V e r k samhetsberättelse 2004

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "V e r k samhetsberättelse 2004"

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2004 MED ÅRSREDOVISNING

2 Medlemsorganisationer Specialidrottsförbund (SF) Sveriges Akademiska Idrottsförbund Sveriges Amerikanska Fotbollförbund Svenska Badmintonförbundet Svenska Bandyförbundet Svenska Bangolfförbundet Svenska Baseboll- och Softbollförbundet Svenska Basketbollförbundet Svenska Biljardförbundet Svenska Bilsportförbundet Svenska Bob- och Rodelförbundet Svenska Bordtennisförbundet Svenska Bouleförbundet Svenska Bowlingförbundet Svenska Boxningsförbundet Svenska Brottningsförbundet Svenska Budoförbundet Svenska Bågskytteförbundet Svenska Castingförbundet Svenska Curlingförbundet Svenska Cykelförbundet Svenska Danssportförbundet Svenska Dragkampförbundet Svenska Draghundsportförbundet Sveriges Dövas Idrottsförbund Svenska Flygsportförbundet Svenska Fotbollförbundet Svenska Friidrottsförbundet Svenska Frisbeeförbundet Svenska Fäktförbundet Svenska Golfförbundet Svenska Gymnastikförbundet Svenska Gång- och Vandrarförbundet Svenska Handbollförbundet Svenska Handikappidrottsförbundet Svenska Innebandyförbundet Svenska Ishockeyförbundet Svenska Isseglarförbundet Svenska Judoförbundet Svenska Kanotförbundet Svenska Klätterförbundet Svenska Konståkningsförbundet Korpen SvenskaMotionsidrottsförbundet Svenska Landhockeyförbundet Svenska Motorcykel- och Snöskoterförbundet Svenska Mångkampsförbundet Svenska Orienteringsförbundet Svenska Racerbåtförbundet Svenska Ridsportförbundet Svenska Ringetteförbundet Svenska Roddförbundet Svenska Rugbyförbundet Svenska Seglarförbundet Svenska Simförbundet Svenska Skidförbundet Svenska Skidskytteförbundet Svenska Skolidrottsförbundet Svenska Skridskoförbundet Svenska Sportdykarförbundet Svenska Sportskytteförbundet Svenska Squashförbundet Svenska Styrkelyftförbundet Svenska Taekwondoförbundet Svenska Tennisförbundet Svenska Triathlonförbundet Svenska Tyngdlyftningsförbundet Svenska Varpaförbundet Svenska Vattenskidförbundet Svenska Volleybollförbundet Övriga medlemsorganisationer (MO) Sveriges Bridgeförbund Frivilliga Skytterörelsen Skytterörelsens ungdomsorganisation Svenska Livräddningssällskapet/Simfrämjandet Svenska Pistolskytteförbundet

3 SISU Verksamhetsberättelse 2004 Innehåll Förbundsordförande 2 Förbundsrektor 3 Vi var här när idrotten lärde under Folkbildningen ökar och ökar! 6 Samarbete med medlemsorganisationerna 12 Projekthotell en samlingsplats för projekt 14 Kurser och konferenser 16 Bosön Idrottsfolkhögskola 17 SISU Idrottsböcker fortsatt tillväxt 20 Förvaltningsberättelse 22 Revisionsberättelse 29 Utdrag ur förvaltningsberättelse SISU Idrottsböcker AB 30 Statistik 31 Ledning och personal 36 SISU Svensk Idrotts Studie- och Utbildningsorganisation är idrottens utbildningsorganisation och ska utveckla människor positivt såväl fysiskt som psykiskt. SISU Idrottsutbildarna Produktion: Blom och Lagrell Information AB Tryck: Växjö Offset 2005 Foto: Comstock Inc.

4 Med flaggan i topp! r 2004 var ännu ett år av expansion för SISU Idrottsutbildarna. Som framgår av statistiken är ökningen inte obetydlig snarare anmärkningsvärd inte minst med tanke på att samhällsstödet till vår organisation inte ökat. Detta kräver sin förklaring och visst finns det sådana. Den enklaste, men kanske också viktigast, är att idrottsrörelsen törstar efter utbildning, folkbildning och utveckling, och då har vi funnit vägar för att tillgodose dessa behov. De ideella ledarna är allt fler och de idrottsförebilder som lockar ungdomar in i idrottsrörelsen har de senaste åren också blivit fler och framgångsrikare, inte minst inom friidrotten. Idrotten behöver SISU Idrottsutbildarna, och vi som valts att leda organisationen känner stor glädje och stolthet över detta. Samordnad ledning Den största händelsen under året var beslutet att samordna ledning och kansliresurser med Riksidrottsförbundet. Jag vill passa på att tacka Gunnar Larsson och hela Riksidrottsstyrelsen för det samarbete som den 1 november ledde till att vi fick Mikael Santoft som gemensam riksidrottschef och att vi inom kort har ett gemensamt kansli. Det gemensamma kansliet kommer att rymma ökade kompetenser för båda organisationerna, där vi utan internköp och avtal kan betjäna våra distrikt och medlemsorganisationer på ett rationellt och professionellt sätt. Samgåendet har inte applåderats av alla, och några kritiska röster har hävdat att SISU Idrottsutbildarna med detta blir en utbildningsavdelning under RF. Ingenting kan vara felaktigare! Vi ska precis som tidigare ha separata ekonomier, separata stämmor, styrelser som är självständiga och så vidare. RF och SISU Idrottsutbildarna har alltsedan 1985 varit nära varandra; åren hade man till exempel samma ordförande och under några år var SISU:s förbundsrektor till och med ledamot av RS. Den närhet som nu råder är enligt SISU Idrottsutbildarnas förbundsstyrelse helt sund, och dessutom resultatet av ett stämmobeslut från Riksidrottsmötet i Stockholm 2003, således inget påfund från organisationernas styrelser. Nystart i anrika lokaler Flytten från Farsta till Östermalm kan också börja summeras. Mitt intryck efter det första året är att det råder en mycket god stämning i det nya kansliet. Våra medarbetare trivs med arbetsmiljön och gör många fina insatser. Detta gäller inte minst vårt förlag, SISU Idrottsböcker AB, som år efter år presterar glädjande resultat! Vår egen folkhögskola fungerar också alldeles utmärkt och i samband med det vill jag passa på att tacka medlemmarna i det Utbildningsråd förbundsstyrelsen haft möjlighet att ha som stöd för denna del av förbundets verksamhet. Även vår personal utanför Idrottens hus har gjort ett fantastiskt år ledda av våra 21 utbildningschefer. Flaggan i topp! Fem år in i det nya millenniet/seklet/decenniet kör SISU Idrottsutbildarna fortfarande med flaggan i topp och är en farkost vars fart fortfarande accelererar. Rolf Carlsson Förbundsordförande 2

5 Vi är där när idrotten lär! nder det gångna året har våra medarbetare visat en enastående förmåga att enträget fortsätta arbetet för att tillfredsställa idrottens behov. Detta har gett en starkt utökad verksamhet, högre kvalitet på våra erbjudanden, aktiv efterfrågan av våra tjänster från idrotten och en stark framtidstro. Ett stort TACK! Folkbildningsverksamheten är stommen Det lokala föreningslivet är ryggraden i svensk idrott och spelar en betydande roll i samhällsutvecklingen. Föreningen bidrar till tillväxt och lokalutveckling samt en positiv uppväxtmiljö för barn och unga. Här har det ideella ledarskapet mycket stor betydelse. Genom folkbildningsarbetet får människor kraft, nya idéer formas och gemenskapen stärks. Mötet mellan människor är det fundamentala. Studiecirklar dominerar vår verksamhet och kulturaktiviteter berikar föreningslivet och tillför nya dimensioner i verksamheten. Under 2004 pågick varje dag drygt cirkelsammankomster med cirka ledare/aktiva. 40 kulturprogram med cirka deltagare. Glädjande är att även verksamhet för funktionshindrade och invandrare, liksom distansutbildning ökat! Förlaget har en avgörande betydelse Ett av de kanske viktigaste och bästa sätten att värna god kvalitet i studiecirklarnas arbete är tillgången till pedagogiskt utformade studiematerial. Förlaget bygger verksamheten på tre grenar : I SF-samarbete utvecklas litteratur till tränarutbildning, men också för utbildning av aktiva och i föreningsutveckling. Genom Idrottens bokklubb sprids nya forskningsresultat och kunskaper. Därutöver presenteras ett urval av böcker och utvecklingsmaterial. Den tredje grenen är generella idrottsböcker som kan handla om barn och ungdomsträning, generell fysisk träning, litteratur om trovärdighetsfrågor, föreningsutveckling eller anläggningsfrågor. Kurs- och konferensverksamhet Vi har under året utvecklat vårt kurs- och konferensutbud och även stärkt kvaliteten. Årets stora utmaning var Riksidrottsforum i Göteborg. Forumet är en mötesplats för svensk idrott som ska stimulera till diskussioner i viktiga frågor. Årets tema Elitidrott en del av en sammanhållen idrott stimulerade verkligen till diskussioner. Bosön Idrottsfolkhögskola Idrottsfolkhögskolan har haft två långa kurser, Idrottslinjen och Idrottskonsulentlinjen och ett stort antal korta kurser i samverkan med specialidrottsförbunden. En internationell idrottslinje har även förarbetats där man kommer att kunna träna idrott och samtidigt studera svenska och samhällskunskap. Projekt och projekt-/processledning Vi har aldrig tidigare varit så eftertraktade och en styrka är att vi samlar alla projekt under ett tak. Det blir en enklare och tydligare samordning och det ger stora möjligheter att ta till vara projektens resultat. Att lärandet är en ständigt pågående process har blivit än mer tydligt, vi lär av, lär om och lär nytt. Kravet på att ständigt delta och levandehålla processer har gjort att vi klarat av en mängd uppdragsförfrågningar under Vi var där när idrotten lärde 2004! Håkan Danielsson Förbundsrektor 3

