärdar efter samråd med handledare de fel som uppstår samt genomför en noggrann dokumentation av sitt arbete. Eleven strukturerar uppgiften med viss säkerhet och programmerar eller konfigurerar med gott handlag styrsystemet för anläggningens funktioner. Vidare förebygger eleven efter samråd med handledare fel och optimerar med gott handlag anläggningen. I arbetet beskriver eleven utförligt hur de olika delarna fungerar och samverkar samt föreslår enkla förbättringar i anläggningen. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven redogör utförligt och nyanserat för uppbyggnad av samt funktion och principer för olika mätsystem, styrsystem, reglersystem, informationstekniska system och enheter inom valt område. Dessutom redogör eleven utförligt och nyanserat för begrepp och standarder som styr arbetet med automatiska system inom valt område. Eleven planerar och utför efter samråd med handledare arbetsuppgifter i en anläggning för att åstadkomma automatiska funktioner, med ett resultat som på ett gott sätt uppfyller fastställda kvalitets- och miljökrav. Eleven arbetar på ett sätt som är säkert för eleven själv och andra. I arbetet använder eleven med säkerhet manualer, scheman och ritningar. Vidare driftsätter och kontrollerar eleven efter samråd med handledare anläggningen, upptäcker och åtgärdar efter samråd med handledare de fel som uppstår samt genomför en noggrann och utförlig dokumentation av sitt arbete. Eleven strukturerar uppgiften med säkerhet och programmerar eller konfigurerar med mycket gott handlag styrsystemet för anläggningens funktioner. Vidare förebygger eleven efter samråd med handledare fel och optimerar med mycket gott handlag anläggningen. I arbetet beskriver eleven utförligt och nyanserat hur de olika delarna fungerar och samverkar samt föreslår välgrundade förbättringar i anläggningen. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav. 17
18 Robotteknik, 100 poäng Kurskod: AUTROB0 Kursen robotteknik omfattar punkterna 1 7 under rubriken Ämnets syfte. Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Industrirobotens principiella uppbyggnad och användningsområden. Robottekniska begrepp, definition och användning av olika koordinatsystem samt grundläggande kinematik. Vanligt förekommande standarder inom robotteknik, till exempel standarder för informationsteknik och säkerhet. Kontroll före drifttagning samt provkörning av program på ett säkert sätt vad gäller både person och utrustning. Tillämpning av gällande säkerhetsföreskrifter vid arbete i robotcellen. Val av gripdon. Kommunikation mellan robotsystemet och yttre enheter i robotcellen. Metoder för skriftlig och muntlig dokumentation av robotcellens funktion, uppbyggnad och program. Programskrivning bestående av huvudrutin och underrutin samt ändring och definition av systemparametrar. Felsökning i robotcellen. Förebyggande och avhjälpande underhåll av industrirobotar. Kunskapskrav Betyget E Eleven redogör översiktligt för uppbyggnad av, funktion och principer för samt risker med olika mätsystem, styrsystem, reglersystem, informationstekniska system och enheter inom valt område. Dessutom redogör eleven översiktligt för begrepp och standarder som styr arbetet med automatiska system inom valt område. Eleven planerar och utför i samråd med handledare arbetsuppgifter i en anläggning för uppfyller fastställda kvalitets- och miljökrav. Eleven arbetar på ett sätt som är säkert för eleven själv och andra. I arbetet använder eleven med viss säkerhet manualer, scheman och ritningar. Vidare driftsätter och kontrollerar eleven i samråd med handledare anläggningen, upptäcker och åtgärdar i samråd med handledare de fel som uppstår samt genomför en enkel dokumentation av sitt arbete. Eleven strukturerar uppgiften med viss säkerhet och programmerar eller konfigurerar med visst handlag styrsystemet för anläggningens funktioner. Vidare förebygger eleven i samråd med handledare fel och optimerar med visst handlag anläggningen. I arbetet beskriver eleven översiktligt hur de olika delarna fungerar och samverkar. 18
