Högskoleutbildningen. och högskolor. Allt om högskolestudier på studera.nu

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Högskoleutbildningen. och högskolor. Allt om högskolestudier på studera.nu"

Transkript

1 Högskoleutbildningen I det här faktabladet kan du läsa om skillnaden mellan ett universitet, en högskola och en så kallad enskild utbildningsanordnare. Du kan bland annat också läsa om vilka ämnen och huvudområden som finns på universitet och högskolor. Vem får erbjuda högskoleutbildning? Vem som helst som ger utbildning får kalla sig universitet eller högskola. Orden är inte juridiskt skyddade. Däremot får inte vem som helst utfärda examina på högskolenivå. Ett krav som gäller för högskoleutbildning/akademisk utbildning är att den som erbjuder utbildningen ska ha ansökt om och fått rätt av regeringen eller Högskoleverket att utfärda examen på högskolenivå. Läs mer om examina i faktabladet Läsa på högskolan. Huvudområden motsvarar ämnen Alla kurser på universitet och högskolor hör till ett ämne. Ämnena på universitet och högskolor är oftast mer specialiserade än gymnasieämnena. På gymnasiet finns till exempel ämnet samhällskunskap. På universitet och högskolor finns inte det, utan där väljer man istället att fördjupa sig till exempel i statsvetenskap, sociologi eller nationalekonomi. Ibland grupperas ämnena i kategorier. Grupperingen kan se lite olika ut i olika sammanhang. Det här är en vanlig indelning: Humaniora, till exempel arkeologi, biblioteksvetenskap, språk, filosofi, historia, konstvetenskap, filmvetenskap och religion. Konstnärliga ämnen, till exempel dans, musik, design, teater, konst, formgivning och slöjd. Medicin och vård, till exempel medicin, omvårdnad, sjukgymnastik och veterinärmedicin. Naturvetenskap, till exempel biologi, lant- och skogsbruk, kemi, matematik, ekologi, geografi, geologi och miljövetenskap. Samhällsvetenskap, till exempel beteendevetenskap (bland annat psykologi och pedagogik), journalistik, juridik, statistik, statsvetenskap, turism, nationalekonomi och företagsekonomi. 1 Teknik, till exempel arkitektur, byggteknik, bioteknik, datateknik, industriell design, informationsdesign, kemiteknik, materialteknik, medicinsk teknik och teknologi. Tvärvetenskap, till exempel arbetsvetenskap, genus vetenskap, humanekologi och medie- och kommunikationsvetenskap. (Ett tvärvetenskapligt huvudområde ligger i gränslandet mellan flera olika huvudområden.) Huvudområden Ett huvudområde är en inriktning på en generell examen. Om du till exempel har en kandidatexamen i företagsekonomi, så är företagsekonomi huvudområdet i din examen. Huvudområden kan ibland heta likadant som ett ämne. I andra fall omfattar huvudområdet flera ämnen. Högskolan eller universitetet väljer själva vad de ska kalla de huvudområden de ger examen i. Utbildningen ska hålla en viss kvalitet Studenter har rätt att få en likvärdig utbildning oberoende av var i Sverige de studerar. En likvärdig utbildning betyder inte att alla utbildningar måste se likadana ut till innehåll och upplägg, utan att de ska hålla en viss kvalitet. När det gäller kvalitetskraven är det ingen skillnad på om en utbildning ges av en högskola, ett universitet eller av en enskild utbildningsanordnare med examensrätt. För att kontrollera att universitet, högskolor och enskilda utbildningsanordnare lever upp till kraven granskar Högskoleverket kvaliteten på alla utbildningar som kan ge en examen på grundnivå (ej högskoleexamen) eller avancerad nivå. Även alla utbildningsprogram som leder till en yrkesexamen granskas. Resultaten publiceras på studera.nu, där man kan läsa om kvaliteten på olika utbildningar inom det huvudområde man är intresserad av. Uppdaterad december 2009

2 Skillnaden mellan universitet och högskolor och andra Förutom universiteten och högskolorna, finns även andra som har rätt att ge examen på högskolenivå. Sammanlagt finns det 48 universitet och högskolor som kan ge en godkänd akademisk examen i Sverige. Dessutom finns det fem utbildare som bara har rätt att ge examen inom psykoterapi. Den största formella skillnaden mellan universitet och högskolor är att ett universitet har generell rätt att hålla forskarutbildning och att utfärda doktorsexamen, medan högskolor måste ansöka om den rätten inom de olika forskningsområdena (se nedan under rubriken Forskningsområden). När man ska välja universitet eller högskola så finns det alltså flera saker att ta med i beräkningen: till exempel vilka utbildningar som erbjuds, var studieorten ligger, storleken på universitetet/högskolan och lärarkårens kompetens. Statliga universitet och högskolor Riksdagen beslutar vilka statliga universitet och högskolor som ska finnas. Statliga universitet och högskolor är myndigheter. I sitt arbete måste de följa de lagar och förordningar som gäller för alla statliga myndigheter. Enskilda utbildningsanordnare Det finns universitet och högskolor som inte är statliga utan där till exempel en stiftelse ansvarar för verksamheten. De kallas enskilda utbildningsanordnare. Exempel på enskilda utbildningsanordnare är Chalmers tekniska högskola, Handelshögskolan i Stockholm och Högskolan i Jönköping, som alla är stiftelseägda och har ett brett utbud av utbildningar inom sina områden. Andra enskilda utbildningsanordnare ger utbildning inom ett särskilt område, exempelvis Beckmans designhögskola och Örebro teologiska högskola. Även de enskilda utbildningsanordnarna måste ha rätt att utfärda examen för att få bedriva universitets- eller högskoleverksamhet. Vissa är specialiserade Vissa högskolor är specialiserade på ett visst utbildningsområde, till exempel Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm, som har utbildningar inom idrott och hälsa. Ett annat exempel är Karolinska institutet som utbildar läkare, sjuksköterskor, tandläkare och andra yrkesgrupper inom vården eller angränsande områden. Blekinge tekniska högskola och Luleå tekniska universitet har namn som för tanken till tekniska utbildningar. De har sitt ursprung inom teknikområdet men utbildar även inom en rad andra områden. Vissa institutioner, fakulteter och campus bär ibland högskolenamn så att man kan tro att de är helt fristående högskolor (se rutan Institutioner och campus inte fristående högskolor, nedan). Universitetens och högskolornas organisation Forskningsområden Universitet har rätt att utfärda doktorsexamen inom alla forskningsområden. Från och med 2010 kan högskolor ansöka till Högskoleverket om rätten till examen på forskarnivå inom ett visst område. Det är vanligt att högskolor utan rätt att utfärda doktorsexamen ändå har doktorander hos sig. De är då formellt antagna vid ett annat universitet eller en annan högskola som i sin tur får utfärda doktorsexamen. Den högskola eller det universitet doktoranden är antagen vid sköter då examinationen. Institutioner Alla universitet och större högskolor är organiserade i institutioner för olika ämnen. Institutionen leds av en prefekt. 2 Uppdaterad december 2009

3 Prefekten har hjälp av en eller flera studierektorer, som har det pedagogiska ansvaret för ett huvudområde eller ett utbildningsprogram. Mindre högskolor som utbildar bara inom ett specifikt område har oftast inga institutioner utan i stället ett kansli som sköter det administrativa arbetet. Blekinge tekniska högskola Managementhögskolan Linköpings universitet Hälsouniversitetet Tekniska högskolan (LiTH) Chalmers tekniska högskola IT-universitetet (tillsammans med Göteborgs universitet) Sveriges Bygguniversitet (tillsammans med Kungl. Tekniska högskolan, Lunds tekniska högskola och Luleå tekniska universitet) Luleå tekniska universitet Musikhögskolan i Piteå Sveriges Bygguniversitet (tillsammans med Chalmers, Kungl. Tekniska högskolan och Lunds tekniska högskola) Teaterhögskolan i Luleå Göteborgs universitet Filmhögskolan Förvaltningshögskolan Handelshögskolan Högskolan för design och konsthantverk Högskolan för fotografi Högskolan för scen och musik Idrottshögskolan IT-universitetet (tillsammans med Chalmers tekniska högskola) Konsthögskolan Valand Sahlgrenska akademin Lunds universitet Arbetsmiljöhögskolan Ekonomihögskolan (EHL) Konsthögskolan (i Malmö) Lunds tekniska högskola (LTH) Musikhögskolan (i Malmö) Socialhögskolan Sveriges bygguniversitet (tillsammans med Chalmers, Kungl. Tekniska högskolan och Luleå tekniska universitet) Teaterhögskolan Trafikflyghögskolan (TFHS) Högskolan i Borås Bibliotekshögskolan Ingenjörshögskolan Textilhögskolan Malmö högskola Tandvårdshögskolan Högskolan i Jönköping Hälsohögskolan Högskolan för lärande och kommunikation Internationella handelshögskolan Tekniska högskolan Stockholms universitet IT-universitetet i Kista (tillsammans med Kungl. Tekniska högskolan) Karlstads universitet Musikhögskolan Ingesund Kungl.Tekniska högskolan IT-universitetet i Kista (tillsammans med Stockholms universitet) Sveriges Bygguniversitet (tillsammans med Chalmers, Lunds tekniska högskola och Luleå tekniska universitet) Linnéuniversitetet (f.d. Högskolan i Kalmar och Växjö universitet) Ekonomihögskolan (en sammanslagning av Växjös Ekonomihögskolan och Kalmars Handelshögskolan BBS) Sjöfartshögskolan 3 Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Miljöhögskolan (tillsammans med Umeå universitet) Skogsmästarskolan Umeå universitet Arkitekthögskolan Designhögskolan Handelshögskolan Konsthögskolan Miljöhögskolan (tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet) Restauranghögskolan Tekniska högskolan Umeå School of Education Örebro universitet Musikhögskolan Restaurang- och hotellhögskolan Uppdaterad december 2009

