En heldag om. Ekonomiskt bistånd. Halmstad 18 februari 2015

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En heldag om. Ekonomiskt bistånd. Halmstad 18 februari 2015"

Transkript

1 En heldag om Ekonomiskt bistånd Halmstad 18 februari 2015 Denna kursdokumentation är en sammanställning av några fakta som jag tror kan vara användbara i det dagliga arbetet med ekonomiskt bistånd. På några ställen har jag tagit mig friheten att ta bort, kopierat, strukit under och ibland gjort egna kommentarer till de angivna källorna. Det kan hända att något blivit fel och jag hoppas att ni har överseende därmed och vid tveksamheter kollar med källan. Copyright Nils Allan Danielsson nilsallan

2 2

3 Förslag till ämnen att ta upp Avvisande av sent inkommet överklagande rättidsprövning - det här blir ofta fel och vi får många frågor från handläggarna om hur man ska göra Ändra tidigare fattat bifallsbeslut till avslag när får man göra det/ när får man INTE göra det - ta gärna exemplet fattar beslut tidigt i månaden (till exempel den 10/2 för perioden mars), upptäcker sedan att XX inte gjort vad hen ska och ändrar beslutet till avslag? EES-medborgares rätt till bistånd uppehållsrätt måste gås igenom och upprepas gång på gång på gång Nygift par, make/maka invandrar till Sverige hur länge kan vi hävda att de borde ha planerat flytten bättre och med den motiveringen avslå ansökan om bistånd? Nygift ungt par under 25 år som bor hos föräldrar hur länge kan vi hävda att vi inte bifaller bistånd till eget boende? Vill ej underkasta sig/delta i psykolog- eller läkarundersökning för att styrka eventuell arbetsförmåga/arbetsoförmåga eller påbörja rehabilitering ej skäl för avslag säger Förvaltningsrätten, vad göra i stället? Inte skött sin missbruksrehabilitering ej skäl för avslag säger Förvaltningsrätten - hur många försök från vår sida att motivera till rehabilitering och misslyckanden/uteblivanden från klienten anses vara tillräcklig skäl för avslag? Kan man någonsin ge avslagmed denna motivering? Hur många försök från vår sida med rehabilitering, arbetsprövning, avstämningsmöten med FK, AF, vården mm och vägranden från klienten anses vara tillräcklig skäl för avslag? 3

4 AVVISA ÖVERKLAGAN Tre veckor från det sökande fick del av beslutet Annorlunda för oss Möjligheter att schabbla bort överklagan? Förvaltningslagen Vi hjälper till med överklagandet 4 Varje myndighet skall lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen skall lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Frågor från enskilda skall besvaras så snart som möjligt. Om någon enskild av misstag vänder sig till fel myndighet, bör myndigheten hjälpa honom till rätta. Då klaganden fick del av beslutet 23 Ett beslut överklagas skriftligt. I skrivelsen skall klaganden ange vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som han begär. Skrivelsen ges in till den myndighet som har meddelat beslutet. Den skall ha kommit in dit inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Om klaganden är en part som företräder det allmänna och beslutet överklagas till en förvaltningsrätt eller kammarrätt, skall överklagandet dock ha kommit in inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades. Tiden för överklagande av sådana beslut som gäller föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen och som inte delges räknas från den dag då beslutet gavs till känna. Har beslutet getts till känna vid mer än ett tillfälle, räknas tiden från dagen för det sista föreskrivna tillkännagivandet. Avvisa enbart för sent inkomna överklagningar 24 Den myndighet som har meddelat det överklagade beslutet prövar om skrivelsen med överklagandet har kommit in i rätt tid. Har skrivelsen kommit in för sent, skall myndigheten avvisa den, om inte annat följer av andra eller tredje stycket. Skrivelsen skall inte avvisas, om förseningen beror på att myndigheten har lämnat klaganden en felaktig underrättelse om hur man överklagar. Skrivelsen skall inte heller avvisas, om den inom överklagandetiden har kommit in till den myndighet som skall pröva överklagandet. I ett sådant fall skall denna myndighet 4

5 vidarebefordra skrivelsen till den myndighet som har meddelat beslutet och samtidigt lämna uppgift om vilken dag skrivelsen kom in till den högre instansen. Endast göra rättidsprövning 25 Om skrivelsen inte avvisas enligt 24, skall den myndighet som har meddelat beslutet överlämna skrivelsen och övriga handlingar i ärendet till den myndighet som skall pröva överklagandet. Omprövning av beslut 27 Finner en myndighet att ett beslut, som den har meddelat som första instans, är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, skall myndigheten ändra beslutet, om det kan ske snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild part... Ändra beslutet lite grand? 28 Ett överklagande av en myndighets beslut förfaller, om myndigheten själv ändrar beslutet så som klaganden begär. I så fall tillämpas inte 24 och 25. Ändrar myndigheten beslutet på annat sätt än klaganden begär, skall överklagandet anses omfatta det nya beslutet, om inte avvisning skall ske enligt 24. Överklagande av avvisningsbeslut 30 Har en skrivelse med överklagande avvisats på grund av att den har kommit in för sent, får avvisningsbeslutet överklagas i samma ordning som beslutet i huvudsaken. Har avvisningsbeslutet efter överklagande prövats av en högre instans, får den högre instansens beslut i frågan inte överklagas. Som regel gäller klagandes tidsuppgift Om vi inte tillämpar delgivning av avslagsbeslut kan det ibland vara svårt att avgöra när sökande tagit del av beslutet. Då gäller klagandes uppgift om när den fick beslutet skriftligt och överklagningstiden räknas från den dagen, JO:s ämbetsberättelse 2006/07 sidan 319, Dnr Inte vår sak att pröva överklagbarhet Vi ska bara pröva om överklagan har kommit in i rätt tid. Det är förvaltningsrättens uppgift att utreda och besluta om övriga förutsättningar är uppfyllda, till exempel om det är ett beslut som över huvud taget går att överklaga, Socialstyrelsens handbok Ekonomiskt bistånd (2013) sidan 137. Tandläkaren överklagade att inte patienten fick bistånd till tandvård Se även JO-beslut 18 december 2012, dnr och 26 oktober 2011, dnr , nämnden skickat tillbaka överklagan eftersom de bedömde att klaganden inte var part i målet och därmed inte hade rätt att överklaga. Så fel kan det bli. 5

6 ÄNDRA GYNNANDE BESLUT Tillit, negativ rättskraft Tre ändringsmöjligheter När är beslutet fattat? Eventuellt återkallelseförbehåll ska stå i beslutet Ändrat beslut kräver avslagsbeslut med överklagandeinstruktioner Gynnande beslut har negativ rättskraft Har vi bestämt att någon ska få pengar så gäller som regel detta, även om vi kommer på att det var ett dumt beslut. Gynnande beslut har som regel negativ rättskraft, det går inte att ändra, det vill säga sökanden ska kunna lita på ett beslut från oss. Det finns tre fall där ett gynnande beslut kan ändras. Återkallelseförbehåll Vi har i beslutet skrivit in att det kan, och på vilka grunder det kan, ändras. Vilseledande uppgifter Om sökanden inte lämnat korrekta uppgifter som legat till grund för beslutet. Säkerhetsskäl Är inte så aktuellt för oss (kanske mer aktuellt för de som exempelvis ger bygglov). RÅ 2000 ref 16 gällde hemtjänst, men ger bra vägledning även för oss när det gäller negativ rättskraft. Socialstyrelsen har i det ärende uttryckt sitt stöd för denna rättsprincip. BESLUT FATTAT NÄR DET OFFENTLIGGJORTS Socialstyrelsen skriver i boken Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten sidan 135: "Om beslutet inte är meddelat anses i praxis myndigheten kunna rätta alla slags fel i ett beslut." I boken En introduktion till förvaltningsrätten står på sidan 61 att Frågan om möjligheterna att rätta ett beslut uppkommer först sedan det blivit expedierat, d.v.s. på något sätt offentliggjort för parten (ofta att part fått hem en skriftlig kopia av beslutet). Innan dess räknar man i princip med att alla beslut kan komma att ändras. Se t.ex. RÅ 1972 ref. 2. 6

