Strategi för vatten och avlopp på landsbygden i Båstads kommun

Transkript

1 Strategi för vatten och avlopp på landsbygden i Båstads kommun Antagen av kommunstyrelsen

2 Innehåll BAKGRUND... 3 BEGREPPSFÖRKLARINGAR... 3 MÅL OCH AVGRÄNSNING... 4 MÅL... 4 AVGRÄNSNING... 4 VERKSAMHETSOMRÅDE OCH AVGIFTER... 4 VATTENKVALITET... 6 HUVUDSAKLIGA YTVATTENRECIPIENTER... 6 GRUNDVATTENRECIPIENTER - VATTENSKYDDSOMRÅDEN... 7 UTBYGGNADSPLAN... 9 KOMMUNAL ANSLUTNING INOM 5 ÅR... 9 KOMMUNAL ANSLUTNING OM 5-10 ÅR... 9 KOMMUNAL ANSLUTNING OM ÅR... 9 I SAMBAND MED EXPLOATERING... 9 POLICY FÖR TILLSYN OCH PRÖVNING AV ENSKILDA AVLOPP VID UTBYGGNAD AV KOMMUNALT VA BESKRIVNING AV OMRÅDEN PÅ LANDSBYGDEN KOMMUNAL ANSLUTNING INOM 5 ÅR: KATTVIK STORA HULT ÄNGALAG ÖLLÖVSSTRAND FÖRSLÖV -VADEBÄCK LYAVÄGEN SLÄTTARÖD KOMMUNAL ANSLUTNING INOM 5-10 ÅR: KARSTORP-BÅSTAD MÄSINGE HÄLJARP -BÖCKERSKOGEN AXELSTORP FÖRSLÖV PLANTSKOLA

3 Bakgrund År 2006 kom Naturvårdsverkets nya allmänna råd för enskilda avlopp (NFS 2006:7), inriktade på vilken funktion en avloppsanordning ska uppfylla. Fokus flyttades därmed från den tekniska utformningen av anläggningen för att istället ställa krav på anläggningens reningsgrad. Vidare infördes begrepp som hög och normal skyddsnivå, det vill säga recipientens känslighet är styrande för de funktionskrav som kan krävas ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt. Parallellt med detta pågår idag arbetet med att införa EU:s Ramdirektiv för vatten där de enskilda avloppen utgör en viktig miljöaspekt. Idag gäller även Lagen om allmänna vattentjänster, där kommunens skyldigheter att ordna VA-försörjning har skärpts väsentligen. I 6 står följande: 6 Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen 1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och 2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va-anläggning. Enligt praxis räknas en samlad bebyggelse om ca 20 hus som ett större sammanhang. Sammantaget leder alla faktorer ovan till betydligt strängare myndighetskrav på vatten- och avloppsförsörjningen även utanför det nuvarande verksamhetsområdet. I Båstads kommun finns ca 3000 fastigheter med enskilt avlopp. I områden där bebyggelsen förtätas blir det svårt att lösa vatten- och avloppsfrågan med enskilda anläggningar som ska uppfylla allt strängare krav på rening. Med tiden uppstår ett behov av gemensamma avloppslösningar. För att kunna hantera den komplexa vatten- och avloppsfrågan i områden utanför tätorterna har behovet av en strategisk VA-policy växt fram. Denna strategi ska täcka hela kommunen och ge svar på hur vatten- och avloppsfrågor på landsbygden ska hanteras. Sammantaget utgör denna strategi ett planeringsunderlag för en stegvis utbyggnad av kommunalt VA på landsbygden. Begreppsförklaringar Spillvatten Förorenat vatten från bad, disk, tvätt och toalett. Dagvatten Ytligt avrinnande regnvatten och smältvatten. Recipient Yt- eller grundvatten som tar emot utsläpp av spillvatten eller dagvatten. Skyddsnivå av skyddsnivå ska ske utifrån recipientens känslighet för påverkan enligt ett antal miljöoch hälsoskyddskriterier i Naturvårdsverkets allmänna råd om avloppsanordningar för hushållsspillvatten (NFS 2006:7). Hög skyddsnivå innebär strängare reningskrav än normal skyddsnivå. 3

