Angarngruppens Informationsblad

Transkript

1 Angarngruppens Informationsblad Nummer Årgång 41 [ Maj ORDFÖRA DE HAR ORDET AMERIKANSK BLÄSAND! Den 19 april kunde fågelart nummer 258 rapporteras från Angarnssjöängen i och med den första upptäckten av en amerikansk bläsand i området. Sedan dess har anden lockat hundratals med skådare och per den 3 maj har över 260 rapporter bokförts på Svalan. På självaste Valborgsmässoafton var det så dags för nästa dragplåster: en rastande vit stork. Två verkliga rariteter, som befäste sjöängens attraktionskraft på både fågel och folk. Under de senaste vintermånaderna har en ordentlig röjning av sly genomförts inom naturreservatet och nyligen har också en likaledes efterlängtad upprustning av spänger och stättor påbörjats. Länsstyrelsen har också i samråd med arrendatorn strax före påsk utfört en bränning av två mindre ytor i Skesta hage för att på så sätt framförallt gynna backtimjans utbredning. Backtimjan är värdväxten för den hotade svartfläckiga blåvingen. Angarngruppen välkomnar dessa aktiviteter, men verkar fortsatt för att ytterligare satsningar skall göras för att säkerställa reservatets framtid. Ett par av Angarngruppens styrelseledamöter har nyligen träffat representanter för Länsstyrelsen för att diskutera dessa frågor och våra synpunkter kring upprustning, restaurering, tillgänglighet osv. har framförts. Styrelsen och dess s.k. restaureringsgrupp arbetar nu med att ta fram ett förslag med prioriterade åtgärder, som vi kommer att presentera för Länsstyrelsen inom kort. Vid vårt årsmöte den 24 mars fick vi många goda idéer av Jan Franzén, som höll en mycket inspirerande föreläsning om den lyckade restaureringen av Fysingen och Askarehagen. Tack alla, som kom till mötet! Den 13 maj anordnar Naturskyddsföreningen en bussresa för kommunernas politiker och tjänstemän inom de s.k. Angarn/Bogesundskilarna. Angarnssjöängen blir ett av etappmålen och ett par av våra styrelseledamöter kommer att deltaga för att fortsätta vår påverkan av de kommunala beslutsfattarna. Vår lobbyverksamhet fortsätter med andra ord! Jag hoppas, att många av Er dyker upp på de många utflykterna under våren och sommaren och snart (!) kommer hösten med ett som vanligt digert program. Vi ses! Gunnar Hesse

2 Sidan 2. Nr Angarngruppens informationsblad Fågelobservationer i Angarnbygden 1.a kvartalet 2011 Sammanställda av Roland Staav Vintern 2011 blev verkligen hård med mycket snö och kyla. Under perioden januari-mars sågs i alla fall 76 arter i anslutning till sjöängen. Flera av de arter som normalt dyker upp i månadsskiftet mars-april hade ännu inte hunnit fram som t ex brunand, bläsand, brun kärrhök, fiskgjuse och sothöna. Januari 2.1 Minst tio korpar vid Hederviken JAN 5.1 Adult sparvhökshane flög förbi Midsommarberget. BNG. Fem koltrastar och en björktrast vid matningen i Skesta hage BNG. Två entitor vid matningen på Midsommarberget och en i Skesta hage BNG Två tofsmesar på matningen vid Midsommarberget BNG. Minst 80 stationära gulsparvar vid matningsplatserna BNG. 8.1 Två kungsfåglar och två talltitor vid matningen på Midsommarberget SSM. 9.1 Sex sena sångsvanar sträckte mot sydväst och entita, steglits samt en stenknäck höll till i parken vid Lindholmen. Havsörn i tall och en ormvråk och en varfågel vid östra delen av Storsjön GDK Födosökande orädd mindre hackspett i Skesta hage och sju kungsfåglar i Örstaskogen BNG Åtta stjärtmesar i flock passerade Skesta hage UIS. En varfågel noterad i sjöängen under hela vintern ända till sista mars Flera observatörer Födosökande spillkråka i Skesta hage BNG Första gräsandparet i utloppet och fem domherrehanar i Skesta hage BNG 24.1 Spelande spillkråka i Skesta hage DHN Två havsörnar gled långsamt mot väster över Midsommarberget. SPN. Orädd sparvuggla kunde studeras i 10 minuter, cirka kl 14:30 vid järnvägen söder om Lindholmen GDK. Februari 2.2 Första fjällvråken för året kretsade över Skesta hage SPN. 3.2 Ett par sångsvanar stod på Hackstaåkern och förebådade våren BEA. 6.2 Två sjungande grönfinkar vid Hacksta SSM. 9.2 Sjungande talgoxhane hördes BNG Tre sångsvanar rastade vid Hundsjön enligt skidåkare /GDK Tio sidensvansar vid Löttippen GDK Mars. 1.3 En övervintrande morkulla upptäcktes på snön vid värmeverkspoolen i Vallentuna samhälle. AÖG 3.3 En ung kungsörn passerade Norrgården i Vallentuna ÅÖB. 5.3 Spelflygande duvhökhona över Olhamra kl SPN De första sex grågässen snurrade över åkrarna i sydväst. Första skogsduvan flög förbi Örsta kl SPN. Dagen därpå såg AÖG en skogsduva över Hederviken, Vallentuna kommun. Första ormvråken för Angarn för året syntes vid Lappdal och den första ringduvan vid Örsta SPN Ett sångsvanpar rastade på Åstaåkern och ett annat par med 4 fjolårsungar rastade kortvarigt vid Lundbydiket KEN, BNG och SSM. De första två tofsviporna rastade på Åstaåkern SSM. Minst fyrtiofem sånglärkor över åkrarna och sjungande talltita i Klosterbacken Minst tolv korpar i Angarnområdet. Första staren sträckte mot norr kl 07:50 Första sjungande gulsparvhanen hörs kl 09:10. KEN. Fortsättning sidan 3.

