Verksamhets berättelse MED ÅRSREDOVISNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhets berättelse MED ÅRSREDOVISNING"

Transkript

1 Verksamhets berättelse 2003 MED ÅRSREDOVISNING

2 Medlemsorganisationer Specialidrottsförbund (SF) Sveriges Akademiska Idrottsförbund Sveriges Amerikanska Fotbollförbund Svenska Badmintonförbundet Svenska Bandyförbundet Svenska Bangolfförbundet Svenska Baseboll- och Softbollförbundet Svenska Basketbollförbundet Svenska Biljardförbundet Svenska Bilsportförbundet Svenska Bob- och Rodelförbundet Svenska Bordtennisförbundet Svenska Bouleförbundet Svenska Bowlingförbundet Svenska Boxningsförbundet Svenska Brottningsförbundet Svenska Budoförbundet Svenska Bågskytteförbundet Svenska Castingförbundet Svenska Curlingförbundet Svenska Cykelförbundet Svenska Danssportförbundet Svenska Dragkampförbundet Svenska Draghundsportförbundet Sveriges Dövas Idrottsförbund Svenska Flygsportförbundet Svenska Fotbollförbundet Svenska Friidrottsförbundet Svenska Frisbeeförbundet Svenska Fäktförbundet Svenska Golfförbundet Svenska Gymnastikförbundet Svenska Gång- och Vandrarförbundet Svenska Handbollförbundet Svenska Handikappidrottsförbundet Svenska Innebandyförbundet Svenska Ishockeyförbundet Svenska Isseglarförbundet Svenska Judoförbundet Svenska Kanotförbundet Svenska Klätterförbundet Svenska Konståkningsförbundet Korpen SvenskaMotionsidrottsförbundet Svenska Landhockeyförbundet Svenska Motorcykel- och Snöskoterförbundet Svenska Mångkampsförbundet Svenska Orienteringsförbundet Svenska Racerbåtförbundet Svenska Ridsportförbundet Svenska Roddförbundet Svenska Rugbyförbundet Svenska Seglarförbundet Svenska Simförbundet Svenska Skidförbundet Svenska Skidskytteförbundet Svenska Skolidrottsförbundet Svenska Skridskoförbundet Svenska Sportdykarförbundet Svenska Sportskytteförbundet Svenska Squashförbundet Svenska Styrkelyftförbundet Svenska Taekwondoförbundet Svenska Tennisförbundet Svenska Triathlonförbundet Svenska Tyngdlyftningsförbundet Svenska Varpaförbundet Svenska Vattenskidförbundet Svenska Volleybollförbundet Övriga medlemsorganisationer (MO) Sveriges Bridgeförbund Frivilliga Skytterörelsen Skytterörelsens ungdomsorganisation Svenska Livräddningssällskapet/Simfrämjandet Svenska Pistolskytteförbundet

3 Innehåll Förord Förbundsordförande 2 T f Förbundsrektor 3 Verksamhetsområden Studieförbund 4 Uppdrag 10 Bosön Idrottsfolkhögskola 16 Utvärdering och uppföljning 18 SISU Idrottsböcker AB 20 Förvaltningsberättelse 22 Revisionsberättelse 29 Utdrag ur förvaltningsberättelse SISU Idrottsböcker AB 30 Statistik 31 Ledning och personal 36 SISU Svensk Idrotts Studie- och Utbildningsorganisation är idrottens utbildningsorganisation och ska utveckla människor positivt såväl fysiskt som psykiskt. SISU Idrottsutbildarna Produktion: Sista Ordet AB Tryck: Växjö Offset AB, 2004 Foto: Bildbyrån, Hässleholm och John Foxx Images 1

4 FÖRORD FÖRBUNDSORDFÖRANDE, Växa med ROLF CARLSSON växtvärk TF En FÖRBUNDSREKTOR, efterfrågad HÅKAN DANIELSSON resurs! År 2003 var SISU Idrottsutbildarnas artonde år, och organisationen kan anses ha nått en ålder då man kan betraktas som fullvuxen. I jämförelse med de andra nio studieförbunden är vi ändå en pojkspoling. Etableringen av idrottens egen utbildningsorganisation har tagit tid, och ibland har jag som förbundsordförande känt mig missnöjd med att SISU Idrottsutbildarna inte är mer känt bland människor i allmänhet och idrottsfolk i synnerhet. Emellertid upplever jag 2003 som det år då det vände. Arbetet med bildning/utbildning av idrottsledare och idrottare har nu nått ut till så många, att knappast någon längre frågar vad SISU står för. Riksidrottsmötet med RFstämma och SISU-stämma gick i RF 100-firandets tecken, och efterbearbetningen kom att handla om hur en förbundsstämma ska utformas. Under SISU Idrottsutbildarnas första år avhölls stämmorna separerade från RF-stämman. Medlemsorganisationerna, som ju i princip är desamma, hade såväl ekonomiska som tidsmässiga synpunkter på att sända delegater till två stämmor. Resultatet blev att Riksidrottsmöte ska hållas udda år och innehålla RF-stämma och SISU-stämma. Jämna år ska dessutom de två organisationerna genomföra Riksidrottsforum; ett arrangemang öppet för hela idrottsrörelsen. Stämmoåren ska inrymma strikta beslutsärenden, medan riksidrottsfora ska verka för fri debatt i alla de former. Allt sedan mars 2000, då Folkbildningsrådet fattade beslut om nya statsbidragsregler till studieförbunden, har det funnits anledning att kommentera SISU Idrottsutbildarnas utsatta situation med ett statsbidrag som är det klart lägsta räknat per redovisad aktivitet. Statens ensamutredare Gerd Engman har i dialog med berörda bildat sig en uppfattning om situationen och överlämnat (mars 2004) betänkandet Folkbildning i brytningstid (SOU 2004:30) Myndighetsåldern i Sverige är numera 18 år. När jag blev myndig var den 21, men i dag förutsätts 18-åringar ha vissa rättigheter och skyldigheter som tillerkänns vuxna dock som alla vet med vissa undantag. till folkbildningsminister Lena Hallengren. Betänkandet visar dels med statistik på sakernas tillstånd, dels på bristande relationer mellan statens avsikt med statsbidraget och det regelsystem som fastställts av Folkbildningsrådet. Utredningen skriver: Beträffande studieförbunden visar vår genomgång att bidragstilldelningen inte kan sägas ha följt verksamhetsutvecklingen. Bidragsmodellen har en inbyggd seghet som gör att studieförbund med växtkraft och en verksamhet som ligger väl i linje med målen för statsbidraget (prop. 1990/91) fått stå tillbaka till förmån för verksamhet som planat ut eller gått tillbaka. Det känns inte heller tillfredsställande att en ny bidragsmodell ska börja gälla först Vi menar att Folkbildningsrådet borde pröva möjligheten att påskynda arbetet med nya bidragskriterier. Det vore uppseendeväckande om inte Folkbildningsrådet utan dröjsmål tar itu med frågan så att en justering kan ske redan Gerd Engman konstaterar att SISU Idrottsutbildarna mellan 1991 och 2003 ökat verksamheten med 331 procent! Det studieförbund som ligger närmast har ökat med 76 procent. Det är mycket jag skulle vilja kommentera på dessa inledande rader, men som vanligt har statsbidragsspöket dominerat och det är min förhoppning att i kommande årsberättelser kunna flytta fokus från statsbidrag till verksamhet! Rolf Carlsson Verksamhetsresultatet för 2003 blev mycket bra! Vi kan redovisa en utveckling, såväl kvantitativt som kvalitativt, inom alla verksamhetsområden. Detta ställer stora krav på personalen, som på ett enastående sätt tagit sig an och genomfört såväl etablerade som nya arbetsuppgifter. Idrotten befinner sig i en ständig förändringsprocess. Hela denna process utgår från det gemensamma idéprogrammet Idrotten Vill, där idrottens långsiktiga färdriktning anges. Här tar också vår verksamhet sin utgångspunkt. Folkbildningsverksamheten är stommen Folkbildningsverksamheten bedrivs lokalt, i huvudsak idrottens föreningar, under begreppet föreningsutveckling. De flesta studiecirklar genomförs med ideella cirkelledare, vilket tillför idrotten en finansiering av folkbildningsverksamheten med miljoner kronor. Dessa insatser är ovärderliga och visar vilket engagemang och vilken kraft som finns inom idrotten. Folkbildningen satsar genom Folkbildningsrådet resurser för att nå prioriterade målgrupper arbetslösa, funktionshindrade och invandrare. För SISU Idrottsutbildarna är utmaningen att erbjuda verksamhet för dessa grupper inom ramen för vår värdegrund. Under våren genomfördes 16 rådslag med både förtroendevalda och anställda som gav underlag för vårt Framsynsdokument till Folkbildningsrådet. Vårt förlag har en avgörande betydelse För SISU Idrottsutbildarna spelar studiematerialen en kvalitetssäkrande roll i föreningens arbete. Materialen ger handledning åt cirkeldeltagarna och leder dem i föreningsutvecklingsarbetet. För specialförbunden ger litteraturproduktionen identitet och utvecklingsmöjligheter. Ofta finns det ett samband mellan material och kvalitet på utbildningen. SISU Idrottsutbildarnas verksamhetsidé är att vårt utbud ska präglas av mångsidighet, flexibla metoder och hög pedagogisk kvalitet. För att leva upp till detta krävs omvärldsbevakning, organiserad spaning och nyfikenhet. Kursverksamhet och konferenser I en undersökning bland svenska idrottsföreningar anges ledarbrist vara det största hotet inför framtiden. Samtidigt placeras utbildning högst på listan över hur man kan stimulera ledarna att fortsätta sin verksamhet något vi kan möta med vårt omfattande kurs- och konferensutbud. Vi har under året också påbörjat en utveckling av vårt kursutbud i syfte att stärka kvaliteten i verksamheten. Bosön Idrottsfolkhögskola Folkhögskolan har två utbildningar en 1-årig Idrottslinje, för den som vill kombinera idrott och studier, medan Idrottskonsulentlinjen är en 2-årig yrkesutbildning. Här hålls också ett stort antal korta kurser i samverkan med specialidrottsförbunden. Projekt och projektledning är givna delar Allt fler utvecklingsområden genomförs i projektform, tydligt avgränsade både vad gäller resurser och tid. Genom projekten når vi samordning mellan projekt, support till och ledning av projektledare, kompetensutveckling av projektledare samt möjlighet att ta tillvara projektens resultat som naturliga delar i den totala verksamheten. En efterfrågad resurs SISU Idrottsutbildarnas framgångsrika verksamhet illustrerar tydligt den vitalitet och förändringskraft som finns inom idrotten. Inga tecken visar heller på någon avmattning i studieintresse/utvecklingsarbete utan ökade förväntningar på nya insatser ställs löpande på SISU Idrottsutbildarna. Håkan Danielsson 2 3

5 STUDIEFÖRBUND Folkbildningen ökar! Folkbildning är en mångdimensionell verksamhet som ger människor möjligheten att växa under flexibla former. Under verksamhetsåret har vi fortsatt att öka totalt redovisar SISU Idrottsutbildarna studietimmar i arrangemang. Detta är en ökning av arrangemang med över 6 procent jämfört med Antalet kvinnliga deltagare 2003 uppgick till vilket är 40 procent av det totala antalet deltagare och innebär en viss ökning från Lokalt folkbildningsarbete genomfördes under 2003 i över lokala föreningar inom idrotten. Folkbildningens framsyn Under 2003 sattes fokus på framtidsfrågorna inom folkbildningen. Samtliga studieförbund och folkhögskolor fick av regering/fbr möjlighet att bidra till bilden av hur man själv som folkbildare ser på sin framtid. Detta framsynsarbete inom SISU Idrottsutbildarna engagerade såväl förbundsstyrelse, distrikt, förtroendevalda och personal. Dessutom genomfördes en dialog med medlemsorganisationerna. Verksamhetsökning i de stora medlemsorganisationerna Våra stora medlemsorganisationer fortsätter att öka. Fotbollen visar en ökning av studietimmarna 2003 med närmare 11 procent och de fem största idrotterna fotboll, ridsport, ishockey, golf och handboll står för en gemensam ökning av 8 procent. Cirkelledaren i fokus Pedagogiskt kunniga, lyhörda och folkbildningsmedvetna cirkelledare är en förutsättning för bra cirkelstudier. Våra cirkelledare har ofta en gedigen ledarutbildning och stor erfarenhet av andra ledaruppdrag. Vår uppgift blir därför att ständigt rusta dem inför uppgiften att leda studier. Under året påbörjades ett utvecklingsarbete med att ta fram pedagogiska verktyg samt former för attraktiva cirkelledarutbildningar. Distansutbildning Med den nya informations- och kommunikationstekniken kan studiecirkeln även genomföras som ett flexibelt och IT-buret lärande på distans. SISU Idrottsutbildarna har målmedvetet arbetat med att lära oss mer och utveckla möjligheten för idrotten. I dag finns metoden i den pedagogiska verktygslådan. Svenska Golfförbundets utbildningssatsning kring införandet av ett nytt administrativt datasystem har i sammanhanget verkat inspirerande. Utbildningar har genomförts över hela landet och närmare 900 deltagare har erbjudits ett virtuellt studierum för att komplettera den fysiska utbildningen. Distanspedagogiken är en viktig del i utvecklingen av det flexibla lärandet. Baskurs i flexibelt lärande har genomförts under året och ytterligare 16 deltagare har genomgått utbildning i fördjupad kunskap om distanspedagogik. Detta är en del i utbildningsstegen runt distanspedagogik som SISU Idrottsutbildarna genomför i samarbete med Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL). Att utbilda administratörer till folkbildningsnätet har haft hög prioritet. Målet har varit att samtliga distrikt ska ha minst en lokaladministratör för att sköta registrering och användning av konferensstrukturen på First Class. SF/MO har erbjudits information och utbildningstillfällen om hur de kan öka flexibiliteten i sina utbildningar genom distansinslag. Bland annat har SISU Idrottsutbildarna tillsammans med Svenska Bouleförbundet genomfört ett försök att samordna tävlingsstrukturen genom möten i det virtuella klassrummet. STUDIECIRKELVERKSAMHETENS UTVECKLING År Cirklar Deltagare Studietimmar STUDIECIRKELVERKSAMHETEN I DE FEM STÖRSTA IDROTTERNA Idrott Arrangemang Deltagare Studietimmar Fotboll Ridsport Ishockey Golf Handboll