19 Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C Eleven redogör utförligt för uppbyggnad av, funktion och principer för samt risker med olika mätsystem, styrsystem, reglersystem, informationstekniska system och enheter inom valt område. Dessutom redogör eleven utförligt för begrepp och standarder som styr arbetet med automatiska system inom valt område. Eleven planerar och utför efter samråd med handledare arbetsuppgifter i en anläggning för uppfyller fastställda kvalitets- och miljökrav. Eleven arbetar på ett sätt som är säkert för eleven själv och andra. I arbetet använder eleven med viss säkerhet manualer, scheman och ritningar. Vidare driftsätter och kontrollerar eleven efter samråd med handledare anläggningen, upptäcker och åtgärdar efter samråd med handledare de fel som uppstår samt genomför en noggrann dokumentation av sitt arbete. Eleven strukturerar uppgiften med viss säkerhet och programmerar eller konfigurerar med gott handlag styrsystemet för anläggningens funktioner. Vidare förebygger eleven efter samråd med handledare fel och optimerar med gott handlag anläggningen. I arbetet beskriver eleven utförligt hur de olika delarna fungerar och samverkar samt föreslår enkla förbättringar av anläggningen. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven redogör utförligt och nyanserat för uppbyggnad av, funktion och principer för samt risker med olika mätsystem, styrsystem, reglersystem, informationstekniska system och enheter inom valt område. Dessutom redogör eleven utförligt och nyanserat för begrepp och standarder som styr arbetet med automatiska system inom valt område. Eleven planerar och utför efter samråd med handledare arbetsuppgifter i en anläggning för att åstadkomma automatiska funktioner, med ett resultat som på ett gott sätt uppfyller fastställda kvalitets- och miljökrav. Eleven arbetar på ett sätt som är säkert för eleven själv och andra. I arbetet använder eleven med säkerhet manualer, scheman och ritningar. Vidare driftsätter och kontrollerar eleven efter samråd med handledare anläggningen, upptäcker och åtgärdar efter samråd med handledare de fel som uppstår samt genomför en noggrann och utförlig dokumentation av sitt arbete. Eleven strukturerar uppgiften med viss säkerhet och programmerar eller konfigurerar med mycket gott handlag styrsystemet för anläggningens funktioner. Vidare förebygger eleven efter samråd med handledare fel och optimerar med mycket gott handlag anläggningen. I arbetet beskriver eleven utförligt och nyanserat hur de olika delarna fungerar och samverkar samt föreslår välgrundade förbättringar av anläggningen. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav. 19
Genom både praktiskt och teoretiskt arbete med uppgifter ska eleverna ges möjlighet att öva sig i att arbeta enligt yrkespraxis.
AUTOMATIONSTEKNIK Ämnet automationsteknik behandlar automatiserade system, det vill säga processer med funktioner som verkar av sig själv. Dessa funktioner kan styras av såväl i förväg beskrivna program,
FASTIGHETSAUTOMATION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FASTIGHETSAUTOMATION Ämnet fastighetsautomation behandlar underhåll, mätning, styrning och reglering av klimatoch belysningsanläggningar i fastigheter. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet fastighetsautomation
AUTOMATIONSTEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
AUTOMATIONSTEKNIK Ämnet automationsteknik behandlar automatiserade system, det vill säga processer med funktioner som verkar av sig själv. Dessa funktioner kan styras av såväl i förväg beskrivna program,
MÄT-, STYR- OCH REGLERTEKNIK