4 Övriga utbildningsformer Det här faktabladet berättar kort om hela det svenska utbildningssystemet, från grundskolan till de olika utbildningsformer som finns efter gymnasiet. Den högsta beslutande instansen när det gäller utbildning är Utbildningsdepartementet. Under sig har departementet flera organ som är ansvariga för frågor som har med utbildning att göra, till exempel Skolverket och Högskoleverket. Alla barn i Sverige måste gå igenom en grundskoleutbildning. Det är den enda delen i utbildningssystemet som är obligatorisk. Som grundskoleutbildningar räknas grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan. Statlig tillsynsmyndighet är Skolverket. Många läser på gymnasial vuxenutbildning för att skaffa sig behörighet för högskolestudier. Man kan läsa in både den grundläggande behörigheten för högskoleutbildning och den särskilda behörighet som ofta krävs för en viss högskoleutbildning. Gymnasial vuxenutbildning består av kurser på olika nivåer. När en kurs är avklarad får man betyg. När man är färdig med alla kärnämneskurser och med andra kurser om minst gymnasiepoäng, så har man rätt att få ett slutbetyg. Om man redan har ett slutbetyg, eller om man inte uppfyller kraven för att få ett sådant, får man ett samlat betygsdokument. Skolverket är tillsynsmyndighet för komvux. Gymnasieskolan Folkhögskola Alla ungdomar i Sverige som har avslutat grundskolan har rätt till en treårig gymnasieutbildning. Gymnasieutbildningen ger grundläggande kunskaper för vidare studier och för ett framtida yrkes- och samhällsliv och vänder sig till ungdomar som är 16 till 20 år. Vill man ha gymnasiekompetens senare i livet, så läser man gymnasial vuxenutbildning. Till gymnasieutbildningen räknas gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. För att få slutbetyg på ett nationellt eller specialutformat program ska eleven ha fått betyg på alla kurser och på det projektarbete som ingår i elevens studieväg. För att få slutbetyg på ett individuellt program ska eleven ha fullföljt sin individuella studieplan. Statlig tillsynsmyndighet är Skolverket. Folkhögskoleutbildning är en frivillig skolform vid sidan av det offentliga skolväsendet. Den ges i form av allmänna och särskilda kurser. De allmänna kurserna finns på alla folkhögskolor och vänder sig till den som saknar en fullständig grundskoleeller gymnasieutbildning. Det är alltså ett alternativ till att läsa på komvux om man till exempel vill skaffa sig behörighet för högskolestudier. De särskilda kurserna har en stor bredd och kan vara inriktade mot till exempel konst, musik, medier, idrott eller något annat. Den som har läst en allmän kurs får ett så kallat studieomdöme. Den som har läst en särskild kurs får i stället ett utbildningsbevis eller kursintyg. Det finns 150 folkhögskolor i Sverige. Folkhögskolorna är oberoende och bestämmer över sig själva, men eftersom de har bidrag från staten har Folkbildningsrådet överinseende över verksamheten. Information om folkhögskolorna ges av Folkhögskolornas informationstjänst (FIN), som är en del av Folkbildningsrådet. Grundskoleutbildning Gymnasial vuxenutbildning Den gymnasiala vuxenutbildningen är till för att ge vuxna kunskaper som motsvarar gymnasieskolan. Man läser på den kommunala vuxenutbildningen, komvux, som finns i alla kommuner. 1 Uppdaterad december 2009

5 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskoleutbildning (Yh-utbildning) är en ny eftergymnasial utbildningsform. Yh-utbildningar kombinerar studier och praktik och kan anordnas av t.ex. kommuner och landsting, högskolor och privata företag. Utbildningarna erbjuds inom branscher där det finns ett uttalat behov av välutbildad arbetskraft. Innehåll och inriktning på utbildningarna varierar beroende på arbetsmarknadens behov över tid. Efter genomförd Yh-utbildning kan man få antingen en yrkeshögskoleexamen (minst ett års studier eller en kvalificerad yrkeshögskoleexamen (minst två års studier). En veckas studier ger 5 Yh-poäng, vilket innebär att ett års heltidsstudier omfattar 200 Yh-poäng. Yh-poäng är inte samma sak som högskolepoäng. Varje utbildningsanordnare måste ha tillstånd från Myndigheten för yrkeshögskolan, som även granskar utbildningarnas kvalitet och bedömer arbetsmarknadens behov av utbildning. Kursernas omfattning beskrivs i poäng, men KY-poäng är inte samma sak som högskolepoäng. Myndigheten för yrkeshögskolan är tillsynsmyndighet. Påbyggnadsutbildning Den 31 december 2009 upphörde påbyggnadsutbildningarna som genomfördes inom ramen för komvux i samverkan med företag och organisationer. Liknande utbildningar kommer i stället att genomföras som Yh-utbildningar. Kompletterande utbildningar Kompletterande utbildning är en utbildningsform vid sidan av det offentliga utbildningssystemet, men som staten stöder. De kan vara från 200 timmar upp till tre år långa. Utbildningarna är ett komplement till gymnasial utbildning genom att de koncentrerar sig på ett ämnes- eller yrkesområde. Det finns cirka 150 utbildningsanordnare som erbjuder utbildningar inom vitt skilda områden, allt från konst, mode och design, till flyg, hantverk och frisk- och hudvård. Anordnarna är aldrig kommuner eller landsting. Kvalificerad yrkesutbildning Kvalificerad yrkesutbildning (KY-utbildning) är tillsammans med Yh-utbildning den eftergymnasiala utbildningsform som mest liknar högskoleutbildning. KY-utbildning leder till ett visst yrke. Utbildningen bedrivs i nära samarbete mellan arbetsgivare och gymnasieskola, gymnasial vuxenutbildning, högskola eller utbildningsföretag. Efter genomförd KY-utbildning får man en kvalificerad yrkesexamen. 2 Uppdaterad december 2009

6 Behörighet Det här faktabladet berättar vad du måste ha för kunskaper för att få läsa på universitet och högskola och vad du kan göra för att komplettera. Grundläggande behörighet krävs för alla högskoleutbildningar. Särskild behörighet är ytterligare krav som behövs för många utbildningar. För att få börja studera på universitet eller högskola måste du ha vissa förkunskaper. Dessa krav på förkunskap kalllas för behörighetskrav. Det finns krav för grundläggande behörighet och krav för särskild behörighet. Grundläggande behörighet krävs för all utbildning på universitet eller högskola. Utöver den grundläggande behörigheten kräver många utbildningar ytterligare förkunskaper. De kraven kallas särskild behörighet. Att du uppfyller behörighetskraven innebär inte automatiskt att du blir antagen, eftersom det kan finnas fler behöriga sökande än det finns utbildningsplatser. Processen när man bestämmer vilka av de behöriga sökande som ska få komma in på utbildningen kallas urval. Grundläggande behörighet Nedan beskrivs vad som krävs för att få grundläggande behörighet för högskolestudier från olika skolformer. Uppfyller du inte dessa krav har du ändå möjlighet att styrka din behörighet, se avsnittet Reell kompetens nedan. Gymnasieskolan Alla nationella gymnasieprogram kan ge grundläggande behörighet. Även ett specialutformat program kan ge grundläggande behörighet. För att uppfylla kraven för grundläggande behörighet måste du ha ett slutbetyg från fullständigt nationellt eller specialutformat program. Du ska ha lägst betyget Godkänt i minst gymnasiepoäng. Du måste ha Godkänt i kärnämneskurserna i svenska (eller svenska som andraspråk), engelska och matematik. Ett reducerat program (slutbetyg) utfärdat efter den 1 januari 2010 ger inte grundläggande behörighet. Ett sådant betyg måste kompletteras för att ge behörighet. Närmare upplysningar kan du få via ett universitet eller en högskola. 1 Gymnasial vuxenutbildning (t.ex. komvux) Gymnasial vuxenutbildning kan ge grundläggande behörighet om du har ett slutbetyg och lägst betyget Godkänt på kurser som omfattar minst gymnasiepoäng. Du måste ha Godkänt i kärnämneskurserna i svenska (eller svenska som andraspråk), engelska och matematik. Äldre svensk utbildning Utbildning före 2010 Om du före 1 januari 2010 uppfyller de krav för grundläggande behörighet som gällde då kommer du att göra det även i fortsättningen enligt övergångsregler. Utbildning före 1996 Avgångsbetyg från en fullständig minst tvåårig linje eller tvåårig specialkurs från gymnasieskolan kan ge grundläggande behörighet. Även avgångsbetyg från komvux kan ge grundläggande behörighet. Du måste också ha kunskaper i svenska och engelska, motsvarande minst två årskurser på någon linje i gymnasieskolan eller etapp 2 på komvux. Kunskaperna kan också styrkas med Svenska B (eller Svenska som andraspråk B) och Engelska A med lägst betyget Godkänt. Om du gått ut svenskt gymnasium kan du ha läst en kursutformad gymnasieutbildning, men fått betyg enligt betygsskalan 1 5. Du har då grundläggande behörighet om du har slutbetyg med en fullständig eller utökad studiekurs. Uppdaterad december 2009

7 Ett fåtal äldre utbildningar ger inte längre grundläggande behörighet och placering i betygsurvalet. Om du har en sådan utbildning och kan styrka att du har grundläggande behörighet i svenska och engelska kan du beviljas undantag (se nedan, avsnittet Undantag). Om du har frågor om äldre utbildningar kan du ställa dem till Verket för högskoleservice (VHS). Kontaktinformation finns på studera.nu. Folkhögskola Grundläggande behörighet från folkhögskola har du om du har intyg om grundläggande behörighet samt styrkt behörighet i Svenska/Svenska som andraspråk A och B, Engelska A, Samhällskunskap A, Religionskunskap A, Matematik A och Naturkunskap A. Att få grundläggande behörighet från folkhögskola tar mellan ett och tre år, beroende på hur mycket du läst i gymnasieskolan eller gymnasiala vuxenutbildningen. Folkhögskoleutbildning som avslutats före 1 juli 1998 och styrks med intyg om allmän behörighet uppfyller också kraven på grundläggande behörighet. Utländsk utbildning Du är behörig till högskolestudier i Sverige om du är det i ditt hemland, men du måste också ha vissa kunskaper i svenska och engelska. Förkunskaper i svenska För grundläggande behörighet måste du antingen ha lägst betyget Godkänt i svenska kurs B, alternativt svenska som andraspråk kurs B, på komvux eller mot svarande, eller ha fått godkänt resultat på Test i svenska för universitetsoch högskolestudier (TISUS) el ler preparandutbildning vid någon högskola med godkänt resultat på avslutande test, eller ha en avslutad gymnasieutbildning med danska, norska eller isländska som modersmål (har du gymnasieutbild ning från Finland måste du ha haft svenska som ämne i finskt gymnasium eller motsvarande finsk skolform under tre år eller mer), eller visa att du har tillägnat dig kunskaper i svenska som motsvarar den för sta punkten på något annat sätt. 2 Alltså räcker det inte att ha svenska som modersmål för grundläggande behörighet i svenska. Förkunskaper i engelska För grundläggande behörighet måste du antingen ha lägst betyget Godkänt i Engelska A eller motsvarande kunskaper ha betyg i engelska från komvux etapp 2, eller ha resultat från ett av de test som universiteten och hög skolorna godtar. Från TOEFL-provet krävs lägst 173 po äng. Från Cambridge First Certificate in English krävs lägst betyget B. Särskild behörighet Till många utbildningar krävs mer än den grundläggande behörigheten. Dessa krav kallas särskild behörighet. Det handlar oftast om krav på betyg i vissa kurser på gymnasienivå, krav på arbetslivserfarenhet eller krav på tidigare högskoleutbildning. Områdesbehörigheter Den särskilda behörigheten är organiserad i områdesbehörigheter. Områdesbehörigheten innehåller både de kurser som krävs för behörighet och kurser som kan öka ditt meritvärde. Läs mer om meritkurser i faktabladet Anmälan och urval. Du hittar alla områdesbehörigheter på studera.nu. Vilken områdesbehörighet en viss utbildning kräver kan du se på universitetens och högskolornas webbplatser eller i deras kataloger. Informationen finns även i VHS anmälningskatalog. Du måste ha lägst betyget Godkänt (eller 3 enligt tidigare betygsskala) i de ämnen som krävs för särskild behörighet. Om du har meriter från det gamla etappsystemet på komvux eller linjegymnasiet, så kan du använda en översättningsnyckel på Högskoleverkets webbplats (Högskoleverkets författningssamling 2007:8, Avd. B) för att se vilka gymnasiekurser meriterna motsvarar. Chalmers tekniska högskola, Ersta Sköndal högskola, Röda korsets högskola, Sophiahemmet högskola, Högskolan i Jönköping samt Handelshögskolan i Stockholm beslutar själva om villkoren för särskild behörighet. Därför kan Uppdaterad december 2009