6 STUDIEFÖRBUND KULTURPROGRAM Under året har vi även arbetat med ett projekt som har finansierats av Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) i syfte att hitta organisatoriska former för distrikten att genomföra distansutbildningar. Under 2003 genomfördes totalt 15 distanscirklar med 265 studietimmar. Detta motsvarar knappt 8 procent av det totala antalet distansstudiecirklar som redovisats inom studieförbunden. Kulturprogram Kulturprogram är föreläsningar, utställningar, sång och musik eller teater. Kulturella verksamhetsformer i syfte att kunna visa och uttrycka sig på annat sätt har tagit större utrymme i den idrottsliga verksamheten. Det handlar om att idrotten ska kunna erbjuda annat än bara idrottsaktiviteter, att utveckla andra uttrycksformer för att öka gemenskapen i föreningen. Kulturarrangemangen har under året ökat med 11 procent till program. Närmare 2 miljoner deltagare ( ) har deltagit i denna verksamhet. Fortfarande är den vanligaste formen av kulturprogram föreläsningen som uppgår till 36 procent av det totala antalet kulturprogram. Utställningar har ökat kraftigt under 2003 och uppgår till drygt 13 procent av totala antalet kulturprogram. SISU Idrottsutbildarna i Hälsingland är det distrikt i landet som under året redovisat flest antal kulturarrangemang och distriktet har ökat denna verksamhet från föregående verksamhetsår med 32 procent. Även SISU Idrottsutbildarna i Västergötland har satsat stort på kulturarrangemang och har under 2003 ökat kulturprogrammen med drygt 36 procent. Annan gruppverksamhet Under 2003 har SISU Idrottsutbildarna ökat sin marknadsandel inom verksamhetsformen annan År Antal program Deltagare gruppverksamhet jämfört med övriga studieförbund. Med annan gruppverksamhet menar vi bland annat barnkulturgrupper, där olika kulturformer är metoden. Det kan också vara framtidskvällar, seminarier och kurser med framtidsblickande aktiviteter. SISU Idrottsutbildarna har under 2003 rapporterat studietimmar, en ökning motsvarande 14 procent. Vi har drygt 24 procent av annan gruppverksamhet i samtliga studieförbund. Målgruppsverksamhet/ prioriterade målgrupper Studieförbunden har uppgiften att ge människor möjligheten att påverka sin livssituation och delta i samhällslivet. Speciellt uppmärsammas de som lever med funktionshinder, personer som är arbetslösa eller som har invandrat till Sverige. Under 2003 har vi genomfört studietimmar totalt. Det är en minskning från föregående år med 14 procent då man redovisade studietimmar. >> Funktionshindrade Alla distrikt utom ett har arbetat med folkbildande insatser för funktionshindrade och under 2003 genomfördes studietimmar en marginell minskning från 2002 med 3 procent då vi redovisade totalt studietimmar. >> Arbetslösa Den stora minskningen av SISU Idrottsutbildarnas målgruppsverksamhet avser arbetslösa, där antal studietimmar minskat med 63 procent från 2002 års studietimmar till 2003 års cirka studietimmar. Endast 8 distrikt har arbetat med speciella insatser och endast 4 distrikt som har haft en mer omfattande verksamhet. En viktig orsak till detta är den relativt positiva utvecklingen på arbetsmarknaden, en annan att många kommuner har ändrat förutsättningarna för kommunalt stöd. >> Invandrare SISU Idrottsutbildarnas studieverksamhet är ett erbjudande och en möjlighet både för invandrargrupper med idrottsintresse och för individer med utländsk bakgrund som önskar delta i vår integrerade verksamhet. Genom att vara öppen och tillgänglig ska idrotten och SISU Idrottsutbildarna visa gemenskapen inom idrottsrörelsen. Totalt redovisades studietimmar 2003, vilket är en bibehållen nivå jämfört med av våra 21 distrikt redovisar verksamhet i denna prioriterade målgrupp och 8 av dessa har mer än studietimmar. Utvecklingsbidraget Utvecklingsbidraget, som under en treårsperiod utgjort 12 procent av det fördelade statsbidraget, har tydligt fokuserat på betydelsen av ett målmedvetet utvecklingsarbete. Det har stimulerat det interna planeringsarbetet och samtidigt bidragit till att markera folkbildningens särart. Genom att ett antal breda utvecklingsområden har formulerats så har SISU Idrottsutbildarna kunnat konkretisera utvecklingsuppgifterna utifrån idrottsrörelsens, föreningslivets samt de enskilda deltagarnas faktiska och aktuella behov. Uppgifter som sammanfattas inom begreppet föreningsutveckling, det vill säga att stimulera och bredda utvecklingen av den lokala föreningsverksamheten genom folkbildningens alla verksamhetsformer. Samtidigt finns i praktiken ingen tydlig gräns mellan användandet av de olika delarna av statsbidraget eller kombinationen med andra insatser, till exempel FoU- och/eller projektmedel. Under perioden kan vi emellertid se en mycket tydlig och positiv utveckling inom de fyra utvecklingsområden som Folkbildningsrådet lyft fram: >> IKT folkbildning på distans Under perioden har SISU Idrottsutbildarna intensifierat satsningen kring att utveckla möjligheten för SF/MO att bedriva en flexibel utbildning med hjälp av distansinslag. Med hjälp av projekt IT-stödd cirkelledarutbildning, har vi hittat en struktur för hur arbetet bör organiseras på central och regional nivå. Under perioden har vi i egen regi genomfört intern basutbildning i distanspedagogik och ett material för cirkelledare som arbetar med distansinslag har producerats som stöd och vägledning. Ett pilotprojekt har genomförts med fyra distrikt som ska försöka hitta organisatoriska former för utbildning med distansinslag inom distriktet. I dag är vi väl rustade för att möta idrottens behov av distansstudier. >> Det mångkulturella samhället/integration Idrottsrörelsen har goda möjligheter att arbeta med integration och det har varit ett högt prioriterat område under flera år. Vi arbetar med integration genom att människor med olika bakgrund erbjuds mötesplatser inom idrotten. Vårt arbete syns inte i statistiken då de flesta individer med invandrarbakgrund deltar i integrerade studiegrupper. De erfarenheter vi fick genom treårsprojektet Idrott Utbildning Delaktighet Integration tas fortfarande tillvara i flera distrikt. Dessa har fortsatt detta utvecklingsarbete. >> Nya föreningar Arbetet med föreningsutveckling är en av huvuduppgifterna inom SISU Idrottsutbildarna och vi möter dagligen föreningar som önskar stöd och hjälp i förenings- och ledarutveckling. Under perioden har vi fortsatt att utbilda processledare som är väl förberedda att möta idrottens och föreningens behov. För att öka demokratin och inflytandet i föreningen är samtalet och dialogen viktig i föreningens arbete. Vi arbetar ständigt med att pröva, utveckla och förnya metoder och former som ökar demokratin. >> Pedagogiskt utvecklingsarbete Ett stort arbete läggs ner på att etablera men också att ständigt utveckla och förbättra metoder, tekniker och modeller för det pedagogiska utvecklingsarbetet. Det kan vara att utveckla och lansera utbildningsmaterial och pröva nya mötesformer. Vi genomför ett aktivt spaningsarbete framför allt kring lärande, pedagogik och didaktik. Utbildningsmaterial produceras i bokform, som pdf-filer, som videofilmer och i samtalshäften. Dialogen, mötet och samtalet är centrala moment i vårt utvecklingsarbete. 6 7

7 STUDIEFÖRBUND Intern kompetensutveckling Lärande Verkstad Under året har en Lärande Verkstad genomförts, med tema Kultur och lärande i föreningen. Deltagarna fick pröva olika kulturella metoder som berättande, musik och bild, metoder som är lämpliga att använda i olika utvecklings- och utbildningsuppdrag inom idrotten. Lärande Verkstad är en intern mötesplats för SISU Idrottsutbildarna som syftar till att lyfta fram aktuella frågor eller verksamheter och där möjlighet finns till reflektion, fördjupade samtal och utbyte av erfarenheter. Lärande Verkstad genomförs på olika sätt och med olika metoder, vilket gör det till kompetensutvecklande dagar för våra anställda. Lär en, lär fler Under två härliga höstdagar i slutet av augusti samlades 260 av medarbetarna inom SISU Idrottsutbildarna på Idre fjäll för att gemensamt diskutera framtidsfrågor för organisationen. För första gången fanns även medarbetarna från Bosön Idrottsfolkhögskola med. Mötesplatsens syfte var att under några dagar umgås och kompetensutveckla medarbetarna. Erfarenheter och goda exempel växlades med dialog om SISU Idrottsutbildarnas värdegrund. Programmet erbjöd ett växlande innehåll mellan traditionell konferensmiljö och möjligheten att njuta av omgivningarna. Ett inslag var utflykten i närheten av fjället, en blandning av gruppsammanhållande tävlingsövningar och konkreta verksamhetsdiskussioner med utgångspunkt i värdegrunden. En annan programpunkt var seminarium som lyfte fram olika utvecklingsområden, exempelvis föreningskunskap, internationellt ungdomsutbyte, barns möjlighet att göra sig hörd inom idrotten, prioriterade grupper inom folkbildningen med mera. Dagarna gav även möjlighet till socialt utbyte där deltagarna erbjöds aktiviteter i naturen eller på anläggningen. Det visade sig vara av stor betydelse att samla alla medarbetare inom SISU Idrottsutbildarna. Den energi, kraft och framtidsvilja som avspeglade sig under dessa dagar ger alla en förhoppning om många fantastiska effekter som väntar för SISU Idrottsutbildarna framöver. 8 9

8 UPPDRAG Vi rustar för idrottens framtid! Utveckling och förändringar sker regelbundet och snabbt, både inom idrotten och vårt samhälle. Det ställer krav på ny kunskap och kompetens. Att lärandet är en ständigt pågående process är tydligt, vi lär av, lär om och lär nytt. Kravet på att ständigt delta och levandehålla olika processer ökar. Processledare en efterfrågad resurs Att leda processer innebär att skapa en arbetsform och en atmosfär som ger optimala möjligheter till idéutbyte, samtal och dialog i såväl stora som små grupper. En skicklig processledare bör ha kunskap om organisationslära, förståelse för olika personlighetstyper och gruppdynamik, ett stort urval av metoder, verktyg och arbetsmodeller att använda i processledarrollen. För att möta idrottens behov har SISU Idrottsutbildarna utbildat närmare 75 processledare. Merparten av dessa är utbildningskonsulenter från olika delar av landet. Utbildningen har omfattat 8 internatdagar utspridda över knappt ett år. Mellan sammankomsterna har deltagarna enskilt läst den kurslitteratur vars innehåll bildat utgångspunkt för bearbetning och diskussioner under utbildningstillfällena. Efter utbildningen gör deltagarna ett val om man vill ingå i SISU Idrottsutbildarnas processledarteam. Man förbinder sig då att stå till förfogande för olika centrala uppdrag. Teamet består i dag av 23 personer som kontinuerligt utbyter erfarenheter och genomgår kompetensutveckling. Utan spaning, ingen aning Ett aktivt spaningsarbete bedrivs framför allt kring företeelser under rubrikerna lärande, pedagogik och didaktik. Det material och den information som insamlas bearbetas, analyseras och värderas. Under året har vi läst ny litteratur, bevakat utställningar, kongresser och konferenser, sökt på internet, hållit kontakt med olika utbildningssamordnare samt funnits med i olika nätverk. Någon har sagt att slutar man att bli bättre slutar man att vara bra. Den utmaningen eller uppmaningen omfattar många inom idrotten; aktiva, tränare, ledare och förbund. Naturligtvis gäller detta också för en lärande organisation som SISU Idrottsutbildarna. Det är viktigt att utveckla och levandehållla en anda, en ambition och en nyfikenhet att lära nytt, att pröva nya saker och att förbättra det vedertagna. Möten med idrotten SISU Idrottsutbildarna har i uppdrag att vara idrottens utbildningsorganisation och vårt arbete ska utgå från de behov som finns hos SF/MO. Under året har vi samarbetat med 45 SF/MO i olika utvecklingsarbeten. Uppdragen varierar både vad gäller innehåll och omfattning. Ibland handlar det om att leda diskussioner vid en konferens, att leda analysarbetet inför kompetensutveckling, att bistå ledningsteam eller arbetsgrupper vid omorganisationer eller samtal om framtida inriktning. Svensk elittennis i framtiden Under året genomförde SISU Idrottsutbildarna en utvecklingsdag med Svenska Tennisförbundet. Syftet var att identifiera utvecklingsområden och formulera riktlinjer som leder till att svensk elittennis återigen finns i den absoluta världstoppen. Arbetet var upplagt i tre steg: fokus på nuet, omvärlden och framtiden. På plats fanns olika intressenter: förbundsstyrelse, tränare, spelare, marknad, medicinsk service, klubb och distrikt, landslagsledning, RIG, elitråd och kansli

