V e r k samhetsberättelse 2004

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2004 MED ÅRSREDOVISNING

2 Medlemsorganisationer Specialidrottsförbund (SF) Sveriges Akademiska Idrottsförbund Sveriges Amerikanska Fotbollförbund Svenska Badmintonförbundet Svenska Bandyförbundet Svenska Bangolfförbundet Svenska Baseboll- och Softbollförbundet Svenska Basketbollförbundet Svenska Biljardförbundet Svenska Bilsportförbundet Svenska Bob- och Rodelförbundet Svenska Bordtennisförbundet Svenska Bouleförbundet Svenska Bowlingförbundet Svenska Boxningsförbundet Svenska Brottningsförbundet Svenska Budoförbundet Svenska Bågskytteförbundet Svenska Castingförbundet Svenska Curlingförbundet Svenska Cykelförbundet Svenska Danssportförbundet Svenska Dragkampförbundet Svenska Draghundsportförbundet Sveriges Dövas Idrottsförbund Svenska Flygsportförbundet Svenska Fotbollförbundet Svenska Friidrottsförbundet Svenska Frisbeeförbundet Svenska Fäktförbundet Svenska Golfförbundet Svenska Gymnastikförbundet Svenska Gång- och Vandrarförbundet Svenska Handbollförbundet Svenska Handikappidrottsförbundet Svenska Innebandyförbundet Svenska Ishockeyförbundet Svenska Isseglarförbundet Svenska Judoförbundet Svenska Kanotförbundet Svenska Klätterförbundet Svenska Konståkningsförbundet Korpen SvenskaMotionsidrottsförbundet Svenska Landhockeyförbundet Svenska Motorcykel- och Snöskoterförbundet Svenska Mångkampsförbundet Svenska Orienteringsförbundet Svenska Racerbåtförbundet Svenska Ridsportförbundet Svenska Ringetteförbundet Svenska Roddförbundet Svenska Rugbyförbundet Svenska Seglarförbundet Svenska Simförbundet Svenska Skidförbundet Svenska Skidskytteförbundet Svenska Skolidrottsförbundet Svenska Skridskoförbundet Svenska Sportdykarförbundet Svenska Sportskytteförbundet Svenska Squashförbundet Svenska Styrkelyftförbundet Svenska Taekwondoförbundet Svenska Tennisförbundet Svenska Triathlonförbundet Svenska Tyngdlyftningsförbundet Svenska Varpaförbundet Svenska Vattenskidförbundet Svenska Volleybollförbundet Övriga medlemsorganisationer (MO) Sveriges Bridgeförbund Frivilliga Skytterörelsen Skytterörelsens ungdomsorganisation Svenska Livräddningssällskapet/Simfrämjandet Svenska Pistolskytteförbundet

3 SISU Verksamhetsberättelse 2004 Innehåll Förbundsordförande 2 Förbundsrektor 3 Vi var här när idrotten lärde under Folkbildningen ökar och ökar! 6 Samarbete med medlemsorganisationerna 12 Projekthotell en samlingsplats för projekt 14 Kurser och konferenser 16 Bosön Idrottsfolkhögskola 17 SISU Idrottsböcker fortsatt tillväxt 20 Förvaltningsberättelse 22 Revisionsberättelse 29 Utdrag ur förvaltningsberättelse SISU Idrottsböcker AB 30 Statistik 31 Ledning och personal 36 SISU Svensk Idrotts Studie- och Utbildningsorganisation är idrottens utbildningsorganisation och ska utveckla människor positivt såväl fysiskt som psykiskt. SISU Idrottsutbildarna Produktion: Blom och Lagrell Information AB Tryck: Växjö Offset 2005 Foto: Comstock Inc.

4 Med flaggan i topp! r 2004 var ännu ett år av expansion för SISU Idrottsutbildarna. Som framgår av statistiken är ökningen inte obetydlig snarare anmärkningsvärd inte minst med tanke på att samhällsstödet till vår organisation inte ökat. Detta kräver sin förklaring och visst finns det sådana. Den enklaste, men kanske också viktigast, är att idrottsrörelsen törstar efter utbildning, folkbildning och utveckling, och då har vi funnit vägar för att tillgodose dessa behov. De ideella ledarna är allt fler och de idrottsförebilder som lockar ungdomar in i idrottsrörelsen har de senaste åren också blivit fler och framgångsrikare, inte minst inom friidrotten. Idrotten behöver SISU Idrottsutbildarna, och vi som valts att leda organisationen känner stor glädje och stolthet över detta. Samordnad ledning Den största händelsen under året var beslutet att samordna ledning och kansliresurser med Riksidrottsförbundet. Jag vill passa på att tacka Gunnar Larsson och hela Riksidrottsstyrelsen för det samarbete som den 1 november ledde till att vi fick Mikael Santoft som gemensam riksidrottschef och att vi inom kort har ett gemensamt kansli. Det gemensamma kansliet kommer att rymma ökade kompetenser för båda organisationerna, där vi utan internköp och avtal kan betjäna våra distrikt och medlemsorganisationer på ett rationellt och professionellt sätt. Samgåendet har inte applåderats av alla, och några kritiska röster har hävdat att SISU Idrottsutbildarna med detta blir en utbildningsavdelning under RF. Ingenting kan vara felaktigare! Vi ska precis som tidigare ha separata ekonomier, separata stämmor, styrelser som är självständiga och så vidare. RF och SISU Idrottsutbildarna har alltsedan 1985 varit nära varandra; åren hade man till exempel samma ordförande och under några år var SISU:s förbundsrektor till och med ledamot av RS. Den närhet som nu råder är enligt SISU Idrottsutbildarnas förbundsstyrelse helt sund, och dessutom resultatet av ett stämmobeslut från Riksidrottsmötet i Stockholm 2003, således inget påfund från organisationernas styrelser. Nystart i anrika lokaler Flytten från Farsta till Östermalm kan också börja summeras. Mitt intryck efter det första året är att det råder en mycket god stämning i det nya kansliet. Våra medarbetare trivs med arbetsmiljön och gör många fina insatser. Detta gäller inte minst vårt förlag, SISU Idrottsböcker AB, som år efter år presterar glädjande resultat! Vår egen folkhögskola fungerar också alldeles utmärkt och i samband med det vill jag passa på att tacka medlemmarna i det Utbildningsråd förbundsstyrelsen haft möjlighet att ha som stöd för denna del av förbundets verksamhet. Även vår personal utanför Idrottens hus har gjort ett fantastiskt år ledda av våra 21 utbildningschefer. Flaggan i topp! Fem år in i det nya millenniet/seklet/decenniet kör SISU Idrottsutbildarna fortfarande med flaggan i topp och är en farkost vars fart fortfarande accelererar. Rolf Carlsson Förbundsordförande 2

