En heldag om. Ekonomiskt bistånd. Halmstad 18 februari 2015

Transkript

1 En heldag om Ekonomiskt bistånd Halmstad 18 februari 2015 Denna kursdokumentation är en sammanställning av några fakta som jag tror kan vara användbara i det dagliga arbetet med ekonomiskt bistånd. På några ställen har jag tagit mig friheten att ta bort, kopierat, strukit under och ibland gjort egna kommentarer till de angivna källorna. Det kan hända att något blivit fel och jag hoppas att ni har överseende därmed och vid tveksamheter kollar med källan. Copyright Nils Allan Danielsson nilsallan@hotmail.com nilsallan nilsallan@hotmail.com

2 2

3 Förslag till ämnen att ta upp Avvisande av sent inkommet överklagande rättidsprövning - det här blir ofta fel och vi får många frågor från handläggarna om hur man ska göra Ändra tidigare fattat bifallsbeslut till avslag när får man göra det/ när får man INTE göra det - ta gärna exemplet fattar beslut tidigt i månaden (till exempel den 10/2 för perioden mars), upptäcker sedan att XX inte gjort vad hen ska och ändrar beslutet till avslag? EES-medborgares rätt till bistånd uppehållsrätt måste gås igenom och upprepas gång på gång på gång Nygift par, make/maka invandrar till Sverige hur länge kan vi hävda att de borde ha planerat flytten bättre och med den motiveringen avslå ansökan om bistånd? Nygift ungt par under 25 år som bor hos föräldrar hur länge kan vi hävda att vi inte bifaller bistånd till eget boende? Vill ej underkasta sig/delta i psykolog- eller läkarundersökning för att styrka eventuell arbetsförmåga/arbetsoförmåga eller påbörja rehabilitering ej skäl för avslag säger Förvaltningsrätten, vad göra i stället? Inte skött sin missbruksrehabilitering ej skäl för avslag säger Förvaltningsrätten - hur många försök från vår sida att motivera till rehabilitering och misslyckanden/uteblivanden från klienten anses vara tillräcklig skäl för avslag? Kan man någonsin ge avslagmed denna motivering? Hur många försök från vår sida med rehabilitering, arbetsprövning, avstämningsmöten med FK, AF, vården mm och vägranden från klienten anses vara tillräcklig skäl för avslag? 3

4 AVVISA ÖVERKLAGAN Tre veckor från det sökande fick del av beslutet Annorlunda för oss Möjligheter att schabbla bort överklagan? Förvaltningslagen Vi hjälper till med överklagandet 4 Varje myndighet skall lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen skall lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Frågor från enskilda skall besvaras så snart som möjligt. Om någon enskild av misstag vänder sig till fel myndighet, bör myndigheten hjälpa honom till rätta. Då klaganden fick del av beslutet 23 Ett beslut överklagas skriftligt. I skrivelsen skall klaganden ange vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som han begär. Skrivelsen ges in till den myndighet som har meddelat beslutet. Den skall ha kommit in dit inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Om klaganden är en part som företräder det allmänna och beslutet överklagas till en förvaltningsrätt eller kammarrätt, skall överklagandet dock ha kommit in inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades. Tiden för överklagande av sådana beslut som gäller föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen och som inte delges räknas från den dag då beslutet gavs till känna. Har beslutet getts till känna vid mer än ett tillfälle, räknas tiden från dagen för det sista föreskrivna tillkännagivandet. Avvisa enbart för sent inkomna överklagningar 24 Den myndighet som har meddelat det överklagade beslutet prövar om skrivelsen med överklagandet har kommit in i rätt tid. Har skrivelsen kommit in för sent, skall myndigheten avvisa den, om inte annat följer av andra eller tredje stycket. Skrivelsen skall inte avvisas, om förseningen beror på att myndigheten har lämnat klaganden en felaktig underrättelse om hur man överklagar. Skrivelsen skall inte heller avvisas, om den inom överklagandetiden har kommit in till den myndighet som skall pröva överklagandet. I ett sådant fall skall denna myndighet 4

