HÅLLBARHETSBOKSLUT 2005 SMEDJEBACKENS KOMMUN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HÅLLBARHETSBOKSLUT 2005 SMEDJEBACKENS KOMMUN"

Transkript

1 HÅLLBARHETSBOKSLUT 2005 SMEDJEBACKENS KOMMUN 2005 års Miljöpristagare Till en verksamhet inom kommunens förvaltningar och bolag som under det gångna året bedrivit ett förtjänstfullt och engagerat miljöarbete. Inger Lindström och Kenneth Kvist på förskolan Hattstugan, samt Jan Lycke och Kari Noukkala på kommunens vaktmästeri. Smedjebackens kommun Juni

2 Innehåll sid Inledning 3 Agenda 21- Miljöpolicy 4 Nationella miljömål 5 Miljöledning 6 Smedjebacken Energi 7 Bärkehus AB 8 Folkhälsomål 9 Barnkonventionen 10 Alkohol och drogpolicy, Friskvårdspolicy, 11 Jämställdhet och mångfaldspolicy, Handikapplan, Översiktsplanen Kommunförbundets Gröna Nyckeltal Kontaktpersoner 25 OM HÅLLBARHETSBOKSLUTET De olika avsnitten beskriver mål och uppföljning av såväl de nationella som lokala mål som styr Smedjebackens kommun mot en hållbar utveckling. Är du intresserad av att veta mer så finns det i slutet på dokumentet en lista med kontaktpersoner. Hållbarhetsbokslutets innehåll har diskuterats fram av en grupp sakkunniga inom kommunen. Foto: Anna-Maria Kraft (s.4,5,12,14,15,16,17,23, samt sidhuvud), Fridhems Förskola (s. 21), Kerstin Angberg-Morgården (s.3,25), Bildarkiv (s.10,24), Nya Ludvika Tidning (s.6), Tommy Norgren (s.7,22), Vesa Panula (s. 8) 2

3 Inledning Sveriges övergripande miljömål är att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöfrågorna är lösta. Regeringens riktningsangivelse, det så kallade generationsmålet, är en utmaning för hela samhället att delta i arbetet för en hållbar utveckling- det vill säga en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredställa sina behov. Regeringen har dessutom beslutat om skrivelsen, Strategiska utmaningar, där fyra områden kommer att stå i fokus under den kommande mandatperioden. Bygga samhället hållbart, Stimulera till en god hälsa på lika villkor, Möta den demografiska utmaningen och Främja en hållbar tillväxt. Syftet med Hållbarhetsbokslutet, som presenteras för andra året i rad, är att försöka ge en bild av på vilket sätt verksamheten inom Smedjebackens kommun påverkar vår omgivning och vad som gjorts för att styra utvecklingen till ett mer hållbart samhälle. Genom vårt nuvarande och kommande arbete närmar vi oss visionen att Smedjebackens kommun ska vara ett föredöme när det gäller hållbarhetsfrågor. Delar av personalen från Miljö och byggkontoret som deltog i Stiftelsen Håll Sverige Rents kampanj, Skräpplockarveckan. 3