MÄT-, STYR- OCH REGLERTEKNIK Ämnet mät-, styr- och reglerteknik behandlar metoder och arbetssätt för att styra och reglera tekniska komponenter, till exempel regulatorer och styrsystem. Arbete med styr-
LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK
LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK Larm- och säkerhetstekniska systems huvuduppgift är att varna för eller skydda mot olika typer av faror för människa eller egendom. Allt arbete med denna typ av system kräver ett
MARIN EL OCH ELEKTRONIK
MARIN EL OCH ELEKTRONIK Ämnet marin el och elektronik behandlar den elektronik, de elektriska installationer och elektriska system som förekommer i fritidsbåtar. Ämnet behandlar även materiallära samt
DRIFTSÄKERHET OCH UNDERHÅLL
DRIFTSÄKERHET OCH UNDERHÅLL Ämnet driftsäkerhet och underhåll handlar om hur ett välutvecklat underhåll får teknisk utrustning att fungera på ett optimalt sätt. Det behandlar tekniska utrustningars uppbyggnad,
PRODUKTIONSUTRUSTNING
PRODUKTIONSUTRUSTNING Ämnet produktionsutrustning behandlar industriteknisk utrustning, dess användningsområden samt gällande säkerhetsföreskrifter. Det handlar också om hur utrustningen vårdas samt hur
Svensk Ventilations synpunkter på Skolverkets förslag till nya ämnesplaner samt ämnen och kurser i inriktningar och programfördjupningar
Remissvar Datum 2010-08-20 Svensk Ventilation Skolverket Årstaängsvägen 19 B Alströmergatan 12 100 74 Stockholm 106 20 Stockholm Svensk Ventilations synpunkter på Skolverkets förslag till nya ämnesplaner
LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK
LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK Larm- och säkerhetstekniska systems huvuduppgift är att varna för eller skydda mot olika typer av faror för människa eller egendom. Allt arbete med denna typ av system kräver ett
VENTILATIONSPLÅTSLAGERI
VENTILATIONSPLÅTSLAGERI Ämnet ventilationsplåtslageri behandlar ventilationstekniska system och deras uppbyggnad samt hur ett väl fungerande inneklimat påverkar vår boende- och arbetsmiljö. Ämnets syfte
LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK
LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK Larm- och säkerhetstekniska systems huvuduppgift är att varna för eller skydda mot olika typer av faror för människa eller egendom. Allt arbete med denna typ av system kräver ett
Praktiska övningar, fältstudier, undersökande arbetssätt och laborationer i fält ska ingå i undervisningen.
LANTBRUKSMASKINER Ämnet lantbruksmaskiner behandlar den tekniska utrustning som används inom lantbruk. Teknisk utrustning som används i samspel med biologiska förutsättningar och biologiska metoder bidrar
TEKNISKA SYSTEM VVS. Ämnets syfte
TEKNISKA SYSTEM VVS Ämnet tekniska system VVS behandlar den arbetsprocess där man projekterar och dokumenterar tekniska system och anläggningar inom teknikområdet VVS-installation. I projektering ingår
INSTALLATIONSTEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
INSTALLATIONSTEKNIK Ämnet installationsteknik handlar om hur man bygger nya elinstallationer samt hur man bygger om och utökar befintliga elanläggningar. Ämnet behandlar också felsökning och hur man avhjälper
Undervisningen i ämnet mekatronik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MEKATRONIK Mekatronik är en sammanslagning av mekanik och elektronik. De två teknikområdena slås ihop för att man ska kunna studera sådan teknisk utrustning i vardagen som integrerar elektriska och mekaniska
KYL- OCH VÄRMEPUMPSTEKNIK
KYL- OCH VÄRMEPUMPSTEKNIK Att kyl- och värmepumpsanläggningar är installerade på ett riktigt sätt är väsentligt ur miljösynpunkt och för effektiv energihushållning. Ämnet kyl- och värmepumpsteknik behandlar
BYGG OCH ANLÄGGNING. Ämnets syfte
BYGG OCH ANLÄGGNING Ämnet bygg och anläggning behandlar byggandet från planeringsstadiet till färdigställande och drift. Det behandlar även bygg- och anläggningsbranschens olika yrken och arbetsvillkor.
