NATURVÅRD, LOKAL AGENDA 21, MILJÖMÅL

Transkript

1 MULLSJÖ KOMMUN 77 NATURVÅRD, LOKAL AGENDA 21, MILJÖMÅL Mullsjöåns dalgång, vacker natur som ansätts hårt av olika utsläpp bl a från Mullsjös reningsverk. RIKSINTRESSEN / NATURA 2000-OMRÅDEN Riksintressen för naturvården är belägna inom fyra områden, benämnda Stråkensjöarna och Bottnarydsfältet, Baremosse, Ljunghems backar och Hammarsjön. Stråkensjöarna och Bottnarydsfältet (Sandhem, Nykyrka och Bjurbäcks socknar) Riksintresseområdet delas med Habo och Jönköpings kommuner. Det innefattar isälvsavlagringar med varierande ytformer unika för södra Sverige och viktiga för tolkningen av inlandsisens avsmältning och Vättersänkans utveckling. Riksintresseområdet är viktigt som ett vetenskapligt forskningsområde och demonstrationsobjekt.

2 MULLSJÖ KOMMUN 78 Stråkendalens stora geovetenskapliga värde beror på: 1) En lång trång dal med hög relief unik för södra Sverige 2) Passpunktläge av intresse såväl för studiet av isavsmältningen som nutida hydrologiska förhållanden 3) Dalgången förbinder sydsvenska höglandet med mellansvenska sänkan inom vilken förutsättningarna för isrörelse och smältvattendränering varit helt olika 4) Möjligheterna att genom studier av de glacifluviala bildningarna och Stråkens sediment få intressant information om isavsmältningens gång i dessa delar av Sverige. Området som delvis även är ett riksintresse för kulturminnesvården, innehåller värdefull bruksmiljö vid Ryfors och naturreservatet Gammelskogen strax sydost om Ryfors. Berörda kommuner har i Stråkenutredningen (1980) gemensamt låtit undersöka områdets naturvärden och lagt fram förslag till skyddsåtgärder. För friluftslivet är området av stort regionalt och lokalt intresse. Mullsjö kommun genomförde 1984 en utredning angående friluftsliv, natur- och kulturvård kallad Mullsjö Friluftsgård - Ryfors som delvis berör riksintresset. Riksvärde: Ås, Kame, isälvsdelta, slukränna, skvalränna Nuvarande regleringar: För Stråken gäller utvidgat strandskydd till 200 meter och utökat bebyggelsefri zon till 30 meter från vägområdet tillhörande riksväg 47/48 och länsväg 185. Fågelskyddsområden finns vid Bocköarna, Tunarps mader, Fiskarön och Tivoliudden. Gammelskogen vid Ryfors är naturreservat och Natura2000-område enligt art- och habitatdirektiven (Miljöbalken 7 kap). Kommunen har upprättat fördjupade översiktsplaner för Broholm Kyrkekvarn och för Gyljeryd Västerkärr (tillsammans med Habo kommun). Kommunen har dessutom upprättat detaljplaner för Björsjöhage, Tunarp och Broholm i Stråkens norra del och flertalet detaljplaner för Mullsjö tätort som berör riksintresseområdet. Vattendom avseende regleringshöjder finns för Stråken samt även hastighetsbegränsning för båttrafik. Baremosse (Utvängstorps socken) Riksintresseområdet delas med Tidaholms kommun i Västra Götalands län och Habo kommun i Jönköpings län och är beläget på ett av länens mest höglänta områden där vattendelaren mellan Tidans och Vättersänkans avrinningsområden går. Riksintresset innefattar en stor högmosse med gölkomplex, värdefull flora och fågelfauna. Mossen är av stort ekologiskt intresse och uppvisar en storslagen landskapsbild. Inom ett begränsat område i mossens nordvästra del pågår torvtäkt, men i övrigt är mossen relativt opåverkad. Berörda kommuner har tillsammans med naturvårdsenheten i dåvarande Skaraborgs län i särskild utredning 1983 inventerat och analyserat mossens naturvärden. Nuvarande regleringar: Området har av länsstyrelsen i Skaraborgs län förklarats som naturvårdsområde. Godkänt av regeringen som Natura 2000-område enligt art-, Habitat- och fågeldirektivet.