6 Vi var här när idrotten lärde under 2004 andslagets övergripande mål är att öppna dörrar för fler. Det handlar dels om att nå nya grupper av barn och ungdomar, dels att behålla fler under längre tid. Under året har satsningar kommit igång i föreningar. Inom ramen för Handslaget har förbund och föreningar under året prövat nya former och metoder för att utveckla sin idrottsverksamhet för barn och ungdomar. Några SF har i samarbete med SISU Idrottsböcker tagit fram utbildningsmaterial som stimulerar ledare och barn till ökad rörelse och fysisk aktivitet. De används av idrottsföreningar som samarbetar med skolan i syfte att vara en resurs i uppdraget att erbjuda barn och ungdomar daglig fysisk aktivitet. Exempel på material är Skogsäventyret, Svenska Orienteringsförbundet, Mini-, Midi- och MaxiGnägg från Svenska Ridsportförbundet samt Hoppa hopprep från Svenska Gymnastikförbundet Allas rätt att vara med SISU Idrottsutbildarna har i samverkan med BRIS, Barnens Rätt I Samhället, arbetat fram en webbplats, Syftet är att ge ledare och föreningar inspiration och tips på hur de kan arbeta förebyggande mot mobbning och kränkande behandling inom idrotten. Inom ramen för projekt Ledarfokus har flera mötesplatser genomförts under året med tema det sociala ledarskapet. Ett utbildningsmaterial kring temat lanserades under våren SISU Idrottsböcker har tillsammans med Svenska Handikappidrottsförbundet tagit fram häftet Passa mig!, ett häfte om hur idrotten kan underlätta för barn och ungdomar att hitta sin plats i idrotten. Ett annat material är Inkludera idrott, som ger praktiska och pedagogiska tips och stöd till ledaren. Folkhälsa Idrottsrörelsen är en stor och viktig aktör med mångårig kunskap och erfarenhet av att främja människors hälsa. Många av idrottens aktiviteter lämpar sig väl för dem som inte är tillräckligt fysiskt aktiva i dag. Arbetet med att skriva ut fysisk aktivitet på recept har utvecklats runt om i landet. För att möta den utvecklingen har SISU Idrottsutbildarna arbetat fram en plan för utbildning av idrottsledare som leder aktiviteter för just dessa personer. Som stöd 4

7 SISU Verksamhetsberättelse 2004 för den aktive har SISU Idrottsböcker tagit fram Det löser sig! ett material som ska vara en hjälp för dem som vill genomföra livsstilsförändringar. Riksidrottsforum (RIF) Med tema Elitidrott en del av en sammanhållen idrott samlades 580 deltagare i Göteborg den november till ett Riksidrottsforum som arrangerades för fjärde gången. Syftet med Riksidrottforum är att vara en mötesplats för svensk idrott, i huvudsak den centrala nivån. Tidpunkten är flyttad till november för att ligga närmare i tid inför Riksidrottsmötet. Ambitionen är att fler frågor förhoppningsvis kan kopplas samman från samtal och diskussioner på Riksidrottsforum till beslut på Riksidrottsmötet. Som deltagare under Riksidrottsforum fanns förutom företrädare från SF, RF, SOK och SISU Idrottsutbildarna, flera idrottsprofiler såväl ledare, tränare som aktiva. Genom RF:s Ungdomsråd inbjöds cirka 50 ungdomar att delta. Under fredagskvällen gav Sven-Göran Eriksson och Pernilla Wiberg särskild guldkant åt forumet. Som avslutningstalare märktes bland andra Jan Carlzon, ordförande Svenska Tennisförbundet samt Ledstiernan AB, och Jonathan Falk, chefredaktör på Göteborgs-Posten. Under Riksidrottsforum genomfördes bland annat elva parallella seminarier med syfte att lyfta temat utifrån tre perspektiv; förbundskapten/centrala perspektivet, elitidrottsförening/lokala perspektivet samt elitaktiv/individperspektivet. I respektive seminarium deltog föreläsare från samtliga perspektiv under ledning av en processledare. Ledar- och tränarutbildning som även kan vara mötesplatser under flexibla former. Seminarierna dokumenterades bland annat i form av en tidning som distribuerades under forumets sista dag. All information och dokumentation finns tillgänglig på Dokumentationerna ska bearbetas på olika sätt och kommer bland annat att vara vägledande i såväl RF:s som SISU Idrottsutbildarnas verksamhetsinriktningar RIKSIDROTTSFORUM GENOM ÅREN Antal deltagare Plats År Total Män (%) Kvinnor (%) Norrköping (61,4) 232 (38,6) Sundsvall (57,9) 250 (42,1) Piteå (57,9) 185 (42,1) Göteborg (63,8) 210 (36,2) RIKSIDROTTSFORUM 2004 Antal deltagare total 580 Antal SF, cirka 50 Åldersfördelning Medelålder 44 år Kvinnor 210 st Män 370 st Några uppmaningar och utmaningar som tydligt framkom under seminarierna: Mer och tydligare samverkan mellan RF, SOK och SISU Idrottsutbildarna. Se över strukturen för elitidrottsstödet och regionala elitidrottscentras (EIC) funktion. Stöd i strategiutveckling till SF, främst vad gäller talang- och elitverksamhet med idrottsföreningen som främsta målgrupp. 5

8 Folkbildningen ökar och ökar! et speciella med idrottsrörelsen och folkbildningen är att den har sin grund i människors behov av att uträtta något tillsammans. En stor utmaning är att fånga upp utbildning och bildning inom idrotten.verksamheten sker i dag i över idrottsföreningar, vilket är en ökning med 400 föreningar från 2003, och ett starkt bevis på SISU Idrottsutbildarnas verksamhetsidé att vara en eftertraktad resurs för idrotten. Antalet studietimmar ökade under 2004 med 9 procent från till Totalt har arrangemang genomförts, vilket är en ökning på 13 procent från Andelen kvinnor ligger kvar på samma nivå 2004 och motsvarar 40 procent av det totala antalet deltagare i folkbildningsarbetet, det vill säga av deltagare är kvinnor. Det är viktigt att föreningar och förbund känner till sina val när de ska utveckla, planera eller genomföra en utbildningssituation. För att visa på hur olika vägval kan påverka genomfördes under våren en mötesplats för SF/MO. Diskussionerna handlade om möjligheterna att använda folkbildningen i utbildningsstrukturen och att göra det tydligt vad som då krävs. Detta var också ett sätt ge utbildningsanordnaren på ett SF/MO ökad förståelse för de vägval de ställs inför vid planering och upplägg. Utbildarverkstaden samlade 20 deltagare från 18 olika SF/MO. Cirkelledaren Den största delen av SISU Idrottsutbildarnas studiecirklar genomförs med ideella cirkelledare. Under verksamhetsåret 2004 har vi tillsammans med distriktskonsulenter och SISU Idrottsböcker tagit fram ett pedagogiskt verktyg Guide för cirkelledaren som gör det möjligt för dem att utveckla sin roll och funktion. För att fokusera på cirkelledaren och ytterligare understryka hur viktig cirkelledarens roll är, genomfördes även under året diskussioner på regionala mötesplatser för distriktskonsulenter. Avsikten var att detta i sin tur ska kunna bidra till att stärka den enskilda cirkelledaren. Distansutbildning Distansutbildningen har tagit ett fast grepp som pedagogisk metod inom idrotten under året. Distanscirkelverksamheten ökade från 265 studietimmar 2003 till studietimmar under Av de 440 som deltagit i en studiecirkel på distans är 393 i åldersgruppen år. Verksamheten har genomförts i nio olika distrikt i landet. Vi kan se att den medvetna kompetensutvecklingen såväl inom den egna organisationen som mot medlemsorganisatio- 6

9 SISU Verksamhetsberättelse 2004 nerna har gett resultat. Under året arrangerades två baskurser i flexibelt lärande samt åtta inspirationstillfällen i distrikten i samverkan med Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL). Ett SF som kommit långt på detta område är Svenska Handbollförbundet som i sin tränarskola vill ge möjligheten till ett mer flexibelt genomförande. Under 2004 påbörjades ett arbete där SISU Idrottsutbildarna deltog som experter för att dels se över hur kursupplägget kan anpassas till en föränderlig arbetsform, dels vilken kompetens instruktörerna behöver för att kunna genomföra det flexibla kursupplägget. Under året har även en studieplan för Klubben Online tagits fram som ska underlätta föreningarnas administration och information. Prioriterade målgrupper inom folkbildningen Personer med utländsk bakgrund, deltagare med funktionshinder samt arbetslösa i samhället är särskilt viktiga målgrupper för statens stöd. Efter ett tapp 2003 så tog målgruppsverksamheten fart igen under verksamhetsåret 2004 och ökade med 16 procent till totalt studietimmar. Arbetslösa Vår verksamhet mot arbetslösa ökar åter och 2004 redovisades studietimmar, vilket motsvarar 33 procents ökning. Det kan förklaras med att antalet arbetslösa i samhället totalt har ökat och att man har satsat på riktade arbetslöshetsåtgärder. Däremot är det inte fler distrikt som har denna inriktning mot arbetslösa, antalet är liksom tidigare åtta varav tre har gjort en betydande verksamhetsökning detta år. Invandrare Även verksamheten för denna målgrupp ökade till studietimmar, vilket motsvarar 8 procent då motsvarande siffra för 2003 var studietimmar. Integrationsarbetet inom SISU Idrottsutbildarna är en viktig del, men vi kan även konstatera att idrotten är en gränsöverskridande faktor som gör att det finns långt fler personer med utländsk bakgrund i FOLKBILDNINGSVERKSAMHETEN FEM STÖRSTA SF/MO 2004 Idrott Arrangemang Deltagare Studietimmar Fotboll Ridsport Ishockey Golf Handboll FOLKBILDNINGSVERKSAMHETENS UTVECKLING År Arrangemang Deltagare Studietimmar

10 vår verksamhet integrerade i det öppna folkbildningsarbetet. Sju distrikt har en rapporterad verksamhet på över studietimmar och totalt finns verksamhet i 16 av 21 distrikt. Funktionshindrade Folkbildande former för att möta personer med funktionshinder är ett prioriterat område. SISU Idrottsutbildarna har även för denna målgrupp ökat verksamheten och rapporterade studietimmar 2004, vilket motsvarar en ökning på 24 procent från 2003 då studietimmar genomfördes. Av 21 distrikt har 20 rapporterat verksamhet under året. Kultur Kulturella inslag i idrotten har fått större utrymme. Kulturprogram är den verksamhet som framförs eller redovisas inför publik och som har en sådan utformning i tid och rum att närvaro, delaktighet, upplevelse och eftertanke skapas. I idrottsföreningen kan det exempelvis handla om musik eller sång, utställningar, film, foto eller bild. Det totala antalet kulturarrangemang som genomfördes under 2004 var , vilket är en marginell ökning. Vi kan dock konstatera att 13 av 21 distrikt ökar sin verksamhet när det gäller kulturarrangemangen. KULTURPROGRAM UTVECKLING År Antal program Deltagare