5 vidarebefordra skrivelsen till den myndighet som har meddelat beslutet och samtidigt lämna uppgift om vilken dag skrivelsen kom in till den högre instansen. Endast göra rättidsprövning 25 Om skrivelsen inte avvisas enligt 24, skall den myndighet som har meddelat beslutet överlämna skrivelsen och övriga handlingar i ärendet till den myndighet som skall pröva överklagandet. Omprövning av beslut 27 Finner en myndighet att ett beslut, som den har meddelat som första instans, är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, skall myndigheten ändra beslutet, om det kan ske snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild part... Ändra beslutet lite grand? 28 Ett överklagande av en myndighets beslut förfaller, om myndigheten själv ändrar beslutet så som klaganden begär. I så fall tillämpas inte 24 och 25. Ändrar myndigheten beslutet på annat sätt än klaganden begär, skall överklagandet anses omfatta det nya beslutet, om inte avvisning skall ske enligt 24. Överklagande av avvisningsbeslut 30 Har en skrivelse med överklagande avvisats på grund av att den har kommit in för sent, får avvisningsbeslutet överklagas i samma ordning som beslutet i huvudsaken. Har avvisningsbeslutet efter överklagande prövats av en högre instans, får den högre instansens beslut i frågan inte överklagas. Som regel gäller klagandes tidsuppgift Om vi inte tillämpar delgivning av avslagsbeslut kan det ibland vara svårt att avgöra när sökande tagit del av beslutet. Då gäller klagandes uppgift om när den fick beslutet skriftligt och överklagningstiden räknas från den dagen, JO:s ämbetsberättelse 2006/07 sidan 319, Dnr Inte vår sak att pröva överklagbarhet Vi ska bara pröva om överklagan har kommit in i rätt tid. Det är förvaltningsrättens uppgift att utreda och besluta om övriga förutsättningar är uppfyllda, till exempel om det är ett beslut som över huvud taget går att överklaga, Socialstyrelsens handbok Ekonomiskt bistånd (2013) sidan 137. Tandläkaren överklagade att inte patienten fick bistånd till tandvård Se även JO-beslut 18 december 2012, dnr och 26 oktober 2011, dnr , nämnden skickat tillbaka överklagan eftersom de bedömde att klaganden inte var part i målet och därmed inte hade rätt att överklaga. Så fel kan det bli. 5

6 ÄNDRA GYNNANDE BESLUT Tillit, negativ rättskraft Tre ändringsmöjligheter När är beslutet fattat? Eventuellt återkallelseförbehåll ska stå i beslutet Ändrat beslut kräver avslagsbeslut med överklagandeinstruktioner Gynnande beslut har negativ rättskraft Har vi bestämt att någon ska få pengar så gäller som regel detta, även om vi kommer på att det var ett dumt beslut. Gynnande beslut har som regel negativ rättskraft, det går inte att ändra, det vill säga sökanden ska kunna lita på ett beslut från oss. Det finns tre fall där ett gynnande beslut kan ändras. Återkallelseförbehåll Vi har i beslutet skrivit in att det kan, och på vilka grunder det kan, ändras. Vilseledande uppgifter Om sökanden inte lämnat korrekta uppgifter som legat till grund för beslutet. Säkerhetsskäl Är inte så aktuellt för oss (kanske mer aktuellt för de som exempelvis ger bygglov). RÅ 2000 ref 16 gällde hemtjänst, men ger bra vägledning även för oss när det gäller negativ rättskraft. Socialstyrelsen har i det ärende uttryckt sitt stöd för denna rättsprincip. BESLUT FATTAT NÄR DET OFFENTLIGGJORTS Socialstyrelsen skriver i boken Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten sidan 135: "Om beslutet inte är meddelat anses i praxis myndigheten kunna rätta alla slags fel i ett beslut." I boken En introduktion till förvaltningsrätten står på sidan 61 att Frågan om möjligheterna att rätta ett beslut uppkommer först sedan det blivit expedierat, d.v.s. på något sätt offentliggjort för parten (ofta att part fått hem en skriftlig kopia av beslutet). Innan dess räknar man i princip med att alla beslut kan komma att ändras. Se t.ex. RÅ 1972 ref. 2. 6