PLÅTSLAGERI. Ämnets syfte
PLÅTSLAGERI Ämnet plåtslageri behandlar grundläggande planering och genomförande av plåtslageriarbeten. Det behandlar arbetsmetoder inom såväl byggnads- som ventilationsplåtslageri. Ämnets syfte Undervisningen
MEDICINSK TEKNIK. Ämnets syfte
MEDICINSK TEKNIK Inom området medicinsk teknik används teknik och naturvetenskap för att ta fram nya behandlingar och diagnostik för sjukvården. Där integreras fysik, matematik och biovetenskap med tekniskt
JÄRNVÄGSBYGGNAD. Ämnets syfte
JÄRNVÄGSBYGGNAD Ämnet järnvägsbyggnad behandlar byggandet av järnvägar från planeringsstadiet till färdig räls. Byggandet av järnvägar bidrar till utformningen av infrastrukturen och de miljöer vi vistas
BELÄGGNING. Ämnets syfte
BELÄGGNING Ämnet beläggning behandlar beläggningsarbete, från tillverkning av asfalt till det att vägobjektet är färdigt att brukas. I samhället ställs allt högre krav på vägars utformning och kvalitet.
GRAFISK PRODUKTION. Ämnets syfte
GRAFISK PRODUKTION Ämnet behandlar den grafiska processen, hur en grafisk produkt utvecklas från idé till färdig produkt och de arbetsflöden processen bygger på. Det behandlar även betydelsen av samarbete
INFORMATIONSTEKNISK ARKITEKTUR OCH INFRASTRUKTUR
INFORMATIONSTEKNISK ARKITEKTUR OCH INFRASTRUKTUR Ämnet informationsteknisk arkitektur och infrastruktur behandlar de grundläggande processerna, komponenterna och gränssnitten i ett sammanhängande informationstekniskt
HUSBYGGNAD SPECIALYRKEN
HUSBYGGNAD SPECIALYRKEN Ämnet husbyggnad specialyrken behandlar olika arbetstekniker inom valt specialyrke, från planering och utförande till det att objektet är färdigt att användas. Ämnets syfte Undervisningen
ENERGITEKNIK. Ämnets syfte
ENERGITEKNIK Ämnet energiteknik behandlar energitekniska objekt samt hur system fungerar och är konstruerade. Ämnet bygger delvis på naturvetenskapliga principer som tillämpas på energitekniska anläggningar.
PLÅTSLAGERITEKNIK. Ämnets syfte
PLÅTSLAGERITEKNIK Ämnet plåtslageriteknik behandlar hur man planerar och genomför plåtslageriarbeten. Det behandlar även arbetsmetoder och olika plåtmaterials egenskaper samt hur man väljer lämpliga verktyg
ELEKTROTEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ELEKTROTEKNIK Ämnet elektroteknik behandlar enklare installationer och elarbeten på elanläggningar samt vanligt verkstadsarbete inom området. I allt arbete med elektricitet är säkerhetsfrågor centrala
Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet tekniska system inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år;
Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet tekniska system inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; beslutade den -- maj 2015. Skolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap. 2 förordning
MOBILA ARBETSMASKINER
MOBILA ARBETSMASKINER Ämnet mobila arbetsmaskiner behandlar olika typer av jordförflyttande och lyftande anläggningsmaskiner, deras utrustning samt hur de hanteras vid olika typer av anläggningsarbete.
ELLÄRA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ELLÄRA Ämnet ellära behandlar lik- och enfasväxelströmskretsar samt trefassystem med belastningar av olika slag. Det behandlar också ledningsburna störningar och säkerhetsfrågor. Ämnets syfte Undervisningen
Undervisningen i ämnet elektroteknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
ELEKTROTEKNIK Ämnet elektroteknik behandlar enklare installationer och elarbeten på elanläggningar samt vanligt verkstadsarbete inom området. I allt arbete med elektricitet är säkerhetsfrågor centrala
SYSTEMKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
SYSTEMKUNSKAP Ämnet systemkunskap behandlar hur VVS-, ventilations-, kyl- och värmepumpssystem fungerar och är uppbyggda. Det behandlar också betydelsen av underhåll av systemen. I ämnet behandlas dessutom
ENERGITEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENERGITEKNIK Ämnet energiteknik behandlar energitekniska objekt samt hur system fungerar och är konstruerade. Ämnet bygger delvis på naturvetenskapliga principer som tillämpas på energitekniska anläggningar.
