Reserapport om kontaktskapande studiebesök till Ormsö i Estland

Transkript

1 Reserapport om kontaktskapande studiebesök till Ormsö i Estland Interreg IIIA, Kvarken Mittskandia Projekt Kompetenscirkeln Marie Jonsson, projektledare Anna-Lena af Hällström, projektkoordinator

2 Reserapport Här följer en reserapport från Projekt Kompetenscirkelns besök på ön Vormsi (på svenska Ormsö) utanför staden Haapsalu, ca 10 mil söder om Tallinn i Estland. Projektet har som ett av sina mål, under sitt sista projektår 2007, att etablera kontakter utanför projektets ordinära geografi, dvs. utanför Sverige och Finland. Detta för att vi önskar sprida våra erfarenheter av de metoder för lokal utveckling som projektet använt sig av och utvecklat. Vi är också nyfikna på att se andra metoder som vi i vår tur kan prova i våra länder. Resenärer Vi som begav oss till Ormsö var Marie Jonsson, projektledare Kompetenscirkeln från Studieförbundet Vuxenskolan Region Västerbotten, Sverige och Anna-Lena af Hällström, projektkoordinator från Svenska Studiecentralen, Österbotten, Finland. Marie och Anna-Lena Mellanetapp i Tallinn Vi flög till Tallinn och fick möjlighet att se lite av staden innan vi for vidare med buss till Haapsalu. Tallinn har en mycket vacker stadskärna i den gamla staden som finns väl bevarad. Bland gamla byggnaderna ger restauranger och affärer en känsla av forna tider. Även inkastarna till restaurangerna bär tidsenliga kläder även om maten för det mesta är vanlig turistmeny. Utanför den gamla stadskärnan finns stora affärskomplex. Vidare bort från stadskärnan ger byggnaderna sin bild om en förfluten hård tid i landet, en tid som inte är alltför långt bakom oss och som nu gör sig påmind igen genom upploppen i Tallinn maj 2007 som startade just de dagar vi hälsade på i landet. Dessa upplopp inleddes genom att ett krigsmonument som stått i centrala Tallinn skulle flyttas. Monumentet har olika betydelse för ester och ryssar vilket ledde till kravaller. 2

3 Kontakten på Ormsö har vi fått genom Svenska folkhögskolan i Tallinn som kände till den aktiva grupp av kvinnor som bor på ön. Den första personen vi fick kontakt med upptäckte vi senare var en av öns lärarinnor, Marju. Den person som till slut tog emot oss och guidade oss var Ege Kanarbik, en av Ormsö kommuns anställda som ansvarar för sociala frågor Ege och Anna-Lena i kommunhuset såsom arbetslösa (7% i Ormsö kommun) och barn i skolan med problem, webbsidan och tidningen. Ege var en av få som talar svenska på ön, men flera förstår språket bra. Ormsö kommunkontor har fyra stycken anställda, så arbetsuppgifterna är många och varierade för var och en. Ormsö (Vormsi) På Ormsö bor 170 bofasta personer. Ön är ca 93 kvm och består av slätter, skog och tall- och enhedar. Kustlinjen är mycket vacker. Byarna är många men små, en del med bara med några få hushåll. Många av byarna ökar befolkningen med många procent under sommaren då bl.a. många svenskar som äger hus och mark på ön kommer dit. Det finns tio hästar på ön, ett antal långhåriga Highland kor, får, höns och ilskna kalkoner. Ute i skogen har ön gott om rådjur, älgar, vildsvin och, som namnet anger, ormar. Ett Mecka för fågelskådaren är ön! Det är ingen ovanlighet att det under loppet av några minuter passerar t.ex. gravand, skedand, häger, storskarv, brun kärrhök och tofsvipa. Från en buske drillar kanske en ihärdig näktergal och från en dunge i andra riktningen hörs göken. Turismen är den största inkomsten på ön. Juli är extremt vädersäkert för semesterfirare eftersom det i princip aldrig regnar då. Detta borde också locka jordbrukare till ön, men det är inte många som försörjer sig genom att bruka jorden i någon stor skala sedan ryssarna gav sig av från ön. Däremot så odlar alla för att förse sitt eget hushåll med grönsaker och frukt eftersom det är den varan som är svårast att hitta i mataffärerna, som det finns två av på ön. 3

