V e r k samhetsberättelse 2004

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2004 MED ÅRSREDOVISNING

2 Medlemsorganisationer Specialidrottsförbund (SF) Sveriges Akademiska Idrottsförbund Sveriges Amerikanska Fotbollförbund Svenska Badmintonförbundet Svenska Bandyförbundet Svenska Bangolfförbundet Svenska Baseboll- och Softbollförbundet Svenska Basketbollförbundet Svenska Biljardförbundet Svenska Bilsportförbundet Svenska Bob- och Rodelförbundet Svenska Bordtennisförbundet Svenska Bouleförbundet Svenska Bowlingförbundet Svenska Boxningsförbundet Svenska Brottningsförbundet Svenska Budoförbundet Svenska Bågskytteförbundet Svenska Castingförbundet Svenska Curlingförbundet Svenska Cykelförbundet Svenska Danssportförbundet Svenska Dragkampförbundet Svenska Draghundsportförbundet Sveriges Dövas Idrottsförbund Svenska Flygsportförbundet Svenska Fotbollförbundet Svenska Friidrottsförbundet Svenska Frisbeeförbundet Svenska Fäktförbundet Svenska Golfförbundet Svenska Gymnastikförbundet Svenska Gång- och Vandrarförbundet Svenska Handbollförbundet Svenska Handikappidrottsförbundet Svenska Innebandyförbundet Svenska Ishockeyförbundet Svenska Isseglarförbundet Svenska Judoförbundet Svenska Kanotförbundet Svenska Klätterförbundet Svenska Konståkningsförbundet Korpen SvenskaMotionsidrottsförbundet Svenska Landhockeyförbundet Svenska Motorcykel- och Snöskoterförbundet Svenska Mångkampsförbundet Svenska Orienteringsförbundet Svenska Racerbåtförbundet Svenska Ridsportförbundet Svenska Ringetteförbundet Svenska Roddförbundet Svenska Rugbyförbundet Svenska Seglarförbundet Svenska Simförbundet Svenska Skidförbundet Svenska Skidskytteförbundet Svenska Skolidrottsförbundet Svenska Skridskoförbundet Svenska Sportdykarförbundet Svenska Sportskytteförbundet Svenska Squashförbundet Svenska Styrkelyftförbundet Svenska Taekwondoförbundet Svenska Tennisförbundet Svenska Triathlonförbundet Svenska Tyngdlyftningsförbundet Svenska Varpaförbundet Svenska Vattenskidförbundet Svenska Volleybollförbundet Övriga medlemsorganisationer (MO) Sveriges Bridgeförbund Frivilliga Skytterörelsen Skytterörelsens ungdomsorganisation Svenska Livräddningssällskapet/Simfrämjandet Svenska Pistolskytteförbundet

3 SISU Verksamhetsberättelse 2004 Innehåll Förbundsordförande 2 Förbundsrektor 3 Vi var här när idrotten lärde under Folkbildningen ökar och ökar! 6 Samarbete med medlemsorganisationerna 12 Projekthotell en samlingsplats för projekt 14 Kurser och konferenser 16 Bosön Idrottsfolkhögskola 17 SISU Idrottsböcker fortsatt tillväxt 20 Förvaltningsberättelse 22 Revisionsberättelse 29 Utdrag ur förvaltningsberättelse SISU Idrottsböcker AB 30 Statistik 31 Ledning och personal 36 SISU Svensk Idrotts Studie- och Utbildningsorganisation är idrottens utbildningsorganisation och ska utveckla människor positivt såväl fysiskt som psykiskt. SISU Idrottsutbildarna Produktion: Blom och Lagrell Information AB Tryck: Växjö Offset 2005 Foto: Comstock Inc.

4 Med flaggan i topp! r 2004 var ännu ett år av expansion för SISU Idrottsutbildarna. Som framgår av statistiken är ökningen inte obetydlig snarare anmärkningsvärd inte minst med tanke på att samhällsstödet till vår organisation inte ökat. Detta kräver sin förklaring och visst finns det sådana. Den enklaste, men kanske också viktigast, är att idrottsrörelsen törstar efter utbildning, folkbildning och utveckling, och då har vi funnit vägar för att tillgodose dessa behov. De ideella ledarna är allt fler och de idrottsförebilder som lockar ungdomar in i idrottsrörelsen har de senaste åren också blivit fler och framgångsrikare, inte minst inom friidrotten. Idrotten behöver SISU Idrottsutbildarna, och vi som valts att leda organisationen känner stor glädje och stolthet över detta. Samordnad ledning Den största händelsen under året var beslutet att samordna ledning och kansliresurser med Riksidrottsförbundet. Jag vill passa på att tacka Gunnar Larsson och hela Riksidrottsstyrelsen för det samarbete som den 1 november ledde till att vi fick Mikael Santoft som gemensam riksidrottschef och att vi inom kort har ett gemensamt kansli. Det gemensamma kansliet kommer att rymma ökade kompetenser för båda organisationerna, där vi utan internköp och avtal kan betjäna våra distrikt och medlemsorganisationer på ett rationellt och professionellt sätt. Samgåendet har inte applåderats av alla, och några kritiska röster har hävdat att SISU Idrottsutbildarna med detta blir en utbildningsavdelning under RF. Ingenting kan vara felaktigare! Vi ska precis som tidigare ha separata ekonomier, separata stämmor, styrelser som är självständiga och så vidare. RF och SISU Idrottsutbildarna har alltsedan 1985 varit nära varandra; åren hade man till exempel samma ordförande och under några år var SISU:s förbundsrektor till och med ledamot av RS. Den närhet som nu råder är enligt SISU Idrottsutbildarnas förbundsstyrelse helt sund, och dessutom resultatet av ett stämmobeslut från Riksidrottsmötet i Stockholm 2003, således inget påfund från organisationernas styrelser. Nystart i anrika lokaler Flytten från Farsta till Östermalm kan också börja summeras. Mitt intryck efter det första året är att det råder en mycket god stämning i det nya kansliet. Våra medarbetare trivs med arbetsmiljön och gör många fina insatser. Detta gäller inte minst vårt förlag, SISU Idrottsböcker AB, som år efter år presterar glädjande resultat! Vår egen folkhögskola fungerar också alldeles utmärkt och i samband med det vill jag passa på att tacka medlemmarna i det Utbildningsråd förbundsstyrelsen haft möjlighet att ha som stöd för denna del av förbundets verksamhet. Även vår personal utanför Idrottens hus har gjort ett fantastiskt år ledda av våra 21 utbildningschefer. Flaggan i topp! Fem år in i det nya millenniet/seklet/decenniet kör SISU Idrottsutbildarna fortfarande med flaggan i topp och är en farkost vars fart fortfarande accelererar. Rolf Carlsson Förbundsordförande 2

5 Vi är där när idrotten lär! nder det gångna året har våra medarbetare visat en enastående förmåga att enträget fortsätta arbetet för att tillfredsställa idrottens behov. Detta har gett en starkt utökad verksamhet, högre kvalitet på våra erbjudanden, aktiv efterfrågan av våra tjänster från idrotten och en stark framtidstro. Ett stort TACK! Folkbildningsverksamheten är stommen Det lokala föreningslivet är ryggraden i svensk idrott och spelar en betydande roll i samhällsutvecklingen. Föreningen bidrar till tillväxt och lokalutveckling samt en positiv uppväxtmiljö för barn och unga. Här har det ideella ledarskapet mycket stor betydelse. Genom folkbildningsarbetet får människor kraft, nya idéer formas och gemenskapen stärks. Mötet mellan människor är det fundamentala. Studiecirklar dominerar vår verksamhet och kulturaktiviteter berikar föreningslivet och tillför nya dimensioner i verksamheten. Under 2004 pågick varje dag drygt cirkelsammankomster med cirka ledare/aktiva. 40 kulturprogram med cirka deltagare. Glädjande är att även verksamhet för funktionshindrade och invandrare, liksom distansutbildning ökat! Förlaget har en avgörande betydelse Ett av de kanske viktigaste och bästa sätten att värna god kvalitet i studiecirklarnas arbete är tillgången till pedagogiskt utformade studiematerial. Förlaget bygger verksamheten på tre grenar : I SF-samarbete utvecklas litteratur till tränarutbildning, men också för utbildning av aktiva och i föreningsutveckling. Genom Idrottens bokklubb sprids nya forskningsresultat och kunskaper. Därutöver presenteras ett urval av böcker och utvecklingsmaterial. Den tredje grenen är generella idrottsböcker som kan handla om barn och ungdomsträning, generell fysisk träning, litteratur om trovärdighetsfrågor, föreningsutveckling eller anläggningsfrågor. Kurs- och konferensverksamhet Vi har under året utvecklat vårt kurs- och konferensutbud och även stärkt kvaliteten. Årets stora utmaning var Riksidrottsforum i Göteborg. Forumet är en mötesplats för svensk idrott som ska stimulera till diskussioner i viktiga frågor. Årets tema Elitidrott en del av en sammanhållen idrott stimulerade verkligen till diskussioner. Bosön Idrottsfolkhögskola Idrottsfolkhögskolan har haft två långa kurser, Idrottslinjen och Idrottskonsulentlinjen och ett stort antal korta kurser i samverkan med specialidrottsförbunden. En internationell idrottslinje har även förarbetats där man kommer att kunna träna idrott och samtidigt studera svenska och samhällskunskap. Projekt och projekt-/processledning Vi har aldrig tidigare varit så eftertraktade och en styrka är att vi samlar alla projekt under ett tak. Det blir en enklare och tydligare samordning och det ger stora möjligheter att ta till vara projektens resultat. Att lärandet är en ständigt pågående process har blivit än mer tydligt, vi lär av, lär om och lär nytt. Kravet på att ständigt delta och levandehålla processer har gjort att vi klarat av en mängd uppdragsförfrågningar under Vi var där när idrotten lärde 2004! Håkan Danielsson Förbundsrektor 3