3 Angarngruppens informationsblad Nr Sida 3 Fortsättning från föregående sida Spelande gröngöling vid Örsta, Klosterbacken och Kusta. Första två steglitsorna sträckte norrut vid Midsommarberget, därmed ingen övervintrande steglits noterad i Angarn ESN. Rastande snösparvhane på Åstafältet ESN En duvhök kretsade tillsammans med en havsörn över sommarstugeområdet vid middagstid, tio ormvråkar kretsar i området. En havstrut flög förbi Lundbydiket DHN Första rastande gråhägern för säsongen sågs av många observatörer. Två fjällvråkar vid Angarn, en adult hona och en 2K-fågel SSM. Ropande sparvuggla vid Lappdal kl SPN Första dubbeltrasten flög förbi sommarstugeområdet kl SSM,ESN Första rastande bofinken noterades av SPN liksom den första sävsparven vid Lundbydiket. Därmed kunde varken någon framgångsrik övervintrande dubbeltrast, bofink eller sävsparv noteras i Angarn denna hårda vinter! 21.3 Två rastande kanadagäss på eftermiddagen Melcher Falkenberg En halsmärkt sångsvan, (blå med vit text 1E75) ålder 2K rastade tillsammans med förälder. Märkligt nog var den född i västra Lettland och hade övervintrat i Nederländerna. BGS. Även observerad följande dag, då trettiosju sångsvanar kunde inräknas PNM. Nio rastande tranor vid Lundbydiket är årets första vid sjöängen BNG: Första trädlärkan på sträck mot norr kl 15:15 Mattias Lif 23.3 Minst fem rastande sädgäss på Kustaåkern, den första snatterandhanen i den stora gräsandflocken på etthundratio ex. mellan Byksberget och Lundbydiket och det första krickparet SPN. Två kniphanar på Kustamaden SPN. Morkulla flög upp i Skesta hage Mats Gothnier.Första skrattmåsen låg en kort stund på vattnet. SPN 24.3 Två bläsgäss rastade på fältet vid Husa gård. HGW och ett par snatteränder vid sjöängen BNG och SSM. Ett par tranor dansade på Åstaåkern med bland annat kast av pinnar BNG. Två ängspiplärkor rastade vid Byksberget SSM En havsörn försökte ta en grågås som gömde sig mellan sångsvanar i Lundbydiket, men gåsen lyckades klara livhanken denna gång, Årets första enkelbeckasin landade i stubben på Åstaåkern. SPN Totalt sjuttionio rastande sångsvanar inräknades, vilket är högsta siffran för kvartalet. Endast tre stycken av dessa var 2K-fåglar SSM En blå kärrhökhane sträckte västerut över Klosterbacken kl 13:30 DHN. Sex ormvråkar kretsade över Hederviken JAN och fyra ormvråksrevir var besatta runt sjöängen SSM. Första sjungande trädlärkan vid Tältholmen kl. 07:00 SPN. Småsjungade hämplinghane noterad vid Byksberget SSM Cirka 560 rastande grågäss vid sjöängen SSM. Sexhundra sädgäss och etthundra tofsvipor rastade i Hederviken, Närtuna kommun Ingemar Johansson Ett par passerande storskrakar Micke Johansson. Stenfalkhona jagade sånglärkor över Åstaåkern kl Micke Johansson. Cirka 300 sånglärkor inräknades vid uppflog SSM. Två sjungande kungsfåglar noterades av Micke Johansson Tjugofem skogsduvor flög förbi Skesta hage BNG. Två snösparvflockar med 29 respektive 50 individer BNG, Micke Johansson Trettiofem sångsvanar och tjugo tranor rastade vid Vada kyrka HGW 31.3 Ett knölsvanpar flög över Midsommarberget mot SV SPN. Ensam vitkindad gås födosökte i åkerkanten närmast Klosterbacken Micke Johansson. Årets andra blå kärrhök var en hona, som mobbades av en kråka Micke Johansson. Cirka 100 födosökande tofsvipor i området Micke Johansson. Första skogssnäppan flög norrut vid Lundbydiket kl. 11:30 RSR. En för årstiden ovanligt stor ringduveflock på 210 ex. rastade i Hederviken JAN.