4 Mål och avgränsning Mål Strategin ska utmynna i en prioriteringslista med områden för utbyggnad av kommunalt VA, riktlinjer för hantering av enskilda avlopp i avvaktan på utbyggnad samt bestämmelser för områden som inte inom överskådlig tid berörs av utbyggnad. Strategin för VA på landsbygd ska underlätta för att få en gemensam syn på hur byggande på landsbygden kan medges och regleras. Vidare ska den fungera som ett underlag vid prövning av nya VA-anslutningar för bebyggelse på landsbygden. Strategin ska tydliggöra vad som kan förväntas inom närområdet ur VA-försörjningssynpunkt på kort såväl som lite längre sikt. Strategin ska, utifrån varje områdes förutsättningar, föreslå önskvärd framtida VA-lösning enligt följande tre grupperingar: I. Kommunalt VA II. Gemensamhetsanläggningar (GA), i första hand kretsloppsanpassade III. Enskilda anläggningar, i första hand kretsloppsanpassade Utbyggnadsplanerna för VA som presenteras i denna strategi är inte fullt ut bindande. Detta då det vid vidare detaljutredning kan framkomma faktorer som påverkar förutsättningarna för utbyggnad. Avgränsning VA-strategin omfattar fastigheter i kommunen som ligger någorlunda samlat i bebyggelsegrupper och som befinner sig utanför dagens verksamhetsområde för kommunalt VA. För enskilda fastigheter som inte ligger inom de områden som tagits upp i strategin kommer tillsyn och prövning även fortsättningsvis att göras från fall till fall. Verksamhetsområde och avgifter Kommunen är huvudman för den allmänna vatten- och avloppsförsörjningen. Kommunala VAanläggningar ska ordnas i ett större sammanhang om det behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön, enligt den gällande Lagen om allmänna vattentjänster. Den allmänna VA-anläggningens verksamhetsområde är det geografiska område inom vilket en eller flera vattentjänster har ordnats eller ska ordnas. Om kommunen beslutar sig för att bygga ut den allmänna anläggningen utvidgas verksamhetsområdet till att omfatta det aktuella området. Då gäller vattentjänstlagen med dess bestämmelser om brukningsrätt och avgiftsskyldighet. Kommunen tar ut en anläggningsavgift av fastighetsägaren efter upprättande av förbindelsepunkt. Förbindelsepunkten är den punkt där inkopplingen av fastighetens ledning till det kommunala ledningsnätet sker. Anläggningsavgiften är en engångsavgift som regleras i en kommunal taxa och som ska täcka kostnaden för anläggning av de allmänna distributionsledningarna. Därefter betalar fastighetsägaren en årlig brukningsavgift som ska täcka kostnader för drift och underhåll av VA-anläggningarna. Även brukningsavgiften regleras i en kommunal taxa. De kommunala taxorna beslutas av kommunfullmäktige. Särtaxa är en förhöjd anläggningsavgift som huvudmannen är skyldig att ta ut när en viss eller vissa fastigheter på grund av särskilda omständigheter medför kostnader som i beaktansvärd omfattning avviker från andra fastigheter inom verksamhetsområdet enl. Lagen om allmänna vattentjänster (2006:412). Var gränsen går för det som kallas i beaktansvärd omfattning är ännu inte juridiskt 4

5 prövat. Norrköpings kommun har satt gränsen till 50 % över den normala anläggningsavgiften. Svenskt vatten nämner 30 % över normala kostnader. Vid ett beslut om verksamhetsområde ska eventuell särtaxa framgå av beslutet och gälla framtida anslutningar i det aktuella området. Detta blir då ett s.k. särtaxeområde. Om särtaxan anges som en faktor av den ordinarie taxan krävs ingen uppräkning av själva särtaxan utan den följer förändringen av normaltaxan. När särtaxan beräknas ska hänsyn tas till framtida utbyggnad och här görs en bedömning av hur många som sannolikt kan komma att ansluta till systemet som byggs ut. Möjligheten till särtaxa gör att utbyggnader kan bli i stort sett självfinansierade. I vissa områden kommer framtida utbyggnad på längre sikt leda till att utbyggnader finansieras genom anläggningsavgifter. Fastigheter som ligger inom verksamhetsområdet är enligt VA-lagen avgiftsskyldiga när de blivit anvisade en anslutningspunkt. Det innebär att även om berörd fastighetsägare av någon anledning inte ansluter sig till det kommunala ledningsnätet ska ändå anslutningsavgift betalas. Inom verksamhetsområdet för spillvatten godkänns normalt inga enskilda avloppslösningar. Illustrationen nedan ger en grov bild över Båstads verksamhetsområde för spillvatten. Översiktskarta över befintligt verksamhetsområde för spillvatten i Båstads kommun. 5