5 Vi är där när idrotten lär! nder det gångna året har våra medarbetare visat en enastående förmåga att enträget fortsätta arbetet för att tillfredsställa idrottens behov. Detta har gett en starkt utökad verksamhet, högre kvalitet på våra erbjudanden, aktiv efterfrågan av våra tjänster från idrotten och en stark framtidstro. Ett stort TACK! Folkbildningsverksamheten är stommen Det lokala föreningslivet är ryggraden i svensk idrott och spelar en betydande roll i samhällsutvecklingen. Föreningen bidrar till tillväxt och lokalutveckling samt en positiv uppväxtmiljö för barn och unga. Här har det ideella ledarskapet mycket stor betydelse. Genom folkbildningsarbetet får människor kraft, nya idéer formas och gemenskapen stärks. Mötet mellan människor är det fundamentala. Studiecirklar dominerar vår verksamhet och kulturaktiviteter berikar föreningslivet och tillför nya dimensioner i verksamheten. Under 2004 pågick varje dag drygt cirkelsammankomster med cirka ledare/aktiva. 40 kulturprogram med cirka deltagare. Glädjande är att även verksamhet för funktionshindrade och invandrare, liksom distansutbildning ökat! Förlaget har en avgörande betydelse Ett av de kanske viktigaste och bästa sätten att värna god kvalitet i studiecirklarnas arbete är tillgången till pedagogiskt utformade studiematerial. Förlaget bygger verksamheten på tre grenar : I SF-samarbete utvecklas litteratur till tränarutbildning, men också för utbildning av aktiva och i föreningsutveckling. Genom Idrottens bokklubb sprids nya forskningsresultat och kunskaper. Därutöver presenteras ett urval av böcker och utvecklingsmaterial. Den tredje grenen är generella idrottsböcker som kan handla om barn och ungdomsträning, generell fysisk träning, litteratur om trovärdighetsfrågor, föreningsutveckling eller anläggningsfrågor. Kurs- och konferensverksamhet Vi har under året utvecklat vårt kurs- och konferensutbud och även stärkt kvaliteten. Årets stora utmaning var Riksidrottsforum i Göteborg. Forumet är en mötesplats för svensk idrott som ska stimulera till diskussioner i viktiga frågor. Årets tema Elitidrott en del av en sammanhållen idrott stimulerade verkligen till diskussioner. Bosön Idrottsfolkhögskola Idrottsfolkhögskolan har haft två långa kurser, Idrottslinjen och Idrottskonsulentlinjen och ett stort antal korta kurser i samverkan med specialidrottsförbunden. En internationell idrottslinje har även förarbetats där man kommer att kunna träna idrott och samtidigt studera svenska och samhällskunskap. Projekt och projekt-/processledning Vi har aldrig tidigare varit så eftertraktade och en styrka är att vi samlar alla projekt under ett tak. Det blir en enklare och tydligare samordning och det ger stora möjligheter att ta till vara projektens resultat. Att lärandet är en ständigt pågående process har blivit än mer tydligt, vi lär av, lär om och lär nytt. Kravet på att ständigt delta och levandehålla processer har gjort att vi klarat av en mängd uppdragsförfrågningar under Vi var där när idrotten lärde 2004! Håkan Danielsson Förbundsrektor 3

6 Vi var här när idrotten lärde under 2004 andslagets övergripande mål är att öppna dörrar för fler. Det handlar dels om att nå nya grupper av barn och ungdomar, dels att behålla fler under längre tid. Under året har satsningar kommit igång i föreningar. Inom ramen för Handslaget har förbund och föreningar under året prövat nya former och metoder för att utveckla sin idrottsverksamhet för barn och ungdomar. Några SF har i samarbete med SISU Idrottsböcker tagit fram utbildningsmaterial som stimulerar ledare och barn till ökad rörelse och fysisk aktivitet. De används av idrottsföreningar som samarbetar med skolan i syfte att vara en resurs i uppdraget att erbjuda barn och ungdomar daglig fysisk aktivitet. Exempel på material är Skogsäventyret, Svenska Orienteringsförbundet, Mini-, Midi- och MaxiGnägg från Svenska Ridsportförbundet samt Hoppa hopprep från Svenska Gymnastikförbundet Allas rätt att vara med SISU Idrottsutbildarna har i samverkan med BRIS, Barnens Rätt I Samhället, arbetat fram en webbplats, Syftet är att ge ledare och föreningar inspiration och tips på hur de kan arbeta förebyggande mot mobbning och kränkande behandling inom idrotten. Inom ramen för projekt Ledarfokus har flera mötesplatser genomförts under året med tema det sociala ledarskapet. Ett utbildningsmaterial kring temat lanserades under våren SISU Idrottsböcker har tillsammans med Svenska Handikappidrottsförbundet tagit fram häftet Passa mig!, ett häfte om hur idrotten kan underlätta för barn och ungdomar att hitta sin plats i idrotten. Ett annat material är Inkludera idrott, som ger praktiska och pedagogiska tips och stöd till ledaren. Folkhälsa Idrottsrörelsen är en stor och viktig aktör med mångårig kunskap och erfarenhet av att främja människors hälsa. Många av idrottens aktiviteter lämpar sig väl för dem som inte är tillräckligt fysiskt aktiva i dag. Arbetet med att skriva ut fysisk aktivitet på recept har utvecklats runt om i landet. För att möta den utvecklingen har SISU Idrottsutbildarna arbetat fram en plan för utbildning av idrottsledare som leder aktiviteter för just dessa personer. Som stöd 4