3 MULLSJÖ KOMMUN 79 Riksvärde: Myrkomplex, flora, fauna, sluttande mosse, svagt välvd mosse. Ljunghems backar (Sandhems socken) Riksintresseområdet omfattar delar av ett isälvsdelta med bland annat åsnät och plan som i dag består av stora arealer betade torrängar, sannolikt med mycket lång kontinuitet. Byn Ljunghem i områdets södra del har anor från medeltiden och var tidigare en av de största byarna i Sandhems socken. Floran är tack vare kalkhaltigt material i åsarna och långvarig betestradition synnerligen artrik. Området är särskilt känt för rikliga och praktfulla bestånd av backsippor och gullviva. I anslutning till odlings- och beteslandskapet ligger stenmurar och mäktiga odlingsrösen. Forngravar från yngre järnålder i form av runda och fyrsidiga stensättningar finns inom området samt fossila åkrar. Området är även av riksintresse för kulturminnesvården. En skötselplan för området är under utarbetande. Riksvärde: Odlingslandskap, kame, naturbetesmark, flora. Nuvarande regleringar: Godkänt av regeringen som Natura 2000-område enligt art- och habitatdirektiven. Utökat bebyggelsefri zon till 30 meter från riksväg 47:s vägområde gäller. Backsippor i Ljunghem. Hammarsjön (Sandhems socken) Riksintresseområdet omfattar våtmarkerna i anslutning till och söder om Hammarsjön. Området omfattar ett sumpskogs- och kärrområde med källtillflöden. Området innehåller

4 MULLSJÖ KOMMUN 80 för trakten unika växtarter. Strandkanten i norr mot sjön består av torv och omfattande gungflyn. ALLMÄNT Mullsjö kommun är till ytan en liten kommun med en omväxlande och rik natur. Stora delar av kommunen har ett nationellt värde för naturvården, andra är mer av regionalt och lokalt intresse. De riksintressanta naturmiljöerna är utvalda av Naturvårdsverket. Nya begrepp som tillkommit sedan ÖP-90 är Natura 2000-områden (7 kap 28 MB). Inom EU pågår ett arbete med att skapa ett ekologiskt nätverk av skyddade områden. Områdena ska bestå av olika typer av opåverkade natur eller områden som hyser skyddsvärda växt- eller djurarter. Natura 2000-områden i kommunen som godkänts av regeringen enligt art- och habitatdirektivet är Baremosse, Ljunghems backar och Ryfors Gammelskog. Baremosse är även godkänt som Natura 2000-område enligt fågeldirektivet. Sverige har förbundit sig att skydda Natura-2000 områden via den egna lagstiftningen, exempelvis genom bildande av naturreservat. I proposition 1997/98:145 angav regeringen 15 övergripande nationella miljömål som en del i arbetet att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Inriktningen är att dessa mål skall nås inom en generation, det vill säga till omkring Miljömålen är en vidareutveckling och precisering av det inledda arbetet för en ekologiskt hållbar utveckling. De femton (15) Svenska miljömålen är: 1. Frisk luft 2. Grundvatten av god kvalitet 3. Levande sjöar och vattendrag 4. Myllrande våtmarker 5. Hav i balans & levande kust och skärgård 6. Ingen övergödning 7. Bara naturlig försurning 8. Levande skogar 9. Ett rikt odlingslandskap 10. Storslagen fjällmiljö 11. God bebyggd miljö 12. Giftfri miljö 13. Säker strålmiljö 14. Skyddande ozonskikt 15. Begränsad klimatpåverkan Nattviol på Ruders

5 MULLSJÖ KOMMUN 81 Hammarsjön i kommunens norra del utgör ett unikt naturområde med sällsynta arter. Vy från intilliggande Slättängshammar. Lokal Agenda 21 Idag styrs miljöarbetet av ett antal lagar. Den samlade lagstiftningen i Miljöbalken är den viktigaste. Med hjälp av den kan man förebygga hot mot miljön och ingripa mot olika typer av miljöfarlig verksamhet. Myndigheter, t.ex. miljönämnden, kan ställa krav på åtgärder mot konsekvenserna av olika verksamheter. Kraven kan inte ställas högre än vad lagstiftningen genom föreskrifter och allmänna råd ger uttryck för. Önskar man gå längre än så måste detta bygga på frivilliga åtaganden. En ökad medvetenhet om pågående resursslöseri och miljöförstörelsen av vår planet har banat väg för nya arbetssätt där arbetet med lokal Agenda21 är ett sådant exempel. Groda av obestämd art vid Hammarsjön. Porlande bäck vid Rullesås. Många sällsynta arter är beroende av sådana här biotoper. Undersökningar visar att kunskaperna och miljöintresset är stort i Sverige. Den svenska allmänheten har inte bara goda kunskaper om natur och miljö utan också starka känslor för naturen och hot av olika slag. Trots de goda kunskaperna man har måste frågan ställas: Beter man sig miljövänligt? Det behövs kunskap om problem, vilket leder till förståelse och förhoppningsvis till förändring. För att på ett effektivt sätt ändra värderingar är det oftast lättast att gå direkt på människans handlingar i vardagslivet. Men ibland kan man inte göra