ENERGITEKNIK. Ämnets syfte
ENERGITEKNIK Ämnet energiteknik behandlar energitekniska objekt samt hur system fungerar och är konstruerade. Ämnet bygger delvis på naturvetenskapliga principer som tillämpas på energitekniska anläggningar.
RENGÖRINGSSERVICE. Ämnets syfte
RENGÖRINGSSERVICE Ämnet rengöringsservice behandlar hur man säkert och systematiskt arbetar med rengöring med för ändamålet avsedda metoder, medel, redskap och maskiner. Det behandlar också rengöringens
beslutade den 26 september 2013. Skolverket föreskriver med stöd av 1 kap. 4 tredje stycket gymnasieförordningen
2013-09-26 1 (12) Dnr: 62-2013:589 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:161) om ämnesplan för ämnet anläggningsförare i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial
PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte
PRODUKTUTVECKLING Ämnet produktutveckling behandlar arbetsprocessen för att skapa en produkt samt produktens material, konstruktion och design. Ämnet behandlar också hur olika intressenters krav samordnas
Praktiska övningar, fältstudier, undersökande arbetssätt och laborationer i fält ska ingå i undervisningen.
SKOGSMASKINER Ämnet skogsmaskiner behandlar den tekniska utrustning som används inom skogsbrukets olika verksamhetsområden. Teknisk utrustning som används i samspel med biologiska förutsättningar och biologiska
FÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,
SPÅRFORDONSTEKNIK. Ämnets syfte
SPÅRFORDONSTEKNIK Ämnet spårfordonsteknik behandlar funktion hos samt service och reparation av spårfordon. Det behandlar även spårfordons olika användningsområden och branschens olika arbetsområden. Ämnet
Undervisningen i ämnet järnvägsteknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
JÄRNVÄGSTEKNIK Ämnet järnvägsteknik behandlar underhåll, ombyggnation, nybyggnation och felsökning av järnvägsanläggningars el- och signalsystem. I ämnet ställs höga krav på både trafik- och elsäkerhet
ELEKTRONIKSYSTEM. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ELEKTRONIKSYSTEM Ämnet elektroniksystem behandlar felsökning och reparation i olika typer av elektroniksystem och apparater. Elektroniksystem och apparater innehåller normalt flera olika funktioner och
FASTIGHETSSERVICE. Ämnets syfte
FASTIGHETSSERVICE Ämnet fastighetsservice behandlar de faktorer som påverkar behovet av fortlöpande och effektivt underhåll av fastighetsbestånd. Det behandlar också hur fastighetsunderhåll planeras, genomförs
ANLÄGGNING. Ämnets syfte
ANLÄGGNING Ämnet anläggning behandlar mark- och anläggningsbyggande från planering till det att objektet är färdigt att brukas. Det behandlar också olika jord- och bergmaterials egenskaper. Ämnets syfte
GOLVLÄGGNING. Ämnets syfte
GOLVLÄGGNING Ämnet golvläggning behandlar läggning av olika golvmaterial såsom plastmattor och homogena parkettgolv. Det behandlar dessutom uppsättning av olika väggmattor. Ämnets syfte Undervisningen
KONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
KONSTRUKTION Ämnet konstruktion behandlar konstruktionsprocesser från idé till färdig produkt, där syftet är att utforma och dimensionera produkter med sikte på ändamålsenlig formgivning, funktion och
HUSBYGGNAD. Ämnets syfte
HUSBYGGNAD Ämnet husbyggnad behandlar husbyggnadsprocessens alla stadier från projektering till det att objektet är färdigt att användas. Det behandlar även svensk byggtradition och arkitektur samt olika
MOBILA ARBETSMASKINER
MOBILA ARBETSMASKINER Ämnet mobila arbetsmaskiner behandlar olika typer av jordförflyttande och lyftande anläggningsmaskiner, deras utrustning samt hur de hanteras vid olika typer av anläggningsarbete.