7 SISU Verksamhetsberättelse 2004 för den aktive har SISU Idrottsböcker tagit fram Det löser sig! ett material som ska vara en hjälp för dem som vill genomföra livsstilsförändringar. Riksidrottsforum (RIF) Med tema Elitidrott en del av en sammanhållen idrott samlades 580 deltagare i Göteborg den november till ett Riksidrottsforum som arrangerades för fjärde gången. Syftet med Riksidrottforum är att vara en mötesplats för svensk idrott, i huvudsak den centrala nivån. Tidpunkten är flyttad till november för att ligga närmare i tid inför Riksidrottsmötet. Ambitionen är att fler frågor förhoppningsvis kan kopplas samman från samtal och diskussioner på Riksidrottsforum till beslut på Riksidrottsmötet. Som deltagare under Riksidrottsforum fanns förutom företrädare från SF, RF, SOK och SISU Idrottsutbildarna, flera idrottsprofiler såväl ledare, tränare som aktiva. Genom RF:s Ungdomsråd inbjöds cirka 50 ungdomar att delta. Under fredagskvällen gav Sven-Göran Eriksson och Pernilla Wiberg särskild guldkant åt forumet. Som avslutningstalare märktes bland andra Jan Carlzon, ordförande Svenska Tennisförbundet samt Ledstiernan AB, och Jonathan Falk, chefredaktör på Göteborgs-Posten. Under Riksidrottsforum genomfördes bland annat elva parallella seminarier med syfte att lyfta temat utifrån tre perspektiv; förbundskapten/centrala perspektivet, elitidrottsförening/lokala perspektivet samt elitaktiv/individperspektivet. I respektive seminarium deltog föreläsare från samtliga perspektiv under ledning av en processledare. Ledar- och tränarutbildning som även kan vara mötesplatser under flexibla former. Seminarierna dokumenterades bland annat i form av en tidning som distribuerades under forumets sista dag. All information och dokumentation finns tillgänglig på Dokumentationerna ska bearbetas på olika sätt och kommer bland annat att vara vägledande i såväl RF:s som SISU Idrottsutbildarnas verksamhetsinriktningar RIKSIDROTTSFORUM GENOM ÅREN Antal deltagare Plats År Total Män (%) Kvinnor (%) Norrköping (61,4) 232 (38,6) Sundsvall (57,9) 250 (42,1) Piteå (57,9) 185 (42,1) Göteborg (63,8) 210 (36,2) RIKSIDROTTSFORUM 2004 Antal deltagare total 580 Antal SF, cirka 50 Åldersfördelning Medelålder 44 år Kvinnor 210 st Män 370 st Några uppmaningar och utmaningar som tydligt framkom under seminarierna: Mer och tydligare samverkan mellan RF, SOK och SISU Idrottsutbildarna. Se över strukturen för elitidrottsstödet och regionala elitidrottscentras (EIC) funktion. Stöd i strategiutveckling till SF, främst vad gäller talang- och elitverksamhet med idrottsföreningen som främsta målgrupp. 5

8 Folkbildningen ökar och ökar! et speciella med idrottsrörelsen och folkbildningen är att den har sin grund i människors behov av att uträtta något tillsammans. En stor utmaning är att fånga upp utbildning och bildning inom idrotten.verksamheten sker i dag i över idrottsföreningar, vilket är en ökning med 400 föreningar från 2003, och ett starkt bevis på SISU Idrottsutbildarnas verksamhetsidé att vara en eftertraktad resurs för idrotten. Antalet studietimmar ökade under 2004 med 9 procent från till Totalt har arrangemang genomförts, vilket är en ökning på 13 procent från Andelen kvinnor ligger kvar på samma nivå 2004 och motsvarar 40 procent av det totala antalet deltagare i folkbildningsarbetet, det vill säga av deltagare är kvinnor. Det är viktigt att föreningar och förbund känner till sina val när de ska utveckla, planera eller genomföra en utbildningssituation. För att visa på hur olika vägval kan påverka genomfördes under våren en mötesplats för SF/MO. Diskussionerna handlade om möjligheterna att använda folkbildningen i utbildningsstrukturen och att göra det tydligt vad som då krävs. Detta var också ett sätt ge utbildningsanordnaren på ett SF/MO ökad förståelse för de vägval de ställs inför vid planering och upplägg. Utbildarverkstaden samlade 20 deltagare från 18 olika SF/MO. Cirkelledaren Den största delen av SISU Idrottsutbildarnas studiecirklar genomförs med ideella cirkelledare. Under verksamhetsåret 2004 har vi tillsammans med distriktskonsulenter och SISU Idrottsböcker tagit fram ett pedagogiskt verktyg Guide för cirkelledaren som gör det möjligt för dem att utveckla sin roll och funktion. För att fokusera på cirkelledaren och ytterligare understryka hur viktig cirkelledarens roll är, genomfördes även under året diskussioner på regionala mötesplatser för distriktskonsulenter. Avsikten var att detta i sin tur ska kunna bidra till att stärka den enskilda cirkelledaren. Distansutbildning Distansutbildningen har tagit ett fast grepp som pedagogisk metod inom idrotten under året. Distanscirkelverksamheten ökade från 265 studietimmar 2003 till studietimmar under Av de 440 som deltagit i en studiecirkel på distans är 393 i åldersgruppen år. Verksamheten har genomförts i nio olika distrikt i landet. Vi kan se att den medvetna kompetensutvecklingen såväl inom den egna organisationen som mot medlemsorganisatio- 6