9 UPPDRAG Föreningsutveckling Svenska Innebandyförbundet Svenska Innebandyförbundets satsning på föreningsutvecklare är ett led i deras verksamhetsutveckling. Utbildningen av de 21 föreningsutvecklarna har skett i samverkan med SISU Idrottsutbildarna och har innehållit områden som organisationsutveckling, presentationsteknik, folkbildningskunskap, utvecklingsarbete i föreningen samt pedagogiska metoder och verktyg. Syftet har varit att stärka föreningsutvecklaren i sin roll att genomföra föreningsbesök. Unga inom Svenska Ridsportförbundet Under ett dygn i juni fanns SISU Idrottsutbildarna med som en resurs då den Centrala Ungdomssektionen (CUS) samlades för första gången efter 2003 års förbundsmöte. Den nya sektionen arbetade med teambildning, verksamhetsplanering och ett gemensamt förhållningssätt till uppdraget. Skytterörelsens ungdomsorganisation och Frivilliga skytterörelsen De två skytterörelserna har under året haft ambitionen att arbeta fram en gemensam verksamhetsidé och värdegrund för ett Nationellt skytte. En referensgrupp arbetade fram ett förslag, som därefter bearbetades av en redaktionskommitté. 150 deltagare från hela skytterörelsen gav sedan under höstkonferensen sina synpunkter på förslaget. Det justerade förslaget ska under 2004 läggas fram till årsstämman. SISU Idrottsutbildarna har funnits med som resurs i planering, genomförande och dokumentationer. Utbildning av utbildare Svenska Simförbundet Inom ramen för projekt Ledarfokus har Svenska Simförbundet utvecklat ett ramprogram för en utbildarutbildning en utbildning som är anpassad för och ska erbjudas utbildare inom förbundet oavsett inriktning. Under året har två utbildarutbildningar genomförts. SISU Idrottsutbildarnas uppgift har varit att hålla i de delar som berör pedagogiska metoder, verktyg och inlärning. Utbildarverkstad Under året har en utbildarverkstad genomförts på temat distansutbildning. Intresset kring distansutbildning inom idrotten växer snabbt och det är många SF/MO som vill lära mer om och pröva att genomföra delar av sin utbildningsverksamhet på distans. Sju SF/MO deltog i Utbildarverkstaden. Syftet med Utbildarverkstad är att samla SF/MO till en mötesplats där information kan ges, dialog kan stimuleras och erfarenhetsutbyte kan göras. Utbildarverkstad är upplagd så att deltagarna i stor utsträckning deltar i diskussionen, i utvecklingen och resultatet av en viss fråga och visst område. Tematräffar Att bjuda in till tematräffar är ett nytt initiativ för året. Syftet med tematräffarna är att skapa ytterligare en mötesplats för SF/MO. Under enkla former tas ämnen som är angelägna och aktuella för idrotten upp. Tre träffar genomfördes, en med tema elittränarutbildning där 12 SF/MO deltog, en med tema föreningsutveckling där 12 SF/MO deltog samt en med tema distansutbildning där 8 SF/MO deltog. Projekthotell en samlingsplats för projekt SISU Idrottsutbildarnas projekthotell samlar alla pågående centrala projekt. Projekten är tydligt avgränsade vad gäller resurser, verksamhet och tid. Nedan följer en beskrivning av några projekt som genomförts under Projekt Elittränarutbildning Projektet genomförs under tiden SISU Idrottsutbildarna har fått uppdraget att leda projektet i samverkan med Riksidrottsförbundet (RF). Verksamhetsidén är att Svensk elittränarutbildning ska utvecklas i syfte att skapa förutsättningar för elitidrottare att hålla världsklass i nationella och internationella tävlingar. Projektet omfattar tre delområden: >> SF:s tränarutbildning Att ge förslag till utveckling av SF:s grundläggande tränarutbildning, att tillsammans med SF skapa en utbildningsmall samt vara behjälplig vid införandet av densamma. >> Idrottens Högre tränarutbildning Utveckla ett utbildningsprogram för högre tränarutbildning där idrottsrörelsen är huvudman och där elittränarens situation och olika kompetensbehov ska vara styrande för uppläggning och innehåll. >> Eftergymnasiala idrottsutbildningar I kontakter med universitet, högskolor och andra institutioner kommunicera att de är viktiga för elitidrottens utveckling samt att idrottsrörelsen vill samverka för att påverka men också erbjuda kompetens inom utbildningsutbudet. Under året har det startat en pilotutbildning för elittränare med 31 deltagare från 20 olika SF. Deltagarna har rekommenderats av SF, Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) och RF. Utbildningen omfattar 500 timmar ledarskap och träningslära och består av obligatoriska, valbara och SF-specifika delar. Projekt Ledarfokus SISU Idrottsutbildarna genomför på uppdrag av RF ett nationellt utvecklingsprogram för ledare inom barn- och ungdomsidrotten under Projektet bedrivs både på central och lokal nivå. Målet för projekt Ledarfokus är: att engagera minst 30 SF att erbjuda projektets målgrupper i samtliga föreningar med barn- och ungdomsverksamhet möjlighet att utbilda/vidareutbilda sig tydligt ha höjt kompetensen och kvaliteten på idrottens barn- och ungdomsledare att samtliga SISU Idrottsutbildarnas distrikt deltar. Under året har det inletts ett samarbete med 14 SF. Det är SF:s behov av utveckling av barn- och ungdomsledare som har varit styrande för inriktningen av detta samarbete. Det har handlat om att ta fram en gemensam värdegrund och verksamhetsidé för barn- och ungdomsidrott samt att utveckla barnoch ungdomsledarutbildning och ramprogram för en utbildarutbildning. Inom ramen för projekt Ledarfokus har under året studietimmar genomförts med deltagare. I den landstingsfinansierade delen deltog personer och inom ramen för idrottens regionala utbildningsuppdrag deltog Convention Ledarfokus Över 200 deltagare från hela landet deltog på Convention Ledarfokus, den mars, på Bosön. Mötesplatsen som arrangerades i samarbete med Riksidrottsförbundet blev en nationell start för projekt Ledarfokus. Under två dagar erbjöds allt från spännande seminarier till diskussionsforum. Målsättningen var att presentera det senaste inom forskningen när det gäller ledarskap och metoder samt visa exempel från satsningar inom barn- och ungdomsidrott. Martina Aronsson, tränare till Emma Igelström, och Carolina Klüft med tränaren Håkan Widlund, var några av de föreläsare som gav både inspiration och eftertanke. Mötesplats Sociala Ledarskapet Hur förberedd är idrottsrörelsen att hantera frågor som handlar om mobbing, nollning och sexuella trakasserier? Det var några av de ämnen som diskuterades vid höstens nationella mötesplats. Målet var att skapa en kännedom bland idrottens anställda och ideella om hur man kan arbeta med sociala frågor och utveckla lokala nätverk, i olika svårhanterliga situationer. AIK Fotboll och BRIS var några av de föreläsare som delade med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Mötesplatsen arrangerades i samverkan med RF, BRIS och Skandia, Idéer för livet. Projekt Barn i förening SISU Idrottsutbildarna har med stöd från Skandia, Idéer för livet, genomfört ett treårigt ( ) projekt med syfte att stimulera och utveckla barnidrotten i den lokala idrottsföreningen. Samtliga SISU Idrottsutbildarnas distrikt har deltagit i projektet och cirka 70 föreningar har varit engagerade i satsningen. Arbete med integration, idrottsskola, forumteater om etik och moral, utbildning av föräldrar och ledare inom barnidrotten är några av många områden som har utvecklats inom projektet. I flera fall har utvecklingen av verksamheten föregåtts av ett värdegrundsarbete med syftet att utveckla en policy för hur barnverksamheten ska utformas

10 UPPDRAG Projekt Unga ledare Projekt Unga ledare är ett treårigt projekt som genomförts Syfte med projektet har varit att få unga inom idrotten att vilja bli ledare. Det handlar både om ledaruppdrag som aktivitetsledare och förtroendevald. Projekt Unga ledare är ett samarbete mellan Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna. 40 SF, samtliga distriktsförbund och SISU Idrottsutbildarnas distrikt har medverkat i projektet. I samverkan med SISU Idrottsböcker har utbildningsmaterial producerats; Ung med rätt att påverka, en video och ett samtalshäfte som syftar till samtal om ungdomars möjlighet att påverka inom idrotten, samt Ledare om att vilja bli idrottsledare, ett material för unga som funderar på att bli idrottsledare. LedarCamp SISU Idrottsutbildarna hade under året uppdrag av och i samverkan med Riksidrottsförbundet att genomföra LedarCamp på sex platser i landet, från Lycksele i norr till Ronneby i söder. Syfte med LedarCamp var att inspirera unga ledare till fortsatt engagemang inom idrotten. Sammanlagt gavs 600 unga idrottsledare i åldern år tillfälle till att få fördjupade kunskaper inom ledarskap, erfarenhetsutbyte, personlig utveckling och möjlighet att ge sina synpunkter på svensk idrotts framtid. LedarCamp arrangerades som ett led i RF:s 100-årsjubileum. Projekt Lokal Idrottsutveckling PLI RF beslutade under 2003 att avsätta 15 miljoner kronor för fortsatt stöd till utveckling och förnyelse av lokal idrottsverksamhet för barn och ungdomar. Satsningen startade 2002 och planeras fortsätta PLI är ett samverkansprojekt mellan RF och SISU Idrottsutbildarna. Målgrupp för projektet är i första hand lokala idrottsföreningar som kan söka stöd till lokala utvecklingsprojekt för barn- och ungdomsidrott. Stöd har också beviljats till distrikts- och specialidrottsförbund som avser att driva samverkansprojekt, där verksamheten genomförs på lokal nivå. Det har varit möjligt att söka medel för kortare insatser och förstudier, ett- till fleråriga projekt samt för särskilda ungdomsinitiativ. Fem områden har prioriterats inom ramen för satsningen; integration, jämställdhet, verksamhet och metodutveckling, ökad delaktighet och inflytande samt samverkan mellan idrottsföreningar och skolan. Hittills i satsningen har stöd beviljats till 100 ungdomsinitiativ, 36 kortare insatser och 165 projekt som är ett- eller fleråriga. Projekt Artros Projekt Artros startade under året och planeras att genomföras under tre år. Projektet genomförs i samverkan mellan Riksidrottsförbundet, Idrottshögskolan, Reumatikerförbundet och SISU Idrottsutbildarna. Syftet med projektet är att förebygga artros och dess effekter som en följd av idrottsskador. Målet är att öka kunskapen om sambandet mellan knäskador och artros inom idrotten samt att utveckla träningsprogram som minskar dessa skador. Tre SF är involverade i projektet, Svenska Innebandyförbundet, Svenska Handbollförbundet och Svenska Fotbollförbundet. U-landsinformation inom idrotten Under året har SISU Idrottsutbildarna med stöd från Sida arbetat för att sprida kunskap om förhållanden i utvecklingsländer men också för att nyansera bilden kring dessa länder. Åtta av SISU Idrottsutbildarnas distrikt deltar på ett mycket engagerat sätt i de 15 projekt som finns spridda från Norrbotten i norr till Halland i söder. Projekten visar inte bara på eländesbilden, utan tar också fasta på det som är positivt och utvecklande. En miljon människor i Sverige har under 2003 via massmedia, i tävlingssammanhang, utställningar, föredrag och utbildningsinsatser, exponerats för de budskap som våra femtontal projekt har haft. Det övergripande i alla budskapen har varit den av Kofi Annan anslagna Millenniedeklarationen och delar av de åtta mål som finns i denna. Det övergripande målet i Millenniedeklarationen som mer än 160 regeringschefer undertecknat, däribland statsminister Göran Persson, är att det är möjligt att halvera fattigdomen i världen till