6 MULLSJÖ KOMMUN 82 vad man vill. En stor uppgift för stat, kommun mm är att genom god planering underlätta och förenkla för människor att ändra sitt beteende. Agenda21 är ett uppdrag till alla människor, organisationer, företag och myndigheter i hela världen att tillsammans forma en hållbar samhällsutveckling, en så kallad Agenda för det 21:a århundradet. Miljöfrågor, utveckling, ekonomi och sociala frågor ska ses i ett sammanhang. Kommunfullmäktige fastställde i september 1996 en lokal Agenda21 för Mullsjö kommun Syftet med det lokala agendadokumentet är: att uppnå nödvändiga förändringar i allas vår livsstil och vårt sätt att använda resurser och energi att alla invånare, näringsliv, organisationer, förvaltningar m.m. i Mullsjö skall uppmanas till ökat ansvar i miljöfrågorna. att särskilt barn och ungdomars miljöengagemang bättre skall tas till vara. Följande övergripande mål anges i det lokala Agenda21-dokumentet: I alla beslut som påverkar naturen skall en miljökonsekvensbeskrivning ingå. Vid beslut om mark- och vattenanvändning ska de ekologiska sammanhangen vara vägledande. God planering leder till hushållning och förebygger miljöproblem. Det lokala Agenda21-dokumentet är ett måldokument som har inarbetats i denna översiktsplan. Vissa mål har reviderats, andra lokala mål har tillkommit för att svara upp mot nationella och regionala miljömål. Här följer en sammanställning av exempel på vad som skett i kommunen fram till 2000: - Kampanj om de miljömärken som finns ute på marknaden. - Information om ekologisk odling, kompostering och vedeldning - Informationsfolder till hushållen om Agenda21, producentansvaret och avfallshanteringen. - Miljöprojekt, Hela människan och miljön, Sandhems skola. - Kommunens anställda och politiker har utbildats i miljö- och kretsloppsfrågor. - Miljöcertifiering av kommunens skogsbruk. - Miljökriterier vid kommunal upphandling.

7 MULLSJÖ KOMMUN 83 Ren luft och rent vatten, två grundläggande förutsättningar för en god miljö (Sjöbackasjön norr om Sandhem). HUR SER DET UT? Frisk luft Regeringens miljökvalitetsmål är att luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Som delmål har regeringen satt upp att i tätorter bör utsläpp av cancerframkallande ämnen halveras från 1991 års nivå räknat och fram till 2005, samt att utsläpp av flyktiga ämnen från transportsektorn bör minska med 60% från 1991 års nivå och fram till De största utsläppskällorna av flyktiga organiska ämnen är småskalig vedeldning och vägtrafik. Sett i ett nationellt perspektiv bidrar den småskaliga vedeldningen med ungefär 25% av landets totala utsläpp av flyktiga organiska ämnen. I Mullsjö är troligen den andelen något högre beroende på att andelen (ca 800 st) hushåll som eldar med ved är relativt stor. Tätortstrafiken samt koncentrationen av industrier i Mullsjö tätort innebär att förekomsten av flyktiga organiska ämnen förekommer i större omfattning där än i övriga delar av kommunen.

8 MULLSJÖ KOMMUN 84 I mätningar utförda under delar av februari och mars månader 1995 i Mullsjö tätort bedömdes de uppmätta koncentrationerna av svaveloxid, kvävedioxid och flyktiga organiska ämnen vara normal för en tätort av Mullsjös storlek. Mätningar utförda av Jönköpings läns Luftvårdsförbund under senare delen av 90-talet visade på relativt höga halter i luften av bensen i Mullsjö tätorts centrala delar. På grund av en del frågetecken kring mätningen, samt de höga värdena, gjordes en ny mätning av luften under 99/00. Resultatet visade nu på en mer normal halt av föroreningar i luften. Mätningarna gav en indikation på att under vissa förhållanden kan koncentrationen av luftföroreningar i centrum vara på en skadligt hög nivå. Långsamfilter vid vattenverket i Mullsjö. Avsikten är att sänka de naturligt rika halterna av järn och mangan i dricksvattnet. Grundvatten av god kvalitet Regeringens miljökvalitetsmål är att grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Delmålen är att: grundvattnets kvalitet inte bör försämras på sikt genom markexploatering eller annan påverkan grundvattnets kvantitet skall skyddas från sådan påverkan samtliga avfallsdeponier bör senast år 2008 ha uppnått en enhetlig standard och uppfylla högt ställda miljökrav