9 SISU Verksamhetsberättelse 2004 nerna har gett resultat. Under året arrangerades två baskurser i flexibelt lärande samt åtta inspirationstillfällen i distrikten i samverkan med Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL). Ett SF som kommit långt på detta område är Svenska Handbollförbundet som i sin tränarskola vill ge möjligheten till ett mer flexibelt genomförande. Under 2004 påbörjades ett arbete där SISU Idrottsutbildarna deltog som experter för att dels se över hur kursupplägget kan anpassas till en föränderlig arbetsform, dels vilken kompetens instruktörerna behöver för att kunna genomföra det flexibla kursupplägget. Under året har även en studieplan för Klubben Online tagits fram som ska underlätta föreningarnas administration och information. Prioriterade målgrupper inom folkbildningen Personer med utländsk bakgrund, deltagare med funktionshinder samt arbetslösa i samhället är särskilt viktiga målgrupper för statens stöd. Efter ett tapp 2003 så tog målgruppsverksamheten fart igen under verksamhetsåret 2004 och ökade med 16 procent till totalt studietimmar. Arbetslösa Vår verksamhet mot arbetslösa ökar åter och 2004 redovisades studietimmar, vilket motsvarar 33 procents ökning. Det kan förklaras med att antalet arbetslösa i samhället totalt har ökat och att man har satsat på riktade arbetslöshetsåtgärder. Däremot är det inte fler distrikt som har denna inriktning mot arbetslösa, antalet är liksom tidigare åtta varav tre har gjort en betydande verksamhetsökning detta år. Invandrare Även verksamheten för denna målgrupp ökade till studietimmar, vilket motsvarar 8 procent då motsvarande siffra för 2003 var studietimmar. Integrationsarbetet inom SISU Idrottsutbildarna är en viktig del, men vi kan även konstatera att idrotten är en gränsöverskridande faktor som gör att det finns långt fler personer med utländsk bakgrund i FOLKBILDNINGSVERKSAMHETEN FEM STÖRSTA SF/MO 2004 Idrott Arrangemang Deltagare Studietimmar Fotboll Ridsport Ishockey Golf Handboll FOLKBILDNINGSVERKSAMHETENS UTVECKLING År Arrangemang Deltagare Studietimmar

10 vår verksamhet integrerade i det öppna folkbildningsarbetet. Sju distrikt har en rapporterad verksamhet på över studietimmar och totalt finns verksamhet i 16 av 21 distrikt. Funktionshindrade Folkbildande former för att möta personer med funktionshinder är ett prioriterat område. SISU Idrottsutbildarna har även för denna målgrupp ökat verksamheten och rapporterade studietimmar 2004, vilket motsvarar en ökning på 24 procent från 2003 då studietimmar genomfördes. Av 21 distrikt har 20 rapporterat verksamhet under året. Kultur Kulturella inslag i idrotten har fått större utrymme. Kulturprogram är den verksamhet som framförs eller redovisas inför publik och som har en sådan utformning i tid och rum att närvaro, delaktighet, upplevelse och eftertanke skapas. I idrottsföreningen kan det exempelvis handla om musik eller sång, utställningar, film, foto eller bild. Det totala antalet kulturarrangemang som genomfördes under 2004 var , vilket är en marginell ökning. Vi kan dock konstatera att 13 av 21 distrikt ökar sin verksamhet när det gäller kulturarrangemangen. KULTURPROGRAM UTVECKLING År Antal program Deltagare

11 SISU Verksamhetsberättelse 2004 Annan gruppverksamhet Annan gruppverksamhet är den verksamhetsform som genomförs i friare former än studiecirkeln. Det kan till exempel vara barnkulturaktiviteter, framtidskvällar eller någon annan form av pedagogisk inledning till en utbildningsprocess. SISU Idrottsutbildarna genomförde studietimmar 2004 med denna inriktning, vilket innebär en ökning med 14 procent. Barnkultur Barn och ungdomar är en stor del av idrottens medlemmar. Det ger självklart avspegling i folkbildningsarbetet och behovet att möta unga med former som passar dem är stort. Att arbeta i gruppverksamheter för barn där skapande kulturverksamheter blir en grund för lärprocessen genom kulturella uttrycksformer är ett sådant exempel. För detta krävs självklart erfarna cirkelledare som har kunskap och redskap för att möta barnen. Under året har SISU Idrottsböcker deltagit i materialproduktioner som ger ytterligare tillskott bland barnkulturmaterialen. Utbildningsmaterialen Mini-, Midi- och Maxignägg skapar möjligheten för barn i grundskoleåldern att fördjupa sina kunskaper om hästen. Även inom orienteringsidrotten har vi utvecklat Skogsäventyret för att stärka barns intresse för natur och skogsupplevelser. Verksamheten har ökat till studietimmar vilket motsvarar 12 procent. Utvärdering och uppföljning Att veta vad som händer och analysera det är att höja beredskapen inför framtiden och inför nya beslut. Det är i det perspektivet uppföljning och utvärdering ska ses. Verksamhetsuppföljning Folkbildningsrådet har under senare år ökat sina krav på studieförbundens uppföljningsarbete. Redan under 2002 utvecklade SISU Idrottsutbildarna en strategi för verksamhetsuppföljning. Ett viktigt inslag i detta arbete är besök i våra olika distrikt. Under året besökte vi sju distrikt, vilket innebär att cirka 30 procent av den samlade verksamheten granskades. Ansvaret för vilken verksamhet som genomförs och slutrapporteras vilar på respektive distrikt, men det är förbundsstyrelsen som har det yttersta ansvaret för att all statsbidragsberättigad verksamhet lever upp till SISU Idrottsutbildarnas riktlinjedokument. Vid distriktsbesöken har framkommit att följande är viktigast ur ett föreningsperspektiv: 1. Rekrytera, stimulera och behålla ledare 2. Rekrytering av ledamöter till föreningarnas styrelse 3. Behålla ungdomar i föreningarna 4. Ekonomi Granskning och samråd Nationellt etikforum Under året har ett antal viktiga gemensamma etiska gränsdragningsproblem diskuterats. Förtydligandet av gränsdragningen mellan studie och utövande/träning är klar och behandlar både fysisk träning och den estetiska verksamheten. På initiativ av Nationellt etikforum har ett stort antal regionala folkbildningskonferenser genomförts i samarbete med Folkbildningsförbundet och Svenska Kommunförbundet. SISU Idrottsutbildarna har aktivt deltagit vid dessa konferenser. 9