8 delvis andra regler gälla. Kontakta respektive högskola för mer information. Högre eller lägre krav kontrollera alltid noga vad som gäller Universitet och högskolor kan själva besluta om lägre krav än de som finns inom områdesbehörigheterna. De kan även få tillstånd av Högskoleverket att höja kraven för en utbildning. Kontrollera därför noga vad som gäller med universitetet eller högskolan som ger utbildningen. Särskild behörighet från andra meriter Behörighetskraven kan uppfyllas på annat sätt än genom gymnasiekurser, gymnasial vuxenutbildning eller intyg om särskild behörighet från folkhögskola. Till exempel kan högskoleutbildning och utländsk utbildning ge särskild behörighet. VHS bedömer vilken nivå utländska gymnasiestudier motsvaras av i det svenska systemet. Uppgifter om motsvarande kunskaper måste dokumenteras. Att styrka arbetslivserfarenhet För det mesta behöver du inte visa på arbetslivserfarenhet när du anmäler dig till en utbildning. Till vissa utbildningar kan du dock behöva styrka arbetslivserfarenhet för att räknas som behörig. Det kan också användas vid meritvärdering och urval. Som arbetslivserfarenhet räknas en eller flera anställningar från och med det år du fyller 16 år. All arbetslivserfarenhet räknas oavsett längd, och du kan ha förvärvat den antingen i Sverige eller utomlands. Från gymnasietiden får du endast räkna arbete under sommarloven. Du ska ha arbetat minst halvtid för att din arbetslivserfarenhet ska kunna tillgodoräknas. Normal arbetstid för heltidsarbete är 38 timmar/vecka. Kravet på minst halvtid kan uppfyllas genom flera olika arbeten samtidigt. Arbetstiden under perioden ska då sammanlagt uppgå till minst halvtid, det vill säga 19 timmar/vecka. Arbetslivserfarenhet kan styrkas på flera olika sätt. Vilka intyg du ska skicka in beror på om du har haft en anställning eller om du har förvärvat din arbetslivserfarenhet på annat sätt. 3 För att ett intyg ska godtas och registreras ska följande villkor vara uppfyllda. Intyget ska vara daterat tidigast den dag anställningen upphörde. Undantag gäller för pågående anställning. Då ska intyg för höstens antagning vara daterade tidigast i januari för att tillgodoräknas till den 30 juni och för vårens antagning i juli för att tillgodoräknas till den 31 december. Omfattningen av arbetet ska framgå, det vill säga det ska stå om du har arbetat heltid, halvtid eller varit timanställd. Det ska framgå under vilken period du har arbetat. Anställningsbevis kan inte användas för att styrka arbetslivserfarenhet. Som arbetslivserfarenhet räknas också: Arbete i eget företag. Det dokumenteras med intyg från företagarförening eller revisor. På intyget måste omfattningen av arbetet framgå. Praktik under anställningsförhållanden, som ALU eller API. Praktik under gymnasietiden räknas däremot inte. Vård av barn fram till den dagen barnet fyller 10 år. Bifoga personbevis för dig och barnet. Vård av annan anhörig. Det ska styrkas genom intyg från läkare, distriktssköterska, kommunalnämnd eller liknade. Av intyget ska framgå personens behov av vård samt omfattningen av arbetet. Värnpliktstjänstgöring eller civil grundutbildning. Det ska styrkas med en kopia av ditt militära eller civila betyg. Uppdaterad december 2009

9 Reell kompetens Universitetet eller högskolan kan räkna dig som behörig trots att du inte uppfyller de formella behörighetskraven, genom reglerna för reell kompetens. För ett sådant beslut krävs att de ska anse att du på grund av någon omständighet ändå har förmåga att genomföra utbildningen. Enligt rekommendation från Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) ska du om du åberopar reell kompetens anses uppfylla kraven för grundläggande behörighet om du kan styrka följande: Godkänt betyg i Svenska/Svenska som andraspråk A och B Engelska A Matematik A Samhällskunskap A Tre års arbetslivserfarenhet efter 19 års ålder Om du däremot helt eller delvis visar upp andra kompetenser för att genom reell kompetens styrka din grundläggande behörighet görs en individuell prövning vid högskolan du söker till. Sådan reell kompetens kan exempelvis vara: kunskaper och erfarenheter från arbetslivet utländsk utbildning personalutbildning och/eller annan kursverksamhet praktisk erfarenhet, eller språkkunskaper från utlandsvistelser. 4 SUHF rekommenderar även följande: Om en högskola har bedömt att du utifrån din reella kompetens har den grundläggande behörighet som krävs för högskoleutbildning, ska den bedömningen gälla för all högskoleutbildning i Sverige. Om en högskola har bedömt att du utifrån din reella kompetens har den särskilda behörighet som krävs för en viss utbildning vid en viss högskola, ska denna bedömning normalt godtas av andra högskolor för behörighet till ut bildning med likartat innehåll. Om möjligt ska högskolan ge förhandsbesked om bedöm ningen. Detta är dock endast rekommendationer. Universitet och högskolor är inte bundna i lag att följa varandras bedömningar eller att ge förhandsbesked. För att få veta om du kan få dina meriter betraktade som reell kompetens, så måste du kontakta det universitet eller den högskola som anordnar utbildningen du vill söka till. I VHS programkatalog finns också information om reell kompetens från varje universitet och högskola. Reell kompetens utgör en egen behörighetsgrund parallell till den formella behörigheten och ska inte förväxlas med undantag (se nedan). Undantag Om du varken uppfyller de formella behörighetskraven eller bedöms ha reell kompetens kan undantag medges, om det finns särskilda skäl för det. Undantag från ett eller flera behörighetskrav prövas av respektive högskola i samband med antagningen. Du måste själv ansöka om undantag. Undantag beviljas ytterst sällan. Om du blir beviljad undantag så innebär det att du befrias från ett eller flera behörighetsvillkor för en specifik utbildning vid ett specifikt tillfälle. Uppdaterad december 2009

10 5 Uppdaterad december 2009

11 Anmälan och urval Det här faktabladet handlar om anmälan och urval till utbildningar som vänder sig till nybörjare. Här får du reda på hur du anmäler dig till universitet och högskola, med antingen blanketter eller med webbanmälan på studera. nu. Du får också veta hur det går till när man bestämmer vilka av de sökande som får komma in på en utbildning Antagningen till universitet och högskolor sköts i samarbete mellan universitet och högskolor och Verket för högskoleservice (VHS). Anmälan till både kurser och program görs på Högskoleverkets portal studera.nu. Utbudet av kurser och program presenteras på studera. nu samt på respektive universitets och högskolas webbplats och i deras kurskataloger. Kurskataloger beställs från respektive universitet eller högskola. VHS programkatalog kan beställas på telefon Den finns också som pdf på studera.nu. Webbanmälan På studera.nu finns information om det mesta som rör högskolestudier. Bland annat finns en sökmotor Hitta utbild ning som ger en överblick över utbudet på svenska univer sitet och högskolor. Du kan också anmäla dig till de flesta utbildningarna via webbplatsen. Webbanmälan öppnar ungefär en månad före sista anmäl ningsdag. Om du gör en webbanmälan får du en påminnelse via epost när du ska gå in på Dina sidor på studera.nu och kontrollera uppgifterna som registrerats i ditt namn och läsa ditt antagningsbesked. Du får alltså inga pappersutskick. Tre steg till webbanmälan En webbanmälan görs i tre steg: 1. Börja med att skapa ett användarkonto och välja ett lö senord. Ditt personnummer blir ditt användarnamn. 2. Sök fram utbildningarna du vill anmäla dig till med Hitta utbildning. Utbildningarna du valt lägger du i korgen med hjälp av lägg till-knapparna i träfflistan. 3. Fullfölj din anmälan genom att prioritera utbildningarna. De utbildningar du helst vill läsa ska ligga överst. Komplet tera genom att omgående skicka dina meriter till Antagningen, Strömsund. 1 Skyddade personuppgifter Om du har skyddade personuppgifter ska du inte använda webbanmälan. Du ska istället göra en pappersanmälan. Använd den blankett som du kan beställa på tfn Kontrolluppgifter och antagningsbesked skickas till den adress du har angett i din anmälan. Uppdaterad december 2009

12 Logga in via studentportal Om du redan är student kan du logga in på studera.nu via ditt universitets eller din högskolas studentportal. Lösenord När du skapar ett konto får du själv välja ett lösenord. Om du glömmer bort det så kan du beställa ett nytt med hjälp av en länk vid inloggningsformuläret. Pin-kod = engångskod När du har skapat ett konto med personnummer kommer du att få en pin-kod skickad till din folkbokföringsadress. pin-koden är en säkerhetsåtgärd för att inte någon ska kunna skapa ett användarkonto i någon annans namn för att se deras personuppgifter. Pin-koden använder du bara en gång för att bekräfta att det verkligen är du som har skapat ditt konto. Observera att du inte behöver vänta på din pin-kod för att göra en anmälan. Om du inte har svenskt personnummer behöver du ingen pin-kod, men du kan heller inte se dina meriter eller följa din anmälan. Du kan dock fortfarande svara på antagningsbeskedet. Efter sista anmälningsdagen Efter sista anmälningsdagen kan du inte längre ändra prioritetsordningen på utbildningarna du har anmält dig till. Det enda du kan göra är att stryka utbildningar. Det kan fortfarande gå att anmäla sig till vissa utbildningar, fast sista anmälningsdagen har passerat. Utbildningar som fortfarande har en Lägg till-knapp är öppna för sen anmälan. Sena anmälningar behandlas i mån av tid och om det finns plats på utbildningen. Kontrolluppgifter och antagningsbesked När du har anmält dig får du efter en tid en påminnelse via e-post när det är dags att gå in på Dina sidor på studera.nu för att granska de uppgifter som registrerats i ditt namn. Du får veta om din anmälan måste kompletteras och när du senast måste skicka in handlingarna. Du får även en påminnelse via e-post när det är dags att läsa ditt antagningsbesked på Dina sidor. Du får besked om du är antagen, reservplacerad eller struken efter det första urvalet. Om du har blivit antagen eller reservplacerad måste 2 du svara på det första antagningsbeskedet för att behålla din plats. Du får två antagningsbesked. I det första kan du tacka ja som antagen till högst 45 högskolepoäng och som reserv till högst 165 högskolepoäng. Om du inte har blivit antagen till någon utbildning så får du tacka ja som reserv till högst 210 högskolepoäng. Det andra antagningsbeskedet visar vad du har blivit slutligt antagen till utifrån hur du prioriterade när du tackade ja i det första antagningsbeskedet. Urval Antagningsprocessen Det finns ofta färre platser på en utbildning är antalet behöriga sökande. Då måste man välja vilka av de sökande som får börja på utbildningen. Den processen kallas urval. De sökande som är behöriga till utbildningen rangordnas i så kallade urvalsgrupper. I varje urvalsgrupp sorteras de sökande efter någon eller några meriter, som till exempel betyg eller högskoleprovsresultat. Om du har flera olika meriter, så kan du konkurrera i flera urvalsgrupper samtidigt. Då har du större chanser att komma in. Varje urvalsgrupp har ett visst antal platser på utbildningen knutna till sig. Universitetet och högskolan avgör den exakta fördelningen av platser mellan urvalsgrupperna, men normalt gäller följande. Minst en tredjedel av platserna på varje utbildning ska tillsättas från betygsgruppen. Minst en tred jedel ska tillsättas från urvalsgruppen för högskoleprovet. Högst en tredjedel av platserna har högskolan möjlighet att själv bestämma urvalet till. På vissa utbildningar kan fördelningen se annorlunda ut. Exakt hur platserna fördelas kan du se i informationen om utbildningen under Hitta utbildning på studera.nu. Det står också i universitetens och högskolornas kurskataloger, på deras webbplatser samt i VHS:s programkatalog. Urvalsprocessen sker i två steg. I urval 1 placeras du i en eller flera urvalsgrupper. Om du antas till en utbildning, stryks du från de alternativ du har prioriterat lägre, men du får stå kvar i reservkö till dem som du har prioriterat högre. Efter urval 1 får du antagningsbesked 1. Uppdaterad december 2009