6 Vi var här när idrotten lärde under 2004 andslagets övergripande mål är att öppna dörrar för fler. Det handlar dels om att nå nya grupper av barn och ungdomar, dels att behålla fler under längre tid. Under året har satsningar kommit igång i föreningar. Inom ramen för Handslaget har förbund och föreningar under året prövat nya former och metoder för att utveckla sin idrottsverksamhet för barn och ungdomar. Några SF har i samarbete med SISU Idrottsböcker tagit fram utbildningsmaterial som stimulerar ledare och barn till ökad rörelse och fysisk aktivitet. De används av idrottsföreningar som samarbetar med skolan i syfte att vara en resurs i uppdraget att erbjuda barn och ungdomar daglig fysisk aktivitet. Exempel på material är Skogsäventyret, Svenska Orienteringsförbundet, Mini-, Midi- och MaxiGnägg från Svenska Ridsportförbundet samt Hoppa hopprep från Svenska Gymnastikförbundet Allas rätt att vara med SISU Idrottsutbildarna har i samverkan med BRIS, Barnens Rätt I Samhället, arbetat fram en webbplats, Syftet är att ge ledare och föreningar inspiration och tips på hur de kan arbeta förebyggande mot mobbning och kränkande behandling inom idrotten. Inom ramen för projekt Ledarfokus har flera mötesplatser genomförts under året med tema det sociala ledarskapet. Ett utbildningsmaterial kring temat lanserades under våren SISU Idrottsböcker har tillsammans med Svenska Handikappidrottsförbundet tagit fram häftet Passa mig!, ett häfte om hur idrotten kan underlätta för barn och ungdomar att hitta sin plats i idrotten. Ett annat material är Inkludera idrott, som ger praktiska och pedagogiska tips och stöd till ledaren. Folkhälsa Idrottsrörelsen är en stor och viktig aktör med mångårig kunskap och erfarenhet av att främja människors hälsa. Många av idrottens aktiviteter lämpar sig väl för dem som inte är tillräckligt fysiskt aktiva i dag. Arbetet med att skriva ut fysisk aktivitet på recept har utvecklats runt om i landet. För att möta den utvecklingen har SISU Idrottsutbildarna arbetat fram en plan för utbildning av idrottsledare som leder aktiviteter för just dessa personer. Som stöd 4

7 SISU Verksamhetsberättelse 2004 för den aktive har SISU Idrottsböcker tagit fram Det löser sig! ett material som ska vara en hjälp för dem som vill genomföra livsstilsförändringar. Riksidrottsforum (RIF) Med tema Elitidrott en del av en sammanhållen idrott samlades 580 deltagare i Göteborg den november till ett Riksidrottsforum som arrangerades för fjärde gången. Syftet med Riksidrottforum är att vara en mötesplats för svensk idrott, i huvudsak den centrala nivån. Tidpunkten är flyttad till november för att ligga närmare i tid inför Riksidrottsmötet. Ambitionen är att fler frågor förhoppningsvis kan kopplas samman från samtal och diskussioner på Riksidrottsforum till beslut på Riksidrottsmötet. Som deltagare under Riksidrottsforum fanns förutom företrädare från SF, RF, SOK och SISU Idrottsutbildarna, flera idrottsprofiler såväl ledare, tränare som aktiva. Genom RF:s Ungdomsråd inbjöds cirka 50 ungdomar att delta. Under fredagskvällen gav Sven-Göran Eriksson och Pernilla Wiberg särskild guldkant åt forumet. Som avslutningstalare märktes bland andra Jan Carlzon, ordförande Svenska Tennisförbundet samt Ledstiernan AB, och Jonathan Falk, chefredaktör på Göteborgs-Posten. Under Riksidrottsforum genomfördes bland annat elva parallella seminarier med syfte att lyfta temat utifrån tre perspektiv; förbundskapten/centrala perspektivet, elitidrottsförening/lokala perspektivet samt elitaktiv/individperspektivet. I respektive seminarium deltog föreläsare från samtliga perspektiv under ledning av en processledare. Ledar- och tränarutbildning som även kan vara mötesplatser under flexibla former. Seminarierna dokumenterades bland annat i form av en tidning som distribuerades under forumets sista dag. All information och dokumentation finns tillgänglig på Dokumentationerna ska bearbetas på olika sätt och kommer bland annat att vara vägledande i såväl RF:s som SISU Idrottsutbildarnas verksamhetsinriktningar RIKSIDROTTSFORUM GENOM ÅREN Antal deltagare Plats År Total Män (%) Kvinnor (%) Norrköping (61,4) 232 (38,6) Sundsvall (57,9) 250 (42,1) Piteå (57,9) 185 (42,1) Göteborg (63,8) 210 (36,2) RIKSIDROTTSFORUM 2004 Antal deltagare total 580 Antal SF, cirka 50 Åldersfördelning Medelålder 44 år Kvinnor 210 st Män 370 st Några uppmaningar och utmaningar som tydligt framkom under seminarierna: Mer och tydligare samverkan mellan RF, SOK och SISU Idrottsutbildarna. Se över strukturen för elitidrottsstödet och regionala elitidrottscentras (EIC) funktion. Stöd i strategiutveckling till SF, främst vad gäller talang- och elitverksamhet med idrottsföreningen som främsta målgrupp. 5

8 Folkbildningen ökar och ökar! et speciella med idrottsrörelsen och folkbildningen är att den har sin grund i människors behov av att uträtta något tillsammans. En stor utmaning är att fånga upp utbildning och bildning inom idrotten.verksamheten sker i dag i över idrottsföreningar, vilket är en ökning med 400 föreningar från 2003, och ett starkt bevis på SISU Idrottsutbildarnas verksamhetsidé att vara en eftertraktad resurs för idrotten. Antalet studietimmar ökade under 2004 med 9 procent från till Totalt har arrangemang genomförts, vilket är en ökning på 13 procent från Andelen kvinnor ligger kvar på samma nivå 2004 och motsvarar 40 procent av det totala antalet deltagare i folkbildningsarbetet, det vill säga av deltagare är kvinnor. Det är viktigt att föreningar och förbund känner till sina val när de ska utveckla, planera eller genomföra en utbildningssituation. För att visa på hur olika vägval kan påverka genomfördes under våren en mötesplats för SF/MO. Diskussionerna handlade om möjligheterna att använda folkbildningen i utbildningsstrukturen och att göra det tydligt vad som då krävs. Detta var också ett sätt ge utbildningsanordnaren på ett SF/MO ökad förståelse för de vägval de ställs inför vid planering och upplägg. Utbildarverkstaden samlade 20 deltagare från 18 olika SF/MO. Cirkelledaren Den största delen av SISU Idrottsutbildarnas studiecirklar genomförs med ideella cirkelledare. Under verksamhetsåret 2004 har vi tillsammans med distriktskonsulenter och SISU Idrottsböcker tagit fram ett pedagogiskt verktyg Guide för cirkelledaren som gör det möjligt för dem att utveckla sin roll och funktion. För att fokusera på cirkelledaren och ytterligare understryka hur viktig cirkelledarens roll är, genomfördes även under året diskussioner på regionala mötesplatser för distriktskonsulenter. Avsikten var att detta i sin tur ska kunna bidra till att stärka den enskilda cirkelledaren. Distansutbildning Distansutbildningen har tagit ett fast grepp som pedagogisk metod inom idrotten under året. Distanscirkelverksamheten ökade från 265 studietimmar 2003 till studietimmar under Av de 440 som deltagit i en studiecirkel på distans är 393 i åldersgruppen år. Verksamheten har genomförts i nio olika distrikt i landet. Vi kan se att den medvetna kompetensutvecklingen såväl inom den egna organisationen som mot medlemsorganisatio- 6

9 SISU Verksamhetsberättelse 2004 nerna har gett resultat. Under året arrangerades två baskurser i flexibelt lärande samt åtta inspirationstillfällen i distrikten i samverkan med Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL). Ett SF som kommit långt på detta område är Svenska Handbollförbundet som i sin tränarskola vill ge möjligheten till ett mer flexibelt genomförande. Under 2004 påbörjades ett arbete där SISU Idrottsutbildarna deltog som experter för att dels se över hur kursupplägget kan anpassas till en föränderlig arbetsform, dels vilken kompetens instruktörerna behöver för att kunna genomföra det flexibla kursupplägget. Under året har även en studieplan för Klubben Online tagits fram som ska underlätta föreningarnas administration och information. Prioriterade målgrupper inom folkbildningen Personer med utländsk bakgrund, deltagare med funktionshinder samt arbetslösa i samhället är särskilt viktiga målgrupper för statens stöd. Efter ett tapp 2003 så tog målgruppsverksamheten fart igen under verksamhetsåret 2004 och ökade med 16 procent till totalt studietimmar. Arbetslösa Vår verksamhet mot arbetslösa ökar åter och 2004 redovisades studietimmar, vilket motsvarar 33 procents ökning. Det kan förklaras med att antalet arbetslösa i samhället totalt har ökat och att man har satsat på riktade arbetslöshetsåtgärder. Däremot är det inte fler distrikt som har denna inriktning mot arbetslösa, antalet är liksom tidigare åtta varav tre har gjort en betydande verksamhetsökning detta år. Invandrare Även verksamheten för denna målgrupp ökade till studietimmar, vilket motsvarar 8 procent då motsvarande siffra för 2003 var studietimmar. Integrationsarbetet inom SISU Idrottsutbildarna är en viktig del, men vi kan även konstatera att idrotten är en gränsöverskridande faktor som gör att det finns långt fler personer med utländsk bakgrund i FOLKBILDNINGSVERKSAMHETEN FEM STÖRSTA SF/MO 2004 Idrott Arrangemang Deltagare Studietimmar Fotboll Ridsport Ishockey Golf Handboll FOLKBILDNINGSVERKSAMHETENS UTVECKLING År Arrangemang Deltagare Studietimmar

10 vår verksamhet integrerade i det öppna folkbildningsarbetet. Sju distrikt har en rapporterad verksamhet på över studietimmar och totalt finns verksamhet i 16 av 21 distrikt. Funktionshindrade Folkbildande former för att möta personer med funktionshinder är ett prioriterat område. SISU Idrottsutbildarna har även för denna målgrupp ökat verksamheten och rapporterade studietimmar 2004, vilket motsvarar en ökning på 24 procent från 2003 då studietimmar genomfördes. Av 21 distrikt har 20 rapporterat verksamhet under året. Kultur Kulturella inslag i idrotten har fått större utrymme. Kulturprogram är den verksamhet som framförs eller redovisas inför publik och som har en sådan utformning i tid och rum att närvaro, delaktighet, upplevelse och eftertanke skapas. I idrottsföreningen kan det exempelvis handla om musik eller sång, utställningar, film, foto eller bild. Det totala antalet kulturarrangemang som genomfördes under 2004 var , vilket är en marginell ökning. Vi kan dock konstatera att 13 av 21 distrikt ökar sin verksamhet när det gäller kulturarrangemangen. KULTURPROGRAM UTVECKLING År Antal program Deltagare