7 ÅTERKALLELSEFÖRBEHÅLLET SKA STÅ I BESLUTET Ärendet gällde om bistånd kunde krävas tillbaka när sökande fått sommarjobb och fått muntlig information om att det kunde bli aktuellt med återbetalning utifall någon fick andra inkomster. Nämnden hade tagit ett rambeslut för juli och augusti, men ansåg att hon skulle betala tillbaka i och med att hon fått sommarjobb. I rambeslutet stod det inget om möjligt återkrav. Genom Regeringsrättens avgörande (RÅ 2000 ref 16) får numera anses fastlagt under vilka förutsättningar ett beslut angående bistånd kan ändras till nackdel för biståndstagaren. Före Regeringsrättens avgörande har det måhända funnits utrymme för att hävda att det på grund av ändrade omständigheter varit möjligt att ändra ett beslut om bistånd även om någon av de ovan nämnda generella förutsättningarna för ändring av beslut inte varit för handen. Jag vill därför inte rikta någon kritik mot nämnden i denna del. JO 2003/04, dnr sid 240. Biståndet kunde inte krävas tillbaka. PENGAR KAN INTE STOPPAS OM BESLUTET MEDDELATS Sökanden hade fått muntlig information om att biståndet beviljades under förutsättning att hon medverkade i utredningen. Ansökan handlades snabbt och pengarna skickades ut. När handläggaren fick reda på att sökanden inte medverkat i utredningen stoppades betalningen och sökandes informerades via brev om att så skett. Ett s.k. gynnande förvaltningsbeslut kan inte utan vidare ändras. Beslutet sägs ha negativ rättskraft. Enligt de principer som har utbildat sig i förvaltningsrättslig praxis vinner ett gynnande beslut normalt negativ rättskraft senast vid den tidpunkt när beslutet har expedierats eller på annat sätt tillkännagetts för adressaterna. --- Tidpunkten för när möjligheterna att ändra ett beslut om bistånd upphör torde anknyta till tidpunkten för när beslutet har blivit offentligt (se JO:s ämbetsberättelse 1997/98 s. 348), JO 2005/06, dnr sid 282. BESLUT EJ VERKSTÄLLT PÅ GRUND AV ÅTERKALLELSEFÖRBEHÅLL, ÖVERKLAGBART Enligt beslutet beviljades NN försörjningsstöd för mars månad 2003 med kr. Därav skulle kr utbetalas omgående, medan kr skulle utbetalas vecka 12. En utgångspunkt är att bistånd betalas ut månadsvis (se bl.a. Socialstyrelsens handbok om ekonomiskt bistånd s. 116). JO har dock förståelse för nämndens strategi att som angetts i remissvaret hjälpa NN att finna en väg ut ur ett passivt bidragsberoende. JO finner inte skäl att i detta ärende anlägga några synpunkter på att det enligt nämndens mening förelåg starka skäl att dela upp utbetalningen av biståndet. Enligt beslutet skulle utbetalningen vecka 12 göras under förutsättning att sökande ej haft någon ogiltig frånvaro. Härmed avsågs det praktikarbete som NN skulle delta i. Frågan är dock hur socialförvaltningen i formellt hänseende skulle ha handlagt ärendet om NN hade uteblivit från arbetsplatsen utan att ha giltiga skäl för det och någon utbetalning således inte skulle ske. I beslutet beviljade socialnämnden NN:s ansökan i sin helhet. Någon generell regel om under vilka förutsättningar en myndighet kan ändra ett beslut av annan anledning än rena förbiseendefall finns inte. Av allmänna förvaltningsrättsliga principer följer att gynnande beslut som huvudregel inte kan ändras till nackdel för den enskilde. Det har i praxis dock gjorts undantag från denna huvudregel. Ett sådant undantag innebär att ett gynnande beslut kan återkallas med stöd av förbehåll i själva beslutet eller i den författning som ligger till grund för beslutet (se prop. 1985/86:80 s. 39). Det finns inte några författningsbestämmelser om hur ett sådant förbehåll skall utformas. Någon rättspraxis som klart belyser saken finns inte heller. Det aktuella beslutet kan närmast 7

8 sägas ha innehållit ett villkor för själva verkställigheten av beslutet i viss del. JO vill inte utesluta att utformningen av beslutet ändå skulle ha gett nämnden möjlighet att ompröva det i denna del. Även om JO inte finner skäl att rikta någon kritik mot nämnden, anser JO att beslutet borde ha utformats på ett sådant sätt att det tydligare hade framgått att nämnden hade rätt att återta det tidigare beslutet i den aktuella delen för det fall att NN inte fullgjorde sitt praktikarbete. Härigenom skulle det inte ha rått någon oklarhet om att förordnandet rörande utbetalningen inte gällde enbart verkställigheten, utan att nämnden, med ändring av det tidigare beslutet såvitt här är i fråga, skulle ha haft att fatta ett nytt formellt biståndsbeslut. NN hade då haft möjlighet att kunna överklaga det nya beslutet till länsrätten. Eftersom NN inte hade haft möjlighet att överklaga en utebliven verkställighet av det tidigare beslutet, hade det nu anvisade förfarandet självklart varit lämpligare från rättssäkerhetssynpunkt (JO 2005/06, dnr sid 287). 8