6 Vattenkvalitet Generellt sett kan man dela upp recipienter i grundvatten- och ytvattenrecipienter. Ytvattenrecipienter motsvaras av bäckar, åar, sjöar samt hav. Grundvattenrecipienter motsvaras av en sammanhängande grundvattenförekomst som är geografiskt avgränsad efter de geohydrologiska förutsättningarna. Recipienterna blir mer eller mindre påverkade av utsläpp av spillvatten, allt beroende på miljöfaktorer som till exempel förorenande ämne, vattenkemisk beskaffenhet, geologiska förutsättningar och biologisk känslighet. Huvudsakliga ytvattenrecipienter Utöver vattendrag och åar finns det inom Båstads kommun två huvudrecipienter, dit ytvattnet slutligen leds: Laholmsbukten och Skälderviken. Generellt gäller att de båda recipienterna har övergödningsproblem med förhöjda halter av näringsämnen. I GIS-portalen VattenInformationSystemSverige (VISS) från Länsstyrelsen, ges följande information om respektive vattenförekomsts status: Ytvattenförekomst Laholmsbukten: Kemisk status: God: Den hittills utförda kartläggningen har inte kunnat påvisa att statusen i vattenförekomsten är försämrad till följd av påverkan från miljögifter Ekologisk status: Otillfredställande: Data från provtagning av växtplankton i vattenförekomsten visar på hög status medan data från bottenfauna visar på otillfredsställande status. Den ekologiska statusen bedöms således vara otillfredsställande enligt principen "one out, all out" ". Ytvattenförekomst Skälderviken: Kemisk status: God: Den hittills utförda kartläggningen har inte kunnat påvisa att statusen i vattenförekomsten är försämrad till följd av påverkan från miljögifter Ekologisk status: Måttlig: Det är bottenfauna och näringsämnen som avgör den ekologiska statusen. Näringsämnena utgör ett miljöproblem i vattenförekomsten. Klassificeringen gjord enligt bedömningsgrunderna i handboken. De båda vattenförekomsterna riskerar att inte uppfylla kriterierna för god ekologisk och kemisk status år Det långsiktiga målet för vattenförvaltningsarbetet är att uppnå god status år Enligt Åtgärdsprogram Västerhavets vattendistrikt har miljöförvaltningen rätt att ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status. 6

7 Grundvattenrecipienter - vattenskyddsområden Till vattenförekomster räknas även grundvatten. I GIS-portalen VatteninformationSystemSverige (VISS) från Länsstyrelsen, ges följande information om Bjärehalvöns grundvattenförekomsts status: Grundvattenförekomst Bjärehalvön: Kvantitativ status: I delar av förekomsten (framförallt kring Torekov) råder bristsituation sommartid med konflikt mellan dricksvattenintresse och bevattningsintressen i området (Länsstyrelsen, VatteninformationSystemSverige, VISS) Kvalitativ status: Vattenförekomsten uppvisar antroprogen påverkan av grundvattenkvaliteten: I den regionala undersökning som genomfördes i december 2007 togs grundvattenprover i fem vattentäkter inom förekomsten. I tre av brunnarna fanns rester av bekämpningsmedel (Medelhalten bekämpningsmedel för förekomsten baserat på fem punkter var 0,06 ug/l.) I en av punkterna överskreds riktvärdet för isoproturon (0,11 ug/l) och bentazon (0,12 ug/l) (denna punkt saknas i DGV-data). I två av punkterna hittades spår av BAM. I en av dessa punkter hittades även atrazin Samtliga halter låg under riktvärdet. Tre av punkterna visar på kvävepåverkan men bara en punkt överskred utgångspunkt för att vända trend (35,36 mg/l) I regional provtagning 2008 följdes 2 av punkterna från 2007 upp. I en av dessa punkter hittades rester av bekämpningsmedel (BAM 0,02 ug/l). Resterande analyser låg under utgångspunkt för att vända trend. I regional provtagning 2009 följdes 3 av punkterna från 2007 upp. Rester av bekämpningsmedel återfanns i 2 av punkterna (BAM 0,01 ug/l samt Atrazin-2-hydroxy 0,01 ug/l). Två av punkterna visade på kvävepåverkan. Högsta uppmätta kvävehalten var 15 mg/l vilket ligger under utgångspunkt för att vända trend. 7