11 IDROTTSFOLKHÖGSKOLAN Bosön Idrottsfolkhögskola En av de starkaste upplevelserna på Idrottsfolkhögskolan under året var den idrottsdag som anordnades för samtliga anställda vid Täby skolor i augusti. Över 800 deltagare inledde sitt skolår med temat Sätt skolan i rörelse. Syftet med dagen var att inspirera kommunens personal till egen rörelse, med målet att öka rörelsen på skolan i sin helhet! Efter en dag fylld med allehanda aktiviteter stavgång, drakbåtsrodd, golf, bågskytte, föreläsningar och mer än tjugo andra aktiviteter avslutade deltagarna med qi gong för alla och picknick ute i det gröna. Ett manifest för idrotten och folkhälsan, under ledning av representanter för flera SF, skolans elever, lärare och övrig personal på Idrottsfolkhögskolan. Deltagarnas översvallande positiva utvärderingar tyder på att dagen var en fullträff och vår egen summering bekräftar inte bara en god organisationsförmåga utan också ett gott, ekonomiskt resultat. Långkurserna Sommaren 2003 var inte mindre än 65 idrottskonsulenter redo att möta idrottens arbetsmarknad efter två års utbildning. Nästan lika många elever lämnade vår allmänna kurs, Idrottslinjen, med nyförvärvade behörigheter för att studera vidare. Inför antagningen till läsåret 2003/2004 sökte sedan totalt 335 personer de 110 platser som skulle fylla våra båda linjer. Hösten inleddes med ett projekt benämnt Flexibelt lärande, där skolans personal har fått möjlighet att med externa projektmedel testa webbaserad undervisning på distans. Föräldra- och andra tjänstledigheter har inneburit att en vikarie har anställts och att flera timlärare har hyrts in under året. Korta kurser En projektledare tillsattes under våren med uppdraget att under en tvåårsperiod bygga upp ett kursoch konferenshotell inom SISU Idrottsutbildarna. Projektstarten försenades något vilket bidrog till att budgetmålet för vår (icke bidragsberättigande) kursverksamhet inte nåddes. Inte heller vår återkommande kurs, Idrottsmassage, lockade tillräckligt med deltagare i förhållande till budget. Vår Högre Friskvårdsutbildning lyckades i gengäld överträffa budget tack vare många anmälningar till kursen som startade hösten 2003 och avslutas våren Vi fick i år möjlighet att utbilda idrottsanläggningspersonal från Stockholms kranskommuner i ämnen som kommunikation, grupprocesser och ledarskap. Under hösten 2003 lades därefter grunden för en ny utbildningsomgång riktad till samma yrkesgrupp och parallellt formulerades en ansökan till EU för finansiering av utbildningen. Organisation Ett utbildningsråd finns knutet till skolan, med uppdraget att vara skolledningens bollplank och förbundsstyrelsens beredande organ. Under året avhölls sex möten. Personalen har under året utgjorts av tjugo fast anställda lärare, en vikarie på heltid, sex timlärare, en projektledare på heltid, tre administratörer samt rektor. Ekonomi Ekonomin har av olika skäl varit generellt ansträngd. Ökade personalkostnader (pensionspremier och reglering av semesterlöneskuld) och färre anmälningar till våra öppna kurser är de främsta orsakerna till det kraftiga minusresultatet för året. RESULTATRAPPORT (Belopp i KSEK) Intäkter: Statsbidrag, Folkbildningsrådet Landstingsbidrag Uppdragsutbildning RF-ersättning 900* 0 0 Övriga intäkter Summa Kostnader: Personal Lokalhyra Övriga rörelsekostnader Summa Årets resultat * Till och med år 2002 utgick en hyressubvention från Bosöstiftelsen. Från och med år 2003 utgår i stället en årsersättning från RF. Övrigt Den ständiga strömmen av studiebesök på anläggningen Bosön fortsatte under året. Idrottsfolkhögskolan har stått som värd för cirka 45 besök från skolor, kommuner och andra organisationer

12 UTVÄRDERING Utvärdering och uppföljning Utveckling och utvärdering hand i hand Utvärdering och uppföljning ger underlag och inspiration i det utvecklingsarbete som ska erbjuda idrottsrörelsen studiemöjligheter av högsta kvalitet. Att vara där när idrotten lär innebär också att ta vara på erfarenheter och fånga upp nya utmaningar. Verksamhetsuppföljning Förbundskansliet har genomfört uppföljningsbesök i sju distrikt. Erfarenheterna sammanställs, återkopplas till berört distrikt, redovisas till förbundsstyrelsen samt följs upp inom förbundskansliet. Frågor som särskilt aktualiserats har varit utvärdering av studiestora föreningar (det vill säga föreningar som har mer än studietimmar per år), utveckling av strategier/former för mötet med föreningar/specialdistriktsförbund, målgruppsverksamheten samt hur idrottens övriga utbildningsuppdrag kan utvecklas. Från distrikten har signaler kommit om behovet av nya studiematerial, satsning på folkhälsa, gemensamma presentationsmaterial samt problematiken kring de förändringar som idrottens distriktsorganisation genomgår. Nyckeltal och statistik spelar en viktig roll i det interna analysarbetet, såväl centralt som i distrikten. En fokuserad fråga är studiestora föreningar. Den kraftiga verksamhetsökningen under de senaste åren har inte inneburit studier i nämnvärt fler föreningar utan en ökad studieaktivitet inom befintliga föreningar. Det kan tolkas som att studiesamarbetet har fördjupats, men ökad uppföljning och kvalitetssäkring blir samtidigt viktiga insatser. Ett intensivt arbete har påbörjats för att utveckla och bredda användandet av vårt redovisningssystem GUSTAV. Utbildning av utbildare har genomförts inför introduktionen av version 2004 samt för att stärka supporterorganisationen. Formerna för kollegiala utvärderingar är flexibla och avgörs mellan berörda distrikt. Ett distrikt har också deltagit i kollegial utvärdering med andra studieförbund. Utfallet uppfattas positivt men det kan närmast karaktäriseras som erfarenhetsutbyte. Granskning och samråd Under året har antalet kommunala granskningar ökat. Ett ökat engagemang för folkbildning är positivt, men samtidigt har vi ställts inför problemet att folkbildningssynen kan avsevärt variera mellan kommuner, Folkbildningsrådet och staten. Frågor som aktualiserats i granskningar avseende SISU Idrottsutbildarna gäller exempelvis gränsdragningen idrottsutövande ordinarie föreningsverksamhet studier, administrativa ofullkomligheter samt svårigheten att ibland förstå vilken folkbildning som döljer sig bakom titeln på ett studiematerial. I det nybildade Nationellt etikforum spelar SISU Idrottsutbildarna en aktiv roll i diskussionen om studieförbundsgemensamma policy- och gränsdragningsfrågor. Detta gäller även distriktens engagemang i länsbildningsförbund och kommunala samråd. Utvärderingsprogram Av distriktens verksamhetsberättelser framgår att den så kallade Portalen, det vill säga SISU Idrottsutbildarnas mångfacetterade utbildningsuppgift, präglar verksamheten. Frågan om att identifiera och klarlägga effekter av SISU Idrottsutbildarnas insatser aktualiseras löpande och i olika sammanhang exempelvis vid genomgången av studiestora föreningar, analys av statistik samt i diskussioner om samhällsnyttan. Det fokuserade området Föreningsutveckling i samhällsförändringen har följts upp med en kart- läggning av insatser som genomförts i distrikten. Materialet har sedan utmynnat i skriften Idrottsrörelsen & social ekonomi, som tagits fram i samverkan med RF. Det är ett idé- och diskussionsunderlag inför fortsatta utvecklingsinsatser. FoU-projektet om studiematerial i studiecirklar har slutförts. En datainsamling via intervjuer, presenterad i en lägesrapport, har gett underlag för seminarier och samtal. Slutrapporten utmanar till eftertanke och diskussion inför kommande vägval. Hur utnyttjar vi våra resurser (personella och ekonomiska) i SISU Idrottsutbildarna? En kartläggning av centralt anordnad mötesverksamhet har påbörjats. Resultatet visar möten och kompetensutveckling av imponerande omfattning SISU Idrottsutbildarna är i högsta grad en lärande organisation. Ytterligare FoU Satsningen på att utveckla kompetensområdet IKT/ distansutbildning att utnyttja datorstöd i lärandet har fortsatt. Initiativ har tagits när det gäller såväl verksamhetsformer som medarbetarutbildning. Det omfattande MIDA-projektet med inriktning på föreningsdemokrati/-kunskap har avslutats. Projektet har bland annat resulterat i ett antal olika inspirations-/diskussionsmaterial samt en omfattande erfarenhetsbank

13 SISU IDROTTSBÖCKER Liten blir större Svenska Golfförbundet Golfskoj CD/DVD Golfträning för barn Grönt kort på väg mot Hcp 36 Förlaget växer! golfböcker, friskböcker, hockeyböcker och matböcker är ett axplock av de idrottsböcker som under året nått ut till tränare och aktiva. Antalet utgivna titlar blir allt fler, förlagskatalogen tjockare och kunderna kommer både från idrotten och många andra områden. SISU Idrottsböcker har i dag 10 anställda och gav ut 35 nya titlar år Förlaget tryckte totalt böcker. 13 SF* samarbetar med SISU Idrottsböcker och 16 av de nya titlarna är SF-anknutna. Omsättningen ökade med 10 procent och av den totala omsättningen säljs 10 procent via vår nätbokhandel (www.idrottsbokhandeln.se). Idrottens Bokklubb passerade medlemmar under året. När man går från det lilla till det stora ökar också kraven på professionalism och produktkvalitet och vi är väl medvetna om vikten av att införa nya system och att skapa och underhålla olika nätverk såväl digitala som mänskliga. Utvecklingstankar SISU Idrottsböcker kommer i framtiden att fortsätta satsa på: Utveckling av nätbokhandeln med visionen att försöka öppna möjligheter för alla inom idrotten att medverka under samma tak Utveckling av idrottslitteratur i de specialförbund som nu slutit samarbetsavtal Ytterligare tillväxt av antalet medlemmar i bokklubben Utveckling av material inom friskvård och hälsa Utveckling av högskolelitteratur Utveckling av vår digitala kommunikation CD/DVD i stället för bok Diskussionen kring bokens vara eller icke vara har nästan dött ut med bokförlagens nedläggning av e- boksutveckling. Trots bokens suveräna ställning och förmånliga prisbild har den ibland sina begränsningar. Ett sådant område är teknik- och övningsförråd. Under 2003 har förlaget stått bakom tre produktioner, där CD/DVD har gett ett mervärde som inte boken kan förmedla: >> Svenska Ishockeyförbundets interaktiva hockeyskola presenterar hockeyns fyra grundmoment hur man åker, passar, dribblar och skjuter, med tillhörande videosekvenser och övningsförråd. >> Innebandyns teknik/övningar är en övningsbank och filmad teknikskola. Lämpliga övningar kan lätt ställas samman och skrivas ut till ett träningspass. >> Golfskoj! Golfövningar för barn och ungdom. Samtliga CD/DVD-produktioner har väckt stort intresse inom respektive idrott. Nyproduktioner under året: Svenska Ishockeyförbundet Interaktiva hockeyskolan Svenska Skidförbundet Skidlek CD/DVD Skidor för barn Korpen Pausgympa 03 Svenska Gymnastikförbundet Musikbanken Jag vägrar sitta still Svenska Innebandyförbundet Innebandyn kan I Innebandyn kan II Svenska Friidrottsförbundet Friidrott för ungdom Svenska Ridsportförbundet Ridsporten mot framtiden Svenska Handikappidrottsförbundet Våga, utmana, pröva! Svenska skolidrottsförbundet Ung ledare Skolidrottsföreningen Fackböcker friskvård/hälsa eller prestationsutveckling Bålstabilitet Inspirationsbok Motivation för motion Idrottarens matbok Träningsdagbok Fysisk träning för ungdom Fysisk träning för ungdom CD/DVD Idrottspsykologi NLP Föreningsutveckling Föreningsguiden 1 Föreningsguiden 2 Mål med mening Åsiktskort Övrig utgivning Fysisk avslappning Ledare Ung med rätt att påverka video Evenemangsstrategi Idrott till Sanning och konsekvens Nya lekar *SF som samarbetar med SISU Idrottsböcker Korpen Svenska Friidrottsförbundet Svenska Golfförbundet Svenska Gymnastikförbundet Svenska Handbollsförbundet Svenska Handikappidrottsförbundet Svenska Ishockeyförbundet Svenska Innebandyförbundet Svenska Orienteringsförbundet Svenska Ridsportförbundet Svenska Simförbundet Svenska Skidförbundet Svenska Skolidrottsförbundet 20 21

