VILKA G OR JEHOVAS VILJA AR TID?

Transkript

1 VILKA G OR JEHOVAS VILJA IV AR TID?

2 JEHOVAS VITTNEN M ANNISKORNA Lektion 1 4 Jehovas vittnen finns i 239 lander och omraden och har olika etnisk och kulturell bakgrund. Vad ar det som har fort dem samman? Vad ar Jehovas vittnen for slags manniskor? VERKSAMHETEN Lektion 5 14 Manga kanner till vart predikoarbete. Men vi traffas ocksaiv ara Rikets salar for att studera Bibeln och tillbe Gud. Hur gar de har motena till, och vilka far vara med? ORGANISATIONEN Lektion Detta ar en religios organisation som ar internationell och ideell, och den bestar av manniskor som villigt tjanar Gud. Hur ar den uppbyggd? Hur styrs den? Hur finansieras den? Gor den verkligen Guds vilja i var tid? 2012, 2014 WATCH TOWER BIBLE AND TRACT SOCIETY OF PENNSYLVANIA Vilka gor Jehovas vilja i var tid? Utgivare WATCHTOWER BIBLE AND TRACT SOCIETY OF NEW YORK, INC. Brooklyn, New York, USA 2015 ars tryckning (mars) Den har publikationen far inte saljas. Den ges ut som en del av ett varldsvitt bibliskt undervisningsarbete som understods genom frivilliga bidrag (plusgiro ). Om inget annat anges ar bibelcitaten hamtade fran Nya varldens overs attning av Den heliga skrift studieutgava med fotnoter och parallellhanvisningar. Bildkalla: Lektion 4, fragment av Symmachos overs attning: ONB/Wien, G Who Are Doing Jehovah s Will Today? Swedish ( jl-z) Made in Britain by Watch Tower Bible and Tract Society of Britain (Registered in England as a Charity) Tryckt i Storbritannien HUR BROSCHYREN KAN ANVANDAS Ta nagra minuter varje vecka och ga igenom en lektion i taget och svara pa repetitionsfragorna. Genom att anvanda forslagen i rutan Ta reda pa mer kan du bekanta dig med oss, lara kanna var verksamhet och se hur var organisation fungerar.

3 Vad ar Guds vilja? Gud vill att vi ska vara lyckliga och leva for evigt i ett paradis pa jorden! Mendukanskeundraromdetverkligenkanblis a. Bibeln sager att det ar Guds rike som ska genomfora det, och Gud vill att alla manniskor ska favetavadgudsrike ar och vad som ar hans vilja med oss manniskor. (Psalm 37:11, 29; Jesaja 9:7) Gud vill v art b asta. Precis som en bra pappa vill sina barns basta, sa vill var himmelske far att vi ska vara lyckliga for evigt. ( Jesaja 48:17, 18) Han har lovat att den som gor Guds vilja bestar for evigt. (1 Johannes 2:17) Gud vill att vi ska folja hans vagledning. Bibeln sager att var Skapare vill undervisa oss om sina vagar, saattvikan vandrap a hans stigar. ( Jesaja 2:2, 3) Han har organiserat ett folk for sitt namn for att de ska gora hans vilja kand over hela jorden. (Apostlagarningarna 15:14) Gud vill att var tillbedjan av honom ska svetsa oss samman. Tillbedjan av Jehova sondrar inte manniskor utan forenar dem i akta karlek. ( Johannes 13:35) Vilka i var tid lar manniskor over hela jorden att tjana Gud enigt? Du kan sjalvtaredap adetmed hjalp av den har broschyren. TA REDA PAMER Studera Bibeln med oss. Studerar du Bibeln med Jehovas vittnen? Om inte, skulle du da vilja ha ett eget bibelstudium? Det kostar ingenting. Du kommer att marka att det ar ett bra satt att lara kanna Gud. Skaffa litteratur gratis. Du kan besoka Jehovas vittnens moteslokal eller kontakta ett Jehovas vittne for att bestalla litteratur padittegetspr ak som kan hjalpa dig att forst abibeln. Adresser finns pabaksidan. Las mer pa internet. Gainp a Jehovas vittnens officiella hemsida. Dar kan du lasa Bibeln online och lasa eller skriva ut var litteratur pa over 700 sprak.

4 1 Vad ar Jehovas vittnen for slags manniskor? Danmark Taiwan Venezuela Hur manga Jehovas vittnen kanner du? Du kanske har en granne, en arbetskamrat eller en klasskamrat som ar ett Jehovas vittne. Eller sa har du kanske diskuterat Bibeln med nagon av oss. Vilka ar vi, och varfor berattar vi om var tro for andra? Vi ar vanliga manniskor. Vi har olika bakgrund och kommer fran olika samhallsgrupper. En del av oss hade en annan tro tidigare, andra hade inte nagon tro over huvud taget. Men innan vi blev vittnen tog vi oss tid att sjalva noggrant undersoka vad Bibeln lar. (Apostlagarningarna 17:11) Vi tyckte att det vi larde oss lat logiskt, och sedan fattade vi ett personligt beslut att tjanajehovagud. Vi studerar Bibeln. Vi har, precis som alla andra, problem och svagheter att kampa med. Men nar vi fors oker tilllampa Bibelns principer i vardagen har vi markt att det forb attrar livskvaliteten. (Psalm 128:1, 2) Det har ar ett av skalen till att vi vill beratta for andra om det fina vi har lart oss fran Bibeln. Vi foljer Bibelns varderingar. Det ar varderingar som vi mar bra av och som hjalper oss att utveckla respekt for andra och att vara arliga och omtanksamma. De formar oss ocksatillsundaochproduktivasamh allsmedborgare, och de hjalper familjer att halla ihop och ha en hog moral. Vi ar overtygade om att Gud inte ar partisk och utgor darf or en internationell familj av andliga broder och systrar utan etniska och politiska barriarer. Aven om vi som individer bara ar vanliga manniskor, ar var organisation unik. (Apostlagarningarna 4:13; 10:34, 35) Vad har Jehovas vittnen gemensamt med andra manniskor? Vilka varderingar har de lart sig fran Bibeln? Indien

5 Varf or kallar vi oss Jehovas vittnen? 2 Manga tror att Jehovas vittnen ar en ny religion. Men redan for mer an 2700 arsedanbeskrevsgudstj anare som hans vittnen. ( Jesaja 43:10 12) Fram till 1931 kallades vi bibelforskare. Varfor antog vi namnet Jehovas vittnen? Det riktar uppmarksamheten pav ar Gud. Enligt forntida handskrifter forekommer Guds namn, Jehova, tusentals gangeribibeln.im anga bibelovers attningar har det namnet ersatts av sadana titlar som Herren eller Gud. Anda hade Gud uppenbarat sitt egennamn, Jehova, for Mose och sagt: Detta ar mitt namn till ooversk adlig tid. (2 Moseboken 3:15) Pas aviss arskilde han sig fran alla falska gudar. Vi ar stolta over att fab ara Guds heliga namn. Det beskriver vart uppdrag. En lang rad av forntidens trogna, fran den rattf ardige Abels tid och framat, vittnade om sin tro pa Jehova. Under arhundradenas lopp slot sig Noa, Abraham, Sara, Mose, David och andra till detta stora moln av vittnen. (Hebr eerna 11:4 12:1) Precis som nagon kan vittna i en ratteg ang till form an for en oskyldig person, sa vill vi beratta sanningen om var Gud. Vi efterliknar Jesus. Bibeln kallar honom det trogna och sanna vittnet. (Uppenbarelseboken 3:14) Han sa sjalv att han gjorde Guds namn kant och vittnade for sanningen om Gud. ( Johannes 17:26; 18:37) De som verkligen vill folja Jesus maste darf or bara Jehovas namn och gora det kant. Det ar det som vi Jehovas vittnen fors oker gora. Abraham och Sara Jesus Kristus Noa Mose Varf or antog bibelforskarna namnet Jehovas vittnen? Hur l ange har Jehova haft vittnen p a jorden? Vem ar det fr amsta vittnet f or Jehova? TA REDA PAMER Fors ok lara kanna de vittnen du traffar pariketssal.fr aga dem: Varfor blev du ett Jehovas vittne?