11 SISU Verksamhetsberättelse 2004 Annan gruppverksamhet Annan gruppverksamhet är den verksamhetsform som genomförs i friare former än studiecirkeln. Det kan till exempel vara barnkulturaktiviteter, framtidskvällar eller någon annan form av pedagogisk inledning till en utbildningsprocess. SISU Idrottsutbildarna genomförde studietimmar 2004 med denna inriktning, vilket innebär en ökning med 14 procent. Barnkultur Barn och ungdomar är en stor del av idrottens medlemmar. Det ger självklart avspegling i folkbildningsarbetet och behovet att möta unga med former som passar dem är stort. Att arbeta i gruppverksamheter för barn där skapande kulturverksamheter blir en grund för lärprocessen genom kulturella uttrycksformer är ett sådant exempel. För detta krävs självklart erfarna cirkelledare som har kunskap och redskap för att möta barnen. Under året har SISU Idrottsböcker deltagit i materialproduktioner som ger ytterligare tillskott bland barnkulturmaterialen. Utbildningsmaterialen Mini-, Midi- och Maxignägg skapar möjligheten för barn i grundskoleåldern att fördjupa sina kunskaper om hästen. Även inom orienteringsidrotten har vi utvecklat Skogsäventyret för att stärka barns intresse för natur och skogsupplevelser. Verksamheten har ökat till studietimmar vilket motsvarar 12 procent. Utvärdering och uppföljning Att veta vad som händer och analysera det är att höja beredskapen inför framtiden och inför nya beslut. Det är i det perspektivet uppföljning och utvärdering ska ses. Verksamhetsuppföljning Folkbildningsrådet har under senare år ökat sina krav på studieförbundens uppföljningsarbete. Redan under 2002 utvecklade SISU Idrottsutbildarna en strategi för verksamhetsuppföljning. Ett viktigt inslag i detta arbete är besök i våra olika distrikt. Under året besökte vi sju distrikt, vilket innebär att cirka 30 procent av den samlade verksamheten granskades. Ansvaret för vilken verksamhet som genomförs och slutrapporteras vilar på respektive distrikt, men det är förbundsstyrelsen som har det yttersta ansvaret för att all statsbidragsberättigad verksamhet lever upp till SISU Idrottsutbildarnas riktlinjedokument. Vid distriktsbesöken har framkommit att följande är viktigast ur ett föreningsperspektiv: 1. Rekrytera, stimulera och behålla ledare 2. Rekrytering av ledamöter till föreningarnas styrelse 3. Behålla ungdomar i föreningarna 4. Ekonomi Granskning och samråd Nationellt etikforum Under året har ett antal viktiga gemensamma etiska gränsdragningsproblem diskuterats. Förtydligandet av gränsdragningen mellan studie och utövande/träning är klar och behandlar både fysisk träning och den estetiska verksamheten. På initiativ av Nationellt etikforum har ett stort antal regionala folkbildningskonferenser genomförts i samarbete med Folkbildningsförbundet och Svenska Kommunförbundet. SISU Idrottsutbildarna har aktivt deltagit vid dessa konferenser. 9

12 Kommunala granskningar Omfattningen av kommunala och landstingskommunala granskningar har ökat. Det kan tolkas på olika sätt att intresset för studieförbundens verksamhet ökat i kommuner och landsting och att folkbildningsverksamheten ifrågasätts sannolikt är det både positivt och negativt. En viktig utmaning för SISU Idrottsutbildarna är att tydliggöra vår lokala närvaro. Vår verksamhet genomförs nästan uteslutande internt inom idrotten inga utbildningsprogram distribueras till allmänheten. Verksamhetsredovisningen via dataprogrammet Gustav Ett intensivt arbete pågår för att öka användandet av Gustavprogrammet inom SISU Idrottsutbildarna. Kompetenshöjande insatser har genomförts, en utbildargrupp har utbildats och utbildningsplan för olika personalgrupper har tagits fram. Under 2004 påbörjades ett utvecklingsarbete tillsammans med ett antal distrikt för att hitta former för att utnyttja verksamhetsstatistiken och ekonomiredovisningen i Gustav bättre. Syftet är att få effektivare information till våra medlemsorganisationer men också att underlätta konsulenternas dagliga arbete med föreningar och specialdistriktsförbund. Statistik Som ett viktigt instrument för distriktsvisa och regionala analyser har vi tagit fram ett omfattande statistiskt underlag. Statistiken sammanställs varje år i dokumentet SISU Idrottsutbildarna sedd genom siffror. Nyckeltal Sedan några år har det pågått ett utvecklingsarbete med att ta fram lämpliga och beskrivande nyckeltal. Dagens nyckeltal är inte slutgiltiga, en del kan komma att bedömas mindre relevanta medan nya kan komma att tas fram. Detta arbete ska fortgå i dialog med distrikten. Nyckeltalen kompletteras med analyser och ett antal frågor som bedömts viktiga för organisationen att diskutera. Nyckeltalen sammanställs varje år i dokumentet Nyckel inom SISU Idrottsutbildarna. SUFO, Wadensjö och Framsyn I två statliga utredningar har folkbildningsverksamheten i folkhögskolor och studieförbund fått en genomgripande belysning. Utvärderingarna Folkbildning i brytningstid (SUFO 2) och Vem får vara med? låg sedan tillsammans med Folkbildningsrådets (FBR) rapport Folkbildningens framsyn till grund för en bearbetning inom SISU Idrottsutbildarna. 10

13 SISU Verksamhetsberättelse 2004 Diskussionerna sammanfattades i ett remissvar som redovisades till Utbildningsdepartementet. I svaret redovisas idrottens syn på folkbildningsuppdraget, samhällsstödet samt utmaningar inom folkbildningsuppgiften kommande år. En stark kritik mot det fördelningssystem för statsbidraget som FBR tillämpar framförs också, vilket sammanfaller med slutsatser, som även dras i SUFO 2. Utvärderingsprogram Hur har SISU Idrottsutbildarnas olika enheter tagit till sig värdegrund och vision? Även om någon systematisk utvärdering ännu inte gjorts, har frågan följts upp vid distriktsbesök och vid chefsforum. Intrycket är att budskapet mottagits positivt och att det i dag är en ledstjärna i vårt samlade agerande. Den påbörjade belysningen av resursanvändning inom SISU Idrottsutbildarna när det gäller mötesverksamhet har under året kompletterats med uppgifter från höstens regionala verksamhetskonferenser, men en slutlig bearbetning av materialet har ännu inte gjorts. Möten och samverkan mellan olika distrikt har stor betydelse för verksamhetsutveckling och samsyn inom organisationen. Arbetet med Kollegiala utvärderingar ska ses i det perspektivet och som stöd för fortsatt utveckling av detta arbete har skriften Vägvisare till Kollegiala utvärderingar sammanställts. Frågan om effekter av vår verksamhet har vävts samman med goda exempel och belysning av vad vi menar med kvalitet. Ett led i detta arbete var en idédag med inbjudna konsulenter från distrikten. Genom en rad föreningsexempel kunde effekter och kvalitet få en bred belysning, där det blev tydligt hur långtgående resultaten från SISU Idrottsutbildarnas insatser sträcker sig från individ, förening och ut i samhället. I rapporten Effektsökardagen finns en del av materialet redovisat. Som ett led i framtagandet av material för cirkelledare och utifrån en önskan om fördjupad kunskap om våra studiecirkelledare, har en intervjuundersökning med cirka 50 erfarna cirkelledare genomförts. Cirkelledarna förmedlar en lång rad värdefulla erfarenheter och påtagligt är hur mycket dessa cirkelledare själva får ut av sitt uppdrag och den kraft de anser att studiecirklarna tillför i föreningsutvecklingen. Utan spaning, ingen aning En viktig uppgift är är att ständigt spana inom områdena lärande, pedagogik och didaktik vilket innebär att vi ständigt försöker utveckla och ta till oss nya verktyg, metoder med mera, som utvecklar möten mellan människor. Årets resultat har redovisats vid Lärande verkstad och Utbildarverkstad. Processledare För att kunna möta idrottens behov har vi fortsatt att utbilda nya processledare i organisationslära, förståelse för olika personlighetstyper, gruppdynamik, ett stort urval av metoder, verktyg och arbetsmodeller att använda i rollen som processledare. Vi har också haft fortbildningar för redan utbildade processledare i bland annat gruppens utveckling och gruppdynamik. 11

14 Samarbete med medlemsorganisationerna ISU Idrottsutbildarna har under året samarbetat med flertalet av våra medlemsorganisationer. Vi engageras som diskussionsledare, seminarieledare, utredare, samordnare och kursledare. I de flesta fall är planeringen och det förberedande arbetet avgörande för resultatet och stor vikt läggs vid detta. Vi ser också en tydlig tendens i att satsningar och processer önskas genomföras såväl centralt som regionalt inom förbunden. Cykel organisationsutredning Svenska Cykelförbundets styrelse initierade under våren 2004 en organisationsutredning kring förbundets verksamhet. Uppdraget omfattade en analys av nuvarande organisation och verksamhet. Ett utvecklingsarbete genomfördes med syfte att se över förbundets framtida organisation och verksamhet. >> SISU Idrottsutbildarna bidrog på ett professionellt sätt till processen när förbundets framtida organisation (och rollerna för styrelse och kansliet) utvecklades. Det var en ovärderlig hjälp där vi kunde se det med nya ögon. Per-Erik Skotthag ordförande, Svenska Cykelförbundet Boule Idrotten Vill Svenska Bouleförbundet har arrangerat konferenser såväl centralt som regionalt för att göra Idrotten 12

15 SISU Verksamhetsberättelse 2004 Vill mer aktuell och anpassad till förbundet. Syftet är att få underlag till framtida verksamhetsinriktning och skapa förståelse för idrottens strategiska beslut och arbete. >> SISU Idrottsutbildarnas verksamhetsutvecklare har framför allt varit viktiga som samtalspartner i både upplägg och genomförande av processen. Jan-Erik Larsson, generalsekretare, Svenska Bouleförbundet Golf utbildningsstrategi Svenska Golfförbundet har påbörjat en process med att samla alla tankar om förbundets centrala utbildning i en utbildningsstrategi som innefattar samtliga verksamhetsområden. >> SISU Idrottsutbildarna har med sin kompetens stärkt Svenska Golfförbundet i arbetet med att strukturera och avgränsa en ny utbildningsstrategi. Johan Kannerberg utbildningsansvarig, Svenska Golfförbundet Ridsport arbetsmiljöpolicy på kansliet Svenska Ridsportförbundet har under en process i flera steg arbetat fram en arbetsmiljöpolicy för hur man ska förhålla sig till varandra, olika uppdrag och verksamheter på förbundskansliet. >> Genom eget arbete och lotsning från SISU Idrottsutbildarna kom vi fram till fyra nyckelbegrepp och ett gemensamt förhållningssätt som vi arbetar efter på Svenska Ridsportförbundets kansli: professionalism, lojalitet, respekt och samverkan. SISU gjorde susen! Nils-Bertil Hansson förbundschef, Svenska Ridsportförundet Skidor projektledarutbildning Svenska Skidförbundet har förändrat sin organisation och kommer att arbeta mer projektorienterat till skillnad från tidigare kommittéarbete. >> Vår personal stod på olika nivåer när det gällde projektledarkunskap, men genom en specialanpassad utbildning för vår nya organisation med 10 grenar fick vi alla en bra grund att stå på samt kontakt och förståelse för varandra. Lina Lundin Svenska Skidförbundet Handikappidrott tjejprojekt Svenska Handikappidrottsförbundet genomför ett projekt i syfte att stärka handikappade tjejer. Målet är att arbeta fram en utbildning som förbereder tjejer att ta på sig ledar- och förtroendeuppdrag inom handikappidrotten. >> Att ha en processledare till hjälp har varit mycket tryggt. Det är särskilt värdefullt i ett projekt där mycket känslor och värderingar är inblandade. Annica Fornell projektledare, Svenska Handikappidrottsförbundet Golf idrottskonferens Svenska Golfförbundet hade vid 2004 års idrottskonferens valt temat Ledarskap med inriktning på rekrytering och utveckling. >> En nyckelfråga för våra 472 klubbar är utbildning. Med anledning av det fokuserade årets idrottskonferens på ledarutveckling och utbildning. Under ledning av SISU Idrottsutbildarnas mycket inspirerande och kunniga lotsning, genom ett antal frågeställningar och bra diskussioner, landade vi med ett dokument i handen för vårt fortsatta arbete. Inom golfen behöver vi påminnas om vårt uppdrag och att nyckeln för idrottsligt framåtskridande är utbildning och ett gott ledarskap. Konferensen gav oss en kick för det fortsatta arbetet. Ingemar Nyman idrottschef, Svenska Golfförbundet 13