4 Sida 4. Nr Angarngruppens informationblad otiser från kassören. Distribution av Angarngruppens information Det är i dagsläget 104 medlemmar som får informationsbladet distribuerat via e-post. Det är en mycket bra siffra, men jag tror att den kan bli ännu bättre. Därför kommer jag med min vanliga, lite tjatiga, fråga. Kan du tänka dig att få infobladet distribuerad per e-post i stället för i pappersform? Om så är fallet, så ber jag dig kontakta undertecknad. Ange då också e-post-adress för distribution av informationsbladet. Påminnelse om att betala årsavgiften Det har nu gått ett antal månader på 2011 och det saknas fortfarande ett antal betalningar avseende årsavgiften till föreningen. Därför vill jag på detta sätt göra en första allmän påminnelse om att betala in denna avgift. Om du är osäker på om du betalt, så kontakta mig per e-post eller telefon så får vi reda ut vad som gäller. Jag uppskattar att du gör så istället för att blint betala in en avgift då även dubbelbetalningar skapar lite extra administration. Tack på förhand. Avgifterna är 100:- för senior 150:- för hel familj 30:- för junior. Betalning ska ske till plusgiro-konto (Angarngruppen) En individuell påminnelse kommer att sändas ut under juni, men eftersom detta medför en hel del arbete och kostnader, så uppskattar jag om antalet kan minimeras. Stefan Paulin stefan.paulin@swipnet.se Vattenrallen Vandringspriset vattenrallen år 2010 har tilldelats Gunnar Dolk med följande motivering: För sitt energiska och mångåriga inventeringsarbete som i hög grad bidragit till ökad kunskap om fåglar vid Angarnssjöängen och i Vallentunatrakten. I synnerhet gäller detta den synnerligen krävande inventeringen av övervintrande vråkar och varfåglar inom hela Vallentuna kommun. Tack och grattis. Gunnar! En jänkare på besök i Angarnsjöängen Det var tisdag 19 april. Egentligen hade jag inte riktigt tid för någon fågelskådning - hade ganska mycket att fixa på den lediga dagen. Men vädret var fint och en kortis kunde ju inte vara fel! Alltså kom jag till Angarn strax efter åtta och snart stod jag på Midsommarberget. Flera par salskrakar utåt maderna fick upp mina livsandar och utanför Lundbydiket fanns gott om andra änder inklusive snatter-, sked- och stjärtand. Dessutom ett stort gäng bläsänder. Vid tiotiden tänkte jag att en sväng till Byksberget och sen hem kunde vara lagom. Där nere stod en ung man med tubkikare och barnvagn. Vi spanade tillsammans en stund medan den 1½-åriga framtida skådaren tultade runt kring stativbenen. Jag lyckades hitta stjärtänderna igen vilket gladde min kanske aningen mindre rutinerade kollega. Bäst som jag stod och slötittade på bläsänderna ute i maden utanför Lundbydiket dök det upp en konstigt färgad blek fågel som tveklöst var en bläsand men ändå inte. Kan det vara en amerikanare? tänkte jag och slog upp fågelguiden. Det stämde in i minsta detalj med hane av amerikansk bläsand. Nästan vit bläs i det skarpa solljuset, mörkgrönt parti bakom ögat, rödbrun kroppssida och vingöversida istället för grå. Hjälp! Fortsättning sidan 5.

5 Angarngruppens informationsblad Nr Sida 5. Fortsättning från föregående sida. Jag har ju aldrig hittat en raritet tidigare så en lite knäsvag känsla infann sig. Kollade klockan: Kollade fågeln igen: Ingen tvekan. Nåväl, i mobilen hade jag som tur var numret till Stefan Paulin som svarade prompt där han satt på jobbet. Själv kunde han inte komma på några timmar men lovade ringa Hans-Georg Wallentinus och några till. Snart ringde Stefan tillbaka och sa att Hans-Georg var på språng. Jag lovade försöka hålla koll på fågeln så gott det gick. Den höll sig rätt lugn; försvann ibland in i grönskan men syntes långa stunder. Det var lite nervöst (jag kunde ju inte veta att den skulle stanna en hel vecka!). Efter ca en kvart dök ännu en skådare upp. Han verkade veta vad han höll på med och blev inte så upprörd av fyndet det var förstås jättekul men han hade sett arten tidigare. Det kändes i någon mån betryggande om nu anden plötsligt skulle ge sig iväg. När jag senare kollade i Svalan visade det sig vara Anders Eriksson, ledamot i rrk Öland och rapportmottagare i rrk Uppland, så känslan att han kunde sin sak stämde. Han tyckte anden var fin utan tecken till att vara hybrid (som annars en del fynd i Sverige bedöms som). Strax innan Hans-Georg kom lyfte fågeln jäklar men landade istället längre ut vid mittdiket i öppet vatten. Där kunde den ses från och till så att även Hans-Georg kunde kolla in den. Äntligen kunde han larma ut den kl Puh! Snart flyttade sig fågeln igen och ner i grönskan mellan Byksberget och Lundbydiket där den var ganska svårsedd. Hans-Georg begav sig till Midsommarberget varifrån den sen sågs rätt bra trots långt avstånd. Så småningom började folk strömma till, bland annat Kjell Eriksson och Björn Nordling som gått runt sjöängen på tofsvipinventering. Framåt ett-tiden fanns mycket folk på Midsommarberget och jag kunde med gott samvete avvika ett par timmar försenad och med dåligt samvete försöka hinna ikapp med allt jag borde ha uträttat. Jag har tyvärr inte hunnit återse min kompis. Har på Svalan sett att han stannat kvar och fortfarande idag (29/4) visat upp sig. Dock allt svårare se i uppväxande grönska. En snabbkoll tyder på att ca 300 personer skådat underverket. Dessutom visar det sig lite snopet att det egentligen inte var jag som upptäckte fågeln! Fyra killar har tidigare på morgonen (ca 06.30) både sett och fotograferat den. I ett mail-svar har de förklarat att de inte riktigt insåg hur stor raritet det var frågan om, som t ex att den inte noterats tidigare vid Angarnsjöängen. De hade dessutom bråttom till jobbet vilket man ju får respektera. Jag kan alltså ta åt mig lite ära av att åtminstone ha fått stenen i rullning. Tryggve Engdahl Foto: Rÿdiger Eichler Fotnot. Fyndet av den Amerikanska Bläsanden är det andra säkra fyndet i Stockholms rapportområde,det andra är från Fysingen 5 juni Det finns också ett obekräftat fynd i Östra Styran(Nynäshamn)2007. Sett till landskapet Uppland är detta det totalt fjärde fyndet. Senast det begav sig var i Hjällstaviken april Hans-Georg Wallentinus

