FÖRESKRIFT 22/011/2003

Transkript

1 FÖRESKRIFT 22/011/2003 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR KYLMÄSTARE 2003

2 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR KYLMÄSTARE 2003 FÖRESKRIFT 22/011/2003 UTBILDNINGSSTYRELSEN

3 Utbildningsstyrelsen 2005 Edita Prima Oy Helsingfors 2005

4 OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN DNR 22/011/2003 FÖRESKRIFT Iakttas som förpliktande DATUM Giltighetstid fr.o.m tillsvidare De stadganden på vilka befogenheten att utfärda föreskriften bygger L 631/ mom A 812/ mom Upphäver Föreskrift Nr Ändrar Föreskrift Nr GRUNDERNA FÖR SPECIALYRKESEXAMEN FÖR KYLMÄSTARE Utbildningsstyrelsen har fastställt grunderna för specialyrkesexamen för kylmästare. Examensgrunderna skall iakttas fr.o.m tillsvidare. Utbildningsanordnare som ordnar utbildning som förbereder för examen eller för del därav skall göra upp och godkänna en läroplan för utbildningen med beaktande av vad som bestämts i dessa grunder. Som en del av den förberedande utbildningen skall ordnas prov som utvisar yrkesskickligheten. Examenskommissionen, examensarrangören och utbildningsanordnaren kan inte lämna grunderna för examen obeaktade eller avvika från dem. Om de uppgifter som skall antecknas på betygen och om betygsmodellerna samt om grunderna för uppgörandet av de personliga studieprogrammen bestäms separat. Generaldirektör Undervisningsrådet KIRSI LINDROOS Kirsi Lindroos OLLI HAUTAKOSKI Olli Hautakoski Hakaniemenkatu 2 Hagnäsgatan 2 PL 380 PB HELSINKI HELSINGFORS Puhelin (09) Telefon (09)

5 INNEHÅLL Kapitel 1 Syftet med fristående examina och målen för dem Fristående examina Förberedande utbildning för fristående examina De allmänna grunderna för sättet av påvisa yrkesskicklighet och Kapitel 2 för bedömning av examensprestationerna... 8 Uppbyggnaden av specialyrkesexamen för kylmästare Examensdelarna... 8 Kapitel 3 Kraven på yrkesskicklighet i specialyrkesexamen för kylmästare och grunderna för bedömningen Grundläggande teoretiska yrkesfärdigheter... 9 a) Krav på yrkesskicklighet... 9 b) Mål och kriterier för bedömningen... 9 c) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Hantering av och lagstiftning om köldmedier a) Krav på yrkesskicklighet b) Mål och kriterier för bedömningen c) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Förmans- och interaktionsfärdigheter a) Krav på yrkesskicklighet b) Mål och kriterier för bedömningen c) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Färdigheter i att planera kylanläggningar, göra upp anbudskalkyler... och övervaka projekt a) Krav på yrkesskicklighet b) Mål och kriterier för bedömningen c) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Kopplings- och omkopplingsarbeten för elapparater och elektriska anordningar a) Krav på yrkesskicklighet b) Mål och kriterier för bedömningen c) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Företagsamhet a) Krav på yrkesskicklighet b) Sätten att påvisa yrkesskicklighet c) Mål och kriterier för bedömningen... 19