6 3 Hur ateruppt acktes sanningarna i Bibeln? Bibelforskare p a 1870-talet F orsta numret av Vakttornet, 1879 Bibeln forutsade att det skulle framtrada falska larare bland de forsta kristna efter Jesus dod och att de skulle forvr anga sanningarna i Bibeln. (Apostlagarningarna 20: 29, 30) Och det var precis vad som hande. De blandade in hedniska tankar i Jesus laror, och sa utvecklades en for- vanskad form av kristendom. (2 Timoteus 4:3, 4) Hur kan vi vara sakra pa att vi forst ar Bibeln pa ratt satt i dag? Jehovas tid var inne for att uppenbara sanningen. Jehova forutsade vad som skulle handa under andens tid : Den sanna kunskapen kommer att bli stor. (Daniel 12:4) År 1870 insag en liten grupp sanningssokare att mycket av det som kyrkorna larde inte stamde med Bibeln. Darf or ville de fors oka forst a Bibelns ursprungliga laror, och Jehova valsignade deras anstrangningar. De studerade Bibeln grundligt. Dessa malmedvetna bibelforskare, vara foreg angare, anvande en studiemetod som vi fortfarande anvander. De diskuterade Bibeln ämnesvis. Nar de kom till ett avsnitt som var svart att forst a, letade de upp andra verser som forklarade det. Nar de kom fram till en slutsats som stamde med resten av Bibeln, skrev de ner den. De lat alltsa Bibeln tolka sig sjalv, och pa sa satt aterupptackte de sanningen om Guds namn och hans kungarike, hans avsikt med jorden och manniskan, de dodas tillstand och hoppet om en uppstandelse. Detta befriade dem fran manga falska laror och sedvanjor. ( Johannes 8:31, 32) År 1879 urskilde bibelforskarna att tiden var mogen for att gora sanningen kand for andra. Det året borjade de publicera den tidskrift som vi fortfarande ger ut, Vakttornet forkunnar Jehovas kungarike. Nu sprider vi Bibelns budskap i 239 lander och omraden pa ungefar 700 sprak. Aldrig tidigare har den sanna kunskapen haft sadan spridning! Vad gjorde man med sanningarna i Bibeln efter Jesus dod? Hur har vi kunnat ateruppt acka sanningen i Bibeln? Vakttornet som det ser ut i dag

7 Varfor har vi gett ut Nya varldens overs attning? Jehovas vittnen anvande under manga år olika bibeloversattningar, som de ocksa tryckte och spred till andra. Men sedan sag vi behovet av en ny overs attning som kunde hjalpa manniskor att fa exakt kunskap om sanningen, vilket är Guds vilja. (1 Timoteus 2:3, 4) Sa 1950 utgavs den forsta delen av var bibelovers attning, Nya varldens overs attning, pa engelska. Den har blivit noggrant översatt till mer än 120 sprak. Det behovdes en bibelovers attning som var latt att forst a. Sprak ändrar sig med tiden, och manga overs attningar innehaller ord och uttryck som inte anvands langre och som kan vara svara att forst a. Dessutom har man pa senare tid hittat äldre handskrifter som har lett till en battre forst aelse av den hebreiska, arameiska och grekiska som anvands i Bibeln. Det behovdes en bibelovers attning som troget holl sig till Guds ord. Bibelovers attare behover halla sig noga till grundtexten och inte ta sig friheter med Guds inspirerade ord. Men de flesta bibelovers attningar anvander inte Guds namn, Jehova. Det behovdes en bibelovers attning som ärar forfattaren. (2 Samuelsboken 23:2) I Nya varldens overs attning har Guds namn aterinf orts pa de omkring stallen dar det fore- kommer i de äldsta bibelhandskrifterna (se exemplet har nedan). (Psalm 83:18) Manga års noggrann forskning ligger bakom den har overs attningen, som är trevlig att lasa och som tydligt formedlar Guds tankar. Oavsett om du har Nya varldens overs attning pa ditt sprak eller inte, uppmuntrar vi dig att skaffa dig den goda vanan att lasa Jehovas ord varje dag. (Josua1:8; Psalm 1:2, 3) Hur kom vi fram till att det behovdes en ny bibelovers attning? Vilken god vana hjalper dem som vill lara sig vad Guds vilja är? Fragment av Symmachos oversattning till grekiska fran 200- eller 300-talet v.t., dar Guds namn forekommer i Psalm 69:31. Rwanda Kongo-Kinshasa TA REDA PA MER Las forordet till Nya varldens oversattning och fundera pa vilket ansvar overs attningskommitt en kande. Jamf or sedan hur Nya varldens overs attning och nagra andra svenska overs attningar återger foljande verser, och lagg marke till ordvalet, verbformerna eller de beskrivande uttrycken: Psalm 83:18; Matteus 5:3; 23:5; Lukas 16:9; Kolosserna 3:9; Jakob 1:5. 4

8 5 Vilken nytta har man av att gap av ara moten? Argentina Sierra Leone TA REDA PAMER Om du vill se hur det ser ut i en Riketssalinnandug ar paett mote sa kan du prata med na- gon i forsamlingen. Vi visar dig garna runt. Belgien Manga har slutat gaikyrkand arforattdeintetyckeratt de far svar pasinafr agor. Savarf or skulle du ga till de mo- ten som Jehovas vittnen anordnar? Vad far man ut av det? Man ar tillsammans med omtanksamma manniskor. De forsta kristna var organiserade i forsamlingar, och de holl moten for att tillbe Gud, studera Skrifterna och uppmuntra varandra. (Hebr eerna 10:24, 25) I den varma och karleksfulla miljon kande de att de var bland vanner sina andliga broder och systrar. (2 Thessalonikerna 1:3; 3 Johannes 14) Vi foljer samma monster och kanner samma gladje. Man lar sig Bibelns praktiska varde. Precis som pa Bibelns tid samlas man, kvinnor och barn tillsammans. Skickliga undervisare hjalper oss att se hur vi kan tillampa Bibelns principer i vardagen. (5 Moseboken 31:12; Nehemja 8:8) Alla fartadelis angerna och vara med och ge kommentarer. Padets attet kan vi ge uttryck at var tro och vart hopp. (Hebr eerna 10:23) Man far sin tro pagudst arkt. Paulus skrev till en forsam- ling: Jag langtar namligen efter att faseer...f or att det skall bli ett utbyte av uppmuntran bland er, genom att var och en blir uppmuntrad av den andres tro, bade er och min. (Romarna 1:11, 12) Nar vi regelbundet traffar vara medtroende pam otena blir vi starkare i var tro och mer motiverade att leva efter Bibeln. Varfor inte gora ett studiebesok vid var forsamlings nasta mote och sjalv se vad du tycker om det? Du ar varmt val- kommen. Det ar fritt intrade till alla vara moten, och det tas aldrig upp nagon kollekt. Vilket monster ligger till grund for alla vara forsamlingsm oten? Vilken nytta har vi av att gap am otena? Malaysia