11 SISU Verksamhetsberättelse 2004 Annan gruppverksamhet Annan gruppverksamhet är den verksamhetsform som genomförs i friare former än studiecirkeln. Det kan till exempel vara barnkulturaktiviteter, framtidskvällar eller någon annan form av pedagogisk inledning till en utbildningsprocess. SISU Idrottsutbildarna genomförde studietimmar 2004 med denna inriktning, vilket innebär en ökning med 14 procent. Barnkultur Barn och ungdomar är en stor del av idrottens medlemmar. Det ger självklart avspegling i folkbildningsarbetet och behovet att möta unga med former som passar dem är stort. Att arbeta i gruppverksamheter för barn där skapande kulturverksamheter blir en grund för lärprocessen genom kulturella uttrycksformer är ett sådant exempel. För detta krävs självklart erfarna cirkelledare som har kunskap och redskap för att möta barnen. Under året har SISU Idrottsböcker deltagit i materialproduktioner som ger ytterligare tillskott bland barnkulturmaterialen. Utbildningsmaterialen Mini-, Midi- och Maxignägg skapar möjligheten för barn i grundskoleåldern att fördjupa sina kunskaper om hästen. Även inom orienteringsidrotten har vi utvecklat Skogsäventyret för att stärka barns intresse för natur och skogsupplevelser. Verksamheten har ökat till studietimmar vilket motsvarar 12 procent. Utvärdering och uppföljning Att veta vad som händer och analysera det är att höja beredskapen inför framtiden och inför nya beslut. Det är i det perspektivet uppföljning och utvärdering ska ses. Verksamhetsuppföljning Folkbildningsrådet har under senare år ökat sina krav på studieförbundens uppföljningsarbete. Redan under 2002 utvecklade SISU Idrottsutbildarna en strategi för verksamhetsuppföljning. Ett viktigt inslag i detta arbete är besök i våra olika distrikt. Under året besökte vi sju distrikt, vilket innebär att cirka 30 procent av den samlade verksamheten granskades. Ansvaret för vilken verksamhet som genomförs och slutrapporteras vilar på respektive distrikt, men det är förbundsstyrelsen som har det yttersta ansvaret för att all statsbidragsberättigad verksamhet lever upp till SISU Idrottsutbildarnas riktlinjedokument. Vid distriktsbesöken har framkommit att följande är viktigast ur ett föreningsperspektiv: 1. Rekrytera, stimulera och behålla ledare 2. Rekrytering av ledamöter till föreningarnas styrelse 3. Behålla ungdomar i föreningarna 4. Ekonomi Granskning och samråd Nationellt etikforum Under året har ett antal viktiga gemensamma etiska gränsdragningsproblem diskuterats. Förtydligandet av gränsdragningen mellan studie och utövande/träning är klar och behandlar både fysisk träning och den estetiska verksamheten. På initiativ av Nationellt etikforum har ett stort antal regionala folkbildningskonferenser genomförts i samarbete med Folkbildningsförbundet och Svenska Kommunförbundet. SISU Idrottsutbildarna har aktivt deltagit vid dessa konferenser. 9

12 Kommunala granskningar Omfattningen av kommunala och landstingskommunala granskningar har ökat. Det kan tolkas på olika sätt att intresset för studieförbundens verksamhet ökat i kommuner och landsting och att folkbildningsverksamheten ifrågasätts sannolikt är det både positivt och negativt. En viktig utmaning för SISU Idrottsutbildarna är att tydliggöra vår lokala närvaro. Vår verksamhet genomförs nästan uteslutande internt inom idrotten inga utbildningsprogram distribueras till allmänheten. Verksamhetsredovisningen via dataprogrammet Gustav Ett intensivt arbete pågår för att öka användandet av Gustavprogrammet inom SISU Idrottsutbildarna. Kompetenshöjande insatser har genomförts, en utbildargrupp har utbildats och utbildningsplan för olika personalgrupper har tagits fram. Under 2004 påbörjades ett utvecklingsarbete tillsammans med ett antal distrikt för att hitta former för att utnyttja verksamhetsstatistiken och ekonomiredovisningen i Gustav bättre. Syftet är att få effektivare information till våra medlemsorganisationer men också att underlätta konsulenternas dagliga arbete med föreningar och specialdistriktsförbund. Statistik Som ett viktigt instrument för distriktsvisa och regionala analyser har vi tagit fram ett omfattande statistiskt underlag. Statistiken sammanställs varje år i dokumentet SISU Idrottsutbildarna sedd genom siffror. Nyckeltal Sedan några år har det pågått ett utvecklingsarbete med att ta fram lämpliga och beskrivande nyckeltal. Dagens nyckeltal är inte slutgiltiga, en del kan komma att bedömas mindre relevanta medan nya kan komma att tas fram. Detta arbete ska fortgå i dialog med distrikten. Nyckeltalen kompletteras med analyser och ett antal frågor som bedömts viktiga för organisationen att diskutera. Nyckeltalen sammanställs varje år i dokumentet Nyckel inom SISU Idrottsutbildarna. SUFO, Wadensjö och Framsyn I två statliga utredningar har folkbildningsverksamheten i folkhögskolor och studieförbund fått en genomgripande belysning. Utvärderingarna Folkbildning i brytningstid (SUFO 2) och Vem får vara med? låg sedan tillsammans med Folkbildningsrådets (FBR) rapport Folkbildningens framsyn till grund för en bearbetning inom SISU Idrottsutbildarna. 10

13 SISU Verksamhetsberättelse 2004 Diskussionerna sammanfattades i ett remissvar som redovisades till Utbildningsdepartementet. I svaret redovisas idrottens syn på folkbildningsuppdraget, samhällsstödet samt utmaningar inom folkbildningsuppgiften kommande år. En stark kritik mot det fördelningssystem för statsbidraget som FBR tillämpar framförs också, vilket sammanfaller med slutsatser, som även dras i SUFO 2. Utvärderingsprogram Hur har SISU Idrottsutbildarnas olika enheter tagit till sig värdegrund och vision? Även om någon systematisk utvärdering ännu inte gjorts, har frågan följts upp vid distriktsbesök och vid chefsforum. Intrycket är att budskapet mottagits positivt och att det i dag är en ledstjärna i vårt samlade agerande. Den påbörjade belysningen av resursanvändning inom SISU Idrottsutbildarna när det gäller mötesverksamhet har under året kompletterats med uppgifter från höstens regionala verksamhetskonferenser, men en slutlig bearbetning av materialet har ännu inte gjorts. Möten och samverkan mellan olika distrikt har stor betydelse för verksamhetsutveckling och samsyn inom organisationen. Arbetet med Kollegiala utvärderingar ska ses i det perspektivet och som stöd för fortsatt utveckling av detta arbete har skriften Vägvisare till Kollegiala utvärderingar sammanställts. Frågan om effekter av vår verksamhet har vävts samman med goda exempel och belysning av vad vi menar med kvalitet. Ett led i detta arbete var en idédag med inbjudna konsulenter från distrikten. Genom en rad föreningsexempel kunde effekter och kvalitet få en bred belysning, där det blev tydligt hur långtgående resultaten från SISU Idrottsutbildarnas insatser sträcker sig från individ, förening och ut i samhället. I rapporten Effektsökardagen finns en del av materialet redovisat. Som ett led i framtagandet av material för cirkelledare och utifrån en önskan om fördjupad kunskap om våra studiecirkelledare, har en intervjuundersökning med cirka 50 erfarna cirkelledare genomförts. Cirkelledarna förmedlar en lång rad värdefulla erfarenheter och påtagligt är hur mycket dessa cirkelledare själva får ut av sitt uppdrag och den kraft de anser att studiecirklarna tillför i föreningsutvecklingen. Utan spaning, ingen aning En viktig uppgift är är att ständigt spana inom områdena lärande, pedagogik och didaktik vilket innebär att vi ständigt försöker utveckla och ta till oss nya verktyg, metoder med mera, som utvecklar möten mellan människor. Årets resultat har redovisats vid Lärande verkstad och Utbildarverkstad. Processledare För att kunna möta idrottens behov har vi fortsatt att utbilda nya processledare i organisationslära, förståelse för olika personlighetstyper, gruppdynamik, ett stort urval av metoder, verktyg och arbetsmodeller att använda i rollen som processledare. Vi har också haft fortbildningar för redan utbildade processledare i bland annat gruppens utveckling och gruppdynamik. 11

14 Samarbete med medlemsorganisationerna ISU Idrottsutbildarna har under året samarbetat med flertalet av våra medlemsorganisationer. Vi engageras som diskussionsledare, seminarieledare, utredare, samordnare och kursledare. I de flesta fall är planeringen och det förberedande arbetet avgörande för resultatet och stor vikt läggs vid detta. Vi ser också en tydlig tendens i att satsningar och processer önskas genomföras såväl centralt som regionalt inom förbunden. Cykel organisationsutredning Svenska Cykelförbundets styrelse initierade under våren 2004 en organisationsutredning kring förbundets verksamhet. Uppdraget omfattade en analys av nuvarande organisation och verksamhet. Ett utvecklingsarbete genomfördes med syfte att se över förbundets framtida organisation och verksamhet. >> SISU Idrottsutbildarna bidrog på ett professionellt sätt till processen när förbundets framtida organisation (och rollerna för styrelse och kansliet) utvecklades. Det var en ovärderlig hjälp där vi kunde se det med nya ögon. Per-Erik Skotthag ordförande, Svenska Cykelförbundet Boule Idrotten Vill Svenska Bouleförbundet har arrangerat konferenser såväl centralt som regionalt för att göra Idrotten 12