9 EES-MEDBORGARE, 1 maj 2014 Registreringsskyldighet bara för tredjelandsmedborgare Svensk medborgare som utnyttjat fria rörligheten Skenäktenskap inte godkänt Fler familjemedlemmar Från förordningen till lagen UPPEHÅLLSRÄTT FÖR EES-MEDBORGARE M.FL. Utlänningslagen 3 a kap. med hemmagjorda rubriker Fyra kategorier har uppehållsrätt 3 En EES-medborgare har uppehållsrätt om han eller hon 1. är arbetstagare eller egen företagare i Sverige, 2. har kommit till Sverige för att söka arbete och har en verklig möjlighet att få en anställning, 3. är inskriven som studerande vid en erkänd utbildningsanstalt i Sverige och enligt en försäkran om detta har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning samt har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige, eller 4. har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning och har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige. Åck deras familjemedlemmar 4 En sådan familjemedlem till en EES-medborgare som avses i 2 första stycket har uppehållsrätt om EES-medborgaren har uppehållsrätt enligt 3. En sådan familjemedlem till en EES-medborgare som avses i 2 första stycket har uppehållsrätt. Uppehållsrätt enligt första eller andra stycket föreligger inte om ett äktenskap ingåtts, ett samboförhållande inletts eller en utlänning adopterats uteslutande i syfte att ge utlänningen uppehållsrätt. Lag (2014:198). 2 Med familjemedlem till EES-medborgare avses i denna lag en utlänning som följer med eller i Sverige ansluter sig till en EES-medborgare och som är 1. make eller sambo till EES-medborgaren, 2. släkting i rakt nedstigande led till EES-medborgaren eller till hans eller hennes make eller sambo, om släktingen är beroende av någon av dem för sin försörjning eller är under 21 år, 3. släkting i rakt uppstigande led till EES-medborgaren eller till hans eller hennes make eller sambo, om släktingen är beroende av någon av dem för sin försörjning, eller 4. annan familjemedlem, om familjemedlemmen i det land som han eller hon har kommit från är beroende av EES-medborgaren för sin försörjning eller ingår i EES-medborgarens hushåll eller om det av allvarliga hälsoskäl absolut krävs att EES-medborgaren personligen tar hand 9

10 om familjemedlemmen. Med familjemedlem till EES-medborgare avses i denna lag även en utlänning med sådan familjeanknytning som anges i första stycket till en svensk medborgare som återvänder till Sverige efter att ha utnyttjat sin rätt till fri rörlighet enligt rörlighetsdirektivet och som utlänningen har följt med eller anslutit sig till när den svenska medborgaren utnyttjat sin rätt till fri rörlighet. Lag (2014:198). Behövs inget skriftligt "tillstånd" för att ha uppehållsrätt (till skillnad mot uppehållstillstånd) 5 Uppehållsrätten finns så länge villkoren är uppfyllda. Arbetstagare behåller sin uppehållsrätt vid bland annat tillfällig arbetsoförmåga 5 a En EES-medborgare som har uppehållsrätt som arbetstagare eller egen företagare enligt 3 1 anses som arbetstagare respektive egen företagare och behåller sin uppehållsrätt även om han eller hon 1. drabbas av tillfällig arbetsoförmåga på grund av sjukdom eller olycksfall, eller 2. inleder en yrkesutbildning. I fall som avses i första stycket 2 måste utbildningen ha samband med den tidigare sysselsättningen, förutom i fall då EES-medborgaren är ofrivilligt arbetslös. Arbetstagare behåller sin uppehållsrätt vid ofrivillig arbetslöshet om anmäld på af En EES-medborgare som har uppehållsrätt som arbetstagare enligt 3 1 anses som arbetstagare och behåller sin uppehållsrätt om han eller hon är ofrivilligt arbetslös efter mer än ett års anställning och har anmält sig som arbetssökande vid den offentliga arbetsförmedlingen. Har EES-medborgaren fullgjort en anställning som varit tidsbegränsad till mindre än ett år eller inträffar den ofrivilliga arbetslösheten under de första tolv månaderna av en anställning, anses EES-medborgaren under motsvarande förutsättningar i stället som arbetstagare i sex månader och behåller sin uppehållsrätt under samma tid. Familjemedlem som inte själv är EES-medborgare kan få behålla sin uppehållsrätt även om referenspersonen (härledningspersonen?) dör 5 b En EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES-medborgare behåller sin uppehållsrätt om den person från vilken han eller hon härlett sin uppehållsrätt avlider, under förutsättning att familjemedlemmen då har vistats i Sverige som familjemedlem under minst ett år och 1. är arbetstagare eller egen företagare i Sverige, 2. har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning och har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige, eller 3. är medlem i en familj som redan är bildad i Sverige av en person som uppfyller villkoren i 1 eller 2. Studerande barn, med vårdnadshavare kan behålla uppehållsrätten även om referenspersonen (härledningspersonen?) dör eller lämnar landet 5 c En EES-medborgares familjemedlem som är släkting i rakt nedstigande första led till EES-medborgaren och som är inskriven som studerande vid en erkänd utbildningsanstalt i Sverige behåller sin uppehållsrätt om den förälder från vilken han eller hon härlett sin uppehållsrätt avlider eller reser ut ur Sverige. Detsamma gäller en person som har vårdnaden om familjemedlemmen. Uppehållsrätten kvarstår till dess att familjemedlemmen har avslutat 10