13 I urval 2 prövas du i enlighet med hur du har svarat på det första antagningsbeskedet. Om du antas till en utbildning i det andra urvalet, stryks du från alla lägre prioriterade alternativ, även om du antogs till något av dem i det första urvalet. Efter urval 2 får du antagningsbesked 2. Betygsurval Betygsurvalet består av fyra grupper. Platserna fördelas i proportion till antalet behöriga sökande i respektive urvalsgrupp. I Grupp 1 konkurrerar du om du har betyg från svensk gymnasial utbildning eller från några utländska gymnasiala utbildningar: slutbetyg från gymnasieskolan slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning som berättigar till urvalsplacering (betygsskala: bokstäver IG MVG) avgångsbetyg från gymnasieskolans linjer eller motsva rande avgångsbetyg från gymnasieskolans program 1995 och 1996, så kallade mellanårsprogram (betygsskala: 1 5) avgångsbetyg från gymnasial vuxenutbildning med enbart sifferbetyg eller både siffer- och bokstavsbetyg samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning som berättigar till urvalsplacering med enbart sifferbetyg eller både siffer- och bokstavsbetyg betyg från Europaskolan (European Baccalaureate), betyg från utbildning som leder till international baccalaureate (IB), betyg från åländsk gymnasieutbildning samt betyg från Lycée International, St Germain-enLaye, den svenska sektionen. I Grupp 2 konkurrerar du om du har kompletterat dina betyg, oavsett om det handlar om att du har läst upp dina betyg (konkurrenskomplettering gäller även meritpoängskomplettering) eller om du har läst kurser du behöver för behörighet (behörighetskomplettering). Detta gäller även om du har betyg från Europaskolan (European Baccalaureate), betyg från utbildning som leder till international baccalaureate (IB), betyg från åländsk gymnasieutbildning samt betyg från Lycée International, St. Germain-en-Laye, den svenska sektionen. 3 Grupp 2 har betydligt färre platser än den direktgrupp du hamnar i om du inte har kompletterat. Observera att du kan vara med i både grupp 1 och grupp 2. I grupp 1 med det ursprungliga meritvärdet och i grupp 2 med det kompletterade meritvärdet. Har du behörighetskompletterat och alltså endast är behörig via en komplettering deltar du endast i betygsurvalet i grupp 2. I Grupp 3 konkurrerar du om du har avslutad utländsk eller internationell gymnasieutbildning, till exempel Internationell Baccalaureate (betygen värderas utifrån Högskoleverkets föreskrifter). I Grupp 4 konkurrerar den som har en avslutad folkhögskoleutbildning med intyg om grundläggande eller allmän behörighet och studieomdöme. Vid urvalet ges ditt studieomdöme ett siffervärde; 1, 2, 3 eller 4. Kompletterade betyg Om du är behörig till en utbildning men vill höja dina betyg, så kan det ibland gå att konkurrenskomplettera, antingen genom prövning (att du tenterar upp dina betyg) eller genom att du på gymnasial vuxenutbildning läser om en kurs som du redan har blivit godkänd i. Om du får ett nytt betyg som är högre än det gamla så räknas det nya betyget i stället för det gamla. Det kallas utbyteskomplettering. Det är inte säkert att du får läsa om en kurs du som du redan har blivit godkänd i det beror på sökandetryck och på prioriteringarna på den gymnasiala vuxenutbildningen. Om du inte är behörig kan du behörighetskomplettera inom den gymnasiala vuxenutbildningen, folkhögskolan eller högskolan (basårsutbildning). Tänk på att om du kompletterar dina betyg ger det konsekvenser för ditt meritvärde och i urvalsprocessen, se faktarutan här nedan. Komplettering om du har utländska betyg Kompletteringsmöjligheterna ser något annorlunda ut för sökande med utländska betyg än för svenska betyg. Hur möjligheterna för dig med betyg från Europaskolan (European Baccalaureate), betyg från utbildning som leder till international baccalaureate (IB), betyg från åländsk gymnasieutbildning samt betyg från Lycée International, St Ger- Uppdaterad december 2009

14 main-en-laye, den svenska sektionen kommer att beslutas i början av februari För övriga sökande med utländska betyg räknas ett meritvärde i två steg ut enligt HSVFS 2009:1. Meritpoäng och meritkurser Alla betyg räknas om till ett jämförelsetal som kan bli högst 20,00. På studera.nu kan du få hjälp att räkna ut ditt jämförelsetal. Om du fått ditt gymnasiebetyg utfärdat år 2003 eller senare kan du utöver detta få extra meritpoäng att lägga till ditt jämförelsetal. Du kan få maximalt 2,5 meritpoäng genom att få lägst betyget godkänt i olika kombinationer av kurserna nedan. För dig med betyg från betyg från Europaskolan (European Baccalaureate), betyg från utbildning som leder till international baccalaureate (IB), betyg från åländsk gymnasieutbildning samt betyg från Lycée International, St. Germain-en-Laye, den svenska sektionen, föreskriver Högskoleverket om hur man får tillgodoräkna sig meritpoäng. Dessa bestämmelser beslutas emellertid först i början av februari Moderna språk (utom engelska) Steg 3 i ett språk ger 0,5 meritpoäng och steg 4 ger ytterligare 0,5 meritpoäng. Om steg 3 krävs för behörighet kommer steg 4 att ge 1,0 meritpoäng. Om du har kvalificerat dig för 1,0 meritpoäng enligt ovan, kan du få 0,5 meritpoäng för steg 5 i samma språk eller 0,5 4 meritpoäng för lägst steg 2 i ett annat modernt språk. Du kan alltså inte få poäng för både steg 5 och steg 2. För meritkurser i moderna språk kan du få sammanlagt 1,5 meritpoäng. 2. Engelska Engelska B ger 0,5 meritpoäng. Engelska C ger ytterligare 0,5 meritpoäng. Om Engelska B krävs för behörighet ges inte meritpoäng för Engelska B, men 0,5 poäng för Engelska C. 3. Matematik Om matematik är ett krav för särskild behörighet ger en kurs på nivån över den behörighetsgivande kursen 0,5 meritpoäng. En kurs två nivåer över den behörighetsgivande ger ytterligare 0,5 meritpoäng. Om matematik inte är ett krav för särskild behörighet ger kurs B och C vardera 0,5 poäng. Om Matematik D är behörighetsgivande är det bara Matematik E som ger meritpoäng. Om Matematik E är behörighetsgivande kan man inte få någon meritpoäng i matematik. Du kan få maximalt 1,0 poäng i matematik. Matematik diskret och Matematik breddning ger inte meritpoäng. 4. Områdeskurser Områdeskurser är kurser som anses vara relevanta för en utbildning, men som inte hör till den särskilda behörigheten. För att veta vilka kurser som är områdeskurser för en viss utbildning, måste du veta vilken områdesbehörighet som används för utbildningen. En områdeskurs som omfattar 100 poäng ger 0,5 meritpoäng och en kurs på 50 poäng ger 0,25 poäng. Du får tillgodoräkna dig meritpoäng för högst två 50-poängs områdeskurser. Det är möjligt att få tillgodoräkna sig två breddningskurser i samma ämne. Områdeskurser ger maximalt 1,0 meritpoäng. Observera att områdeskurserna ger meritpoäng bara när du söker en utbildning som använder den aktuella områdesbehörigheten. Läs mer om områdeskurser i faktabladet Behörighet. Uppdaterad december 2009

15 Högskoleprovet För att delta i provurvalet måste du ha ett resultat från högskoleprovet, högst fem år gammalt och med minst resultatet 0,1. Dessutom måste du uppfylla kraven för grundläggande och särskild behörighet. Urvalsgruppen för högskoleprovet kallas HP. Akademiska poäng På vissa kurser sker urvalet efter antalet högskolepoäng. Det är vanligt vid antagningen till fortsättningskurser. Alternativt urval Det finns även andra sätt att göra urval. Högskolorna kan själva besluta om egna grunder för urval för en tredjedel av nybörjarplatserna. Vill man att fler än en tredjedel av platserna ska kunna tillsättas på det sättet kan man ansöka om tillstånd för det hos Högskoleverket. De konstnärliga utbildningarna använder ofta inträdesprov eller arbetsprov till samtliga platser. Det finns också utbildningar som använder till exempel intervjuer eller personliga brev i urvalet. Andra urvalsmetoder kan vara arbetslivserfarenhet eller en kombination av till exempel betyg och högskoleprov. Högskoleprovet Högskoleprovet är ett prov som mäter kunskaper och färdigheter som är viktiga för högskolestudier. Du kan inte bli behörig till högskolan genom att göra högskoleprovet. Däremot kan provet öka dina chanser att komma in. Du som 5 har gjort provet är med och konkurrerar i urvalsgruppen för högskoleprovsresultat. Dessutom kan du delta i betygsurval och andra urval om det är aktuellt. Ett bra resultat på provet kan alltså bara öka möjligheten att bli antagen. Provet kan aldrig försämra dina chanser, hur dåligt resultat du än får. Det finns ingen åldersgräns och man behöver inte vara svensk medborgare för att få göra provet. Däremot är det nödvändigt med goda kunskaper i svenska språket för att få ett bra resultat. Provet går också att göra på vissa platser i andra länder i Europa. Du anmäler dig via internet på studera.nu. Skriva provet Provet äger rum två gånger per år och alltid på en lördag. Anmälningsavgiften är 350 kronor. Provdagen börjar kl och slutar omkring kl Den effektiva provtiden är 4 timmar och 10 minuter. Under dagen får du lunchrast och kortare raster mellan vissa av delproven. Provet består av fem delprov: DTK (20 uppgifter/50 minuter) prövar din förmåga att hämta och tolka information ur diagram, tabeller och kartor. NOG (22 uppgifter/50 minuter) testar din förmåga att hantera matematiska och logiska problem. ELF (20 uppgifter/35 minuter) prövar din förmåga att läsa och förstå engelsk text. ORD (40 uppgifter/15 minuter) prövar din förmåga att förstå ord och begrepp. LÄS (20 uppgifter/50 minuter) prövar din förmåga att förstå innehållet i svenska texter. Ordningen på delproven varierar från ett provtillfälle till ett annat. Vilken ordning de kommer i får du inte reda på förrän vid provtillfället. Ett av delproven skriver du två gånger, fast med olika uppgifter. Det extra delprovet används för att pröva ut nya uppgifter till kommande högskoleprov. Resultatet från det delprovet räknas inte till ditt resultat. När du skriver får du inte veta vilket av delproven som är det riktiga. Det finns anpassade prov för synskadade. Om du har intyg på dyslexi kan du få förlängd provtid. Uppdaterad december 2009