15 SISU Verksamhetsberättelse 2004 Vill mer aktuell och anpassad till förbundet. Syftet är att få underlag till framtida verksamhetsinriktning och skapa förståelse för idrottens strategiska beslut och arbete. >> SISU Idrottsutbildarnas verksamhetsutvecklare har framför allt varit viktiga som samtalspartner i både upplägg och genomförande av processen. Jan-Erik Larsson, generalsekretare, Svenska Bouleförbundet Golf utbildningsstrategi Svenska Golfförbundet har påbörjat en process med att samla alla tankar om förbundets centrala utbildning i en utbildningsstrategi som innefattar samtliga verksamhetsområden. >> SISU Idrottsutbildarna har med sin kompetens stärkt Svenska Golfförbundet i arbetet med att strukturera och avgränsa en ny utbildningsstrategi. Johan Kannerberg utbildningsansvarig, Svenska Golfförbundet Ridsport arbetsmiljöpolicy på kansliet Svenska Ridsportförbundet har under en process i flera steg arbetat fram en arbetsmiljöpolicy för hur man ska förhålla sig till varandra, olika uppdrag och verksamheter på förbundskansliet. >> Genom eget arbete och lotsning från SISU Idrottsutbildarna kom vi fram till fyra nyckelbegrepp och ett gemensamt förhållningssätt som vi arbetar efter på Svenska Ridsportförbundets kansli: professionalism, lojalitet, respekt och samverkan. SISU gjorde susen! Nils-Bertil Hansson förbundschef, Svenska Ridsportförundet Skidor projektledarutbildning Svenska Skidförbundet har förändrat sin organisation och kommer att arbeta mer projektorienterat till skillnad från tidigare kommittéarbete. >> Vår personal stod på olika nivåer när det gällde projektledarkunskap, men genom en specialanpassad utbildning för vår nya organisation med 10 grenar fick vi alla en bra grund att stå på samt kontakt och förståelse för varandra. Lina Lundin Svenska Skidförbundet Handikappidrott tjejprojekt Svenska Handikappidrottsförbundet genomför ett projekt i syfte att stärka handikappade tjejer. Målet är att arbeta fram en utbildning som förbereder tjejer att ta på sig ledar- och förtroendeuppdrag inom handikappidrotten. >> Att ha en processledare till hjälp har varit mycket tryggt. Det är särskilt värdefullt i ett projekt där mycket känslor och värderingar är inblandade. Annica Fornell projektledare, Svenska Handikappidrottsförbundet Golf idrottskonferens Svenska Golfförbundet hade vid 2004 års idrottskonferens valt temat Ledarskap med inriktning på rekrytering och utveckling. >> En nyckelfråga för våra 472 klubbar är utbildning. Med anledning av det fokuserade årets idrottskonferens på ledarutveckling och utbildning. Under ledning av SISU Idrottsutbildarnas mycket inspirerande och kunniga lotsning, genom ett antal frågeställningar och bra diskussioner, landade vi med ett dokument i handen för vårt fortsatta arbete. Inom golfen behöver vi påminnas om vårt uppdrag och att nyckeln för idrottsligt framåtskridande är utbildning och ett gott ledarskap. Konferensen gav oss en kick för det fortsatta arbetet. Ingemar Nyman idrottschef, Svenska Golfförbundet 13

16 Projekthotell en samlingsplats för projekt ISU Idrottsutbildarnas projekthotell samlar alla pågående centrala projekt. Nedan följer en beskrivning av några projekt som genomfördes under Projekt Ledarfokus Den nationella satsningen på kompetensutveckling av ledare inom barn- och ungdomsidrotten, projekt Ledarfokus, avslutades vid årsskiftet 2004/2005. Projektet har drivits på uppdrag av RF. Centralt har SISU Idrottsutbildarna samarbetat med 30 SF för att utifrån deras behov och intressen medverka i olika utvecklingsprocesser. SF:s utvecklingsarbeten har bland annat handlat om att utarbeta övergripande utbildningsstrategier, kompetensutveckla utbildare och ta fram ramprogram för barn- och ungdomsledarutbildningar (BUL-utbildningar). SISU Idrottsutbildarnas distrikt har under projektperioden lagt stor vikt vid att initiera, stötta och stimulera lokala ledarutbildningar i föreningarna. Man har också satsat på att utveckla grundläggande BUL-utbildningar som ett komplement till specialidrottsförbundens stegutbildningar. Inom ramen för Ledarfokus har gränsöverskridande utbildningar mellan olika specialidrotter genomförts. Svenska Rugbyförbundet har tillsammans med Svenska Frisbeeförbundet och Svenska Baseboll- och Softbollförbundet tagit fram en grundläggande barnoch ungdomsledarutbildning samt en utbildarutbildning. För många mindre förbund har SISU Idrottsutbildarnas kompetens och roll som samordnare en avgörande betydelse när det gäller ledarutvecklingen. >> Ledarfokus gav oss en mycket bra möjlighet till professionellt stöd i arbetet med att ta fram en ledarutbildning. Att vi sedan kunde göra det i samarbete med två andra SF var enbart en bonus. Urban Söderberg på Rugbyförbundet Som ett led i kommunikationsstrategin för Ledarfokus arrangerades under året ett tjugotal olika mötesplatser i landet. Syftet var att höja kompetensen hos ledarna samt inspirera till fortsatt utveckling i ledarrollen. Under projekttiden har behov framkommit av nya utvecklings- och utbildningsmaterial inom området ledarförsörjning. Bland annat har ett material med tema Ledare i fokus producerats som ett stöd till dem som ska arbeta fram strategier för att rekrytera och behålla ledare. Ett annat viktigt område är ledarskapets sociala dimensioner. För att fokusera på detta har en DVD tagits fram som tar upp ledarskapets sociala frågor: jämställdhet, integration, mobbning, sexuella trakasserier, funktionshinder, ätstörningar, säker trafik, droger och supporterkultur. Projektet kommer att utvärderas, men vi kan redan nu konstatera att SISU Idrottsutbildarna och specialidrottsförbunden har utvecklat olika samar- 14

17 SISU Verksamhetsberättelse 2004 betsformer som ska bli intressanta att följa i den fortsatta satsningen inom Handslagets ledarförsörjning. Projekt Elittränarutbildning ETU ETU-projektet genomförs på uppdrag av RF. Verksamhetsidén är att Svensk elittränarutbildning ska utvecklas i syfte att skapa förutsättningar för elitidrottare att hålla världsklass i nationella och internationella tävlingar. Det har efter två år börjat ge effekter inom projektets samtliga tre områden. SF:s tränarutbildning En utbildningsmall har tagits fram som förslag och hjälp för utveckling av SF:s egen tränarutbildning och projektet hjälper också till vid införandet. Per Källman, utvecklingsansvarig på Svenska Basketbollförbundet, säger: >> Att få ta del av olika SF:s tränarutbildningar är fantastiskt, när man bygger upp en ny egen utbildningsmodell i sitt förbund. Det får mig att fundera på om inte SISU Idrottsutbildarna skulle kunna ta fram och genomföra ett antal gemensamma block för SF i deras egna tränarutbildningar. Idrottens Elittränarutbildning Ett utvecklingsprogram omfattande 500 timmar för vidareutbildning av elittränare har provats med framgång. Två omgångar har startats med sammanlagt 65 elittränare från 25 olika SF. Eftergymnasiala idrottsutbildningar En diskussion om samverkan har startats med några av de tränarutbildningsprogram som finns på högskolenivå. Utöver dessa visar en sammanställning att det finns cirka 400 idrottsanknutna kurser på högskolenivå. Till detta ska läggas alla idrottsinriktade folkhögskolekurser samt det privata utbudet. Idrott och artros Syftet med projektet är att förebygga artros och dess effekter av idrottsskador. Målgruppen för arbetet är tränare och medicinsk personal inom idrotten. Projektet har tre övergripande mål: Skapa kännedom om sambandet mellan idrott och artros. Sprida kunskap om förebyggande träning för att undvika knäskador. Utveckla träningsprogram som minskar knäskador med risk för artros som följd. Under 2004 har en forskningsöversikt gjorts på knäskador och artros. Den finns att hämta på vår webbplats Översikten ligger till grund för en enad syn bland de fyra involverade specialidrottförbunden (basket, fotboll, handboll och innebandy) på vilka övningar som bäst förebygger knäskador. Sjukgymnaster från de fyra förbunden samt Elitidrottscentrum har lagt grunden till ett arbete, som kommer leda till en CD-rom med grenanpassade övningar för dessa idrotter samt faktabaserade intervjuer med ledande forskare på området. Lena Berggren-Wenderyd, Svenska Ridsportförbundet, säger: >> Utvecklingsprogrammet betyder oerhört mycket för mig. Med ämnen som idrottsfysiologi, psykologi och kommunikation kompletterar jag mina grenspecifika kunskaper. De kontakter vi får och det samarbete och den förståelse som skapas mellan olika idrotter inom gruppen är så värdefull. Jag tycker själv att jag har utvecklats i min roll som ledare och tränare. Jag får dagligen inspiration när jag använder kunskaper och material från utbildningen. 15

18 Kurser och konferenser uvuduppgiften för detta område är att samla idrottens centrala kurser och konferenser på ett ställe och kommunicera utbudet från en och samma kanal. Utbudet ska vara gränsöverskridande mellan olika idrotter och i utbudet ska finnas korta kurser, konferenser och convent/seminarier. Kursverksamheten fokuserar kring följande tre områden: 1. Idrottsanställda 2. Hälsa friskvård 3. Tränar- och ledarutbildning Under året har vi koncentrerat oss på att skapa utbildningspaket inom områdena Idrottsanställda samt Hälsa och Friskvård. Tränar- och ledarutbildning är inte på något sätt mindre prioriterat, men behöver en särskild genomlysning och struktur samt större koordinering med andra pågående verksamheter och projekt. Detta kommer att göras under 2005 parallellt med att redan befintliga utbildningspaket ses över och utvecklas. Tjugotvå kurser och fyra convent/seminarier har genomförts under året. Några exempel på kurser är: Projektledarutbildning, Pedagogik/retorik, Massage, Smarta rörelser och Idrottsjuridik. MAQ, Muscel Action Quality En ny kurs var MAQ, Muscel Action Quality är en kurs som ger den aktive rätt teknik vid styrkeövningar. Rörlighet och balans är ledord för aktiva. Svenska Fotbollförbundet och Svenska Golfförbundet är två förbund som har börjat använda MAQ för sina spelare. Målgruppen för kursen är aktiva tränare som arbetar med fysträning i lagidrotter. Några kommentarer från deltagare: >> Jag tycker tänket kring MAQ stämmer helt överens med min tränarfilosofi. >> Jättekul och inspirerande, ser redan fram emot nästa delkurs. Projektledarutbildning Kursen vänder sig till personer som är projektledare och vill känna sig säkra på sin projektplan. Frågor som behandlas: vad är nyckeln till ett lyckat projekt och hur lyckas jag förverkliga mina projektidéer? >> Kursledaren lyckades på ett bra sätt förmedla kunskap och ge mig verktyg som jag har haft stor nytta av i min senaste roll som projektledare. Tobias Walerius, Svenska Roddförbundet SkidConvent I september genomförde Svenska Skidförbundet i samarbete med SISU Idrottsutbildarna ett SkidConvent på Bosön med cirka 120 deltagare från hela landet. Programmet innehöll föreläsningar om längdåkning för både bredd och elit. Deltagarna var mycket nöjda efter helgen och några uttryckte följande kommentarer: >> Bra helg med många bra tips och idéer. >> Ett mycket trevligt och bra arrangemang. >> Positivt att få träffa och känna gemenskap med övriga distrikt och skidförbundsmänniskor. 16