14 ÅRSREDOVISNING Förvaltningsberättelse Verksamhetens art och inriktning SISU-gruppen omfattar SISU Svensk Idrotts Studie- och Utbildningsorganisation ( ), som är moderförening och innehåller Bosön Idrottsfolkhögskola, samt dotterföretaget SISU Idrottsböcker AB ( ). SISU Idrottsutbildarna är den benämning som används i årsredovisningen för moderföreningen. SISU Idrottsutbildarna är den svenska idrottsrörelsens utbildningsorganisation med SISU-stämman som dess högsta beslutande organ. SISU Idrottsutbildarna har för sin regionala och lokala verksamhet 21 distriktsförbund med lokala enheter (lokalkontor). SISU Idrottsutbildarna fördelar statsbidrag samt stödjer den folkbildningsverksamhet som bedrivs i distriktsförbunden i form av bidragsberättigade studiecirklar, kulturprogram och annan verksamhet. Även inom Bosön Idrottsfolkhögskola bedrivs i huvudsak bidragsberättigad folkbildningsverksamhet. SISU Idrottsutbildarna bedriver också projektverksamhet och utvecklingsinriktade aktiviteter i form av processledning samt kurs- och konferensverksamhet på uppdrag av Riksidrottsförbundet (RF), de olika medlemsorganisationerna och i egen regi. Väsentliga händelser under året Under året har olika regerings- och riksdagsledamöter kontaktats i statsbidragsfrågan. Ett möte har genomförts med statsrådet Lena Hallengren. Överläggningar med andra studieförbund och ett fortsatt internt arbete har lett till att den sedan tidigare beslutade strategin att få till stånd ett nytt och mer rättvist statsbidragssystem ligger fast. Under året har frågan om en ökad kanslisamverkan mellan RF och SISU Idrottsutbildarna och en eventuell gemensam chef aktualiserats. En utredning om fördjupad samverkan mellan organisationerna har tillsatts och ska enligt utredningens direktiv vara klar till den 31 maj SISU-stämman genomfördes den maj 2003 i Folkets Hus, Stockholm, också denna gång som ett gemensamt arrangemang med RF. Förbundsstyrelsen har under året initierat ett par offensiva satsningar. Den ena satsningen gäller området marknadsföring och kommunikation och det andra området kurs- och konferensutveckling. Sedan tidigare bedrivs också ett arbete inom området alternativ finansiering. Under året har en fyraårig satsning, Ett handslag för Sveriges barn och ungdomar, som tillför idrottsrörelsen totalt 1 miljard kronor påbörjats. Syftet med satsningen är att bereda plats för flera barn och ungdomar, hålla tillbaka avgifterna, intensifiera samarbetet med skolan, deltaga i kampen mot droger och satsa mer på flickors idrottande. SISU Idrottsutbildarna har uppdraget av RF att tillsätta projektledare för satsningen. Projektet Ledarfokus, vars huvudsakliga syfte är att SISU Idrottsutbildarna ska genomföra en satsning på utveckling och utbildning av barn- och ungdomsledare inom idrotten, har under året fortsatt med nya projektmedel från RF. Förbundskansliet flyttade strax före julen 2003 från de tidigare lokalerna i Farsta till nya lokaler och ett nytt Idrottens Hus på Fiskartorpsvägen nära Stockholms Stadion. Förbundsstyrelsen har under året beviljat förbundsrektor/vd Mikael Santoft tjänstledighet för att den 1 november 2003 tillträda en tjänst som tillförordnad generalsekreterare på RF till och med den 30 juni För samma tid har förbundsstyrelsen förordnat Håkan Danielsson, tidigare kanslichef, som vikarierande förbundsrektor. Medlemmar Medlemmar i SISU Idrottsutbildarna är de 67 till RF anslutna specialidrottsförbund med till dem anslutna ideella föreningar som bedriver idrottslig verksamhet, samt övriga riksorganisationer som vunnit inträde i SISU Idrottsutbildarna. Resultat och ställning Den ekonomiska utvecklingen för moderföreningen SISU Idrottsutbildarna i sammandrag: (Belopp i KSEK) Förbundsintäkter Verksamhetens resultat Balansomslutning Antal anställda (Belopp i KSEK) Kostnaderna i moderföreningen (not 1) SISU Idrottsutbildarna fördelas på följande verksamhetsområden: Distriktsverksamhet Gemensam verksamhet Utvecklingsavdelningen Bosön Idrottsfolkhögskola Summa I kostnaderna för Bosön Idrottsfolkhögskola ingår en lokalhyra till Bosöstiftelsen med (1 900) KSEK. Huvudman för Bosöstiftelsen är RF. Bosön Idrottsfolkhögskola bedriver sin verksamhet vid RF:s Utvecklingscentrum på Bosön. Statsbidraget från Folkbildningsrådet har inom SISU Idrottsutbildarna fördelats på följande områden: (Belopp i KSEK) Fördelat till SISU-distrikten Gemensam verksamhet Utbildningschefer Utvecklingsavdelningen Summa Framtida utveckling Den framtidstro som präglat utvecklingen av SISU Idrottsutbildarna har inneburit en stark ekonomisk tillväxt under en följd av år. Som en följd av ett minskat samhällsstöd har emellertid denna tillväxt minskat under senare år och beräknas inte under de närmaste åren kunna fortsätta i samma takt som tidigare. Statsbidraget har inför perioden utvärderats och den nuvarande fördelningsmodellen ligger fast. Det innebär att statsbidraget kommer att vara fryst även under denna period och ett nytt system för fördelningen av statsbidraget kan bli aktuellt först till år Till detta kommer en generell minskning av kommunernas bidrag, vilket försvårar distriktens möjligheter till ytterligare tillväxt och expansion under de närmaste åren. I SISU Idrottsutbildarnas verksamhetsinriktning för ligger tyngdpunkten på en rad gemensamma fokuseringar mellan RF och SISU Idrottsutbildarna som breddidrott för barn, ungdom och vuxna samt de ideella ledarna. I samarbetet mellan SISU Idrottsutbildarna och medlemmarna ligger arbetet med förbunds- och föreningsutveckling i framkant även för de närmaste åren. Resultat och ställning framgår i övrigt av resultat- och balansräkningar med tilläggsupplysningar (belopp i KSEK)

15 ÅRSREDOVISNING KONCERNRESULTATRÄKNINGAR SISU-gruppen KONCERNBALANSRÄKNINGAR SISU-gruppen RESULTATRÄKNINGAR SISU Idrottsutbildarna (moderförening) BALANSRÄKNINGAR SISU Idrottsutbildarna (moderförening) (Belopp i KSEK) Not INTÄKTER Nettoomsättning Offentligrättsliga bidrag Summa intäkter KOSTNADER Lämnade bidrag Handelsvaror (SISU Idrottsböcker) Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar Summa kostnader Verksamhetens resultat RESULTAT FRÅN FINANSIELLA INVESTERINGAR Ränteintäkter och liknande poster Räntekostnader och liknande poster Resultat före skatt Skatt Årets resultat Fördelning av årets resultat: Årets resultat enligt resultaträkningen Använda ändamålsbetämda medel Reservering av ändamålsbestämda medel 900 Kvarstående belopp för året (Belopp i KSEK) Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav Reversfordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager Varulager Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 10 Ändamålsbestämda medel Balanserat kapital Summa eget kapital Avsättningar för skatt Uppskjuten skatt Summa avsättningar för skatt (Belopp i KSEK) Not INTÄKTER Nettoomsättning Offentligrättsliga bidrag Summa intäkter KOSTNADER Lämnade bidrag Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar Summa kostnader Verksamhetens resultat RESULTAT FRÅN FINANSIELLA INVESTERINGAR Ränteintäkter och liknande poster Räntekostnader och liknande poster Resultat efter finansiella poster Årets resultat Fördelning av årets resultat: Årets resultat enligt resultaträkningen Använda ändamålsbetämda medel Reservering av ändamålsbestämda medel Kvarstående belopp för året (Belopp i KSEK) Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier Finansiella anläggningstillgångar Aktier i koncernföretag Fordringar hos koncernföretag Andra långfristiga värdepappersinnehav Reversfordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager Varulager Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos koncernföretag Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 10 Ändamålsbestämda medel Balanserat kapital Summa eget kapital Långfristiga skulder Övriga skulder Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skatteskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga Långfristiga skulder Övriga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga 24 25

16 ÅRSREDOVISNING TILLÄGGSUPPLYSNINGAR (Belopp i KSEK) Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Koncernredovisningen och årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Koncernredovisning Koncernredovisningen omfattar SISU Idrottsutbildarna och det helägda dotterbolaget SISU Idrottsböcker AB. Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. Verksamhetens intäkter Statsbidrag och övriga bidrag intäktsredovisas i den period utbetalningen avser. Likaledes intäktsredovisas uppdragsersättningar och utförda tjänster utifrån bokföringsmässiga grunder. Medelantalet anställda Från och med 2003 har metod för beräkning av medelantalet anställda justerats så att semester inte längre ingår i den totala arbetstiden. Till följd av detta uppstår en skillnad i årsarbetstid, som innebär 7,7 fler tjänster under 2003 jämfört med 2002, vilket i huvudsak förklarar förändringen i medelantalet anställda mellan åren. Lämnade bidrag Fördelningen av statsbidraget till SISU-distrikten sker efter principer som förbundsstyrelsen fastställt och sker på det totala statsbidrag som SISU Idrottsutbildarna får från Folkbildningsrådet. Vid fördelningen görs avdrag med ett belopp som motsvarar 21,46 procent av det totala statsbidraget för centrala kostnader. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över den bedömda nyttjandeperioden. Följande avskrivningstider tillämpas: Inventarier och bilar 5 år Datorer 3 år Byggnadsinventarier 10 år Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper som är anläggningstillgång värderas till anskaffningsvärde med avdrag för erforderliga nedskrivningar. Varulager Varulagret i SISU Idrottsböcker AB värderas enligt lägsta värdets princip, det vill säga det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde. Vid fastställande av anskaffningsvärdet tillämpas först-in-först-ut-principen. Fordringar Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Eget kapital Eget kapital utgörs av posterna Ändamålsbestämda medel och Balanserat kapital. I ändamålsbestämda medel ingår avsättningar för åtaganden som ska infrias i framtiden. När SISU Idrottsutbildarna belastas med kostnader för ändamålet redovisas dessa i resultaträkningen. Upplösning sker därefter av för ändamålet avsatta medel under eget kapital med motsvarande belopp. Ändamålsbestämda medel utgörs dels av projektmedel från RF och CFL (Centrum för flexibelt lärande) som skuldförts som oförbrukade ersättningar i bokslutet för 2002 och dels av projektmedel från RF, informationsmedel från Sida, medel för av förbundsstyrelsen beslutad särskild satsning inom marknadsföring och kommunikation samt medel för pågående utbildningar. Kostnadsindelning i förvaltningsberättelsen I förvaltningsberättelsen finns under rubriken Resultat och ställning en fördelning av kostnaderna i SISU Idrottsutbildarna på olika verksamhetsområden. Distriktsverksamheten omfattar fördelningen av statsbidrag och andra medel till distrikten samt kostnader för de regionalt placerade tjänsterna i distrikten. Gemensam verksamhet omfattar kostnader för centralt placerad personal, ledning, stämma, centrala konferenser, kansli, marknadsföring, forskning och utveckling med mera. Utvecklingsavdelningen omfattar kostnader för centralt placerad personal, ledning, projekt, uppdrag, folkbildning med mera. Bosön Idrottsfolkhögskola omfattar anställd personal, lokalhyra samt övriga rörelsekostnader inom ramen för folkhögskolans verksamhet. Not 2 Nettoomsättning (Belopp i KSEK) SISU-gruppen: Nettoomsättning, SISU Idrottsböcker Projektmedel, RF Grundersättning, RF Försäljning, SISU Idrottsutbildarna Riksidrottsforum, deltagarintäkter m m Övriga intäkter Summa SISU Idrottsutbildarna: Projektmedel, RF Grundersättning, RF Försäljningsintäkter Riksidrottsforum, deltagarintäkter m m Övriga intäkter Summa Not 3 Offentligrättsliga bidrag (Belopp i KSEK) SISU-gruppen/SISU Idrottsutbildarna: Statsbidrag, SISU Idrottsutbildarna Statsbidrag, SISU Idrottsutbildarna, EMU-medel Statsbidrag, Bosön Idrottsfolkhögskola Landstingsbidrag, Bosön Idrottsfolkhögskola Informationsmedel, Sida Projektmedel, Allmänna arvsfonden Summa Not 4 Lämnade bidrag m m (Belopp i KSEK) SISU-gruppen/SISU Idrottsutbildarna: Fördelade statsbidrag, SISU-distrikten Fördelade statsbidrag, EMU-medel Fördelade projektmedel, RF Fördelade informationsmedel, Sida Övriga lämnade bidrag Summa Not 5 Medelantal anställda, löner, andra ersättningar, sociala kostnader (Belopp i KSEK) SISU-gruppen: Medelantal anställda Kvinnor Män Löner och andra ersättningar: Styrelse och förbundsrektor/vd Övriga anställda Sociala avgifter enligt lag och avtal (varav pensionskostnader): (3 206) (2 890) Summa SISU Idrottsutbildarna: Medelantal anställda Kvinnor Män Löner och andra ersättningar: Styrelse och förbundsrektor/vd Övriga anställda Sociala avgifter enligt lag och avtal (varav pensionskostnader) (2 912) (2 609) Summa Pensionskostnader för förbundsrektor/vd Avtal om avgångsvederlag har träffats med förbundsrektor/ VD med 24 månadslöner. Styrelseledamöter och förbundsrektor/vd Styrelseledamöter Förbundsrektor/VD 1 1 Kvinnor 6 6 Män 8 9 Sjukfrånvaro i procent för perioden Total sjukfrånvaro 3,81 % varav långtidssjukfrånvaro 71,04 % sjukfrånvaro kvinnor 5,55 % sjukfrånvaro män 3,21 % anställda < 29 år (färre än 11 anställda) anställda år 0,35 % anställda > 50 år 5,45 % Not 6 Skatt (Belopp i KSEK) Aktuell skatt Uppskjuten skatt Not 7 Inventarier (Belopp i KSEK) SISU-gruppen: Ingående anskaffningsvärden Årets investeringar Försäljningar och utrangeringar Utgående anskaffningsvärden Ingående avskrivningar enligt plan Försäljningar och utrangeringar Årets avskrivningar enligt plan Utgående avskrivningar enligt plan Bokfört värde SISU Idrottsutbildarna: Ingående anskaffningsvärde Årets investeringar Försäljningar och utrangeringar Utgående anskaffningsvärden Ingående avskrivningar enligt plan Försäljningar och utrangeringar Årets avskrivningar enligt plan Utgående avskrivningar enligt plan Bokfört värde

17 ÅRSREDOVISNING Not 8 Aktier i koncernföretag Företagets namn Org nr Säte SISU Idrottsböcker AB Stockholm Antal aktier Kapitalandel Bokfört värde % kr Not 9 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (Belopp i KSEK) SISU Idrottsutbildarna: Idrottens Hus/hyra Övriga interimsfordringar Not 11 Övriga skulder (Belopp i KSEK) SISU-gruppen/SISU Idrottsutbildarna: Askegrens Minnesfond (Bosön Idrottsfolkhögskola) IFHS Minnesfond (Bosön Idrottsfolkhögskola) Not 12 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (Belopp i KSEK) SISU-gruppen: Semesterlöner Sociala avgifter Övriga interimsskulder SISU Idrottsutbildarna: Semesterlöner Sociala avgifter Övriga interimsskulder Stockholm den 31 mars 2004 Rolf Carlsson Håkan Danielsson Ordförande T f förbundsrektor Jane Andersson Kerstin Rosén Olle Kristenson Leif Bolin Börje Sandgren Personalens ledamot Lars Edwinson Annika Sylvén Solveig Lundström Lars Tigerberg Karin Mattsson Jan Olofsson Pia Zätterström RS-ledamot Not 10 Förändring av eget kapital (Belopp i KSEK) SISU-gruppen: Balanserat kapital Ändamålsbestämda medel Totalt kapital Ingående balans Omklassificering Justerad ingående balans Använda ändamålsbestämda medel Reservering av ändamålsbestämda medel Årets resultat Utgående balans SISU Idrottsutbildarna: Balanserat kapital Ändamålsbestämda medel Totalt kapital Ingående balans Omklassificering Justerad ingående balans Använda ändamålsbestämda medel Reservering av ändamålsbestämda medel Årets resultat Utgående balans Förändring av ändamålsbestämda medel Ingående balans Använda medel Tillförda medel Utgående balans Projektmedel, RF Projektmedel, Skandia Projektmedel, CFL Projektmedel, Arvsfonden Särskilda satsningar Pågående utbildningar Pågående utvärdering, Sida Övriga anslag/ersättningar Revisionsberättelse Till förbundsstämman i SISU Svensk Idrotts Studie- och Utbildningsorganisation Org nr Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens förvaltning i SISU Svensk Idrotts Studie- och Utbildningsorganisation för år Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att i rimlig grad försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga fel. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i förbundet för att kunna bedöma om någon styrelseledamot har handlat i strid med förbundets stadgar. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger därmed en rättvisande bild av förbundets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Styrelsens ledamöter har enligt vår bedömning inte handlat i strid med förbundets stadgar. Vi tillstyrker att förbundsstämman beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm den 2 april 2004 Jonas Grahn Auktoriserad revisor Ola Spinnars Auktoriserad revisor 28 29