6

7 Kapitel 1 SYFTET MED FRISTÅENDE EXAMINA OCH MÅLEN FÖR DEM 1 Fristående examina De fristående examina är inte beroende av det sätt på vilket man förvärvat sig sin yrkesskicklighet. Det kunnande som examinanderna har skaffat sig genom utbildning, i arbetslivet eller genom sina intressen behandlas som en helhet, så att detta kunnande kan användas när den erfordrade yrkesskickligheten skall påvisas vid de fristående yrkesproven. De fristående examina är modulära till sin struktur. De utgörs av uppgiftshelheter, som baseras på arbetslivet och dess utvecklingsbehov och som präglas av det som förenar verksamheten med den teoretiska grunden, av mångsidig yrkesskicklighet och av att arbetsprocessen integreras med resultaten av den. Varje del av en examen utgör ett delområde av yrkeskompetensen, som kan lyftas ut ur den naturliga arbetsprocessen och bilda en självständig helhet som kan bedömas. De fristående yrkesproven arrangeras och avläggs flexibelt för en examensdel i sänder. Examinandernas mål kan också vara att endast avlägga en eller flera delar av en examen, inte hela examen. Grunden för beskrivningen av kraven på yrkesskicklighet är den kvalifikationsbestämning som anses vara lämpligast för yrkesområdet. Beskrivningen koncentreras på kraven för branschens centrala funktioner, behärskning av verksamhetsprocessen och omfattande yrkespraxis. I kraven ingår också de för arbetslivet nödvändiga språkkunskaperna och sociala färdigheterna. 2 Förberedande utbildning för fristående examina Systemet med fristående examina ställer inte examinanderna inför förhandsvillkor i fråga om utbildning. Emellertid avläggs dessa examina i allmänhet i samband med något slag av förberedande utbildning. Den som anordnar förberedande utbildning skall fastställa läroplanen för utbildningen enligt examensgrunderna. Utbildningen och de fristående yrkesprov som ingår i den skall läggas upp enligt examensdelarna. Det åligger utbildningsanordnaren att arrangera de fristående yrkesproven som en del av den förberedande utbildningen. Till de studerandes skyldigheter hör att delta i dessa prov i samband med studierna. De gemensamma studier, som ingår i en grundexamen som avläggs som grundläggande yrkesutbildning, är inte obligatoriska i en utbildning som förbereder för en grundexamen som avläggs som en fristående examen. Målen för dessa studier beaktas dock i tillämpliga delar i läroplanen och i undervisningsarrangemangen. 7

8 3 De allmänna grunderna för sättet att påvisa yrkesskicklighet och för bedömning av examensprestationerna Bedömningen av de fristående yrkesproven förutsätter metodisk insamling av material, beslutsfattande och dokumentering angående examinandernas yrkesmässiga och arbetsrelaterade färdigheter, som jämförs med de i examensgrunderna fastställda kraven på yrkesskicklighet och med bedömningskriterierna. Tyngdpunkten vid bedömningen ligger på det praktiska arbetet och arbetsmetoderna. Färdigheterna eller kunnandet bedöms i allmänhet direkt enligt motsvarande arbete. Miljön för de fristående yrkesproven skall vara verklig eller så realistisk som möjligt. Vid bedömningen tillämpas mångsidigt olika kvalitativa bedömningsmetoder såsom iakttagelser, intervjuer, frågor och portföljer samt självbedömning och gruppbedömning. De fristående yrkesproven läggs upp enligt examensdelarna så att man vid proven kan bedöma om examinanden uppfyller de centrala kraven på behärskandet av yrket. Målen för bedömningen anger de kompetensområden som ägnas speciell uppmärksamhet vid bedömningen. Målen hänför sig till de centrala färdigheterna och man ser till att examinanden behärskar den teori som ligger till grund för arbetet samt att han eller hon behärskar arbetsmetoder, arbetsutrustning, material och arbetsprocesser. Såväl målen för bedömningen som bedömningskriterierna härleds ur kraven på yrkesskicklighet för motsvarande examensdel. Kriterierna för bedömningen baserar sig på målen för bedömningen och de anger och preciserar prestationer på olika nivåer. Bedömningskriterierna utgör trösklar med vilkas hjälp det är möjligt att differentiera kompetensnivån. Kapitel 2 UPPBYGGNADEN AV SPECIALYRKESEXAMEN FÖR KYLMÄSTARE 1 Examensdelarna För att erhålla examensbetyg skall dessa delar avläggas: Grundläggande teoretiska yrkesfärdigheter Hantering av och lagstiftning om köldmedier Förmans- och interaktionsfärdigheter Färdigheter i att planera kylanläggningar, göra upp anbudskalkyler och övervaka projekt Kopplings- och omkopplingsarbeten för elapparater och elektriska anordningar Dessutom kan examinanden avlägga delen: Företagsamhet. 8