16 Provresultatet Ditt resultat förs automatiskt över till Verket för högskoleservice (VHS) och till universitet och högskolor (men inte till Polishögskolan det är egentligen inte en högskola). Resultatet är giltigt i fem år. Du får skriva provet flera gånger om du vill. Har du flera giltiga provresultat så räknas bara det bästa. Hur höga betyg krävs för att komma in? Hur höga antagningspoängen är för ett visst program eller en viss kurs går inte säga i förväg. Det beror på vad de som söker har för jämförelsetal eller högskoleprovspoäng, hur många som söker och hur många platser det finns. Kom ihåg att urvalsprocessen sker i två steg du har fortfarande chans att komma in även om du inte kommer in i första urvalet. På många kurser och program är antalet platser fler än antalet behöriga sökande. Då kommer alla behöriga sökande in. En fingervisning om vad som krävs kan du få genom att titta på lägsta antagningspoäng vid senaste antagningen. Statistik över detta hittar du på studera.nu. Ofta har universitet och högskolor också lagt ut den informationen på sina webbplatser. Uppgifterna om lägsta antagningspoäng från tidigare terminer kommer inför antagningen till höstterminen 2010 inte att ge samma förhandsuppfattning som tidigare. Det beror på att reglerna för urval har förändrats och att meritpoäng har införts. Att skjuta upp studiestarten Du kan få skjuta upp studiestarten begära anstånd om det sker på grund av omständigheter du själv inte kan påverka. Omständigheterna ska i regel ha uppkommit efter det att du anmälde dig till utbildningen. Om du vill skjuta upp studiestarten ska du så fort som möjligt skicka en ansökan om anstånd till det universitet eller den högskola där du har blivit antagen. Du måste skicka med intyg som styrker dina skäl. Beslut om anstånd fattas av universitetet eller högskolan som du ska läsa på. Värnplikt och civilplikt Anstånd på grund av värnplikt eller civilplikt ansöker du om hos universitetet eller högskolan i samband med att du anmäler sig till en utbildning. Tacka ja till erbjuden plats som vanligt, senast sista svarsdag. Det kommer inte att framgå av ditt antagningsbesked att du fått anstånd. Anståndsbesked skickas separat under andra halvan av augusti. Spara beskedet och skicka in det i samband med anmälan när du vill ta din plats i anspråk. Anståndet är giltigt till första utbildningsstart efter det datum du rycker ut. Om du vill göra avbrott i studierna för att göra värnplikt ska du inte ansöka om anstånd. Istället ska du begära studieuppehåll med platsgaranti av universitetet eller högskolan där du studerar. Tjänstledigt för studier Om du är anställd har du laglig rätt att få tjänstledigt för studier. Du måste ha varit anställd minst sex månader i följd eller sammanlagt tolv månader under de senaste två åren. Du måste begära tjänstledigt i god tid före studiestarten eftersom arbetsgivaren har rätt att skjuta upp tjänstledigheten i sex månader. Byta utbildning 6 Efter att du har börjat på en utbildning kan det hända att du upptäcker att du inte trivs med den. Det bästa kan då vara att tala med en studievägledare vid den centrala studievägledningen på ditt universitet eller din högskola. Studievägledarna där har en överblick över den egna högskolans Uppdaterad december 2009

17 utbildningsutbud, men vet också hur man tar reda på vilka utbildningar som finns på andra högskolor och universitet. Om du vill fortsätta på samma inriktning, men byta högskola, så måste du kontakta det universitet eller den högskola du vill byta till. Det är de som bestämmer vad du kan tillgodoräkna dig av tidigare studier. Det brukar gå bra att byta om den kurs du läser på har ungefär samma upplägg som det du vill byta till. Det måste förstås också finnas lediga platser annars måste du vänta med att söka in till nästa termin 7 Uppdaterad december 2009

18 Läsa på högskolan Här får du veta hur det går till att läsa på universitet och högskola, hur utbildningarna är upplagda och hur prov och uppsatser går till. Kurser och program Kurser är de minsta byggstenarna i högskoleutbildningen. Till skillnad från i gymnasieskolan, där man läser många olika ämnen samtidigt, så läser man normalt en kurs i taget på universitetet och hög skolan. Om du har tid och orkar är det tillåtet att läsa mer än en kurs samtidigt. Kurser och program anges i högskolepoäng (hp): En termins heltidsstudier ger 30 hp. Ett års heltidsstudier ger 60 hp. Kurser kan vara olika långa, ibland ända upp till 60 högskolepoäng. Kursens antal högsko lepoäng anger hur stor arbetsinsats den kräver. Inom ett ämne brukar kurserna vara lagda i en viss ordning, så att man måste ha läst en kurs för att få läsa nästa. I kursbeskrivningen anges förkunskapskrav, de moment som ingår och antalet högskolepoäng som kursen omfattar. Du hittar kursbeskrivningarna på universitetets eller högskolans webbplats. Program eller fristående kurser Du kan välja att läsa ett sammanhållet program som leder fram till en examen, eller att läsa fristående kurser och på så vis sätta ihop din egen examen. Även programmen består av kurser, men universitetet eller högskolan har då beslutat vilka kurser som ska ingå i programmet och i vilken ordning de ska läsas. Om du läser på ett program är du garanterad plats på alla kurser som ingår i programmet. Läser du fristående kurser bestämmer du själv vilka kurser du läser och när du gör det. Nackdelen är att du inte kan vara säker på att du kommer in på precis de kurser du tänkt dig. Samma namn olika innehåll Varje universitet och högskola sätter ihop sina egna kurser och program, inom ganska fria ramar. Därför kan två utbildningar vid olika högskolor heta ungefär samma sak 1 men ha innehåll som skiljer sig rejält åt. Det kan också vara tvärtom: utbildningar som heter olika vid olika högskolor kan ha i stort sett samma innehåll. För att få reda på vilken utbildning som passar dig bäst bör du därför ta reda på innehållet i de utbildningar som intresserar dig. Den informationen hittar du lättast på universitetens och högskolornas webbplatser eller via Hitta utbildning på studera.nu. Du kan också prata med en studievägledare. Examina och utbildningsnivåer Högskoleutbildning bedrivs på tre nivåer: grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. De olika nivåerna bygger på varandra på så sätt att du måste ha läst på grundnivå för att få läsa på avancerad nivå och på avancerad nivå för att få läsa på forskarnivå. Generell examen eller yrkesexamen På grundnivå och avancerad nivå finns examina av tre typer: generella examina, konstnärliga examina och yrkesexamina. Anledningen till att det finns tre sorter är att det inom vissa yrken krävs en speciell utbildning eller legitimation för att man ska få arbeta inom yrket. Sådana utbildningar avslutas med en yrkesexamen. Utbildningar inom det konstnärliga området har en egen examenstyp för att möta områdets olika krav. Nedan kan du se vilka yrkesexamina som finns och vilken nivå de ligger på. En utbildning som leder till en yrkesexamen på avancerad nivå börjar du i de flesta fall på som nybörjare på grundnivå. Sedan fortsätter du på samma program till avancerad nivå utan att behöva ta ut en grundläggande examen. En generell examen och en konstnärlig examen berättar att du har läst ett visst huvudområde till en viss fördjupningsnivå. Till exempel kan man ha en kandidatexamen i biologi, där kandidatexamen berättar att det är fråga om Uppdaterad februari 2010

19 en treårig examen på grundnivå och biologi berättar vad som är huvudområdet. På samma sätt kan du ha en konstnärlig kandidatexamen i konsthantverk vilket innebär en EXAMINA PÅ GRUNDNIVÅ treårig examen på grundnivå med konsthantverk som huvudområde. På forskarnivå finns bara generella examina. EXAMINA PÅ AVANCERAD NIVÅ Generella examina Högskoleexamen, 120 hp (två år) Kandidatexamen, 180 hp (tre år) Generella examina kräver treårig examen på grundnivå Magisterexamen, 60 hp (ett år) Masterexamen, 120 hp (två år) Konstnärliga examina Konstnärlig högskoleexamen, 120 hp (två år) Konstnärlig kandidatexamen, 180 hp (tre år) Konstnärliga examina kräver treårig examen på grundnivå Konstnärlig magisterexamen, 60 hp (ett år) Konstnärlig masterexamen, 120 hp (två år) Yrkesexamina Arbetsterapeutexamen, 180 hp Audionomexamen, 180 hp Biomedicinsk analytikerexamen, 180 hp Brandingenjörsexamen, 210 hp Dietistexamen, 180 hp Djursjukvårdarexamen, 120 hp Folkhögskollärarexamen, 60 hp Hippologexamen, 120 hp Högskoleingenjörsexamen, 180 hp Landskapsingenjörsexamen, 180 hp Lantmästarexamen 120 hp Lärarexamen, 180/210 hp (finns också på avancerad nivå) Officersexamen, 180 hp Optikerexamen, 180 hp Ortopedingenjörsexamen, 180 hp Receptarieexamen, 180 hp Röntgensjuksköterskeexamen, 180 hp Sjukgymnastexamen, 180 hp Sjuksköterskeexamen, 180 hp Sjöingenjörsexamen, 180 hp Sjökaptensexamen, 180 hp Skogsmästarexamen, 180 hp Skogsteknikerexamen, 120 hp Socionomexamen, 210 hp Studie- och yrkesvägledarexamen, 180 hp Tandhygienistexamen, 120 hp Tandteknikerexamen, 180 hp Trädgårdsingenjörsexamen, 120 hp Yrkesexamina sammanhållna utbildningar från grundnivå till avancerad nivå. Utbildningarna kan läsas av nybörjare om inte annat anges. Agronomexamen, 270 hp Apotekarexamen, 300 hp Arkitektexamen, 300 hp Barnmorskeexamen, 90 hp (kräver sjuksköterskeexamen och yrkeslegitimation) Civilekonomexamen, 240 hp Civilingenjörsexamen, 300 hp Hortonomexamen, 300 hp Juristexamen, 270 hp Jägmästarexamen, 300 hp Landskapsarkitektexamen, 300 hp Logopedexamen, 240 hp Läkarexamen, 330 hp Lärarexamen, 240/270/300/330 hp (finns också på grundläggande nivå) Psykologexamen, 300 hp Psykoterapeutexamen, 90 hp (kräver psykologexamen, läkarexamen med viss specialisering, socionomexamen eller motsvarande) Sjukhusfysikerexamen, 300 hp Specialistsjuksköterskeexamen, 60 hp/75 hp för inriktning mot distriktssköterska (kräver sjuksköterskeexamen och yrkeslegitimation) Speciallärarexamen, 90 hp (kräver lärarexamen med viss inriktning) Specialpedagogexamen, 90 hp (kräver lärarexamen) Tandläkarexamen, 300 hp Veterinärexamen, 330 hp Kurser på grundnivå För att läsa fristående kurser krävs att du uppfyller den grundläggande behörigheten för högskoleutbildning och den särskilda behörighet som krävs för den kurs du vill läsa. Kurser på avancerad nivå För att läsa fristående kurser på avancerad nivå krävs att du har läst tre år på grundnivå. Du måste dock inte ha tagit en examen, till skillnad från när du vill läsa ett program på avancerad nivå. EXAMINA PÅ FORSKARNIVÅ Generella examina kräver examen på avancerad nivå eller minst fyra års heltidsstudier varav minst ett år på avancerad nivå Licentiatexamen, 120 hp (två år) Doktorsexamen, 240 hp (fyra år) 2 Uppdaterad februari 2010