9 Hur paverkas vi av att umgas med dem som delar var tro? Om vi sam aste gagenomt at djungel eller trotsa daligt vader ar vi regelbundet med vid vara moten. Trots livets pafrestningar och trottheten efter en dags arbete gor vi den anstrangningen for att fa vara tillsammans med vara vanner i forsamlingen. Varfor da? Vi mar bra av det. Lat oss tanka pa varandra, skrev Paulus och talade da om dem som tillhor forsamlingen. (Hebr eerna 10:24) I det har uttrycket ligger tanken att vi behover lara kanna varandra. Sa Paulus uppmuntrade oss att bry oss om varandra. Nar vi lar kanna andra i for- samlingen upptackerviattendelavdemharg att igenom provningar som liknar vara och att de darf or kan vara ett stod for oss. Vi far vanner for livet. De vi traffar pam otena ar inte bara bekanta till oss, utan de ar vara nara vanner. Vi gor ocksa andra saker tillsammans. Varfor vill vi sag arna gora det? Det gor att vi uppskattar varandra mer, och det svetsar oss samman. San ar vara vanner drabbas av problem finns vi dar for dem, eftersom vi har starka band till dem. (Ordspraksboken 17:17) Om vi umgas med alla i forsam- lingen visar vi att vi bryr oss om varandra. (1 Korinthierna 12:25, 26) Vi uppmuntrar dig att valja vanner som gor Guds vilja. Sadana vanner kan du hitta bland Jehovas vittnen. Lat inte nagot hindra dig fran att komma tillsammans med oss. Varfor ar det bra att vi far traffas pav ara moten? Nar skulle du vilja gap aettavv ara moten och lara kanna forsamlingen? Madagaskar Libanon Norge 6 Italien

10 7 Nya Zeeland Japan Uganda Litauen TA REDA PA MER Titta igenom nagot av det material som ska behandlas pa kommande moten. Lagg marke till vad du kommer att fa lara dig fran Bibeln som du kan ha nytta av i vardagen. Hur g ar v ara m oten till? Pa de forsta kristnas moten sjong och bad man tillsammans, laste och resonerade om Skrifterna helt utan nag- ra ritualer. (1 Korinthierna 14:26) Du kan vara installd pa nagot liknande nar du kommer till vara moten. Undervisningen är praktisk och grundar sig pa Bibeln. Pa helgerna samlas varje forsamling till en 30 minuter lang forel asning, som visar vilken roll Bibeln spelar i vart liv och den tid vi lever i. Alla uppmuntras att folja med i sin egen bibel. Efter forel asningen foljer ett vakttornsstudium, da vi under en timme gar igenom en artikel i studieupplagan av Vakttornet. Alla inbjuds att vara med och kommentera innehallet. Studiet hjalper oss att veta hur vi ska tillampa Bibeln i vart liv. Samma material studeras i alla vara mer än forsamlingar varlden över. Vi far hjalp att bli battre undervisare. Vi samlas ocksa en vardagskvall till ett mote i tre delar. Forst har vi forsamlingens bibelstudium, en 30 minuter lang genomgang med fragor och svar som fordjupar var forst aelse av principer och profetior i Bibeln. Sedan foljer teokratiska skolan i 30 minuter. Den borjar med en genomgang av ett bibelavsnitt som forsamlingsmedlemmarna har last i forv ag. Sedan haller de elever som är inskrivna i skolan korta tal. Den som ansvarar for skolan ger tips sa att vi kan utvecklas som hogl asare och talare. (1 Timoteus 4:13) Slutligen har vi tjanstem otet, som haller pa i 30 minuter. Genom tal, korta presentationer och intervjuer lar vi oss att undervisa andra i Bibeln. Nar du kommer till vara moten hoppas vi att du kommer att tycka att undervisningen fran Bibeln haller hog klass. (Jesaja54:13) Vad kan du forv anta dig att fa hora pa Jehovas vittnens moten? Vilket mote skulle du vilja vara med pa nar du far mojlighet?

11 Varfor klar vi upp oss till vara moten? Har du sett pa bilderna i den har broschyren hur fint kladda Jehovas vittnen är nar de gar till sina moten? Varfor är vi sa noga med att se valv ardade ut? Vi visar respekt for var Gud. Det är sant att Gud inte i forsta hand koncentrerar sig pa vart yttre. (1 Samuelsboken 16:7) Men nar vi samlas for att tillbe honom vill vi garna visa respekt bade for honom och for vara medtroende. Om vi skulle stallas infor en kung eller en president skulle vi sakert av respekt for honom tanka pa hur vi sag ut. Pa liknande satt kan vi med vart yttre visa respekt for evighetens Kung, Jehova Gud, och for den plats dar vi tillber honom. (1 Timoteus 1:17) Vi visar vilka varderingar vi har. Bibeln uppmuntrar kristna att kla sig med blygsamhet och sunt sinne. (1 Timoteus 2:9, 10) Att kla sig med blygsamhet betyder att man inte drar uppmarksamheten till sig sjalv med provocerande eller utmanande klader. Och om vi har ett sunt sinne hjalper det oss att valja snygga klader som inte är slarviga eller extrema. De har principerna lamnar and a rum for en personlig stil och tycke och smak. Genom ett tilltalande och smakfullt yttre kan vi vara en prydnad for var Raddares, Guds, lara och ara Gud utan att saga ett ord. (Titus 2:10; 1 Petrus 2:12) Vi kan alltsa paverka hur andra ser pa tillbedjan av Jehova. Du är varmt valkommen till Rikets sal, även om du inte tycker att du har nagra klader som passar. Man behover inte ha det dyraste eller senaste for att se valv ardad ut. Hur viktig är var kladsel nar vi tillber Gud? Vilka principer hjalper oss att valja kladstil? Island Mexiko 8 Guinea-Bissau Filippinerna

