Kompetens för framtidens bibliotek

Transkript

1 Kompetens för framtidens bibliotek

2 Foto: Anna-Lena Ahlström Barn- och ungdomsbibliotekarier utsända av KompoBib 2020 och bibliotekskonsulenter från Sörmland, Västmanland och Örebro län utanför stadsbiblioteket i Joensuu. Innehållsförteckning 03 KompoBib 2020 Kompetensutveckling för framtidens bibliotek 05 Så mycket fortbildning så lite tid Rummet, Lärande på arbetsplatsen och Gruppdynamik 08 Workshop En deltagare tycker till 09 Studieresa för chefer Upptäcktsfärd bland nydanande danska och holländska bibliotek 11 Gymnasiebibliotekarier studerar biblioteksrum i Malmö och Köpenhamn 11 Kompobib 2020 spänner musklerna på världens största bibliotekskongress 12 Biblioteksrummet.se Inspirationssajt för nya spännande biblio - teksrum 13 Tankar kring framtidens bibliotek fem röster om bibliotekens roll Biblioteksting vill skapa debatt 17 Komposten för att bevara och utveckla 18 Dela & Lär både på nätet och IRL 1

3 Startskottet för KompoBib 2020 har gått. Bibliotekarie Maria Björklund Larsson gör japansk hälsning på projektets startseminarie 2011 (Foto: Pavel Koubek) Kompetens för framtiden! Kompetensutveckling att ha rätt kompetens för att arbeta för och i framtidens biblotek är alltid en central fråga för alla som arbetar på bibliotek. Hur formar vi bäst verksamheten i våra bibliotek så att den blir en del i samhällets utveckling? Hur kan biblioteket bidra till utveckling och hur kan biblioteket påverka samhällsbyggandet? Det har varit utgångspunkten i KompoBib 2020, det kompetensutvecklingsprojekt som biblioteken i Sörmland, Västmanland och Örebro län deltagit i under 2011 mars Projektet var delfinansierat av ESF Europeiska Socialfonden. Det har involverat folkbiblioteken och gymnasiebiblioteken i 31 kommuner, tre länsbibliotek och tre sjukhusbibliotek. Här följer några nedslag om projektet. Vad hände, vilka har varit med, vad gjorde vi, vad tyckte vi och hur fortsätter vi tillsammans! Välkommen in i denna berättelse om KompoBib 2020! Anneli Reinhammar Länsbibliotekarie Länsbibliotek Sörmland 2

4 KompoBib 2020 Kompetenstuveckling för framtidens bibliotek Projektet KompoBib 2020 är över. Den drygt två år långa projektperioden har gått snabbt. Trots det har man hunnit med drygt deltagartimmar. Bara mängden i sig imponerar. När man sen tänker på allt som hunnits med så förstår man verkligen hur värdefullt projektet har varit. Det har handlat om teman som nya målgrupper, arbetsplatsbaserat lärande, mångkulturellt förhållningssätt, ledarskap och medarbetarskap, omvärldsbevakning och biblioteksengelska. Tanken har varit att gå från det generella till det konkreta och tillbaka till det generella igen. Att sluta cirkeln på detta sätt är gynnsamt inför den förnyelse som projektet kommer att medföra inne på respektive bibliotek. Under sina 26 månader genererade projektet deltagartimmar fördelat på 208 fortbildningstillfällen. För att citera projektledare David Jonsson: tempot är högt, tiden är knapp Totalt rörde det sig om 500 personer som skulle kompetensutveckla sig för att kunna jobba för och i framtidens bibliotek. Målgruppen var personal och chefer vid folk-, sjukhus- och gymnasiebiblioteken i Sörmland, Västmanland och Örebro län. KompoBib 2020 var ett projekt, delfinansierat av Europeiska Socialfonden och som syftade till att fortbilda alla biblioteksanställda i tre län. Beviljat stöd var närmare 11 miljoner kr. Med i projektet var Sörmland, Örebro och Västmanlands län. Länsbibliotek Sörmland var projektägare. Projekttiden sträckte sig ursprungligen från 17 januari 2011 till 31 januari Under de första fyra månaderna gjordes 39 kompetensanalysdagar på bibliotek i hela regionen. Resterande 20 månader ägnades åt fortbildningar utformade efter de behov som identifierades under mobiliseringsfasen. Förutom ordinarie projekttid beviljades KompoBib 2020 även en förlängning på två månader som ägnades åt att göra det lättare för biblioteken att omsätta kunskap i handling. Formerna har skiftat mellan allt från klassiska föreläsningar till workshops, studieresor, webbaserade utbildningar och till och med forumteater. Höjdpunkterna är många, men för att ändå nämna några kan man ta fortbildningarna om gruppdynamik, tillgängligt bemötande, röst inför grupp, biblioteksengelska, de transnationella studieresorna. Uppskattade var även studieresorna till deltagande bibliotek, fortbildningen med biblioteksföreningens generalsekreterare och Biblioteksrummet från småfix till total make over. Som tecken på projektets framgång räknas fortbildningsinslagens popularitet. Ett annat viktigt tecken på framgång är att det går att se att det runt om i projektområdet har uppstått en rad nya initiativ. Framför allt rör det sig ofta om medarbetarskap, men också saker som teknikanvändande och bemötande har börjat ta fart på många ställen. I ett tidigt skede bestämdes att resurser, inflytande och deltagartimmar i projektet skulle fördelas så representativt som möjligt. 3