7 ÅTERKALLELSEFÖRBEHÅLLET SKA STÅ I BESLUTET Ärendet gällde om bistånd kunde krävas tillbaka när sökande fått sommarjobb och fått muntlig information om att det kunde bli aktuellt med återbetalning utifall någon fick andra inkomster. Nämnden hade tagit ett rambeslut för juli och augusti, men ansåg att hon skulle betala tillbaka i och med att hon fått sommarjobb. I rambeslutet stod det inget om möjligt återkrav. Genom Regeringsrättens avgörande (RÅ 2000 ref 16) får numera anses fastlagt under vilka förutsättningar ett beslut angående bistånd kan ändras till nackdel för biståndstagaren. Före Regeringsrättens avgörande har det måhända funnits utrymme för att hävda att det på grund av ändrade omständigheter varit möjligt att ändra ett beslut om bistånd även om någon av de ovan nämnda generella förutsättningarna för ändring av beslut inte varit för handen. Jag vill därför inte rikta någon kritik mot nämnden i denna del. JO 2003/04, dnr sid 240. Biståndet kunde inte krävas tillbaka. PENGAR KAN INTE STOPPAS OM BESLUTET MEDDELATS Sökanden hade fått muntlig information om att biståndet beviljades under förutsättning att hon medverkade i utredningen. Ansökan handlades snabbt och pengarna skickades ut. När handläggaren fick reda på att sökanden inte medverkat i utredningen stoppades betalningen och sökandes informerades via brev om att så skett. Ett s.k. gynnande förvaltningsbeslut kan inte utan vidare ändras. Beslutet sägs ha negativ rättskraft. Enligt de principer som har utbildat sig i förvaltningsrättslig praxis vinner ett gynnande beslut normalt negativ rättskraft senast vid den tidpunkt när beslutet har expedierats eller på annat sätt tillkännagetts för adressaterna. --- Tidpunkten för när möjligheterna att ändra ett beslut om bistånd upphör torde anknyta till tidpunkten för när beslutet har blivit offentligt (se JO:s ämbetsberättelse 1997/98 s. 348), JO 2005/06, dnr sid 282. BESLUT EJ VERKSTÄLLT PÅ GRUND AV ÅTERKALLELSEFÖRBEHÅLL, ÖVERKLAGBART Enligt beslutet beviljades NN försörjningsstöd för mars månad 2003 med kr. Därav skulle kr utbetalas omgående, medan kr skulle utbetalas vecka 12. En utgångspunkt är att bistånd betalas ut månadsvis (se bl.a. Socialstyrelsens handbok om ekonomiskt bistånd s. 116). JO har dock förståelse för nämndens strategi att som angetts i remissvaret hjälpa NN att finna en väg ut ur ett passivt bidragsberoende. JO finner inte skäl att i detta ärende anlägga några synpunkter på att det enligt nämndens mening förelåg starka skäl att dela upp utbetalningen av biståndet. Enligt beslutet skulle utbetalningen vecka 12 göras under förutsättning att sökande ej haft någon ogiltig frånvaro. Härmed avsågs det praktikarbete som NN skulle delta i. Frågan är dock hur socialförvaltningen i formellt hänseende skulle ha handlagt ärendet om NN hade uteblivit från arbetsplatsen utan att ha giltiga skäl för det och någon utbetalning således inte skulle ske. I beslutet beviljade socialnämnden NN:s ansökan i sin helhet. Någon generell regel om under vilka förutsättningar en myndighet kan ändra ett beslut av annan anledning än rena förbiseendefall finns inte. Av allmänna förvaltningsrättsliga principer följer att gynnande beslut som huvudregel inte kan ändras till nackdel för den enskilde. Det har i praxis dock gjorts undantag från denna huvudregel. Ett sådant undantag innebär att ett gynnande beslut kan återkallas med stöd av förbehåll i själva beslutet eller i den författning som ligger till grund för beslutet (se prop. 1985/86:80 s. 39). Det finns inte några författningsbestämmelser om hur ett sådant förbehåll skall utformas. Någon rättspraxis som klart belyser saken finns inte heller. Det aktuella beslutet kan närmast 7

8 sägas ha innehållit ett villkor för själva verkställigheten av beslutet i viss del. JO vill inte utesluta att utformningen av beslutet ändå skulle ha gett nämnden möjlighet att ompröva det i denna del. Även om JO inte finner skäl att rikta någon kritik mot nämnden, anser JO att beslutet borde ha utformats på ett sådant sätt att det tydligare hade framgått att nämnden hade rätt att återta det tidigare beslutet i den aktuella delen för det fall att NN inte fullgjorde sitt praktikarbete. Härigenom skulle det inte ha rått någon oklarhet om att förordnandet rörande utbetalningen inte gällde enbart verkställigheten, utan att nämnden, med ändring av det tidigare beslutet såvitt här är i fråga, skulle ha haft att fatta ett nytt formellt biståndsbeslut. NN hade då haft möjlighet att kunna överklaga det nya beslutet till länsrätten. Eftersom NN inte hade haft möjlighet att överklaga en utebliven verkställighet av det tidigare beslutet, hade det nu anvisade förfarandet självklart varit lämpligare från rättssäkerhetssynpunkt (JO 2005/06, dnr sid 287). 8

9 EES-MEDBORGARE, 1 maj 2014 Registreringsskyldighet bara för tredjelandsmedborgare Svensk medborgare som utnyttjat fria rörligheten Skenäktenskap inte godkänt Fler familjemedlemmar Från förordningen till lagen UPPEHÅLLSRÄTT FÖR EES-MEDBORGARE M.FL. Utlänningslagen 3 a kap. med hemmagjorda rubriker Fyra kategorier har uppehållsrätt 3 En EES-medborgare har uppehållsrätt om han eller hon 1. är arbetstagare eller egen företagare i Sverige, 2. har kommit till Sverige för att söka arbete och har en verklig möjlighet att få en anställning, 3. är inskriven som studerande vid en erkänd utbildningsanstalt i Sverige och enligt en försäkran om detta har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning samt har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige, eller 4. har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning och har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige. Åck deras familjemedlemmar 4 En sådan familjemedlem till en EES-medborgare som avses i 2 första stycket har uppehållsrätt om EES-medborgaren har uppehållsrätt enligt 3. En sådan familjemedlem till en EES-medborgare som avses i 2 första stycket har uppehållsrätt. Uppehållsrätt enligt första eller andra stycket föreligger inte om ett äktenskap ingåtts, ett samboförhållande inletts eller en utlänning adopterats uteslutande i syfte att ge utlänningen uppehållsrätt. Lag (2014:198). 2 Med familjemedlem till EES-medborgare avses i denna lag en utlänning som följer med eller i Sverige ansluter sig till en EES-medborgare och som är 1. make eller sambo till EES-medborgaren, 2. släkting i rakt nedstigande led till EES-medborgaren eller till hans eller hennes make eller sambo, om släktingen är beroende av någon av dem för sin försörjning eller är under 21 år, 3. släkting i rakt uppstigande led till EES-medborgaren eller till hans eller hennes make eller sambo, om släktingen är beroende av någon av dem för sin försörjning, eller 4. annan familjemedlem, om familjemedlemmen i det land som han eller hon har kommit från är beroende av EES-medborgaren för sin försörjning eller ingår i EES-medborgarens hushåll eller om det av allvarliga hälsoskäl absolut krävs att EES-medborgaren personligen tar hand 9