8 Bild. Översikt över upprättade och föreslagna vattenskyddsområden (blått) i Båstads kommun. Alla gränser är inte helt fastställda ännu. Vattenskyddsområde är ett av länsstyrelsen eller kommun inrättat geografiskt område till skydd för en vattenförekomst med betydelse för vattentäkt. Inom vattenskyddsområdet gäller föreskrifter till skydd för vattnet så att det kan användas för vattentäkt i ett långt perspektiv. I Naturvårdsverkets allmänna råd för vattenskyddsområde NFS 2003:16, kan man bland annat läsa att i vattenskyddsområdets primära skyddszon bör föreskrivas om förbud mot ytterligare infiltrationsanläggningar för hushållsspillvatten och utsläpp av annat avloppsvatten. Inom sekundär skyddszon bör föreskrivas om krav på särskilda tillstånd för sådana anläggningar. 8

9 Utbyggnadsplan Kommunal anslutning inom 5 år Kattvik Stora Hult Öllövsstrand Ängalag Förslöv -Vadebäck Lyavägen/terass Slättaröd Kommunal anslutning om 5-10 år Karstorp-Båstad Mäsinge Häljarp- Böckerskogen Axelstorp Förslöv-plantskola Kommunal anslutning om år Hallavara Hovs Hallar I samband med exploatering Anslutning för ovanstående områden kan tidigareläggas om utbyggnad av VA-nätet sker i samband med exempelvis nyanläggning av vattenledning eller annan exploatering, som i skrivande stund inte är känd. På samma sätt kan mindre områden och enskilda fastigheter som här ovan inte nämns få möjlighet till VA-anslutning i samband med sådan aktivitet. Här nedan nämns de idag större kända områden som ansluts då exploatering sker. Torekov/ del av Varan Förslöv-Viarp 9

10 Policy för tillsyn och prövning av enskilda avlopp vid utbyggnad av kommunalt VA I samband med att områden med kommunalt VA byggts ut och verksamhetsområde bildats ska inga enskilda anläggningar beviljas. Inom områden som är upptagna i strategin och som kommer att få kommunalt VA inom tio år gäller vissa övergångsprinciper för fastigheter med enskild VA-anläggning. I de områden där det dröjer mer än tio år innan en kommunal anslutning till vatten och avlopp genomförs skall tillstånd beviljas för enskilda avloppsanordningar som uppfyller aktuella miljökrav. I områden med hög prioritet på avloppsåtgärder men där det saknas förutsättningar för utbyggnad av kommunalt VA bör gemensamma lösningar för avloppshantering rekommenderas. I de områden där beslut fattas om kommunalt verksamhetsområde kommer enskilda anläggningar inte vara möjliga. Därför beviljas inte nyanläggningar av enskilda avlopp inom verksamhetsområde för spillvatten. Detta innebär att de som har undermåliga avlopp kommer tvingas att ansluta till det kommunala nätet. Fastigheter med godkända anläggningar yngre än 10 år och som ansluter sig, kommer att kompenseras ekonomiskt för anläggningen med en rak avräkningstid på 10 år. Utbyggnad inom 10 år I de områden som ska anslutas till kommunalt avlopp inom 10 år kommer ingen aktiv tillsyn att bedrivas. Om en fastighetsägare inte ansluter sig till det kommunala VA-nätet, trots att dennes fastighet ingår i verksamhetsområdet, kan dock tillsyn bli aktuell. Ansökningar om tillstånd till enskilda avloppsanläggningar kommer att prövas. Ansökningar kan förväntas komma in i samband med bygglov, anläggningar vilka slutat fungera, ägarbyten, m.m. Tillfälliga lösningar med tidsbegränsade tillstånd bör övervägas i avvaktan på kommunal anslutning, t.ex. sluten tank. Utbyggnad mellan 10 och 20 år I de områden som ska anslutas till kommunalt VA först om år kommer tillsyn att bedrivas. Krav kommer att ställas på att undermåliga anläggningar skall åtgärdas. Utbyggnad om mer än 20 år I områden som inte kommer att anslutas till kommunalt VA inom 20 år kommer tillsyn att bedrivas. Krav kommer att ställas på att dåliga avlopp åtgärdas. Problemområden kommer att prioriteras, t.ex. där det finns befintliga problem med dricksvattenbrunnar etc. I dessa områden kan det komma att bli omöjligt att lösa frågan i sin helhet med enskilda anläggningar. Gemensamhetsanläggningar kan då behövas. Om dessa inte går att genomföra kan det bli nödvändigt att tvinga fram lösningar i kommunal regi. Beskrivning av områden på landsbygden Nedan följer en genomgång av landsbygdsområden aktuella för kommunal anslutning inom en tioårsperiod i Båstads kommun. Sammantaget ligger nedanstående beskrivningar till grund för 10