19 Bosön Idrottsfolkhögskola osön Idrottsfolkhögskola är idrottsrörelsens egen skola med huvuduppdraget att erbjuda utbildning som efterfrågas av våra specialidrottsförbund och centrala organisationer. För att kartlägga nya behov inom idrottsrörelsen genomfördes en utredning under våren Den resulterade i sju uppmaningar från utredningsgruppen som under hösten har förvandlats till förändringsplaner som ska sjösättas inför läsåret 2005/2006. Parallellt med förändringsarbetet har den dagliga verksamheten genomförts, en balansgång som har krävt mycket energi och ständiga omställningar. Långkurserna Lära för livet är folkbildningens honnörsord. Under avslutningsceremonierna 2004 vittnade återigen flertalet avgångselever om att de vuxit som människor, att de nu vågar tala inför större grupper och känner sig stärkta att möta just livet. Yrkesvalet klarnar med hjälp av det breda ämnesutbud och de fördjupningskurser som erbjuds på Idrottskonsulentlinjen. Vår allmänna kurs, Idrottslinjen, slussade under våren 2004 ut över 50 elever som hade läst in och kompletterat sina högskolebehörigheter. Därmed öppnades vägen för fortsatta studier på exempelvis Idrottshögskolan, sjukgymnastutbildning eller vår egen yrkesutbildning till idrottskonsulent. Antalet sökande till våra båda linjer har sjunkit, i år med följden att vi tog in en klass mindre på Idrottslinjen. En annan följd av detta är att vi har beslutat att lägga mycket energi på marknadsföring. En kurator har under året engagerats på deltid för att möta elevernas allt större behov av samtal och vägledning. Samverkanskurser Vi har under året genomfört 45 kurstillfällen tillsammans med SF och övriga medlemsorganisationer, företrädesvis på steg 2- till 4-nivå, med totalt cirka deltagare. Vår suveränt största samarbetspartner är Svenska Golfförbundet som genomför all utbildning för tränare, administratörer och banpersonal på Bosön. Bland övriga större idrotter som samverkar med Bosön Idrottsfolkhögskola finns ishockey, fotboll, friidrott, ridsport och motorcykel. Vi har också glädjen att få samarbeta med idrotter som bandy, triathlon och bangolf. Redan 2003 startade idrottens Elittränarutbildning, på uppdrag av SISU Idrottsutbildarna. Kursen har tillkommit efter ett initiativ från Elitidrottsrådet, i syfte att på tränarsidan vinna mark internationellt. Under 2004 tog utbildningen fart och kursomgång två inleddes under hösten. Idrottsfolkhögskolan bidrar med huvudlärare inom ämnesområdena beteendevetenskap och fysiologi/ anatomi. Kurser utan folkbildningsbidrag En ny typ av samarbetspartner har under året gjort entré. Två SISU-distrikt har med sin personal genomfört en utbildningsvecka i vår regi, vilket inspirerar lärarkåren och, förhoppningsvis, våra kollegor ute i distrikten. Idrottsmassagekursen var i våras i princip fulltecknad, kanske med draghjälp av ett beslut i riksdagen inför årsskiftet att friskvårdande massage för anställda är avdragsgill för arbetsgivaren. Gruppen, som det här året dominerades av kvinnor, upprepade bland annat förra årets populära insats vid målet för Vasaloppets öppna spår. De fick också möjlighet att pröva sina färdigheter på damlandslaget i fotboll under ett förberedelseläger på Bosön. 17

20 >> En ny dörr har öppnats med BIM. Jag har fått större förståelse för massagearbetet i sin helhet skadaorsak-behandling och arbetar idag på ett professionellt sätt med helt nya verktyg. Önskar bara att jag tagit detta steg mycket tidigare. Petra Johansson, lic. idrottsmassör Bosön, elev vårterminen 2004, Friskvårdskonsulent Vår distanskurs för friskvårdskonsulenter, HFU, är en fortsatt populär kurs som nu har fått en efterföljare i HFU 2. Efterfrågan på kurser inom det här området ökar, vilket har föranlett oss att utreda behovet av en längre kurs med heltidsstudier. Vår riktade satsning på att utbilda idrottsanläggningspersonal fortsätter, i år med utbildning av anställda i Stockholms kranskommuner. Utvecklingsinsatser, ideologisk profilering och rörelseanknytning Årets stora satsning riktades mot Riksidrottsforum i Göteborg, där vi visade upp oss, inledde samtal och skapade kontakter. Dessutom fick vi själva kunskap om vad som är på gång inom idrottsrörelsen. Hela personalstyrkan deltog i de fyra utvecklingsdagarna, som också innefattade studiebesök i Idrottens Hus, hos SOK, på Stockholms stadion samt på Västsvenska idrottsförbundets anläggning i Kviberg och hos IFK Göteborg, med en föredragning av Roger Gustavsson, ansvarig för klubbens ungdomsverksamhet. Två utvecklingsdagar genomfördes under våren på Biskops-Arnö folkhögskola, där Staffan Hübinette från Tollare folkhögskola redovisade sin syn på dagens och morgondagens folkhögskola. Representanter för skolan har deltagit i ett EUprojekt som syftat till att kartlägga idrottsrelaterade yrken och i vilken grad det finns relevant utbildning för de olika yrkeskategorierna i de tjugofem länder som deltog. För vår del kom det fram att över personer i Sverige har sin utkomst från idrotten, alltifrån sporthandlare till fotbollsproffs. Förstärkningsbidrag I årets elevkullar har vi haft två rullstolsburna elever, vilket krävt särskilda insatser, bland annat under vinterfjällsutbildningen. En hörselskadad och en synskadad elev har fått särskilda hjälpmedel för att kunna följa undervisningen. Elever med funktionshinder inom området dyslexi, ADHD och DAMP, har ökat markant. Litteratur har införskaffats för att bättre kunna möta dessa elever. Nästa steg är en intern utbildning under ledning av experter på området. En långkurs med sikte på idrottande invandrare, Bosöns internationella idrottsklass, har projekterats under året. En projektledare tillsattes våren 2004, med uppdrag att forma utbildningen inför kursstarten i januari Målgrupp är idrottare, utövare och ledare, som har en gedigen idrottsbakgrund men saknar tillräckliga kunskaper i svenska språket för att kunna tillgodogöra sig vidare idrottsledarutbildning. 18

21 SISU Verksamhetsberättelse 2004 LÅNGKURSER Antal elever på långkurs (kvinnor/män) Läsåret 2003/ (82/92) Läsåret 2004/ (70/79) SAMVERKANSKURSER Antal Antal SF/MO Antal deltagare Män Kvinnor 72 17/ Längre kurser utan folkbildningsbidrag antalet elever (kvinnor/män) Massagekursen 14 deltagare (9/5) HFU 21 deltagare (18/3) HFU 2 7 deltagare (5/2) Antal korta kurser Antal studiebesök/arrangemang (kategorier) Skolor 12 Organisationer 8 Företag/kommuner 6 Internationella 9 RESULTATRAPPORT Not INTÄKTER Statsbidrag, Folkbildningsrådet (FBR) Landstingsbidrag Uppdragsutbildning RF-ersättning Övriga intäkter Summa KOSTNADER Personal Lokalhyror Övriga rörelsekostnader Summa Rörelseresultat Finansnetto Redovisat resultat Not 1 Statsbidrag, FBR Allmänt statsbidrag Särskild utbildningsinsats Förstärkningsbidrag Totalt statsbidrag enligt FBR Redovisat statsbidrag

22 SISU Idrottsböcker Fortsatt tillväxt ISU Idrottsböcker fortsätter sin uppåtgående trend. Omsättningen ökade 2002 med 27 procent, 2003 med 9 procent och under 2004 med 25 procent. SISU Idrottsböcker bygger verksamheten på tre ungefär lika stora områden: SF-samarbete I samverkan med 13 specialförbund utvecklas facklitteratur för framför allt tränarutbildningen, men också för utbildning av aktiva och föreningsutveckling. SISU Idrottsböcker har i dag samarbete med Friidrottsförbundet, Golfförbundet, Gymnastikförbundet, Handbollsförbundet, Handikappidrottsförbundet, Innebandyförbundet, Ishockeyförbundet, Korpen, Orienteringsförbundet, Simförbundet, Skidförbundet, Skolidrottsförbundet och Ridsportförbundet. Idrottens bokklubb Idrottens bokklubb har i dag medlemmar och ambitionen att fortsätta växa till Medlemskapet är gratis för alla som är intresserade av idrottslitteratur, träning, friskvård och hälsa. Medlemmarna i bokklubben är i huvudsak tränare idrottslärare, sjukgymnaster och friskvårdsrelaterade yrkesgrupper. Periodens huvudbok (sex böcker per år) produceras av SISU Idrottsböcker, oftast i samarbete med forskare och högskolor eller erfarna praktiker som verkar inom idrotts- och friskvårdsområdet. Genom denna utgivning sprids ny forskning och kunskap inom idrotten. Utöver periodens bok presenteras ett urval av böcker och andra utvecklingsmaterial utgivna av svenska förlag. Generella idrottsböcker Här produceras utvecklingsstöd i form av facklitteratur, CD och DVD inom idrott, träning, friskvård och hälsa som är generella för hela eller stora delar av idrotten. Det kan gälla barn- och ungdomsträning, generell fysisk träning, litteratur om trovärdighetsfrågor, föreningsutveckling eller anläggningsfrågor. Kompetensutveckling SISU Idrottsböckers utveckling under de senaste tio åren är ett resultat av medvetna idéer om de behov som finns av boken som utvecklingsstöd inom idrotten, var denna kunskap ska hämtas och i vilken form den ska presenteras. Men förlagsverksamheten växer och utvecklas och en stor verksamhet har andra behov än en liten. Nya områden tillkommer, andra försvinner. Teknik och människor förändras. SISU Idrottsböcker har påbörjat en genomgripande kompetensutveckling med hela personalen för att möta de krav som kommer att ställas i framtiden. Kompetensanalysen genomförs utifrån förlagets behov och nästa steg blir personalens kompetensutveckling för att möta förlagsverksamheten i framtiden, både när det gäller nyrekrytering och utveckling av befintlig personal. Utvecklingsområden 2004 Under 2004 har SISU Idrottsböcker satsat på följande utvecklingsområden: Fortsatt prioritering av idrottslitteratur till de SF som vi har samarbetsavtal med. Utveckling av litteratur för högskolan. Stärka samarbete, nätverk och vår egen kompetens när 20