10 om familjemedlemmen. Med familjemedlem till EES-medborgare avses i denna lag även en utlänning med sådan familjeanknytning som anges i första stycket till en svensk medborgare som återvänder till Sverige efter att ha utnyttjat sin rätt till fri rörlighet enligt rörlighetsdirektivet och som utlänningen har följt med eller anslutit sig till när den svenska medborgaren utnyttjat sin rätt till fri rörlighet. Lag (2014:198). Behövs inget skriftligt "tillstånd" för att ha uppehållsrätt (till skillnad mot uppehållstillstånd) 5 Uppehållsrätten finns så länge villkoren är uppfyllda. Arbetstagare behåller sin uppehållsrätt vid bland annat tillfällig arbetsoförmåga 5 a En EES-medborgare som har uppehållsrätt som arbetstagare eller egen företagare enligt 3 1 anses som arbetstagare respektive egen företagare och behåller sin uppehållsrätt även om han eller hon 1. drabbas av tillfällig arbetsoförmåga på grund av sjukdom eller olycksfall, eller 2. inleder en yrkesutbildning. I fall som avses i första stycket 2 måste utbildningen ha samband med den tidigare sysselsättningen, förutom i fall då EES-medborgaren är ofrivilligt arbetslös. Arbetstagare behåller sin uppehållsrätt vid ofrivillig arbetslöshet om anmäld på af En EES-medborgare som har uppehållsrätt som arbetstagare enligt 3 1 anses som arbetstagare och behåller sin uppehållsrätt om han eller hon är ofrivilligt arbetslös efter mer än ett års anställning och har anmält sig som arbetssökande vid den offentliga arbetsförmedlingen. Har EES-medborgaren fullgjort en anställning som varit tidsbegränsad till mindre än ett år eller inträffar den ofrivilliga arbetslösheten under de första tolv månaderna av en anställning, anses EES-medborgaren under motsvarande förutsättningar i stället som arbetstagare i sex månader och behåller sin uppehållsrätt under samma tid. Familjemedlem som inte själv är EES-medborgare kan få behålla sin uppehållsrätt även om referenspersonen (härledningspersonen?) dör 5 b En EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES-medborgare behåller sin uppehållsrätt om den person från vilken han eller hon härlett sin uppehållsrätt avlider, under förutsättning att familjemedlemmen då har vistats i Sverige som familjemedlem under minst ett år och 1. är arbetstagare eller egen företagare i Sverige, 2. har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning och har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige, eller 3. är medlem i en familj som redan är bildad i Sverige av en person som uppfyller villkoren i 1 eller 2. Studerande barn, med vårdnadshavare kan behålla uppehållsrätten även om referenspersonen (härledningspersonen?) dör eller lämnar landet 5 c En EES-medborgares familjemedlem som är släkting i rakt nedstigande första led till EES-medborgaren och som är inskriven som studerande vid en erkänd utbildningsanstalt i Sverige behåller sin uppehållsrätt om den förälder från vilken han eller hon härlett sin uppehållsrätt avlider eller reser ut ur Sverige. Detsamma gäller en person som har vårdnaden om familjemedlemmen. Uppehållsrätten kvarstår till dess att familjemedlemmen har avslutat 10

11 studierna. Familjemedlem som inte själv är EES-medborgare kan få behålla sin uppehållsrätt även efter skilsmässa 5 d En EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES-medborgare behåller sin uppehållsrätt om anknytningen till den person från vilken han eller hon härlett sin uppehållsrätt upphör genom äktenskapsskillnad, ogiltigförklaring av äktenskapet eller upphörande av samboförhållandet, under förutsättning att han eller hon uppfyller vad som föreskrivs i 5 b 1, 2 eller 3 och 1. äktenskapet eller samboförhållandet har varat i minst tre år, varav minst ett år i Sverige, när förfarandet för äktenskapsskillnad eller ogiltigförklaring av äktenskapet eller upplösning av samboförhållandet inleds, 2. vårdnaden av EES-medborgarens barn har överlåtits på familjemedlemmen, 3. det är befogat med hänsyn till särskilt svåra omständigheter i förhållandet, eller 4. familjemedlemmen genom överenskommelse mellan föräldrarna eller genom domstolsbeslut har rätt till umgänge med ett barn och denna umgängesrätt måste utövas i Sverige. Permanent uppehållsrätt efter fem år 6 En EES-medborgare som har vistats lagligt i Sverige utan avbrott under minst fem år har permanent uppehållsrätt. 7 En EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES- medborgare och som har vistats lagligt i Sverige utan avbrott under minst fem år med den person från vilken han eller hon härleder sin uppehållsrätt, har permanent uppehållsrätt. Gränser för vistats "utan avbrott" 8 Det som sägs i 6 och 7 påverkas inte av tillfälliga vistelser utanför Sverige som inte överstiger sammanlagt sex månader per år eller av en längre vistelse utanför Sverige på grund av obligatorisk militärtjänstgöring. Detsamma gäller vid vistelse utanför Sverige under högst tolv på varandra följande månader på grund av graviditet och förlossning, allvarlig sjukdom, studier eller yrkesutbildning, utstationering på grund av arbete i ett annat land eller särskilda skäl. Permanent är permanent 9 Den permanenta uppehållsrätten gäller utan villkor och kan endast upphöra om utlänningen har vistats utanför Sverige i mer än två på varandra följande år. Familjemedlem som inte själv är EES-medborgare ska ha uppehållkort 10 En EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES-medborgare och som har uppehållsrätt ska ansöka om uppehållskort hos Migrationsverket senast tre månader efter det att han eller hon kom till Sverige. Detta gäller dock inte för en utlänning som har ett giltigt uppehållstillstånd eller som inom tre månader från ankomsten till Sverige har ansökt om ett sådant tillstånd. 12 a Migrationsverket ska utfärda 1. intyg om permanent uppehållsrätt till en EES-medborgare som har ansökt om sådant intyg och som har permanent uppehållsrätt, 2. uppehållskort till en EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES-medborgare, om han eller hon har ansökt om sådant kort och har uppehållsrätt, och 11

12 3. permanent uppehållskort till en EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EESmedborgare, om han eller hon har ansökt om sådant kort och har permanent uppehållsrätt. 12

13 Socialstyrelsen gett ut vägledning om EESmedborgares rätt till bistånd Uppehållsrätt = likabehandling Akut nödsituation ev hemresa Uppehållsrätt så länge villkoren är uppfyllda Ekonomiskt aktiva: exv anställda å arbetssökande Ekonomiskt icke-aktiva: studerande och andra självförsörjande Rätten till socialt bistånd för medborgare inom EU/EES-området En vägledning från Socialstyrelsen Likabehandling EU-rättens princip om likabehandling innebär att en EU/EES-medborgare som bedöms ha uppehållsrätt i Sverige har rätt till socialt bistånd och andra sociala förmåner på samma villkor som svenska medborgare (sidan 7). Hjälp med hemresa Personer som inte bedöms ha hemvist i en kommun där de tillfälligt vistas har bara rätt till bistånd för att avhjälpa en akut nödsituation som inte går att lösa på annat sätt.4 I praktiken innebär det oftast att personen får enstaka bistånd till mat, logi eller resa till sin hemkommun. Detta resonemang kan föras även i förhållande till EU/EES-medborgare som bedöms sakna uppehållsrätt och därmed sin egentliga hemvist i Sverige, till exempel personer som sökt sig till Sverige utan att ha realistiska möjligheter att göra sig gällande på den svenska arbetsmarknaden och som måste tigga för att klara sin försörjning (sidan 8). Olika villkor för ekonomiskt aktiva och icke ekonomiskt aktiva Möjligheterna att få uppehållsrätt skiljer sig åt mellan så kallat ekonomiskt aktiva EU/EESmedborgare och så kallat icke ekonomiskt aktiva. Till ekonomiskt aktiva räknas arbetstagare, egenföretagare, arbetssökande samt deras familjemedlemmar. Till kategorin icke ekonomiskt aktiva hör t.ex. studenter och pensionärer som i denna egenskap inte är yrkesaktiva. För icke ekonomiskt aktiva EU/EES-medborgare krävs för att få uppe-hållsrätt att den enskilde EU/EES-medborgaren har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning och en heltäckande sjukförsäkring. Några sådana krav ställs däremot inte på ekonomiskt aktiva EU/EES-medborgare (sidan 10). 13

14 Socialstyrelsens vägledning om EESmedborgares rätt till bistånd Anställning: utföras åt nån annan, under dennes arbetsledning, ge ersättning normalt höra hemma på arbetsmarknaden. INTE amatöridrottsnivå, återanpassning Kriterier för arbetstagare EU-domstolen har angett att en helhetsbedömning ska göras utifrån alla omständigheter som avser arten av arbete och arbetsförhållandena. I denna bedömning är tre kriterier avgörande och måste uppfyllas för att någon ska anses vara arbetstagare: arbete ska utföras åt någon annan, personen ska vara under dennes arbetsledning, och arbetet ska ske mot ersättning. Den breda tolkningen av dessa kriterier innebär t.ex. att även den som arbetar åt någon som praktikant, lärling, hembiträde eller au pair anses som arbetstagare under förutsättning att ersättning betalas. Även den som avlönas för utfört arbete i form av kost och logi kan betraktas som arbetstagare. En mycket låg ersättning är inte heller ett hinder. Det avgörande är i stället om det arbete som utförs kan anses vara sådant som normalt hör hemma på arbetsmarknaden. Helt utanför begreppet arbetstagare faller aktiviteter som över huvud taget inte är ekonomiska till sin natur, t.ex. utövandet av sport på amatörnivå eller verksamhet som har till syfte att återanpassa personer till arbetslivet. Anställningar av så kallad atypisk karaktär, dvs. andra anställningar än tillsvidareanställning på heltid, som deltidsanställningar av olika omfattning, tidsbegränsade anställningar och säsongsarbeten är alltså normalt tillräckliga för att personen som utför dem ska anses som arbetstagare. EU-domstolen har godtagit att man beaktar om personen i fråga har arbetat tillräckligt många timmar för att kunna bli förtrogen med arbetet. Det förhållandet att en person endast arbetar ett begränsat antal timmar kan, enligt EU-domstolen, vara en indikation på att arbetet i själva verket är marginellt och sidoordnat. En på förhand tidsbegränsad anställning på två och en halv månader har ansetts tillräcklig för att en person ska anses som arbetstagare. Eftersom EU-rätten inte kan åberopas i samband med missbruk eller bedrägerier kan däremot inte svartarbete ge uppehållsrätt som arbetstagare (sidorna 11 och 12). 14