MATERIAL OCH VERKTYG. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
MATERIAL OCH VERKTYG Ämnet material och verktyg behandlar material, verktyg och annan teknisk utrusning som används inom olika yrkesområden. I ämnet ingår skötsel och underhåll av material och utrustning
ELEKTRONIKPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ELEKTRONIKPRODUKTION Ämnet elektronikproduktion behandlar produktionsprocessens olika steg vid tillverkning av elektronikprodukter, från beredning och montering fram till utprovning och leveranskontroll.
ANLÄGGNINGSFÖRARE. Ämnets syfte
ANLÄGGNINGSFÖRARE Ämnet anläggningsförare behandlar olika typer av jordförflyttande anläggningsmaskiner och deras utrustning samt hur de hanteras. Det behandlar även olika typer av anläggningsarbeten.
KONSTRUKTION. Ämnets syfte
KONSTRUKTION Ämnet konstruktion behandlar konstruktionsprocesser från idé till färdig produkt, där syftet är att utforma och dimensionera produkter med sikte på ändamålsenlig formgivning, funktion och
TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
TEKNIK Ämnet teknik är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Teknik handlar om att uppfylla människors behov och önskemål genom att omvandla naturens fysiska resurser eller immateriella tillgångar i produkter,
VENTILATIONSPLÅTSLAGERI
VENTILATIONSPLÅTSLAGERI Ämnet ventilationsplåtslageri behandlar ventilationstekniska system och deras uppbyggnad samt hur ett väl fungerande inneklimat påverkar vår boende- och arbetsmiljö. Ämnets syfte
TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet
TEKNIK Ämnet teknik är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Teknik handlar om att uppfylla människors behov och önskemål genom att omvandla naturens fysiska resurser eller immateriella tillgångar i produkter,
BYGG OCH ANLÄGGNING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
BYGG OCH ANLÄGGNING Ämnet bygg och anläggning behandlar yrkesområden och arbetsuppgifter inom byggnation och anläggning. Ämnet handlar om olika metoder och tekniker samt om material, verktyg och maskiner
BERGHANTERING. Ämnets syfte
BERGHANTERING Ämnet berghantering behandlar borrning och sprängning av bergmaterial för såväl ledningar, vägar och tunnlar till industriell verksamhet som gruvor och större dagbrott. Det behandlar även
PLÅTSLAGERITEKNIK. Ämnets syfte
PLÅTSLAGERITEKNIK Ämnet plåtslageriteknik behandlar hur man planerar och genomför plåtslageriarbeten. Det behandlar även arbetsmetoder och olika plåtmaterials egenskaper samt hur man väljer lämpliga verktyg
PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration
NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING
NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder
SKOLFS. beslutade den -- maj 2015.
Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet informationsteknisk arkitektur och infrastruktur inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; beslutade den -- maj 2015. Skolverket föreskriver
Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att arbeta med produktionsförbättrande arbete i projektform.
PRODUKTIONSFILOSOFI Ämnet produktionsfilosofi handlar om hur produktion, på olika nivåer i en organisation, planeras och styrs samt om hur planerings- och styrmetoder utvecklas genom ständigt förbättringsarbete.