5 Projektet presenteras på Kulturtinget i Västerås. På bilden ser vi projektledare David Jonsson, landstingets kulturchef Mikael Palo, Kulturnämndens ordförande Åsa Kratz och två entusiastiska förbipasserande. Då 87% av projektdeltagarna var kvinnor och 13% män, var det glädjande att konstatera att 87% av resurser och deltagartimmar tillföll kvinnor och att 13% av resurser och deltagartimmar tillföll män. När det gäller inflytande var siffrorna något sämre, men fortfarande väl godkända. 22% män och 78% kvinnor satt med i styrgrupp, ledningsgrupp eller liknande funktioner. Projektet har redan använts som föredöme och mall för andra projekt som delfinansierats av Europeiska Socialfonden. Det är också värt att nämna att KompoBib 2020 har blivit presenterat vid Bokmässan i Göteborg och medverkat i bokmässan i Örebro. Genom samarbete med systerprojektet KUB har projektet också presenterats vid IFLA s världskongress för information och bibliotek. Systerprojekten kommer också att presenteras tillsammans på Biblioteksdagarna senare i år. Projektdeltagare delar kunskap och erfarenheter under det stora lärseminariet i december. Synliga i bild är Yvonne Bidebo, Elisabet Brynge och Britt Andersson. 4

6 Så mycket fortbildning så lite tid biblioteksrummets betydelse I följande text har vi valt att lyfta fram en blandning av fortbildningar som har varit extra populära, och fortbildningar som kan antas ha extra positiv inverkan på de biblioteksverksamheter som har deltagit i projektet. Under projektet har 208 fortbildningstillfällen getts. Viktiga lärdomar har gjorts och praktiska kunskaper har lärts in, men vad är det egentligen vi har gjort, vad har fortbildningarna handlat om? De stora bitarna har varit Ledarskap och Medarbetarskap. De har haft egna föreläsningsserier som löpt genom projektet. Men det har också funnits plats för specialintressen. Rummet - detta är egentligen flera fortbildningsdagar som har ingått i samma fortbildning. De har fått ett speciellt omnämnande av projektets externa utvärderare då biblioteksrummet är det område där kunskapen har ökat mest och även snabbast kommit till nytta. Det är också en fortbildning som ofta spontant kommer på tal då man pratar om KompoBib Om du måste göra ett val: Tänk stort, men fundera på vad som får låntagarna att trivas. Gör ett vardagsrum av biblioteket. Använd inte regler. Om någon spiller dricka på soffan, berätta var städskrubben är. Låt innehållet i böckerna influera inredningen (rymdmotiv vid science fiction, kartor vid reseguiderna, mysbeslysning vid böcker med romantik etcetera). Alla tycker om vackra saker, även om de inte har samma smak. Publicera bilder av dina aktiviteter på Flickr. Ungdomar älskar att se bilder på sig själva när de har roligt. Placera böckerna lättåtkomligt, men sätt dem inte i centrum. Var stolt. Berätta om ditt bibliotek. Ha roligt! Det som uppskattades mest var att det fanns så bra exempel på små förändringar man kan göra utan stor budget och mycket tid. Att dekorera om en pelare kan ändra intrycket av ett helt rum. En annan föreläsare som hade rummet som tema var Tor Svae, inredningsarkitekt och scenograf och som bland annat har gjort miljöer på Junibacken. Han fick oss alla att sjunga All we need is love, han lärde oss att böja oss ner för att lägga märke till vad barn gör i våra bibliotek och han påminde oss om att Leka, Lära, Läsa. En idé som länge kommer leva vidare med oss. Det man minns starkast är den dag som hette Biblioteksrummet Från småfix till total make over. Det var en dag med ambitiöst utvalda talare som även lockade besökare utanför projektområdet. Talarna hade teman som Learning through inspiration, Borrow the world samt Förväntan och upptäckarlust. Det som lockade till så högt deltagande var att det fanns gott om exempel på både stora och små bibliotek som förändrat sitt rum i grunden. Gonneke Wegner är programansvarig på DOK library concept center i Delft. DOK står för Disco, Openbare biblioteek, och Kunst, på svenska: Disco, Folkbibliotek och Konst. Gonneke hade en rad förslag till alla som ska bygga nya bibliotek. Känn dig inte dum när du bygger nytt. Använd ord som vägledning, ord som flexibel, dagsljus, stora former, högt till tak, mycket färg, trendigt, klassiskt och sexigt. Bilden från Junibacken är ett exempel på miljöer skapade av inredningsarkitekten och scenografen Tor Svae. 5