9 Kapitel 3 KRAVEN PÅYRKESSKICKLIGHET I SPECIALYRKESEXAMEN FÖR KYLMÄSTARE SAMT GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN 1 Grundläggande teoretiska yrkesfärdigheter Prestationen bedöms enligt skalan godkänd/underkänd. Om prestationen är underkänd får examinanden ett meddelande där de underkända och godkända delprestationerna nämns samt en redogörelse för orsakerna till att prestationen underkänts. För att främja examinandens yrkesmässiga utveckling bör feedback också ges för de godkända prestationerna. Vid bedömningen jämförs examinandens yrkesskicklighet med kraven på yrkesskicklighet i de enskilda examensdelarna. Examinanden kan vid behov bedöma sin egen arbetsprestation och motivera sina beslut. a) Krav på yrkesskicklighet b) Mål och kriterier för bedömningen Examinanden Prestationen bedöms som godkänd om examinanden kan tillämpa fysikens grunder för att kan kombinera sina kunskaper i termodynamik, värmeöverföring och förstå hur kylprocessen fungerar strömningslära för att förstå hur kylprocessen fungerar och för att kunna lösa tekniska problem känner till grunderna i kemi för kylbranschen behärskar utöver sitt modersmål engelska tillräckligt bra behärskar grunderna i matematik så väl att han kan utföra de beräkningar/kalkyler som ingår i dessa examensfordringar kan utnyttja datateknik i sitt arbete kan beskriva de kemiska processerna i samband med köldmedier, kyloljor och kyllösningar samt ozonskiktet känner till yrkesterminologin inom kylbranschen, SFS-EN kan tolka innehållet i branschens engelskspråkiga broschyrer, rapporter, scheman och i den tekniska terminologin kan göra dimensionerings-, effekt-, volym- och energiberäkningar, beräkna flöden samt upprätta kostnadskalkyler och anbudskalkyler inom det kyltekniska området har åtminstone de färdigheter i textbehandling, kalkylering och datakommunikation som krävs för ett A- datakörkort 9

10 har den tekniska kunskap som ingår i kraven för denna yrkesexamen. kan i sitt arbete använda sådana färdiga dataprogram som används inom branschen har avlagt yrkesexamen för kylmontör eller har motsvarande kunskaper och färdigheter. c) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Kraven på yrkesskicklighet kan också kontrolleras i anslutning till de andra delarna i yrkesprovet och/eller på basis av skriftliga uppgifter. 2 Hantering av och lagstiftning om köldmedier I denna examensdel ingår det som, enligt statsrådets förordning (1187/2001), gäller som krav på behörighet för de personer som ansvarar för anläggningar med över tre (3) kilogram köldmedier. Prestationen bedöms enligt skalan godkänd/underkänd. Om prestationen är underkänd får examinanden ett meddelande där de underkända och godkända delprestationerna nämns samt en redogörelse för orsakerna till att prestationen underkänts. För att främja examinandens yrkesmässiga utveckling bör feedback ges också för de godkända prestationerna. Vid bedömningen jämförs examinandens yrkesskicklighet med kraven på yrkesskicklighet i de enskilda examensdelarna. Examinanden kan vid behov bedöma sin egen arbetsprestation och motivera sina beslut. a) Krav på yrkesskicklighet b) Mål och kriterier för bedömningen Examinanden 10 kan hantera köldmedier och oljor för kylmaskiner på ett tryggt sätt kan i sitt arbete följa den miljölagstiftning som gäller för kylbranschen Prestationen bedöms som godkänd om examinanden känner till risker som är förknippade med köldmedier och kyloljor ur arbetarskyddssynpunkt och kan använda de hjälpmedel och den skyddsutrustning som krävs vid hanteringen av dem känner till köldmediernas och kyloljornas skadliga inverkan på miljön vet att köldmedier och kyloljor måste förstöras som problemavfall vet vad man skall göra i en nödsituation känner hela den nationella lagstiftning och EU-lagstiftning som gäller köld-

11 kan i sitt arbete följa den lagstiftning och de bestämmelser som gäller för arbetarskyddet och hälsovården kan i sitt arbete följa den säkerhetslagstiftning som gäller för maskiner och anläggningar inom kylbranschen. medier och som behandlar ämnen som bryter ner ozonskiktet och förorsakar växthuseffekter, begränsningarna i användningen av dessa ämnen och hur användningen skall övervakas, samt vilka behörighetskrav som gäller i samband med köldmedierna är i tillämpliga delar insatt i innehållet i den nationella lagstiftning som gäller problemavfall, avfallshantering, tillsynsmyndigheter och vilka följderna blir om man bryter mot lagen känner till de allmänna arbetarskyddsbestämmelserna har följande giltiga tillstånd eller intyg: - certifikat för heta arbeten - arbetssäkerhetskort - åtminstone grundkurs i första hjälpen (FHJ1) - elarbetssäkerhetsutbildning känner till den nationella lagstiftning som gäller tryckbärande anordningar för kylkomponenter och kylanläggningar samt är i tillämpliga delar insatt i innehållet i maskin- och lågspänningsdirektiven. c) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Den kunskap som förutsätts skall bestyrkas genom skriftliga uppgifter och arbetsprov. 11