11 studierna. Familjemedlem som inte själv är EES-medborgare kan få behålla sin uppehållsrätt även efter skilsmässa 5 d En EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES-medborgare behåller sin uppehållsrätt om anknytningen till den person från vilken han eller hon härlett sin uppehållsrätt upphör genom äktenskapsskillnad, ogiltigförklaring av äktenskapet eller upphörande av samboförhållandet, under förutsättning att han eller hon uppfyller vad som föreskrivs i 5 b 1, 2 eller 3 och 1. äktenskapet eller samboförhållandet har varat i minst tre år, varav minst ett år i Sverige, när förfarandet för äktenskapsskillnad eller ogiltigförklaring av äktenskapet eller upplösning av samboförhållandet inleds, 2. vårdnaden av EES-medborgarens barn har överlåtits på familjemedlemmen, 3. det är befogat med hänsyn till särskilt svåra omständigheter i förhållandet, eller 4. familjemedlemmen genom överenskommelse mellan föräldrarna eller genom domstolsbeslut har rätt till umgänge med ett barn och denna umgängesrätt måste utövas i Sverige. Permanent uppehållsrätt efter fem år 6 En EES-medborgare som har vistats lagligt i Sverige utan avbrott under minst fem år har permanent uppehållsrätt. 7 En EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES- medborgare och som har vistats lagligt i Sverige utan avbrott under minst fem år med den person från vilken han eller hon härleder sin uppehållsrätt, har permanent uppehållsrätt. Gränser för vistats "utan avbrott" 8 Det som sägs i 6 och 7 påverkas inte av tillfälliga vistelser utanför Sverige som inte överstiger sammanlagt sex månader per år eller av en längre vistelse utanför Sverige på grund av obligatorisk militärtjänstgöring. Detsamma gäller vid vistelse utanför Sverige under högst tolv på varandra följande månader på grund av graviditet och förlossning, allvarlig sjukdom, studier eller yrkesutbildning, utstationering på grund av arbete i ett annat land eller särskilda skäl. Permanent är permanent 9 Den permanenta uppehållsrätten gäller utan villkor och kan endast upphöra om utlänningen har vistats utanför Sverige i mer än två på varandra följande år. Familjemedlem som inte själv är EES-medborgare ska ha uppehållkort 10 En EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES-medborgare och som har uppehållsrätt ska ansöka om uppehållskort hos Migrationsverket senast tre månader efter det att han eller hon kom till Sverige. Detta gäller dock inte för en utlänning som har ett giltigt uppehållstillstånd eller som inom tre månader från ankomsten till Sverige har ansökt om ett sådant tillstånd. 12 a Migrationsverket ska utfärda 1. intyg om permanent uppehållsrätt till en EES-medborgare som har ansökt om sådant intyg och som har permanent uppehållsrätt, 2. uppehållskort till en EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES-medborgare, om han eller hon har ansökt om sådant kort och har uppehållsrätt, och 11

12 3. permanent uppehållskort till en EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EESmedborgare, om han eller hon har ansökt om sådant kort och har permanent uppehållsrätt. 12

13 Socialstyrelsen gett ut vägledning om EESmedborgares rätt till bistånd Uppehållsrätt = likabehandling Akut nödsituation ev hemresa Uppehållsrätt så länge villkoren är uppfyllda Ekonomiskt aktiva: exv anställda å arbetssökande Ekonomiskt icke-aktiva: studerande och andra självförsörjande Rätten till socialt bistånd för medborgare inom EU/EES-området En vägledning från Socialstyrelsen Likabehandling EU-rättens princip om likabehandling innebär att en EU/EES-medborgare som bedöms ha uppehållsrätt i Sverige har rätt till socialt bistånd och andra sociala förmåner på samma villkor som svenska medborgare (sidan 7). Hjälp med hemresa Personer som inte bedöms ha hemvist i en kommun där de tillfälligt vistas har bara rätt till bistånd för att avhjälpa en akut nödsituation som inte går att lösa på annat sätt.4 I praktiken innebär det oftast att personen får enstaka bistånd till mat, logi eller resa till sin hemkommun. Detta resonemang kan föras även i förhållande till EU/EES-medborgare som bedöms sakna uppehållsrätt och därmed sin egentliga hemvist i Sverige, till exempel personer som sökt sig till Sverige utan att ha realistiska möjligheter att göra sig gällande på den svenska arbetsmarknaden och som måste tigga för att klara sin försörjning (sidan 8). Olika villkor för ekonomiskt aktiva och icke ekonomiskt aktiva Möjligheterna att få uppehållsrätt skiljer sig åt mellan så kallat ekonomiskt aktiva EU/EESmedborgare och så kallat icke ekonomiskt aktiva. Till ekonomiskt aktiva räknas arbetstagare, egenföretagare, arbetssökande samt deras familjemedlemmar. Till kategorin icke ekonomiskt aktiva hör t.ex. studenter och pensionärer som i denna egenskap inte är yrkesaktiva. För icke ekonomiskt aktiva EU/EES-medborgare krävs för att få uppe-hållsrätt att den enskilde EU/EES-medborgaren har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning och en heltäckande sjukförsäkring. Några sådana krav ställs däremot inte på ekonomiskt aktiva EU/EES-medborgare (sidan 10). 13