4 Skogen skulle kunna ge ön inkomster om färjan som går till fastlandet skulle ha möjlighet att ta så stora bilar som krävs för att köra timmer. Många har små pensionat på sina gårdar där de sommartid hyser in turisterna. De arbetar under vintrarna med olika typer av handarbeten som de försöker att sälja, vad sägs om fårullstäcke istället för duntäcke, kan det bli varmare?! Handarbeten som vi såg var gjorda av enträ eller fårull, vissa såldes i en av mataffärerna. För att kunna leva och bo på ön krävs det att man är något av en mångsysslare, det är få personer som arbetar med bara en syssla. En restaurang finns på ön, med god mat, men inte så många kunder. Vi hoppas att det är många turister som besöker den under sommaren, eftersom omsättningen inte är så stor under resten av året. Esterna själva saknar den färska fisken som restaurangen tidigare (före medlemskapet i EU) serverade. Numera måste all fisk skickas till Tallinn för kontroll och får inte serveras av restaurangen på Ormsö förrän den fått ok stämpel och skickats tillbaka. Då är den enlig Ormsöborna bara fisk, inte färsk fisk längre. Vad serveras på restaurangen idag? I övrigt så finns kommunbyggnaden som det finns förhoppningar om att förnya inom en snar framtid. Skolan och dagiset som är fina byggnader, nyligen renoverade. I skolan går det 18 barn och det är 8 lärare anställda (de flesta på deltid). På dagiset går 12 stycken barn. Att få lärare till ön är svårt, för att locka dem att komma ut och arbeta på ön har man byggt en mycket fin lärarbostad med toalett inne och hög standard, men det är hög omsättning på lärarna. När vi besöker skolan så har Marjo just en svenska lektion. Svenska är obligatoriskt ämne. Hon har för tillfället en elev i svenska klassen. Här är det kvalitet framom kvantitet som gäller och att uppfylla det som står i läroplanen. Utbytet av studiebesöket E Ege och Marie utanför kommunhuset Efter att ha kommit över till Ormsö från fastlandet med färja, en färja som inte går mer än två gånger per dag, fick vi med vår värd Ege Kanarbik besöka kommungården och kommundirektören och 4

5 kommunsekreteraren. Vi blev bjudna på kaffe och en lång och intressant diskussion fördes. Våra värdar berättade med stor inlevelse om sin ö, om näringarna, befolkningen, ägo förhållandena, (dvs. att stora delar av ön ägs av svenskar som enbart sommartid är på ön) och om projekt och satsningar som de önskar kunna genomföra. En stark vilja finns att kunna utveckla ön. Liksom på så många andra ställen är det p.g.a. begränsade ekonomiska resurser satsningar inte kan göras. Man är dock medvetna om varifrån pengar kan sökas och jobbar på för fullt för att nå sina mål. Sedan fem år tillbaka har kommunen arbetat med EU projekt i mindre skala. Det är endast några få personer på ön som man lyckats få engagerade i projektarbeten. Det har också varit svårt att få hantverkare ifrån fastlandet att komma ut till ön för att arbeta med att genomföra projekten, de flesta tycker att det är för svårt att ta sig ut till ön och arbetar hellre på fastlandet. De projekt man har arbetat med är av praktisk karaktär, t ex att upprätta sopsorteringshus i byarna och namnge och skapa namnskyltar till alla hus på ön. Landskapsprojekt med olika typer av naturskydd för att bevara den speciella fauna och djurrikedom som finns på ön är ett viktigt arbete där kommunen fått stöd från EU. Hela dagens diskussioner fördes i positiv anda och på eftermiddagen visade de oss sin naturvackra ö. På kvällen fick vi träffa ett större antal kvinnor som alla är bosatta på ön och som alla hoppas på att kunna utveckla sin närmiljö. Efter att alla hade presenterat sig för varandra och efter att vi från projektet Kompetenscirkeln sida presenterat oss, vårt budskap och våra metoder fördes en allmän diskussion utgående ifrån deras förhållanden. Under diskussionens lopp kom det klart och tydligt fram att de metoder de önskade sig var om att lära sig om att bli företagare och om sådant som kan vara till nytta för att skapa nya arbetsplatser. Att lära sig språk, främst svenska var någonting som stod högt på deras önskelista. Ege, Marie, dagisföreståndaren och Ene Sarapuu, kommundirektör på Ormsö. 5