12 9 Hur kan man f orbereda sig f or m otena? Kambodja Ukraina TA REDA PAMER Prova forslagen i den har lektionen och forbered dig for vakttornsstudiet eller forsamlingens bibelstudium. Ta hjalp av den som studerar med dig och for- bered en kommentar till nasta mote. Om du studerar Bibeln med Jehovas vittnen brukar du sakert ga igenom studieavsnittet i forv ag. For att fauts a mycket som mojligt av motena ar det bra att forbereda sig for dem ocksa. Det basta ar om vi kan komma in i vanan att alltid gora det. Hitta en bra tid och en bra plats. Nar ar det lattast for dig att vara koncentrerad? Ar det pamorgoneninnandus atter i gang med dagens arbete eller pakv allen nar barnen gatt och lagt sig? Aven om du inte kan studera sal ange i taget ar det bra att bestamma en tid, och fors ok sedan att inte lata nagot komma emellan. Hitta en plats dar du kan fa lugn och ro, och stang av allt som kan distrahera dig, till exempel radion, tv:n och mobilen. En bon fore studiet hjalper dig att lagga undan vardagsbekymren saattdukan koncentrera dig pagudsord.(filipperna4:6,7) Forbered dig for att delta. Borja med att skaffa dig en overblick over amnet. Fundera pa rubriken, fors ok se hur varje underrubrik hor ihop med huvudtanken i artikeln eller kapitlet och titta pa bilderna och repetitionsfragorna som betonar huvudpunkterna. Ga sedan igenom materialet stycke for stycke, och leta reda pa svaret till den tryckta fragan. Sla upp och las de bibelstallen som det hanvisas till och fundera pa hur de stoder det som sags. (Apostlagarningarna 17:11) Nar du hittat svaret, stryk under eller markera nagra fanyckelordsomhj alp for minnet. Under motetkandur ackaupphandenomduvillochsvarap a fragan med egna ord. Genom att studera de olika amnen som gas igenom varje vecka pam otena kommer du att fylla pa din skattkammare med nya tankar fran Bibeln. (Matteus 13:51, 52) Vilken vana kan du utveckla nar det galler motena? Hur kan du forbereda dig for att svara pam otet?

13 Vad är den andliga familjekv allen? Sedan urminnes tider har Jehova velat att familjer ska tillbringa tid tillsammans for att starka forh allandet till honom och till varandra. (5 Moseboken 6:6, 7) Det är darf or som familjer bland Jehovas vittnen avsatter tid varje vecka for att i en avspand atmosfar resonera om andliga fragor som är sarskilt aktuella for dem. Även om du inte har familj kan en sadan har kvall vara en fin mojlighet att komma narmare Gud, kanske genom att ha ett studieprojekt i Bibeln. Det är en stund da vi kommer narmare Jehova. Narma er Gud, sa skall han narma sig er. (Jakob4:8) I Bibeln far vi reda pa detaljer om hur Jehova är och vad han har gjort, och det gor att vi lar kanna honom battre. Ett enkelt satt att komma i gang med den andliga familjekvallen är att anvanda en del av tiden till att hogl asa Bibeln tillsammans, kanske genom att folja schemat for teokratiska skolan. Var och en kan fa ett avsnitt att lasa, och sedan kan alla diskutera vad man lart sig. Det är en stund da vi kommer narmare varandra i familjen. Hela familjen svetsas samman nar man studerar Bibeln ihop. Det är meningen att det ska vara trevliga och mysiga stunder som alla ser fram emot. For aldrarna kan valja ämnen utifran barnens ålder och kanske anvan- da nagot fran Vakttornet och Vakna! eller var webbplats jw.org. Ni kan resonera om problem som barnen stalls infor i skolan och hur de kan hantera dem. Ni kanske vill öva sangerna till motena och kanske äta nagot gott tillsammans efterat. Den har sarskilda stunden varje vecka kommer att hjalpa alla i familjen att tycka om att studera Bibeln, och Jehova kommer att valsigna era anstrangningar. (Psalm 1:1 3) Varfor avsatter vi tid for att studera tillsammans som familj? Hur kan for aldrar gora den stunden trevlig for alla i familjen? Brasilien Australien Guinea 10 Sydkorea TA REDA PA MER Fraga andra i forsamlingen for att fa id eer om vad man kan gora pa studiekvallen. Ta ocksa reda pa vilken litteratur man kan fa pa Rikets sal som kan anvan- das for att undervisa barn om Jehova.

14 Mexiko 11 Varfor har vi stora sammankomster? Tyskland Botswana Nicaragua Italien TA REDA PAMER Om du vill lara kanna var familj av andliga broder och systrar battre sa far du garna vara med vid var nasta sammankomst. Den som studerar Bibeln med dig kan visa dig ett programblad sa att du kan se vilka amnen som brukar behandlas. Skriv upp nar och var nasta sammankomst ska hallas och planera for att vara med vid den om det gar. Varfor ser manniskorna har bredvid sagladaut?de ar med pan agon av vara sammankomster. Precis som Guds tjanare forr i tiden, som samlades tre ganger om aret, ser vi fram emot att fasamlasist orre grupper. (5 Moseboken 16:16) Varje ar har vi tre sammankomster: tva kretssammankomster (en dag) och en regional sammankomst (tre dagar). Vad ar fordelarna med sadana sammankomster? Vi kommer narmare varaandligabr oder och systrar. Precis som israeliterna tycker vi om att fa lovprisa Jehova bland de forsamlade skarorna. (Psalm 26:12; 111:1) Det ger oss mojlighet att fatr affa vittnen fran andra for- samlingar och till och med fran andra lander. Mitt pa dagen ater vi lunch tillsammans pa sammankomstplatsen, vilket bidrar till den varma atmosfaren. (Apostlagarning- arna 2:42) Dar kan vi sjalva faupplevadenk arlek som forenar var varldsvida brodraskara. (1 Petrus 2:17) Vi far hjalp att goraandligaframsteg.israeliterna uppskattade aven att Skrifterna noggrant forklarades for dem. (Nehemja 8:8, 12) Vi satter ocksav arde pa den bibliska undervisning som vi far pav ara sammankomster. Varje sammankomstprogram bygger pa ett bibliskt tema. Med hjalp av intressanta tal och iscensattningar far vi lara oss hur vi kan gora Guds vilja. Vi blir uppmuntrade nar sadana som klarat utmaningen att leva som kristen i den har svara tiden berattar sina erfarenheter. Pa de regionala sammankomsterna har vi dramer som levandegor Bibelns berattelser och ger oss praktiska lardomar. Vid alla sammankomster gors anordningar for dop, saattdesom offentligt vill visa att de vigt sitt liv at att tjana Jehova kan bli dopta. Varf or tycker vi s amycketomv ara sammankomster? Vilken nytta skulle du ha av att vara med vid en sammankomst?