7 fortbildning kring Lärande på arbetsplatsen Hela projektet har genomförts på ett lärande sätt. Med det menas att planeringen förbättras utifrån de erfarenheter som görs. Redan från början var tanken att projektet skulle inledas och avslutas med undervisning om arbetsplatsbaserat lärande riktat mot projektets bibliotekschefer. Detta skedde genom ett lärseminarium som gavs innan mobiliseringsfasen började, samt en avslutande fortbildning, Lärandet på din arbetsplats, som var den sista insatsen riktad specifikt till chefer i projektet. Dessutom kompletterdes detta med flera insatser under projektets gång. Bland annat föreläste Andreas Sävenstrand på ämnet. Andreas är processtöd inom Lärande och strategisk påverkan för projekt i Europeiska socialfonden. Populär var också Henrik Kock från socialfondens temagrupp för Arbetplatslärande och Omställning. Han berättade bland annat om kuskapsbaserade organisationer och livslångt lärande under fortbildningen Lärandet på din arbetsplats, som nämndes tidigare. Denna typ av kunskap är exempel på lärande som underlättar lärande och manifesteras av det ordspråk som så ofta använts i KompoBib 2020: Bar ama baro (Du kan alltid lära in något, eller så finns det något du kan lära ut. Oftast både och.) Den som lyckas bra med detta har också stora förutsättningar att dra nytta av resten av projektet. Att skapa en bra lärandeprocess har varit en spännande läroprocess i sig och är något som kommer att fortsätta långt efter att projektet är slut. Bibliotekscheferna Eva Mattson och Maria Lundström Jonsson på lärseminarium om arbetsplatsbaserat lärande. 6

8 Så mycket fortbildning så lite tid Gruppdynamik, konfliktlösning & kommunikation Denna fortbildning har faktiskt kombinerat det bästa hos de två tidigare nämnda fortbildningarna. Detta då den både var väldigt populär samtidigt som den bidrog till att göra annat lärande lättare, speciellt när det gäller gruppens lärande. En individ kan möjligtvis lära sig saker utan att ta hänsyn till gruppdynamiken men för en grupps förmåga att lära sig är gruppdynamiken avgörande. Ledare för kursen var Anna-Eva Lohe och Marie Kaufman från Next stop you. Deltagarna fick bland annat öva sig i att lyssna då det är en av de viktigaste kompetenserna för en grupp som vill lyckas med något. Deltagarna fick även träna på att både ge och få feedback, vilket är en grundläggande kompetens i begreppet medarbetarskap. Förutom att lyssna är det också viktigt att man försöker skapa en bild av önskat läge istället för att fokusera på det man inte vill ha. Fortbildningen tog också upp olika typer av gruppattityder som kan användas för att analysera gruppdynamik såsom vi och dom och ledargemenskap. Lite överaskande för en del var att få reda på att små konflikter ofta kan vara bra. Det är först när konflikterna blir surdegar som de blir en belastning. Man skulle kunna säga att det är bättre att ta upp irritation och liknande innan det växer till en konflikt. Deltagare på fortbildningen fick också en modell för att hantera konflikter ifall de skulle uppstå. Denna fortbildningen var även lite annorlunda då den bidrog till att skapa en väldigt speciell stämning bland gruppdeltagarna. En bidragande orsak till det var att alla deltagarna uppmuntrades och fick utrymme till att utrycka sina åsikter och bli lyssnade på. I Nyköping tyckte man att denna fortbildning var så inspirerande att man har valt att gå vidare med samma fortbildare efter projektets slut. Gruppdynamik, konfliktlösning samt kommunikation fick denna grupp lära sig mer om då Next stop you föreläste på Karmansbro. 7