6 Sida 6. Nr Angarngruppens informationsblad Program vår-sommar Första onsdagen i varje månad: Rundvandring vid Angarn(eller annan lokal om det är något intressant på gång) för daglediga. Samling vid parkeringen Örsta kl December/ Januari start kl Söndag 8 maj. Big sit /drop-in i samarbete med STOF. Samling: Midsommarberget. Ansvarig: Stefan Paulin. Lördag 21 maj. Växter. Samling Vada kyrka:s p- plats Ledare: Hans-Georg Wallentinus. Lördag 28 maj. Från Lindholmen till Angarn. Samling Lindholmens stn.kl (Obs ca. 10 km.) se vidare, hemsidan. Ledare: Kjell Eriksson och event. Hans- Georg Wallentinus. Söndag 29 maj. Trollsländeexursion. Samling Skesta hage kl Ledare: Eric Renman. Onsdag 1 juni. Månadsrunda. Örsta kl Värd: Stefan Paulin. Fredag 10 juni-lördag 11 juni. Nattsångarexursion. Samling: Örsta kl för vidare färd i egna bilar. Nattens värd: Hans- Georg Wallentinus. Onsdag 6 juli. Månadsrunda. Örsta kl Värd: Tryggve Engdahl. Lördag 16 juli. Fjärilar och blommor Samling kl Skesta hages -P. Dagens värdar: Gunnar Hesse och Hans- Georg Wallentinus. Onsdag 3 augusti. Månadsrunda. Örsta kl Värd meddelas senare. Onsdag 7 september. Månadsrunda. Örsta kl Värd: Anders Barkengren. Lördag 10 september. Östra lagnö. Ledare: Anders Barkengren. Anmälan senast 4 september. Telefon: Under september, gör plats för en sträckfågelräkning. Datum och platser meddelas senare. Ledare Stefan Paulin. Se vidare, hemsidan. Lördag 1 oktober. Angarnexursion. Örsta kl Ledare: Stefan Paulin. Onsdag 5 oktober. Månadsrunda. Örsta kl Värd: Stefan Paulin. Lördag 8 oktober. Haken/Väddö. Anmälan till Helena Blixt. Senast 3 oktober Ledare meddelas senare. Onsdag 2 november. Månadsrunda. Örsta kl Värd: Björn Nordling. Torsdag 10 november. Medlemskväll i planeringsstadiet. Planerad lokal: Mathiasgården, Vallentuna Ka. Se vidare information nästa infoblad i september. Onsdag 7 december. Månadsrunda.den sista för året. Värd: Kjell Eriksson. OBS! samling Örsta kl Kolla föreningens hemsida lite då och då, Rätt som det är dyker det upp någon aktivitet som är värd att observera.

7 Angarngruppens informationsblad Nr Hur det egentligen började. Min fågelskådarbana började vid tidig ålder. Jag var väl ungefär tre år gammal, när jag stod inne i snickarboden med min morfar och med klar och tydlig röst proklamerade Äla, moffa, äla!. Min morfar blev helt förskräckt hade han redan lyckats lära sitt äldsta barnbarn att svära. Han visste ju med sig själv att ha inte alltid tänkte på vad han sa inför mig. Men Anders!, sa han. Så får man inte säga!. Fast jag stod fast vid det jag sa, jag visste ju att det var en sädesärla som satt där ute, årets första så här i slutet på mars. Nu började morfar undra vad jag sa. Jag pekade dessutom ut genom dörren, repeterandes mitt Äla. Morfar tittade till slut ut och begrep då äntligen vad det var jag sa. Tidigt lärde han mig också hur bofinken lät och tillsammans brukade vi leta efter den första för året, när vi räfsade upp fjolårslöven på landstället. Och här har vi hittat en av de beståndsdelar som för mig utgör fågelskådningens tjusning och är en av anledningarna till varför man ibland står ut. Jag menar, vilken vettig människa egentligen står ut med en del av fågelskådarens vedermödor? Ni kan se scenariot framför er: En tidig vårmorgon ute på Angarn. Vinden,en bitande nordan, letar sig innanför Gore-texjackor och ullunderställ. Biter i kinderna så att ögonen tåras och då då sitter den där, på isen i Lundbydikets förlängning. Nyss satt den inte alls där, men plötsligt, bokstavligt talat som fallen från himmelen sitter den där och vippar på stjärten, vårens första ärla. Förhoppningsvis hördes någon bofink på vägen ner och kanske har man hört trumpetandet från en förbisträckande sångsvansflock. Det är i dessa stunder det är värt kylan och letandet, när vårens budbärare hälsar oss välkomna med bud om varmare tider, som tillvaron som fågelskådaren är som allra bäst.om vattenståndet nu tillåter, fortsätter färden mot Grävlingholmen och en annan viktig beståndsdel i fågelskådarens tillvaro dagens första fikapaus. I lä kan man känna hur solens strålar tinar upp ens stelfrusna leende och hur doften av kaffe letar sig Sida 7. fram ur ett antal termosar. Kikare och kanske en kamera finns alltid nära tillhands, man vet ju aldrig vad som kan hända. Kanske det vi alla hoppas på den där särskilda rariteten. Örnen som får sjöängens alla rastare på vingen, är det verkligen en havsörn? Kanske den där kärrhökshonan som kommer instreckande inte är brun, utan något annat, mer exotiskt är det en ängshök? Nu i dessa dagar har vi ju dessutom chansen att få se eller höra något annat spännande, fast en fyrbening vargen! Samtidigt är det ju så, att det inte bara är de rara fåglarna som lockar, utan även de vanliga arterna. Ibland känns det nästan som att träffa en gammal vän. De känns alla som bekanta Byksbergets gyllene ärlor, Tältholmens trädlärkor eller vår symbol vattenrallen. För det är ju så, att ljuden är minst lika viktiga som synintrycken. Hur som helst dricker vi upp vårt kaffe, kanske det slunkit ner en äggmacka eller två. Men kaffet är det viktigaste och aldrig smakar det så gott som ur en välanvänd kåsa. Ryggsäcken slängs upp på ryggen, kikarens stativ balanserar åter på axeln och färden går vidare mot Klosterbacken.På vägen dit letas det beckasiner, spännande sparvar och kanske ytterligare någon rovfågel. Gässen har sträckt förbi under hela förmiddagen, himlen fyllts av ängspiplärkornas drillande och tofsviporna har roat oss med sina svindlande flyguppvisningar. Väl framme vid Klosterbacken tar man ett varv i skogen där. Kanske någon övervintrande skogsmes står att finna? I viket fall som helst är det dags för ytterligare en kaffe och med solens värme i ansiktet är det en fascinerande tanke att veta att allt det här grundlades i en snickarbod för mer än trettio år sedan och att det just då är värt frysande, dippar och andra vedermödor! Text och bild: Anders Barkengren