9 MULLSJÖ KOMMUN 85 Kommunen har i samband med detta översiktsplanearbete tagit fram en vattenöversikt för kommunen. I översikten redovisas bl.a. hur stora och omfattande kommunens yt- och grundvattenresurser är, vilka avrinningsområden som finns samt frågor som rör hushållningen av vattenresurserna. Levande sjöar och vattendrag Det av regeringen uppsatta miljökvalitetsmålet anger att sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och att variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Delmålen är att: sjöar och vattendrag bör kunna användas som dricksvattentäkter biotoper som är viktiga för den biologiska mångfalden i sjöar och vattendrag samt i deras nära omgivningar bör skyddas i möjligaste mån hotade arter bör ges möjlighet att sprida sig till nya platser inom sina naturliga utbredningsområden så att långsiktigt livskraftiga populationer säkras Kommunens sjöar och vattendrag är att betrakta som källflöden till framför allt Tidans avrinningsområde och innebär ett speciellt ansvar. Kommunen har under 1999 inventerat naturvärdena i sjöarna. Myllrande våtmarker De av regeringen uppsatta miljökvalitetsmålen anger att våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden Nederbörden är i våra trakter ca 850 mm per år. Området ingår i en naturgeografisk region som fått namnet Götalands nederbördsrika västsida. Myrområden av olika slag är vanliga. I Mullsjö kommun råder generellt förbud mot markavvattning. Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa eller förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheter till allsidig användning av mark och vatten. Nästan alla kommunens sjöar var i sitt naturstadium näringsfattiga. Endast i Sandhem, som ligger nära Falbygdens rika jordar förekommer näringsrika sjöar. Gödsling av åkrar, avlopp från hushåll, avloppsreningsverk och utsläpp från trafiken bidrar till övergödning. Även skogsgödsling, avverkningar och dikningar inverkar. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränserna för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader.

10 MULLSJÖ KOMMUN 86 Tallskador i Högbråten. Skadan är orsakad av en Kremla i Tolsjömossen. I svampar och i andra svamp som fått växa till sig under en följd av växter ska det bara finnas eventuella naturligt milda vintrar. förekommande gifter. Nedfallet av försurande svavel- och kväveföreningar har lett till låga ph-värden i några av kommunens sjöar. De flesta har dessbättre genom egen motståndskraft klarat sig bra. Många grävda brunnar i kommunen är starkt påverkade av det sura nedfallet. Råvattnet i Mullsjö tätorts grundvattentäkt har ett ph-värde på 6.5. Sandhems grundvattentäkt har ett ph-värde nära 8. Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Skogen i Mullsjö kommun har stora både ekonomiska och ekologiska värden men också stor betydelse för det rörliga friluftslivet. Flera områden har pekats ut som nyckelbiotoper av Skogsvårdsstyrelsen. Markägarna har ett stort ansvar för att inte slutavverka nyckelbiotoper. Mullsjö kommun har miljöcertifierat sin skog. Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. EU s och Sveriges politik är helt avgörande för hur jordbruket ska utvecklas i framtiden. De senaste 10 åren har andelen djurhållande fastigheter i Mullsjö kommun halverats. Detsamma gäller gårdar med mjölkproduktion. Mjölkproducerande gårdar har i stor utsträckning gått över till köttproduktion.

11 MULLSJÖ KOMMUN 87 Tallar vid Stråkensstrand. Backe vid Store hage sydost om Knaggebo. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Hur vill vi bo och leva i Mullsjö? Vad är God bebyggd miljö? Mullsjö och Sandhem präglas av sitt läge utmed järnvägen. Bebyggelsen utanför tätorterna är oftast gårdar med anknytning till skogs- och jordbruket. Samspelet mellan stad och land är en förutsättning för god bebyggd miljö. Hit räknas kommunikationer, kretsloppsanpassad avfallshantering och försörjningsmöjligheter. Närheten till naturen och grönområden är viktigt för människor i våra tätorter. Avfallshanteringen är under ständig förändring. Nya regler och strävan att kretsloppsanpassa avfallshanteringen är bidragande orsaker till förändringsarbetet. Kommunen har tillsammans med producenterna byggt återvinningsstationer på strategiska platser där hushållen lämnar sitt sorterade avfall. Övrigt brännbart avfall, totalt ca 1500 ton, samlas f n in för vidare transport till Lidköping för förbränning och energiutvinning. Omkring 1500 ton avfall som inte går att bränna transporteras till Skara för deponering. Omkring 50 ton bygg- och trädgårdsavfall deponeras på kommunens byggavfallstipp i Lilla Bråared ton slam från kommunalt avlopp sprids på åkermark. Kommunens omlastningsstation fungerar som återvinningscentral. Där tas sorterade mängder skrot, glas, papper, plast, kläder, kylmöbler och farligt avfall emot.