9 Workshop En deltagare tycker till Hallå Helena Reinedahl, bibliotekarie på Eskilstuna stadsbibliotek. Du deltog i en av vårens många workshops som annordnades. Vad tyckte du om dagen? Det var givande att sammanfatta hela KompoBib-perioden utifrån vad vi på vårt bibliotek särskilt behöver jobba vidare med. Att vi fokuserade på ett tema, kommunikation, och själva konkretiserade hur vi kan jobba med att bli bättre på att kommunicera inom biblioteket. Det var också väldigt roligt att se att vi, med hjälp av länsbibliotekskonsulenterna, kunde genomföra olika övningar och att projektet hade gett oss den öppenhet som krävs för att kunna ha ett bra klimat, där det är ok att delge varandra såväl åsikter som förslag, tips och idéer om hur vi kan förbättra oss. Att vi kan prata med varandra helt enkelt. Vad tror du den gav för nytta till biblioteket? Jag hoppas att vi kommer att få tid att arbeta konkret med några av de förslag vi gjorde och få en bättre kommunikativ miljö på biblioteket. Jag tror dock att bara det faktum att vi hade workshopen i sig, gjorde att vi nu kanske tänker lite mer på hur vi faktiskt beter oss när vi kommunicerar, och hur viktiga även små detaljer är för att undvika missförstånd.. Vad tar du med dig personligen i det vidare arbetet efter projektet? Efter workshopen tänker jag ännu mer på just vikten av god kommunikation. KompoBib har även gett mig kunskapen om hur viktigt det är att vi ser till att alla på arbetsplatsen både är delaktiga i och tar ansvar för att ta del av olika typer av kompetensutvecklingssatsningar. Det behöver inte gälla allt, men i vissa fall tycker jag att det är viktigt att det finns en gemensam kunskap om t.ex. konflikthantering eller i det här fallet kommunikation. Eskilstuna Stadsbibliotek får ju allt fler besökare, tror du att denna trend kommer att fortsätta? Med ett fortsatt medvetet arbete att försöka ta reda på besökares och ickebesökares behov och önskningar och samtidigt värna om att hålla en god kvalitet på det vi erbjuder i form av tjänster och program tror jag att vi kan bibehålla ett gott rykte och även öka både besöksantal och utlåningsantal. Men det förutsätter att vi inte någon gång slappnar av och tror att nu sköter det sig självt. Och det förutsätter också att vi ges tillräckliga förutsättningar för att både fortsätta göra ett gott arbete men också utveckla oss. Bibliotekarie Helena Reinedahl en av de som deltog i workshopen om kommunikation. Ett gott resultat kan göra att vi ges större förtroende och resurser att utvecklas till något ännu bättre, och det är naturligtvis det jag hoppas på! Vi kan göra så mycket mer, och vi vill verkligen inte backa nu när Eskilstunaborna börjar strömma till oss i allt större takt. 8

10 Studieresa för chefer Upptäcktsfärd bland nydanande holländska bibliotek En av studieresorna för chefer inom projektet KompoBib 2020 gick till regionen runt Amsterdam. Några av Hollands bibliotek är kända för sin imponerande arkitektur, däribland huvudbiblioteket i Amsterdam, Openbare Bibliotheek. Andra har utvecklat verksamheten i intressant riktning som biblioteket i Hoorn där barn och ungdomar har stort inflytande och också sköter delar av biblioteksservicen. Ett studiebesök som inspirerade flera chefer i gruppen var besöket på Bibliotheek op het station i Haarlem, Amsterdam. Biblioteket ligger i ett före detta banvaktarhus, på en av perrongerna i en intagande jugendstation där många tusen pendlare passerar varje dag. Eftersom många orter i Sörmland, Västmanland och Örebro är beroende just av tågpendling väcktes drömmar om svenska stationsbibliotek Den runda sagohörnan på DOK library concept center i Delft. Den runda formen kommer av att rummet är placerat i ett gammalt trapphus. I Hoofddorp besökte gruppen detta bibliotek som utformats efter samma koncept som många butiker. Målet är att locka besökarna att låna genom att exponera utbudet på bästa sätt. 9

11 Danska bibliotek inspirerar till nytänk på hemmaplan Visning av barnavdelningen Grottan som är uppbyggt av kuber i olika gröna nyanser för att efterlikna färgskiftningarna i naturen. Grottan finns på Biblioteket vid Rentmesterväg i Köpenhamn. Foto: Elisabet Brynge. Till Danmark for chefer inom KompoBib 2020 på studieresa för att få inspiration och nya idéer till framförallt det rumsliga på bibliotek. Temat för resan var hur biblioteket gestaltas, på plats i det fysiska biblioteksrummet och i stadsmiljön. Naturligtvis bjöds på många andra intryck. Vi fick höra om meröppna bibliotek och om ljudprojekt. Dessutom förstod vi att danska bibliotek inte längre handlar om transaktioner utan om att bygga och skapa relationer med och mellan användare. Vi bilade runt i Danmark och på ett par dagar hann vi med biblioteken i Hjörring, Silkeborg, Helsingör, Gentofte och en filial till Köpenhamns bibliotek, på Rentemestervej. De är en blandning av nybyggda och renoverade bibliotek. Fascinerande arkitektur i Helsingör och för att inte tala om det arkitekturprisbelönta Rentemestervej. Vi fick också lära oss att det rumsliga speglar det kroppsliga. Hur man rör sig, det är viktigt att iaktta om besökarna rör sig bekvämt i lokalerna. Om inte vidta åtgärder i det rumsliga. En effekt från Danmarksresan är att personerna bakom ljudprojektet Hvordan lyder biblioteket? kom till Västerås och Formatdagen: Ljud eller oljud i november. Se den uppskattade föreläsningen här: välj KompoBib Ljud eller oljud. Blev du mer nyfiken på Danska bibliotek? Se fler bilder och läs mer på: com och välj Chefernas Danmarksresa i högerspalten. Station för animering av film på barnavdelningen på biblioteket i Hjörring. Bibliotek är placerat i ett nybyggt köpcentra. Foto: Elisabet Brynge. 10