15 Socialstyrelsens vägledning om EESmedborgares rätt till bistånd Sjuka eller olycksdrabbade anställda och ofrivilligt arbetslösa, UtlL 3a kap 5-d Svartjobb är inget verkligt och faktiskt arbete Företagare behåller inte uppehållsrätten om verksamheten upphör Arbeta svart innebär inte ett verkligt och faktiskt arbete (sidorna 12 och 15). Företagare var verksamhet upphör Till skillnad från vad som gäller för arbetstagare finns det inte några be-stämmelser om bibehållen uppehållsrätt för en EU/EES-medborgare som har upphört att bedriva verksamhet som egenföretagare eller tillhandahålla tjäns-ter. Egenföretagare får därmed, om verksamheten upphör, i stället förlita sig på EUF-fördragets bestämmelser om fri tjänsterörlighet och fri etablering i artiklarna 49 och 56. Om en EU/EES-medborgare som har upphört med verksamheten i fortsättningen ägnar sig åt att söka ett nytt arbete i Sverige ska hans eller hennes uppehållsrätt och rätt till bistånd bedömas utifrån de förutsättningar som gäller för arbetssökande. 15

16 Socialstyrelsens vägledning om EESmedborgares rätt till bistånd Kr-domar som anser praktikplats är tecken på verklig möjlighet att få en anställning. Kr-dom ansåg att soc inte visat att uppehållsrätt saknades Finns ett europeiskt sjukförsäkringskort Praktikplats till de som har verklig möjlighet att få en anställning? Kammarrätten ansåg med hänvisning till att kvinnan hade fått en praktikplats att hon hade uppehållsrätt som arbetssökande med verklig möjlighet att få anställning (Kammarrätten i Göteborg 15 oktober 2009, mål nr ), sidan 16. Beviljar Af praktikplats till de som har en verklig möjlighet att få en anställning? Eller är det till de som behöver praktik för att ha en verklig möjlighet att få en anställning? Ska vi visa att sökanden inte har uppehållsrätt? Möjligheter till jobb i hemlandet? Kammarrätten ansåg att socialnämnden inte visat att mannen saknade uppehållsrätt vid ansökningstillfället. Kammarrätten ansåg inte heller att nämnden haft fog för att fog för att beakta parets möjligheter att snabbare kunna försörja sig i hemlandet (Kammarrätten i Göteborg 9 november 2010, mål nr ), sidan 17. Som regel är det sökanden som ska visa att den är berättigad till bistånd, när det gäller uppehållsrätt kanske det är nå t annat som gäller...? Inte beakta deras möjligheter till att kunna försörja sig själv i hemlandet????? Yttersta skyddsnät? Den som inte själv kan...? Göra så gott man kan? Inga andra lösningar ska finnas? Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) beviljade inte prövningstillstånd vilket de ska göra om domen är principiellt viktig... Europeiskt sjukförsäkringskort En EU/EES-medborgare kan i normalfallet uppfylla kravet på heltäckande sjukförsäkring genom att visa upp ett europeiskt sjukförsäkringskort eller någon annan av de blanketter utfärdade enligt förordning 883/2004 som styrker att personen omfattas av ett annat lands sociala trygghetssystem (S1, S2, S3 eller DA1), sidan

17 Socialstyrelsens vägledning om EESmedborgares rätt till bistånd Barnperspektiv gäller även om uppehållsrätt saknas Familjemedlem har åxå uppehållsrätt Nordisk konvention ger likabehandling Varaktigt bosatta tredjelandsmedborgare som vistats länge i ett land Barnperspektiv Kommunernas socialnämnder har ett särskilt ansvar för barn och unga, vilket kommer till uttryck i reglerna i SoL. Huvudprincipen är att socialtjänsten ska behandla barn och unga som har uppehållsrätt i Sverige på samma sätt som svenska medborgare. Barn som inte har uppehållsrätt har som huvudregel endast rätt till sådana insatser från socialtjänsten som syftar till att avhjälpa en nödsituation. Vilka insatser som socialtjänsten ska ge kan inte anges generellt utan måste avgöras efter en bedömning i varje enskilt fall utifrån barnets bästa (sidan 20). Familjemedlemmar För familjemedlemmar gäller huvudprincipen att deras uppehållsrätt är beroende av anknytningen till en EU/EES-medborgare med uppehållsrätt, så länge familjemedlemmarna inte själva har fått permanent uppehållsrätt. En familjemedlem som har uppehållsrätt och vistas i Sverige har rätt till likabehandling av socialtjänsten på samma sätt som svenska medborgare. Det har ingen betydelse om familjemedlemmen är medborgare i ett land utanför EU/EES (sidan 23). Nordiska medborgare På liknande sätt som EU-rätten innehåller konventionen en regel om likabehandling (likställdhet). Regeln om likställdhet innebär att en medborgare i ett nordiskt land som lagligen vistas tillfälligt eller är lagligen bosatt i ett annat nordiskt land, ska likställas med landets egna medborgare när landet tillämpar lagstiftning som omfattas av konventionen. Likställdheten enligt artikel 4 gäller för allt socialt bistånd och alla sociala tjänster (sidan 26). Varaktigt bosatta (tredjelandsmedborgare) Genom direktiv 2003/109/EG om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgare27 ges tredjelandsmedborgare som har vistats i en medlemsstat under en längre tid en särskild rättslig ställning och rättigheter som tidigare varit förbehållna EU/EES-medborgare. Av artikel 11 i direktivet följer att svensk socialtjänst ska be-handla tredjelandsmedborgare som har beviljats ställning som varaktigt bo-satta på samma sätt som svenska medborgare. Direktivet har gjorts till svensk lag genom bestämmelser i 5 a kap. UtlL. 17

18 Enligt bestämmelser i 5 a kap. gäller i huvuddrag att en tredjelands-medborgare ska beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige om tredje-landsmedborgaren vistats inom EU:s medlemsstaters territorier utan avbrott under minst fem år. För att beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige ska tredjelandsmedborgaren fullt ut kunna försörja sig och sin familj med egna medel så att grundläggande behov av uppehälle och bostad är tillgodosedda. När ställning som varaktigt bosatt tredjelandsmedborgare har beviljats kan ställningen inte återkallas eller på annat sätt gå förlorad med hänvisning till att kravet på försörjningsförmåga inte längre är uppfyllt. Prövningen skiljer sig därmed från prövningen om uppehållsrätt för en EU/EES-medborgare. 18

19 SJÄLVUTNÄMND SPECIALIST Alla som vistas i kommunen har rätt att söka och få sin sak prövad? E contrario? Rätt att överklaga, beslut enligt 4 kap 2, stämmer med EU-rätt?? sakna realistiska möjligheter att göra sig gällande på den svenska arbetsmarknaden måste tigga E contrario inte alltid tillämpligt Alla personer som vistas i en kommun har därför rätt att ansöka om ekonomiskt eller annat bistånd enligt bestämmelserna i SoL och att få sin sak prövad och avgjord genom ett formellt beslut (sidan 7). Personer som inte bedöms ha hemvist i en kommun där de tillfälligt vistas har bara rätt till bistånd för att avhjälpa en akut nödsituation som inte går att lösa på annat sätt. I praktiken innebär det oftast att personen får enstaka bistånd till mat, logi eller resa till sin hemkommun. Detta resonemang kan föras även i förhållande till EU/EES-medborgare som bedöms sakna uppehållsrätt och därmed sin egentliga hemvist i Sverige, till exempel personer som sökt sig till Sverige utan att ha realistiska möjligheter att göra sig gällande på den svenska arbetsmarknaden och som måste tigga för att klara sin försörjning (sidan 8). E contrariotolkning - inte alltid Du har fyra kort som alla har en färg på ena sidan och en figur på den andra sidan: RÖTT GULT Δ о Någon påstår att Gula kort har en triangel på andra sidan å du ska kolla om det stämmer eller inte. Hur många kort måste du vända för att se om påståendet är sant eller fel? 19