12 Kommunala granskningar Omfattningen av kommunala och landstingskommunala granskningar har ökat. Det kan tolkas på olika sätt att intresset för studieförbundens verksamhet ökat i kommuner och landsting och att folkbildningsverksamheten ifrågasätts sannolikt är det både positivt och negativt. En viktig utmaning för SISU Idrottsutbildarna är att tydliggöra vår lokala närvaro. Vår verksamhet genomförs nästan uteslutande internt inom idrotten inga utbildningsprogram distribueras till allmänheten. Verksamhetsredovisningen via dataprogrammet Gustav Ett intensivt arbete pågår för att öka användandet av Gustavprogrammet inom SISU Idrottsutbildarna. Kompetenshöjande insatser har genomförts, en utbildargrupp har utbildats och utbildningsplan för olika personalgrupper har tagits fram. Under 2004 påbörjades ett utvecklingsarbete tillsammans med ett antal distrikt för att hitta former för att utnyttja verksamhetsstatistiken och ekonomiredovisningen i Gustav bättre. Syftet är att få effektivare information till våra medlemsorganisationer men också att underlätta konsulenternas dagliga arbete med föreningar och specialdistriktsförbund. Statistik Som ett viktigt instrument för distriktsvisa och regionala analyser har vi tagit fram ett omfattande statistiskt underlag. Statistiken sammanställs varje år i dokumentet SISU Idrottsutbildarna sedd genom siffror. Nyckeltal Sedan några år har det pågått ett utvecklingsarbete med att ta fram lämpliga och beskrivande nyckeltal. Dagens nyckeltal är inte slutgiltiga, en del kan komma att bedömas mindre relevanta medan nya kan komma att tas fram. Detta arbete ska fortgå i dialog med distrikten. Nyckeltalen kompletteras med analyser och ett antal frågor som bedömts viktiga för organisationen att diskutera. Nyckeltalen sammanställs varje år i dokumentet Nyckel inom SISU Idrottsutbildarna. SUFO, Wadensjö och Framsyn I två statliga utredningar har folkbildningsverksamheten i folkhögskolor och studieförbund fått en genomgripande belysning. Utvärderingarna Folkbildning i brytningstid (SUFO 2) och Vem får vara med? låg sedan tillsammans med Folkbildningsrådets (FBR) rapport Folkbildningens framsyn till grund för en bearbetning inom SISU Idrottsutbildarna. 10

13 SISU Verksamhetsberättelse 2004 Diskussionerna sammanfattades i ett remissvar som redovisades till Utbildningsdepartementet. I svaret redovisas idrottens syn på folkbildningsuppdraget, samhällsstödet samt utmaningar inom folkbildningsuppgiften kommande år. En stark kritik mot det fördelningssystem för statsbidraget som FBR tillämpar framförs också, vilket sammanfaller med slutsatser, som även dras i SUFO 2. Utvärderingsprogram Hur har SISU Idrottsutbildarnas olika enheter tagit till sig värdegrund och vision? Även om någon systematisk utvärdering ännu inte gjorts, har frågan följts upp vid distriktsbesök och vid chefsforum. Intrycket är att budskapet mottagits positivt och att det i dag är en ledstjärna i vårt samlade agerande. Den påbörjade belysningen av resursanvändning inom SISU Idrottsutbildarna när det gäller mötesverksamhet har under året kompletterats med uppgifter från höstens regionala verksamhetskonferenser, men en slutlig bearbetning av materialet har ännu inte gjorts. Möten och samverkan mellan olika distrikt har stor betydelse för verksamhetsutveckling och samsyn inom organisationen. Arbetet med Kollegiala utvärderingar ska ses i det perspektivet och som stöd för fortsatt utveckling av detta arbete har skriften Vägvisare till Kollegiala utvärderingar sammanställts. Frågan om effekter av vår verksamhet har vävts samman med goda exempel och belysning av vad vi menar med kvalitet. Ett led i detta arbete var en idédag med inbjudna konsulenter från distrikten. Genom en rad föreningsexempel kunde effekter och kvalitet få en bred belysning, där det blev tydligt hur långtgående resultaten från SISU Idrottsutbildarnas insatser sträcker sig från individ, förening och ut i samhället. I rapporten Effektsökardagen finns en del av materialet redovisat. Som ett led i framtagandet av material för cirkelledare och utifrån en önskan om fördjupad kunskap om våra studiecirkelledare, har en intervjuundersökning med cirka 50 erfarna cirkelledare genomförts. Cirkelledarna förmedlar en lång rad värdefulla erfarenheter och påtagligt är hur mycket dessa cirkelledare själva får ut av sitt uppdrag och den kraft de anser att studiecirklarna tillför i föreningsutvecklingen. Utan spaning, ingen aning En viktig uppgift är är att ständigt spana inom områdena lärande, pedagogik och didaktik vilket innebär att vi ständigt försöker utveckla och ta till oss nya verktyg, metoder med mera, som utvecklar möten mellan människor. Årets resultat har redovisats vid Lärande verkstad och Utbildarverkstad. Processledare För att kunna möta idrottens behov har vi fortsatt att utbilda nya processledare i organisationslära, förståelse för olika personlighetstyper, gruppdynamik, ett stort urval av metoder, verktyg och arbetsmodeller att använda i rollen som processledare. Vi har också haft fortbildningar för redan utbildade processledare i bland annat gruppens utveckling och gruppdynamik. 11

14 Samarbete med medlemsorganisationerna ISU Idrottsutbildarna har under året samarbetat med flertalet av våra medlemsorganisationer. Vi engageras som diskussionsledare, seminarieledare, utredare, samordnare och kursledare. I de flesta fall är planeringen och det förberedande arbetet avgörande för resultatet och stor vikt läggs vid detta. Vi ser också en tydlig tendens i att satsningar och processer önskas genomföras såväl centralt som regionalt inom förbunden. Cykel organisationsutredning Svenska Cykelförbundets styrelse initierade under våren 2004 en organisationsutredning kring förbundets verksamhet. Uppdraget omfattade en analys av nuvarande organisation och verksamhet. Ett utvecklingsarbete genomfördes med syfte att se över förbundets framtida organisation och verksamhet. >> SISU Idrottsutbildarna bidrog på ett professionellt sätt till processen när förbundets framtida organisation (och rollerna för styrelse och kansliet) utvecklades. Det var en ovärderlig hjälp där vi kunde se det med nya ögon. Per-Erik Skotthag ordförande, Svenska Cykelförbundet Boule Idrotten Vill Svenska Bouleförbundet har arrangerat konferenser såväl centralt som regionalt för att göra Idrotten 12