12 Gymnasiebibliotekarier studerar biblioteksrum i Malmö och Köpenhamn I november 2012 tog 24 gymnasiebibliotekarier från Sörmland, Västmanland och Örebro län tåget till Malmö och Köpenhamn för att inspireras till fortsatt utveckling av gymnasiebiblioteken. Studieresan bjöd på möten med danska och skånska kollegor på gymnasier, högskolor och folkbibliotek. Resan inleddes med tur över sundet till Köpenhamns mest futuristiska stadsdel Örestad och en titt på sprillans nya biblioteksrum och det kända Örestad gymnasium. I skarp kontrast till dessa platser utbyttes det erfarenheter med gymnasiebiblioteket i Christianshavn, vars närmaste granne är Fristaden Christiania. I Malmö inspirerades vi av verksamheten på Pauli gymnasium, vinnarna av utmärkelsen Årets skolbibliotek På Garaget i Malmö lärde vi oss om att bibliotek ska bygga till 100% på medborgarnas önskemål och stora delaktighet i verksamheten. Högskolebiblioteket i Malmös hamn hade många kloka pedagogiska tankar ett förmedla, precis innan vi hoppade på tåget hemåt igen. Flexibla lärmiljöer på Örestads gymnasium, Köpenhamn. Smörrebrödslunsch i ultramoderna Örestad. KompoBib 2020 spänner musklerna Världens största bibliotekskongress IFLA i Helsingfors Under konferensen möts över 5000 personer från bibliotek och informationsinstitutioner från hela världen för att lyssna till föredrag av både forskare och praktiker, delta i seminarier och studiebesök och ta med nya intryck hem. Länsbibliotek Sörmland deltog i IFLAs (International Federation of Library Associations and Intitutions) konferens genom att presentera en affisch om vårt projekt KompoBib2020. Affischerna sätts upp på kongressens utställningsområde. Under postersessions då affischernas skapare finns på plats är området mycket välbesökt. Många intresserade konferensdeltagare stannade till vid affischen från KompoBib 2020 för att lyssna till hur vi organiserat lärande för över 500 projektdeltagare. I december 2012 var Länsbibliotek Sörmland sedan inbjudet för att dela erfarenheterna från konferensen vid Svensk Biblioteksförenings IFLA-nätverk. Presentationsformatet, att hålla postersessions, tog vi med oss hem och har med framgång använt för att aktivera deltagare under fortbildningsdagar. 11

13 Biblioteksrummet.se Inspirationssajt för nya spännande biblioteksrum Biblioteksrummet.se presenterades första gången på fortbildningen om hur man utvecklar biblioteket som plats. Biblioteksrummet.se är precis som namnet antyder en hemsida med de senaste trenderna och nytänkandet som finns inom konsten att utforma biblioteksrum. Hur biblioteket ser ut och fungerar som plats påverkar hur människor trivs och vem som känner sig välkommen. Nu finns en unik nationell inspirationssajt för att underlätta för biblioteken att utveckla sig rumsligt. Biblioteksrummet.se bjuder på utvecklingsidéer från några av de mest nytänkande och spännande biblioteksprojekten i Sverige och internationellt. Det finns mycket kunskap inom andra branscher som går att applicera även på bibliotek. Butiksmarknadsföring, scenografi och ljuddesign är några exempel. På biblioteksrummet.se finns filmpresentationer och intervjuer med ett urval av dessa experter, tillsammans med bilder på inspirerande biblioteksmiljöer. Bland experterna finns Jens Norfält, professor på Handelshögskolan i Stockholm. I sin föreläsning om butiksmarknadsföring och konsumentpsykologi redogör han för vad det är som styr vårt köpbeteende och rörelsemönster. Handeln har sedan länge varit duktig på att dra nytta av detta och biblioteken har mycket att vinna på att exponera, färgsätta och möblera efter samma principer. Bibliotekens utbud förändras i takt med utvecklingen men många gånger syns det inte någon större skillnad i biblioteksrummet. Många bibliotek står nu i begrepp att förnya sina rum. Men hur gör man egentligen och vad ska man tänka på? Antingen det handlar om små förbättringar till en liten kostnad eller mer kostnadskrävande insatser som nyinredning och nybyggnation finns behov av inspiration och information. Biblioteksrummet.se är ett av resultaten från KompoBib 2020, vårt stora kompetensutvecklingsprojekt för biblioteken i Sörmland, Västmanland och Örebro län, delfinansierat av ESF. Vår ambition är att webbsidan ska leva vidare, växa och utvecklas. Vi hoppas att svenska bibliotek får nytta av den och gärna vill bidra med spännande innehåll. Biblioteksrummet.se administreras av Länsbibliotek Sörmland. 12