14 Socialstyrelsens vägledning om EESmedborgares rätt till bistånd Anställning: utföras åt nån annan, under dennes arbetsledning, ge ersättning normalt höra hemma på arbetsmarknaden. INTE amatöridrottsnivå, återanpassning Kriterier för arbetstagare EU-domstolen har angett att en helhetsbedömning ska göras utifrån alla omständigheter som avser arten av arbete och arbetsförhållandena. I denna bedömning är tre kriterier avgörande och måste uppfyllas för att någon ska anses vara arbetstagare: arbete ska utföras åt någon annan, personen ska vara under dennes arbetsledning, och arbetet ska ske mot ersättning. Den breda tolkningen av dessa kriterier innebär t.ex. att även den som arbetar åt någon som praktikant, lärling, hembiträde eller au pair anses som arbetstagare under förutsättning att ersättning betalas. Även den som avlönas för utfört arbete i form av kost och logi kan betraktas som arbetstagare. En mycket låg ersättning är inte heller ett hinder. Det avgörande är i stället om det arbete som utförs kan anses vara sådant som normalt hör hemma på arbetsmarknaden. Helt utanför begreppet arbetstagare faller aktiviteter som över huvud taget inte är ekonomiska till sin natur, t.ex. utövandet av sport på amatörnivå eller verksamhet som har till syfte att återanpassa personer till arbetslivet. Anställningar av så kallad atypisk karaktär, dvs. andra anställningar än tillsvidareanställning på heltid, som deltidsanställningar av olika omfattning, tidsbegränsade anställningar och säsongsarbeten är alltså normalt tillräckliga för att personen som utför dem ska anses som arbetstagare. EU-domstolen har godtagit att man beaktar om personen i fråga har arbetat tillräckligt många timmar för att kunna bli förtrogen med arbetet. Det förhållandet att en person endast arbetar ett begränsat antal timmar kan, enligt EU-domstolen, vara en indikation på att arbetet i själva verket är marginellt och sidoordnat. En på förhand tidsbegränsad anställning på två och en halv månader har ansetts tillräcklig för att en person ska anses som arbetstagare. Eftersom EU-rätten inte kan åberopas i samband med missbruk eller bedrägerier kan däremot inte svartarbete ge uppehållsrätt som arbetstagare (sidorna 11 och 12). 14

15 Socialstyrelsens vägledning om EESmedborgares rätt till bistånd Sjuka eller olycksdrabbade anställda och ofrivilligt arbetslösa, UtlL 3a kap 5-d Svartjobb är inget verkligt och faktiskt arbete Företagare behåller inte uppehållsrätten om verksamheten upphör Arbeta svart innebär inte ett verkligt och faktiskt arbete (sidorna 12 och 15). Företagare var verksamhet upphör Till skillnad från vad som gäller för arbetstagare finns det inte några be-stämmelser om bibehållen uppehållsrätt för en EU/EES-medborgare som har upphört att bedriva verksamhet som egenföretagare eller tillhandahålla tjäns-ter. Egenföretagare får därmed, om verksamheten upphör, i stället förlita sig på EUF-fördragets bestämmelser om fri tjänsterörlighet och fri etablering i artiklarna 49 och 56. Om en EU/EES-medborgare som har upphört med verksamheten i fortsättningen ägnar sig åt att söka ett nytt arbete i Sverige ska hans eller hennes uppehållsrätt och rätt till bistånd bedömas utifrån de förutsättningar som gäller för arbetssökande. 15