16 Projekthotell en samlingsplats för projekt ISU Idrottsutbildarnas projekthotell samlar alla pågående centrala projekt. Nedan följer en beskrivning av några projekt som genomfördes under Projekt Ledarfokus Den nationella satsningen på kompetensutveckling av ledare inom barn- och ungdomsidrotten, projekt Ledarfokus, avslutades vid årsskiftet 2004/2005. Projektet har drivits på uppdrag av RF. Centralt har SISU Idrottsutbildarna samarbetat med 30 SF för att utifrån deras behov och intressen medverka i olika utvecklingsprocesser. SF:s utvecklingsarbeten har bland annat handlat om att utarbeta övergripande utbildningsstrategier, kompetensutveckla utbildare och ta fram ramprogram för barn- och ungdomsledarutbildningar (BUL-utbildningar). SISU Idrottsutbildarnas distrikt har under projektperioden lagt stor vikt vid att initiera, stötta och stimulera lokala ledarutbildningar i föreningarna. Man har också satsat på att utveckla grundläggande BUL-utbildningar som ett komplement till specialidrottsförbundens stegutbildningar. Inom ramen för Ledarfokus har gränsöverskridande utbildningar mellan olika specialidrotter genomförts. Svenska Rugbyförbundet har tillsammans med Svenska Frisbeeförbundet och Svenska Baseboll- och Softbollförbundet tagit fram en grundläggande barnoch ungdomsledarutbildning samt en utbildarutbildning. För många mindre förbund har SISU Idrottsutbildarnas kompetens och roll som samordnare en avgörande betydelse när det gäller ledarutvecklingen. >> Ledarfokus gav oss en mycket bra möjlighet till professionellt stöd i arbetet med att ta fram en ledarutbildning. Att vi sedan kunde göra det i samarbete med två andra SF var enbart en bonus. Urban Söderberg på Rugbyförbundet Som ett led i kommunikationsstrategin för Ledarfokus arrangerades under året ett tjugotal olika mötesplatser i landet. Syftet var att höja kompetensen hos ledarna samt inspirera till fortsatt utveckling i ledarrollen. Under projekttiden har behov framkommit av nya utvecklings- och utbildningsmaterial inom området ledarförsörjning. Bland annat har ett material med tema Ledare i fokus producerats som ett stöd till dem som ska arbeta fram strategier för att rekrytera och behålla ledare. Ett annat viktigt område är ledarskapets sociala dimensioner. För att fokusera på detta har en DVD tagits fram som tar upp ledarskapets sociala frågor: jämställdhet, integration, mobbning, sexuella trakasserier, funktionshinder, ätstörningar, säker trafik, droger och supporterkultur. Projektet kommer att utvärderas, men vi kan redan nu konstatera att SISU Idrottsutbildarna och specialidrottsförbunden har utvecklat olika samar- 14

17 SISU Verksamhetsberättelse 2004 betsformer som ska bli intressanta att följa i den fortsatta satsningen inom Handslagets ledarförsörjning. Projekt Elittränarutbildning ETU ETU-projektet genomförs på uppdrag av RF. Verksamhetsidén är att Svensk elittränarutbildning ska utvecklas i syfte att skapa förutsättningar för elitidrottare att hålla världsklass i nationella och internationella tävlingar. Det har efter två år börjat ge effekter inom projektets samtliga tre områden. SF:s tränarutbildning En utbildningsmall har tagits fram som förslag och hjälp för utveckling av SF:s egen tränarutbildning och projektet hjälper också till vid införandet. Per Källman, utvecklingsansvarig på Svenska Basketbollförbundet, säger: >> Att få ta del av olika SF:s tränarutbildningar är fantastiskt, när man bygger upp en ny egen utbildningsmodell i sitt förbund. Det får mig att fundera på om inte SISU Idrottsutbildarna skulle kunna ta fram och genomföra ett antal gemensamma block för SF i deras egna tränarutbildningar. Idrottens Elittränarutbildning Ett utvecklingsprogram omfattande 500 timmar för vidareutbildning av elittränare har provats med framgång. Två omgångar har startats med sammanlagt 65 elittränare från 25 olika SF. Eftergymnasiala idrottsutbildningar En diskussion om samverkan har startats med några av de tränarutbildningsprogram som finns på högskolenivå. Utöver dessa visar en sammanställning att det finns cirka 400 idrottsanknutna kurser på högskolenivå. Till detta ska läggas alla idrottsinriktade folkhögskolekurser samt det privata utbudet. Idrott och artros Syftet med projektet är att förebygga artros och dess effekter av idrottsskador. Målgruppen för arbetet är tränare och medicinsk personal inom idrotten. Projektet har tre övergripande mål: Skapa kännedom om sambandet mellan idrott och artros. Sprida kunskap om förebyggande träning för att undvika knäskador. Utveckla träningsprogram som minskar knäskador med risk för artros som följd. Under 2004 har en forskningsöversikt gjorts på knäskador och artros. Den finns att hämta på vår webbplats Översikten ligger till grund för en enad syn bland de fyra involverade specialidrottförbunden (basket, fotboll, handboll och innebandy) på vilka övningar som bäst förebygger knäskador. Sjukgymnaster från de fyra förbunden samt Elitidrottscentrum har lagt grunden till ett arbete, som kommer leda till en CD-rom med grenanpassade övningar för dessa idrotter samt faktabaserade intervjuer med ledande forskare på området. Lena Berggren-Wenderyd, Svenska Ridsportförbundet, säger: >> Utvecklingsprogrammet betyder oerhört mycket för mig. Med ämnen som idrottsfysiologi, psykologi och kommunikation kompletterar jag mina grenspecifika kunskaper. De kontakter vi får och det samarbete och den förståelse som skapas mellan olika idrotter inom gruppen är så värdefull. Jag tycker själv att jag har utvecklats i min roll som ledare och tränare. Jag får dagligen inspiration när jag använder kunskaper och material från utbildningen. 15

18 Kurser och konferenser uvuduppgiften för detta område är att samla idrottens centrala kurser och konferenser på ett ställe och kommunicera utbudet från en och samma kanal. Utbudet ska vara gränsöverskridande mellan olika idrotter och i utbudet ska finnas korta kurser, konferenser och convent/seminarier. Kursverksamheten fokuserar kring följande tre områden: 1. Idrottsanställda 2. Hälsa friskvård 3. Tränar- och ledarutbildning Under året har vi koncentrerat oss på att skapa utbildningspaket inom områdena Idrottsanställda samt Hälsa och Friskvård. Tränar- och ledarutbildning är inte på något sätt mindre prioriterat, men behöver en särskild genomlysning och struktur samt större koordinering med andra pågående verksamheter och projekt. Detta kommer att göras under 2005 parallellt med att redan befintliga utbildningspaket ses över och utvecklas. Tjugotvå kurser och fyra convent/seminarier har genomförts under året. Några exempel på kurser är: Projektledarutbildning, Pedagogik/retorik, Massage, Smarta rörelser och Idrottsjuridik. MAQ, Muscel Action Quality En ny kurs var MAQ, Muscel Action Quality är en kurs som ger den aktive rätt teknik vid styrkeövningar. Rörlighet och balans är ledord för aktiva. Svenska Fotbollförbundet och Svenska Golfförbundet är två förbund som har börjat använda MAQ för sina spelare. Målgruppen för kursen är aktiva tränare som arbetar med fysträning i lagidrotter. Några kommentarer från deltagare: >> Jag tycker tänket kring MAQ stämmer helt överens med min tränarfilosofi. >> Jättekul och inspirerande, ser redan fram emot nästa delkurs. Projektledarutbildning Kursen vänder sig till personer som är projektledare och vill känna sig säkra på sin projektplan. Frågor som behandlas: vad är nyckeln till ett lyckat projekt och hur lyckas jag förverkliga mina projektidéer? >> Kursledaren lyckades på ett bra sätt förmedla kunskap och ge mig verktyg som jag har haft stor nytta av i min senaste roll som projektledare. Tobias Walerius, Svenska Roddförbundet SkidConvent I september genomförde Svenska Skidförbundet i samarbete med SISU Idrottsutbildarna ett SkidConvent på Bosön med cirka 120 deltagare från hela landet. Programmet innehöll föreläsningar om längdåkning för både bredd och elit. Deltagarna var mycket nöjda efter helgen och några uttryckte följande kommentarer: >> Bra helg med många bra tips och idéer. >> Ett mycket trevligt och bra arrangemang. >> Positivt att få träffa och känna gemenskap med övriga distrikt och skidförbundsmänniskor. 16