18 SISU IDROTTSBÖCKER AB STATISTIK Utdrag ur förvaltningsberättelsen SISU Idrottsböcker AB Studietimmar i distrikten ARRANGEMANG DELTAGARE STUDIETIMMAR Distrikt SISU Idrottsböcker AB bedriver förlags- och bokklubbsverksamhet. Bolaget är helägt dotterföretag till SISU Idrottsutbildarna. Bolaget har sedan flera år ett etablerat samarbete med ett flertal specialidrottsförbund totalt 13 SF varav de största är Svenska Golfförbundet, Svenska Ishockeyförbundet och Svenska Motionsidrottsförbundet (Korpen). Förlaget gav under året ut 35 nya boktitlar och 3 CD/DVD-produktioner. Av boktitlarna är 15 SF-anknutna. Förlaget tryckte under året cirka böcker. Tillströmningen av medlemmar till Idrottens Bokklubb har varit stabil och bokklubben har cirka medlemmar. Nettoomsättningen har ökat med nästan 9 procent jämfört med Bolagets vinst efter finansiella poster är 395 KSEK. Vinsten efter skatt är 235 KSEK. RESULTATRAPPORT (Belopp i KSEK) Rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Rörelsens resultat Finansnetto Resultat före nedskrivning Nedskrivning av varulager Upplösning av överavskrivningar 48 6 Avsättning till periodiseringsfond Skatt på årets resultat ÅRETS RESULTAT BALANSRAPPORT (Belopp i KSEK) TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Obeskattade reserver Långfristiga skulder Kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter 0 0 Ansvarförbindelser: Villkorat aktieägartillskott NYCKELTAL (Belopp i KSEK) Nettoomsättning Resultat före finansnetto Resultat från finansiella investeringar Resultat efter finansiella poster Balansomslutning Eget kapital Soliditet 32 % 35 % 36 % Avkastning på eget kapital 12 % 12 % 6 % Avkastning på totalt kapital 4 % 6 % 3 % Vinstmarginal 2 % 3 % 1 % Medelantal anställda Blekinge Dalarna Gotland Gästrikland Halland Hälsingland Jämtland/Härjedalen Norrbotten Skåne Småland Stockholm Södermanland Uppland Värmland Väst Västerbotten Västergötland Västernorrland Västmanland Örebro län Östergötland SUMMA Procentuell förändring 6,4 % 9,4 % 7,9 % 11,3 % 5,0 % 7,8 % Ämnesprofil Ämnen/ studieverksamhet ARRANGEMANG DELTAGARE STUDIETIMMAR Beteendevetenskap Estetiska ämnen Företagsekonomi Naturvetenskap Hälso- och sjukvård Samhällsvetenskap Språk Teknik Övriga ämnen SUMMA

19 STATISTIK Kulturprogram i distrikten ARRANGEMANG DELTAGARE MEDVERKANDE Distrikt Blekinge Dalarna Gotland Gästrikland Halland Hälsingland Jämtland/Härjedalen Norrbotten Skåne Småland Stockholm Södermanland Uppland Värmland Väst Västerbotten Västergötland Västernorrland Västmanland Örebro län Östergötland SUMMA Procentuell förändring 11,1 % 16,9 % 14,5 % 6,6 % 14,6 % 16,4 % Kulturformer Former för kulturprogram ARRANGEMANG DELTAGARE MEDVERKANDE Föreläsningar Sång/musik Dramatisk framställning Film/foto/bild Dans Utställningar Litteratur/konst Tvärkulturell verksamhet SUMMA Idrottens regionala utbildning SDF-UTBILDNING GEMENSAM SISU-UTBILDNING TOTALT REG UTBILDNING DISTRIKT Blekinge Dalarna Gotland Gästrikland Halland Hälsingland Jämtland/H Norrbotten Skåne Småland Stockholm Södermanland Uppland Värmland Väst Västerbotten Västergötland Västernorrland Västmanland Örebro Östergötland 158 * * 977 SUMMA * SDF:ens utbildningar redovisas ej 32 33

20 STATISTIK ARRANGEMANG DELTAGARE STUDIETIMMAR Medlemsorganisation Verksamhet i medlemsorganisationerna ARRANGEMANG DELTAGARE STUDIETIMMAR Medlemsorganisation Akademisk idrott Amerikansk fotboll Badminton Bandy Bangolf Baseboll/softboll Basket Biljard Bilsport Bordtennis Boule Bowling Boxning Bridge Brottning Budo Bågskytte Casting Curling Cykel Danssport Draghund Dragkamp Dövidrott Flygsport Fotboll Friidrott Frisbee Frivilligt skytte Fäktning Golf Gymnastik Gång/vandrare Handboll Handikappidrott Innebandy Ishockey Judo Kanot Klättring Konståkning Korpen Militär/mångkamp Motorcykel Orientering Pistolskytte Racerbåt Ridsport Rodd Rugby SLS/Livräddning Segling Simning Skidor Skidskytte Skolidrott Skridsko Sportdykning Sportskytte Squash Styrkelyft Taekwondo Tennis Triathlon Tyngdlyftning Ungdomsskytte Varpa Vattenskidor Volleyboll Summa Huvudsektionsföreningar Summa SISU, egna arrangemang Summa Ej medlemsorganisationer SUMMA Andel verksamhet i medlemsorg och SISU Idrottsutbildarna 97 % 97 % 97 % 97 % 96 % 95 % 34 35

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie, bildnings- och utbildningsorganisation. SISU Idrottsutbildarna består av specialidrottsförbund (SF) samt övriga medlemsorganisationer

Läs mer

Verksamhetsinriktning. SISU Idrottsutbildarna 2012 2013

Verksamhetsinriktning. SISU Idrottsutbildarna 2012 2013 Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna 2012 2013 Vi är där när idrotten lär! Det här är SISU Idrottsutbildarna Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie- och utbildningsorganisation.

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna 2014 2015 SISU Idrottsutbildarna Foto: Bildbyrån Grafisk form: Mu ab September 2013 Verksamhetsinriktning 2014-2015 För förbundsstyrelsens (FS) ledning av verksamheten

Läs mer

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN TROLLHÄTTAN 2013 Innehåll Inledning... 3 Det här är Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna... 4 Konsulentens roll... 5 Verksamhetsidé...

Läs mer

Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2014-2015

Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2014-2015 VERKSAMHETSINRIKTNING 2014-2015 Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2014-2015 OM SISU IDROTTSUTBILDARNA SISU Idrottsutbildarna är idrottens eget studieförbund skapat av medlemmarna,

Läs mer

Kallelse till extra RF-stämma och extra SISU-stämma den 12 november 2016

Kallelse till extra RF-stämma och extra SISU-stämma den 12 november 2016 Riksidrottsförbundet & SISU Idrottsutbildarna Adress: Idrottens Hus, Box 11016, 100 61 Stockholm Tel växel: 08-699 60 00 Fax: 08-699 62 00 e-post: riksidrottsforbundet@rf.se info@sisuidrottsutbildarna.se

Läs mer

Beskrivning av vår verksamhet i Piteå

Beskrivning av vår verksamhet i Piteå Beskrivning av vår verksamhet i Piteå SISU Idrottsutbildarna är idrottens eget studieförbund och utbildningsorganisation. Vi bildar, utbildar och utvecklar idrotten SISU Idrottsutbildarna utbildar och

Läs mer

Fakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering

Fakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering Fakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Idrottsrörelsen har valt att låta studieförbundet, SISU Idrottsutbildarna, få nyckelrollen som idrottens

Läs mer

Fastställd av förbundsstyrelsen 2012-02-23, uppdaterad 2012-10-10. Kulturens riktlinjer för folkbildningsverksamhet

Fastställd av förbundsstyrelsen 2012-02-23, uppdaterad 2012-10-10. Kulturens riktlinjer för folkbildningsverksamhet Fastställd av förbundsstyrelsen 2012-02-23, uppdaterad 2012-10-10 Kulturens riktlinjer för folkbildningsverksamhet Verksamhetsformer Det finns tre olika verksamhetsformer: studiecirkel, annan folkbildningsverksamhet

Läs mer

NORRBOTTENSSKOLIDROTTSFÖRBUND. VERKSAMHETSPLAN 2013. Årsmöte 9 mars 2013 Arbetslivsresurs

NORRBOTTENSSKOLIDROTTSFÖRBUND. VERKSAMHETSPLAN 2013. Årsmöte 9 mars 2013 Arbetslivsresurs NORRBOTTENSSKOLIDROTTSFÖRBUND. VERKSAMHETSPLAN 2013. Årsmöte 9 mars 2013 Arbetslivsresurs NORRBOTTENS SKOLIDROTTSFÖRBUND VERKSAMHETSINRIKTINING 2013 SKOLIDROTTSFÖRBUNDET ETT KATEGORIFÖRBUND SOM TILLHÖR

Läs mer

SISU Idrottsutbildarna idrottens studieförbund. En resurs och samarbetspartner! SVENSKA VATTENSKID- & WAKEBOARDFÖRBUNDET

SISU Idrottsutbildarna idrottens studieförbund. En resurs och samarbetspartner! SVENSKA VATTENSKID- & WAKEBOARDFÖRBUNDET SISU Idrottsutbildarna idrottens studieförbund En resurs och samarbetspartner! SVENSKA VATTENSKID- & WAKEBOARDFÖRBUNDET Föreningslokaler och klubbstugor är SISU Idrottsutbildarnas hemmaplan. SISU Idrottsutbildarna

Läs mer

Verksamhetsinriktning för. SISU Idrottsutbildarna 2010-2011

Verksamhetsinriktning för. SISU Idrottsutbildarna 2010-2011 Verksamhetsinriktning för SISU Idrottsutbildarna 2010-2011 Vi är där när idrotten lär! Det här är SISU Idrottsutbildarna Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie- och utbildningsorganisation.

Läs mer

Utvecklingsresa till Garda 8-11 april 2011

Utvecklingsresa till Garda 8-11 april 2011 Utvecklingsresa till Garda 8-11 april 2011 Syftet med resan är att stärka föreningslivets drivande aktivitets- och organisationsledare. SISU avser att stimulera med utbildning och utvecklingsarbete där

Läs mer

V e r k samhetsberättelse 2004

V e r k samhetsberättelse 2004 Verksamhetsberättelse 2004 MED ÅRSREDOVISNING Medlemsorganisationer Specialidrottsförbund (SF) Sveriges Akademiska Idrottsförbund Sveriges Amerikanska Fotbollförbund Svenska Badmintonförbundet Svenska

Läs mer

Jämtland/Härjedalens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna. Verksamhetsinriktning

Jämtland/Härjedalens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna. Verksamhetsinriktning Jämtland/Härjedalens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna Verksamhetsinriktning 2016-2017 Jämtland Härjedalens Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna Box 384, Sollidenvägen 62 B 831 25 Östersund Tel:

Läs mer

Verksamhetsinriktning 2011-2012

Verksamhetsinriktning 2011-2012 Verksamhetsinriktning 2011-2012 Örebro Läns Skolidrottsförbund Innehåll Förord Skolidrottsförbundets profil Inriktnings- och resultatmål Föreningen Organisationsutvecklingen Utbildningsverksamhet Breddverksamhet

Läs mer

Verksamhetsplan SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2012

Verksamhetsplan SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2012 Verksamhetsplan SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2012 1 2 Verksamhetsplan SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2012 Verksamhetsplan SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2012 3 Verksamhetsidé SISU Idrottsutbildarna

Läs mer

V e r k samhetsberättelse 2005

V e r k samhetsberättelse 2005 Verksamhetsberättelse 2005 MED ÅRSREDOVISNING MEDLEMSORGANISATIONER Specialidrottsförbund (SF) Sveriges Akademiska Idrottsförbund Sveriges Amerikanska Fotbollförbund Svenska Badmintonförbundet Svenska

Läs mer

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.

Läs mer

Tid Onsdag den 23 februari 2005

Tid Onsdag den 23 februari 2005 Närvarande Förbundsstyrelsen Rolf Carlsson, Kerstin Rosén, Pia Zätterström, Jane Andersson from 4, Annika Sylvén, Lars Edwinson, Börje Sandgren, Lars Tigerberg, Leif Bolin och Olle Kristenson, personalrepresentant.