Kundmottagning och reservdelshantering, 100 poäng
SUPPORT OCH SERVICEARBETE Arbete med support och service av elektronik och datautrustningar kräver förmåga att planera arbetet och arbeta systematiskt. Arbete hos kunder kräver lyhördhet för kundens önskemål
PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration
MEDIEPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
MEDIEPRODUKTION Ämnet medieproduktion har sin bas i både praktisk och teoretisk kunskapstradition. Inom ämnet studeras den process och de tekniker som ligger till grund för medieproduktioner inom både
PRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok
PEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration
MEDIEPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
MEDIEPRODUKTION Ämnet medieproduktion har sin bas i både praktisk och teoretisk kunskapstradition. Inom ämnet studeras den process och de tekniker som ligger till grund för medieproduktioner inom både
Marinel och elektronik
Marinel och elektronik Ämnesplan: Marinel och elektronik Kurser: Båtel 1-2, Marinelektronik 1-2, Motorelektronik 1-2, Marinel och elektronik Ämnets syfte Undervisningen i ämnet marinel och elektronik ska
ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENTREPRENÖRSKAP Ämnet entreprenörskap är tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom psykologi och företagsekonomi, men även andra kunskapsområden såsom retorik och juridik ingår. Med hjälp av begrepp, teorier,
HANTVERK. Ämnets syfte
HANTVERK Ämnet hantverk behandlar hantverkstekniker och material, verktyg, maskiner och annan utrustning inom det hantverksområde som eleven har valt. Det behandlar också yrkesetik under arbetsprocessen
INFORMATION OCH KOMMUNIKATION
INFORMATION OCH KOMMUNIKATION Ämnet information och kommunikation behandlar såväl verbal som ickeverbal kommunikation i yrkessammanhang samt hur sociala medier används. Det handlar om hur man utformar
FLYGPLATSTEKNIK. Ämnets syfte
FLYGPLATSTEKNIK Ämnet flygplatsteknik behandlar flygplatsen som arbetsplats och de olika verksamheter som förekommer på en flygplats. I ämnet betonas säkerhets- och miljöaspekter. Ämnets syfte Undervisningen
DATOR- OCH KOMMUNIKATIONSTEKNIK
DATOR- OCH KOMMUNIKATIONSTEKNIK Ämnet dator- och kommunikationsteknik ger en grund för yrkesmässig verksamhet med installationer och underhåll av hård- och mjukvara. Ämnet behandlar också grundläggande
MUR- OCH PUTSVERK. Ämnets syfte
MUR- OCH PUTSVERK Ämnet mur- och putsverk behandlar murararbetet från planering och utförande till det att objektet är färdigt att brukas. Det behandlar grundmurar, murverk och putsade ytor. Ämnets syfte
VATTENKRAFTTEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
VATTENKRAFTTEKNIK Ämnet vattenkraftteknik behandlar uppbyggnad av och funktion hos vattenkraftstationer. Ämnet behandlar hur drift och underhåll utförs med avseende på miljö, ekonomi, kvalitet och säkerhet.
DIGITALT SKAPANDE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
DIGITALT SKAPANDE Ämnet digitalt skapande behandlar skapande och gestaltande processer med digitala verktyg i gränslandet mellan konstnärligt skapande och teknik. Innehåll och teknik i konstnärligt skapande
FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,
Genom praktisk tillämpning ska undervisningen ge eleverna möjlighet att erfara olika arbetsuppgifter som förekommer inom dagligvaruhandeln.
MAT OCH BUTIK Ämnet mat och butik behandlar hur råvaror och andra produkter inom olika varugrupper i dagligvaruhandeln kan användas, kombineras och tillagas. I ämnet behandlas också grunderna i matlagning
PERSONBILSTEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
PERSONBILSTEKNIK Ämnet personbilsteknik behandlar funktion hos samt tillsyn, service, underhåll och reparation av personbilar och lätta Ämnets syfte Undervisningen i ämnet personbilsteknik ska syfta till
TRÄ. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet trä ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
TRÄ Ämnet trä behandlar arbete med olika konstruktioner i trämaterial. Det behandlar även alla typer av skivmaterial i byggnadskonstruktioner. Vidare behandlar ämnet olika slag av utvändig beklädnad på
ELEKTRONIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ELEKTRONIK Ämnet elektronik behandlar flera teknikområden där elektronik och elektroniska system byggs in för att styra eller ersätta mekaniska system, till exempel i bilar och hushållsmaskiner. Ämnets
SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte
SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor
RIDNING OCH KÖRNING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
RIDNING OCH KÖRNING Ämnet ridning och körning behandlar träning i att rida och köra olika typer av hästar i olika åldrar och utbildningsstadier. I arbetet som hästskötare ingår att motionera och träna
Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.
PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares
TEKNISKA SYSTEM EL. Ämnets syfte
TEKNISKA SYSTEM EL Ämnet tekniska system el behandlar den arbetsprocess där man projekterar och dokumenterar tekniska system och anläggningar inom teknikområdet elinstallation. I projektering ingår utrednings-
FISKEVÅRD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FISKEVÅRD Ämnet fiskevård behandlar bevarandet av skyddsvärda fiskarter samt strävan efter att få så hög och jämn avkastning av våra fiskresurser som möjligt på ett långsiktigt hållbart sätt. I ämnet behandlas
HÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
HÄLSA Ämnet hälsa är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, socialmedicin och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa och hälsofrämjande arbete utifrån ett individ-, gruppoch samhällsperspektiv.
Kunskapskrav, sid 1 [6] för kursen entreprenörskap, 100 p
Kunskapskrav, sid 1 [6] Betyg E Betyg C Betyg A Entreprenörskap Du redogör, med hjälp av några exempel, översiktligt för vad entreprenörskapet innebär för individer, organisationer, företag och samhällen.
Undervisningen i ämnet charkuterikunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
CHARKUTERIKUNSKAP Ämnet charkuterikunskap behandlar olika hantverksmässiga tillverkningsmetoder för att framställa charkuterivaror. I ämnet behandlas också olika köttråvaror, hur råvaror används inom näringen
HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING
HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING Ämnet humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering möjliggör en tvärvetenskaplig eller inomvetenskaplig fördjupning inom ett valt kunskapsområde.
Elev. Datorteknik 100p. 80% 20% Energiteknik 100p. 80% 20% Grundläggande systemförståelse inom tillämpligaenergiområden samt effektiv energihantering.
Elev teori & praktik skola Praktik & Teori APL Datorteknik 100p. 80% 20% Bedömning handledare * 1 Datorsystemets uppbyggnad, komponenter och kringutrustningar. Grunderna i OSI-modellen (open systems interconnection)
DRYCKESKUNSKAP. Ämnets syfte
DRYCKESKUNSKAP Ämnet dryckeskunskap behandlar tillredning och servering av varma, kalla, alkoholfria och alkoholhaltiga drycker. Ämnet tar även upp dryckestraditioner och behandlar lagar och andra bestämmelser
Information och kommunikation
Ämnet information och kommunikation behandlar såväl verbal som ickeverbal kommunikation i yrkessammanhang samt hur sociala medier används. Det handlar om hur man utformar dokument och effektivt behandlar
PEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
ESTETISK KOMMUNIKATION
ESTETISK KOMMUNIKATION Ämnet estetisk kommunikation behandlar kommunikationsprocesser och interaktion mellan människor med hjälp av olika estetiska uttrycksformer. Ämnet handlar om att tolka budskap som
MASKIN- OCH LASTBILSTEKNIK
MASKIN- OCH LASTBILSTEKNIK Ämnet maskin- och lastbilsteknik behandlar funktion hos och tillsyn, service och reparation av lastbilar och mobila maskiner samt felsökning och support. Det behandlar också
GYMNASIEINGENJÖREN I PRAKTIKEN
GYMNASIEINGENJÖREN I PRAKTIKEN Ämnet gymnasieingenjören i praktiken behandlar ingenjörsmässiga arbetsmetoder, färdigheter och förhållningssätt. Det omfattar också ledarskap, projektledning, grupprocesser,