12 MULLSJÖ KOMMUN 88 Giftfri miljö Det moderna samhället är i hög grad beroende av en mängd kemikalier. Spridning av farliga ämnen sker på många olika sätt bl a genom utsläpp och framför allt genom varor som innehåller farliga ämnen och som så småningom blir avfall. Ämnen som ger effekter på människan, djur och växter ska undvikas. Även andra ämnen som troligen kan ge negativa effekter på miljön ska användas med stor försiktighet eller undvikas. Många av de produkter vi köper belastar miljön vid och efter användandet, till exempel rengöringsmedel. Flera miljömärkningssystem har utvecklats för att underlätta för konsumenten att välja mer miljöanpassade produkter. Det är angeläget att producentansvaret utvecklas att omfatta flera varugrupper. Inga bekämpningsmedel används på kommunal mark. Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Förekomsten av markradon inom kommunen är dåligt utredd (se vidare sid 136). Skyddande ozonskikt Ozonskiktet ska skyddas så att det långsiktigt i sin tur kan ge skydd mot skadlig UVstrålning. I kommunen finns ingen industri som använder CFC-föreningar (freoner) i produktionen. Utsläppen av freoner sker från kyl- och frysanläggningar samt från äldre värmepumpar. Avvecklingen och användningen av ozonnedbrytande ämnen regleras enligt lag. Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på sådant sätt och i den takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att detta globala mål kan uppnås. Att ta sig en fisketur i Tidan eller att plocka vitsippor i hagarna vid Näs är något vi måste unna kommande generationer att få göra!

13 MULLSJÖ KOMMUN 89 En en i Lyckåsvägen. Gatuingenjören har tagit stor botanisk hänsyn vid gatubyggnation. Jungru marie nycklar, en orkidé av flera som trivs på ängarna vid Knaggebo gård. Den viktigaste av växthusgaserna är koldioxid, som uppstår vid förbränning av fossila bränslen (olja, kol) inom transportsektorn och tillverkningsindustrin. Utsläppen i Sverige har minskat med nära nog hälften sedan år Lokalt arbetar kommunen med att minska oljeanvändningen samt att utveckla kollektivtrafiken. Naturvård Med naturvård avses i huvudsak bevarande av värdefull natur och biologisk mångfald. Vi har relativt liten kunskap om alla former av växter och djur som förekommer i kommunen. Än mindre kunskap har vi om samspelet mellan dem, krav på livsmiljö och hur vi människor påverkar dem. Regionalt underlagsmaterial finns förvisso framtaget av länsstyrelsen, men det behöver göras fördjupade undersökningar på det lokala planet. Mänskliga aktiviteter och resursutnyttjande i allmänhet ger oftast en ogynnsam påverkan på naturen. Exploatering i olika former, såsom bebyggelse, täkter, areella näringar etc. kan komma att innebära ett ökande hot mot naturmiljön. För skogen är försurningen av mark och vatten tillsammans med skadedjursangrepp ett långsiktig hot som inte bör negligeras. Även svampangreppen på tallskog tillhör hotbilden. Införandet av genmodifierade organismer kan bli ett hot för den inhemska floran och faunan i framtiden.

