Det är ju inte alltid sålätt. Hur kan vi tänka om oron? På vilka grunder.? Kunskap som ökar vår oro. Grad av oro för barnets utveckling

Transkript

1 Det är ju inte alltid sålätt Med oron som drivkraft Reflektioner om möjligheter, svårigheter och utmaningar i mötet med spädoch småbarnsfamiljer Mötet med späd-och småbarnsfamiljer väcker ibland vår oro.. På vilka grunder.? Ibland kan vi veta varför vi känner oro vi har identifierat riskfaktorer (som kanske inte balanseras av skyddande faktorer) Ibland förnimmer vi den utan att kunna peka påvarför intuition. Men intuition är ocksåkunskap -den bygger ofta påerfarenhet, men uppträder utan resonerande mellanled. Hur kan vi tänka om oron? Enligt affektteorin har vi våra känslor för att de ger oss budskap/information Affekters/känslors budskap är i huvudsak: fortsätt med detta eller förändra Oro ger budskapet förändra något se det som en viktig information! Vi måste förhålla oss till oron. Det är inte möjligt att icke-förhålla sig Att inte handla är ocksåatt handla. Grad av oro för barnets utveckling Kunskap som ökar vår oro. Risk för bestående skador påbarnet av brister i det tidiga samspelet En paradox? Stor oro hos föräldern minskar vår oro. Utebliven oro hos föräldern ökar vår oro.

2 14 kap. 1 Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden. Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälsooch sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kaninnebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Detta gäller även dem som är anställda hos sådana myndigheter. Allt verkar så rationellt o lätt Ändåär det svårt.. Och vi är inte hjälpta av att blunda för att det är svårt/ att låtsas som om det är lätt! I sin avhandling Child abuse clinical investigation management and nursing approach, som lades fram påkarolinska institutet i december 2010 har Björn Tingberg, barnsjuksköterska i grunden, gått igenom journaler påastrid Lindgrens barnsjukhus i Solna. I genomgången hittades 95 fall där barn diagnostiserats som offer för misshandel och 42 fall där barn utnyttjats sexuellt. Bara i 55 procent av fallen hade vårdpersonalen anmält händelsen till socialtjänsten. Björn Tingberg menar att det är nödvändigt med utbildning om både de lagar som gäller ochvilkatecken som finns påatt ett barn blivit misshandlat. Vilka är hindren? Vi vill inte förstöra relationen till föräldrarna Att späda ut sin oro genom att prata om den med andra professionella. utan att det leder till något Rädda för att barnets situation försämras istället för att förbättras Det leder i alla fall inte till något. Bristande återkoppling De professionellas överlevnadsstrategier Överidentifiering med föräldrarna Bagatellisering Problemförflyttning Projicering av otillräcklighet Introjiceringoch handlingsförlamning eller meningslös aktivitet Distansering och ansvarsavskrivelse Reduktion av komplexitet Normtänkande Rollförvirring och rollbyte Kari Killén

3 Vad skulle underlätta för oss? Fördjupad kunskap om och tillit till socialtjänstens arbete med utredningar Tillit till att socialtjänstens insatser (frivilliga eller tvingande) kommer att gagna barnet Tillit till att relationen till familjen (oftast) klarar påfrestningen av en anmälan Återkoppling En oroslinje att ringa till och bolla sina tankar. (Det är alltidmöjligt att ringa till socialtjänsten och rådgöra, men kanske en länsövergripande grupp med specialkunskap/intresse skulle vara bra? Eller ska vi undvika att skapa nya strukturer? Vi är i ett bra läge för dialog! En gemensam teoretisk grund för synen påbarns utveckling ger oss ett gemensamt språk och ökar möjligheter för dialog mellan hälso- och sjukvård, Socialtjänst, förskola, skola. Hur har barnet det? Om risk & skydd Alldeles alldeles bra Det är olika gränser för när vi är skyldiga att göra en anmälan och när tvång är tillämpligt! Och när en familj kan behöva extra stöd utan att en anmälan är aktuell! Riktigt riktigt eländigt Det har visats att det är anhopningenav riskfaktorer som har betydelse, likaväl som anhopningen av skyddsfaktorer.