15 Hur är var predikoverksamhet organiserad? Strax fore sin dod sa Jesus: Dessa goda nyheter om kungariket skall bli predikade pa hela den bebodda jorden till ett vittnesbord for alla nationerna; och sedan skall slutet komma. (Matteus 24:14) Men hur skulle detta globala predikoarbete utforas? Det skulle utforas enligt det mon- ster som Jesus gav nar han var pa jorden. (Lukas 8:1) Vi fors oker ta kontakt med manniskor i deras hem. Jesus larde sina larjungar att predika de goda nyheterna fran hus till hus. (Matteus 10:11 13; Apostlagarningarna 5:42; 20:20) Dessa forkunnare under det forsta århundradet blev tilldelade sarskilda omraden dar de skulle predika. (Matteus 10:5, 6; 2 Korinthierna 10:13) Det är likadant i var tid. Vart predikoarbete är val organiserat, och varje forsamling har blivit tilldelad ett omrade att predika pa. Det gor att vi kan fullgora Jesus befallning att predika for folket och att grundligt vittna. (Apostlagarningarna 10:42) Vi fors oker ta kontakt med manniskor pa andra platser. Jesus var ett fored ome for oss nar han predikade for man- niskor pa offentliga platser, till exempel vid stranden eller vid en brunn. (Markus 4:1; Johannes 4:5 15) Vi pratar ocksa med manniskor om Bibeln pa gator och torg, i parker och per telefon. Vi vittnar ocksa for vara grannar, arbetskamrater, klasskamrater och slaktingar, om vi far mojlighet till det. Tack vare alla dessa anstrangningar har miljontals manniskor varlden över fatt hora de goda nyheterna om... raddning. (Psalm 96:2) Du kanske skulle vilja beratta for nagon om Guds kungarike och vad det ska gora i framtiden. Behall inte de har goda nyheterna for dig sjalv, utan sprid dem vidare sa fort du far mojlighet! Vilka goda nyheter m aste predikas? Hur efterliknar Jehovas vittnen Jesus predikometoder? Peru Vitryssland TA REDA P A MER 12 Spanien Hongkong Den som studerar Bibeln med dig kanske kan visa dig hur du taktfullt kan beratta for nagon du kanner vad du lart dig fran Bibeln.

16 13 Kanada Fr an hus till hus Bibelstudium Personligt studium Vad är en pionj ar? Uttrycket pionjar anvands ofta om nagon som utforskar nya omraden och banar vag for andra som foljer efter. I den meningen var Jesus en pionjar, som sandes till jorden for att utfora ett viktigt uppdrag och for att öppna vagen till raddning. (Matteus 20:28) Hans efterfoljare i var tid efterliknar honom och anvander sa mycket tid som mojligt till att gora larjungar. (Matteus 28:19, 20) En del har bor- jat i det som vi kallar pionjartj anst. En pionjar är en forkunnare som gor en extra insats. Alla Jehovas vittnen är forkunnare av de goda nyheterna. Men nagra har kunnat ordna det sa att de kan vara reguljara pionjarer och anvanda 70 timmar i manaden i predikoarbetet. For att klara det jobbar manga bara deltid. Andra valjs ut att bli specialpionjarer och skickas till platser dar behovet av forkunnare är storre. De anvander 130 timmar eller mer i tjansten varje manad. Pionjarer är nojda med ett enkelt liv och är övertygade om att Jehova ser till att de far det de behover. (Matteus 6:31 33; 1 Timoteus 6:6 8) De som inte kan vara pionjarer kan vara hjalppionj arer emellanat och gar da 30 eller 50 timmar i tjansten den manaden. En pionjar motiveras av karlek till Gud och till manniskor. Precis som Jesus lagger vi marke till hur daligt manga mar andligt sett. (Markus 6:34) Men vi har den kunskap som kan hjalpa dem nu och som kan ge dem ett hopp for framtiden. Det är karleken till dessa manniskor som far en pionjar att villigt ge av sin tid och energi for att hjalpa dem andligen. (Matteus 22:39; 1 Thessalonikerna 2:8) Detta gor att pionjarernas tro blir starkare, de kommer narmare Gud, och de far ett meningsfullt och lyckligt liv. (Apostlagarningarna 20:35) Hur skulle du forklara vad en pionjar är? Varfor blir en del pionjarer?

17 Vilka utbildningsmojligheter har pionjarer? Undervisning har varit kannetecknande for Jehovas vittnen under en lang tid. De som agnar mycket av sin tid at att predika har mojlighet att gaigenoms arskilda skolor som hjalper dem att fullgora sin tjanst. (2 Timoteus 4:5) Pionjarskolan. Efter det forsta aret som reguljar pionjar far man gaigenomenskolap a sex dagar som oftast halls ienriketssalin arheten. Skolan hjalper pionjarerna att starka vanskapen med Jehova, att bli skickligare paatt predika och att halla ut i sin tjanst. Skolan for kristna forkunnare. Den har skolan patv am a- nader utbildar erfarna pionjarer som ar villiga att flytta till platser dar behovet ar stort. De instammer i orden: Har ar jag! Sand mig och efterliknar den storste forkunnaren som nagonsin levt pa jorden, Jesus Kristus. (Jesaja 6:8; Johannes 7:29) Nar man flyttar till en annan plats kan man behova anpassa sig till ett enklare liv. Kulturen, klimatet och maten kan vara helt annorlunda mot det man ar van vid. Man kanske till och med maste larasigettnyttspr ak. Skolan hjalper ogifta broder och systrar och gifta par mellan23och65ar att utveckla egenskaper som de behover i sitt uppdrag och form agor som gor att Jehova och hans organisation kan anvanda dem samycketsomm ojligt. Vakttornets bibelskola Gilead. Gilead ar ett hebreiskt ord som betyder vittnesrose. Sedan Gileadskolan bildades 1943 har mer an elever skickats ut som missionarer for att predika intill jordens yttersta ande. (Apostlagarningarna 13:47) Nar det forst kom missionarer till Peru fanns det inte nagon forsamling dar. Nu finns det over forsamlingar. Nar det kom missionarer till Japan fanns det inte ens tio vittnen dar. Nu finns det mer an vittnen. Den fem manader langa Gileadkursen kretsar kring studium av Guds ord. De som ar specialpionjarer eller missionarer paf altet, arbetar vid avdelningskontoren eller ar i kretstjansten inbjuds till den har intensivutbildningen for att kunna stabilisera och understodja den internationella verksamheten. Vad ar syftet med Pionjarskolan? Vilka kan gaigenomskolanf or kristna forkunnare? Gileadskolan i Patterson, New York Panama USA 14

18 15 Undervisning Herdearbete Finland Tj anst p af altet TA REDA PAMER Vilka kan bli aldste? Du kan sjalv lasa vilka krav Bibeln staller pa aldste och bitradande tjanare i 1 Timoteus 3:1 10, 12 och Titus 1:5 9. Vad g or de aldste f or f orsamlingen? Vi har inte nagra avlonade praster i var organisation. Precis som nar den kristna forsamlingen fick sin borjan forordnas i stallet aldste, kvalificerade tillsyningsman, till att vara herdar for Guds forsamling. (Apostlagarning- arna 20:28) Dessa aldstebr oder ar andligt mogna man som har ledningen i forsamlingen, och de ar herdar for Guds hjord, inte av tvang utan villigt; inte heller av karlek till ohederlig vinning utan med iver. (1 Petrus 5:1 3) Vad gor de for att hjalpa oss? De bryr sig om oss och skyddar oss. Aldstebroderna vag- leder forsamlingen och skyddar den mot sadant som kan hota andligheten. Eftersom de ar medvetna om att Gud har anfortrott dem den har viktiga uppgiften harskar de inte over forsamlingen, utan de ar mana om att forsam- lingen mar bra och att gladjen bevaras. (2 Korinthierna 1:24) Precis som en herde tar hand om varje far individuellt fors oker aldstebr oderna lara kanna varje forsamlings- medlem personligen. (Ordspraksboken 27:23) De lar oss hur man gor Guds vilja. Aldstebroderna ansvarar varje vecka for att forsamlingens moten ska starka var tro. (Apostlagarningarna 15:32) Dessa engagerade broder tar ocksa ledningen i predikoarbetet och samarbetar med oss och ovar oss i alla sidor av var tjanst. De ger oss personlig uppmuntran. For att hjalpa oss att starka vart forh allande till Jehova kan aldstebr oderna ta kontakt med oss i vart hem eller pariketssalochgehj alp och uppmuntran fran Bibeln. ( Jakob 5:14, 15) Forutom sitt arbete i forsamlingen har de flesta aldste aven jobb och familj som kraver tid och uppmarksamhet. Dessa hart arbetande broder fortj anar var respekt. (1 Thessalonikerna 5:12, 13) Vilken uppgift har de aldste i forsamlingen? Hur visar aldstebr oderna personligt intresse for oss?