12 3 Förmans- och interaktionsfärdigheter Prestationen bedöms enligt skalan godkänd/underkänd. Om prestationen är underkänd får examinanden ett meddelande där de underkända och godkända delprestationerna nämns samt en redogörelse för orsakerna till att prestationen underkänts. För att främja examinandens yrkesmässiga utveckling bör feedback ges också för de godkända prestationerna. Vid bedömningen jämförs examinandens yrkesskicklighet med kraven på yrkesskicklighet i de enskilda examensdelarna. Examinanden kan vid behov bedöma sin egen arbetsprestation och motivera sina beslut. a) Krav på yrkesskicklighet b) Mål och kriterier för bedömningen Examinanden Prestationen bedöms som godkänd om examinanden kan fungera som förman i praktiken känner till organisationens allmänna ledarskapsprinciper och arbetspraxis och kan på ett naturligt sätt integrera dessa i utvecklandet av sitt eget ansvarsområde är insatt i företagets ekonomiska principer och ekonomiska verksamhet och är medveten om sin egen roll i dessa frågor är insatt i arbetslagstiftningen och i det centrala innehållet i de kollektivavtal som tillämpas inom företaget, samt känner till vilka rättigheter och skyldigheter som gäller för arbetsgivare och arbetstagare och följer dem i sitt arbete känner till de faktorer som påverkar arbetsmotivationen och arbetstillfredsställelsen så att han kan skapa en god atmosfär på arbetsplatsen och fungera som en uppmuntrande och motiverande förman kan ställa upp mål och engagera personalen för att uppnå målen kan för personalen definiera prestationsmål och hur man mäter dem kan befrämja intern företagsamhet på arbetsplatsen 12

13 kan fungera solidariskt med olika grupper kan använda olika interaktionsmetoder i olika situationer kan lösa problem och fatta snabba beslut är medveten om sina egna möjligheter att fungera som förman känner till olika samarbetsformer såsom teamarbete, projektarbete och arbetsgruppssamarbete kan planera och leda verksamheten inom sitt arbetsteam kan stödja sitt arbetsteam i dess utveckling och då det gäller att lösa problemsituationer kan leda samarbetet mellan olika arbetsteam kan samarbeta och agera konstruktivt med olika intressentgrupper förstår och kan obehindrat använda branschens specialterminologi kan fungera som ordförande vid underhandlingar och möten på arbetsplatsen kan informera på ett korrekt sätt med hjälp av modern kommunikationsteknik kan planera och hålla inledningsanföranden kan skriva promemorior, rapporter och protokoll samt utarbeta anbud kan utnyttja förslagsverksamheten på arbetsplatsen kan med sin gedigna yrkesskicklighet leda och handleda montörer och vid behov också kunder i frågor som gäller kyl-, el-, styr och regler-, reparations- och servicearbeten kan systematiskt och med hjälp av någon problemlösningsmetod utreda störningar i kylprocessen är medveten om var gränserna för fysisk, psykisk och social arbetsbelastning går och kan sköta sin egen fysiska och psykiska arbetsförmåga kan planera och utveckla sitt eget arbete och sin tidsanvändning genom att utnyttja tekniska hjälpmedel för tidshantering 13

14 kan inom företaget fungera som arbetsplatsutbildare inom sitt eget område. kan uppfatta sig själv som förman och utveckla sig i rollen som förman klarar de uppgifter som hör till en arbetsplatsutbildare kan tillsammans med eleven och andra intressentgrupper upprätta en personlig plan för proven och lägga upp ett personligt studieprogram kan ställa upp pedagogiska mål och bedöma hur målen uppfylls är insatt i de undervisningsmetoder som används vid inlärningsprocesser i yrkesinriktad utbildning för vuxenstuderande kan samarbeta med studeranden, branschens utbildare och intressentgrupper. c) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Yrkesskickligheten, sakkunskapen och kännedomen om grundläggande verksamhetsprinciper samt speciellt förmågan att omsätta kunskaperna i praktiken påvisas huvudsakligen i en verklig arbetsmiljö i samband med de dagliga arbetsuppgifterna. Provet kan kompletteras med särskilda utredningar, skriftliga prestationer och skriftliga uppgifter, intervjuer och samtal och/eller olika kombinationer av dessa metoder. Vid planeringen och bedömningen av proven kan också sådana projekt som examinanden skött tidigare, och som finns tillförlitligt dokumenterade hos arbetsgivaren, beaktas. Före den slutliga bedömningen skall examinanden ges tillfälle att motivera sin egen arbetsprestation. 14