14 Tankar kring framtidens bibliotekt fem röster om bibliotekens roll 2020 Maria Ehrenberg, regionbibliotekarie och föreläsare på fortbildningen/seminariet Lässtimmulans för nya målgrupper Maria hur ser du på bibliotekets roll 2020? Jag tror att vi kommer att arbeta med våra två - tre stora ben även i framtiden men högt upp på agendan kommer främjandeverksamheten att ligga och att vi försöker finnas där folk finns. En utveckling mot kulturhus blir allt vanligare. Informationsfrågorna kan antingen dö ut helt och hållet (inte riktigt) eller bli än mer aktuella i och med att antalet stora medieskandaler ökar, vilket ger folk en känsla och upplevelse av att man inte längre kan lita på vad som sägs. Därmed uppstår en önskan om att själv gå tillbaka till källorna. Vi kommer också att äntligen bli en teknikneutral institution som arbetar med texten oavsett vilket medium den uppträder i och gärna alla tillsammans. Olika former av partnerskap kommer att uppstå, särskilt för bibliotek som verkligen arbetar med att bli ett nav i samhällslivet. Vad betyder begreppet lärande för dig? Lärande är att enskilt eller tillsammans med andra hela tiden pröva gränserna för den egna förmågan; att ta in sådant man inte känner till eller kan innan, eller fördjupa det man redan varit och nosat på. I att lära sig ingår flera dimensioner; texter, handen, härmandet och därefter att hitta sin egen metod, sitt eget sätt. När man väl lärt sig har man inkorporerat en ny kunskap i sin egen världsbild och låtit den nya kunskapen/förmågan förändra sagda världsbild en smula. Utifrån din profession vad skulle du vilja att biblioteken utvecklar de närmaste åren? Främjandeverksamheten! Kunskapen om litteratur och då gärna litteraturen som konstart. Men också kunskapen och metoden att nå och samtala med fler på fler sätt. Flens bibliotekschef Inger Zetterström Karlsson här tillsammans med KompoBibs projektledare David Jonsson. Inger Zetterström Karlsson, chef på Flens bibliotek, hur ser du på bibliotekets roll 2020? Självklart har det hänt mycket runt läsvanor och teknikutveckling, men språkets betydelse kommer alltid ge biblioteken en tydlig roll i samhället. Hur vill du utveckla arbetsplatslärande på ditt bibliotek? Jag försöker få in mer delaktighet över huvud taget. När fler känner att allas tankar och idéer är viktiga skapas förhoppningsvis en tillit som gör det lättare att dela med sig. Att dela information från kurser m.m. görs kanske bäst genom att få med sig ett tydligt uppdrag och att man bestämmer innan hur det sen ska presenteras efteråt. Metoden måste passa personen och kännas bekväm. Tiden måste avsättas. Vad är ditt bibliotek 2020? Förhoppningsvis välbesökta Mötesplatser där vi hittat former för delaktighet. Vilken är den största utmaningen? Tid för tankeutveckling, analys och planering. Min störta utmaning är att ha tålamodet i behåll! 13