15 SISU Verksamhetsberättelse 2004 Vill mer aktuell och anpassad till förbundet. Syftet är att få underlag till framtida verksamhetsinriktning och skapa förståelse för idrottens strategiska beslut och arbete. >> SISU Idrottsutbildarnas verksamhetsutvecklare har framför allt varit viktiga som samtalspartner i både upplägg och genomförande av processen. Jan-Erik Larsson, generalsekretare, Svenska Bouleförbundet Golf utbildningsstrategi Svenska Golfförbundet har påbörjat en process med att samla alla tankar om förbundets centrala utbildning i en utbildningsstrategi som innefattar samtliga verksamhetsområden. >> SISU Idrottsutbildarna har med sin kompetens stärkt Svenska Golfförbundet i arbetet med att strukturera och avgränsa en ny utbildningsstrategi. Johan Kannerberg utbildningsansvarig, Svenska Golfförbundet Ridsport arbetsmiljöpolicy på kansliet Svenska Ridsportförbundet har under en process i flera steg arbetat fram en arbetsmiljöpolicy för hur man ska förhålla sig till varandra, olika uppdrag och verksamheter på förbundskansliet. >> Genom eget arbete och lotsning från SISU Idrottsutbildarna kom vi fram till fyra nyckelbegrepp och ett gemensamt förhållningssätt som vi arbetar efter på Svenska Ridsportförbundets kansli: professionalism, lojalitet, respekt och samverkan. SISU gjorde susen! Nils-Bertil Hansson förbundschef, Svenska Ridsportförundet Skidor projektledarutbildning Svenska Skidförbundet har förändrat sin organisation och kommer att arbeta mer projektorienterat till skillnad från tidigare kommittéarbete. >> Vår personal stod på olika nivåer när det gällde projektledarkunskap, men genom en specialanpassad utbildning för vår nya organisation med 10 grenar fick vi alla en bra grund att stå på samt kontakt och förståelse för varandra. Lina Lundin Svenska Skidförbundet Handikappidrott tjejprojekt Svenska Handikappidrottsförbundet genomför ett projekt i syfte att stärka handikappade tjejer. Målet är att arbeta fram en utbildning som förbereder tjejer att ta på sig ledar- och förtroendeuppdrag inom handikappidrotten. >> Att ha en processledare till hjälp har varit mycket tryggt. Det är särskilt värdefullt i ett projekt där mycket känslor och värderingar är inblandade. Annica Fornell projektledare, Svenska Handikappidrottsförbundet Golf idrottskonferens Svenska Golfförbundet hade vid 2004 års idrottskonferens valt temat Ledarskap med inriktning på rekrytering och utveckling. >> En nyckelfråga för våra 472 klubbar är utbildning. Med anledning av det fokuserade årets idrottskonferens på ledarutveckling och utbildning. Under ledning av SISU Idrottsutbildarnas mycket inspirerande och kunniga lotsning, genom ett antal frågeställningar och bra diskussioner, landade vi med ett dokument i handen för vårt fortsatta arbete. Inom golfen behöver vi påminnas om vårt uppdrag och att nyckeln för idrottsligt framåtskridande är utbildning och ett gott ledarskap. Konferensen gav oss en kick för det fortsatta arbetet. Ingemar Nyman idrottschef, Svenska Golfförbundet 13

16 Projekthotell en samlingsplats för projekt ISU Idrottsutbildarnas projekthotell samlar alla pågående centrala projekt. Nedan följer en beskrivning av några projekt som genomfördes under Projekt Ledarfokus Den nationella satsningen på kompetensutveckling av ledare inom barn- och ungdomsidrotten, projekt Ledarfokus, avslutades vid årsskiftet 2004/2005. Projektet har drivits på uppdrag av RF. Centralt har SISU Idrottsutbildarna samarbetat med 30 SF för att utifrån deras behov och intressen medverka i olika utvecklingsprocesser. SF:s utvecklingsarbeten har bland annat handlat om att utarbeta övergripande utbildningsstrategier, kompetensutveckla utbildare och ta fram ramprogram för barn- och ungdomsledarutbildningar (BUL-utbildningar). SISU Idrottsutbildarnas distrikt har under projektperioden lagt stor vikt vid att initiera, stötta och stimulera lokala ledarutbildningar i föreningarna. Man har också satsat på att utveckla grundläggande BUL-utbildningar som ett komplement till specialidrottsförbundens stegutbildningar. Inom ramen för Ledarfokus har gränsöverskridande utbildningar mellan olika specialidrotter genomförts. Svenska Rugbyförbundet har tillsammans med Svenska Frisbeeförbundet och Svenska Baseboll- och Softbollförbundet tagit fram en grundläggande barnoch ungdomsledarutbildning samt en utbildarutbildning. För många mindre förbund har SISU Idrottsutbildarnas kompetens och roll som samordnare en avgörande betydelse när det gäller ledarutvecklingen. >> Ledarfokus gav oss en mycket bra möjlighet till professionellt stöd i arbetet med att ta fram en ledarutbildning. Att vi sedan kunde göra det i samarbete med två andra SF var enbart en bonus. Urban Söderberg på Rugbyförbundet Som ett led i kommunikationsstrategin för Ledarfokus arrangerades under året ett tjugotal olika mötesplatser i landet. Syftet var att höja kompetensen hos ledarna samt inspirera till fortsatt utveckling i ledarrollen. Under projekttiden har behov framkommit av nya utvecklings- och utbildningsmaterial inom området ledarförsörjning. Bland annat har ett material med tema Ledare i fokus producerats som ett stöd till dem som ska arbeta fram strategier för att rekrytera och behålla ledare. Ett annat viktigt område är ledarskapets sociala dimensioner. För att fokusera på detta har en DVD tagits fram som tar upp ledarskapets sociala frågor: jämställdhet, integration, mobbning, sexuella trakasserier, funktionshinder, ätstörningar, säker trafik, droger och supporterkultur. Projektet kommer att utvärderas, men vi kan redan nu konstatera att SISU Idrottsutbildarna och specialidrottsförbunden har utvecklat olika samar- 14