4 Agenda 21 I juni 1992 hölls FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janerio i Brasilien. Agenda 21 anger en vision inför det 21;a århundradet och ger förslag på färdriktning för att vi ska få ett långsiktigt hållbart samhälle. I kommunens miljöarbete ryms allt ifrån effektiv källsortering, verksamheternas miljöprogram och en KRAV-vecka som riktar sig till näringsidkare inom kommunen till målformuleringar om bilar drivna med alternativt bränsle. Agenda 21-målens program påverkar samtliga verksamhetsplaner (exempelvis avfallsplanen och VAplanen). Miljöpolicy Smedjebackens miljöpolicy betonar den långsiktigt hållbara utvecklingen. Inriktningen mot miljöanpassad upphandling har fått genomslagskraft, likaså hushållning med naturresurser. Smedjebackens kommun arbetar för att effektivisera användningen av naturresurser och för att miljöanpassa alla delar av verksamheten i enlighet med kretsloppsprincipen. Smedjebackens kommun ska uppfylla kraven i lämpliga lagar och bestämmelser, samt i sitt miljöarbete inrikta sig på ständiga förbättringar av såväl den yttre som den inre miljön. Smedjebackens kommun utbildar alla anställda och förtroendevalda så att grundläggande förståelse för miljöfrågor genomsyrar organisationen och så att de enskilda individerna kan vara pådrivande, kunskapsspridande och inspirerande både inom den egna organisationen och gentemot övriga kommuninvånare. Kolbäcksån vid Söppenmyren De miljökrav som ställs inom den egna verksamheten skall också ställas på leverantörer och entreprenörer som anlitas av kommunen. Smedjebackens kommun skall i sin rådgivande verksamhet verka för att inspirera företag och privatpersoner i kommunen till miljöriktiga och kretsloppsanpassade lösningar. Miljöarbetet inom den kommunala verksamheten bygger på eget ansvar hos varje medarbetare och på att kommunens förvaltningar och bolag samarbetar mot ett gemensamt mål. 4

5 Nationella miljömål 1999 antog riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål och i nov kompletterades målen med mål nummer 16. Målen beskriver de kvaliteter som vår miljö och våra gemensamma natur- och kulturresurser. 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt och djurliv Ett lokalt miljömålsseminarium hölls 2003, med politiker och tjänstemän i kommunen, samt tjänstemän från Länsstyrelsen. Vid redovisningen lyftes dessa frågor fram som de mest prioriterade: Vatten Dricksvattenkvalitet Sjöar och vattendrag Klimat och luft Energibesparing Fjärrvärmeutbyggnad Öppet landskap Naturvärden Kulturvärden Avlopp Enskilda Avloppsreningsverk Förorenad mark Gruvområden Barnens säkerhet Kemikalier Transporter Seminariet ledde till att följande miljömål prioriterades i Smedjebackens kommun: 1. Begränsad klimatpåverkan 4. Giftfri miljö 7. Ingen övergödning 9. Grundvatten av god kvalitet 15. God bebyggd miljö Åtgärder inom dessa miljömål redovisas i samband med översiktplanens strategier, då arbetet ofta går hand i hand. När det gäller övriga miljömål kan följande noteras. Mål 10 och 14 är inte tillämpbara i Smedjebacken. När det gäller mål 5, 12 och 13 är kommunens möjligheter till åtgärder små. När det gäller mål 13, Ett rikt odlingslandskap har dock kommunens inköp av ekologiska produkter en viss betydelse. Mål 2, 6, 8 och 11 behandlar frågor som inte är några stora problem i Smedjebacken och eventuella åtgärder skulle därför betyda relativt lite. Kommunens kalkningsprogram har redan idag stor påverkan på mål 3. By Mål 16 är nytt och det är ännu inte klart i vilken omfattning kommunen kommer att arbeta mot detta mål. 5