11 utbyggnadsplanen ovan. Områdena beskrivs vad gäller antal fastigheter, nuvarande vatten- och avloppslösningar, recipientens känslighet, möjligheter till förtätning och framtida planer. Kommunal anslutning inom 5 år: Kattvik 3:17 4:15 5:35 4:19 5:24 4:18 5:25 5:43 5:23 6:23 3:3 3:21 4:24 5:26 5:46 5:29 5:17 5:27 5:45 5:48 5:44 5:21 5:55 5:22 4:17 5:30 5:14 5:42 5:51 5:20 Laholmsbukten 4:6 S 4:6 3:25 3:28 3:29 3:16 3:3 3:16 3:31 3:3 3:30 4:17 3:27 4:19 S S 3:26 4:17 4:24 Haga byaväg 4:15 4:16 S 5:41 5:40 5:39 5:38 5:37 8:2 Knösaliden 5:31 5:32 5:33 5:34 4:16 5:9 5:33 8:1 5:33 5:10 5:10 Troentorpsvägen 5:24 5:54 1:2 7:2 7:1 S 5:10 7:3 Småbåtshamn S:1 5:16 5:17 5:10 5:18 5:19 S S:2 1:2 Kattvik 7:1 5:21 5:22 5:15 S 5:23 5:15 5:23 5:23 1:2 1:9 7:2 1:48 1:79 1:25 1:2 Kattvik 1:24 1:28 1:27 1:87 1:30 1:741:31 1:28 1:11 Kattviksvägen 1:23 1:34 1:75 1:63 1:58 1:51 1:57 1:44 1:45 1:40 S 1:52 1:29 1:80 1:501:49 S 1:26 1:56 1:90 1:89 1:80 1:41 1:42 1:78 1:78 1:81 1:35 1:66 1:37 S 1:84 1:69 Övre Kattviksvägen 1:68 1:67 1:43 1:82 1:62 1:59 1:83 1:38 1:46 1:39 8:1 2:36 2:27 2:25 2:19 2:202:17 2:23 2:26 2:15 2:18 2:14 2:12 0 2: m 2:6 2:37 Kattvik är en mindre kustby belägen nordväst om Norrvikens Trädgårdar utanför Båstad tätort. Sammanlagt ca 110 fastigheter ligger i Kattvik. I området finns det privata brunnar och enskilda avlopp av varierande kvalitet. De geologiska och topografiska förhållanden som råder medför att infiltration av spillvatten kombinerat med närliggande enskilda brunnar inte är att förorda. Idag är de enskilda brunnarnas dricksvattenkvalitet på flera håll i Kattvik ett problem. Nya enskilda avloppsanläggningar tillåts endast undantagsvis idag. Det finns en mindre fungerande gemensamhetsanläggning i nordvästra Kattvik med vattendistribution och avloppsinfiltration. Dock är anläggningen ålderstigen och bör åtgärdas. I Översiktsplanen 2008 och den Fördjupade Översiktsplanen från samma år anvisas viss utbyggnadsmöjlighet i och intill Kattvik. Med tanke på områdets höga naturvärden och riksintresse finns det dock hårda restriktioner och antalet nya fastigheter kommer sannolikt maximalt uppgå till ett 80-tal. I Kattvik finns det många bostäder inom ett begränsat område vilket innebär en relativt stor påverkan på recipienten Laholmsbukten och grundvattnet. Näringsämnen orsakar övergödning och bakterier påverkar grundvatten- och badvattenkvaliteten i närområdet. LOVA-bidrag har erhållits från Länsstyrelsen att utreda möjligheterna att åtgärda de bristfälliga enskilda avloppen. Mot bakgrund av ovanstående bedöms att Kattvik bör åtgärdas under åren :71 1:73 2:31 2:28 2:30 11