17 SISU Verksamhetsberättelse 2004 betsformer som ska bli intressanta att följa i den fortsatta satsningen inom Handslagets ledarförsörjning. Projekt Elittränarutbildning ETU ETU-projektet genomförs på uppdrag av RF. Verksamhetsidén är att Svensk elittränarutbildning ska utvecklas i syfte att skapa förutsättningar för elitidrottare att hålla världsklass i nationella och internationella tävlingar. Det har efter två år börjat ge effekter inom projektets samtliga tre områden. SF:s tränarutbildning En utbildningsmall har tagits fram som förslag och hjälp för utveckling av SF:s egen tränarutbildning och projektet hjälper också till vid införandet. Per Källman, utvecklingsansvarig på Svenska Basketbollförbundet, säger: >> Att få ta del av olika SF:s tränarutbildningar är fantastiskt, när man bygger upp en ny egen utbildningsmodell i sitt förbund. Det får mig att fundera på om inte SISU Idrottsutbildarna skulle kunna ta fram och genomföra ett antal gemensamma block för SF i deras egna tränarutbildningar. Idrottens Elittränarutbildning Ett utvecklingsprogram omfattande 500 timmar för vidareutbildning av elittränare har provats med framgång. Två omgångar har startats med sammanlagt 65 elittränare från 25 olika SF. Eftergymnasiala idrottsutbildningar En diskussion om samverkan har startats med några av de tränarutbildningsprogram som finns på högskolenivå. Utöver dessa visar en sammanställning att det finns cirka 400 idrottsanknutna kurser på högskolenivå. Till detta ska läggas alla idrottsinriktade folkhögskolekurser samt det privata utbudet. Idrott och artros Syftet med projektet är att förebygga artros och dess effekter av idrottsskador. Målgruppen för arbetet är tränare och medicinsk personal inom idrotten. Projektet har tre övergripande mål: Skapa kännedom om sambandet mellan idrott och artros. Sprida kunskap om förebyggande träning för att undvika knäskador. Utveckla träningsprogram som minskar knäskador med risk för artros som följd. Under 2004 har en forskningsöversikt gjorts på knäskador och artros. Den finns att hämta på vår webbplats Översikten ligger till grund för en enad syn bland de fyra involverade specialidrottförbunden (basket, fotboll, handboll och innebandy) på vilka övningar som bäst förebygger knäskador. Sjukgymnaster från de fyra förbunden samt Elitidrottscentrum har lagt grunden till ett arbete, som kommer leda till en CD-rom med grenanpassade övningar för dessa idrotter samt faktabaserade intervjuer med ledande forskare på området. Lena Berggren-Wenderyd, Svenska Ridsportförbundet, säger: >> Utvecklingsprogrammet betyder oerhört mycket för mig. Med ämnen som idrottsfysiologi, psykologi och kommunikation kompletterar jag mina grenspecifika kunskaper. De kontakter vi får och det samarbete och den förståelse som skapas mellan olika idrotter inom gruppen är så värdefull. Jag tycker själv att jag har utvecklats i min roll som ledare och tränare. Jag får dagligen inspiration när jag använder kunskaper och material från utbildningen. 15

18 Kurser och konferenser uvuduppgiften för detta område är att samla idrottens centrala kurser och konferenser på ett ställe och kommunicera utbudet från en och samma kanal. Utbudet ska vara gränsöverskridande mellan olika idrotter och i utbudet ska finnas korta kurser, konferenser och convent/seminarier. Kursverksamheten fokuserar kring följande tre områden: 1. Idrottsanställda 2. Hälsa friskvård 3. Tränar- och ledarutbildning Under året har vi koncentrerat oss på att skapa utbildningspaket inom områdena Idrottsanställda samt Hälsa och Friskvård. Tränar- och ledarutbildning är inte på något sätt mindre prioriterat, men behöver en särskild genomlysning och struktur samt större koordinering med andra pågående verksamheter och projekt. Detta kommer att göras under 2005 parallellt med att redan befintliga utbildningspaket ses över och utvecklas. Tjugotvå kurser och fyra convent/seminarier har genomförts under året. Några exempel på kurser är: Projektledarutbildning, Pedagogik/retorik, Massage, Smarta rörelser och Idrottsjuridik. MAQ, Muscel Action Quality En ny kurs var MAQ, Muscel Action Quality är en kurs som ger den aktive rätt teknik vid styrkeövningar. Rörlighet och balans är ledord för aktiva. Svenska Fotbollförbundet och Svenska Golfförbundet är två förbund som har börjat använda MAQ för sina spelare. Målgruppen för kursen är aktiva tränare som arbetar med fysträning i lagidrotter. Några kommentarer från deltagare: >> Jag tycker tänket kring MAQ stämmer helt överens med min tränarfilosofi. >> Jättekul och inspirerande, ser redan fram emot nästa delkurs. Projektledarutbildning Kursen vänder sig till personer som är projektledare och vill känna sig säkra på sin projektplan. Frågor som behandlas: vad är nyckeln till ett lyckat projekt och hur lyckas jag förverkliga mina projektidéer? >> Kursledaren lyckades på ett bra sätt förmedla kunskap och ge mig verktyg som jag har haft stor nytta av i min senaste roll som projektledare. Tobias Walerius, Svenska Roddförbundet SkidConvent I september genomförde Svenska Skidförbundet i samarbete med SISU Idrottsutbildarna ett SkidConvent på Bosön med cirka 120 deltagare från hela landet. Programmet innehöll föreläsningar om längdåkning för både bredd och elit. Deltagarna var mycket nöjda efter helgen och några uttryckte följande kommentarer: >> Bra helg med många bra tips och idéer. >> Ett mycket trevligt och bra arrangemang. >> Positivt att få träffa och känna gemenskap med övriga distrikt och skidförbundsmänniskor. 16