6 Miljöledning Miljöledningsarbetet inom kommunens organisation, innebär kontinuerliga revisioner av de olika enheternas lokala miljöprogram. Arbetet inriktas på den standard som finns i ISO 14001, eller för skolans del alternativt Skolverkets standard för miljöskolor eller Grön Flagg som Håll Sverige Rent introducerar. Inom miljöledningsarbetet ryms också vissa utåtriktade aktiviteter. En redovisning av delar av miljöledningsarbetet under 2005 redovisas nedan: KRAV-veckan, vecka 42, som 2005 arrangerades för sjunde gången, vänder sig till de lokala näringsidkarna, matvaruaffärer samt till förskole- och skolkök, med uppmaning att öka användandet av ekologiska varor. Kaffe KRAV-kampanj genomfördes i samarbete med Ludvika Agenda 21 och riktade sig till kunder på två matvaruaffärer i Smedjebackens kommun. Inom kommunens organisation finns ett femtiotal miljösamordnare som fått en halvdags miljöutbildning var temat på utbildningen, Internt miljöarbete såväl inom kommunen som hos de lokala företagen. Ett 15-tal internmiljörevisioner genomfördes under året. Skolornas och förskolornas kök, KRAV certifierades under 2005 med 7 produkter: mellanmjölk, vetemjöl, morötter, vitkål, gul lök, bananer och kaffe. En miljöledningsgrupp, bestående av medlemmar från samtliga förvaltningar och bolag, har träffats tre gånger under året och bl a fastlagt mål när det gäller miljöledningsarbetet. Det årliga miljöpriset på kronor, som delas ut till någon arbetsplats inom kommunens förvaltning, delades mellan Hattstugan förskola och kommunens vaktmästeri. Förskolan Hattstugan fick stiftelsen, Håll Sverige Rents utmärkelse, Grön Flagg Mellanstadieklasserna har erbjudits ett utbildningspaket i samarbete mellan SEAB och energirådgivningen. Delarna i paketet handlade om; tips och råd att minska energiförbrukningen, vatten och avlopp, el och elsäkerhet, samt avfall. Ca elever och personal deltog i den nationella skräpplockardagen under april månad. Det högsta antalet i hela Sverige. Bergaskolans kök blev vinnare i skolmatens miljöpris som delas ut av Länsstyrelsen Dalarna, Dalarnas kommunförbund och Milko. Eleverna i årskurserna 4, 5 och 6 har även 2004 fått Natur och miljöpärmen som gratis utbildningsmaterial. Bergaskolans kök vann första pris i Skolmatens miljöpris och tilldelades kr och diplom. Utdelare är Milkos representant, Markus Aspelin och mottagare är sekreterare i Röda Bergas elevråd, Alexandra Hedqvist och ordförande Fredrik Melander. 6

7 Genomförda miljöinsatser inom Smedjebacken Energi Smedjebackens kraftstation är av Svenska Naturskyddsföreningen klassat som Bra Miljöval, vilket ger en extra 1-öring per producerad Kwh när kraften säljs till Dala Kraft. Under åren har SEAB i samarbete med Ovako, återvunnit Mwh värme som återförts till vårt fjärrvärmenät. Den återvunna värmen motsvarar m³ olja. Under 2005 svarade den återvunna värmen för 55 % av vår värmeproduktion i Smedjebacken. Därutöver svarade träpulverbränsle för 31 %. I Söderbärke produceras 94 % av fjärrvärmen med biobränsle. Vads skola har ersatt en stor del av oljeuppvärmningen med pellets. Det har installerats fjärravläsningsbara mätare för alla våra kunder. Utrustningen ger kunden ett värdefullt underlag för energibesparing samtidigt som vi spar en väsentlig mängd energi genom att ej åka runt till våra kunder för att läsa av mätare. Genom utbyggnad av va-nätet ersätts flera dåligt fungerande enskilda avloppsanläggningar med höggradig rening i Bylandets reningsverk. Slammet från reningsverken omvandlas till såväl energi (biogas) som material för anläggningsjord vid By-landets reningsverk. Under året installerades ytterligare 13 avfallskvarnar, totalt finns 520 installerade kvarnar. Med hjälp av aktiva renhållningskunder har vår avfallsmängd till förbränning minskat från ton år 1989 till ton år Förbränningen omvandlar avfall till fjärrvärme i Avesta. Vindförutsättningarna för att anlägga ett vindkraftverk på Uvberget har analyserats och bygglov för ett aggregat på kw är beviljat. Ny grundvatteninfiltration vid vattentäkten i Söderbärke 7