12 Stora Hult Område Stora Hult ligger vid Bjäres västkust längst söderut på gränsen mot Vejbystrand i Ängelholms kommun. Stora Hult växer mest av de mindre byarna på Bjäres västkust. Permanentboende understöds av närheten till Vejbystrand och den infrastruktur och det utbud som finns där. Det aktuella området är en husgrupp på ca 10-talet fastigheter som ligger något öster om den befintliga bebyggelsen i Stora Hult, se bilden ovan. Österut vid Storahultsvägen finns idag en samling hus som saknar kommunalt vatten och avlopp. I övriga samhället är VA utbyggt. Avstånd till det kommunala VA-nätet är ca 190 meter. ÖP 2008 talar om ca 100 nya bostadshus primärt i Stora Hults östra utkanter. Omedelbart väster och sydväst om det aktuella området anvisas plats för en del av denna tillkommande bebyggelse. Detta ska tas i beaktande då nya VA-anläggningar dimensioneras. På grund av det exploateringstryck som finns och närheten till det kommunala VA-nätet ska kommunala VA-ledningar till det aktuella området i Stora Hult byggas ut. 12

13 Ängalag Ängalag är en mindre by som ligger på väg 115 mellan Torekov och Hov. Omkringliggande mark domineras av jordbruk. Genom byn rinner ett vattendrag som mynnar i Laholmsbuktens kustvatten strax öster om Hallands Väderö. Ängalag med närområde innefattar ca 50 fastigheter. I dagsläget löses VA-behoven av enskilda avlopp och privata brunnar. Många enskilda avlopp uppfyller inte funktionskraven på rening som finns uppställda. Avstånd till kommunalt vatten och avlopp är ca 1150 m. Kommunen välkomnar en bebyggelseutveckling av orterna som ligger en bit från kustremsan. Det finns även ett visst exploateringstryck i och kring Ängalag. Men då byn saknar kommunalt vatten och avlopp finns det i nuläget inga förutsättningar för utbyggnad. Det finns därför inte markerat nybyggnation i Ängalag i ÖP Nya kommunala VA-ledningar kan ändra på detta. Ängalag innehåller relativt många fastigheter i en sammanhängande struktur. Avsaknaden av VAlösningar är idag ett hinder för vidare utveckling av byn. Ett vattendrag rinner nära inpå. Eventuellt kan ytterligare fastigheter utanför Ängalag ansluta sig. Sammanfattningsvis bedöms Ängalag vara ett lämpligt objekt för VA-utbyggnad. 13

14 Öllövsstrand Område Området i fråga ligger i utkanten av Öllövsstrand och består av ett tiotal fastigheter. I direkt anslutning ligger ett Natura 2000-område och den kustnära naturen är känslig. Privata brunnar och enskilda avlopp karaktäriserar området. Kommunalt VA finns ca 100 meter bort. Detaljplan finns för merparten av området. I ÖP 2008 finns inga nyexploateringsplaner i Öllövsstrand inklusive närområdet. På grund av mycket höga naturvärden och det ringa avståndet till kommunalt VA finns det stora skäl till att bygga ut VA-ledningar till aktuellt område. 14