20 UTBILDNINGSSYSTEMET 4 Doktorsexamen Avancerad nivå Forskningsnivå 3 2 Licentiatexamen Magisterexamen Konstnärlig magisterexamen Masterexamen Konstnärlig masterexamen Högskoleexamen Konstnärlig högskoleexamen Kandidatexamen Konstnärlig kandidatexamen 3 Grundnivå 2 1 Yrkesexamina 3 2 Gymnasieutbildning eller motsvarande 1 år 3 Uppdaterad februari 2010

Tillträdesregler för högskoleutbildningar. Nya tillträdesregler

Tillträdesregler för högskoleutbildningar. Nya tillträdesregler Tillträdesregler för högskoleutbildningar Om du vill börja läsa en utbildning på grundnivå på universitet eller högskola måste du ha vissa förkunskaper för att kunna antas. Detta kallas för behörighet.

Läs mer

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Luleå tekniska universitet

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Luleå tekniska universitet Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Luleå tekniska universitet Med antagningsordning avses enligt 6 kap högskoleförordningen (SFS 1993:100), med senare ändringar,

Läs mer

Fakta och information om högskolan

Fakta och information om högskolan 2014-04-01 Fakta och information om högskolan Presentationsmaterial Varför läsa på högskola? En utvecklande tid med nya vänner Du lär dig lära och tänka kritiskt Lättare att få jobb Roligare jobb? Högre

Läs mer

Yrkeshögskoleutbildning. Yrkeshögskoleutbildning (YH-utbildning) är en eftergymnasial utbildningsform som kombinerar teoretiska studier och stark arbetslivsanknytning. Utbildningarna erbjuds inom branscher

Läs mer

Tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare

Tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare UTDRAG UR: Högskoleförordningen (1993:100) uppdaterad t o m SFS 2013:695 Dels kapitel 7, dels Bilaga 3 7 kap. Tillträde till utbildningen Gemensamma bestämmelser för tillträde till utbildning på grundnivå

Läs mer

Högskola/universitet

Högskola/universitet Högskola/universitet Vem kan läsa på högskolan? Måste jag vara smart? Måste jag ha gott om pengar? Måste jag börja läsa direkt efter gymnasiet? Hur fungerar det om jag har ett funktionshinder? februari

Läs mer

2014-09-29. Nya tillträdesregler. Leif Strandberg

2014-09-29. Nya tillträdesregler. Leif Strandberg Nya tillträdesregler Leif Strandberg Nya tillträdesregler - bakgrund Tre vägar till den öppna högskolan (SOU 2004:29, feb 2004) Kunskap och kvalitet elva steg för utveckling av gymnasieskolan (prop. 2003/04:140,

Läs mer

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Sveriges lantbruksuniversitet

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Sveriges lantbruksuniversitet Dnr SLU ua.fe.2010.3.0-3888 Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Sveriges lantbruksuniversitet Antagningsordningen gäller från och med utbildningar som startar

Läs mer

Utbildningssystemet & studievägledning

Utbildningssystemet & studievägledning Utbildningssystemet & studievägledning - En del av Studieplaneringskursen Studie- och yrkesvägledare för Komvux-elever, Sandra Hahn sandra.hahn@folkuniversitetet.se 2013-09-04 Utbildningssystemet och studievägledning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); SFS 2012:712 Utkom från trycket den 30 november 2012 utfärdad den 22 november 2012. Regeringen föreskriver i fråga om

Läs mer

BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA

BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA 1 En ny modell för behörighetsgivning på landets folkhögskolor införs successivt under de kommande åren. Den styr hur folkhögskoledeltagare

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Vårdadministratör, 400 Yh-poäng, Söderköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet Behörig att antas till utbildningen är den som: 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan

Läs mer

BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA

BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA En ny modell för behörighetsgivning på landets folkhögskolor införs successivt under de kommande åren. Den styr hur folkhögskoledeltagare blir

Läs mer

BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA

BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA 1 FOLKHÖGSKOLESTUDERANDE PÅ ALLMÄN KURS KAN BLI BEHÖRIGA TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA. HÄR BERÄTTAR VI HUR DET GÅR TILL. Innehåll Folkhögskolans

Läs mer

FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE

FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE 2013-10-08 FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE Innehåll: 1) Behörighet till högskolan (fr o m våren 2013, motsvarande Gy2011) 2) Behörighet till yrkeshögskolan (fr o

Läs mer

Hur blir man behörig till högskola och yrkeshögskola genom folkhögskolans Allmänna kurs?

Hur blir man behörig till högskola och yrkeshögskola genom folkhögskolans Allmänna kurs? Hur blir man behörig till högskola och yrkeshögskola genom folkhögskolans Allmänna kurs? Information till folkhögskolestuderande Folkhögskolornas informationstjänst 2012 Innehåll: Behörighet till högskolan

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Produktutformare, konfektionsbranschen, 410 Yh-poäng, Norrköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal

Läs mer

modern teknik värdering av källor och påståenden

modern teknik värdering av källor och påståenden 1 2 kreativitet fältstudier kommunikation argumentation hållbar utveckling analytiskt tänkande modern teknik värdering av källor och påståenden experiment och laborationer idéhistoriskt perspektiv 3 4

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

TILLTRÄDESREGLER TILL HÖGSKOLA/ UNIVERSITET 2010. Att tänka på om du vill plugga vidare...

TILLTRÄDESREGLER TILL HÖGSKOLA/ UNIVERSITET 2010. Att tänka på om du vill plugga vidare... TILLTRÄDESREGLER TILL HÖGSKOLA/ UNIVERSITET 2010 Att tänka på om du vill plugga vidare... NYHETER I BETYGSURVALET INFÖR HÖSTEN 2010 Inför antagningen hösten 2010 kommer två stora ändringar i reglerna för

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Mjukvaruutvecklare och Mjukvarutestare, 400 Yh-poäng, Linköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal

Läs mer

Vad kan jag välja? Universitet/Högskola Yrkeshögskola Basår Studera utomlands. Folkhögskola Vuxenutbildning Arbete

Vad kan jag välja? Universitet/Högskola Yrkeshögskola Basår Studera utomlands. Folkhögskola Vuxenutbildning Arbete Vidare studier Vad kan jag välja? Universitet/Högskola Yrkeshögskola Basår Studera utomlands Folkhögskola Vuxenutbildning Arbete Vuxenutbildningen Behörighetskomplettering saknar en kurs eller fått F Utbyteskomplettering-

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Management inom Hotell- och besöksnäringen, 400 Yh-poäng, Söderköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet Behörig att antas till utbildningen är den som: 1. avlagt

Läs mer

Dnr 48, 2014, 03 2014-02-06 FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE

Dnr 48, 2014, 03 2014-02-06 FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE Dnr 48, 2014, 03 2014-02-06 FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE 2/13 Innehåll: 1) Behörighet till högskolan (fr o m våren 2013, motsvarande Gy2011) 2) Behörighet till

Läs mer

Läget på tillträdesområdet är krångligare än någonsin Borås den 23 februari 2011

Läget på tillträdesområdet är krångligare än någonsin Borås den 23 februari 2011 Läget på tillträdesområdet är krångligare än någonsin Borås den 23 februari 2011 Grundläggande behörighet Särskild behörighet Urval Högskoleprovet Gymnasieskola 2011 Meritpoäng för äldre Sökande med utländska

Läs mer

ALLMÄN KURS PÅ FOLKHÖGSKOLA - EN VÄG TILL HÖGRE STUDIER

ALLMÄN KURS PÅ FOLKHÖGSKOLA - EN VÄG TILL HÖGRE STUDIER ALLMÄN KURS PÅ FOLKHÖGSKOLA - EN VÄG TILL HÖGRE STUDIER 1 Innehåll Folkhögskolans väg till högre studier Folkhögskolans Allmänna kurs Behörighet till högskola, yrkeshögskola och folkhögskolans eftergymnasiala

Läs mer

Introduktion till den svenska högskolan

Introduktion till den svenska högskolan Introduktion till den svenska högskolan Uttryckt i antal anställda är högskolan den största statliga verksamheten i Sverige, och cirka 415 000 studenter studerade på heltid eller deltid läsåret 2012/13.

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Stödpedagog inom funktionshinderområdet/lss, 200 Yh-poäng, Söderköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom

Läs mer

Antagningsordning för utbildning på grund och avancerad nivå Röda Korsets Högskola Studiestart läsåret 2015/2016

Antagningsordning för utbildning på grund och avancerad nivå Röda Korsets Högskola Studiestart läsåret 2015/2016 Antagningsordning för utbildning på grund och avancerad nivå Röda Korsets Högskola Studiestart läsåret 2015/2016 Dnr: 62/12 Reviderad 2015-03-24 och ersätter antagningsordning från 2014-03-26 Innehåll

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Byggledare, 430 Yh-poäng, Norrköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning. 2. har

Läs mer

ANTAGNINGSORDNING. Sälj&Marknadshögskolan ANSÖKAN. Ansöknings- och kompletteringstider. Förlängd ansökningstid. Inställda utbildningstillfällen

ANTAGNINGSORDNING. Sälj&Marknadshögskolan ANSÖKAN. Ansöknings- och kompletteringstider. Förlängd ansökningstid. Inställda utbildningstillfällen ANTAGNINGSORDNING Sälj&Marknadshögskolan ANSÖKAN Ansöknings- och kompletteringstider Ansökningstider och starttider för våra utbildningar beslutas enskilt för varje utbildning. Generellt gäller dock att

Läs mer

Vägledning för ansökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor

Vägledning för ansökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor 2013 06 12 Vägledning för ansökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor Bakgrund Regeringen bemyndigar i 7 kap 11 högskoleförordningen (1993:100) Universitets- och högskolerådet att, om det

Läs mer

Vad kan jag välja? Universitet/Högskola Yrkeshögskola Basår Studera utomlands. Folkhögskola Vuxenutbildning Arbete

Vad kan jag välja? Universitet/Högskola Yrkeshögskola Basår Studera utomlands. Folkhögskola Vuxenutbildning Arbete Vidare studier Vad kan jag välja? Universitet/Högskola Yrkeshögskola Basår Studera utomlands Folkhögskola Vuxenutbildning Arbete Vuxenutbildningen Behörighetskomplettering saknar en kurs eller fått F Utbyteskomplettering-

Läs mer

Högskoleprovet. ytterligare en väg till högskolan. Allt om högskolestudier på studera.nu.