8 Genomförda miljöinsatser inom Bärkehus AB Energi för värme och varmvatten Konvertering från el- till fjärrvärme har utförts i gruppboendefastigheten Sländan, Nordvalls väg 6. Bärkehus förvaltar nu bara ett hus som inte har fjärrvärme, det är dagis/gruppboendet på Fågelvägen 6. Orsaken är att fjärrvärmeutbyggnaden ej nått så långt ännu. Eventuella andra lösningar, typ värmepump, har diskuterats men beslut har tagits på att avvakta utbyggnaden av fjärrvärmenätet. Energiförbrukningen har minskats med 6 % från föregående år. Rivningsfastigheter, sålda fastigheter och andra jämförelsestörande fastigheter m.m. är ej medräknade. Förbrukningarna är graddagskorrigerade. Med hjälp av fjärravläsning har värmekurvor justerats och optimerats. Detta är en mycket viktig del i energibesparingsarbetet. Renhållning För att förbättra insamlingen av komposterbara sopor delar bovärdarna ut kompostpåsar till samtliga hyregäster. Sedan tidigare har kvarteret Malmen avfallskvarnar i lägenheterna. Totalt 114 lägenheter. Beslut har tagits att installera ytterligare 28 st. kvarnar i Malmgatan 17. Detta i samband med pågående stambyte i huset. Vatten Vattenavläsning sker månadsvis av bovärdarna för att snabbt kunna se eventuella läckage eller onaturligt höga förbrukningar. Varje kvartal tas temperaturen på varmvattnet vid olika tappställen för att förhindra eventuell legionellatillväxt har gått utan anmärkningar. El Arbete pågår kontinuerligt för att minska elförbrukningen. Samtliga motorvärmaruttag styrs av temperatur och tidsinställning. De flesta tvättstugorna har idag moderna energi- och vattenbesparande tvättmaskiner. Byte sker om reparationskostnaden beräknas överstiga snabb återbetalning vid köp av ny. Torkrummens elfläktar byts vid modernisering mot energisnåla avfuktare. En översyn av torkrummen har påbörjats under 2005 och kommer att fortsätta Denna universaltraktor är utrustad med flera olika redskap 8

9 Sveriges Riksdag har fastställt en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för folkhälsan. Folkhälsoarbetet fokuseras på de faktorer som påverkar folkhälsan. De olika förvaltningarna har de elva folkhälsomålen som stöd att styra verksamheten mot en hälsosam helhet där allt samverkar. SVERIGES ELVA FOLKHÄLSOMÅL 1. Delaktighet och inflytande i samhället. 2. Ekonomisk och social trygghet. 3. Trygga och goda uppväxtvillkor. 4. Ökad hälsa i arbetslivet. 5. Sunda och säkra miljöer och produkter. 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. 7. Gott skydd mot smittspridning. 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa. 9. Ökad fysisk aktivitet. 10. Goda matvanor och säkra livsmedel. 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Folkhälsomål - lokal anpassning För att följa upp hur detta utvecklas kommer uppföljning att göras vart annat år med mätbara indikatorer för varje folkhälsomål. Lokala mål för folkhälsoarbetet: Att kommunen blir en Säker och Trygg kommun Att det förebyggande hälsoarbetet uppmärksammas och bedrivs långsiktigt Att stärka barn och ungdomars fysiska, psykiska och sociala hälsa Att stödja föräldrarna i sin föräldraroll Att förebygga olycksfall i alla åldrar Att stödja arbetet för bättre kosthållning Att främja fysisk aktivitet Att minska alkohol, tobak och andra droger Exempel: Årligt ungdomsforum Dialogutbildning till högstadiet Hälsovecka Riktad och sammanhållen föräldrautbildning Riktad och sammanhållen elevstöd Olyckfallsförebyggandeinsatser Seniorutbildningar Utbildning och upplysning i alkohol och drogfrågor Gratis influensavaccin för de över 65 år Uppmärksamma märkning för bra miljö- och kostval 9