23 SISU Verksamhetsberättelse 2004 det gäller högskolelitteratur och högre tränarutbildning. Utveckling av området friskvård och hälsa. Utveckling av idrottsbokhandeln på nätet för att bygga en modernare näthandel som i framtiden kan utveckla kommunikationen med kunderna och förenkla betalningsströmmarna. Utveckling av Idrottsböckers digitala kundkommunikation. Fortsatt medvetet nätverksbyggande med organisationer och företag som står idrotten nära. Nyproduktioner 2004 SF-samarbete: Svenska Gymnastikförbundet Kul med gympa Musikbanken 4 Musikbanken 5 Hopprep Medelgympa Musikmix Kom igång med gympa Svenska Innebandyförbundet Innebandyövningar DVD Korpen Stavgång (ny) Skolidrott Idrottsledaren Skolidrottsföreningen Handikappidrottsförbundet Passa mig! Vardagsmat rätt enkelt Golf Till handicap 36 och ännu lägre Golf för ungdom Skidor Skidåskådning Bokklubben Förebygga och behandla idrottsskador Aerob och anaerob träning Guiden till idrottspsykologisk rådgivning Dopingfri idrott Perspektiv på sportsmanagement Generella idrottsböcker Åsiktskort Specialidrott Det löser sig hälsocoach och deltagarmaterial Liv och rörelse årskalender dag för dag Orientering Skogsäventyret Svenska Ridsportförbundet Minignägg Midignägg Maxignägg Gör Halt Vara ett projekt om självkänsla Handbollförbundet Framtidens handbollsspelare, häfte och DVD 21

24 Förvaltningsberättelse Verksamhetens art och inriktning SISU-gruppen omfattar SISU Svensk Idrotts Studieoch Utbildningsorganisation ( ), som är moderförening och innehåller Bosön Idrottsfolkhögskola, samt dotterföretaget SISU Idrottsböcker AB ( ). SISU Idrottsutbildarna är den benämning som används i årsredovisningen för moderföreningen och är den svenska idrottsrörelsens utbildningsorganisation med SISU-stämman som dess högsta beslutande organ. SISU Idrottsutbildarna har för sin regionala och lokala verksamhet 21 distriktsförbund med lokala enheter (lokalkontor). SISU Idrottsutbildarna fördelar statsbidrag och stödjer den folkbildningsverksamhet som bedrivs i distriktsförbunden i form av statsbidragsberättigade studiecirklar, kulturprogram och annan gruppverksamhet. Även inom Bosön Idrottsfolkhögskola bedrivs i huvudsak bidragsberättigad folkbildningsverksamhet. SISU Idrottsutbildarna bedriver också projektverksamhet och utvecklingsinriktade aktiviteter i form av processledning samt kurs- och konferensverksamhet på uppdrag av Riksidrottsförbundet (RF), medlemsorganisationerna och i egen regi. Väsentliga händelser under räkenskapsåret Under året har olika uppvaktningar och överläggningar av och med bland annat andra studieförbund samt ett fortsatt internt arbete lett till att den sedan tidigare beslutade strategiprocessen med att få till stånd en ny och mer rättvis modell för fördelningen av statsbidraget till studieförbunden intensifierats. Trots alla ansträngningar beslutade Folkbildningsrådets styrelse att fullfölja tidigare fattat beslut om frysta statsbidrag till och med år Under året har förbundsstyrelsen lämnat ett remissvar till Utbildningsdepartementet på betänkandet SOU 2004:30 Folkbildning i brytningstid (SUFO 2), betänkandet SOU 2004:51 Vem får vara med? samt Folkbildningens framsyn (Folkbildningsrådet). Förbundsstyrelsen har till RF lämnat ett remissvar på revideringen av idrottens idéprogram Idrotten Vill och ett remissvar på Idrottens jämställdhetsplan. Riksidrottsforum genomfördes den november 2004 i Congress Center, Göteborg, i samverkan med RF, SISU Idrottsutbildarna Väst och Västsvenska Idrottsförbundet. Under 2004 har arbetet med en ny kommunikationspolicy slutförts och den offensiva satsning som tidigare påbörjats inom området kurs- och konferensutveckling har fortsatt. Satsningen Ett handslag för Sveriges barn och ungdomar, som tillför idrottsrörelsen totalt 1 miljard kronor, har fortsatt under året. Syftet med satsningen är att bereda plats för flera barn och ungdomar, hålla tillbaka avgifterna, intensifiera samarbetet med skolan, delta i kampen mot droger och satsa mer på flickors idrottande. Satsningen sker dels i samverkan med och dels på uppdrag av RF. Under året har en ny satsning inom området Demokrati och föreningskunskap och Ledarförsörjning startats. Satsningen går hand i hand med Handslagssatsningen och syftar inte i första hand till att producera nya material inom föreningskunskapsområdet, utan till att i stället kunna använda befintlig litteratur. Projektet Ledarfokus, vars huvudsakliga syfte var att genomföra en treårig satsning på utveckling och utbildning av barn- och ungdomsledare inom idrotten, har avslutats under året. Arbetet med en ökad kanslisamverkan mellan RF och SISU Idrottsutbildarna har under året fortsatt. Förbundsstyrelsen har beslutat om de förslag som kansliutredningen lämnat om en fördjupad samverkan mellan organisationerna. Beslutet innebär bland annat en gemensam chef och ett gemensamt kansli. Som en följd har förbundsstyrelsen under året beslutat att i samförstånd med RF anställa Mikael Santoft som gemensam chef, med titeln riksidrottschef, för RF och SISU Idrottsutbildarna. Under året har Håkan Danielsson, tidigare vikarierande förbundsrektor, av riksidrottschefen utsetts till förbundsrektor för SISU Idrottsutbildarna. Medlemmar Medlemmar i SISU Idrottsutbildarna är de 68 till RF anslutna specialidrottsförbund med till dem anslutna ideella föreningar som bedriver idrottslig verksamhet, samt övriga 5 riksorganisationer som vunnit inträde i SISU Idrottsutbildarna, det vill säga totalt 73 medlemmar. Resultat och ställning För moderföreningen SISU Idrottsutbildarna har följande nyckeltal för att kunna följa resultat och ställning tagits fram: 22

25 SISU Verksamhetsberättelse 2004 NYCKELTAL (Belopp i KSEK) Förbundsintäkter Verksamhetens resultat varav Bosön Idrottsfolkhögskola Balansomslutning Eget kapital Soliditet 38 % 53 % 49 % 52 % Kassalikviditet 123 % 162 % 150 % 162 % Antal anställda varav Bosön Idrottsfolkhögskola Kostnaderna i moderföreningen (not 1) SISU Idrottsutbildarna fördelas på följande verksamhetsområden: KOSTNADSOMRÅDEN (Belopp i KSEK) Distriktsverksamhet Gemensam verksamhet Utvecklingsavdelningen Bosön Idrottsfolkhögskola Kurs- och konferensverksamhet Summa Resultatet för Bosön Idrottsfolkhögskola är betydligt sämre än förväntat. I kostnaderna för Bosön Idrottsfolkhögskola ingår lokalhyra till Bosöstiftelsen, för vilken RF är huvudman, med (2 000). Bosön Idrottsfolkhögskola bedriver sin verksamhet på Bosön som är RF: s Utvecklingscentrum. STATSBIDRAGETS FÖRDELNING (Belopp i KSEK) Fördelat till SISU-distrikten Gemensam verksamhet Utbildningschefer Utvecklingsavdelningen Summa Framtida utveckling Den framtidstro som präglat utvecklingen av SISU Idrottsutbildarna har inneburit en stark ekonomisk tillväxt under flera år. Som en följd av ett minskat samhällsstöd har emellertid denna tillväxt minskat under senare år och beräknas inte under de närmaste åren kunna fortsätta i samma takt som tidigare. Den nuvarande fördelningsmodellen för statsbidraget ligger fast. Det innebär att statsbidraget kommer att vara fryst även under åren och ett nytt system för fördelningen av statsbidraget träder i kraft först år Till detta kommer en generell minskning av kommun- och landstingsbidragen, vilket försvårar distriktens möjligheter till ytterligare tillväxt och expansion under de närmaste åren. I verksamhetsinriktningen ligger tyngdpunkten de närmaste åren på en rad gemensamma fokuseringar mellan RF och SISU Idrottsutbildarna såsom demokrati och föreningskunskap, barn och ungdomar, folkhälsa, integration, elitidrott samt ideella ledare. Lyhördhet för idrottens behov av utbildning och lärande är avgörande för en framgångsrik verksamhet. I samarbetet mellan SISU Idrottsutbildarna och medlemmarna ligger arbetet med förbunds- och föreningsutveckling i fokus även för de närmaste åren. Beträffande den negativa ekonomiska utvecklingen vid Bosön Idrottsfolkhögskola kommer under 2005 åtgärder att vidtas för att minska kostnaderna. Resultat och ställning framgår i övrigt av resultatoch balansräkningar med tilläggsupplysningar. 23

26 SISU-gruppen KONCERNRESULTATRÄKNING (Belopp i KSEK) Not INTÄKTER Nettoomsättning Offentligrättsliga bidrag Summa intäkter KOSTNADER Lämnade bidrag Handelsvaror (SISU Idrottsböcker) Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar Summa kostnader Verksamhetens resultat RESULTAT FRÅN FINANSIELLA INVESTERINGAR Ränteintäkter och liknande poster Räntekostnader och liknande poster Resultat före skatt Skatt Årets resultat Fördelning av årets resultat 10 Årets resultat enligt resultaträkningen Utnyttjande av ändamålsbestämda medel Reservering av ändamålsbestämda medel Kvarstående belopp för året KONCERNBALANSRÄKNING (Belopp i KSEK) Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav Reversfordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager Varulager Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 10 Ändamålsbestämda medel Balanserat kapital Summa eget kapital Avsättningar Uppskjuten skatt Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skatteskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga 24

27 SISU Idrottsutbildarna (moderföreningen) RESULTATRÄKNING SISU Verksamhetsberättelse 2004 BALANSRÄKNING (Belopp i KSEK) Not (Belopp i KSEK) Not TILLGÅNGAR INTÄKTER Anläggningstillgångar Nettoomsättning Materiella anläggningstillgångar Offentligrättsliga bidrag Inventarier Summa intäkter Finansiella anläggningstillgångar KOSTNADER Aktier i koncernföretag Lämnade bidrag Fordringar hos koncernföretag Övriga externa kostnader Andra långfristiga Personalkostnader värdepappersinnehav Avskrivningar Reversfordringar Summa kostnader Summa Verksamhetens resultat anläggningstillgångar RESULTAT FRÅN FINANSIELLA INVESTERINGAR Ränteintäkter och liknande poster Räntekostnader och liknande poster Årets resultat Fördelning av årets resultat 10 Årets resultat enligt resultaträkningen Utnyttjande av ändamålsbestämda medel Reservering av ändamålsbestämda medel Kvarstående belopp för året Omsättningstillgångar Varulager Varulager Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 10 Ändamålsbestämda medel Balanserat kapital Summa eget kapital Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga 25