6 Sammanfattning Resan till Ormsö var mycket intressant och lärorik. På ön lever de rätt isolerade, eftersom boendet på ön medför begränsningar på många olika sätt. Att färjan är rätt liten och inte kan ta stora transportmedel och att den går enbart två gånger om dagen sätter begränsningar, till exempel för näringslivet. Att ön hör till de delar i Estland som är svenskbygder har satt sina spår i bl.a. ägarstrukturen på ön. Esterna på ön är beroende av hur svenskarna vill utveckla sina ägor och detta påverkar resten av ön, hur hus och marker sköts var ett avgörande år för ön. Innan dess var ön en blomstrande svenskbygd, men när Sovjetunionen kom in i landet flydde många till Sverige, där de stannade. En del av dessa återkommer nu sommartid till ön. Fram till 1990-talet präglades ön av ryskt inflytande och idag är det ester som i största grad lever och verkar på ön. Historien har satt sina spår på ön och de är märkbara. De historiska vingslagens verkningar känns tydligt av idag. Man får en känsla av att de håller på att söka sig en egen identitet medan de arbetar på med att utveckla morgondagens Ormsö. Viljan av att komma framåt och utvecklas är stor, samtidigt som de tydligt känner av att de har begränsade resurserna och krafter. Så som på alla ställen är det en del av befolkningen som vill arbeta framåt, medan andra nonchalant tittar på. Framtida samarbete Det som känns aktuellt att jobba vidare med inom ramen för Kompetenscirkeln och med Ormsö är ett utbyte under den internationella konferensen. Vi skulle se det mycket intressant om vi skulle kunna erbjuda en föreläsning av någon som lever mellan två kulturer (svensk och rysk) och i detta försöker att hitta en egen väg och en egen kultur med allt arbete och ansvar det medför. Att mötas vidare i arbetet med någon av de fyra metoder som projektet har att erbjuda känns efter mötet på Ormsö inte aktuellt. Vi strävar framåt för lokal utveckling både i projektet och på Ormsö, men i olika faser. Ett framtida projekt skulle vara intressant med ett ingående samarbete mellan våra länder. Vår kontakt är skapad och våra metoder finns kvar hos byborna på Ormsö, kanske tar de kontakt när de känner sig redo. Vår förhoppning är att vår vän Ege Kanarbik vill gästa oss vid vår internationella konferens och delge oss erfarenheter hur det är att 6

7 länge ha levt under en annan kultur (rysk), varit influerad av en andra (svensk) och försöka att hitta sin egen kultur som den slutgiltiga. Fakta om Estland Antal invånare: (2006) Statsskick: Yta: Huvudstad med antal invånare: republik, enhetsstat km² Viktiga floder: Narva Jogi Största sjö: Tallinn (uppskattning 2004) Peipsi järv (Peipussjön) Nativitet/födelsetal: 1 % Folkgrupper: ester 68 %, ryssar 25,6 %, ukrainare 2 %, övriga 4,4% Läs- och skrivkunnighet: 100 % Högsta berg: Suur Munamägi (318 m ö h) BNP per invånare: Valuta: Språk: Viktigaste exportvaror: Antal invånare per kvadratkilometer: Religion: Medlemskap i internationella organisationer: US dollar (2006) estnisk krona estniska är officiellt språk; ryska är största minoritetsspråk maskiner, elektrisk utrustning, timmer, trävaror, textilier 28,7 lutherskt kristna; stor minoritet av ortodoxt kristna Baltiska rådet, EAPC, EU, Europarådet, FN, NATO, OSSE, WTO, Östersjöstaternas råd 7