10 Barnkonventionen Alla barn ska ges förutsättningar för en god hälsa och livskvalitet. FN:s konvention om barns rättigheter antogs 1989 och är ett folkrättsligt bindande dokument. Konventionen ratificerades av Sveriges riksdag Barnkonventionen omfattar 54 artiklar varav fyra är prioriterade som vägledande vid alla beslut som rör barn. Barnkonventionen bygger på fyra grundläggande principer. Barn har rätt till likvärdiga villkor och skall skyddas mot alla former av diskriminering Barns bästa i främsta rummet Barn har rätt till liv och utveckling Barn har rätt att komma till tals Inte bara traditionell barnverksamhet Det är viktigt att understryka att barnperspektivet inte enbart är relevant inom traditionella barn- och ungdomsverksamheter som skola, barnomsorg, fritid och socialtjänst. Barn och unga berörs i allra högsta grad av beslut i tekniska förvaltningar, till exempel i frågor gällande trafik, stadsplanering och miljö. I Västerbergslagens Barn- och ungdomsforum ska: Lekplatsen i centrala Smedjebacken Årlig utvärdering och uppföljning ske. Utveckla och påverka arbetet för en god efterlevnad av barnkonventionen med utgångspunkt till barnplanen. Utveckla inriktningsmål, handlingsplan och uppföljning i processen att verka för ett samhälle med barnperspektiv. Utbildning ges till förtroendevalda och tjänstemän om barnkonventionens innehåll. Västerbergslagens Barn- och ungdomsforum fortsätter som tidigare att vara det forum där verksamheterna kring barn möts. Barn ska komma till tals och få möjlighet att påverka genom att de är representerade i styrgruppen. Barnplanen revideras vart fjärde år i beslutande organ. Mödrahälsovården ansvarar för att blivande föräldrar får föräldrautbildning. Barnahälsovården och förskolan ansvarar för föräldrautbildning till föräldrar med barn 0-6 år. Familjecentraler utgör en viktig mötesplats i sin roll att stärka familjen. VBU ansvarar för stöd till barn och dess föräldrar på gymnasienivå. Samverkan mellan kommun och hälso- och sjukvården samt intresse- och frivilligorganisationer i arbetet med barn och föräldrar. 10

11 Alkohol- och drogpolicy inom Smedjebackens kommuns verksamhetsområde. Syftet är att redovisa värderingar som ligger till grund för de handlingsplaner och den vägledning som ska resultera i en kompetent hantering av alkohol- och andra frågor. Under 2005 påbörjades en utbildning, för alla chefer och skyddsombud, i hantering av missbruksfrågor. Friskvårdspolicy för Smedjebackens kommun. Kommunen vill genom regelbunden friskvård ge den anställde bättre möjligheter att möta de krav, såväl fysiskt, som psykiskt, socialt och kompetensmässigt, som ställs i arbetslivet. Därför har alla anställda möjlighet att ta ut en friskvårdstimme i veckan, om verksamheten tillåter. Jämställdhets och mångfaldspolicy för anställda hos Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommuns uppfattning är att jämställdhet och mångfald finns i organisationer där kvinnors och mäns erfarenheter och kompetens, oberoende av kön, etnisk tillhörighet eller kulturella skillnader, värderas lika och tillsammans ses som en stimulerande och utvecklande tillgång. Då Dalarna har en vikande befolkningsutveckling är detta ett prioriterat område inom Region Dalarna. Handikapplan Människor med funktionsnedsättning i Smedjebackens kommun skall ges möjlighet att leva i full delaktighet och jämlikhet. Denna vision har alla nämnder ansvar för att utveckla i vid bemärkelse. Syftet med en handikapplan är att utifrån FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning: Införliva handikappaspekten när de kommunala verksamheterna på alla områden utformas. Belysa kommunens arbete med handikappfrågor. Vara riktmärke för nämnder och förvaltningar i arbetet med handikappfrågor. Undanröja hinder och sträva efter att människor med funktionsnedsättning får samma möjligheter som andra till delaktighet och jämlikhet. 11