28 Tilläggsupplysningar (Noter) Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Koncernredovisningen och årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Principerna är oförändrade jämfört med föregående år. Koncernredovisning Koncernredovisningen omfattar SISU Idrottsutbildarna och det helägda dotterbolaget SISU Idrottsböcker AB. Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. Alla belopp redovisas, om inget annat anges, i tusental kronor (KSEK). Verksamhetens intäkter Statsbidrag och övriga bidrag intäktsredovisas i den period utbetalningen avser. Likaledes intäktsredovisas uppdragsersättningar och utförda tjänster utifrån bokföringsmässiga grunder. Lämnade bidrag Fördelningen av statsbidraget till SISU-distrikten sker efter principer som förbundsstyrelsen fastställt och på det totala statsbidrag SISU Idrottsutbildarna får från Folkbildningsrådet. Vid fördelningen görs avdrag med ett belopp som motsvarar 21,46 procent av det totala statsbidraget för centrala kostnader. Eget kapital Eget kapital utgörs av posterna Ändamålsbestämda medel och Balanserat kapital. I Ändamålsbestämda medel ingår avsättningar för åtaganden som ska infrias i framtiden. När SISU Idrottsutbildarna belastas med kostnader för ändamålet redovisas dessa i resultaträkningen. Upplösning sker därefter av för ändamålet avsatta medel under Eget kapital med motsvarande belopp. Kostnadsindelning i förvaltningsberättelse I förvaltningsberättelsen finns under rubriken Resultat och ställning en fördelning av kostnaderna i SISU Idrottsutbildarna på olika verksamhetsområden. Distriktsverksamheten omfattar fördelningen av statsbidrag och andra medel till distrikten samt kostnader för de regionalt placerade tjänsterna i distrikten. Gemensam verksamhet omfattar kostnader för centralt placerad personal, ledning, stämma, centrala konferenser, kansli, marknadsföring, forskning och utveckling med mera. Utvecklingsavdelningen omfattar kostnader för centralt placerad personal, ledning, projekt, uppdrag, folkbildning med mera. Bosön Idrottsfolkhögskola omfattar anställd personal, lokalhyra samt övriga rörelsekostnader inom ramen för folkhögskolans verksamhet. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över den bedömda nyttjandeperioden. Följande avskrivningstider tillämpas: Inventarier och bilar 5 år Datorer 3 år Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper som är anläggningstillgång värderas till anskaffningsvärde med avdrag för erforderliga nedskrivningar. Varulager Varulagret i SISU Idrottsböcker AB värderas enligt lägsta värdets princip, det vill säga det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde. Vid fastställande av anskaffningsvärdet tillämpas först-in-förstut-principen. Fordringar Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Definitioner Soliditet Eget kapital i relation till totalt kapital. Kassalikviditet Omsättningstillgångar exklusive lager i relation till kortfristiga skulder. Not 2 Nettoomsättning SISU-gruppen: Nettoomsättning, SISU Idrottsböcker Projektmedel, RF Grundersättning, RF Försäljning, SISU Idrottsutbildarna Riksidrottsforum, deltagarintäkter med mera Övriga intäkter Summa

29 SISU Verksamhetsberättelse 2004 SISU Idrottsutbildarna: Projektmedel, RF Grundersättning, RF Försäljningsintäkter Riksidrottsforum, deltagarintäkter med mera Övriga intäkter Summa Not 3 Offentligrättsliga bidrag SISU-gruppen/SISU Idrottsutbildarna: Statsbidrag, SISU Idrottsutbildarna Statsbidrag, EMU-medel Statsbidrag, Bosön Idrottsfolkhögskola Landstingsbidrag, Bosön Idrottsfolkhögskola Informationsmedel, Sida Summa Not 4 Lämnade bidrag med mera SISU-gruppen/SISU Idrottsutbildarna: Fördelade statsbidrag, SISU-distrikten Fördelade statsbidrag, EMU-medel Fördelade projektmedel, RF Fördelade informationsmedel, Sida Övriga lämnade bidrag Summa Not 5 Medelantal anställda, löner, andra ersättningar, sociala kostnader SISU-gruppen: Medelantal anställda Kvinnor Män Löner och andra ersättningar: Styrelse och förbundsrektor* Övriga anställda Sociala avgifter enligt lag och avtal (varav pensionskostnader): (3 956) (3 206) Summa SISU Idrottsutbildarna: Medelantal anställda Kvinnor Män Löner och andra ersättningar: Styrelse och förbundsrektor* Övriga anställda Sociala avgifter enligt lag och avtal (varav pensionskostnader) (3 587) (2 912) Summa Pensionskostnader för förbundsrektor* *Riksidrottschef är anställd i Riksidrottsförbundet Könsfördelning styrelse och ledning: Styrelseledamöter Förbundsrektor 1 1 Kvinnor 6 6 Män 8 8 Sjukfrånvaro i procent: * Total sjukfrånvaro 4,29 3,81 varav långtidssjukfrånvaro 81,58 71,04 sjukfrånvaro kvinnor 0,97 5,55 sjukfrånvaro män 5,84 3,21 anställda < 29 år - - anställda år 1,89 0,35 anställda > 50 år 6,45 5,45 Not 6 Skatt *(1/7 31/12) Aktuell skatt Uppskjuten skatt Not 7 Inventarier SISU-gruppen: Ingående anskaffningsvärden Årets investeringar Försäljningar och utrangeringar Utgående anskaffningsvärden Ingående avskrivningar enligt plan Försäljningar och utrangeringar Årets avskrivningar enligt plan Utgående avskrivningar enligt plan Bokfört värde

30 SISU Idrottsutbildarna: Ingående anskaffningsvärde Årets investeringar Försäljningar och utrangeringar Utgående anskaffningsvärden Ingående avskrivningar enligt plan Försäljningar och utrangeringar Årets avskrivningar enligt plan Utgående avskrivningar enligt plan Bokfört värde Not 9 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter SISU-gruppen: Förutbetald hyra, Idrottens Hus Upplupen intäkt, Riksidrottsforum Övriga interimsfordringar SISU Idrottsutbildarna: Förutbetald hyra, Idrottens Hus Upplupen intäkt, Riksidrottsforum Övriga interimsfordringar Not 8 Aktier i koncernföretag Företagets namn: SISU Idrottsböcker AB Org nr: Säte: Stockholm Antal aktier: Kapitalandel: 100 % Bokfört värde: kr Not 10 Förändring av eget kapital SISU-gruppen: Balanserat kapital Ändamålsbestämt Totalt eget kapital Ingående balans Omklassificering Justerad ingående balans Utnyttjande av ändamålsbestämda medel Reservering av ändamålsbestämda medel Årets resultat Utgående balans SISU Idrottsutbildarna: Balanserat kapital Ändamålsbestämt Totalt eget kapital Ingående balans Omklassificering Justerad ingående balans Utnyttjande av ändamålsbestämda medel Reservering av ändamålsbestämda medel Årets resultat Utgående balans Reservering av ändamålsbestämda medel SISU-gruppen/SISU Idrottsutbildarna: Ingående balans Utnyttjade medel Reserverade medel Utgående balans Projektmedel, RF Projektmedel, Skandia Projektmedel, CFL Projektmedel, Artros Särskilda satsningar Pågående utbildningar Sidamedel Askegrens Minnesfond

31 SISU Verksamhetsberättelse 2004 Not 11 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SISU-gruppen: Semesterlöner Sociala avgifter Övriga interimsskulder SISU Idrottsutbildarna: Semesterlöner Sociala avgifter Övriga interimsskulder Stockholm den 23 februari 2005 Rolf Carlsson Mikael Santoft Håkan Danielsson Ordförande Riksidrottschef Förbundsrektor Jane Andersson Kerstin Rosén Olle Kristenson Leif Bolin Börje Sandgren Personalens ledamot Lars Edwinson Annika Sylvén Solveig Lundström Lars Tigerberg Karin Mattsson Jan Olofsson Pia Zätterström RS-ledamot Revisionsberättelse Till förbundsstämman i SISU Svensk Idrotts Studie- och Utbildningsorganisation Org nr Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens förvaltning i SISU Svensk Idrotts Studie- och Utbildningsorganisation för år Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att i rimlig grad försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen gjort när den upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i förbundet för att kunna bedöma om någon styrelseledamot har handlat i strid med årsredovisningslagen eller förbundets stadgar. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger därmed en rättvisande bild av förbundets och koncernens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Styrelsens ledamöter har enligt vår bedömning inte handlat i strid med förbundets stadgar. Vi tillstyrker att förbundsstämman beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm den 11 mars 2005 Jonas Grahn Auktoriserad revisor Ola Spinnars Auktoriserad revisor 29

32 Utdrag ur förvaltningsberättelsen SISU Idrottsböcker AB SISU Idrottsböcker AB bedriver förlags- och bokklubbsverksamhet. Bolaget är helägt dotterföretag till SISU Idrottsutbildarna. Bolaget har sedan flera år ett etablerat samarbete med ett flertal specialidrottsförbund totalt 13 SF varav de största är Svenska Golfförbundet, Svenska Ishockeyförbundet och Svenska Motionsidrottsförbundet (Korpen). Förlaget gav under året ut 32 nya titlar varav 23 i samarbete med SF, 5 i Idrottens bokklubb samt 4 generella idrottsböcker. Idrottens bokklubb har medlemmar. Medlemstillströmningen har varit stabil och medlemmarna är i huvudsak tränare, idrottsledare, sjukgymnaster och friskvårdsrelaterade yrkesgrupper. Nettoomsättningen har ökat med 25 procent jämfört med Förlagets starka tillväxt under året beror främst på den stora ökningen av titlar som produceras i samarbete med SF. Bolagets vinst efter finansiella poster redovisas till 788 KSEK. Vinsten efter skatt är 425 KSEK. RESULTATRAPPORT (Belopp i KSEK) NYCKELTAL (Belopp i KSEK) Rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Rörelsens resultat Finansnetto Resultat före nedskrivning Nedskrivning av varulager Upplösning av överavskrivningar 0 48 Avsättning till periodiseringsfond Skatt på årets resultat Årets resultat BALANSRAPPORT (Belopp i KSEK) TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Nettoomsättning Resultat före finansnetto Resultat efter finansiella poster Balansomslutning Eget kapital Soliditet 35 % 32 % 35% Avkastning på eget kapital 21 % 12 % 12 % Avkastning på totalt kapital 7% 4% 6% Vinstmarginal 3 % 2% 3% Medelantal anställda Definitioner Soliditet Eget kapital i relation till totalt kapital. Avkastning på eget kapital Resultat efter finansiella poster i procent av genomsnittligt eget kapital under året. EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Obeskattade reserver Långfristiga skulder Kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Avkastning på totalt kapital Resultat efter finansiella poster i procent av genomsnittligt totalt kapital under året. Vinstmarginal Resultat efter finansiella poster i procent av nettoomsättningen. Ställda säkerheter 0 0 Ansvarförbindelser: Villkorat aktieägartillskott