19 Bosön Idrottsfolkhögskola osön Idrottsfolkhögskola är idrottsrörelsens egen skola med huvuduppdraget att erbjuda utbildning som efterfrågas av våra specialidrottsförbund och centrala organisationer. För att kartlägga nya behov inom idrottsrörelsen genomfördes en utredning under våren Den resulterade i sju uppmaningar från utredningsgruppen som under hösten har förvandlats till förändringsplaner som ska sjösättas inför läsåret 2005/2006. Parallellt med förändringsarbetet har den dagliga verksamheten genomförts, en balansgång som har krävt mycket energi och ständiga omställningar. Långkurserna Lära för livet är folkbildningens honnörsord. Under avslutningsceremonierna 2004 vittnade återigen flertalet avgångselever om att de vuxit som människor, att de nu vågar tala inför större grupper och känner sig stärkta att möta just livet. Yrkesvalet klarnar med hjälp av det breda ämnesutbud och de fördjupningskurser som erbjuds på Idrottskonsulentlinjen. Vår allmänna kurs, Idrottslinjen, slussade under våren 2004 ut över 50 elever som hade läst in och kompletterat sina högskolebehörigheter. Därmed öppnades vägen för fortsatta studier på exempelvis Idrottshögskolan, sjukgymnastutbildning eller vår egen yrkesutbildning till idrottskonsulent. Antalet sökande till våra båda linjer har sjunkit, i år med följden att vi tog in en klass mindre på Idrottslinjen. En annan följd av detta är att vi har beslutat att lägga mycket energi på marknadsföring. En kurator har under året engagerats på deltid för att möta elevernas allt större behov av samtal och vägledning. Samverkanskurser Vi har under året genomfört 45 kurstillfällen tillsammans med SF och övriga medlemsorganisationer, företrädesvis på steg 2- till 4-nivå, med totalt cirka deltagare. Vår suveränt största samarbetspartner är Svenska Golfförbundet som genomför all utbildning för tränare, administratörer och banpersonal på Bosön. Bland övriga större idrotter som samverkar med Bosön Idrottsfolkhögskola finns ishockey, fotboll, friidrott, ridsport och motorcykel. Vi har också glädjen att få samarbeta med idrotter som bandy, triathlon och bangolf. Redan 2003 startade idrottens Elittränarutbildning, på uppdrag av SISU Idrottsutbildarna. Kursen har tillkommit efter ett initiativ från Elitidrottsrådet, i syfte att på tränarsidan vinna mark internationellt. Under 2004 tog utbildningen fart och kursomgång två inleddes under hösten. Idrottsfolkhögskolan bidrar med huvudlärare inom ämnesområdena beteendevetenskap och fysiologi/ anatomi. Kurser utan folkbildningsbidrag En ny typ av samarbetspartner har under året gjort entré. Två SISU-distrikt har med sin personal genomfört en utbildningsvecka i vår regi, vilket inspirerar lärarkåren och, förhoppningsvis, våra kollegor ute i distrikten. Idrottsmassagekursen var i våras i princip fulltecknad, kanske med draghjälp av ett beslut i riksdagen inför årsskiftet att friskvårdande massage för anställda är avdragsgill för arbetsgivaren. Gruppen, som det här året dominerades av kvinnor, upprepade bland annat förra årets populära insats vid målet för Vasaloppets öppna spår. De fick också möjlighet att pröva sina färdigheter på damlandslaget i fotboll under ett förberedelseläger på Bosön. 17

20 >> En ny dörr har öppnats med BIM. Jag har fått större förståelse för massagearbetet i sin helhet skadaorsak-behandling och arbetar idag på ett professionellt sätt med helt nya verktyg. Önskar bara att jag tagit detta steg mycket tidigare. Petra Johansson, lic. idrottsmassör Bosön, elev vårterminen 2004, Friskvårdskonsulent Vår distanskurs för friskvårdskonsulenter, HFU, är en fortsatt populär kurs som nu har fått en efterföljare i HFU 2. Efterfrågan på kurser inom det här området ökar, vilket har föranlett oss att utreda behovet av en längre kurs med heltidsstudier. Vår riktade satsning på att utbilda idrottsanläggningspersonal fortsätter, i år med utbildning av anställda i Stockholms kranskommuner. Utvecklingsinsatser, ideologisk profilering och rörelseanknytning Årets stora satsning riktades mot Riksidrottsforum i Göteborg, där vi visade upp oss, inledde samtal och skapade kontakter. Dessutom fick vi själva kunskap om vad som är på gång inom idrottsrörelsen. Hela personalstyrkan deltog i de fyra utvecklingsdagarna, som också innefattade studiebesök i Idrottens Hus, hos SOK, på Stockholms stadion samt på Västsvenska idrottsförbundets anläggning i Kviberg och hos IFK Göteborg, med en föredragning av Roger Gustavsson, ansvarig för klubbens ungdomsverksamhet. Två utvecklingsdagar genomfördes under våren på Biskops-Arnö folkhögskola, där Staffan Hübinette från Tollare folkhögskola redovisade sin syn på dagens och morgondagens folkhögskola. Representanter för skolan har deltagit i ett EUprojekt som syftat till att kartlägga idrottsrelaterade yrken och i vilken grad det finns relevant utbildning för de olika yrkeskategorierna i de tjugofem länder som deltog. För vår del kom det fram att över personer i Sverige har sin utkomst från idrotten, alltifrån sporthandlare till fotbollsproffs. Förstärkningsbidrag I årets elevkullar har vi haft två rullstolsburna elever, vilket krävt särskilda insatser, bland annat under vinterfjällsutbildningen. En hörselskadad och en synskadad elev har fått särskilda hjälpmedel för att kunna följa undervisningen. Elever med funktionshinder inom området dyslexi, ADHD och DAMP, har ökat markant. Litteratur har införskaffats för att bättre kunna möta dessa elever. Nästa steg är en intern utbildning under ledning av experter på området. En långkurs med sikte på idrottande invandrare, Bosöns internationella idrottsklass, har projekterats under året. En projektledare tillsattes våren 2004, med uppdrag att forma utbildningen inför kursstarten i januari Målgrupp är idrottare, utövare och ledare, som har en gedigen idrottsbakgrund men saknar tillräckliga kunskaper i svenska språket för att kunna tillgodogöra sig vidare idrottsledarutbildning. 18

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie, bildnings- och utbildningsorganisation. SISU Idrottsutbildarna består av specialidrottsförbund (SF) samt övriga medlemsorganisationer

Läs mer

Verksamhetsinriktning. SISU Idrottsutbildarna 2012 2013

Verksamhetsinriktning. SISU Idrottsutbildarna 2012 2013 Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna 2012 2013 Vi är där när idrotten lär! Det här är SISU Idrottsutbildarna Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie- och utbildningsorganisation.

Läs mer

Kallelse till extra RF-stämma och extra SISU-stämma den 12 november 2016

Kallelse till extra RF-stämma och extra SISU-stämma den 12 november 2016 Riksidrottsförbundet & SISU Idrottsutbildarna Adress: Idrottens Hus, Box 11016, 100 61 Stockholm Tel växel: 08-699 60 00 Fax: 08-699 62 00 e-post: riksidrottsforbundet@rf.se info@sisuidrottsutbildarna.se

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna 2014 2015 SISU Idrottsutbildarna Foto: Bildbyrån Grafisk form: Mu ab September 2013 Verksamhetsinriktning 2014-2015 För förbundsstyrelsens (FS) ledning av verksamheten

Läs mer

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN TROLLHÄTTAN 2013 Innehåll Inledning... 3 Det här är Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna... 4 Konsulentens roll... 5 Verksamhetsidé...

Läs mer

Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2014-2015

Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2014-2015 VERKSAMHETSINRIKTNING 2014-2015 Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2014-2015 OM SISU IDROTTSUTBILDARNA SISU Idrottsutbildarna är idrottens eget studieförbund skapat av medlemmarna,

Läs mer

V e r k samhetsberättelse 2005

V e r k samhetsberättelse 2005 Verksamhetsberättelse 2005 MED ÅRSREDOVISNING MEDLEMSORGANISATIONER Specialidrottsförbund (SF) Sveriges Akademiska Idrottsförbund Sveriges Amerikanska Fotbollförbund Svenska Badmintonförbundet Svenska

Läs mer

Verksamhets berättelse MED ÅRSREDOVISNING

Verksamhets berättelse MED ÅRSREDOVISNING Verksamhets berättelse 2003 MED ÅRSREDOVISNING Medlemsorganisationer Specialidrottsförbund (SF) Sveriges Akademiska Idrottsförbund Sveriges Amerikanska Fotbollförbund Svenska Badmintonförbundet Svenska

Läs mer

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Verksamhetsinriktning för Svensk orientering

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Verksamhetsinriktning för Svensk orientering Svensk orientering Världens bästa Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Verksamhetsinriktning för Svensk orientering Svensk orienterings vision dit vill vi Svensk orientering vill vara

Läs mer

Idrottens organisation

Idrottens organisation Idrottens organisation Riksidrottsstyrelsen, RS Riksidrottsförbundet RF Förbundsstyrelsen, FS SISU Idrottsutbildarna SOK:s styrelse Sveriges Olympiska Kommitté SOK 71 Specialidrottsförbund SF Styrelser

Läs mer

Tid Onsdag den 23 februari 2005

Tid Onsdag den 23 februari 2005 Närvarande Förbundsstyrelsen Rolf Carlsson, Kerstin Rosén, Pia Zätterström, Jane Andersson from 4, Annika Sylvén, Lars Edwinson, Börje Sandgren, Lars Tigerberg, Leif Bolin och Olle Kristenson, personalrepresentant.

Läs mer

SISU Idrottsutbildarna idrottens studieförbund. En resurs och samarbetspartner! SVENSKA VATTENSKID- & WAKEBOARDFÖRBUNDET

SISU Idrottsutbildarna idrottens studieförbund. En resurs och samarbetspartner! SVENSKA VATTENSKID- & WAKEBOARDFÖRBUNDET SISU Idrottsutbildarna idrottens studieförbund En resurs och samarbetspartner! SVENSKA VATTENSKID- & WAKEBOARDFÖRBUNDET Föreningslokaler och klubbstugor är SISU Idrottsutbildarnas hemmaplan. SISU Idrottsutbildarna

Läs mer

Bosön Idrottsfolkhögskola - idrottens egen skola. Utbildningar 2014/2015 IDROTTSFOLKHÖGSKOLA EN DEL AV SISU IDROTTSUTBILDARNA

Bosön Idrottsfolkhögskola - idrottens egen skola. Utbildningar 2014/2015 IDROTTSFOLKHÖGSKOLA EN DEL AV SISU IDROTTSUTBILDARNA Bosön Idrottsfolkhögskola - idrottens egen skola Utbildningar 2014/2015 IDROTTSFOLKHÖGSKOLA EN DEL AV SISU IDROTTSUTBILDARNA Din karriär inom idrotten börjar nu! Plugga och bo på Bosön - idrottens viktigaste

Läs mer

Jämtland/Härjedalens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna. Verksamhetsinriktning

Jämtland/Härjedalens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna. Verksamhetsinriktning Jämtland/Härjedalens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna Verksamhetsinriktning 2016-2017 Jämtland Härjedalens Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna Box 384, Sollidenvägen 62 B 831 25 Östersund Tel:

Läs mer

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Strategisk plan för Svensk orientering

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Strategisk plan för Svensk orientering Svensk orientering Världens bästa Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Strategisk plan för Svensk orientering Svensk orienterings vision Dit vill vi! Svensk orientering, världens bästa!

Läs mer

Verksamhetsinriktning för. SISU Idrottsutbildarna 2010-2011

Verksamhetsinriktning för. SISU Idrottsutbildarna 2010-2011 Verksamhetsinriktning för SISU Idrottsutbildarna 2010-2011 Vi är där när idrotten lär! Det här är SISU Idrottsutbildarna Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie- och utbildningsorganisation.