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Gotlands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna Verksamhetsinriktning Gotlands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna Gotland Box 1030, 621 21 Visby Tfn: 0498-20 70 53 Fax: 0498-21 54 74 E-post gi@gotsport.se,

Läs mer

Bosön Idrottsfolkhögskola - idrottens egen skola. Utbildningar 2014/2015 IDROTTSFOLKHÖGSKOLA EN DEL AV SISU IDROTTSUTBILDARNA

Bosön Idrottsfolkhögskola - idrottens egen skola. Utbildningar 2014/2015 IDROTTSFOLKHÖGSKOLA EN DEL AV SISU IDROTTSUTBILDARNA Bosön Idrottsfolkhögskola - idrottens egen skola Utbildningar 2014/2015 IDROTTSFOLKHÖGSKOLA EN DEL AV SISU IDROTTSUTBILDARNA Din karriär inom idrotten börjar nu! Plugga och bo på Bosön - idrottens viktigaste

Läs mer

Verksamhetsinriktning 2014-2015

Verksamhetsinriktning 2014-2015 Verksamhetsinriktning 2014-2015 2 Verksamhetsinriktning 2014-2015 Verksamhetsinriktning 2014-2015 3 Vårt uppdrag Norrbottens Idrottsförbund är en samlande kraft för länets idrott. Vi stöder föreningar

Läs mer

UNG NYKTER FOLKBILDNING INTRODUKTION FÖR UNF:ARE I NBV-VERKSAMHET

UNG NYKTER FOLKBILDNING INTRODUKTION FÖR UNF:ARE I NBV-VERKSAMHET UNG NYKTER FOLKBILDNING INTRODUKTION FÖR UNF:ARE I NBV-VERKSAMHET Ungdomens Nykterhetsförbund och Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet 2011 Text och utformning: Jim Gustafsson (Baserad på Cirkelledare

Läs mer

Kalmar Smålandsidrotten Organisation Uppdrag Strategi 2025 Verksamhet Frågor

Kalmar Smålandsidrotten Organisation Uppdrag Strategi 2025 Verksamhet Frågor Kalmar 2016-11-30 Smålandsidrotten Organisation Uppdrag Strategi 2025 Verksamhet Frågor Två organisationer under ett paraply Organisationen Smålandsidrottens verksamhetsidé: Smålandsidrotten ska inspirera

Läs mer

SV - Sveriges främsta studieförbund. En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling)

SV - Sveriges främsta studieförbund. En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling) SV - Sveriges främsta studieförbund En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling) SVs Värdegrund SV hävdar alla människors lika värde och

Läs mer

Innehåll. Mål- och verksamhetsplan 2014 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Västergötland

Innehåll. Mål- och verksamhetsplan 2014 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Västergötland Innehåll Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna... 3 Vår berättelse... 3 Verksamhetsidé... 3 Vision... 3 Värdegrund... 3 Samverkan mellan SISU Idrottsutbildarna och Riksidrottsförbundet/Västergötlands

Läs mer

Förord 3 Om Studiefrämjandet 4 Fokusområden och inriktningsmål 5

Förord 3 Om Studiefrämjandet 4 Fokusområden och inriktningsmål 5 Förord 3 Om Studiefrämjandet 4 Fokusområden och inriktningsmål 5 1. Starkare demokrati 5 2. Ökat miljöansvar 6 3. Ökad mångfald 7 4. Bättre folkhälsa 8 5. Mer kultur till fler 9 Vår organisation 10 Samverkan

Läs mer

Idrottens ideella ledare idrottens största strategiska ledarsatsning

Idrottens ideella ledare idrottens största strategiska ledarsatsning Idrottens ideella ledare idrottens största strategiska ledarsatsning Idrottens ideella ledare idrottens största strategiska ledarsatsning Idrottens ledarbrist beskrivs ofta som en ödesfråga. Flera projekt

Läs mer

Sida 1 av 8. Idrottslyftet 2013. - SISU Idrottsutbildarnas vägval

Sida 1 av 8. Idrottslyftet 2013. - SISU Idrottsutbildarnas vägval Sida 1 av 8 Idrottslyftet 2013 - SISU Idrottsutbildarnas vägval Sida 2 av 8 Ett Idrottslyft med föreningen i fokus Vi står inför ett uppdrag i Idrottslyftet som till stora delar är nytt, sker på nya sätt

Läs mer

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Verksamhetsinriktning för Svensk orientering

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Verksamhetsinriktning för Svensk orientering Svensk orientering Världens bästa Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Verksamhetsinriktning för Svensk orientering Svensk orienterings vision dit vill vi Svensk orientering vill vara

Läs mer

Idrottspolitiskt program Hudiksvalls kommun

Idrottspolitiskt program Hudiksvalls kommun Idrottspolitiskt program 2011-2020 Hudiksvalls kommun Förstasidesbilder: Inga Britt Jonsson Sören Olofsson Antaget av kommunfullmäktige den 29 november 2010. Innehållsförteckning Syfte... 1 Metod... 2

Läs mer

Glädje och gemenskap Demokrati och delaktighet Allas rätt att vara med Rent spel

Glädje och gemenskap Demokrati och delaktighet Allas rätt att vara med Rent spel VI UTBILDAR OCH UTVECKLAR IDROTTEN! Hälsinglands Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna Hälsingland har som uppgift att utveckla, inspirera och stödja all idrott i distriktet. En stödjande organisation

Läs mer

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN LILLA EDET 2013 Innehåll Inledning... 3 Det här är Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna... 4 Konsulentens roll... 5 Verksamhetsidé...

Läs mer

Verksamhetsinriktning 2014-2015

Verksamhetsinriktning 2014-2015 VERKSAMHETSINRIKTNING BLEKINGE IDROTTSFÖRBUND 2014-2015 Verksamhetsinriktning 2014-2015 För Riksidrottsstyrelsens (RS) ledning av verksamheten fattar RF-stämman beslut om en tvåårig verksamhetsinriktning

Läs mer

IDROTTSLYFTET. MER OCH FLER Ta chansen att utveckla föreningens barn- och ungdomsverksamhet!

IDROTTSLYFTET. MER OCH FLER Ta chansen att utveckla föreningens barn- och ungdomsverksamhet! IDROTTSLYFTET MER OCH FLER Ta chansen att utveckla föreningens barn- och ungdomsverksamhet! ÖPPNA DÖRRARNA FÖR FLER OCH BEHÅLL FLER LÄNGRE Vi vill att barn och ungdomar ska utvecklas, trivas och må bra

Läs mer

Studiebesök, expertmedverkan och samverkan med annan lärgrupp kan tillföra lärgruppen värdefull kunskap och vidga perspektiven.

Studiebesök, expertmedverkan och samverkan med annan lärgrupp kan tillföra lärgruppen värdefull kunskap och vidga perspektiven. 24 l l l l l l w w w w w w Lärgrupp En lärgrupp kan jämföras med studiecirkeln. Deltagarna möts för att lära sig tillsammans. Metodiken är självlärande grupper, där initiativ och planering görs gemensamt.

Läs mer

Tid Torsdag den 7 april 2005

Tid Torsdag den 7 april 2005 Närvarande Förbundsstyrelsen Rolf Carlsson, Kerstin Rosén, Pia Zätterström, Annika Sylvén, Solveig Lundström, Karin Mattsson from 5, Börje Sandgren, Leif Bolin, Jan Olofsson, Lars Edwinson from 3, och

Läs mer

Riktlinjer för. Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer. Gäller fr o m

Riktlinjer för. Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer. Gäller fr o m Riktlinjer för Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer Gäller fr o m 2014-01-01 Beslutad av Landstinget Dalarnas Kultur- och bildningsnämnd 2013-05-28, 38 Kontaktuppgifter

Läs mer

kan och vill påverka i min förening!

kan och vill påverka i min förening! kan och vill påverka i min förening! SISU Idrottsutbildarna Denna lärgruppsplan är gjord som ett stöd för lärgrupper i genomförandet för Engagerad 2.0. Se studieförbundet SISU Idrottsutbildarna som en

Läs mer

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013 Folkbildningsförbundets verksamhetsplan 2013 1. Inledning Tio studieförbund med 374 medlems- eller samverkansorganisationer, ca. 280 000 studiecirklar och drygt 330 000 kulturprogram per år, samlas i

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Verksamhetsinriktning med ekonomiska planer Upplands Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna 2016-2017 Bilder Omslagsbild: Arne Forsell, Bildbyrån Sidan 4: Joel Marklund, Bildbyrån Sidan 7: Peter Holgersson,

Läs mer

Idrottslyftets syfte och mål Riksidrottsstyrelsen beslutade i juni 2015 att Idrottslyftet ska ha följande syfte och mål under perioden :

Idrottslyftets syfte och mål Riksidrottsstyrelsen beslutade i juni 2015 att Idrottslyftet ska ha följande syfte och mål under perioden : Idrottslyftet 2017 Bakgrund Riksidrottsförbundet (RF) gav (SBF) och alla andra specialidrottsförbund i uppdrag att under 2016 genomföra en kartläggning och en analys av verksamheten för barn och unga 7

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

SHIF/SPK:s Värdegrund

SHIF/SPK:s Värdegrund VÄRDEGRUND 1 SHIF/SPK:s Värdegrund Svenska Handikappidrottsförbundet och Sveriges Paralympiska Kommittés (SHIF/SPK) värdegrundsarbete är en del av hela idrottsrörelsens arbete. En värdegrund beskriver

Läs mer

Tid Torsdag den 11 fredag den 12 november 2004

Tid Torsdag den 11 fredag den 12 november 2004 Närvarande Förbundsstyrelsen Rolf Carlsson, Kerstin Rosén, Solveig Lundström, Jane Andersson, Annika Sylvén, Lars Edwinson, Börje Sandgren, Lars Tigerberg, Leif Bolin och Olle Kristenson, personalrepresentant.

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring Regler för Härjedalens kommun gällande anslag till studieförbunden från och med 2010-01-01. 1. Syftet

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Idrottens organisation

Idrottens organisation Idrottens organisation Riksidrottsstyrelsen, RS Riksidrottsförbundet RF Förbundsstyrelsen, FS SISU Idrottsutbildarna SOK:s styrelse Sveriges Olympiska Kommitté SOK 71 Specialidrottsförbund SF Styrelser

Läs mer

Verksamhetsinriktning 2015

Verksamhetsinriktning 2015 Verksamhetsinriktning 2015 Särskild föräldrasatsning 2015 Den verksamhetsinriktning som nu föreligger inför året 2015 har fått en nyare utformning. SISU Riks och RF arbetar för en mer integrerad verksamhetsinriktning.

Läs mer

Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta

Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta Peter Alsbjer Länsbiblioteket i Örebro län peter.alsbjer@regionorebro.se 2010 Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta Sedan 2008 bedriver folkbiblioteken och folkbildningen i Örebro län och

Läs mer

Bildning är det som är kvar, sedan vi glömt allt vad vi lärt. Ellen Key, 1849 1926. Foto: Marit Jorsäter. Vuxenutbildning Studieförbund

Bildning är det som är kvar, sedan vi glömt allt vad vi lärt. Ellen Key, 1849 1926. Foto: Marit Jorsäter. Vuxenutbildning Studieförbund Bildning är det som är kvar, sedan vi glömt allt vad vi lärt. Ellen Key, 1849 1926 Foto: Marit Jorsäter Vuxenutbildning Studieförbund 372 I över hundra år har människor i Sverige samlats för att tillsammans

Läs mer

Varje mötesplats är unik. SISU Idrottsutbildarna, en resurs och samarbetspartner vid planering och genomförande

Varje mötesplats är unik. SISU Idrottsutbildarna, en resurs och samarbetspartner vid planering och genomförande Varje mötesplats är unik. SISU Idrottsutbildarna, en resurs och samarbetspartner vid planering och genomförande av konferenser. Konferensadministration är kul Varför ska jag ta hjälp av SISU Idrottsutbildarnas

Läs mer

Kommittédirektiv. Utredning om deltagande i folkbildning. Dir. 2003:6. Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj Sammanfattning av uppdraget

Kommittédirektiv. Utredning om deltagande i folkbildning. Dir. 2003:6. Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj Sammanfattning av uppdraget Kommittédirektiv Utredning om deltagande i folkbildning Dir. 2003:6 Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj 2003. Sammanfattning av uppdraget En utredare skall, som ett komplement till en statlig utvärdering,

Läs mer

Verksamhetsinriktning 2016 för Svensk Bowling

Verksamhetsinriktning 2016 för Svensk Bowling Verksamhetsinriktning 2016 för Svensk Bowling Verksamhetsidé Vision Bowlingsporten ska vara framgångsrik, kul, socialt engagerande och tillgänglig för alla. Bowling en sport för alla En idrott alla kan

Läs mer

Praktisk föreningsekonomi

Praktisk föreningsekonomi Lärgruppsplan Praktisk föreningsekonomi Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Praktisk föreningsekonomi.