33 SISU Verksamhetsberättelse 2004 Statistik ANTAL DELTAGARE I DISTRIKTENS KURSER SDF-utbildning Gemensam reg utb SISU-utbildning TOTALT DISTRIKT Blekinge Dalarna Gotland Gästrikland Halland Hälsingland Jämtland/Härjedalen Norrbotten Skåne Småland Stockholm Södermanland Uppland Värmland Väst Västerbotten Västergötland Västernorrland Västmanland Örebro Östergötland Summa

34 STUDIETIMMAR I DISTRIKTEN Arrangemang Deltagare Studietimmar DISTRIKT Blekinge Dalarna Gotland Gästrikland Halland Hälsingland Jämtland/Härjedalen Norrbotten Skåne Småland Stockholm Södermanland Uppland Värmland Väst Västerbotten Västergötland Västernorrland Västmanland Örebro län Östergötland Summa Procentuell förändring 13,3 % 6,4 % 13,3 % 7,9 % 9,3 % 5,0 % ÄMNESPROFIL Arrangemang Deltagare Studietimmar Ämnen/studieverksamhet Allmän utbildning Lantbruk, djurskötsel m.m Humaniora, språk och konst Pedagogik, ledarutbildning Naturvetenskap Hälso- och sjukvård m.m Samhällsvetenskap, beteendevetenskap Tjänster Teknik Övriga ämnen Summa Kommentar: På grund av annan ämneskodning (SUN) som tillämpats från och med 2004 är jämförelsetalen inte transparenta med

35 SISU Verksamhetsberättelse 2004 KULTURPROGRAM I DISTRIKTEN Arrangemang Deltagare DISTRIKT Blekinge Dalarna Gotland Gästrikland Halland Hälsingland Jämtland/Härjedalen Norrbotten Skåne Småland Stockholm Södermanland Uppland Värmland Väst Västerbotten Västergötland Västernorrland Västmanland Örebro län Östergötland Summa Procentuella förändringar 1,1 % 11,1 % 10,8 % 14,5 % KULTURFORMER Arrangemang Deltagare Former för kulturprogram Föreläsningar Sång/musik Dramatisk framställning Film/foto/bild Dans Utställningar Litteratur/konst Tvärkulturell verksamhet Summa

36 VERKSAMHET I MEDLEMSORGANISATIONERNA MEDLEMS- Arrangemang Deltagare Studietimmar ORGANISATION Akademisk idrott Amerikansk fotboll Badminton Bandy Bangolf Baseboll/softboll Basket Biljard Bilsport Bordtennis Boule Bowling Boxning Bridge Brottning Budo Bågskytte Casting Curling Cykel Danssport Draghund Dragkamp Dövidrott Flygsport Fotboll Friidrott Frisbee Frivilligt skytte Fäktning Golf Gymnastik Gång/vandrare Handboll Handikappidrott Innebandy Ishockey Issegling Judo Kanot Klättring Konståkning Korpen Militär/mångkamp Motorcykel Orientering

37 SISU Verksamhetsberättelse 2004 MEDLEMS- Arrangemang Deltagare Studietimmar ORGANISATION Pistolskytte Racerbåt Ridsport Rodd Rugby SLS/Livräddning Segling Simning Skidor Skidskytte Skolidrott Skridsko Sportdykning Sportskytte Squash Styrkelyft Taekwondo Tennis Triathlon Tyngdlyftning Ungdomsskytte Varpa Vattenskidor Volleyboll Huvudsektionsföreningar SISU, egna arrangemang Ej medlemsorganisationer Summa Andel verksamhet i medlemsorganisationer och SISU Idrottsutbildarna 98 % 97 % 98 % 97 % 96 % 96 % 35

38 Ledning och personal Förbundsstyrelse Rolf Carlsson, Enköping, förbundsordförande Kerstin Rosén, Sollentuna, vice ordförande, utvecklingschef, Svenska Friidrottsförbundet Jane Andersson, Malmö, avdelningschef fritidsförvaltningen Leif Bolin, Sundsvall, VD Bolins management Lars Edwinson, Väse utveckling LRF Jan Olofsson, Farsta, idrottspolitisk handläggare RF Börje Sandgren, Umeå Annika Sylvén, Järfälla, företagskons Ekojumentor Solveig Lundström, Eskilstuna, speciallärare Lars Tigerberg, Norrtälje, generalsekreterare Svenska Gymnastikförbundet Pia Zätterström, Stockholm, administrativ chef Arbetsmiljöverket Olle Kristenson, Falkenberg, utbildningschef, personalrepresentant Mikael Santoft, Stockholm, riksidrottschef (fr o m 1/11) Håkan Danielsson, Södra Vi, förbundsrektor Presidium Rolf Carlsson, förbundsordförande Kerstin Rosén, vice ordförande Mikael Santoft, riksidrottschef (fr o m 1/11) Håkan Danielsson, förbundsrektor Lars Ekengren, sekreterare förbundsstyrelsen Valberedning Solveig Sundequist, Skövde, ordförande Siv Bergander, Eksjö Malin Eggertz-Forsmark, Enskede Eric Eng, Alnö Björn Ericsson, Vaggeryd Bo Karlsson, Strömstad Ledningsgrupp Håkan Danielsson, förbundsrektor Karin Karlsson, projekt- och processledare Ing-Marie Leidhammar, förlagschef Max Lauritzson, marknads- och informationschef Kerstin Olofsson, assistent Mattias Sjögren, rektor Bosön Idrottsfolkhögskola Camilla Hagman, chef utvecklingsavdelningen Stab Håkan Danielsson, förbundsrektor Jan Byström, FoU-chef Bengt Carlsson, ekonomichef Lillvor Johansson, projektledare Max Lauritzson, marknads- och informationschef Kerstin Olofsson, assistent Karl Christian Overgaard, projektledare verksamhetsuppföljning Utvecklingsavdelning Camilla Hagman, chef utvecklingsavdelningen (tjänstledig t o m 2/5) Karin Karlsson, t f chef utvecklingsavdelningen (t o m 2/5) Per Bergljung, projektledare Janne Carlstedt, projektledare Maria Gidlund, projekt- och processledare Lars Hansell, projektassistent Lars Hogedal, projekt- och processledare Jens Lindquist, projekt- och processledare Ingrid Reppling, projektassistent (t o m 30/6) Anders Wahlström, projektledare 36

39 SISU Idrottsböcker Ing-Marie Leidhammar, förlagschef Catarina Arfwidsson, projektledare Katti Bauer, projektledare Barbro Bergdahl, förlagsassistent Thore Carlsson, projektledare Malin Forsberg, projektledare Ninni Hedström, projektledare AnnaLena Moberg, marknadsförare Johan Pettersson, projektledare Eva Purvin, förlagsassistent Bosön Idrottsfolkhögskola Mattias Sjögren, rektor Charlotte Alexandersson, lärare Lars Almerdahl, lärare/datasamordnare Johanna Augustinsson, lärare Kerstin Björklund, lärare Sofia Blomlöf, kursadministratör Lena Eriksson, kursadministratör (fr o m 15/3) Kurt Granlund, lärare Marie Hammar, lärare Leif Holmgren, lärare Barbro Holmström, kursadministratör (t o m 1/4) Peter Lagerström, lärare Maria Larsson, lärare Ulf Lindberg, projektadministratör Thomas Lindholm, lärare Jan Lundström, lärare Lennart Nilsson, lärare Martin Nyman, lärare Leif T Ohlsson, lärare, föreståndare IL Magnus Ohlsson, lärare Lennart Oredsson, lärare (t o m 1/9) Elisabet Pärsdotter-Westman, lärare Lars-Göran Rydqvist, lärare Lars Sjödin, lärare Håkan Svensson, lärare Mats Söderberg, lärare Carina Vinberg, (fr o m 15/8) Emma Westlund, lärare (t o m 15/6) Susanne Wolmesjö, lärare, föreståndare IK Marianne Zsigmond, lärare Jan Ögren Fjellestad, projektanställd kurs- och konferensansvarig Utbildningschefer Gert Carlsson, Blekinge Bertil Eek, Dalarna Patrik Oscarsson, Gotland Jan Hovdebo, Gästrikland Olle Kristenson, Halland Lars Ekengren, Hälsingland Lennart Nilsson, Jämtland-Härjedalen Jane Fernholm, Norrbotten Mats Werne, Skåne Christina Ericsson, Småland Ulf Klasson, Stockholm Dick Wedegren, Södermanland Anders Björnlund, Uppland Gert Classon, Värmland Sebastian Arby, Väst Tore Brännlund, Västerbotten Sture Gustafsson, Västergötland Björn Nordling, Västernorrland Kerstin Rofelt, Västmanland Thomas Eklund, Örebro Clas Pantzar, Östergötland 37

40 Distrikt BLEKINGE Tel: , fax: D ALARNA Tel: , fax: [email protected] GOTLAND Tel: , fax: [email protected] GÄSTRIKLAND Tel: , fax: [email protected] HALLAND Tel: , fax: [email protected] HÄLSINGLAND Tel: , fax: [email protected] J ÄMTLAND HÄRJEDALEN Tel: , fax: [email protected] NORRBOTTEN Tel: , fax: [email protected] SKÅNE Tel: , fax: [email protected] SMÅLAND Tel: , fax: [email protected] STOCKHOLM Tel: , fax: [email protected] SÖDERMANLAND Tel: , fax: [email protected] UPPLAND Tel: , fax: [email protected] VÄRMLAND Tel: , fax: [email protected] VÄST Tel: , fax: [email protected] VÄSTERBOTTEN Tel: , fax: [email protected] V ÄSTERGÖTLAND Tel: , fax: [email protected] VÄSTERNORRLAND Tel: , fax: [email protected] VÄSTMANLAND Tel: , fax: [email protected] ÖREBRO Tel: , fax: [email protected] ÖSTERGÖTLAND Tel: , fax: [email protected] Idrottens Hus, Stockholm Tel: Fax: [email protected]