19 Bosön Idrottsfolkhögskola osön Idrottsfolkhögskola är idrottsrörelsens egen skola med huvuduppdraget att erbjuda utbildning som efterfrågas av våra specialidrottsförbund och centrala organisationer. För att kartlägga nya behov inom idrottsrörelsen genomfördes en utredning under våren Den resulterade i sju uppmaningar från utredningsgruppen som under hösten har förvandlats till förändringsplaner som ska sjösättas inför läsåret 2005/2006. Parallellt med förändringsarbetet har den dagliga verksamheten genomförts, en balansgång som har krävt mycket energi och ständiga omställningar. Långkurserna Lära för livet är folkbildningens honnörsord. Under avslutningsceremonierna 2004 vittnade återigen flertalet avgångselever om att de vuxit som människor, att de nu vågar tala inför större grupper och känner sig stärkta att möta just livet. Yrkesvalet klarnar med hjälp av det breda ämnesutbud och de fördjupningskurser som erbjuds på Idrottskonsulentlinjen. Vår allmänna kurs, Idrottslinjen, slussade under våren 2004 ut över 50 elever som hade läst in och kompletterat sina högskolebehörigheter. Därmed öppnades vägen för fortsatta studier på exempelvis Idrottshögskolan, sjukgymnastutbildning eller vår egen yrkesutbildning till idrottskonsulent. Antalet sökande till våra båda linjer har sjunkit, i år med följden att vi tog in en klass mindre på Idrottslinjen. En annan följd av detta är att vi har beslutat att lägga mycket energi på marknadsföring. En kurator har under året engagerats på deltid för att möta elevernas allt större behov av samtal och vägledning. Samverkanskurser Vi har under året genomfört 45 kurstillfällen tillsammans med SF och övriga medlemsorganisationer, företrädesvis på steg 2- till 4-nivå, med totalt cirka deltagare. Vår suveränt största samarbetspartner är Svenska Golfförbundet som genomför all utbildning för tränare, administratörer och banpersonal på Bosön. Bland övriga större idrotter som samverkar med Bosön Idrottsfolkhögskola finns ishockey, fotboll, friidrott, ridsport och motorcykel. Vi har också glädjen att få samarbeta med idrotter som bandy, triathlon och bangolf. Redan 2003 startade idrottens Elittränarutbildning, på uppdrag av SISU Idrottsutbildarna. Kursen har tillkommit efter ett initiativ från Elitidrottsrådet, i syfte att på tränarsidan vinna mark internationellt. Under 2004 tog utbildningen fart och kursomgång två inleddes under hösten. Idrottsfolkhögskolan bidrar med huvudlärare inom ämnesområdena beteendevetenskap och fysiologi/ anatomi. Kurser utan folkbildningsbidrag En ny typ av samarbetspartner har under året gjort entré. Två SISU-distrikt har med sin personal genomfört en utbildningsvecka i vår regi, vilket inspirerar lärarkåren och, förhoppningsvis, våra kollegor ute i distrikten. Idrottsmassagekursen var i våras i princip fulltecknad, kanske med draghjälp av ett beslut i riksdagen inför årsskiftet att friskvårdande massage för anställda är avdragsgill för arbetsgivaren. Gruppen, som det här året dominerades av kvinnor, upprepade bland annat förra årets populära insats vid målet för Vasaloppets öppna spår. De fick också möjlighet att pröva sina färdigheter på damlandslaget i fotboll under ett förberedelseläger på Bosön. 17

20 >> En ny dörr har öppnats med BIM. Jag har fått större förståelse för massagearbetet i sin helhet skadaorsak-behandling och arbetar idag på ett professionellt sätt med helt nya verktyg. Önskar bara att jag tagit detta steg mycket tidigare. Petra Johansson, lic. idrottsmassör Bosön, elev vårterminen 2004, Friskvårdskonsulent Vår distanskurs för friskvårdskonsulenter, HFU, är en fortsatt populär kurs som nu har fått en efterföljare i HFU 2. Efterfrågan på kurser inom det här området ökar, vilket har föranlett oss att utreda behovet av en längre kurs med heltidsstudier. Vår riktade satsning på att utbilda idrottsanläggningspersonal fortsätter, i år med utbildning av anställda i Stockholms kranskommuner. Utvecklingsinsatser, ideologisk profilering och rörelseanknytning Årets stora satsning riktades mot Riksidrottsforum i Göteborg, där vi visade upp oss, inledde samtal och skapade kontakter. Dessutom fick vi själva kunskap om vad som är på gång inom idrottsrörelsen. Hela personalstyrkan deltog i de fyra utvecklingsdagarna, som också innefattade studiebesök i Idrottens Hus, hos SOK, på Stockholms stadion samt på Västsvenska idrottsförbundets anläggning i Kviberg och hos IFK Göteborg, med en föredragning av Roger Gustavsson, ansvarig för klubbens ungdomsverksamhet. Två utvecklingsdagar genomfördes under våren på Biskops-Arnö folkhögskola, där Staffan Hübinette från Tollare folkhögskola redovisade sin syn på dagens och morgondagens folkhögskola. Representanter för skolan har deltagit i ett EUprojekt som syftat till att kartlägga idrottsrelaterade yrken och i vilken grad det finns relevant utbildning för de olika yrkeskategorierna i de tjugofem länder som deltog. För vår del kom det fram att över personer i Sverige har sin utkomst från idrotten, alltifrån sporthandlare till fotbollsproffs. Förstärkningsbidrag I årets elevkullar har vi haft två rullstolsburna elever, vilket krävt särskilda insatser, bland annat under vinterfjällsutbildningen. En hörselskadad och en synskadad elev har fått särskilda hjälpmedel för att kunna följa undervisningen. Elever med funktionshinder inom området dyslexi, ADHD och DAMP, har ökat markant. Litteratur har införskaffats för att bättre kunna möta dessa elever. Nästa steg är en intern utbildning under ledning av experter på området. En långkurs med sikte på idrottande invandrare, Bosöns internationella idrottsklass, har projekterats under året. En projektledare tillsattes våren 2004, med uppdrag att forma utbildningen inför kursstarten i januari Målgrupp är idrottare, utövare och ledare, som har en gedigen idrottsbakgrund men saknar tillräckliga kunskaper i svenska språket för att kunna tillgodogöra sig vidare idrottsledarutbildning. 18