Högskoleprovet. ytterligare en väg till högskolan. Allt om högskolestudier på studera.nu. Högskoleprovet ytterligare en väg till högskolan Allt om högskolestudier på studera.nu. VIKTIGA DATUM 2015 Sista anmälningsdag är den 15 september. Provdag är lördagen den 24 oktober. VIKTIGA DATUM 2016

Läs mer

Vilka förkunskaper som krävs och hur dina betyg räknas

Vilka förkunskaper som krävs och hur dina betyg räknas Att söka till högskolan 2013-2014 - För dig som har eller som kommer att ta en gymnasieexamen Vilka förkunskaper som krävs och hur dina betyg räknas Det svenska utbildningssystemet 2013-05-03 Högskolepoäng

Läs mer

Områdesbehörigheter gällande för kursplaner i gymnasieskolan

Områdesbehörigheter gällande för kursplaner i gymnasieskolan 1 er gällande för kursplaner i gymnasieskolan Dessa områdesbehörigheter och meritkurser gäller från antagningen till högskolan hösten 2010. Meritkurserna/Områdeskurserna kan ge maximalt 1,0 meritpoäng

Läs mer

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 1 (10) Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm (dnr 12/522) Fastställd av högskolestyrelsen den 6 november 2012 (7, protokoll

Läs mer

2014-12-10 Områdesbehörigheter och meritpoäng till högskolan, GY11 Gäller fr.o.m. höstterminen 2013

2014-12-10 Områdesbehörigheter och meritpoäng till högskolan, GY11 Gäller fr.o.m. höstterminen 2013 2014-12-10 Områdesbehörigheter och meritpoäng till högskolan, GY11 Gäller fr.o.m. höstterminen 2013 Utbildningar inom Humaniora/Juridik/Teologi Arkitektur/Naturresurser Beteendevetenskap/Ekonomi/Samhällsvetenskap

Läs mer

Fakta och information om högskolestudier. Presentationsmaterial 2008

Fakta och information om högskolestudier. Presentationsmaterial 2008 Fakta och information om högskolestudier. Presentationsmaterial 2008 Varför läsa på högskolan? En utvecklande tid med nya vänner Man lär sig att lära Lättare att få jobb Roligare jobb? Högre lön? Arbetslöshet

Läs mer

Områdesbehörigheter gällande för kursplaner i gymnasieskolan

Områdesbehörigheter gällande för kursplaner i gymnasieskolan 1 er gällande för kursplaner i gymnasieskolan Dessa områdesbehörigheter och meritkurser gäller från antagningen till högskolan hösten 2010. Meritkurserna/Områdeskurserna kan ge maximalt 1,0 meritpoäng.

Läs mer

Högskoleverkets författningssamling

Högskoleverkets författningssamling Högskoleverkets författningssamling ISSN 1401 3509 Innehållsförteckning HSVFS 2011 Nr 1 3 Utkom från trycket den 14 januari 2011 Författningar, allmänna råd 1 Föreskrifter om ändring i Högskoleverkets

Läs mer

Grundläggande behörighet, meritpoäng och områdesbehörigheter för sökande från GY2011 till högskolan

Grundläggande behörighet, meritpoäng och områdesbehörigheter för sökande från GY2011 till högskolan 1 Grundläggande behörighet, meritpoäng och områdesbehörigheter för sökande från GY2011 till högskolan Grundläggande behörighet krävs för all högre utbildning. Utöver grundläggande behörighet kräver många

Läs mer

Tillträdesregler till högskolan

Tillträdesregler till högskolan För dig som börjat gymnasiet 2011 eller senare Tillträdesregler till högskolan Områdesbehörigheter och meritpoäng För dig som funderar på att plugga vidare Anna Nilsson Studie- och yrkesvägledare Lars

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Nyckeltal för yrkesexamensprogram

Nyckeltal för yrkesexamensprogram Nyckeltal för yrkesexamensprogram I detta avsnitt redovisas antalsuppgifter och andra karakteristika för ett antal utbildningsprogram som leder till en yrkesexamen på grundnivå eller avancerad nivå. Nyckeltal

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp*

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Blekinge Tekniska Högskola Studerandeavd. Förvaltningen 6

Läs mer

Grundläggande behörighet, meritpoäng och områdesbehörigheter för sökande från GY2011 till högskolan

Grundläggande behörighet, meritpoäng och områdesbehörigheter för sökande från GY2011 till högskolan Grundläggande behörighet, meritpoäng och områdesbehörigheter för sökande från GY2011 till högskolan Grundläggande behörighet krävs för all högre utbildning. Utöver grundläggande behörighet kräver många

Läs mer

Antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Umeå universitet

Antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Umeå universitet Beslut 2008-12-18 Dnr 520-4248-08 Sid 1 (19) Antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Umeå universitet Denna antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Läs mer

För dig som har eller kommer att ta en gymnasieexamen och vill söka till högskolan

För dig som har eller kommer att ta en gymnasieexamen och vill söka till högskolan För dig som har eller kommer att ta en gymnasieexamen och vill söka till högskolan I en perfekt studievärld skulle alla som söker till högskolan komma in. Vi är inte där än, vilket betyder att det idag

Läs mer

Myndighetens syn på. tillträde till utbildning

Myndighetens syn på. tillträde till utbildning Myndighetens syn på tillträde till utbildning 1 2 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2012 Dnr: YH 2012/3 ISBN-nr: 978-91-87073-05-2 Grafisk form: Markant Reklambyrå AB Myndighetens syn på tillträde

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Lärosäte Institution Externa Interna Totalt Summa* Blekinge tekniska högskola Studerandeavdelningen, Förvaltningen 9 11

Läs mer

Att studera på komvux i Tranemo. Vad kostar det att läsa på komvux i Tranemo? Ansökan

Att studera på komvux i Tranemo. Vad kostar det att läsa på komvux i Tranemo? Ansökan Att studera på komvux i Tranemo Komvuxutbildningen är öppen för dig som har avslutad gymnasieutbildning eller fyller minst 20 år under hösten det år du börjar läsa. På Tranemo gymnasieskola och komvux

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); SFS 2006:1054 Utkom från trycket den 18 juli 2006 utfärdad den 21 juni 2006. Regeringen föreskriver 1 att 7 kap. 5, 9

Läs mer

Uppdaterad mars 2014 Webbanmälan till högskolestudier ht 2014

Uppdaterad mars 2014 Webbanmälan till högskolestudier ht 2014 Uppdaterad mars 2014 Webbanmälan till högskolestudier ht 2014 Inger Ek Studievägledare Inger.ek@linkoping.se 013-20 70 48 Sista anmälningsdag är 15 april Du gör din webbanmälan på Antagning.se. Från den

Läs mer

O M R Å D E S B E H Ö R I G H E T E R O C H M E R I T P O Ä N G

O M R Å D E S B E H Ö R I G H E T E R O C H M E R I T P O Ä N G T I L L T R Ä D E S R E G L E R T I L L H Ö G S K O L A / U N I V E R S I T E T O M R Å D E S B E H Ö R I G H E T E R O C H M E R I T P O Ä N G Att tänka på om du vill plugga vidare För dig som går ut

Läs mer

Edvin söker till biomedicinska analytikerprogrammet

Edvin söker till biomedicinska analytikerprogrammet Edvin söker till biomedicinska Edvin gick ut gymnasiet i juni 2010. Kort därefter började han läsa på civilekonomprogrammet men kom ganska snabbt på att han ville söka till biomedicinska istället. Här

Läs mer

För dig som har eller kommer att ta en gymnasieexamen och vill söka till högskolan

För dig som har eller kommer att ta en gymnasieexamen och vill söka till högskolan För dig som har eller kommer att ta en gymnasieexamen och vill söka till högskolan I en perfekt studievärld skulle alla som söker till högskolan komma in. Vi är inte där än, vilket betyder att det idag

Läs mer

Antagningsordning. Antagningsordning. Sidan 1 av 13. Dnr: 2015-114-23 (Ersätter Dnr 2014-114-70) Fastställd av högskolestyrelsen 2014-12-10

Antagningsordning. Antagningsordning. Sidan 1 av 13. Dnr: 2015-114-23 (Ersätter Dnr 2014-114-70) Fastställd av högskolestyrelsen 2014-12-10 Sidan 1 av 13 Dnr: 2015-114-23 (Ersätter Dnr 2014-114-70) Fastställd av högskolestyrelsen 2014-12-10 Högskolan Kristianstad 2015 Sidan 2 av 13 Innehåll 1 Övergripande regelverk... 3 2 Anmälan... 3 2.1

Läs mer

INFORMATION TILL ELEVERNA

INFORMATION TILL ELEVERNA INFORMATION TILL ELEVERNA Klassinformation om vidare utbildningar och studier utomlands SACO-mässan Lunds universitets informationsdag Karriärpaketet rpaketet-intressetest Arbetsmarknadsdag Vägledningssamtal

Läs mer

Tidplan. Lösenord skickas ut

Tidplan. Lösenord skickas ut Gymnasieval Tidplan 21-23 november V. 4 17 februari Feb/Mars 17 april 23 april 15 maj Maj/juni 27 juni Slutet av juli Juli/aug Gymnasiemässan Lösenord skickas ut Sista ansökningsdag! Antagningsprov estetiska

Läs mer

ANTAGNINGSORDNING. Sälj&Marknadshögskolan ANSÖKAN. Ansöknings- och kompletteringstider. Förlängd ansökningstid. Inställda utbildningstillfällen

ANTAGNINGSORDNING. Sälj&Marknadshögskolan ANSÖKAN. Ansöknings- och kompletteringstider. Förlängd ansökningstid. Inställda utbildningstillfällen ANTAGNINGSORDNING Sälj&Marknadshögskolan ANSÖKAN Ansöknings- och kompletteringstider Ansökningstider och starttider för våra utbildningar beslutas enskilt för varje utbildning. Generellt gäller dock att

Läs mer

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 6. Vad krävs för att komma in på gymnasiet? 7. Var finns informationen?