Läs mer

Fastställd av förbundsstyrelsen 2012-02-23, uppdaterad 2012-10-10. Kulturens riktlinjer för folkbildningsverksamhet

Fastställd av förbundsstyrelsen 2012-02-23, uppdaterad 2012-10-10. Kulturens riktlinjer för folkbildningsverksamhet Fastställd av förbundsstyrelsen 2012-02-23, uppdaterad 2012-10-10 Kulturens riktlinjer för folkbildningsverksamhet Verksamhetsformer Det finns tre olika verksamhetsformer: studiecirkel, annan folkbildningsverksamhet

Läs mer

Kommittédirektiv. Utredning om deltagande i folkbildning. Dir. 2003:6. Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj Sammanfattning av uppdraget

Kommittédirektiv. Utredning om deltagande i folkbildning. Dir. 2003:6. Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj Sammanfattning av uppdraget Kommittédirektiv Utredning om deltagande i folkbildning Dir. 2003:6 Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj 2003. Sammanfattning av uppdraget En utredare skall, som ett komplement till en statlig utvärdering,

Läs mer

Svensk orientering världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång

Svensk orientering världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång Svensk orientering världens bästa Offensiv orientering vägval till glädje och framgång Verksamhetsinriktning för svensk orientering mot 2021 med strategiska mål för 2017-2018 Svensk orienterings vision

Läs mer

Tid Torsdag den 7 april 2005

Tid Torsdag den 7 april 2005 Närvarande Förbundsstyrelsen Rolf Carlsson, Kerstin Rosén, Pia Zätterström, Annika Sylvén, Solveig Lundström, Karin Mattsson from 5, Börje Sandgren, Leif Bolin, Jan Olofsson, Lars Edwinson from 3, och

Läs mer

Fakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering

Fakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering Fakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Idrottsrörelsen har valt att låta studieförbundet, SISU Idrottsutbildarna, få nyckelrollen som idrottens

Läs mer

Styrelsen har beslutat sig för att föreslå följande vision för svensk fäktning:

Styrelsen har beslutat sig för att föreslå följande vision för svensk fäktning: Farsta i november 2003 Till föreningar och SDF För tre månader sedan skrev jag ett brev till föreningarna och berättade om resultatet av rådslaget Fäktningen inför framtiden som föreningar, SDF och några

Läs mer

Värdegrund bygger på oss

Värdegrund bygger på oss VERKSAMHETSPLAN 2013 Vision: I StHIF står idrotten i centrum och är ett medel för delaktighet och utveckling. Strategiska mål StHIF erbjuder utveckling och utbildning på ett professionellt plan Beckis

Läs mer

Verksamhetsplan SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2012

Verksamhetsplan SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2012 Verksamhetsplan SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2012 1 2 Verksamhetsplan SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2012 Verksamhetsplan SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2012 3 Verksamhetsidé SISU Idrottsutbildarna

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Gotlands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna Verksamhetsinriktning Gotlands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna Gotland Box 1030, 621 21 Visby Tfn: 0498-20 70 53 Fax: 0498-21 54 74 E-post gi@gotsport.se,

Läs mer

IDROTTSLYFTET. MER OCH FLER Ta chansen att utveckla föreningens barn- och ungdomsverksamhet!

IDROTTSLYFTET. MER OCH FLER Ta chansen att utveckla föreningens barn- och ungdomsverksamhet! IDROTTSLYFTET MER OCH FLER Ta chansen att utveckla föreningens barn- och ungdomsverksamhet! ÖPPNA DÖRRARNA FÖR FLER OCH BEHÅLL FLER LÄNGRE Vi vill att barn och ungdomar ska utvecklas, trivas och må bra

Läs mer

NORRBOTTENSSKOLIDROTTSFÖRBUND. VERKSAMHETSPLAN 2013. Årsmöte 9 mars 2013 Arbetslivsresurs

NORRBOTTENSSKOLIDROTTSFÖRBUND. VERKSAMHETSPLAN 2013. Årsmöte 9 mars 2013 Arbetslivsresurs NORRBOTTENSSKOLIDROTTSFÖRBUND. VERKSAMHETSPLAN 2013. Årsmöte 9 mars 2013 Arbetslivsresurs NORRBOTTENS SKOLIDROTTSFÖRBUND VERKSAMHETSINRIKTINING 2013 SKOLIDROTTSFÖRBUNDET ETT KATEGORIFÖRBUND SOM TILLHÖR

Läs mer

Tid Torsdag den 11 fredag den 12 november 2004

Tid Torsdag den 11 fredag den 12 november 2004 Närvarande Förbundsstyrelsen Rolf Carlsson, Kerstin Rosén, Solveig Lundström, Jane Andersson, Annika Sylvén, Lars Edwinson, Börje Sandgren, Lars Tigerberg, Leif Bolin och Olle Kristenson, personalrepresentant.

Läs mer

Innehåll. Mål- och verksamhetsplan 2014 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Västergötland

Innehåll. Mål- och verksamhetsplan 2014 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Västergötland Innehåll Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna... 3 Vår berättelse... 3 Verksamhetsidé... 3 Vision... 3 Värdegrund... 3 Samverkan mellan SISU Idrottsutbildarna och Riksidrottsförbundet/Västergötlands

Läs mer

Verksamhetsinriktning 2016 för Svensk Bowling

Verksamhetsinriktning 2016 för Svensk Bowling Verksamhetsinriktning 2016 för Svensk Bowling Verksamhetsidé Vision Bowlingsporten ska vara framgångsrik, kul, socialt engagerande och tillgänglig för alla. Bowling en sport för alla En idrott alla kan

Läs mer

Kalmar Smålandsidrotten Organisation Uppdrag Strategi 2025 Verksamhet Frågor

Kalmar Smålandsidrotten Organisation Uppdrag Strategi 2025 Verksamhet Frågor Kalmar 2016-11-30 Smålandsidrotten Organisation Uppdrag Strategi 2025 Verksamhet Frågor Två organisationer under ett paraply Organisationen Smålandsidrottens verksamhetsidé: Smålandsidrotten ska inspirera

Läs mer

Verksamhetsinriktning Västerbottens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna Västerbotten

Verksamhetsinriktning Västerbottens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna Västerbotten Verksamhetsinriktning 2016-2017 Västerbottens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna Västerbotten Verksamhetsinriktning 2016-2017 Västerbottens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna Västerbotten

Läs mer

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN LILLA EDET 2013 Innehåll Inledning... 3 Det här är Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna... 4 Konsulentens roll... 5 Verksamhetsidé...

Läs mer

Beskrivning av vår verksamhet i Piteå

Beskrivning av vår verksamhet i Piteå Beskrivning av vår verksamhet i Piteå SISU Idrottsutbildarna är idrottens eget studieförbund och utbildningsorganisation. Vi bildar, utbildar och utvecklar idrotten SISU Idrottsutbildarna utbildar och

Läs mer

Gemensam strategi för svensk idrotts framtid! SDF-KONFERENS 2015

Gemensam strategi för svensk idrotts framtid! SDF-KONFERENS 2015 Gemensam strategi för svensk idrotts framtid! SDF-KONFERENS 2015 Dagens arbete Gemensam strategi för svensk idrotts framtid 4 strategiska områden Övergripande målsättningar Verksamhetsinriktningen för

Läs mer

Offensiv orientering Vägval till glädje och framgång. Vilka är vi?

Offensiv orientering Vägval till glädje och framgång. Vilka är vi? Vilka är vi? Jag kommer att använda Gotland som exempel ibland Gotland har» 179 startande på DM lång distans (2 %)» 186 på Sverigelistan 16 år och äldre (1 %)» 0,3 % av Gotlänningarna finns på Sverigelistan»

Läs mer

Robert Larsson. IT/IS-chef Riksidrottsförbundet & SISU Idrottsutbildarna. Bosön, 2012-11-28

Robert Larsson. IT/IS-chef Riksidrottsförbundet & SISU Idrottsutbildarna. Bosön, 2012-11-28 Robert Larsson IT/IS-chef Riksidrottsförbundet & SISU Idrottsutbildarna Bosön, 2012-11-28 IF-support och stöd Information Utbildning SF-stöd 2015 Alla SF och IF är anslutna och använder verksamhetssystemet

Läs mer

Utvecklingsresa till Garda 8-11 april 2011

Utvecklingsresa till Garda 8-11 april 2011 Utvecklingsresa till Garda 8-11 april 2011 Syftet med resan är att stärka föreningslivets drivande aktivitets- och organisationsledare. SISU avser att stimulera med utbildning och utvecklingsarbete där

Läs mer

SV - Sveriges främsta studieförbund. En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling)

SV - Sveriges främsta studieförbund. En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling) SV - Sveriges främsta studieförbund En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling) SVs Värdegrund SV hävdar alla människors lika värde och

Läs mer

Vi finns till för idrotten!

Vi finns till för idrotten! Vi kan idrott! Vi finns till för idrotten! Norrbottens Idrottsförbund RF:s förlängda arm Stipendier o utmärkelser Anläggningsfrågor Försäkringsfrågor Idrottsjuridik o föreningskunskap Info om lokalt aktivitetsstöd

Läs mer

Bidrar vår förening till mångfald?

Bidrar vår förening till mångfald? Bidrar vår förening till mångfald? Ett analysverktyg om mångfaldsarbete SISU Idrottsutbildarna Verktyg för mångfaldsanalys av idrottsföreningen Allas rätt att vara med är en av byggstenarna i svensk idrotts

Läs mer

Studieplan till Föreningsguide 1

Studieplan till Föreningsguide 1 Studieplan till Föreningsguide 1 Föreningsguide 1 är ett material från SISU Idrottsböcker som ger grundläggande och nödvändiga kunskaper om hur en idrottsförening fungerar. I häftet tas några av de saker

Läs mer

Protokoll nr 12 2005-07 vid Förbundsstyrelsens sammanträde den 13 augusti 2006, Quality Hotell 11, Göteborg

Protokoll nr 12 2005-07 vid Förbundsstyrelsens sammanträde den 13 augusti 2006, Quality Hotell 11, Göteborg Protokoll nr 12 2005-07 vid Förbundsstyrelsens sammanträde den 13 augusti 2006, Quality Hotell 11, Göteborg Deltagande: Förhinder: Vid protokollet: 1. Sammanträdets öppnande FS ledamöter: Rolf Carlsson

Läs mer

Svenska Skidförbundets anvisningar för barn- och ungdomsverksamhet

Svenska Skidförbundets anvisningar för barn- och ungdomsverksamhet Svenska Skidförbundets anvisningar för barn- och ungdomsverksamhet Svenska Skidförbundets riktlinjer bygger på Riksidrottsförbundets anvisningar för barn- och ungdomsidrott. All idrottsverksamhet för barn

Läs mer

SHIF/SPK:s Värdegrund

SHIF/SPK:s Värdegrund VÄRDEGRUND 1 SHIF/SPK:s Värdegrund Svenska Handikappidrottsförbundet och Sveriges Paralympiska Kommittés (SHIF/SPK) värdegrundsarbete är en del av hela idrottsrörelsens arbete. En värdegrund beskriver

Läs mer

! Svenska Roddförbundet

! Svenska Roddförbundet Sammanställning och analys: Ulrika Lingslunde, projektledare Sammanställning och analys Utvecklingsträffar 2015 Innehållsförteckning: Bakgrund. 3 1. Sammanställning per Utvecklingsträff 4 Upplägg Utvecklingsträffarna

Läs mer

Studiebesök, expertmedverkan och samverkan med annan lärgrupp kan tillföra lärgruppen värdefull kunskap och vidga perspektiven.