19 Vad g or de bitr adande tj anarna? Bibeln beskriver tva grupper av kristna man som skoter uppgifterna i forsamlingen tillsyningsman och bitradan- de tjanare. (Filipperna 1:1) Det finns for det mesta flera sadana broder i varje forsamling. Vad gor de bitradande tjanarna for oss i forsamlingen? De avlastar aldstebr oderna. De bitradande tjanarna, en del yngre och andra aldre, ar palitliga och andligt inriktade. De skoter manga viktiga organisatoriska och rutinmassiga uppgifter i forsamlingen. Det gor att de aldste kan koncentrera sig pa undervisningen och herdearbetet. De utfor praktiska uppgifter. En del bitradande tjanare fungerar som vardar som halsar alla valkomna till motena. Andra skoter ljudanlaggningen, litteraturforr adet, forsam- lingens rakenskaper och hjalper till nar forkunnarna vill ta ut distrikt att predika pa. De hjalper ocksa till med skot- seln av Rikets sal. Aldstebroderna kan aven be dem hjalpa de aldre i forsamlingen. Oavsett vilka uppgifter de bitra- dande tjanarna har, ar de varda var respekt for sin villighet att hjalpa till. (1 Timoteus 3:13) De ar goda fored omen. Bitradande tjanare valjs ut for sina kristna egenskaper. Nar de leder programpunkter pa motena starker de var tro. Genom sitt engagemang i tjan- sten hjalper de oss att bli mer entusiastiska. Deras sam- arbetsvilliga anda bidrar till gladjenochenhetenif orsamlingen. (Efesierna 4:16) De kan med tiden kvalificera sig som aldste. Vad har bitradande tjanare for egenskaper? Hur hjalper de bitradande tjanarna till att faf orsamlingen att fungera smidigt? Burma Programpunkt p aettm ote 16 Tj anstegrupp Sk otsel av Rikets sal TA REDA PAMER Fors ok varje gang du ar med pa ett mote att prata med nagon av aldstebroderna eller de bitradan- de tjanarna tills du har lart kanna dem och deras familjer.

20 17 Malawi M ote f or tj anst Tj anst p af altet Aldstem ote TA REDA PAMER Skriv in i din almanacka nar kretstillsyningsmannen kommer till forsamlingen nasta gang, saatt du inte missar hans tal. Om du vill att han eller hans fru ska vara med nar du studerar Bibeln saatt ni kan lara kanna varandra, kan du tala om det for den som studerar med dig. Vad g or kretstillsyningsm an? De kristna grekiska skrifterna namner ofta Barnabas och Paulus. De var resande tillsyningsman som besokte de forsta forsamlingarna. Varfor det? Darf or att de brydde sig mycket om sina andliga broder och systrar. Paulus sa att han ville vanda tillbaka och besoka broderna for att se hur de hade det. Han var villig att fardas manga mil for att uppmuntra dem. (Apostlagarningarna 15:36) Resande tillsyningsman i var tid kanner pasammas att. De kommer for att uppmuntra oss. Varje kretstillsyningsman besoker omkring 20 forsamlingar, som utgor en krets, tvag anger om aret och samarbetar med varje for- samling i en vecka. Dessa broder har stor erfarenhet, och vi kan darf or lara oss mycket av dem och deras hustrur, om de ar gifta. De fors oker lara kanna bade aldre och yngre, och de vill garna folja med oss i tjansten och till dem vi studerar Bibeln med. Dessa tillsyningsman gor herdebesok tillsammans med de aldste, och de uppmuntrar oss med sina tal pam oten och sammankomster. (Apostlagarningarna 15:35) De intresserar sig for alla. Kretstillsyningsman ar mycket intresserade av forsamlingarnas andlighet. De sammantraffar med aldstebr oderna och de bitradande tjanarna och gar igenom vilka framsteg som gjorts och ger praktiska forslag pa hur de kan hantera sina ansvarsuppgifter. De intresserar sig for pionjarernas situation och vill garna hjalpa dem, och de tycker om att lara kanna de nya bland oss och fah ora vilka framsteg de gor i sanningen. De har broderna ger villigt av sig sjalva och ar vara medarbetare som tanker pav art basta. (2 Korinthierna 8:23) Vi kan efterlikna deras tro och hangivenhet for Gud. (Hebr eerna 13:7) Varfor besoker kretstillsyningsmannen forsamlingarna? Hur kan du fa nytta av deras besok?

21 Hur hj alper vi till vid katastrofer? Nar det intraffar en katastrof organiserar Jehovas vittnen omedelbart bistand for att hjalpa sina broder och systrar som drabbats. Det ar ett satt att visa hur akta var karlek till varandra ar. ( Johannes 13:34, 35; 1 Johannes 3:17, 18) Pa vilka satt hjalper vi till? Vi skanker pengar. Nar Judeen drabbades av en stor hungersnod sande de kristna i Antiokia ekonomisk hjalp till sina andliga broder. (Apostlagarningarna 11:27 30) Och nar vi far hora att vara broder och systrar i nagon del av varlden rakat ut for svarigheter skickar vi in bidrag via var lokala forsamling saattdekanf a det de behover materiellt sett. (2 Korinthierna 8:13 15) Vi ger praktisk hjalp. Aldstebroderna paplatskontaktar alla forsamlingsmedlemmar for att fors akra sig om att de befinner sig i sakerhet. En hjalpkommitt ekansamordna distributionen av mat, rent dricksvatten, klader, logi och medicinsk hjalp. Manga Jehovas vittnen med specialkunskaper staller upp som volontarer och reser paegen bekostnad for att hjalpa till i katastrofarbetet eller med att reparera skadade hem och Rikets salar. Den enhet vi har inom organisationen och den erfarenhet vi har av att samarbeta gor att vi kan agera snabbt. Avenomviif orsta hand hjalper dem som ar beslaktade med oss i tron, hjalper vi aven andra nar det ar mojligt, oavsett vad de har for religion. (Galaterna 6:10) Vi ger andligt och kanslom assigt stod. Katastrofoffer behover sarskild uppmuntran. I sadana situationer far vi kraft fran Jehova, all trosts Gud. (2 Korinthierna 1:3, 4) Vi berattar garna for katastrofdrabbade manniskor om Bibelns lofte om att Guds kungarike snart ska gora slut pa alla tragedier som orsakar sa mycket lidande. (Uppenbarelseboken 21:4) Varfor kan Jehovas vittnen agera sa snabbt vid katastrofer? Vilken andlig uppmuntran kan vi ge till overlevande? Dominikanska republiken Japan Haiti 18