8 Sida 8. Nr Angarngruppens informationsblad Vit stork rastade vid Angarnssjöängen På Valborgsmässoafton kom 14:31 ett larm via Club300 BMS att en vit stork kretsade över sjöängens norra del. Jag slängde mig i bilen och var 20 minuter senare vid Skestaparkeringen. Himlen var tom åtminstone på storkar. Men så, bara efter ett par minuter kom det upp en stor fågel som stått bakom Stora Ekhammaren från mig sett storken. Den kretsade och tog alltmer höjd och var snart bara en prick mot den delvis molntäckta himlen. Jag vågade inte släppa fågeln med kikaren, men märkte att det kom skådare, som också fått larmet, i bilar på vägen bakom mig, bl.a. Roadrunner-redaktören Corell visade det sig. Fågeln flög än mot öster, än mot nordost och än mot nordväst. Efter åtminstone en kvart hade den bestämt sig för att inte dra, utan fällde på hög höjd ut landningsställen. Storken singlade därefter långsamt ned mot sjöängen igen och landade slutligen på Södra maden. Det larm jag skickade ut då lämnade väl en del övrigt att önska i stavningsväg har inte lärt mig den nya Androidtelefonen riktigt men budskapet gick väl fram ändå. Genom soldallret gick det trots allt att från Skestaparkeringen se att det var en stork som stod där. Så var det tid att dra hemåt igen för att förbereda kvällens begivenheter, men senare larm bekräftade att fågeln höll sig kvar vid sjöängen.. Foto Hans-Georg W allentinus. Fortsättning sidan 9. Ovanligt byte Under Angarngruppens sträckräkning 16 april stod Infobladets redaktör, Bosse, och jag vid Ösby, öster om Brottby, när en fiskgjuse kom flygande österifrån. Den började ryttla över ett nybyggt hus i närheten och var uppenbarligen intresserad av någonting. Vi trodde att gjusen blivit spritt språngande galen och kanske blandat ihop ett hus- eller biltak med en vattenyta (dykarskalbaggar gör ofta det). När så gjusen plötsligen störtdök trodde åtminstone jag att det var kört för fågeln. Men si den kom strax upp igen med en röd guldfisk i klorna. Tydligen hade gjusen upptäckt en liten damm med guldfiskar på tomten och lyckats plocka sig en fisk utan att skada sig. Efter några svängar gav sig fågeln iväg åt samma håll som den kom ifrån. Text och foto: Hans-Georg Wallentinus Trollsländor 2011 del 2. (Eric Renman, 2010, karakal@tele2.se) I förra infobladets trollsländeartikel kom vi fram till midsommar. Vi repeterar utrustningen: Dannelid, Trollsländor i Sverige en fälthandbok, 2:a uppl som finns på Naturhistoriska Riksmuséet för en Jenny Lind-sedel, en kikare på 8-10 ggr förstoring som har bra närgräns (1,5-2 m) och efter midsommar är också en håv för de patrullerande mosaiksländorna bra att ha. Bäst är en håv med svart nät, det syns mycket bättre genom detta än ett vitt nät. Diameter cm är bra. Finns att beställa på fjärilsmusèet på Öland, annat bra att ha Fortättning sidan 9.

9 Angarngruppens informationsblad Nr Sida 9. Hornuggleår även 2011? När snön smält undan i Vallentunatrakten efter den långa, kalla och snörika vintern kunde man se massor av spår efter smågnagare som levt skyddat under snötäcket. Bl.a. vattensorken var av allt att döma mycket talrik blev sedan ett mycket gynnsamt år för smågnagareberoende ugglor och rovfåglar i stora delar av Sverige. I jordbrukslandskapet inom Vallentuna kommun hördes fram i juni ett stort antal mattiggande hornugglekullar under de korta sommarnätterna. Även ormvråken lyckades väl med häckningarna och hade flera ungar i kullarna än det normala. Den nämnda vintern följdes av ytterligare en lång snörik vinter När det började våras och snön smält undan framträdde gnagarspår i en omfattning som jag personligen aldrig sett maken till under alla år i Vallentunamarkerna. Spår sågs överallt, i diken, åkerkanter och vägslänter liksom i gräsmarker. Bl.a. vattensorkens uppgrävda, långa, korvliknande strängar med svart jord var påtagliga i fuktiga marker. Som ett exempel kan nämnas en inte längre brukad, fuktig inäga i skogen söder om Hageberg i Kårsta socken, vilken var fullständigt perforerad av vattensorkarna och det kändes som att gå på skumgummi när den passerades över i slutet av april. Talrika, färska spår av bökande vildsvin förekom även ute på inägan möjligen var de ute efter vattensork? Om sorkförekomsten håller i kan det bli ytterligare ett år med talrika hornugglekullar i Vallentunatrakten. Ut och lyssna efter mattiggande hornuggleungar under sena kvällar i mitten av juni! Kjell Eriksson Fortsättning från föregående sida... Den flyttade omkring en del och någon gång flög fågeln upp på en åker vid Kusta, och kunde under eftermiddagen kryssas av tillkomna Angarniter. Något som manar till eftertanke är att fågeln flera gånger skrämdes på vingen av närgångna fotografer och mer oavsiktligt av andra förbipasserande. Klockan 09:10 den 1 maj larmade Gigi Sahlstrand ut att fågeln tagit höjd några minuter tidigare och drog stadigt mot nordväst. Kan man förmoda att storken sträckte i samma riktning som den kommit till sjöängen? Det skulle betyda att den kan ha flugit ut från västligaste Saaremaa (Ösel) i Estland, eller möjligen från trakten av Ventspils i nordvästligaste Lettland. Jens Johansen lyckades få en filmsekvens av storken som lagts upp på Youtube (adress: v=el2oitayy18 ), när den födosökte nedanför Klosterbacken. Bilder finns också på Svalan. Hans-Georg Wallentinus. Fortsättning från sidan 8... vid trollsländeskådning är varmt och vindstilla väder.har man ej hunnit med försommararterna vid midsommar brinner det i knutarna. Efter skiftet juni/juli kan det vara försent. Då skyndar man sig till Lilla Ullfjärden vid Bålsta för Sandflodtrollslända (Gomphus vulgatissimus). Kagghamraåns dalgång på Södertörn är viktig eftersom där finns Tvåfläckig trollslända (Epitheca bimaculata) i sjön Getarens utloppsvik. Biflödet Uringeån nedströms Lilla Skogssjön bjuder på Spetsfläckad trollslända (Libellula fulva) och Kungstrollslända (Corduligaster boltonii). Säbysjön har bästa kända population av Bred kärrtrollslända (Leucorrhinia caudalis) och de syns bra från de västra bryggorna. Vid närbelägna Bögs damm hittar man den fina blå Bred trollslända (Libellula fulva).efter midsommar kommer högsommar och då kan vattendragen explodera av den fjärilslika. Fortsättning sidan 10.