Läs mer

Bilaga 1. Avdelning A

Bilaga 1. Avdelning A Avdelning A Bilaga 1 Områdesbehörigheter gällande för kursplaner i gymnasieskolan som infördes hösten 2000 samt för kursplaner i gymnasial vuxenutbildning som infördes den 1 juli 2001 Humaniora/Juridik/Undervisning/Teologi

Läs mer

OMRÅDESBEHÖRIGHETER OCH MERITPOÄNG FÖR SÖKANDE TILL HÖGSKOLAN Gäller dig som går ut gymnasiet 2010 2013 (mer info på www.hsv.se)

OMRÅDESBEHÖRIGHETER OCH MERITPOÄNG FÖR SÖKANDE TILL HÖGSKOLAN Gäller dig som går ut gymnasiet 2010 2013 (mer info på www.hsv.se) OMRÅDESBEHÖRIGHETER OCH MERITPOÄNG FÖR SÖKANDE TILL HÖGSKOLAN Gäller dig som går ut gymnasiet 2010 2013 (mer info på www.hsv.se) Meritpoäng extra poäng du kan skaffa i gymnasieskolan Du kan få max 2,5

Läs mer

FÖRÄLDRAMÖTE! ALLMÄN INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET

FÖRÄLDRAMÖTE! ALLMÄN INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET FÖRÄLDRAMÖTE! ALLMÄN INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET 1 ANSÖKAN OCH ANTAGNING Få koden till webben och genomgång - 8 Januari Sista dag att göra ansökan på webben Skriv ut ansökan, skriv under till SYV -

Läs mer

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Sveriges lantbruksuniversitet

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Sveriges lantbruksuniversitet 1(10) DNR: 2014.1.1.1-2821 Exp. den: 10/2-15/CH Sakområde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå STYRANDE DOKUMENT Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsfattare: Styrelsen Avdelning/kansli: Student- och

Läs mer

Information om bedömning av reell kompetens

Information om bedömning av reell kompetens Information om bedömning av reell kompetens Reell kompetens Det är möjligt att söka till Lernia Yrkeshögskola på reell kompetens och få denna bedömd i förhållande till den grundläggande behörigheten för

Läs mer

ANTAGNINGSORDNING FÖR MALMÖ HÖGSKOLA

ANTAGNINGSORDNING FÖR MALMÖ HÖGSKOLA ANTAGNINGSORDNING FÖR MALMÖ HÖGSKOLA Beslutad av Högskolestyrelsen 2010-05-06 gällande från och med 2010-07-01. Med ändringar i punkt 1(f), 2.1.2 och 5.5, enligt beslut av Högskolestyrelsen 2010-12-21,

Läs mer

Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013

Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013 Valet till Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav Sista ansökningsdag i

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009. Vuxenutbildning

Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009. Vuxenutbildning Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009 Vuxenutbildning Vuxenutbildningen ska utgå från behovet hos den som studerar. Det innebär att utbildningen ska vara flexibel och att alla

Läs mer

Informationshäfte till föräldrar, elever med flera

Informationshäfte till föräldrar, elever med flera Informationshäfte till föräldrar, elever med flera INTERNATIONAL BACCALAUREATE (IB) IB Global Education är programmet för dig som vill vara med och skapa en bättre värld! Det är en utbildning för er som

Läs mer

Reell kompetens Information och instruktioner för sökande till IHM Yrkeshögskola

Reell kompetens Information och instruktioner för sökande till IHM Yrkeshögskola Reell kompetens Information och instruktioner för sökande till IHM Yrkeshögskola 2015-03-30 IHM Business School Information om reell kompetens... 2 Behörighet till IHM Yrkeshögskola genom reell kompetens...

Läs mer

Behöriga förstahandssökande och antagna

Behöriga förstahandssökande och antagna Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 46 SM 1401 Behöriga förstahandssökande och antagna Program Hösten 2014 fanns det totalt 364 400 behöriga förstahandssökande (sökande som är behöriga till sitt

Läs mer

Behörighets- och meritkurser

Behörighets- och meritkurser Behörighets- och meritkurser Utbildningar inom Humaniora/Juridik/Undervisning/Teologi 1, 2 Arkitektur/Naturresurser 3 Beteendevetenskap/Ekonomi/Samhällsvetenskap 4, 5 Samhällsvetenskap/Undervisning 6 Fysik//Teknik

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet 750 p kärnämneskurser

Samhällsvetenskapsprogrammet 750 p kärnämneskurser Samhällsvetenskapsprogrammet 750 p kärnämneskurser Svenska A/svenska som andraspråk A 100 Svenska B/svenska som andraspråk B 100 Engelska A 100 Matematik A 100 Samhällskunskap A 100 Idrott & hälsa A 100

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

För dig som vill söka till högskolan och behöver bättre koll på förutsättningarna

För dig som vill söka till högskolan och behöver bättre koll på förutsättningarna ompletteringar på omvux Sid 1/4 ör dig som vill söka till högskolan och behöver bättre koll på förutsättningarna I en perfekt studievärld skulle alla som söker till högskolan komma in. Vi är inte där än,

Läs mer

2015/16 Tänk Umeå Det här gäller för dig som är från Finland

2015/16 Tänk Umeå Det här gäller för dig som är från Finland 4 3 4 PMS2945C R:0 G:82 B:165 C:100 M:70 Y:15 K:2 5 3 10 2015/16 Tänk Umeå Det här gäller för dig som är från Finland Välkommen till Umeå universitet Du som bor i Finland och talar svenska har möjlighet

Läs mer

Inbjudan att svara på remiss: Förslag om modell för bedömning av reell kompetens för grundläggande behörighet

Inbjudan att svara på remiss: Förslag om modell för bedömning av reell kompetens för grundläggande behörighet Handläggare: Salli Fanaei Datum: 2009-01-12 Dnr: PU2-9/0809 Inbjudan att svara på remiss: Förslag om modell för bedömning av reell kompetens för grundläggande behörighet Expertgruppen för studieadministrativa

Läs mer

Välkomna till Nacka gymnasium

Välkomna till Nacka gymnasium Välkomna till Nacka gymnasium Kvällens agenda Vad händer år 2? Information för föräldrar IV-valet Vad händer år 3? Samhälle Helen Bejmar, rektor Oskar Ungerstedt, bitr rektor Carina Lord, studievägledare

Läs mer

Tillbakablick 2013. Vår- och höstterminen 2013. Totalt antal sökande Första hands sökande 25 728 (26 946) 9 185 (10 661)

Tillbakablick 2013. Vår- och höstterminen 2013. Totalt antal sökande Första hands sökande 25 728 (26 946) 9 185 (10 661) Tillbakablick 2013 Vår- och höstterminen 2013 Totalt antal sökande Första hands sökande 25 728 (26 946) 9 185 (10 661) Siffran inom parentes 2012 Sökande till både program och kurser Antal antagna och

Läs mer

Antagning till högre utbildning vårterminen 2015

Antagning till högre utbildning vårterminen 2015 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Carina Hellgren Utredare 010-4700305 carina.hellgren@uhr.se RAPPORT Datum 2014-12-14 Diarienummer Dnr 1.1.1-134-2014 Antagning till högre

Läs mer

Mina uppgifter. Martina Håkansson. Studie- och yrkesvägledare. Martina.hakansson@staffanstorp.se Tfn: 046-251637

Mina uppgifter. Martina Håkansson. Studie- och yrkesvägledare. Martina.hakansson@staffanstorp.se Tfn: 046-251637 Gymnasievalet Mina uppgifter Martina Håkansson Studie- och yrkesvägledare Martina.hakansson@staffanstorp.se Tfn: 046-251637 Måndag 08.00-14 Tisdag 08.00-15 Onsdag 08.00-16.30 Tider gymnasievalet Hösten:

Läs mer

ANTAGNINGSORDNING FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ VID LUNDS UNIVERSITET 1(11) Dnr STYR 2014/14

ANTAGNINGSORDNING FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ VID LUNDS UNIVERSITET 1(11) Dnr STYR 2014/14 ANTAGNINGSORDNING FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ VID LUNDS UNIVERSITET 1(11) Styrelsen Antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Lunds universitet Fastställd

Läs mer

GYMNASIET Vad innebär det?

GYMNASIET Vad innebär det? GYMNASIET Vad innebär det? LINKÖPINGS KOMMUN 13/14 5 st Kommunala gymnasieskolor 11 st Fristående gymnasieskolor 2 st Landstingets gymnasieskolor Läsåret 12/13 årskurs 9 = 72 st Kommunal skola: 53 st Friskola:

Läs mer

ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag

ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag Högskoleverkets rapportserie 2005:10 R ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag Högskoleverket 2005 Högskoleverket

Läs mer

RIKTLINJER FÖR TILLGODORÄKNANDE VID HÖGSKOLAN VÄST

RIKTLINJER FÖR TILLGODORÄKNANDE VID HÖGSKOLAN VÄST RIKTLINJER FÖR TILLGODORÄKNANDE VID HÖGSKOLAN VÄST Detta dokument innehåller dels förordningstext, dels lokala riktlinjer och allmänna råd. All text som är av karaktären nationell föreskrift eller förordning

Läs mer

Områdesbehörighet 1. Humaniora/Juridik/Teologi. Kurser för särskild behörighet: Yrkesexamina: Meritkurser: Områdeskurser: Historia A Samhällskunskap A

Områdesbehörighet 1. Humaniora/Juridik/Teologi. Kurser för särskild behörighet: Yrkesexamina: Meritkurser: Områdeskurser: Historia A Samhällskunskap A Områdesbehörighet 1 Humaniora/Juridik/Teologi Historia A Samhällskunskap A Juristexamen 0,5 Engelska B 0,5 Matematik B 0.5 Matematik C 0,5 Etik och livsfrågor 0,5 Filosofi A 0,25 Historia B 0,5 Historia

Läs mer

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på grundnivå och avancerad nivå Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på grundnivå och avancerad nivå Beslut: Högskolestyrelsen 2008-05-28 Revidering: 2009-11-26, 2010-02-18, 2012-09-14, 2013-04-22; 2014-09-22 Dnr: DUC 2008-/558/10

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Områdesbehörighet 1. Humaniora/Juridik/Undervisning/Teologi. Yrkesexamina: Juristexamen Lärarexamen

Områdesbehörighet 1. Humaniora/Juridik/Undervisning/Teologi. Yrkesexamina: Juristexamen Lärarexamen Områdesbehörighet 1 Humaniora/Juridik/Undervisning/Teologi Historia A Samhällskunskap A Juristexamen Lärarexamen steg 5 (alt. steg 2 i annat språk) 0,5 Matematik B 0.5 Matematik C 0,5 Etik och livsfrågor

Läs mer

Antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Försvarshögskolan

Antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Försvarshögskolan Sida 1(16) Antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Försvarshögskolan Gäller fr. o m: antagning till utbildningar med start vårterminen 2016 Fastställd av Försvarshögskolans

Läs mer

REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Helena Persson/LE Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29)

Läs mer

Antagningsordning för Mälardalens högskola läsåret 2015/2016

Antagningsordning för Mälardalens högskola läsåret 2015/2016 Fastställd av högskolestyrelsen 2014-12-01 Dnr: MDH 2.1 591/14 1 (15) Antagningsordning för Mälardalens högskola läsåret 2015/2016 2 (15) Innehåll Antagningsordning för Mälardalens högskola läsåret 2015/2016...

Läs mer

Lokal antagningsordning

Lokal antagningsordning Dnr: 2013/446-1.1 Lokal antagningsordning Beslutad av Universitetsstyrelsen 2013-12-12 Gäller från 2014-01-01 Beslutat av: Universitetsstyrelsen Beslutsdatum: 2013-12-12 Dnr: LNU 2013/446-1.1 Lokal antagningsordning

Läs mer

Antagningsordning. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 10/386. Ersätter Dnr 09/123

Antagningsordning. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 10/386. Ersätter Dnr 09/123 101029_KMH_Antagningsordning.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Antagningsordning Fastställd av styrelsen den 13 december 2002, ändrad den 28 augusti 2007, den 10 oktober 2008, den 3 april 2009, samt

Läs mer