15 fem röster om bibliotekens roll 2020 Indira Kulenovic, bibliotekarie på Kumla bibliotek, hur ser du på bibliotekets roll 2020? Det har alltid varit svårt att sia om framtiden. Biblioteket ser jag som ett lugnt tempel med fantastiska möjligheter att hämta kunskap ifrån. Vi måste fråga oss, vad har vi åstadkommit och vad lämnar vi efter till kommande generationer? Jag botaniserar gärna bland våra hyllor med böcker, men är nästan lika glad att hitta information med hjälp av tekniken. Vi ska inte rusa för fort in i framtiden för kunskap ska man ge i små portioner annars knäcks vi om vi får veta för mycket på en gång, i alla fall vissa av oss. Vad är en lärande arbetsplats för dig? En lärande arbetsplats för mig tillåter en människa att utvecklas i sin egen takt. Hur vill du att ditt bibliotek ska vara 2020? Biblioteket blir en retreat, ett rum för eftertanke för alla intresserade och nyfikna medborgare i ett demokratiskt land. Hur kommer man in? Finns någon personal där? Så fort går det inte, kanske 2100?! Vilken är den stora utmaningen? Vad ska vi välja? Att hitta det som är viktigt för människor, är den stora utmaningen enligt utvecklingsledare Elisabet Brynge Elisabet Brynge, utvecklingsledare vid Länsbiblioteket i Örebro län, hur ser du på bibliotekets roll 2020? Många bibliotek är på väg mot 2020 i sin planering med att stärka sin roll som mötesplats och sin anpassning till tekniken med nya mediers möjligheter och utmaningar. De är angelägna i samhället, bibliotekarierna finns likväl på nätet som i lokalerna för att vägleda människor att sortera ut den information de behöver. Vad kan länsbiblioteket göra för framtidens bibliotek? Länsbiblioteken kommer ha en viktig roll som regionala inspiratörer och i och med att de har som uppdrag att gå i framkanten, hjälpa biblioteken att hitta sin roll. Länsbiblioteken kommer även att ha en uppgift att driva nationella bibliotekspolitiska frågor. Hur vill du att biblioteket ska vara 2020? Öppet, angeläget, kommunicerande med samhället och människorna. Lokalt och globalt. Det ska finnas utanför biblioteksrummets väggar och söka upp människor där de finns. Bibliotekarie Indira Kulenovic ser gärna att framtidens bibliotek blir en retreat, ett rum för eftertanke. Vilken är den stora utmaningen? Utmaningen är att hitta det angelägna för människor i samhället. Att biblioteket och personalen har kompetens att hålla kommunikationen öppen med människor. Att kunna koppla det oerhört kvalificerade innehållet som ett bibliotek förfogar över med det moderna samhällets behov och uttryck. Att kunna förändra sin interna attityd och se nya roller för bibliotekens verksamhet. 14

16 Tankar kring framtidens bibliotekt fem röster om bibliotekens roll 2020 Jag skulle också kunna tänka mig att förbereda upphandlingar innan genomförandefasen går igång. Det blir ju en hel del arbetstid som riskerar att gå om intet, men det är ju också trevligt att kunna ha ett jämt flöde av fortbildningar i projektet. Vad betyder begreppet lärande för dig? Att man vidgar sin förmåga. Är du/ni bättre nu än alldeles nyss så har du lärt dig något. Det är intressant att se hur stor betydelse fikaraster eller resan hem från en fortbildning har för hur mycket nytta man får av fortbildningen. Diskussion lönar sig! Utifrån din profession vad skulle du vilja att biblioteken utvecklar de närmaste åren? Det som vi har jobbat så bra med i projektet, medarbetarskap och ledarskap. Att först och främst fokusera på syfte. Vad motiverar mig att göra det jobb jag gör på det sättet som jag väljer? Att vara duktig på varför innan man bemästrar vad och hur. Projektledare David Jonsson utmanar alla deltagarna att fortsätta diskutera resultaten från KompoBib David Jonsson, projekledare för KompoBib 2020, hur ser du på bibliotekets roll 2020? Jag tror att medielandskapet kommer vara snårigare att hitta i. Det kommer fler varianter och hybrider. Därför får biblioteket en allt viktigare roll. Däremot tror jag att funktioner som idag anses grundläggande för bibliotek kommer att övertas av andra aktörer. Jag tror att morgondagens biblioteksanvändare kommer att vara aktiv i utformandet av biblioteksverksamheten på flera kluriga sätt och att man kommer vara stolt över vad man är med om att skapa. Om du fick leva om KompoBib2020 vad skulle du göra annorlunda? Jag skulle vara noga med att inte vara ambitiös på fel sätt. Man vill ju alltid ha mer av allt, och det gäller att säga nej till rätt saker. till exempel: En depå av böcker för allmänheten kan lätt konkurreras ut, men en institution som överbryggar samhällsklyftor kommer alltid att behövas. Vilken är den stora utmaningen Den stora utmaningen för alla projekt är projektdöden. Det är ganska vanligt att man har glömt bort allt man har sysslat med redan efter ett par månader efter projektets slut. Det är överhuvudtaget svårt att kunna visa på något projekt som har levt vidare någon längre tid. Det kan bero på att det som räknas är svårt att räkna. Men jag skulle vilja ge alla som deltagit i Kompo- Bib 2020 följande utmaning: 1,5 år. Om ni fortfarande diskuterar resultaten från KompoBib 2020 på arbetsplatsträffar eller på fikarasten i mitten på oktober 2014 då har ni slagit de flesta projekt på fingrarna, då har ni klarat mästarprovet! Faktum är att det finns gott hopp om att klara detta, med tanke på Komposten med Dela & Lär, men det kan ändå behövas ett lycka till! 15