10 Sida 10. Nr Angarngruppens informationsblad Fortsättning från föregående sida....blå jungfrusländan (Calypterox virgo). Den finns i nästan varje vattendrag med hyfsat rent vatten. Bergshamraån och Loån är två riktigt bra vattendrag för dessa. Dess släkting, Blåbandade jungfrusländan (Calypterox splendens) är betydligt ovanligare, men klarar sämre vattenkvalitet och Åkerströmmens avrinningsområde är bra vid passagerna över Helgöån och Holmbroån. Men observera att dessa bägge ofta finns vid samma vattendrag. Arterna som finns i strömmande vattendrag är alla högsommararter. Wira bruk är en bra lokal för den ganska ovanliga flodflicksländan (Platycnemis pennipes) där den fladdrar omkring i lugnare sel. Stenflodtrollsländan (Onychogomphus forcipatus) sitter ofta exponerat på någon sten i forsen med sin stjärt rakt upp nära någon lika solälskande snok. Kungstrollsländan bör rimligen också finnas i Loån men undertecknad har ej hittat den där. Hoven vid Älgeby/Ekskogen är en riktigt bra plats för Större sjötrollsländan (Orthetrum cancellatum). Den är vaksam och flyger iväg vid minsta störning. Stenflodtrollsländan finns också där, tydligen uppfattar den vågskvalpet mot urberget som rinnande vatten. Sjön Hoven har ett mycket fint vatten och trollsländeskådningen låter sig väl kombineras med ett bad. 1,5 km N om Hoven ligger den lilla Mårdsjön. Starrmosaiksländan (Aeshna juncea) kan ha masskläckning i början av juli och bjuda på fina skådespel. Sjön är en myrsjö och med noggrann spaning kan man se Gungflymosaikslända (Aeshna subarctica). Den är sällsynt i hela landet och icke alls given att se vid Mårdsjön. Håv bör användas för att kunna skilja den från Starrmosaiksländan. Vanlig i Norrland men sällsynt i södra Uppland är Fjällmosaiksländan (Aeshna caerulea). Den sitter ofta och solar på tallstammar med sina svagt brunfärgade vingar utspända. Enstaka ex av denna kan finnas vid myrsjöar hos oss. I den stora skvattrammossen alldeles väster om Mårdsjön finns Mindre glanstrollslända (Somatochlora arctica). Den kan vara svår att upptäcka eftersom den ofta vilar sig högt upp i tallar och går in för landning så fort minsta molntuss skymmer solen. Dammstakärret på Bogesundslandet är ett av våra smukkaste ställen, som dansken skulle säga. Natura 2000-arten Pudrad kärrtrollslända (Leucorrhinia albifrons) har där en god population. Fjällmosaikslända och Mindre glanstrollslända har också setts där. Pudrad kärrtrollslända hittas också vid Issjön nära Gillingebanan. Bryggan vid västra stranden är en bra rastplats i början av juli.guldtrollsländan (Cordulia aenea) av mot den bronsgröna Metalltrollsländan (Somatochlora metallica). Metallen är mycket skuggtålig och går in för vila sist på kvällen av alla. Skuggtålig är också den Blågröna mosaiksländan (Aeshna cyanea) som gärna håller revir kring vattenfyllda traktorspår i skog, trädgårdsdammar och allehanda småvatten. Den Bruna mosaiksländan (Aeshna grandis) är också vår största art. Den är allmän vid många olika typer av vatten och är oftast den man ser vid t ex skogsbilvägar på jakt efter nya revir. Strax efter midsommar blir det också nya blåa tandpetare, dvs flicksländor. Lyrflicksländorna (Ljus, Coenagrium puella, och Mörk, Coenagrium pulchellum) och Spjutflicksländan (Coenagrium hastulatum) byts alla mot Sjöflicksländan (Enallagma cyathigerum). På flytbladsväxter i grunda sjöar hittar vi den karaktäristiska Rödögonflicksländan (Erytromma najas). Angarnssjöängen lovade vi att återkomma till. Vi börjar nu komma till eftersommaren i augusti. Sjöängen exploderar av röda ängstrollsländor av fyra olika arter. Vanligast är Blodröd ängstrollslända (Sympetrum sanguineum) med sin djupt röda färg och lite klubbformade bakkropp. Vid de torraste delarna, t ex mellan Byksberget och Midsommarberget hittar man många gulfläckade ängstrollsländor (Sympetrum flaveolum). med sin djupt röda färg och lite klubbformade bakkropp. Fortsättning på sidan 11.