Studiebesök, expertmedverkan och samverkan med annan lärgrupp kan tillföra lärgruppen värdefull kunskap och vidga perspektiven. 24 l l l l l l w w w w w w Lärgrupp En lärgrupp kan jämföras med studiecirkeln. Deltagarna möts för att lära sig tillsammans. Metodiken är självlärande grupper, där initiativ och planering görs gemensamt.

Läs mer

FÄKTNINGEN INFÖR FRAMTIDEN. Ett diskussions- och planeringsmaterial för föreningarna om mål och nyckeltal 2014

FÄKTNINGEN INFÖR FRAMTIDEN. Ett diskussions- och planeringsmaterial för föreningarna om mål och nyckeltal 2014 FÄKTNINGEN INFÖR FRAMTIDEN Ett diskussions- och planeringsmaterial för föreningarna om mål och nyckeltal 2014 Förord Förbundsmötet 2004 antog programmet Fäktningen inför framtiden efter en bred remissverksamhet

Läs mer

UNG NYKTER FOLKBILDNING INTRODUKTION FÖR UNF:ARE I NBV-VERKSAMHET

UNG NYKTER FOLKBILDNING INTRODUKTION FÖR UNF:ARE I NBV-VERKSAMHET UNG NYKTER FOLKBILDNING INTRODUKTION FÖR UNF:ARE I NBV-VERKSAMHET Ungdomens Nykterhetsförbund och Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet 2011 Text och utformning: Jim Gustafsson (Baserad på Cirkelledare

Läs mer

Idrottens strategiarbete och förslag på verksamhetsinriktning

Idrottens strategiarbete och förslag på verksamhetsinriktning Idrottens strategiarbete och förslag på verksamhetsinriktning Strategiarbetet Uppdraget RF-stämman 2013 beslutade att uppdra till RS: att genomföra ett strategiarbete om Svensk idrotts framtid att ge förslag

Läs mer

SVENSKA BASEBOLL OCH SOFTBOLL FÖRBUNDET

SVENSKA BASEBOLL OCH SOFTBOLL FÖRBUNDET SVENSKA BASEBOLL OCH SOFTBOLL FÖRBUNDET VERKSAMHETSPLAN 2016-2019 SVENSKA BASEBOLL OCH SOFTBOLL FÖRBUNDET IDROTTEN VILL Idrottsrörelsens Verksamhetsidé Idrott är fysisk aktivitet som vi utför för att kunna

Läs mer

Förbundsmötet Svenska Orienteringsförbundet Heliosgatan Stockholm. Sweden.

Förbundsmötet Svenska Orienteringsförbundet Heliosgatan Stockholm. Sweden. Förbundsmötet 2016 Fastställande av verksamhetsplan för nästkommande två verksamhetsår Verksamhetsinriktning och mål Ska leda till att övergripande mål och visioner uppnås Verksamhetsinriktning (Vision

Läs mer

Lärgruppsplan. för filmen. Svensk idrott världens bästa

Lärgruppsplan. för filmen. Svensk idrott världens bästa Lärgruppsplan för filmen Svensk idrott världens bästa Inom svensk idrott fi nns det i runda tal 600 000 idrottsledare som har olika typer av ledaruppdrag. Du är säkert en av dom. Många av er fi nns inom

Läs mer

Tid Tisdagen den 5 oktober 2004

Tid Tisdagen den 5 oktober 2004 Närvarande Förbundsstyrelsen Rolf Carlsson, Kerstin Rosén, Pia Zätterström, Annika Sylvén, Karin Mattsson (tom 7), Lars Edwinson, Börje Sandgren, Jan Olofsson, Leif Bolin och Olle Kristenson, personalrepresentant.

Läs mer

Verksamhetsinriktning 2014-2015

Verksamhetsinriktning 2014-2015 Verksamhetsinriktning 2014-2015 2 Verksamhetsinriktning 2014-2015 Verksamhetsinriktning 2014-2015 3 Vårt uppdrag Norrbottens Idrottsförbund är en samlande kraft för länets idrott. Vi stöder föreningar

Läs mer

Efterfrågad kompetens. Hälsovetare. HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa

Efterfrågad kompetens. Hälsovetare. HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa Efterfrågad kompetens Hälsovetare HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa HälsoAkademikerna och SRAT Juni 2013 Foto: Istock, Colourbox. Illustration:

Läs mer

SKATTNING och ANALYS av din förening och nuvarande BARN- och UNGDOMSVERKSAMHET Föreningens namn:

SKATTNING och ANALYS av din förening och nuvarande BARN- och UNGDOMSVERKSAMHET Föreningens namn: SKATTNING och ANALYS av din förening och nuvarande BARN- och UNGDOMSVERKSAMHET namn: SKATTNING och ANALYS av din förening och nuvarande BARN- och UNGDOMSVERKSAMHET Detta är ett arbetsunderlag som ska vara

Läs mer

Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst

Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst Innehållsförteckning Bakgrund Sid 3 Mission Sid 3 Vision Sid 3 Uppdrag Sid 3 Regionens övergripande ansvar Sid 4 Varumärkesutveckling och marknadsföring

Läs mer

Verksamhetsinriktning 2011-2012

Verksamhetsinriktning 2011-2012 Verksamhetsinriktning 2011-2012 Örebro Läns Skolidrottsförbund Innehåll Förord Skolidrottsförbundets profil Inriktnings- och resultatmål Föreningen Organisationsutvecklingen Utbildningsverksamhet Breddverksamhet

Läs mer

RIM 2017 KARLSTAD CCC

RIM 2017 KARLSTAD CCC RIM 2017 KARLSTAD CCC RF MM mm RF/ SISU MM mm RIM 2017 Från möte till mötesplats VIF Mm Tex Visit V KARLSTAD CCC SDF VIF/ SISU RF Med stöd av DF Till gemensamt RIM 2017 Projektorganisation RF Kommunikation/media/ut-smyckning

Läs mer

LIDINGÖIDROTTEN VILL

LIDINGÖIDROTTEN VILL LIDINGÖIDROTTEN VILL Ett basdokument för idrotten på hälsans ö beslutat vid Idrottsrådets föreningsmöte 30 november 2011 Ett basdokument för idrotten på hälsans ö beslutat vid Idrottsrådets föreningsmöte

Läs mer

Friidrott. talet. Verksamhetsinriktning 2010-2013. Förslag och arbetsunderlag till. och Genomförandeplan 2010 för Svensk Friidrott

Friidrott. talet. Verksamhetsinriktning 2010-2013. Förslag och arbetsunderlag till. och Genomförandeplan 2010 för Svensk Friidrott Friidrott för 2010 talet Förslag och arbetsunderlag till Verksamhetsinriktning 2010-2013 och Genomförandeplan 2010 för Svensk Friidrott Förslag och arbetsunderlag till Verksamhetsinriktning 2010-2013 och

Läs mer

Varje mötesplats är unik. SISU Idrottsutbildarna, en resurs och samarbetspartner vid planering och genomförande

Varje mötesplats är unik. SISU Idrottsutbildarna, en resurs och samarbetspartner vid planering och genomförande Varje mötesplats är unik. SISU Idrottsutbildarna, en resurs och samarbetspartner vid planering och genomförande av konferenser. Konferensadministration är kul Varför ska jag ta hjälp av SISU Idrottsutbildarnas

Läs mer

Idrottens ideella ledare idrottens största strategiska ledarsatsning

Idrottens ideella ledare idrottens största strategiska ledarsatsning Idrottens ideella ledare idrottens största strategiska ledarsatsning Idrottens ideella ledare idrottens största strategiska ledarsatsning Idrottens ledarbrist beskrivs ofta som en ödesfråga. Flera projekt

Läs mer

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013 Folkbildningsförbundets verksamhetsplan 2013 1. Inledning Tio studieförbund med 374 medlems- eller samverkansorganisationer, ca. 280 000 studiecirklar och drygt 330 000 kulturprogram per år, samlas i

Läs mer

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.

Läs mer

Kommunikationsstrategi för SISU Idrottsutbildarna 2008 2009

Kommunikationsstrategi för SISU Idrottsutbildarna 2008 2009 Kommunikationsstrategi för SISU Idrottsutbildarna 2008 2009 INNEHÅLL 1. Inledning 2. SISU Idrottsutbildarnas huvudsakliga mål under 2008 2009 3. Kommunikationshinder 4. Strategi i fem delar Skapa goda

Läs mer

VERKSAMHETS INRIKTNING 2015

VERKSAMHETS INRIKTNING 2015 VERKSAMHETS INRIKTNING 2015 IDROTTEN I SAMHÄLLET Idrotten är i särklass Sveriges största folkrörelse. Idrotten erbjuder aktiviteter för alla åldrar och bidrar till att både glesbygd och tätorter blir

Läs mer

Utvecklingsplan för Idrottslyftet 2013-2015 Svenska Castingförbundet (SCF)

Utvecklingsplan för Idrottslyftet 2013-2015 Svenska Castingförbundet (SCF) Utvecklingsplan för Idrottslyftet 2013-2015 (SCF) Denna utvecklingsplan är ett levande dokument som kan göra förändringar i om så krävs för att Idrottslyftets mål i ännu högre utsträckning ska uppnås.