14 MULLSJÖ KOMMUN 90 Kommunen arbetar för närvarande på en skötselplan för Ljunghems backar som förhoppningsvis skall utmynna i att området kan bli ett natur- och kulturreservat. En sammanställning av vattenproblematiken har tagits fram för kommunen liksom en särskild utredning om det ur geologisk, natur- och kulturvård riksintressanta området Ljunghems Backar. Kommunen har dessutom tagit fram en utredning om ängs- och hagmarkerna vid Knaggebo och lövskogen sydväst om Näs där det påpekas att området borde omfattas av riksintresse för naturvården. Stora opåverkade mark- och vattenområden enligt Miljöbalkens 3 kap. 2 Baremosse med omgivningar. Svarteskogen. Höglänt skogsområde med inslag av våtmarker. Påverkat endast av skogsbruket. Hattåsen-Knaggeboområdet. Höglänt, tyst skogsområde med våtmarker. Påverkat av skidbacken i Knaggebo samt skogsbruket. I övrigt opåverkat. Ekologiskt känsliga områden enligt Miljöbalkens 3 kap. 3 Tidans övre lopp är en av de få åsträckorna i Västsverige som inte i nämnvärd utsträckning påverkats av vare sig försurning eller eutrofiering och som har mycket stora biologiska värden i form av flodpärlmussla och öring. Denna del av Tidans vattensystem har därför angetts som ekologiskt särskilt känsligt område. Andra särskilt känsliga områden är Hästmossen, Torpamossen, Knaggebo slåtterängar och Hammarsjön. Övriga områden med höga naturvärden Övriga områden med höga naturvärden finns redovisade i en av dåvarande Länsstyrelsen i Skaraborgs län framtagen Våtmarksinventering och inventering Ängs- och hagmarker i Mullsjö kommun. Skogsvårdsstyrelsen har gjort en inventering av naturvärden i skogsmark belägen inom kommunen ( se kartor i slutet av kapitlet samt respektive GIS-skikt. Se även Skogens pärlor på Skogsvårsstyrelsens hemsida). Naturkrafterna visar musklerna i ett åskväder över Högbråten i Bjurbäck. Inriktningen för människans verksamheter måste vara att arbeta med naturen, inte mot den.

15 MULLSJÖ KOMMUN 91 Regionala och lokala intressen Till grund för urvalet av områden ligger dels kommunens naturvårdsprogram från 1984, dels våtmarksinventeringen och ängs- och hagmarksinventeringen. Naturvårdsprogrammet 1. Tunarpsområdet (G, L, B, S) 2. Tidan mellan Brängen och Nässjön (Z, L) 3. Tidandalen (G, B, L) 4. Sandhem (G, L) 5. Jordbrukslandskapet vid Dintestorp (L) 6. Betad björkhage vid Sandhemssjön (S, L, G) 7. Göparuder (G, B) 8. Gravsjön med omgivningar (L, S) 9. Fägersmossen (G, Z) 10. Ängsnyckelkärret öster om Mullsjö (B, Z, S) 11. Odlingslandskap sydöst om Bjurbäck (L) 12. Strandkärr vid Knipesjöns norra strand (B, Z) 13. Hattåsenområdet (B, K, E) Vad gäller beskrivningar av de enskilda objekten hänvisas till naturvårdsprogrammet. Urvalet grundar sig på olika specialintressen och kombinationer av dessa enligt nedanstående (Bokstavskombinationen anger de aktuella intressenas vikt i tur och ordning): Botaniskt (B) Zoologiskt (Z) Ekologiskt (E) Kulturellt (K) Geologiskt intresse (G) Värdefull landskapsbild (L) Rekreationsvärde (S) Områdenas läge och utbredning framgår av karta i slutet av kapitlet. För data om respektive område hänvisas till GIS-skikten. Våtmarksinventeringen Mullsjö kommuns våtmarker utgör en värdefull naturresurs för kommunen ur botanisk och ornitologisk synvinkel men även med hänsyn till vattenbalansen i naturen. Inventerade områden har indelats i fyra klasser av vilka nedanstående (klass 1 och 2) har bedömts viktigast: 1. Hästmossen och Torpamossen (1) 2. Sumpskogar och kärr i anslutning väster om Näs (1) 3. Tunarps mader (1) 4. Knipesjöns norra strand (1) 5. Baremosse (1 riksobjekt, natura 2000) 6. Hammarsjön med omgivningar (1 riksintresse) 7. Storängsmaden nordost om Tavelhult (1) 8. Mader vid Tidan söder om Näs (2) 9. Mossekomplex öster om Bjättebo (2) 10. Fägersmossen (2) 11. Källkärr vid Tidan sydväst om Ryfors (2) 12. Lugnåsamossen (2) 13. Mader vid Tidan norr om Öjaforsen (2) 14. Brännerisjön med omgivningar (2) Områdenas läge och utbredning framgår av karta i slutet av kapitlet. Beträffande övriga klassade områden hänvisas till våtmarksinventeringen. För data om respektive område hänvisas till GIS-skikten.