11 Sida 11. Nr Angarngruppens informations- Fortsättning från föregående sida.... Den är de tidigaste av dem och kan flyga redan i juli. Vid spängerna i västra delarna finns hjordar av Tegelröda ängstrollsländor (Sympetrum vulgatum). Benar man noggrant ut ängstrollsländorna hittar man enstaka Större ängstrollsländor (Sympetrum striolatum) som annars är betydligt vanligare i södra Sverige. Smaragdflicksländorna av två arter hittar man också i augusti. 99 % är Allmän smaragdflickslända (Lestes sponsa) medan Kraftig smaragdflickslända (Lestes dryas) hittas bäst på torra gräsmarker. Sök där du också ser gulfläckad ängstrollslända, de föredrar samma biotop! Angarnssjöängen är också bra för de stora mosaiksländorna fast tyvärr kan skådaravstånden vara långa. I den stora nordöstra vattenspegeln nära utloppet finns Grön mosaikslända (Aeshna viridis). Den är helt knuten till vattenaloe på vars blad den lägger sina ägg. Vassmosaikslända (Aeshna serrata) finns i Angarn och flera andra stora vassrika sjöar. Nära utloppet brukar man också senare i augusti ända in till varma oktoberdagar se Höstmosaikslända (Aeshna mixta). I Senebytjärnen uppe i skogen 1 km N om Seneby hittar man på eftersommaren den Svarta ängstrollsländan (Sympetrum danae) som är en myrsjöspecialist som temporalt ersätter försommarens kärrtrollsländor. Där finns också en god population av Starrmosaikslända. Tillfälligtvis hovrade också en Kejsartrollslända (Anax imperator) sommaren Den kan egentligen dyka upp var som helst om det kommer en längre värmeperiod, den är en långflygare. Stolp-Ekebysjön nordöst om Lindholmen är en bra lokal för Grön mosaikslända. Parkera med tub ute på dansbryggan och spana tvärs över vattenspegeln. En av Europas bästa lokaler är annars Jälnan utmed gamla Norrtäljevägen norr om Söderhall. Vid bosättningen Fälle rinner en bäck ut på västsidan. Exakt där bäcken mynnar i Jälnan finns en bra plats där de lysande limegröna honorna lägger sina ägg. Men de kan flyga utmed hela bäcken ner till Harsjön också i juli-augusti. Jälnan likt Angarn m fl vassjöar är också bra för Gulfläckad glanstrollslända (Somatochlora flavomaculata). Barnträsket i Åkersberga är en av få hyfsat säkra lokaler för Gungflymosaikslända nära oss. Starrmosaiksländan finns också men bland dessa brukar 2-3 Gungflyn kunna urskiljas. Biotopen med sina små pölar på mossen är perfekt men försiktighet vid letandet. Detta är riktig gungfly!! En given högsommarutblick på Södertörn är Sandabäcken, dvs Sandasjöns utlopp, i Nackareservatet. Hittills enda kända lokal inom Stockholms län för den Mindre sjötrollsländan (Orthetrum coerelescens). Den vill ha svagt surt och strömmande vatten över sandig botten och det verkar ej finnas i Uppland. Sanda källa ger hela tiden friskt vatten till Sandasjön varför Sandabäcken ej torkar ut under sommaren vilket är en förutsättning för den Mindre sjötrollsländan. I skiftet juli/aug sitter där blåa hannar snällt spanande på kvistar utmed bäcken strax nedströms Sandasjön!population för Vassmosaiksländor. Arten är anpassad för bräckt vatten och i Europa finns den egentligen bara lokalt kring Östersjön. I bracka vassmader finns ingen konkurrens från andra stora mosaiksländor och skådningen kring Hållnäs ger ytterligare dimensioner. Sedan blir det ett hopp till Kazakstans bräcka stäppsjöar där.. Fortsättning sidan 12.

12 Sida 12. Nr Angarngruppens informationsblad Fortsättning från sidan Vassmosaiken har sin egentliga tyngdpunkt. Åker man på Finlandskryssning bör man också från Helsingfors och österut kolla upp lokaler för Grön flodtrollslända (Ophiogomphus cecilia) i juni/juli och Europas största drake Siberian Hawker (Aeshna crenata, svenskt namn finns ej) i juli/aug. Sistnämnda är en potentiell gäst i Uppland. Varma dagar kring 20 oktober brukar de sista trollsländorna vara på vingarna. De är Höstmosaiksländan, Blodröd och Svart ängstrollslända. Efter det när första ishinnan lägger sig fortsätter trollsländornas liv enbart under vatten och i våra anteckningar. Förra artikeln nämnde förskräckliga predatorer som Sädesärla vilken effektivt rensar försommarens dammar på flicksländor och mindre trollsländor. Hög- och sensommarens stora mosaiksländor flyger så skickligt att de egentligen bara har en filur att frukta Lärkfalken! Ett naturskönt ställe att se den är vid Vattenledningssjön i storskogarna norr om Gottröra. Där häckar också Sångsvan och Trana och i närheten finns bland länets finaste myr och rikkärr, Storanden resp Lillanden. Eric Renman, , (Om du vill och kan, följ då med Eric på excursion enligt nedanstående datum och plats.) Söndag 29 maj. Trollsländeexursion. Samling: Skesta hage kl Ledare: Eric Renman. En Födelsedagspresent. I november 2010 då min födelsedag inföll med jämt antal år så uppvaktades jag av familjen. Ja där var både sång och presenter med medföljande blommor. Mitt ibland vintervarma stövlar och dito snygg tröja fanns ett stort grönt konvolut,det innehöll bilder, kartor och ett löfte om en resa. Det visade sig att jag och Irène skulle ut till ön Öja, (i folkmun kallad Landsort). I april detta år, närmare bestämt annandag påsk så stuvade vi bilen med mat och dryck samt varma kläder. Yr.no hade varnat för kalla blåsiga dagar och minusgrader på nätterna. Vi bilade alltså ner till Torö/Ankarudden,.där tog vi en av Waxholmsbolagets båtar som efter turlista kör denna rutt. Vid ankomsten stod ett litet men välutrustat hus i vandrarhemmets regi till vårt förfogande. Här skulle skådas minsann! Annandag påsks förmiddag, vi möttes av ett ihållande skrockande och ojande, det var hundratals med gudingar som tillsammans med några få ådor låg ute på vattnet. Hade inte ejdern problem, jo men inte här ute. Varenda dag under denna resa möttes vi av detta härliga läte. Den på ön i antal mest dominanta arten är stenskvätta, ja förutom bofink och gulsparven som hela tiden satt och räknade till sju. Här seglade havsörnen lågt över oss när vi satt på klipporna och tittade ut över det vackra havet. Uppe på land, lite längre norrut på ön så huserar en bäver i en damm, här åker all slags buskar och stora träd all världens väg för att hamna i en stor hög. Det hela går att beskåda från byns grusväg. Så kom dom fram, bakom berget ute på vågorna, Alfågeln med sitt speciella uttryck i ansiktet och lätet som bara inte kunde missförstås. Ja det tillsammans med ett antal av de för oss mera vanliga arterna så blev detta en höjdarresa, så nära, men ändå så annorlunda mot våra hemmalokaler. Bosse och Iréne Hedenstedt.