15 4 Färdigheter i att planera kylanläggningar, göra upp anbudskalkyler och övervaka projekt Prestationen bedöms enligt skalan godkänd/underkänd. Om prestationen är underkänd får examinanden ett meddelande där de underkända och godkända delprestationerna nämns samt en redogörelse för orsakerna till att prestationen underkänts. För att främja examinandens yrkesmässiga utveckling bör feedback ges också för de godkända prestationerna. Vid bedömningen jämförs examinandens yrkesskicklighet med kraven på yrkesskicklighet i de enskilda examensdelarna. Examinanden kan vid behov bedöma sin egen arbetsprestation och motivera sina beslut. a) Krav på yrkesskicklighet b) Mål och kriterier för bedömningen Examinanden Prestationen bedöms som godkänd om examinanden kan självständigt planera en kylanläggning med alla de dokument som be- för att kunna planera kylanläggningar har tillräckliga kyltekniska kunskaper hövs är insatt i olika användningsområden för kylteknik, såsom livsmedelskyla (butiker), luftkonditionering och processkyla (industrin) kan bestämma behovet av kyleffekt för olika tillämpningar kan välja komponenter och planera rörsystemen för en kylanläggning så att kunden får en anläggning som fungerar perfekt både i tekniskt och ekonomiskt hänseende känner till moderna köldmedier och kylvätskor och vet hur de används i olika slags anläggningar kan ställa in styr- och reglerfunktioner och förstår hur de påverkar driftkostnaderna vet hur man tillämpar EN 378- direktivet för anläggningskonstruktion kan rita kylanläggningens rörsscheman kan tolka och rita kylanläggningens elscheman och göra de ändringar som behövs i dem är insatt i all dokumentation som behövs vid överlåtelse av anläggningen kan välja rätt komponent för att er- 15

16 kan självständigt utarbeta ett anbud för den anläggning han skall planera åt en kund och känner till anbudets kostnadsstruktur kan självständigt genomföra ett kylanläggningsprojekt så att det både är ekonomiskt och blir färdigt inom avtalad tid. sätta en utsliten del i ett underhålls- eller saneringsobjekt kan prissätta de komponenter och det rörsystem han har valt kan bedöma den arbetsmängd projektet kräver och prissätta arbetet vet vad som ingår i timpriset känner till principerna för företagets påslag kan bedöma när leveransen är klar för överlåtelse till kunden känner till innehållet i olika leveransvillkor känner till rangordningen mellan olika avtalsdokument kan jämföra olika alternativ för projektutförandet och räkna ut kostnadsskillnaden för återbetalningstiden kan på förhand planera hur projektet skall genomföras kan göra upp en tidtabell för projektet kan reservera tillräckliga resurser för projektet kan planera materialleveranserna så att de sker enligt tidtabellen kan leda den övriga projektpersonalen och vara dess rådgivare i frågor som gäller kylteknik vet vilken hans roll är i byggplatsorganisationen och deltar aktivt i mötena på byggplatsen kan föra bok över tilläggsarbetena och komma överens om de kostnader som de medför är insatt i de risker projektet kan medföra kan se till att de uppgjorda planerna och kostnaderna följs och ingripa om han upptäcker avvikelser kan överlåta projektet och projektdokumentationen till kunden 16