20 SJÄLVUTNÄMND SPECIALIST Ett halvår tillräcklig tid har sex månader på sig att skaffa nytt arbete Ofrivilligt arbetslös behåller sin status i sex månader eller längre Företag som upphört med verksamhet kan uppfylla villkor som arbetssökande trots kommit till Sverige för att söka arbete Ofrivilligt arbetslös behåller uppehållsrätten minst sex månader En arbetstagare som blir ofrivilligt arbetslös behåller sin status som arbetstagare i sex månader eller längre och utgångspunkten är full likabehandling vad gäller både rätten till ekonomiskt bistånd och rätten till arbetslöshetsersättning och andra sociala förmåner. Frågan är vad som menas med en längre tid. I rörlighetsdirektivet anges att en person som arbetat mindre än tolv månader behåller sin ställning som arbetstagare och därmed uppehållsrätt under sex månader efter det att anställningen upphört. Det gäl-år. Om anställningen varat i mer än tolv månader behåller han sin ställning som arbetstagare och har uppehållsrätt så länge han befinner sig i Sverige. Det krävs i båda fallen att han är arbetssökande (sidorna 14 och 15). Företagare som upphör med verksamheten Till skillnad från vad som gäller för arbetstagare finns det inte några bestämmelser om bibehållen uppehållsrätt för en EU/EES-medborgare som har upphört att bedriva verksamhet som egenföretagare eller tillhandahålla tjänster. Egenföretagare får därmed, om verksamheten upphör, i stället förlita sig på EUF-fördragets bestämmelser om fri tjänsterörlighet och fri etablering i artiklarna 49 och 56. Om en EU/EES-medborgare som har upphört med verksamheten i fortsättningen ägnar sig åt att söka ett nytt arbete i Sverige ska hans eller hennes uppehållsrätt och rätt till bistånd bedömas utifrån de förutsättningar som gäller för arbetssökande. Till skillnad från vad som gäller för arbetstagare finns det inte några bestämmelser om bibehållen uppehållsrätt för en EU/EES-medborgare som har upphört att bedriva verksamhet som egenföretagare eller tillhandahålla tjänster. Egenföretagare får därmed, om verksamheten upphör, i stället förlita sig på EUF-fördragets bestämmelser om fri tjänsterörlighet och fri etablering i artiklarna 49 och 56. Om en EU/EES-medborgare som har upphört med verksamheten i fortsättningen ägnar sig åt att söka ett nytt arbete i Sverige ska hans eller hennes uppehållsrätt och rätt till bistånd bedömas utifrån de förutsättningar som gäller för arbetssökande (sidan 15). 20

EU-medborgare. Hur medverkar vi till den fria rörligheten? Vilka bedömningar/utredningar ska vi göra?

EU-medborgare. Hur medverkar vi till den fria rörligheten? Vilka bedömningar/utredningar ska vi göra? EU-medborgare Hur medverkar vi till den fria rörligheten? Vilka bedömningar/utredningar ska vi göra? Steg 1 Kolla om den har uppehållsrätt EU-medborgare har uppehållsrätt om den uppfyller villkoren i Utlänningslagen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 27 juni 2013. SFS 2013:648 Utkom från trycket den 9 juli 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om utlänningslagen

Läs mer

Rätten till socialt bistånd för medborgare inom EU/EES-området. En vägledning

Rätten till socialt bistånd för medborgare inom EU/EES-området. En vägledning Rätten till socialt bistånd för medborgare inom EU/EES-området En vägledning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men

Läs mer

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet.

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet. HFD 2013 ref 63 Synnerliga skäl har ansetts föreligga för att godta kassakort som lämnats in efter utgången av niomånadersfristen i 47 a lagen om arbetslöshetsersättning. Lagrum: 47 a lagen (1997:238)

Läs mer

Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande

Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande SFS 1994:137 Källa: Rixlex Utfärdad: 1994-03-30 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2007:323 Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. [Fakta & Historik] Allmänna bestämmelser 1 I denna lag ges bestämmelser

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 15 april 2014 KLAGANDE OCH MOTPARTER 1. AA 2. BB MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Lagrum: 1 första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.; 8 förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl.

Lagrum: 1 första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.; 8 förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. HFD 2013 ref 83 Personkretsen i 1 första stycket lagen om mottagande av asylsökande m.fl. omfattar också den som håller sig undan så att ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas. Lagrum:

Läs mer

Ekonomiskt bistånd Handläggarfrågor

Ekonomiskt bistånd Handläggarfrågor JP utbildning Ekonomiskt bistånd Handläggarfrågor Nils Allan Danielsson 24 januari 2013 Stockholm Denna kursdokumentation är en sammanställning av de fakta som jag tror kan vara användbara i det dagliga

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för framställningar 29.8.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 0480/2005, ingiven av Eric Støttrup Thomsen, dansk medborgare, för föreningen Romano,

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Kommittédirektiv Försörjningskrav vid anhöriginvandring Dir. 2008:12 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska lämna förslag som innebär att

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 28 maj 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 18 april 2013 i mål nr 6051-12

Läs mer

Utlänningslag (2005:716)

Utlänningslag (2005:716) SFS 2005:716 Källa: Rixlex Utfärdad: 2005-09-29 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2007:322 Utlänningslag (2005:716) [Fakta & Historik] 1 kap. Lagens innehåll, vissa definitioner och allmänna bestämmelser Lagens innehåll

Läs mer

THE ALIENS ACT (2005:716); SWEDEN

THE ALIENS ACT (2005:716); SWEDEN THE ALIENS ACT (2005:716); SWEDEN (Only available in Swedish, 2006-11-15) Rubrik: Utlänningslag (2005:716) Utfärdad: 2005-09-29 Ändring införd: t.o.m. SFS 2006:946 1 kap. Lagens innehåll, vissa definitioner

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 19 november 2009 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Andreas Victor Storgatan 30 831 30 Östersund MOTPART Socialnämnden i Östersunds kommun 831 82 Östersund ÖVERKLAGAT

Läs mer

HFD 2014 ref 15. Lagrum: 5 e förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring

HFD 2014 ref 15. Lagrum: 5 e förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring HFD 2014 ref 15 Rätt till arbetslöshetsersättning har ansetts föreligga för en försäkrad som varaktigt kombinerat deltidsanställning med säsongsbetonat företagande, trots att verksamheterna inte bedrivits

Läs mer

Sara Karlsson Mars 2015

Sara Karlsson Mars 2015 Sara Karlsson Mars 2015 Regler för arbetstillstånd Vem får arbeta i Sverige? Svenska medborgare. Medborgare från Danmark, Norge, Finland, Island. EES-medborgare och medborgare i Schweiz samt deras familjemedlemmar.

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (9) meddelat i Stockholm den 20 december 2013 SÖKANDE Sekretess Sekretess Ombud: Jur. kand. Ignacio Vita Sju Advokater Box 22016 104 22 Stockholm KLANDRAT AVGÖRANDE

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd

Information om ekonomiskt bistånd Information om ekonomiskt bistånd Utgiven av: Omsorgsavdelningen Vellinge kommun Uppdaterad 2015-07-03 POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 FAX 040-42 51 49 E-POST vellinge.kommun@vellinge.se

Läs mer

Information från. Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD. www.askersund.se

Information från. Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD. www.askersund.se Information från Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD www.askersund.se Försörjningsstöd vad är det? Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt

Läs mer

Utsatta EU-medborgare Juridiska förutsättningar. Ann Sofi Agnevik, förbundsjurist annsofi.agnevik@skl.se www.skl.se

Utsatta EU-medborgare Juridiska förutsättningar. Ann Sofi Agnevik, förbundsjurist annsofi.agnevik@skl.se www.skl.se Utsatta EU-medborgare Juridiska förutsättningar Ann Sofi Agnevik, förbundsjurist annsofi.agnevik@skl.se www.skl.se Den fria rörligheten (Dir. 2004/38/EG) EU-medborgare har rätt att uppehålla sig i en annan