16 MULLSJÖ KOMMUN 92 Baremosse är ett unikt våtmarksområde. I de södra ej exploaterade delarna återfinns bl a Klockjung och partier med Ängsull Panorama över den sydligaste delen av det exploaterade området i Baremosse (starkt förvriden vy). Ängs- och hagmarksinventeringen Inom Mullsjö kommun finns ett stort antal objekt (76 utvärderade) men med relativt små arealer. Ett fåtal av dessa hävdas idag. Björkhagen är den dominerande naturtypen bland hagarna, men även ekhagar och blandlövhagar finns. Områden är indelade i fyra klasser med hänsyn till bevarandevärdet av vilka nedanstående har bedömts viktigast (klass 1 och 2) 1. Ängar och hagar vid Knaggebo, Bjurbäck (1) 2. Betesmark vid Ljunghem, Sandhem (1) 3. Ängar och hagar i Vinbråten, Utvängstorp (1) 4. Ängar och hagar vid Torpet, Bjurbäck (2) 5. Slåttermad vid Strömsdal, Bjurbäck (2) 6. Hage och mad vid Maderna, Bjurbäck (2) 7. Hagar vid Norkebo, Bjurbäck (2) 8. Ängar och hagar vid Tittebo, Sandhem (2) 9. Hagar vid Margareteholm, Sandhem (2) 10. Ängar och hagar i Pinnahemmet, Sandhem (2) 11. Betesmarker i Bolsäng, Utvängstorp (2) 12. Betesmark vid Mokällan, Sandhem (2)

17 MULLSJÖ KOMMUN 93 En get hjälper till att bevara den biologiska mångfalden i ett vägdike vid vägen till Baremosse. Områdenas läge och utbredning framgår av karta i slutet av kapitlet. Beträffande övriga områden hänvisas till ängs- och hagmarksinventeringen. För data om respektive område hänvisas till GIS-skiktens tabeller. HUR VERKAR DET BLI? Just nu befinner vi oss i övergången mellan två olika faser i den mänskliga civilisationen. Dels är vi i slutfasen av överflödssamhället där en flitig användning av engångsprodukter och kraftfulla kemikalier samt snabb förbrukning av naturtillgångar är viktiga hörnstenar. Dels är vi i början av en helt ny samhällsordning som bland annat kännetecknas av en relativ resursknapphet och en helt ny medvetenhet när det gäller vår relationer till miljön. Miljöfrågorna har blivit en fråga om vår överlevnad. Riksdagen har fastlagt övergripande mål för den ekologiskt hållbara samhällsutvecklingen: Skyddet av miljön innebär att utsläppen av föroreningar inte får skada människans hälsa eller överskrida naturens förmåga att ta emot eller bryta ner föroreningarna. Naturliga kretslopp ska värnas medan naturfrämmande ämnen inte bör få förekomma i miljön. Den biologiska mångfalden ska bevaras och värdefulla kulturmiljöer skyddas. En hållbar försörjning innebär att jordbruk, skogsbruk och fiske ska bedrivas så att återväxten säkras. Material bör återvinnas i kretslopp och förnybara råvaror ska användas. En effektiv användning innebär att användningen av energi och andra naturresurser ska bli mycket effektivare än idag. Med utgångspunkt från dessa övergripande mål har de ovan