13 Sida 13. Nr Angarngruppens informationsblad Vargrapport När detta läses har antagligen vargarna i Rialareviret fått valpar. Var vete fåglarna (eller ens dom?). Vad sägs om Vargbergen i närheten av Riala? Tyvärr har det gått åt några hundar under vintern/våren. Det senaste fallet vid Rörmossen i närheten av Sjöändan, Riala. En okopplad hund blev då tagen av en varg, medan en andra varg ville titta lite närmare på hundens matte, som kom 80 meter längre bort med en barnvagn. Det här var naturligtvis väldigt olyckligt för vargarna i reviret varghatet får nytt bränsle. Gissningsvis var det här två av ungvargarna. Honan är antagligen för högdräktig för att orka jaga så mycket så ungarna måste hitta något eget att äta (förra våren föddes valparna sista veckan i april). En varg sågs också på kvällen den 14 april i närheten av Sjöberg, dvs. på västra sidan av Garnsviken (som betraktas som västgräns för vargreviret). Möjligen var också detta en av ungvargarna, som nu börjat utforska sin omgivning. Kanske som en förberedelse för att lämna reviret. Sedan förra sommaren har en kalv och fyra hundar dödats. Om man ska se till omständigheterna ser det ut på detta sätt:..lagen och tillsyn av hundar och katter hållas under sträng uppsyn, i princip betyder det att åtminstone hundar med jaktinstinkt ska hållas kopplade).i samtliga fall utom ett har det alltså rört sig om djur som varit där de inte borde ha varit och bara i ett fall jakt. Det senare är det normala då det gäller vargangrepp på hundar. Under vinterhalvåret har det kommit en mängd vargrapporter till Länsstyrelsens sida AB.rovobs.se. Ett antal av dem (som har kunnat kollas upp) har visat sig vara av kringspringande (ofta varglika) hundar. En del har varit rävar och åter andra t.o.m. lodjur). Man blir lite skrämd av att så mycket jyckar tillåts fara omkring utan tillsyn. Undrar hur många rådjur som gått åt i vinter på grund av hundangrepp? Hans-Georg Wallentinus Kalv vid Beateberg som smitit utanför stängslet Hund norr om Riala som smet från ägaren då han skulle lasta in den i bilen. Hund norr om Åkersberga under jakt (f.ö. samma hund som anfölls året innan, men som då klarade sig) Hund vid Brollsta, Ö om Brottby, som smitit ur hundgården (samtidigt skadades en annan hund, även den på avvägar) Hund vid Rörmossen, Riala, som hållits okopplad och var uppskattningsvis 80 meter från ägarinnan (från 1 mars till 20 augusti ska alla hundar enligt... Tecknare: Gun Hofgaard

14 Sida 14. Nr Angarngruppens informationsblad Vilken fågel associerar du till? Från infoblad nr 1. Frågan var: Svaret är: Lyckliga Serveras vita viner Fågel i kaffet Lönnlövad mårten Efter Vättern runt Moderatfärgad ryggsäck Vågar vi oss på ett par fåglar till? Mun Trångmål Örfil RED. ybörjare Agda Ansiktstvätt RED. Glada Svala Gök Kanadagås Rödstjärt Blåmes Svaren delges i nästa nummer. Angarngruppens styrelse. Ordförande: Gunnar Hesse tel Gunnarhesse@hotmail.com Vice ordförande & webbmästare: Hans-Georg Wallentinus tel Sekreterare: Helena Blixt. tel Kassör: Stefan Paulin, tel , (stefan.paulin@swipnet.se). Inventeringssektionen: Kjell Eriksson, tel Roland Staav, tel Naturvårdssektionen: Jan Sollenberg, tel Gunilla Lagesson, tel Informationssektionen: Bo Hedenstedt tel (bo.hedenstedt@telia.com). Anders Barkengren tel Övriga ledamöter: Eric Renman. tel Björn Nordling.tel Föreningens hemsida: ästa nummer (3) av infobladet kommer ut i September månad. Manusstopp är satt till 31 augusti. Du är varmt välkommen med manus, underlag till något du önskar få med i Informationsbladet. Har du dessutom bildmaterial så blir det ännu roligare för oss läsare. Material skickas till: Bo Hedenstedt Prästgårdsvägen Åkersberga. Dock är det allra bäst att sända på: bo.hedenstedt@telia.com.