Läs mer

DOM 2013-11-26 Meddelad i Stockholm

DOM 2013-11-26 Meddelad i Stockholm Migrationsöverdomstolen 2013-11-26 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 1590-13 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: Ombud: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs, migrationsdomstolen,

Läs mer

INSTRUKTION FÖR UNIONSMEDBORGARE OCH DERAS FAMILJEMEDLEMMAR

INSTRUKTION FÖR UNIONSMEDBORGARE OCH DERAS FAMILJEMEDLEMMAR INSTRUKTION FÖR UNIONSMEDBORGARE OCH DERAS FAMILJEMEDLEMMAR Allmäna instruktioner Ärenden angående en unionsmedborgares vistelse på den Polska Republikens territorium behandlas utan dröjsmål. Ärenden angående

Läs mer

Meddelandeblad. Handläggning inom socialtjänsten av ärenden då barn med hemvist i Sverige söker hjälp hos svenska utlandsmyndigheter

Meddelandeblad. Handläggning inom socialtjänsten av ärenden då barn med hemvist i Sverige söker hjälp hos svenska utlandsmyndigheter Meddelandeblad Mottagare: Kommunstyrelser, socialtjänstens individ- och familjeomsorg, länsstyrelser, förvaltningsdomstolar, Utrikesdepartementet, Migrationsverket November 2004 Reviderat juli 2006 Handläggning

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

REGERINGSRÄTTENS BESLUT REGERINGSRÄTTENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 17 mars 2010 KLAGANDE Socialnämnden i Sundsvalls kommun 851 85 Sundsvall MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls beslut den 7 mars

Läs mer

HFD 2013 ref. 5 Offentlig upphandling; Förvaltningsprocess övriga frågor

HFD 2013 ref. 5 Offentlig upphandling; Förvaltningsprocess övriga frågor HFD 2013 ref. 5 Offentlig upphandling; Förvaltningsprocess övriga frågor I mål om överprövning av offentlig upphandling har kammarrätt ansetts inte vara förhindrad att pröva omständigheter som åberopats

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om särskilt anställningsstöd; SFS 2015:503 Utkom från trycket den 7 juli 2015 utfärdad den 25 juni 2015. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelse 1 Denna

Läs mer

Domstolsprocessen. i utlännings- och medborgarskapsmål

Domstolsprocessen. i utlännings- och medborgarskapsmål Domstolsprocessen i utlännings- och medborgarskapsmål Producerad av Domstolsverket Reviderad april 2010 Tryckt av AB Danagårds grafiska Dnr 404-2010 Innehåll Förord... 5 Om domstolarna... 6 Allmänna förvaltningsdomstolar...

Läs mer

HFD 2014 ref 11. Försäkringskassan vidhöll sitt beslut.

HFD 2014 ref 11. Försäkringskassan vidhöll sitt beslut. HFD 2014 ref 11 SGI-skydd har inte gällt för en försäkrad som efter avslutade studier tagit semester och först därefter anmält sig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Lagrum: 26 kap. 9 första stycket,

Läs mer

ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut 2009-03-26, se bilaga 1 Dm 9-892546. SAKEN Uppehållstillstånd m.m. enligt utlänningslagen (2005:716) - UtlL

ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut 2009-03-26, se bilaga 1 Dm 9-892546. SAKEN Uppehållstillstånd m.m. enligt utlänningslagen (2005:716) - UtlL FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål m I STOCKHOLM 2010-06-18 UM 11212-10 Migrationsdomstolen Meddelad i Enhet 26 Stockholm Sida 1 (4) KLAGANDE Rahil Darwish, 800331-1811 Hanna Ryds Gata 38, l tr 12950 Hägersten

Läs mer

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 10.12 Barn Allmänt Skapat 2003-12-18 Uppdaterat 2006-03-31 10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen OBSERVERA

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i utlänningsförordningen (2006:97); SFS 2006:262 Utkom från trycket den 20 april 2006 utfärdad den 6 april 2006. Regeringen föreskriver 1 i fråga om utlänningsförordningen

Läs mer

Utdrag ur föräldrabalken

Utdrag ur föräldrabalken Utdrag ur föräldrabalken Inledande bestämmelser 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning

Läs mer

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll Överförmyndarens ansvar God mans uppdrag och roll OLIKA MYNDIGHETERS ANSVAR Migrationsverket Länsstyrelserna Kommunerna Landstingen Inspektionen för vård och omsorg Socialstyrelsen Migrationsverket ansvarar

Läs mer

Migrationsverkets handläggning och utfärdande av intyg enligt den s.k. Haagkonventionen 1

Migrationsverkets handläggning och utfärdande av intyg enligt den s.k. Haagkonventionen 1 BFD12 080926 1 (7) Rättslig styrning 2014-04-14 RCI 11/2014 Rättsligt ställningstagande angående Migrationsverkets handläggning och utfärdande av intyg enligt den s.k. Haagkonventionen 1 1. Sammanfattning

Läs mer

RÄTTSFALLSREGISTER JO BESLUT - REGISTER

RÄTTSFALLSREGISTER JO BESLUT - REGISTER ASYLRÄTT - HANDBOK Asyl - migrationsrätt Ensamkommande barn Bevisbördan för att asylsökanden har den ålder som denne har uppgett. Ekonomiskt bidrag för att besöka familjen i hemlandet Ekonomiskt bidrag

Läs mer

Meddelandeblad. Mottagande av ensamkommande barn

Meddelandeblad. Mottagande av ensamkommande barn Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnd eller motsvarande, individoch familjeomsorg, överförmyndarnämnder, länsstyrelser, Migrationsverket Januari 2007 Mottagande av ensamkommande barn Meddelandebladet behandlar

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 26 maj 2015 KLAGANDE AA Ombud: BB Unionen, Juridiska och försäkringssektionen 105 32 Stockholm MOTPART Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 10 september 2010 KLAGANDE AA Ombud: BB Assistansia AB Box 377 701 47 Örebro MOTPART Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd i Stockholms kommun Ombud: Stadsadvokat

Läs mer

2007-11-15. Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27

2007-11-15. Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27 Immigrant-institutet 2007-11-15 Justitiedepartementet Migrationsenheten Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27 Immigrant-institutets yttrande om utredningen

Läs mer

Alla inkomster påverkar rätten till försörjningsstöd

Alla inkomster påverkar rätten till försörjningsstöd Försörjningsstöd Försörjningsstöd är ett ekonomiskt bistånd som betalas ut av kommunens socialtjänst. Alla som bor i Sverige och inte kan försörja sig själva eller bli försörjda på annat sätt har rätt

Läs mer

HFD 2015 ref 10. Lagrum: 16 a kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring

HFD 2015 ref 10. Lagrum: 16 a kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring HFD 2015 ref 10 Sjukersättning som betalats ut innan Försäkringskassan beslutat att de särskilda reglerna om steglös avräkning ska tillämpas ska inte behandlas som preliminär sjukersättning och kan därmed

Läs mer

meddelad i Stockholm den 30 januari 2009 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm

meddelad i Stockholm den 30 januari 2009 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm REGERINGSRÄTTENS DOM 1(5) meddelad i Stockholm den 30 januari 2009 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud Advokaten Markus Lauri Legare Advokatbyrå AB Box 19080 104 32 Stockholm ÖVERKLAGAT

Läs mer

Datum. I ett den 15 november 2001 meddelat beslut anförde JO Pennlöv följande.

Datum. I ett den 15 november 2001 meddelat beslut anförde JO Pennlöv följande. BESLUT Justitieombudsmannen Jan Pennlöv Datum 2001-11-15 Dnr 3642-2000 Sid 1 (5) Initiativärende mot Örebro läns allmänna försäkringskassa angående handläggningen av en begäran om omprövning enligt 20

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 2 oktober 2013 KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm MOTPART AA Ombud: BB Unionens juridiska och

Läs mer

Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011

Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011 BFD12 080926 1 (5) Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011 Rättsligt ställningstagande angående uppehållstillstånd för fristadsförfattare 1 Bakgrund Med fristadsförfattare avses författare som i sina

Läs mer

En eftermiddag om ekonomiskt bistånd 21 oktober 2011

En eftermiddag om ekonomiskt bistånd 21 oktober 2011 En eftermiddag om ekonomiskt bistånd 21 oktober 2011 MISSBRUKARE (sid 2-10) Kammarrätterna gjorde olika bedömningar om vilka krav som kunde ställas på missbrukare för att de skulle ha rätt till bistånd.