17 kan komma överens med kunden om vidare åtgärder, såsom regelbunden service och regelbunden översyn av anläggningen kan göra ett sammandrag över hur väl projektet har lyckats och hur väl kostnadskalkylen höll, att användas internt inom företaget. c) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Yrkesskickligheten, sakkunskapen och kännedomen om grundläggande verksamhetsprinciper samt speciellt förmågan att omsätta kunskaperna i praktiken påvisas huvudsakligen i en verklig arbetsmiljö i samband med de dagliga arbetsuppgifterna eller med hjälp av simulerade uppgifter. Provet kan kompletteras med särskilda utredningar, skriftliga prestationer och skriftliga uppgifter, intervjuer och samtal och olika kombinationer av dessa metoder. Vid planeringen och bedömningen av proven kan också sådana projekt som examinanden skött tidigare, och som finns tillförlitligt dokumenterade hos arbetsgivaren, beaktas. Före den slutliga bedömningen skall examinanden ges tillfälle att motivera sin egen arbetsprestation. 5 Kopplings- och omkopplingsarbeten för elapparater och elektriska anordningar Den som med godkänt betyg har avlagt specialyrkesexamen för kylmästare, i vilken denna examensdel ingår och därefter skaffat sig ett års arbetserfarenhet av elarbeten inom kylbranschen anses vara tillräckligt yrkeskunnig för att självständigt utföra ifrågavarande elarbeten på en enstaka elmateriel- eller elanläggningsgrupp (handels- och industriministeriets förordning 28/2003 om ändring av handels- och industriministeriets beslut 516/1996). Prestationen bedöms enligt skalan godkänd/underkänd. Om prestationen är underkänd får examinanden ett meddelande där de underkända och godkända delprestationerna nämns samt en redogörelse för orsakerna till att prestationen underkänts. För att främja examinandens yrkesmässiga utveckling bör feedback ges också för de godkända prestationerna. Vid bedömningen skall man utgå från att elanläggningen är garanterat säker för den som använder den. Vid bedömningen jämförs examinandens yrkesskicklighet med kraven på yrkesskicklighet i de enskilda examensdelarna. Vid bedömningen jämförs examinandens yrkesskicklighet med de krav på yrkesskicklighet som anges i examensdelen. Före den slutliga bedömningen skall examinanden ges tillfälle att bedöma sin egen arbetsprestation. 17

18 a) Krav på yrkesskicklighet b) Mål och kriterier för bedömningen Examinanden känner till gällande elsäkerhetskrav och grunderna för elteknik är insatt i de bestämmelser som gäller för elutrymmen och elsäkerhetskraven Prestationen är godkänd om examinanden känner till elriskerna och de vanligaste elolyckorna känner till grunderna i elteknik (bestämning av resistans, ström, spänning och effekt) kan identifiera färgkoderna i kablar och ledningar och på basis av dem kablarnas/ledningarnas ålder förstår syftet med och principerna för säkerhetsbrytare förstår vilka krav olika utrymmen ställer på elanläggningar (torra utrymmen, fuktiga utrymmen, våtutrymmen, exutrymmen och reparationsverkstäder) är insatt i kraven i standarden Säkerhet vid elarbeten (SFS 6002) kan utföra elarbetena och elmätningarna på ett tryggt sätt kan läsa kylanläggningens elschema och vid behov göra ändringar i det kan mäta resistans, ström och spänning kan utföra skyddsjordning av elapparater kan använda säkerhetsbrytare kan utföra testning av anläggningen samt kontrollera spänning och att utrustningen är spänningsfri. Han kan skilja elanläggningen från elnätet med hjälp av strömställare, säkringar, knivsäkringar, säkringslastbrytare och lastbrytare med säkringar, så att den blir spänningsfri kan utföra idrifttagningsbesiktning (mätning av kontinuitet i skyddsledare, isolationsresistans och kortslutningsström samt testning av felströmsskydd, okulärbesiktning och funktionstestning) kan utföra kopplingar av enfas-, två- 18