18 MULLSJÖ KOMMUN 94 redovisade miljökvalitetsmålen tagits fram. De ska vara en ledstjärna för myndigheter, företag, markägare och medborgare när de fattar beslut, använder eller vistas i miljön. Mullsjö kommun har i likhet med andra kommuner i landet arbetat med miljöfrågorna lokalt. Dricksvatten- och avloppsrening, renhållning, miljö- och hälsoskydd och fysisk planering är områden där kommunen har ett speciellt ansvar. På senare år har Agenda 21 arbetet bedrivits av kommunen med syftet att genom aktiva åtgärder bland annat påverka kommuninvånarnas beteende och konsumtion. En uppföljning gjordes år 2000 av Mullsjös Lokal Agenda 21, där det konstaterades att många mål inte är uppfyllda. Vi kan därför inte slå oss till ro. En kraftsamling krävs för att gå vidare i det lokala arbetet med miljöfrågorna. Trots alla åtgärder lokalt och nationellt hänger den fortsatta utvecklingen i stor grad på hur andra länder hanterar sina miljöfrågor. Utsläppen av försurande ämnen, klimatpåverkande gaser och klor- och bromföreningar som skadar ozonskiktet har inte minskat i den omfattning som troligen krävs. De globala miljöproblemen kommer sannolikt att öka. Kommunens vattenresurser är utsatta för hot utifrån via den allmänna försurningen av svavel och kväveföreningar orsakat av luftnedfall och övergödning av skogs- och jordbruksmark samt dåligt fungerande enskilda avlopp. Förbättringen av avloppsanläggningarna för fritidshusbebyggelsen i Stråkens norra del kommer sannolikt på sikt att förbättra vattenkvaliteten i Tidan nedströms Stråken. Kommunens vattentillgångar för tätorterna Mullsjö och Sandhem är tillfredställande. Dock bör bättre och säkrare lägen för reservvattentäkter anges. Reservvattentäkterna bör vara produktionsklara samt helst belägna i andra avrinningsområden än ordinarie täkter Kraven på kommunens avloppsreningsverk kommer att ställas högre i framtiden. I ett längre tidsperspektiv och med tanke på det internationella samarbetet avseende en minskning av luftföroreningarna, kan man förvänta sig en liten men sannolikt mätbar förbättring vad gäller försurningen i våra sjöar och vattendrag. Den biologiska mångfalden utgör grunden för människans överlevnad och är en viktig förutsättning för ett långsiktigt utnyttjande av naturresurserna. Människan har alltid påverkat naturen genom sin verksamhet. Detta är omöjligt att undvika eftersom vi för vår överlevnad måste bygga upp kulturer kring vår livsmiljö och utnyttja naturens resurser. Naturvård innebär att skydda värden i natur- och kulturlandskapet genom bevarande och hänsynstagande, skötsel och restaurering. Exploatering i olika former så som bebyggelse, täkter av grus och torv, jord- och skogsbrukets driftsformer kan komma att innebära ökande hot mot naturmiljön. Igenväxning, utebliven hävd, för hårt slitage från friluftsliv och nedskräpning är exempel på andra problem som kan antas öka i framtiden. Vardagslandskapet är också viktigt att värna om. Naturupplevelser i svampskogen, fri från buller och den öppna beteshagen intill badsjön, har större betydelse än vi tror för det psykiska välbefinnandet. Gränsen mellan naturvård och miljöskydd är flytande. Försurning av mark- och vatten, kvävenedfall, övergödning av vattendrag, utsläpp av gifter påverkar i högsta grad balansen

19 MULLSJÖ KOMMUN 95 mellan växter och djur. Om inte miljöproblemen i övrigt kan lösas försvåras en effektiv miljövård. Krafttag för att komma till rätta med problemen måste ske internationellt och nationellt, men även inom vissa områden lokalt. I och med denna översiktsplan går Agenda21-arbetet in i en ny fas. Även om Agenda21- arbetet skall bygga på en process underifrån har kommunen ett ansvar att leda arbetet. Ansvaret för detta ligger på miljönämnden. MÅL Naturmiljön i Mullsjö kommun skall bevaras och där så är möjligt förbättras. Vid all kommunal planering skall de ekologiska konsekvenserna beaktas. Kommunen skall verka för att naturvårdens riksintressen skyddas. Kommunen skall kartlägga vilka arter och livsmiljöer som är hotade. De värdefullaste kvarvarande ängs- och hagmarkerna skall skyddas. Kvarvarande våtmarker skall lämnas orörda Grönområden i tätorterna skall utvecklas så att gröna korridorer skapas. STRATEGIER Naturmark nära tätorterna Mullsjö och Sandhem skall skyddas och hållas tillgänglig i möjligaste mån. Medvetandet om miljöfrågor, kretsloppstänkande och ekologiskt brukande skall öka bland kommuninnevånarna. Ett program utarbetas för mätning och utvärdering av gällande miljökvalitetsnormer mot situationen i Mullsjö kommun. Målnivån skall överensstämma med eller överträffa gällande nationella mål.

20 MULLSJÖ KOMMUN 96 Blomsteräng i Ruder. Ängen är i för området antagen detaljplan avsatt som park. Dikesren i Ljunghem. När ängar och hagar försvinner ökar diken och slänter i vägområden i betydelse när det gäller att bevara biologisk mångfald. Samhällsplaneringen skall präglas av högt ekologiskt medvetande. Vimbla industriområde och udden norr om området avstädas snarast och görs på sikt om till närströvområde. Kommunen skall arbeta för bildandet av naturreservat inom områdena Ljunghems backar, Nyckelås och Baremosse. Exploatering av mark ska ske på ett sådant sätt att inte de ekologiska funktionerna hotas. Tillgängligheten till fina naturmiljöer i kommunen skall förbättras exempelvis genom information och fysiska åtgärder. Kommunal mark skall skötas så att den biologiska mångfalden gynnas. Gröna korridorer skyddas och beaktas vid nyexploatering.

21 MULLSJÖ KOMMUN 97

22 MULLSJÖ KOMMUN 98

23 MULLSJÖ KOMMUN 99

24 MULLSJÖ KOMMUN 100

25 MULLSJÖ KOMMUN 101

26 MULLSJÖ KOMMUN 102