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 6 februari 2014 KLAGANDE 1. A A 2. B A 3. C A Högestavägen 32 271 95 Ystad MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1

LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1 LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1 Principer i LSS 5 Verksamhet ska: Främja jämlikhet i levnadsvillkor Främja full delaktighet i samhällslivet Målet är: Få

Läs mer

Ombud och offentligt biträde: Advokat Lars Häggström Advokat Lars Häggström AB Kyrkogatan 24 B 803 11 Gävle

Ombud och offentligt biträde: Advokat Lars Häggström Advokat Lars Häggström AB Kyrkogatan 24 B 803 11 Gävle FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr I STOCKHOLM 2010-07-21 UM18813-10 Migrationsdomstolen Meddelad i Enhet 20 Stockholm Sida l (5) KLAGANDE Ahmed Selimovic, 820112-0691 Ombud och offentligt biträde: Advokat

Läs mer

Fråga om omfattningen av den prövning domstolarna ska göra i mål om bistånd enligt socialtjänstlagen.

Fråga om omfattningen av den prövning domstolarna ska göra i mål om bistånd enligt socialtjänstlagen. HFD 2013 ref 39 Fråga om omfattningen av den prövning domstolarna ska göra i mål om bistånd enligt socialtjänstlagen. Lagrum: 4 kap. 1 och 5 kap. 9 socialtjänstlagen (2001:453) G.J. hade ett konstaterat

Läs mer

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens

Läs mer

Migrationsöverdomstolens dom den 19 mars 2013, MIG 2013:4 (mål nr UM 8680-11)

Migrationsöverdomstolens dom den 19 mars 2013, MIG 2013:4 (mål nr UM 8680-11) Bfd22 080929 1 (5) Rättslig styrning 2013-06-26 RCI 12/2013 Rättsligt ställningstagande angående Migrationsöverdomstolens dom den 19 mars 2013, MIG 2013:4 (mål nr UM 8680-11) Möjligheten att bevilja ny

Läs mer

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för

Läs mer

Rättelse/komplettering

Rättelse/komplettering Enhet 2:6 Mål nr Rättelse/komplettering Dom, Rättelse, Beslutat av: rådmannen Mikael Ocklind Sid 1 sista st. Ersättning ska utgå med 28 473 kr, varav 14 402 kr för arbete, 4 160 kr för tidsspillan, 4 216

Läs mer

Nacka kommuns grunder för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten

Nacka kommuns grunder för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten 1 Nacka kommuns grunder för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten Antagna av Socialtjänstens ledningsgrupp 20090128 2 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Syfte 3 Underlag 3 Flödesschema 4 Anmälan

Läs mer

Innehåll. Sammanfattning... 9

Innehåll. Sammanfattning... 9 Innehåll Sammanfattning... 9 1 Författningsförslag... 11 1.1 Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)... 11 1.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll...

Läs mer

2. Prövning enligt 20 kap. 10 a AFL

2. Prövning enligt 20 kap. 10 a AFL 2. Prövning enligt 20 kap. 10 a AFL 2.1 Inledning Försäkringskassan är enligt 20 kap. 10 a AFL skyldig att ändra ett beslut i ett ärende om försäkring, som kassan fattat och som inte prövats av domstol,

Läs mer

HFD 2014 ref 72. Lagrum: 8 kap. 7, 18 och 11 kap. 14 regeringsformen

HFD 2014 ref 72. Lagrum: 8 kap. 7, 18 och 11 kap. 14 regeringsformen HFD 2014 ref 72 Bestämmelserna i Försäkringskassans föreskrifter om sjukpenninggrundande inkomst såvitt avser s.k. fortsatt uppbyggnadsskede har ansetts stå i strid med överordnad författning och har därför

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481); utfärdad den 30 maj 2013. SFS 2013:380 Utkom från trycket den 10 juni 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om folkbokföringslagen

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 16 september 2013 668/2013 Lag om ändring av utlänningslagen Utfärdad i Helsingfors den 13 september 2013 I enlighet med riksdagens beslut ändras

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm 26 juni 2013 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls

Läs mer

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet.

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet. September 2012 RUTIN FÖR ATT ANSÖKA OM SÄRSKILD FÖRORDNAD VÅRDNADSHAVARE (SFV) FÖR ENSAMKOMMANDE BARN När ett barn som har kommit till Sverige utan vårdnadshavare får permanent uppehållstillstånd (PUT)

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 25 augusti 2014 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Jur.kand. Eva Roos Er jurist Umeå AB Pofyrvägen 11 907

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 juli 2011 Ö 5155-10 KLAGANDE MB Ombud: Advokat ÅG MOTPART AW Ombud: Advokat AK SAKEN Avvisande av talan ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Svea

Läs mer

Frågeformulär hushållsgemenskap (F)

Frågeformulär hushållsgemenskap (F) T82F Inkom Migrationsverket Frågeformulär hushållsgemenskap (F) En person som är bosatt i utlandet har ansökt om tillstånd för att bosätta sig i Sverige. Han/Hon har uppgett ett beroendeförhållande till

Läs mer

Hemlösa EU-medborgare i Nacka Politikerinitiativ december 2014 från Andreas Falk med flera (S)

Hemlösa EU-medborgare i Nacka Politikerinitiativ december 2014 från Andreas Falk med flera (S) 2015-10-05 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE SOCN 2015/563-709 Socialnämnden Hemlösa EU-medborgare i Nacka Politikerinitiativ december 2014 från Andreas Falk med flera (S) Förslag till beslut Socialnämnden noterar

Läs mer

En tingsrätts handläggning av ett mål om umgängesrätt m.m. där svaranden hade s.k. fingerade personuppgifter

En tingsrätts handläggning av ett mål om umgängesrätt m.m. där svaranden hade s.k. fingerade personuppgifter BESLUT Chefsjustitieombudsmannen Claes Eklundh Datum 1999-12-06 Dnr 1806-1998 Sid 1 (5) En tingsrätts handläggning av ett mål om umgängesrätt m.m. där svaranden hade s.k. fingerade personuppgifter I ett

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 6 oktober 2010 KLAGANDE AA Gode män: BB och CC Bergsrundan 5 151 57 Södertälje MOTPART Social- och omsorgsnämnden i Södertälje kommun 151 89 Södertälje

Läs mer

Förordning (2001:720) om behandling av personuppgifter i verksamhet enligt utlänningsoch medborgarskapslagstiftningen

Förordning (2001:720) om behandling av personuppgifter i verksamhet enligt utlänningsoch medborgarskapslagstiftningen 1 of 5 21/09/2010 13:57 immi Förordning (2001:720) om behandling av personuppgifter i verksamhet enligt utlänningsoch medborgarskapslagstiftningen Tillbaka SFS nr: 2001:720 Departement/ myndighet: Utrikesdepartementet

Läs mer

Checklista för gode män för ensamkommande barn

Checklista för gode män för ensamkommande barn Checklista för gode män för ensamkommande barn (Reservation för att checklistan inte är fullständig, 2014-07-22) Att göra omgående (innan beslut) Träffa barnet för ett första samtal (med tolk) Efter träffen:

Läs mer

HFD 2015 ref 49. Lagrum: 5 kap. 1 andra stycket lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank; 10 kap. 8 första stycket 4 kommunallagen (1991:900)

HFD 2015 ref 49. Lagrum: 5 kap. 1 andra stycket lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank; 10 kap. 8 första stycket 4 kommunallagen (1991:900) HFD 2015 ref 49 Ett landstingsbeslut som innebar att patientavgifter kunde betalas med kontanter enbart på två av landstingets vårdinrättningar ansågs strida mot lag. Lagrum: 5 kap. 1 andra stycket lagen

Läs mer

För att vistas längre än tre månader i Sverige måste utomnordiska medborgare ha antingen uppehållstillstånd eller uppehållsrätt:

För att vistas längre än tre månader i Sverige måste utomnordiska medborgare ha antingen uppehållstillstånd eller uppehållsrätt: GRUND FÖR BOSÄTTNING För att vistas längre än tre månader i Sverige måste utomnordiska medborgare ha antingen uppehållstillstånd eller uppehållsrätt: Medborgare från annat än EU- och EES-land måste ansöka

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 10 februari 2009 KLAGANDE AA MOTPART Vuxennämnden i Landskrona kommun Stadshuset 261 80 Landskrona ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom

Läs mer

MYNDIGHETSBESLUT - EN LATHUND

MYNDIGHETSBESLUT - EN LATHUND MYNDIGHETSBESLUT - EN LATHUND AV CHRISTER NILSSON Denna handbok är mera en lathund än en handbok. Syftet är att innehållet ska bestå av beslut från myndigheter som kan ge en viss vägledning om hur en rättsfråga

Läs mer

Yttrande i mål nr. 2973-12 Hotell- och Restauranganställdas arbetslöshetskassa./. NN

Yttrande i mål nr. 2973-12 Hotell- och Restauranganställdas arbetslöshetskassa./. NN 1 (6) Yttrande i mål nr. 2973-12 Hotell- och Restauranganställdas arbetslöshetskassa./. NN Kammarrätten i Sundsvall har begärt att Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) ska yttra sig. IAF lämnar

Läs mer

DOM 2009-11-24 Meddelad i Göteborg

DOM 2009-11-24 Meddelad i Göteborg LÄNSRÄTTEN I GÖTEBORG Migrationsdomstolen Föredragande Karl Jonsson DOM 2009-11-24 Meddelad i Göteborg Mål nr UM 1573-09 Avdelning 4 1 KLAGANDE Haider Kadem Sharif, 19751001 Ombud och offentligt biträde:

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 7 mars 2012 KLAGANDE AA MOTPART Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings beslut den 18 mars 2011

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (6) meddelat i Stockholm den 20 december 2013 SÖKANDE AA Ombud: Advokaterna Emine Lundkvist och Karl-Johan Nörklit Setterwalls Advokatbyrå AB Box 1050 101 39 Stockholm

Läs mer

Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande av utbildning vid Göteborgs universitet

Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande av utbildning vid Göteborgs universitet BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Lina Smed 08-563 085 36 lina.smed@uka.se Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009 Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka

Läs mer

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 8 december 2011 Ö 591-11 KLAGANDE FABEC Aktiebolag, 556178-9974 Orrekulla Industrigata 22 425 36 Hisings Kärra Ombud: LZ MOTPART Skatteverket

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 20 juni 2013 KLAGANDE Västtrafik AB, 556558-5873 Ombud: Advokat Henrik Seeliger Advokatfirman Lindahl KB Box 11911 404 39 Göteborg MOTPART

Läs mer

Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS

Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS HSO Stockholms stad Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Stockholms stad 29 föreningar i samverkan Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS Dessa två lagstiftningar

Läs mer

R3 M:REGR Unr:g Lnr:RÅ 2009 ref 97 G:4802 D:1777-06 A:2009-12-28 Avd:2 Reg:1

R3 M:REGR Unr:g Lnr:RÅ 2009 ref 97 G:4802 D:1777-06 A:2009-12-28 Avd:2 Reg:1 R3 M:REGR Unr:g Lnr:RÅ 2009 ref 97 G:4802 D:1777-06 A:2009-12-28 Avd:2 Reg:1 Föredragande: Wenneberg Uppslagsord: Arbetslöshetsförsäkring normalarbetstiden skulle beräknas på anställning i såväl Sverige

Läs mer

Malmö. Ombud och offentligt biträde för 1-4: Advokat Göran Gabrielson Norrköpings Advokatbyrå HB Knäppingsborgsgatan 9 602 26 Norrköping

Malmö. Ombud och offentligt biträde för 1-4: Advokat Göran Gabrielson Norrköpings Advokatbyrå HB Knäppingsborgsgatan 9 602 26 Norrköping FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM c Mål nr I MALMÖ 2011-10- 2 O UM 2257-11 Avdelning 5 Meddelad i Malmö Sida l (4) KLAGANDE 1. Danijelallic, 810130-7323 2. Mina Ilic, 040916-4266 3. Sejdallic, 990204-2358 4. Selma

Läs mer

meddelad i Stockholm den 17 november 2008 KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm

meddelad i Stockholm den 17 november 2008 KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm 1 (6) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 17 november 2008 KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm

Läs mer

Riktlinjer för ekonomiskt bistånd

Riktlinjer för ekonomiskt bistånd 2015-09-09 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE AFN 2015/58-001 Arbets- och företagsnämnden Riktlinjer för ekonomiskt bistånd Förslag till beslut Arbets- och företagsnämnden beslutar att anta riktlinjer för ekonomiskt

Läs mer

Lagrum: 4 kap. 13 1 studiestödslagen (1999:1395); artiklarna 18 och 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Lagrum: 4 kap. 13 1 studiestödslagen (1999:1395); artiklarna 18 och 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt HFD 2014 ref 52 Fråga om nedsättning av årsbelopp enligt 4 kap. 13 1 studiestödslagen då låntagaren bedriver studier i ett annat EU-land och där uppbär stöd motsvarande svenskt studiestöd. Lagrum: 4 kap.

Läs mer

UTLÄNNINGS- OCH PASSBESTÄMMELSER

UTLÄNNINGS- OCH PASSBESTÄMMELSER UTLÄNNINGS- OCH PASSBESTÄMMELSER 1 Utlänningslagen m.m. Utlänningslag 1 kap. [4301] Utlänningslag (2005:716) 1 kap. Lagens innehåll, vissa definitioner och allmänna bestämmelser Lagens innehåll 1 [4301]

Läs mer

DOM. 2014-06- 2 5 Meddelad i Stockholm. Ombud: Förbundsjurist Unionen, Juridiska och fårsäkringssektionen l 05 32 Stockholm

DOM. 2014-06- 2 5 Meddelad i Stockholm. Ombud: Förbundsjurist Unionen, Juridiska och fårsäkringssektionen l 05 32 Stockholm KAMMARRÄTTEN Avdelning 03 DOM 2014-06- 2 5 Meddelad i Stockholm Sida l (7) Mål nr 3538-13 f A F /Inspektion"" fdlr arbets! Os hl!ttfl.!t>i! k r l ng en KLAGANDE Ink 2014-07- O 1 Dn r Ombud: Förbundsjurist

Läs mer

KLAGANDE Khamo Barkho Hörnan, 830222. Ombud och offentligt biträde: Jur. kand. Janne Krekola Krekola Juristbyrå Nyforsgatan 4 632 25 Eskilstuna

KLAGANDE Khamo Barkho Hörnan, 830222. Ombud och offentligt biträde: Jur. kand. Janne Krekola Krekola Juristbyrå Nyforsgatan 4 632 25 Eskilstuna Sida l (6) KAMMARRÄTTEN "D 17 C T T TT^ J3 E O JL U l Mål nr UM 82 *' 11 Migrationsöverdomstolen 2011-03-14 Avdelning 04 Meddelat i Stockholm l KLAGANDE Khamo Barkho Hörnan, 830222 Ombud och offentligt

Läs mer

DOM 2015-09-15 Meddelad i Stockholm

DOM 2015-09-15 Meddelad i Stockholm Enhet 15 DOM 2015-09-15 Meddelad i Stockholm Mål nr 1107-15 1 KLAGANDE ------------- MOTPART Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet 106 30 Stockholm ÖVERKLAGAT BESLUT Socialstyrelsens beslut

Läs mer

EN EFTERMIDDAG OM EKONOMSIKT BISTÅND fredag 19 november 2010

EN EFTERMIDDAG OM EKONOMSIKT BISTÅND fredag 19 november 2010 EN EFTERMIDDAG OM EKONOMSIKT BISTÅND fredag 19 november 2010 Eu-medborgare Missbrukare Ideella skadestånd Ångra beslut Praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet Kursmaterial med källhänvisningar

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 15 februari 2013 KLAGANDE Frölunda El & Tele AB Ombud: Advokat Kaisa Adlercreutz och advokat Joel Gustafsson MAQS Law Firm Advokatbyrå AB

Läs mer

DOM 2013-12-18 Meddelad i Stockholm

DOM 2013-12-18 Meddelad i Stockholm Enhet 21 DOM 2013-12-18 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 6892-13 1 KLAGANDE 1. Muedin Aliji, 680720-2673 2. Mikjerem Aliji, 680513-6121 3. Semine Aliji, 020419-6869 Reginavägen 44 213 63 Malmö Ombud och

Läs mer

Meddelandeblad. Januari 2005

Meddelandeblad. Januari 2005 Meddelandeblad Mottagare: Kommunstyrelser, socialtjänstens individ- och familjeomsorg, länsstyrelser, förvaltningsdomstolar, Utrikesdepartementet och Migrationsverket Januari 2005 Rättigheter inom socialtjänsten

Läs mer

Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden

Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden 2012-04-23 1 (5) Rättsenheten Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden Sammanfattning IAF tillstyrker förslaget om höjd

Läs mer