16 Socialstyrelsens vägledning om EESmedborgares rätt till bistånd Kr-domar som anser praktikplats är tecken på verklig möjlighet att få en anställning. Kr-dom ansåg att soc inte visat att uppehållsrätt saknades Finns ett europeiskt sjukförsäkringskort Praktikplats till de som har verklig möjlighet att få en anställning? Kammarrätten ansåg med hänvisning till att kvinnan hade fått en praktikplats att hon hade uppehållsrätt som arbetssökande med verklig möjlighet att få anställning (Kammarrätten i Göteborg 15 oktober 2009, mål nr ), sidan 16. Beviljar Af praktikplats till de som har en verklig möjlighet att få en anställning? Eller är det till de som behöver praktik för att ha en verklig möjlighet att få en anställning? Ska vi visa att sökanden inte har uppehållsrätt? Möjligheter till jobb i hemlandet? Kammarrätten ansåg att socialnämnden inte visat att mannen saknade uppehållsrätt vid ansökningstillfället. Kammarrätten ansåg inte heller att nämnden haft fog för att fog för att beakta parets möjligheter att snabbare kunna försörja sig i hemlandet (Kammarrätten i Göteborg 9 november 2010, mål nr ), sidan 17. Som regel är det sökanden som ska visa att den är berättigad till bistånd, när det gäller uppehållsrätt kanske det är nå t annat som gäller...? Inte beakta deras möjligheter till att kunna försörja sig själv i hemlandet????? Yttersta skyddsnät? Den som inte själv kan...? Göra så gott man kan? Inga andra lösningar ska finnas? Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) beviljade inte prövningstillstånd vilket de ska göra om domen är principiellt viktig... Europeiskt sjukförsäkringskort En EU/EES-medborgare kan i normalfallet uppfylla kravet på heltäckande sjukförsäkring genom att visa upp ett europeiskt sjukförsäkringskort eller någon annan av de blanketter utfärdade enligt förordning 883/2004 som styrker att personen omfattas av ett annat lands sociala trygghetssystem (S1, S2, S3 eller DA1), sidan

17 Socialstyrelsens vägledning om EESmedborgares rätt till bistånd Barnperspektiv gäller även om uppehållsrätt saknas Familjemedlem har åxå uppehållsrätt Nordisk konvention ger likabehandling Varaktigt bosatta tredjelandsmedborgare som vistats länge i ett land Barnperspektiv Kommunernas socialnämnder har ett särskilt ansvar för barn och unga, vilket kommer till uttryck i reglerna i SoL. Huvudprincipen är att socialtjänsten ska behandla barn och unga som har uppehållsrätt i Sverige på samma sätt som svenska medborgare. Barn som inte har uppehållsrätt har som huvudregel endast rätt till sådana insatser från socialtjänsten som syftar till att avhjälpa en nödsituation. Vilka insatser som socialtjänsten ska ge kan inte anges generellt utan måste avgöras efter en bedömning i varje enskilt fall utifrån barnets bästa (sidan 20). Familjemedlemmar För familjemedlemmar gäller huvudprincipen att deras uppehållsrätt är beroende av anknytningen till en EU/EES-medborgare med uppehållsrätt, så länge familjemedlemmarna inte själva har fått permanent uppehållsrätt. En familjemedlem som har uppehållsrätt och vistas i Sverige har rätt till likabehandling av socialtjänsten på samma sätt som svenska medborgare. Det har ingen betydelse om familjemedlemmen är medborgare i ett land utanför EU/EES (sidan 23). Nordiska medborgare På liknande sätt som EU-rätten innehåller konventionen en regel om likabehandling (likställdhet). Regeln om likställdhet innebär att en medborgare i ett nordiskt land som lagligen vistas tillfälligt eller är lagligen bosatt i ett annat nordiskt land, ska likställas med landets egna medborgare när landet tillämpar lagstiftning som omfattas av konventionen. Likställdheten enligt artikel 4 gäller för allt socialt bistånd och alla sociala tjänster (sidan 26). Varaktigt bosatta (tredjelandsmedborgare) Genom direktiv 2003/109/EG om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgare27 ges tredjelandsmedborgare som har vistats i en medlemsstat under en längre tid en särskild rättslig ställning och rättigheter som tidigare varit förbehållna EU/EES-medborgare. Av artikel 11 i direktivet följer att svensk socialtjänst ska be-handla tredjelandsmedborgare som har beviljats ställning som varaktigt bo-satta på samma sätt som svenska medborgare. Direktivet har gjorts till svensk lag genom bestämmelser i 5 a kap. UtlL. 17