4 Riskafaktorer några exempel Våld Missbruk Psykisk sjukdom Begåvningshandikapp Kriminalitet Desorganiserad anknytning Arbetslöshet (indirekt via nedvärdering & skam) Oförmåga att utgöra en trygg bas Brutalitet & nyckfullhet i uppfostran Relativ fattigdom i Sverige En disponibel inkomst som är mindre än 60% av landets medianinkomst. Barn till ensamstående Barn till utlandsfödda 50 %av barnen till ensamstående utlandsfödda lever i relativ fattigdom Skyddsfaktorer några exempel En trygg anknytning Frånvaro av separationer från vårdaren En annan vuxen som sett barnet En välfungerande förskola/skola med personliga relationer till förskollärare/lärare Upplevelsen av att lyckas inom något område i skolan Psykisk ohälsa hos en förälder Endast 1,1 % av alla gravida kvinnor och föräldrar till spädbarn (0-18 månader) har fått vård inom psykiatrin (sluten & öppen) Behandlas inom primärvården (Rydén 2004) En studie från 2009 visade att 23,3% av alla barn i Australien hade en förälder med psykisk sjukdom Psykisk ohälsa post partum Post Partum Depression Traditionell syn Maternity Blues Post Partum Depression Puerperalpsykos Nuvarande syn Ett brett spektrum av reaktioner, tex Lindriga, måttliga, svåra depressioner, PTSD Tidsspannet har ökats graviditet till 6 mån Ocksåpappor uppmärksammas Förekomst olika uppgifter 8-15% 13 % (O Hara& Swain1996) För en tredjedel börjar problemen under graviditeten Risk för negativa effekter påbarnets utveckling Screening med EPDS

5 Post partum psykos 1-2 per 1000 av alla förlösta kvinnor drabbas Tänkervi olikaommammor& pappor? Forskningen (& interventionerna) har fokuserat på mammorna Pappornas psykiska problem medför en lika stor risk för barnens utveckling Möjligtvis löper pojkar större risk än flickor i dessa fall & mer beteende än emotionella problem Ramchandani& Psychogiou review(2009) Något förhöjd risk för plötslig spädbarnsdöd om pappa är psykiskt sjuk King-Hele(2007) Utgåifrån barnets behov av en trygg bas när en av föräldrarna lider av psykisk sjukdom. Vad behöver det späda barnet? Samspel - lyhört & förutsägbart Hjälp att reglera känslor En kärleksfull blick, röst Kontinuitet Tillräckligt bra föräldrar Hur kan det lilla barnet erfara förälderns psykiska ohälsa? I det direkta mikro-samspelet mellan förälder & barn Ej känslomässigt närvarande Skrämmande Oförutsägbart även späda barn har förväntningar Affektsmitta det späda barnet lever i känslornas värld Såvadkanvi göra? Våga se problemen. Våga benämna ocksådet som är svårt påett tydligt och respektfullt sätt. Varför är det svårt att benämna? Som nybliven förälder är man sårbar och har lätt att känna sig underkänd vi vill inte medverka till att sänka en redan osäker förälder Sterns begrepp Moderskapskonstellationen