19 kan i sitt arbete utnyttja de moderna styr- och reglersystem som finns inom kylbranschen. fas- och trefasapparater, till exempel kompressorer, fläktmotorer, smältoch uppvärmningsmotstånd, magnetventiler och styr- och reglerutrustning känner till kortslutningsmotorernas konstruktion, hur de skall kopplas och kan byta säkringar i dem kan välja, justera och testa värmereläer och kontrollera inställningar av parametrar/värden för frekvensomvandlare kan välja och installera ledningar med beaktande av elskydd och mekaniskt skydd (överbelastnings- och kortslutningsskydd) kan koppla och granska elektriska låsanordningar och säkerhetskretsar kan utnyttja styr- och reglersystem och modern portalteknik kan använda programmerad I/O och elektroniska reglage kan välja och justera frekvensomvandlare i applikationer inom det kyltekniska området. Vidare skall examinanden avlägga elsäkerhetsexamen 3, som ordnas av elsäkerhetsmyndigheten, om han inte redan har ett giltigt intyg över denna examen. b) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Yrkesskickligheten påvisas i regel genom att examinanden utför särskilda arbetsuppgifter eller utför arbetsuppgifterna i sin dagliga arbetsmiljö i sådan omfattning att man tillförlitligt kan påvisa att examinandens kunskaper motsvarar kraven på yrkesskicklighet, med avseende på både den praktiska och teoretiska kunskapen. Med tanke på arbetarskyddsaspekterna skall den som anordnar provet genom att intervjua examinanden eller på något annat sätt göra sig förtrogen med examinandens yrkesskicklighet redan innan han eller hon deltar i proven. Under arbetets gång kan anordnaren av examen ställa kompletterande frågor till examinanden. Genom separata prov kan man även kontrollera hur väl examinanden behärskar de grundläggande färdigheter, kunskaper och bestämmelser som behövs för arbetet, i den mån dessa inte framgår av själva arbetsprestationen. Vid behov kan yrkesprovet avläggas i flera delar, dock så att kunskapen mäts i den omfattning som förutsätts i kraven för examen. Före den slutliga bedömningen skall examinanden också ges möjlighet att motivera sin arbetsprestation. 19

20 6 Företagsamhet a) Krav på yrkesskicklighet Examinanden vet vad arbetet som företagare förutsätter. Han kan bedöma sina egna förutsättningar och möjligheter att bli företagare och inom vilka områden och på vilket sätt han kan utveckla sina färdigheter som företagare. Examinanden har gedigen yrkeskunskap inom sitt fack och förstår branschens företagsverksamhet. Han eller hon kan analysera branschen och bedöma de möjligheter och risker det innebär att starta och utveckla ett företag inom branschen och har också de baskunskaper som behövs för att starta ett eget företag. Examinanden känner till skillnaderna mellan olika företagsformer och vet vilket det administrativa förfarandet är vid grundandet av företag. Han eller hon kan tillsammans med experter utveckla en marknadsduglig affärsidé och vet hur man utgående från den planerar och startar verksamheten. Examinanden vet vilka ekonomiska, produktionsmässiga och psykiska resurser företagande kräver och kan bedöma behovet av sådana resurser exempelvis när det gäller att starta eget företag. Examinanden förstår att kundrelationer och andra samarbetsrelationer är en väsentlig del av en framgångsrik företagsverksamhet och har beredskap att utveckla dessa relationer. Han eller hon känner till prissättningen av produkter och känner till de viktigaste ekonomiska nyckeltalen. Han eller hon känner till den centrala lagstiftningen som gäller företagsverksamhet. Han eller hon kan skaffa information och utnyttja experttjänster som behövs vid etablering av företag och i olika skeden av företagsverksamheten. b) Sätten att påvisa yrkesskicklighet I provet bedöms: individens värderingar och personliga förmåga att arbeta som företagare individens kunskaper och färdigheter i företagsamhet. Det är viktigt att arrangera proven och välja provmiljön så att man på ett tillförlitligt sätt kan mäta båda färdigheterna. Vid bedömningen av enskilda faktorer är det viktigt att man beaktar hur examinanden själv bedömer sina förutsättningar att fungera som företagare. Bedömningen baseras på självbedömning, jämförande bedömning i grupp och diskussioner med sakkunniga. Som hjälpmedel kan man använda bland annat olika typer av samtal och analyser. Man bedömer inte om examinanden är en bra eller dålig företagare, utan syftet är att bilda sig en uppfattning om personens företagarprofil. Genom att tolka sin företagarprofil kan examinanden självständigt eller tillsammans med sakkunniga göra upp en utvecklingsplan för sig som företagare. De som medverkar i bedömningen av denna helhet skall besitta sakkunskap om företagsamhet och hur den kan utvecklas. Kunskaperna och färdigheterna i företagsamhet bedöms på grundval av verkligt arbete i anslutning till företagsamhet. En central del av provet är ett långsiktigt projekt med målet att etablera ett företag. I projektet bearbetar examinanden sin företagsidé till affärsidé. 20