15 Förslöv -Vadebäck Område I Förslövs norra delar finns ett stycke mark kallat Vadebäck. Ca 25 fastigheter finns inom det aktuella området. Husen ligger inom samt nära ett vattenskyddsområde och riksbekanta Vadebäcken rinner igenom området. Vattenledningar finns i stort sett utbyggt inom hela området. Det finns dock inga kommunala avloppsledningar. De enskilda avloppsanläggningarna är i behov av modernisering. På båda sidor om befintlig järnväg finns det förslag på att bygga nya bostäder enligt ÖP Totalt sett är det i Förslöv avsatt möjlighet att i närmsta framtiden bygga ca 600 bostäder, vilket borde innebära i storleksordningen 130 st bostäder vid Vadebäck. Ett känsligt vattenskyddsområde, en skyddsvärd å och större utbyggnadsplaner förenat med bristfälliga enskilda avlopp gör att det finns starka skäl att bygga ut VA i Vadebäck. Dimensionering av nya ledningar ska ta höjd för den planerade tillkommande bebyggelsen. 15

16 Lyavägen Båstad Område Längs med Lyavägen i anslutning till järnvägens passage genom Båstad ligger ett tiotal fastigheter. Dessa fastigheter kännetecknas av att de ligger i en brant sluttning på östra sidan av järnvägen. De aktuella fastigheterna tangerar vattentäkten Idrottsplatsens vattenskyddsområde. Enskilda avlopp och privata brunnar ligger till grund för VA-försörjningen. Järnvägen fungerar som en effektiv barriär mot det kommunala VA-nätet på västra sidan om spåren. Avståndet till det allmänna VA-nätet är emellertid kort, endast ca 50 m fågelvägen. Det kuperade läget gör det relativt problematiskt att lösa VA-frågan. Om allt går enligt planerna skall järnvägstunneln genom Hallandsåsen vara färdigställd år Den gamla banvallen omvandlas troligtvis till cykelväg/gångstråk och det gör att det är trivialt att gräva VA-ledningar genom den gamla järnvägsbanken. I dagsläget är det problematiskt med aktivt järnvägsspår. Det ringa avståndet till VA-nätet, närheten till vattenskyddsområdet och de bristfälliga enskilda avloppen talar för en kommunal anslutning. När Hallandsåstunneln blir klar förenklas anslutningsmöjligheterna till det kommunala VA-nätet väsentligt. 16

17 Slättaröd Område Slättaröd är en liten jordbruksby som ligger ca 2,5 km sydost om Torekov. Bebyggelsen utgörs av en blandning av avstyckade fastigheter med permanent- och fritidsbebyggelse och aktiva jordbruk. Antalet fastigheter uppgår till omkring 30 st. I utkanten av byn rinner en bäck med utlopp vid Burensvik. Avståndet till allmän VA-anläggning i nordost är ca 300 meter. Höjdmässigt kan det vara svårt att ansluta hela Slättaröd med självfall dit, utan det kan istället bli aktuellt med en anslutning till spillvattenätet i sydost. Avståndet dit är ca 900 m. ÖP 2008 framställer en möjlig utbyggnad med ca 10 hus i områdets nordvästra hörn. Slättaröd består av en relativt samlad bebyggelse och det finns utbyggnadsplaner för byn. VAutbyggnaden kan framflyttas i tiden om byggnation av vattenledning till vattentornet i norr blir verklighet. 17

18 Kommunal anslutning inom 5-10 år: Karstorp-Båstad Båstad Område Sydväst om Båstad tätort ligger Karstorp, ett område som ligger i en kraftig sluttning ner mot tätorten. Ca 20 fastigheter finns inom vad som kan betraktas som Karstorp. Idag finns det enskilda avlopp och privata vattenbrunnar i Karstorp. Kommunala VA-ledningar ligger nära, fågelvägen ca 80 m från närmsta huset, men i praktiken krävs minst 120 m långa ledningar på grund av de stora höjdskillnaderna. Öster om Karstorpsvägen medför de stora höjdskillnaderna att det blir svårt att anordna spillvattenlösningar utan att behöva pumpa spillvatten från hus till anslutningspunkt. Husen väster om vägen klarar sig dock utan pumpning. Att förse området med dricksvatten kräver tryckstegring. Det finns inga uttalade utbyggnadsplaner i ÖP 2008, då sluttningarna försvårar nybyggnation och landskapsbildsskyddet är stort. Karstorp har goda möjligheter att ansluta sig till det kommunala VA-nätet, dock är det något tekniskt besvärligt och därmed relativt kostsamt. 18