18 Enligt bestämmelser i 5 a kap. gäller i huvuddrag att en tredjelands-medborgare ska beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige om tredje-landsmedborgaren vistats inom EU:s medlemsstaters territorier utan avbrott under minst fem år. För att beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige ska tredjelandsmedborgaren fullt ut kunna försörja sig och sin familj med egna medel så att grundläggande behov av uppehälle och bostad är tillgodosedda. När ställning som varaktigt bosatt tredjelandsmedborgare har beviljats kan ställningen inte återkallas eller på annat sätt gå förlorad med hänvisning till att kravet på försörjningsförmåga inte längre är uppfyllt. Prövningen skiljer sig därmed från prövningen om uppehållsrätt för en EU/EES-medborgare. 18

19 SJÄLVUTNÄMND SPECIALIST Alla som vistas i kommunen har rätt att söka och få sin sak prövad? E contrario? Rätt att överklaga, beslut enligt 4 kap 2, stämmer med EU-rätt?? sakna realistiska möjligheter att göra sig gällande på den svenska arbetsmarknaden måste tigga E contrario inte alltid tillämpligt Alla personer som vistas i en kommun har därför rätt att ansöka om ekonomiskt eller annat bistånd enligt bestämmelserna i SoL och att få sin sak prövad och avgjord genom ett formellt beslut (sidan 7). Personer som inte bedöms ha hemvist i en kommun där de tillfälligt vistas har bara rätt till bistånd för att avhjälpa en akut nödsituation som inte går att lösa på annat sätt. I praktiken innebär det oftast att personen får enstaka bistånd till mat, logi eller resa till sin hemkommun. Detta resonemang kan föras även i förhållande till EU/EES-medborgare som bedöms sakna uppehållsrätt och därmed sin egentliga hemvist i Sverige, till exempel personer som sökt sig till Sverige utan att ha realistiska möjligheter att göra sig gällande på den svenska arbetsmarknaden och som måste tigga för att klara sin försörjning (sidan 8). E contrariotolkning - inte alltid Du har fyra kort som alla har en färg på ena sidan och en figur på den andra sidan: RÖTT GULT Δ о Någon påstår att Gula kort har en triangel på andra sidan å du ska kolla om det stämmer eller inte. Hur många kort måste du vända för att se om påståendet är sant eller fel? 19

20 SJÄLVUTNÄMND SPECIALIST Ett halvår tillräcklig tid har sex månader på sig att skaffa nytt arbete Ofrivilligt arbetslös behåller sin status i sex månader eller längre Företag som upphört med verksamhet kan uppfylla villkor som arbetssökande trots kommit till Sverige för att söka arbete Ofrivilligt arbetslös behåller uppehållsrätten minst sex månader En arbetstagare som blir ofrivilligt arbetslös behåller sin status som arbetstagare i sex månader eller längre och utgångspunkten är full likabehandling vad gäller både rätten till ekonomiskt bistånd och rätten till arbetslöshetsersättning och andra sociala förmåner. Frågan är vad som menas med en längre tid. I rörlighetsdirektivet anges att en person som arbetat mindre än tolv månader behåller sin ställning som arbetstagare och därmed uppehållsrätt under sex månader efter det att anställningen upphört. Det gäl-år. Om anställningen varat i mer än tolv månader behåller han sin ställning som arbetstagare och har uppehållsrätt så länge han befinner sig i Sverige. Det krävs i båda fallen att han är arbetssökande (sidorna 14 och 15). Företagare som upphör med verksamheten Till skillnad från vad som gäller för arbetstagare finns det inte några bestämmelser om bibehållen uppehållsrätt för en EU/EES-medborgare som har upphört att bedriva verksamhet som egenföretagare eller tillhandahålla tjänster. Egenföretagare får därmed, om verksamheten upphör, i stället förlita sig på EUF-fördragets bestämmelser om fri tjänsterörlighet och fri etablering i artiklarna 49 och 56. Om en EU/EES-medborgare som har upphört med verksamheten i fortsättningen ägnar sig åt att söka ett nytt arbete i Sverige ska hans eller hennes uppehållsrätt och rätt till bistånd bedömas utifrån de förutsättningar som gäller för arbetssökande. Till skillnad från vad som gäller för arbetstagare finns det inte några bestämmelser om bibehållen uppehållsrätt för en EU/EES-medborgare som har upphört att bedriva verksamhet som egenföretagare eller tillhandahålla tjänster. Egenföretagare får därmed, om verksamheten upphör, i stället förlita sig på EUF-fördragets bestämmelser om fri tjänsterörlighet och fri etablering i artiklarna 49 och 56. Om en EU/EES-medborgare som har upphört med verksamheten i fortsättningen ägnar sig åt att söka ett nytt arbete i Sverige ska hans eller hennes uppehållsrätt och rätt till bistånd bedömas utifrån de förutsättningar som gäller för arbetssökande (sidan 15). 20