21 När examinanden bygger upp en fungerande affärsidé bör han eller hon mångsidigt analysera verksamhetsmiljön särskilt med tanke på en blivande företagare som har för avsikt att etablera sig i branschen. Examinanden skall kunna diskutera möjligheten att starta eget företag och frågor i anslutning till det med sakkunniga inom branschen. Examinanden skall kunna göra upp de centrala planer som behövs i affärsverksamheten och kunna bedöma deras ändamålsenlighet. Han skall också kunna analysera sitt tilltänkta företags resursbehov. Provet kan kompletteras med utredningar, kalkyler och annan skriftlig produktion samt muntliga diskussioner och intervjuer. c) Mål och kriterier för bedömningen Målen för bedömningen: bedömning av den egna förmågan att arbeta som företagare och att planera utvecklingen av sina företagaregenskaper kännedom om vilka basfärdigheter som behövs för att starta ett företag samt att behärska centrala frågor i anslutning till detta utnyttjande av experttjänster och informationskällor. Kriterier för bedömningen: Examinanden vet vad ett arbete som företagare kräver och vilka färdigheter som behövs för att lyckas som företagare. Han eller hon kan analysera såväl sin förmåga att arbeta som företagare som sina värderingar, och kan utifrån dessa bedöma sitt företagande och göra upp en utvecklingsplan för sig som företagare. Han eller hon kan ta beslut som gäller företagsverksamheten i förlitan på eget omdöme, värdesätter sin kompetens och är inte rädd att visa den. Examinanden känner sin egen bransch och region tillräckligt bra för att kunna analysera hur framtidsutsikterna och marknadsläget inverkar på möjligheterna att starta ett eget företag. Examinanden vet på vilka olika sätt en blivande företagare kan starta sitt företag. Han eller hon känner till de i Finland vanligaste lösningarna, bland annat då det gäller företagsformer, förfaranden vid etableringen av företaget, fördelning av ansvaret, resursbehov och risker, och kan diskutera med sakkunniga om lämpliga alternativ för sin företagsverksamhet. Examinanden känner till vilka ekonomiska, produktionsmässiga och psykiska resurser som krävs för att driva ett företag och kan bedöma behovet av dessa resurser, då det gäller att starta ett eget företag. Han eller hon vet vilka lagstadgade åtgärder som krävs vid etableringen av företag och känner också i övrigt till den centrala lagstiftningen om företagsverksamhet och vet var experttjänster finns att tillgå. Examinanden kan utveckla en marknadsduglig affärsidé med hjälp av sakkunniga. Han eller hon förstår vilken uppgift affärsidén har som arbetsredskap inom företagsverksamheten och vet hur affärsidén skall användas som grund för planeringen och etableringen av verksamheten. När examinanden utvecklar affärsidén tar han eller hon hänsyn till efterfrågan och konkurrens på marknaden samt olika specialiseringsfaktorer som är viktiga för att verksamheten skall fungera. 21

22 Examinanden förstår att kundrelationer och andra samarbetsrelationer är en väsentlig del av en framgångsrik affärsverksamhet. Han eller hon vet vilka värderingar som ligger till grund för skötseln av kundrelationerna och andra samarbetsrelationer i det tilltänkta företaget och för de verksamhetssätt som har definierats i affärsidén. Han eller hon har de färdigheter som behövs för att bygga upp och upprätthålla kund- och leverantörsrelationer samt andra nätverk som är viktiga för verksamhetens kontinuitet. Examinanden förstår vad en lönsam verksamhet grundar sig på och kan påverka företagets lönsamhet. Han eller hon kan tolka företagets bokslut, bland annat med avseende på kapital, förmögenhet, likviditet och resultat. Han eller hon förstår principerna för kostnadsberäkning och vet vilka marknadsmässiga faktorer man måste beakta vid en förnuftig prissättning av produkter eller tjänster. Han eller hon kan göra en grovt uppskattad budget och söka information och experttjänster för att lösa beskattningsfrågor som berör branschens företagsverksamhet. 22

23 Utbildningsstyrelsen har godkänt dessa examensgrunder med stöd av lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning. De fristående examina är examina som särskilt planerats och utvecklats för att avläggas av den vuxna befolkningen. Planeringen och genomförandet av de fristående examina baserar sig på ett nära samarbete mellan sakkunniga inom undervisning och arbetsliv. Utbildningsstyrelsen/försäljning Pb 380 (Hagnäsgatan 2) Helsingfors tfn: (09) fax (09) E-post: Internet: 23