19 Mäsinge Område Mäsinge ligger i Västra Karups västra utkant utmed Lillarydsvägen. Det aktuella området omfattar i storleksordningen 40 fastigheter som idag har enskilda avlopp och privata brunnar. Det är osäkert om funktionskraven uppfylls för de enskilda avloppsanläggningarna. Området i stort sluttar i syd-sydvästlig riktning. Detta innebär att en möjlig självfallslösning är att dra en ny avloppsledning för den östra delen av Mäsinge österut till befintligt nät vid Glimminge. Avloppsvattnet från Mäsinges centrala och sydvästra delar bör däremot ledas söderut mot befintlig ledning vid Möllhult. Inga större utbyggnadsplaner finns för Mäsinge. Det handlar om utbyggnad av ca 5-10 st nya hus. Det är rimliga avstånd till befintligt spillvattennät, ca 80 m i öster och 240 m i söder. Bebyggelsen ligger dessutom relativt samlat längs med vägen. VA-utbyggnad bör ske. 19

20 Häljarp -Böckerskogen Häljarp/Böckerskogen är en samling hus som ligger vid Häljarpsvägen mellan Västra Karup och Båstad tätort. Ca 35 st fastigheter, mestadels fritidshus, ingår i byn. Böckerskogen har en gemensamhetsanläggning för avlopp. Den är på väg att bli gammal och tveksamheter finns kring reningseffekten. Avståndet till befintligt kommunalt VA-nät är ca 2,6 km såväl västerut som österut. Väljer man att gå österut finns det dock möjlighet att även koppla in fastigheterna i Karstorp, se ovan. Några exploateringsplaner finns inte beskrivet i ÖP Det finns däremot förfrågan om ny detaljplan direkt norr om området som kan innebära en tidigareläggning av eventuell kommunal vaanslutning. Böckerskogen är en tät husgrupp vars gemensamhetsanläggning är ålderstigen. Dessvärre är avståndet till befintliga ledningar långt, vilket gör att en kommunal va-anslutning blir kostsam att genomföra. Man bör överväga att uppgradera befintlig gemensamhetsanläggning eller att uppföra ett mindre kommunalt reningsverk på platsen. En eventuell angränsande detaljplan kan förändra tidsaspekten, se ovan under stycket planförhållande. 20

21 Axelstorp Område Strax söder om Båstad tätort ligger Axelstorp, en mindre by (ca 35 hus) byggd på talet med i första hand fritidshus. Dessa hus har med tiden till stor del omvandlats till permanentbostäder. Axelstorpsbäcken som är ett skyddsvärt vattendrag rinner genom byn. Axelstorps VA-försörjning ombesörjs av en gemensamhetsanläggning, som börjar bli gammal. Avstånd till befintliga ledningar i norr är 500 m och det är bra fallhöjd dit. Axelstorpsbäckens omgivande naturvärden och närliggande fornminnen begränsar byns utveckling. När järnvägen försvinner på sikt öppnas möjligheten till varsam komplettering av hus i norr mot Båstad tätort. Axelstorp bör anslutas till det kommunala nätet när väl järnvägen försvinner. Anslutning till det kommunala VA-nätet underlättas då. 21

22 Förslöv plantskola Område Förslöv plantskola ligger sydost om Förslöv tätort och direkt i anslutning till en fossil åker med röjningsrösen från järnålder-medeltid. Ca 5 fastigheter ligger inom det aktuella området. Fastigheterna tillhör en gemensamhetsanläggning vars miljötillstånd går ut om ett par år. Avståndet till det kommunala nätet är 520 m fågelvägen. Ska man följa vägstrukturen ökas ledningsförläggningen ytterligare med ca 150 m. Omedelbart väster om området anger ÖP 2008 att det är lämpligt att placera industriområde och vidare utreds möjligheterna att pröva möjlighet att bygga fler bostäder längre nordväst. Gemensamhetsanläggningen är ej i önskvärt skick, dock är avståndet långt till närmaste VA-nät. Det är dessutom inte många hushåll som är berörda, framtida exploatering kan förvisso ändra på detta. Det finns anledning att avvakta något år för att bevaka exploateringsplanerna innan VA-försörjning byggs ut till fastigheterna. 22