Läs mer

Riksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott

Riksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott Riksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott Ambitionen är att anvisningarna ska hjälpa förbund och föreningar till ökad medvetenhet om vad man håller på med och varför. Alla barn och ungdomar

Läs mer

Statligt stöd till våra 70 idrotter

Statligt stöd till våra 70 idrotter Att samarbeta med Statligt stöd till våra 70 idrotter Basbidrag Storleksbidrag (antalet medlemmar) Verksamhetsbidrag - LOK stöd - Utbildning, SF + SISU Idrottsutbildarna - Elitstödet Stödorganisationer

Läs mer

Idrottspolitiskt program 2013 2020. kommunfullmäktige 11 november 2013

Idrottspolitiskt program 2013 2020. kommunfullmäktige 11 november 2013 Idrottspolitiskt program 2013 2020 kommunfullmäktige 11 november 2013 Innehållsförteckning Vår vision 5 Folkhälsa 6 Barn- och ungdomsidrott 7 Mångfald 8 Idrottspolitiskt program 2013 2020 kommunfullmäktige

Läs mer

VERKSAMHETS INRIKTNING 2015

VERKSAMHETS INRIKTNING 2015 VERKSAMHETS INRIKTNING 2015 IDROTTEN I SAMHÄLLET Idrotten är i särklass Sveriges största folkrörelse. Idrotten erbjuder aktiviteter för alla åldrar och bidrar till att både glesbygd och tätorter blir

Läs mer

Att göra en studieplan

Att göra en studieplan 1 Att göra en studieplan Stöd och hjälp! Denna studieplan är gjord som ett stöd för studiecirklar. Den ska fungera som hjälp för att göra det tydligare för er som vill arbeta med studiematerialet och som

Läs mer

Verksamhetsinriktning. Riksidrottsförbundet 2012 2013

Verksamhetsinriktning. Riksidrottsförbundet 2012 2013 Verksamhetsinriktning Riksidrottsförbundet 2012 2013 STOCKHOLM AUGUSTI 2011 ANDRÈN & HOLM BILD: Bilbbyrån & Helena Björck För riksidrottsstyrelsens (RS) ledning av verksamheten fattar RF-stämman beslut

Läs mer

Face to Face Skapa utbildning i världsklass! Idrottsrörelsen har drygt 3 miljoner medlemmar i Sverige och är landets största och kanske viktigaste folkrörelse. Idrottens vision är: Svensk idrott världens

Läs mer

Idrott för barn. Med idrott för barn avser vi idrott upp till och med 12 års ålder.

Idrott för barn. Med idrott för barn avser vi idrott upp till och med 12 års ålder. Idrott för barn Med idrott för barn avser vi idrott upp till och med 12 års ålder. - Idrott för barn skall ledas av ledare med grundläggande kunskap om barns fysiska, psykiska och sociala utveckling. Hur

Läs mer

Vision Ungas delaktighet genom Idrotten vill och Barnkonventionen

Vision Ungas delaktighet genom Idrotten vill och Barnkonventionen Vision 2020 Ungas delaktighet genom Idrotten vill och Barnkonventionen Skånes skolidrottsförbunds del i att skapa förutsättningar för kommuner att arbeta efter barnkonventionen samt till att bedriva idrott

Läs mer

Gemensam strategi för svensk idrotts framtid! SDF-KONFERENS 2015

Gemensam strategi för svensk idrotts framtid! SDF-KONFERENS 2015 Gemensam strategi för svensk idrotts framtid! SDF-KONFERENS 2015 Dagens arbete Gemensam strategi för svensk idrotts framtid 4 strategiska områden Övergripande målsättningar Verksamhetsinriktningen för

Läs mer

Robert Larsson. IT/IS-chef Riksidrottsförbundet & SISU Idrottsutbildarna. Bosön, 2012-11-28

Robert Larsson. IT/IS-chef Riksidrottsförbundet & SISU Idrottsutbildarna. Bosön, 2012-11-28 Robert Larsson IT/IS-chef Riksidrottsförbundet & SISU Idrottsutbildarna Bosön, 2012-11-28 IF-support och stöd Information Utbildning SF-stöd 2015 Alla SF och IF är anslutna och använder verksamhetssystemet

Läs mer

Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart.

Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart. Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart. Studieförbundens verksamheter: Studiecirklar (664 000 deltagare) Annan folkbildningsverksamhet

Läs mer

Verksamhetsinriktning Västerbottens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna Västerbotten

Verksamhetsinriktning Västerbottens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna Västerbotten Verksamhetsinriktning 2016-2017 Västerbottens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna Västerbotten Verksamhetsinriktning 2016-2017 Västerbottens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna Västerbotten

Läs mer

Redovisning av regional konferens om Folkbildningens framsyn.

Redovisning av regional konferens om Folkbildningens framsyn. Redovisning av regional konferens om Folkbildningens framsyn. Studiefrämjandets avdelning i Uppsala 1. Fakta om rådslaget Tema/rubrik Position 2004 Marketing, Trends and Innovation Datum 2 juni, 2003 Plats

Läs mer

* SBTF verksamhetsidé vilken även NVGBTF kommer att arbeta efter

* SBTF verksamhetsidé vilken även NVGBTF kommer att arbeta efter * SBTF verksamhetsidé vilken även NVGBTF kommer att arbeta efter VÄRDEGRUND FÖR ALLA Bordtennis är en idrott där alla är välkomna! Vår verksamhet bygger på glädje, kamratskap och engagemang. Inom vår idrott

Läs mer

Bidrar vår förening till mångfald?

Bidrar vår förening till mångfald? Bidrar vår förening till mångfald? Ett analysverktyg om mångfaldsarbete SISU Idrottsutbildarna Verktyg för mångfaldsanalys av idrottsföreningen Allas rätt att vara med är en av byggstenarna i svensk idrotts

Läs mer

Styrelsen har beslutat sig för att föreslå följande vision för svensk fäktning:

Styrelsen har beslutat sig för att föreslå följande vision för svensk fäktning: Farsta i november 2003 Till föreningar och SDF För tre månader sedan skrev jag ett brev till föreningarna och berättade om resultatet av rådslaget Fäktningen inför framtiden som föreningar, SDF och några

Läs mer

Å B E R rs Ä T T E L S E 2002

Å B E R rs Ä T T E L S E 2002 Års BERÄTTELSE 2002 Innehålls F Ö R T E C K N I N G FÖRORD Förbundsordförande 2 FÖRORD Förbundsrektor/VD 3 LEDNING & PERSONAL Ledning och centralt anställd personal 4 VERKSAMHETSOMRÅDEN Utan spaning ingen

Läs mer

Lärgruppsplan. för filmen. Svensk idrott världens bästa

Lärgruppsplan. för filmen. Svensk idrott världens bästa Lärgruppsplan för filmen Svensk idrott världens bästa Inom svensk idrott fi nns det i runda tal 600 000 idrottsledare som har olika typer av ledaruppdrag. Du är säkert en av dom. Många av er fi nns inom

Läs mer

Svenska Skidförbundets anvisningar för barn- och ungdomsverksamhet

Svenska Skidförbundets anvisningar för barn- och ungdomsverksamhet Svenska Skidförbundets anvisningar för barn- och ungdomsverksamhet Svenska Skidförbundets riktlinjer bygger på Riksidrottsförbundets anvisningar för barn- och ungdomsidrott. All idrottsverksamhet för barn

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2015

Verksamhetsplan 2014-2015 Verksamhetsplan 2014-2015 Riksorganisationen Reacta Reacta är en ideell riksorganisation bestående av nästan 20 lokalföreningar, med totalt 2500 unga medlemmar. Reacta står upp för att varje barn och ung

Läs mer

Se till att fler barn introduceras till idrotten och föreningen i skolan

Se till att fler barn introduceras till idrotten och föreningen i skolan 13.7 Motion nr 8: Introducera fler barn till idrotten och föreningen i skolan 13.7 Motion nr 8 Svenska Skolidrottsförbundet: Se till fler barn introduceras till idrotten och föreningen i skolan Motionärens

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Strategisk plan för Svensk orientering

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Strategisk plan för Svensk orientering Svensk orientering Världens bästa Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Strategisk plan för Svensk orientering Svensk orienterings vision Dit vill vi! Svensk orientering, världens bästa!

Läs mer

Handslaget En chans till utveckling för klubben år 2

Handslaget En chans till utveckling för klubben år 2 Handslaget En chans till utveckling för klubben år 2 Bakgrund Regeringen har gett idrotten 1 miljard kr på 4 år. Pengarna ska användas inom följande fem områden. Öppna dörrarna för fler, hålla tillbaka

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden

Verksamhetsplan 2014. Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden Verksamhetsplan 2014 Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden Verksamhetsplan 2014 Studiefrämjandet Lidköping- Skarabygden Verksamhetsplanen utgår från Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2014, Studiefrämjandets

Läs mer

Tid Tisdagen den 5 oktober 2004

Tid Tisdagen den 5 oktober 2004 Närvarande Förbundsstyrelsen Rolf Carlsson, Kerstin Rosén, Pia Zätterström, Annika Sylvén, Karin Mattsson (tom 7), Lars Edwinson, Börje Sandgren, Jan Olofsson, Leif Bolin och Olle Kristenson, personalrepresentant.

Läs mer

INTERNATIONELL HANDLINGSPLAN

INTERNATIONELL HANDLINGSPLAN INTERNATIONELL HANDLINGSPLAN Svenska Baseboll och Softboll Förbundet Om SBSFs Internationella Handlingsplan Denna handlingsplan skall utgöra riktmärke och ange ambitionsnivå för Svenska Baseboll och Softboll

Läs mer

SVENSKA BASEBOLL OCH SOFTBOLL FÖRBUNDET

SVENSKA BASEBOLL OCH SOFTBOLL FÖRBUNDET SVENSKA BASEBOLL OCH SOFTBOLL FÖRBUNDET VERKSAMHETSPLAN 2016-2019 SVENSKA BASEBOLL OCH SOFTBOLL FÖRBUNDET IDROTTEN VILL Idrottsrörelsens Verksamhetsidé Idrott är fysisk aktivitet som vi utför för att kunna

Läs mer

FOLKBILDNING 1997/98:115

FOLKBILDNING 1997/98:115 FOLKBILDNING 1997/98:115 Regeringens proposition 12 mars 1998 Textunderlag för OH-presentation 6.1 Bedömning av folkbildningens verksamhet Folkbildningen har genomfört en verksamhet som står i god överensstämmelse

Läs mer

Idrottens strategiarbete och förslag på verksamhetsinriktning

Idrottens strategiarbete och förslag på verksamhetsinriktning Idrottens strategiarbete och förslag på verksamhetsinriktning Strategiarbetet Uppdraget RF-stämman 2013 beslutade att uppdra till RS: att genomföra ett strategiarbete om Svensk idrotts framtid att ge förslag

Läs mer

Verksamhetsplan & Budget

Verksamhetsplan & Budget Verksamhetsplan & Budget 2014-2015 Malmö Idrottsföreningars Samorganisation 40 år den 16 oktober 2014 MISO Idrott åt alla MISO stöder Idrottens värdegrund och dess fyra grundpelare Glädje och gemenskap

Läs mer

SISU Idrottsutbildarna en resurs för Korpen

SISU Idrottsutbildarna en resurs för Korpen en resurs för Korpen en resurs och samarbetspartner för hela Korpen Att samarbeta med är enkelt Vad gör? är en stödorganisation för svensk idrott som finns i 21 distrikt över hela landet. SISU:s konsulenter

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse

Läs mer

Verksamhetsplan 2016. Vimmerby lärcenter. Kommunal vuxenutbildning på gymnasial och grundläggande nivå samt i svenska för invandrare

Verksamhetsplan 2016. Vimmerby lärcenter. Kommunal vuxenutbildning på gymnasial och grundläggande nivå samt i svenska för invandrare Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Kommunal vuxenutbildning på gymnasial och grundläggande nivå samt i svenska för invandrare Särskild utbildning för vuxna Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Förslag till riktlinjer för Idrottslyftet

Förslag till riktlinjer för Idrottslyftet Förslag till riktlinjer för Idrottslyftet Utgåva 0.3 2008-11-03 Sida 1 (11) 1 Inledning Svenska Klätterförbundets styrelse har givit Barn- och Ungdomskommittén (BoUK) i uppdrag att ta fram förslag på riktlinjer

Läs mer

LIDINGÖIDROTTEN VILL

LIDINGÖIDROTTEN VILL LIDINGÖIDROTTEN VILL Ett basdokument för idrotten på hälsans ö beslutat vid Idrottsrådets föreningsmöte 30 november 2011 Ett basdokument för idrotten på hälsans ö beslutat vid Idrottsrådets föreningsmöte

Läs mer

Skapa ett livslångt fotbollsintresse ett bra ledarskap lägger grunden!

Skapa ett livslångt fotbollsintresse ett bra ledarskap lägger grunden! 1/7 2005 30/6 2006 Skapa ett livslångt fotbollsintresse ett bra ledarskap lägger grunden! NU STARTAR VI HANDSLAGETS ÅR 3 (1/7 2005 30/6 2006) Regeringen har beslutat att under en fyra års period via Riksidrottsförbundet

Läs mer

RF:s REGLER MED KOMMENTARER FÖR STATLIGT LOKALT AKTIVITETSSTÖD

RF:s REGLER MED KOMMENTARER FÖR STATLIGT LOKALT AKTIVITETSSTÖD RF:s REGLER MED KOMMENTARER FÖR STATLIGT LOKALT AKTIVITETSSTÖD (Beslutade av RS den 8 december 1997 samt reviderade av RS den 21-22 november 2002, den 1-2 december 2003 och den 3 oktober 2006 ) 1 BIDRAGSBERÄTTIGADE

Läs mer

Bidragsregler i Skara kommun

Bidragsregler i Skara kommun Kultur- och fritidsnämnden Bidragsregler i Skara kommun Skara kommun har ett stort och rikt föreningsliv där kommuninvånarna har möjlighet att hitta just den förening som är anpassad efter individens önskemål

Läs mer

Ju mer du vet, desto mer vet du att du inte vet

Ju mer du vet, desto mer vet du att du inte vet Ju mer du vet, desto mer vet du att du inte vet Starkt stöd från SISU Idrottsutbildarna Om SISU Idrottsutbildarna Era erfarenheter av SISU Idrottsutbildarna Gränsöverskridande utbildningar Utbildningssatsning

Läs mer

Regionförbundet Östsams Internationella strategi

Regionförbundet Östsams Internationella strategi 1(5) Regionförbundet Östsams Internationella strategi Regionförbundet Östsams Internationella strategi har antagits av Regionfullmäktige den xxxxx 2010 ( x) och gäller för förbundets verksamhet. Strategins

Läs mer