6 Moderskapskonstellationen förändringar avseende bla känslighet, preferenser, livsprioriteringar, rädslor frågor om förmågan att ta hand om sitt barn, hålla det vid liv och inte skada det träder i förgrunden nära till hands att uppleva sig som destruktiv och otillräcklig i förhållande till sitt barn - skuldkänslor. Det underlättar. När föräldern också känner oro Det är svårt när vi ensamma bär den Stern, D. N. (1996). Moderskapskonstellationen: en integrerad syn på psykoterapimed föräldrarochsmåbarn. Stockholm: NaturochKultur. Var kommer barnen in? Även småbarn är känsliga för det som sägs (och för det känslomässiga innehållet) vid ett besök påbvc även småbarn behöver information med hänsyn tagen till sin utvecklingsnivå. Såvadbehövervi göra? Balansera barns behov och familjens rätt till integritet bedömning av barnets situation kräver närhet Utveckla en synsätt som bygger påtydligare delaktighet avseende föräldern & barnet Om vi känner att det finns något att erbjuda när vi känner oro. Internationella o svenska studier visar nyttan av tidiga insatser Det underlättar. Såvad kan vi göra? Lita påatt det går att utveckla förtroendefulla relationer även när det är knöligt i början Lita påatt det stöd du ger kan vara avgörande ståkvar! Lita påatt relationen bär föräldrarna uppfattar dina goda avsikter! Verka för att de generella stödsystemen ska vara av yppersta kvalitet (MHV, BHV, familjecentraler, förskola, skola)

7 Såvad kan vi göra? Lära oss mycket om barns utveckling och låta det påverka vårt arbete Såvad kan vi göra? Samverka kring familjerna med familjen i huvudrollen! Tänk alltid utifrån barnets behov av trygg bas! Vem kan bäst tillgodose barnets behov av förutsägbarhet och kontinuitet? Såvad kan vi göra? Glöm inte bort familjens eget nätverk men ställ inte orealistiska krav. Om ett barn i en utsatt situation utvecklar förtroendefulla relationer med andra -värna då dessa relationer! Tänk långsiktigt när det behövs! Verka för att insatserna i familjen har långsiktig karaktär och inte ifrågasätts inom kort tid. Såvad kan vi göra? En vision för barn 0-18 månader! En vision för barn från 1 år! Långsiktigt stödtill barn med bräcklig bas i familjer där det finns svårigheter Tillgång till kvalificerad samspelsbehandlingför de familjer som behöver det behovet styr intensiteten. Från poliklinisk kontakt till dagvård några dagar per vecka. Möjlighet att påbörja kontakten redan under graviditeten. Tillgång till Familjecentral för alla med tanken om närhet till BVC och Socialtjänst förverkligad Mödrahälsovård och Barnhälsovård för alla Långsiktigt stödtill barn med bräcklig bas i familjer där det finns svårigheter i samverkan med familjen i centrum Tillgång till kvalificerad samspelsbehandlingför de familjer som behöver det behovet styr intensiteten. Från poliklinisk kontakt till dagvård några dagar per vecka. Möjlighet att påbörja kontakten redan under graviditeten. Förskola och skola av yppersta kvalitet! Tillgång till Familjecentral för alla med tanken om närhet till BVC och Socialtjänst förverkligad Mödrahälsovård och Barnhälsovård för alla

8 En vision för barn i familjehem Tillgång till kvalificerad samspelsbehandling för de familjer som behöver det Långsiktigt stöd till biologföräldrarnao till relationen barn - biologföräldrar Långsiktigt stöd till barnet och familjehemmet såatt familjehemmet har förutsättningar att bli barnets trygga bas (som inte bör upphöra vid 19 år!). Förskola och skola av yppersta kvalitet! Tillgång till Familjecentral Barnhälsovård En vision för de större barnen o ungdomarna Vidareutveckla Familjecentralstanken Möt ungdomarna påde arenor som de själva uppfattar som naturliga. Ungdomsmottagningar, ungdomshälsa? En vision om oron som positiv drivkraft! Någon/några att konsultera! Något att erbjuda! Fördjupade kunskaper om barns utveckling Fördjupade kunskaper om och tillit till andra aktörer = till varandra! Dialog och samarbete En nollvision.? Inga barn som har det bekymmersamt ska behöva känna sig övergivna och svikna av vuxenvärlden Det var allt.