Läs mer

Behållning och rekrytering av ledare. Köping 2010

Behållning och rekrytering av ledare. Köping 2010 Behållning och rekrytering av ledare Köping 2010 Är ungas oberäkneliga livssituation ett argument för att inte välja in dom i styrelser? Det är ungas eget ansvar att ta initiativ till att vara med och

Läs mer

Verksamhetsinriktning 2014-2015

Verksamhetsinriktning 2014-2015 VERKSAMHETSINRIKTNING BLEKINGE IDROTTSFÖRBUND 2014-2015 Verksamhetsinriktning 2014-2015 För Riksidrottsstyrelsens (RS) ledning av verksamheten fattar RF-stämman beslut om en tvåårig verksamhetsinriktning

Läs mer

Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015

Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015 Riksidrottsförbundet Idrottens Hus 114 73 STOCKHOLM Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015 Idrottsrörelsen detta stolta slagskepp i moder Sveas i övrigt sjunkande folkrörelseflotta

Läs mer

Idrottslyftets syfte och mål Riksidrottsstyrelsen beslutade i juni 2015 att Idrottslyftet ska ha följande syfte och mål under perioden :

Idrottslyftets syfte och mål Riksidrottsstyrelsen beslutade i juni 2015 att Idrottslyftet ska ha följande syfte och mål under perioden : Idrottslyftet 2017 Bakgrund Riksidrottsförbundet (RF) gav (SBF) och alla andra specialidrottsförbund i uppdrag att under 2016 genomföra en kartläggning och en analys av verksamheten för barn och unga 7

Läs mer

Se till att fler barn introduceras till idrotten och föreningen i skolan

Se till att fler barn introduceras till idrotten och föreningen i skolan 13.7 Motion nr 8: Introducera fler barn till idrotten och föreningen i skolan 13.7 Motion nr 8 Svenska Skolidrottsförbundet: Se till fler barn introduceras till idrotten och föreningen i skolan Motionärens

Läs mer

Idrott utan mobbning! Studieplan. www.bris.se/idrott

Idrott utan mobbning! Studieplan. www.bris.se/idrott Idrott utan mobbning! Studieplan www.bris.se/idrott Inledning Den här studieplanen är en hjälp för dig/er att kunna föra ett fördjupat samtal kring idrott och de sociala dimensionerna av ledarskapet framför

Läs mer

Sida 1 av 8. Idrottslyftet 2013. - SISU Idrottsutbildarnas vägval

Sida 1 av 8. Idrottslyftet 2013. - SISU Idrottsutbildarnas vägval Sida 1 av 8 Idrottslyftet 2013 - SISU Idrottsutbildarnas vägval Sida 2 av 8 Ett Idrottslyft med föreningen i fokus Vi står inför ett uppdrag i Idrottslyftet som till stora delar är nytt, sker på nya sätt

Läs mer

Förord 3 Om Studiefrämjandet 4 Fokusområden och inriktningsmål 5

Förord 3 Om Studiefrämjandet 4 Fokusområden och inriktningsmål 5 Förord 3 Om Studiefrämjandet 4 Fokusområden och inriktningsmål 5 1. Starkare demokrati 5 2. Ökat miljöansvar 6 3. Ökad mångfald 7 4. Bättre folkhälsa 8 5. Mer kultur till fler 9 Vår organisation 10 Samverkan

Läs mer

Förslag till riktlinjer för Idrottslyftet

Förslag till riktlinjer för Idrottslyftet Förslag till riktlinjer för Idrottslyftet Utgåva 0.3 2008-11-03 Sida 1 (11) 1 Inledning Svenska Klätterförbundets styrelse har givit Barn- och Ungdomskommittén (BoUK) i uppdrag att ta fram förslag på riktlinjer

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015

VERKSAMHETSPLAN 2015 VERKSAMHETSPLAN 2015 ÖVERGRIPANDE VERKSAMHETSINRIKTNING Gymnastikförbundet Norrs verksamhetsplan 2015 utgår i huvudsak från den verksamhetsinriktning som antogs av Förbundsmötet i maj 2014 och den verksamhetsplan

Läs mer

Verksamhetsinriktning. Riksidrottsförbundet 2012 2013

Verksamhetsinriktning. Riksidrottsförbundet 2012 2013 Verksamhetsinriktning Riksidrottsförbundet 2012 2013 STOCKHOLM AUGUSTI 2011 ANDRÈN & HOLM BILD: Bilbbyrån & Helena Björck För riksidrottsstyrelsens (RS) ledning av verksamheten fattar RF-stämman beslut

Läs mer

Protokoll nr vid Förbundsstyrelsens sammanträde den 14 november 2012, Idrottens Hus, Stockholm

Protokoll nr vid Förbundsstyrelsens sammanträde den 14 november 2012, Idrottens Hus, Stockholm Protokoll nr 13 2011-13 vid Förbundsstyrelsens sammanträde den 14 november 2012, Idrottens Hus, Stockholm Deltagande: Förhinder: Från valberedningen: Vid protokollet: FS ledamöter: Pia Zätterström (Ordf.),

Läs mer

HUR STYR VI MOT MÅLEN?

HUR STYR VI MOT MÅLEN? HUR STYR VI MOT MÅLEN? Verksamhetsinriktningen är en tvåårig deletapp som arbetar mot strategi 2025. Den ger styrelser i både förbund, distrikt och föreningar en riktning för att leda och prioritera verksamheten

Läs mer

Vi finns till för idrotten!

Vi finns till för idrotten! Vi kan idrott! Vi finns till för idrotten! Norrbottens Idrottsförbund Banar väg för Norrbottens idrott RF:s förlängda arm Stipendier o utmärkelser Anläggningsfrågor Försäkringsfrågor Idrottsjuridik o föreningskunskap

Läs mer

Introduktionsutbildning för cirkelledare

Introduktionsutbildning för cirkelledare Introduktionsutbildning för cirkelledare 1 Introduktion till utbildaren En gemensam introduktionsutbildning för cirkelledare som ska kunna användas av alla distrikt har tagits fram. Folkbildningsrådet

Läs mer

Face to Face Skapa utbildning i världsklass! Idrottsrörelsen har drygt 3 miljoner medlemmar i Sverige och är landets största och kanske viktigaste folkrörelse. Idrottens vision är: Svensk idrott världens

Läs mer

Idrottspolitiskt program Hudiksvalls kommun

Idrottspolitiskt program Hudiksvalls kommun Idrottspolitiskt program 2011-2020 Hudiksvalls kommun Förstasidesbilder: Inga Britt Jonsson Sören Olofsson Antaget av kommunfullmäktige den 29 november 2010. Innehållsförteckning Syfte... 1 Metod... 2

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring Regler för Härjedalens kommun gällande anslag till studieförbunden från och med 2010-01-01. 1. Syftet

Läs mer

SISU Idrottsutbildarna en resurs för Korpen

SISU Idrottsutbildarna en resurs för Korpen en resurs för Korpen en resurs och samarbetspartner för hela Korpen Att samarbeta med är enkelt Vad gör? är en stödorganisation för svensk idrott som finns i 21 distrikt över hela landet. SISU:s konsulenter

Läs mer

Förslag till verksamhetsplan 2012-2013

Förslag till verksamhetsplan 2012-2013 Förslag till verksamhetsplan 2012-2013 Idrottens framtida finansiering är säkrad Fortsatt verka för ett starkt och ökat samhällsstöd till svensk(skånsk) idrott på såväl nationell som regional och kommunnal

Läs mer

Välkommen till SDF-konferensen. Luleå 12-13 oktober 2013

Välkommen till SDF-konferensen. Luleå 12-13 oktober 2013 Välkommen till SDF-konferensen Luleå 12-13 oktober 2013 Idrotten vill Idrottsrörelsens gemensamma idéprogram Se filmen Styrelsen NIF & SISU Idrottsutbildarna Leif Nordström, Boden Carina Winsa, Luleå Kicki

Läs mer

Svenska Handikappidrottsförbundet och Sveriges Paralympiska Kommittés Förbundsmöte 9-10 maj 2015, Scandic Triangeln Malmö

Svenska Handikappidrottsförbundet och Sveriges Paralympiska Kommittés Förbundsmöte 9-10 maj 2015, Scandic Triangeln Malmö 7. FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG 10.1 Behandling av förbundsstyrelsens förslag till Strategi2020, verksamhetsoch ekonomisk plan. (se punkt 5 i FM-dokumentationen) 10.2 Fastställande av föreningarnas medlemsavgift

Läs mer

VÄSTIDROTTEN I VÄRLDSTOPPEN!

VÄSTIDROTTEN I VÄRLDSTOPPEN! VÄSTIDROTTEN I VÄRLDSTOPPEN! Vi är där när idrotten lär! Vårt uppdrag är att SISU Idrottsutbildarna Väst och Västsvenska Idrottsförbundet är distriktets stödorganisation för idrottsrörelsen. Vår verksamhet

Läs mer

ELIT GÖTEBORG DEN MEST ATTRAKTIVA FRIIDROTTSMILJÖN I SVERIGE

ELIT GÖTEBORG DEN MEST ATTRAKTIVA FRIIDROTTSMILJÖN I SVERIGE ELIT GÖTEBORG DEN MEST ATTRAKTIVA FRIIDROTTSMILJÖN I SVERIGE Visionen är att Göteborg ska ha den mest attraktiva friidrottsmiljön i Sverige BAKGRUND På distriktsårsmötet 2009 beslutade Göteborgsklubbarna

Läs mer

policy Riksidrottsförbundets policy FÖR TRAFIKSÄKRA OCH MILJÖANPASSADE TR ANSPORTER INOM IDROTTEN

policy Riksidrottsförbundets policy FÖR TRAFIKSÄKRA OCH MILJÖANPASSADE TR ANSPORTER INOM IDROTTEN policy Riksidrottsförbundets policy FÖR TRAFIKSÄKRA OCH MILJÖANPASSADE TR ANSPORTER INOM IDROTTEN Mellan fyra och fem procent av varje årskull av svenska befolkningen dör eller invalidiseras till följd

Läs mer

Verksamhetsinriktning med ekonomisk plan

Verksamhetsinriktning med ekonomisk plan Verksamhetsinriktning med ekonomisk plan 2012-2013 Innehållsförteckning Ridsporten i samhället Så här arbetar Svenska Ridsportförbundet Inriktningsmål Ett förbund vi arbetar tillsammans Nöjdare medlemmar

Läs mer

SDF konferens. 22-23 november 2013. Dokumentation av grupparbeten

SDF konferens. 22-23 november 2013. Dokumentation av grupparbeten SDF konferens 22-23 november 2013 Dokumentation av grupparbeten Vi finns till för er! Värmlands Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna arbetar för att stötta och serva föreningar och SDF. Vi vill vara

Läs mer

1. Ange i vilken utsträckning du gillar respektive förslag till vision för Svenska Seglarförbundet?

1. Ange i vilken utsträckning du gillar respektive förslag till vision för Svenska Seglarförbundet? Ta ställning! - hjälp oss att bygga Svensk Seglings framtid. 0.0.0 :9 Sammanställning av enkät I följande frågeställningar används skalan - där motsvarar Gillar mycket och motsvarar Gillar inte alls motsvarar

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Idrottslyftet

Idrottslyftet Syfte Idrottslyftets syfte är att utveckla verksamheten så att barn och unga i åldern 7-25 år väljer att idrotta i förening och stimuleras till ett livslångt idrottande i föreningsidrotten Idrottslyftet

Läs mer

Protokoll nr vid Förbundsstyrelsens sammanträde den april 2011, Bosön, Lidingö

Protokoll nr vid Förbundsstyrelsens sammanträde den april 2011, Bosön, Lidingö Protokoll nr 18 2009-11 vid Förbundsstyrelsens sammanträde den 11-12 april 2011, Bosön, Lidingö Deltagande: Förhinder: Vid protokollet: 1 a) Sammanträdets öppnande FS ledamöter: Pia Zätterström (Ordf.),

Läs mer