22 19 Vem är den trogne och omdomesgille slaven? Vi har alla nytta av den andliga maten Kort fore sin dod samtalade Jesus med fyra av sina lar- jungar Petrus, Jakob, Johannes och Andreas. Han forut- sade da tecknet pa sin narvaro under de sista dagarna och tog upp en viktig fraga: Vem är i sjalva verket den trogne och omdomesgille slaven, som hans herre har satt över sitt tjanstefolk till att ge dem deras mat i ratt tid? (Matteus 24:3, 45; Markus 13:3, 4) Genom den fragan fors akrade Jesus sina efterfoljare att de hela tiden skulle ha till- gang till andlig mat under ändens tid. Som deras herre skulle han sjalv forordna en slav som skulle skota uppgiften att ge dem den andliga maten. Vilka skulle utgora den slaven? Det är en liten grupp smorda efterfoljare till Jesus. Slaven är identisk med Jehovas vittnens styrande krets. Den delar ut andlig mat i ratt tid till dem som tillber Jehova tillsammans med dem. Vi är beroende av att denne trogne slav fortsatter att ge oss var tillmatta kost i ratt tid. (Lukas 12:42) Den skoter Guds hushall. (1 Timoteus 3:15) Jesus gav slaven det viktiga uppdraget att leda arbetet inom den jordiska delen av Jehovas organisation att skota om de materiella tillgangarna, organisera predikoarbetet och ge oss undervisning genom forsamlingarna. For att ge oss precis det vi behover nar vi behover det formedlar den trogne och omdomesgille slaven andlig mat genom den litteratur vi anvander i tjansten och genom det program som framfors vid vara moten och sammankomster. Slaven är trogen mot sanningarna i Bibeln och mot sitt uppdrag att predika de goda nyheterna, och den är omdomesgill, dvs. den visar gott omdome nar den tar hand om allt det som Kristus har anfortrott den. (Apostlagar- ningarna 10:42) Jehova valsignar slavens anstrangningar med tillvaxt och ett overfl od av andlig mat. (Jesaja60:22; 65:13) Vad gjorde Jesus for att se till att hans efterfoljare fick andlig mat? Hur är slaven trogen och omdomesgill?

23 Hur fungerar den styrande kretsen iv ar tid? Under det forsta arhundradet fungerade en liten grupp, apostlarna och de aldste i Jerusalem, som en styrande krets som fattade viktiga beslut for alla forsamlingar av smorda kristna. (Apostlagarningarna 15:2) Nar de fattade ett enhalligt beslut berodde det pa att de hade resonerat om vad Skrifterna sager och hade foljt Guds andes ledning. (Apostlagarningarna 15:25) Samma monster foljs iv ar tid. Den anvands av Gud for att gora hans vilja. De smorda broderna i den styrande kretsen ar mycket intresserade av Guds ord och har stor erfarenhet av bade praktiska och andliga fragor. De traffas varje vecka for att gaige- nom behoven i den globala sammanslutningen av broder och systrar. Precis som i det forsta arhundradet ges anvisningar som grundar sig pa Bibeln, antingen genom brev eller genom resande tillsyningsman och andra representanter. Detta bidrar till att Guds folk ar eniga i tanke och handling. (Apostlagarningarna 16:4, 5) Den styrande kretsen leder arbetet med att framstalla andlig mat, sprider entusiasm for predikoarbetet och ser till att det forordnas broder i ansvariga stallningar. Den ar lyhord for Guds andes ledning. Den styrande kretsen soker vagledning hos den hogste i universum, Jehova, och hos forsamlingens huvud, Jesus. (1 Korinthierna 11:3; Efesierna 5:23) Den styrande kretsen anser sig inte vara ledare for Guds folk. Tillsammans med alla smorda kristna foljer de Lammet [dvs. Jesus] vart det an gar. (Uppenbarelseboken 14:4) Den styrande kretsen uppskattar att vi ber for dem. Vilka ingick i den styrande kretsen i det forsta arhundradet? Hur soker den styrande kretsen i var tid Guds vagledning? Den styrande kretsen i det forsta arhundradet Ett brev fran den styrande kretsen blir upplast 20 TA REDA PAMER Las Apostlagarningarna 15:1 35 och lagg marke till hur den styrande kretsen padentidenl oste en dispyt med hjalp av Skrifterna och den heliga anden.

24 21 Bildframst allning i USA Tyskland Kenya Colombia Vad är Betel? Betel är ett hebreiskt namn som betyder Guds hus. (1 Moseboken 28:17, 19, fotnoten) Det är ett passande namn pa de anlaggningar som Jehovas vittnen har varlden över, och darifr an organiseras predikoarbetet. Vid huvudkontoret i staten New York i USA finns den styrande kretsen, som har tillsyn över verksamheten vid de manga avdelningskontoren runt om pa jorden. De som tjanar vid dessa anlaggningar utgor det som kallas Betelfamiljen. De bor och arbetar tillsammans, äter tillsammans och studerar Bibeln tillsammans, ungefar som en familj. (Psalm 133:1) En unik plats dar man ger av sig sjalv. Vid varje Betelhem finns det man och kvinnor som helt gar in for att gora Guds vilja och som tjanar dar pa heltid. (Matteus 6:33) Ingen av dem far nagon lon, men de far mat och husrum och ett bidrag for personliga utgifter. Alla pa Betel har en uppgift. Det kan vara pa kontoret, i koket eller i matsalen. En del arbetar i tryckeriet eller i bokbinderiet, andra sta- dar, tvattar eller skoter fastigheten. En plats dar alla stoder predikoarbetet. Huvudsyftet med alla Betelhem är att Bibelns sanning ska spridas till sa manga som mojligt. Den har broschyren är ett exempel pa det. Den skrevs under ledning av den styrande kretsen, skickades ut elektroniskt till hundratals overs attningsteam varlden över, trycktes pa moderna tryckpressar vid Betels tryckerier och distribuerades till mer än forsam- lingar. I varje del av den har processen har Betelfamiljerna en viktig roll och stoder det mest angelagna arbete som finns predikandet av de goda nyheterna. (Markus 13:10) Vilka tjanar vid Betel, och hur ser deras vardag ut? Vilket viktigt arbete gar verksamheten vid alla Betelhem ut pa?