17 Biblioteksting vill skapa debatt En viktig grupp i kommuner och landsting är politiker och beslutsfattare på olika nivåer. För att nå dem, tillsammans med bibliotekscheferna, bjöd projektet in till ett Biblioteksting den 20 september Tanken med Bibliotekstinget var att samla och presentera de nationella frågor som påverkar kommunernas verksamhet och att göra det för dem, som tillsammans med bibliotekscheferna, har möjlighet och makt att forma bibliotekens framtid. De lyssnade till: Gunilla Hedenberg, riksbibliotekarie och chef för Kungliga Biblioteket. KB ett särskilt uppdrag som innefattar att svara för nationell överblick, främja samverkan, driva på utvecklingen och följa folkbibliotekens arbete och Gunilla talade om detta uppdrag och hur hon tolkar det Inger Eide Jensen som har mångårig och bred erfarenhet som chef vid olika bibliotek och för en stor bokhandel. Inger gav oss bilden av hur bibliotekets roll i lokalsamhället behövs och kan utformas. Kjell Ahlgren är undervisningsråd vid Statens skolinspektion. Kjell talade om vad den nya skollagen innebär för kommunerna, om vad som står och vad som inte står vad är ett bra skolbibliotek? Rasmus Fleischer, som utifrån ett historiskt paradigmskifte funderade över framtiden för det tryckta ordet. Jonas Hassen Khemiri avslutade Bibliotekstinget genom att tala om språk, makt och identitet. Detta Biblioteksting gav mersmak och kommer att få sin fortsättning hösten Bibliotekschefer, tillsammans med politiker, lyssnar intresserat på föreläsningarna som gavs vid Bibliotekstinget Gunilla Herdenberg är riksbibliotekarie och chef för Kungliga Biblioteket, på Bibliotekstinget pratade hon om biblioteksutveckling och KB s uppdrag. Foto: Henrik Lindal Foto: Anna-Lena Ahlström Foto: Leif Hansen 16

18 Komposten för att bevara och utveckla Hur våra kunskaper och erfarenheter från KompoBib 2020 kan berika och utveckla samarbetet för framtidens bibliotek! Gruppen Komposten består av bibliotekschefer från kommunerna och av personal från de tre länsbiblioteken. Tanken med Komposten är att vi nu, när projektet KompoBib 2020 är slut, ska ta tillvara det vi lärt oss, ta tillvara de nya nätverk vi byggt och fortsätta utveckla biblioteksverksamheten. Komposten började sitt arbete sommaren Redan nu finns det många idéer och också flera inbokade aktiviteter. Här ett urval: Pryo och introduktion hos kommunerna för konsulenterna Handledning och coachning Vi har nu många metoder och arbetssätt nu lär vi av varandra Nya nätverk utifrån teman man arbetat med under projektets förlängning E-postlistor för kunskapsutbyte Biblioteksting 12 september 2013 med målgrupp politiker och beslutsfattare Ett gemensamt chefsinternat varje höst En gemensam studieresa varje vår Dela och Lär i verkligheten och på webben Gemensamma fortbildningar t.ex. Formatdag XV den 19 november 2013 Växthuset är en bra bild för vad vi får genom att fylla och utveckla Komposten vidare. Annat som vi ska arbeta med och som vi kanske gör bäst tillsammans: Barnkonventionen Digidel att öka den digitala delaktigheten Berätta, leka, läsa närläsning med de små barnen. Projekt med Läsrörelsen En gemensam nationell katalog LIBRIS Biblioteksplaner och kvalitetsarbete 17

19 Dela & Lär både på nätet och IRL För att de ca 500 KompoBibdeltagana även fortsättningsvis ska kunna dela med sig av kunskap och för att lära sig nya saker, har Dela & Lär skapats. Dela & Lär består av två delar, en virtuell och en fysisk. Den virtuella är en plattform som finns på nätet = Dela & Lär på webben, för möten, träffar, och föreläsningar på distans. lärmiljö. Lärmiljön är, som vi lärt oss inom KompoBib, grundbulten för att överhuvudtaget lära sig saker. En bra lärmiljö har högt i tak och där behöver man inte vara rädd för att misslyckas. Våga prova är att lyckas! Den andra är fysiska träffar = Dela & Lär i verkligheten, planerade lärseminarier som bygger på deltagarnas erfarenheter och engagemang. Det första fysiska lärseminariet är den 29 oktober Både Dela & Lär på webben och Dela & Lär i verkligheten bygger på bibliotekspersonalens egen interaktiva medverkan. Har man ett tema, en fråga eller något annat som man antingen undrar över eller vet mycket om kan man bjuda in till en träff av något slag. Till stöd finns länsbibliotekens personal som administrerar Dela & Lär. Där försöker bibliotekskonsulenterna aktivt, tillsammans med bibliotekspersonalen i KompoBiblänen, skapa en tillfredsställande Bibliotekskonsulent Ulla Solsmo, en av de som administrerar Dela & Lär. BAR AMA BARO 18

20 Projektledare: David Jonsson