25 Vad gor man paett avdelningskontor? Ett avdelningskontor har hand om predikoverksamheten i ett eller flera lander, och Betelfamiljens medlemmar har manga olika arbetsuppgifter. En del oversatter, andra trycker tidskrifter och bocker, packar litteratur eller arbetar med ljud- och filmproduktion. En kommitt eansvararf or verksamheten. Den styrande kretsen delegerar ansvaret for verksamheten vid varje avdelningskontor till en kommitt e som bestar av tre eller fler val kvalificerade aldstebr oder. Kommitt en haller den styrande kretsen informerad om verksamheten i de lander som den har ansvaret for och om de eventuella problem som kan ha uppstatt. Sadana rapporter hjalper den styrande kretsen att avgora vilka amnen som ska tas upp i litteraturen och pam oten och sammankomster. Den styrande kretsen sander regelbundet ut representanter som besoker avdelningskontoren och hjalper kommitt eerna att utfora sina uppgifter. (Ordspraksboken 11:14) Det ordnas med ett sarskilt program dar huvudkontorets representant haller ett tal for att uppmuntra broderna och systrarna i landet. Avdelningskontoret ger stod at forsamlingarna. Ansvariga broder pa avdelningskontoret godkanner att nya forsamlingar bildas. Broderna leder aven verksamheten for de pionjarer, missionarer och kretstillsyningsman som lyder under avdelningskontoret. De organiserar sammankomster, samordnar byggandet av nya Rikets salar och ser till att forsamlingarna far den litteratur de behover. Allt som gors pa ett avdelningskontor bidrar till att predikoarbetet utfors pa ett ordningsamt satt. (1 Korinthierna 14: 33, 40) Vilken hjalp kan avdelningskontorens kommitt eer ge den styrande kretsen? Vilket ansvar har avdelningskontoren? Salomon oarna Kanada 22 Sydafrika TA REDA PAMER Alla ar valkomna att besoka nagot av vara avdelningskontor mandag till fredag och faen guidad visning. Vi uppmuntrar dig att gora det. Kladigsomom du skulle vara med paettm ote. Ditt besok pa Betel kommer att starka din tro.

26 23 Vilka är forfattarna till var litteratur, och hur overs atts den? F orfattaravdelningen i USA Armenien Burundi Sydkorea For att kunna predika de goda nyheterna for varje nation och stam och sprak och folk producerar vi litteratur pa ungefar 700 sprak. (Uppenbarelseboken 14:6) Hur klarar vi av den uppgiften? Det gor vi med hjalp av en internationell forfattarstab och ungefar overs attare, som alla är Jehovas vittnen. Texten skrivs pa engelska. Den styrande kretsen leder forfattaravdelningens arbete vid huvudkontoret. Den avdelningen fordelar uppgifterna mellan forfattarna som arbetar vid huvudkontoret och vid en del avdelningskontor. Tack vare att forfattarna kommer fran varldens alla horn kan vi ta upp ämnen som ger var litteratur en mangkulturell och internationell pragel. Texten skickas till oversattarna. Sedan texten har redigerats och godkants skickas den elektroniskt till oversatt- ningsteamen över hela varlden. De overs atter, granskar och korrekturlaser materialet. De fors oker hitta ett satt att skriva som ger den ratta meningen, sa att tankarna i den engelska texten overf ors till malspr aket pa basta satt. (Predikaren 12:10) Datorer snabbar upp produktionen. En dator kan aldrig ersatta en forfattare eller en overs attare. Men arbetet underlattas av digitala uppslagsverk och sprakverktyg. For att kunna utfora den grafiska produktionen utvecklade Jehovas vittnen MEPS, ett flersprakigt elektroniskt publiceringssystem, som kan hantera text pa hundratals sprak, sammanfoga text och bild och gora materialet redo for tryckning. Varfor lagger vi ner sa mycket arbete pa det har, till och med pa sprak som talas av bara nagra fa tusen? Darf or att det är Jehovas vilja att alla slags manniskor skall bli raddade och komma till exakt kunskap om sanningen. (1 Timoteus 2:3, 4) Hur utarbetas var litteratur? Varfor overs atter vi till sa manga sprak? Sri Lanka

27 Hur finansieras var varldsvida verksamhet? Var organisation trycker och sprider hundratals miljoner biblar och andra publikationer varje år utan att ta betalt. Vi bygger och underhaller Rikets salar och avdelningskontor. Tusentals beteliter och missionarer far det de behover, och vi ger även katastrofhjalp. Sa du kanske undrar: Var kommer alla pengar ifran? Vi tar inte upp tionde, medlemsavgifter eller kollekt. Trots att kostnaderna for var verksamhet är hoga tigger vi aldrig om pengar. For mer än 100 år sedan stod det i det andra numret av Vakttornet att vi tror att vi har Jehova bakom oss och att vi inte kommer att tigga eller bedja manniskor om... finansiellt stod, och det har vi heller aldrig gjort. (Matteus 10:8) Var verksamhet understods genom frivilliga bidrag. Manga uppskattar vart bibliska undervisningsarbete och ger gavor till det. Jehovas vittnen ger sjalva garna av sin tid, sin energi och sina tillgangar for att Guds vilja ska utforas pa hela jorden. (1 Kronikeboken 29:9) I Rikets sal och pa vara sammankomster finns det bidragsbossor dar de som vill kan lagga bidrag. For det mesta kommer bidragen fran manniskor som är langt ifran rika. De liknar mer den fattiga änka som Jesus talade sa gott om och som lade ner tva sma mynt i templets bidragsbossa. (Lukas 21: 1 4) Vem som helst kan alltsa regelbundet lagga undan nagot som han vill ge, alldeles som han har beslutat i sitt hjarta. (1 Korinthierna 16:2; 2 Korinthierna 9:7) Vi är övertygade om att Jehova även i fortsattningen kommer att motivera manniskor att anvanda sina vardefulla ting for att ära honom och stodja verksamheten, sa att hans vilja kan ske. (Ordspraksboken 3:9) Vad skiljer var organisation fran andra religiosa organisationer? Hur anvands de bidrag som kommer in? Nepal Storbritannien Togo 24

28 25 Varf or har vi Rikets salar, och hur byggs de? Nigeria, f ore och efter Bolivia Jehovas vittnen kallar sin moteslokal Rikets sal, och precis som namnet antyder kretsar den bibliska undervisningen i den lokalen kring Guds rike, som ocksa var temat for Jesus tjanst. (Lukas 8:1) De är centrum for sann tillbedjan. Pa den platsen samordnas predikandet av de goda nyheterna pa orten. (Matteus 24:14) Rikets salar kan ha olika storlek och design, men alla är enkla byggnader, och manga av dem anvands av mer än en forsamling. Pa senare år har vi byggt tiotusentals nya Rikets salar (i snitt fem om dagen) for att halla jamna steg med ökningen av antalet for- samlingar. Hur är detta mojligt? (Matteus 19:26) De byggs med hjalp av donerade medel. De bidragen skickas till avdelningskontoret sa att pengar kan ga till forsamlingar som behover bygga en ny Rikets sal eller bygga om en befintlig. De byggs av oavlonade volontarer med olika bakgrund, yrken och omstandigheter. I manga lander har det organiserats byggrupper for Rikets salar. Bygglag flyttar fran for- samling till forsamling inom ett land, även till isolerade omraden, for att hjalpa forsamlingarna pa orten med att bygga sin Rikets sal. I andra lander har kvalificerade vittnen utsetts till att ha tillsynen över arbetet med att bygga och renovera Rikets salar i ett visst omrade. Även om manga skickliga yrkesman hjalper till med bygget utgor medlemmarna i forsamlingen pa orten den storsta delen av arbetsstyrkan. Det är Jehovas ande och hans folks helhjartade insatser som gor allt detta mojligt. (Psalm 127:1; Kolosserna 3:23) Varfor kallar vi vara moteslokaler Rikets sal? Hur är det mojligt att bygga Rikets salar över hela varlden? Tahiti