12 Översiktplanen Arbetet med översiktsplanen präglas av det långsiktigt hållbara perspektivet, vilket innebär att den skall ge vägledning för beslut om användning av mark- och vattenområden samt hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras. Den ger också svar på huruvida de olika nationella målen efterlevs. Följande övergripande mål har valts ut: Ökad tillväxt och sysselsättning samt meningsfulla arbeten för alla genom samverkan mellan offentliga och privata arbetsgivare. Målet är att alla kommuninnevånare skall kunna försörja sig på eget arbete. Jämställdhet mellan kvinnor och män, samt en samhällsstruktur som ger stöd, trygghet och social gemenskap till alla kommuninnevånare. Höjd utbildningsnivå bland barn, ungdomar och vuxna genom att utveckla förskolan, grundskolan och gymnasieskolan, samt verka för ett livslångt lärande. En ökning av företagandet och bostadsbyggandet även utanför tätorterna. Detta för att ta tillvara den unika kombinationen av naturskönhet och starka kulturtraditioner i Södra Dalarna. Ekologiskt hållbar tillväxt i ekokommunens anda, där naturens kretslopp och den biologisk mångfalden står i fokus. Tillgång till idrott, motion, ett aktivt friluftsliv och kulturella upplevelser för alla. Särskild vikt skall dock läggas vid aktiviteter riktade mot barn och ungdomar. Smedjebacken ska ha en väl utbyggd och säker infrastruktur både internt och externt, omfattande vägar, järnvägar, telekommunikationer och IT. Cykelbron över Kolbäcksån Översiktsplanens strategier För att förenkla uppföljningen innehåller översiktplanen ett antal kommunala strategier. På efterföljande fem sidor redovisas en genomgång av dessa. Detta hållbarhetsbokslut gör en ren uppföljning utan djupgående analyser. Nästa år blir det dock aktuellt att analysera strategier som är svåra att genomföra. Detta kan leda till intensifierat arbete, men även till att vissa strategier utgår. 12

13 GENERELL ÄRENDEHANTERING Strategi Ansvarig Uppföljning Kommunen ska i sin lov- och tillståndsgivning följa upp de rekommendationer som anges i översiktsplanen. BOENDE OCH LIVSMILJÖ Miljö-och I varje enskilt ärende noteras vad översiktsplanen rekommenderar. Detta har följts upp med stickprov enligt internkontrollplanen. Några avvikelser har inte noterats under Strategi Ansvarig. Uppföljning Genom nya och ändrade detaljplaner skaffa en planberedskap som möjliggör nya attraktiva boendemiljöer. Miljö- och Under 2005 har endast en ny detaljplan för bostäder (Kuludden) vunnit laga kraft. Planen för Skogsgläntan har ändrats för att bredda användningen. Kommunen har dock en relativt god beredskap genom att planerna för Storsand och Vikersvik inte är fullbyggda. Samordna kommunens planering för boende och kommunal service så att bästa möjliga resultat kan erhållas. Kommunen ska ge råd om hur lokal tradition och kretsloppsanpassade lösningar kan användas vid nybyggnad, tillbyggnad, ombyggnad eller rivning. FRILUFTSLIV, REKREATION Miljö- och Genom fortlöpande konferenser för politiker och tjänstemän (BAS-gruppen) har planeringen i kommunen blivit mycket integrerad. Därmed har förutsättningarna för att skapa attraktiva och miljöanpassade boendemiljöer ökat. Inom BAS-gruppen har mindre arbetsgrupper bildats för exempelvis boende, turism och planering längs Barken och Kolbäcksån. I grupperna har olika föreningar och organisationer varit representerade. Arbetet har bland annat resulterat i bostadsrapporten Framtidens boende och påbörjande av en promenadring i Smedjebacken. Vid ansökan och anmälan lämnas alltid råd i dessa frågor. Miljö- och byggkontoret har dock inte haft resurser att ta fram särskilt informationsmaterial. Strategi Ansvarig. Uppföljning Kommunen ska samarbeta med föreningar, markägare och entreprenörer i syfte att få till stånd goda förutsättningar för Under 2005 har ett ridhus färdigställts i Morgårdshammar. Planering av en aktivitetshall i Söderbärke har skett i samarbete med en lokal förening. På Herosfältet friluftsliv och rekreation i Smedjebackens kommun. är en fotbollshall planerad som resultat av ett privat initiativ. INDUSTRI OCH TJÄNSTEUTVECKLING Strategi Ansvarig Uppföljning Genom nya och ändrade detaljplaner Miljö- och Denna typ av planer har inte varit prioriterade under skaffa en planberedskap som möjliggör inte Någon stor efterfrågan på industrimark har dock snabba etableringar i kommunen. funnits. Genom en aktiv näringslivspolitik stötta befintliga företags utveckling och locka nya företag till kommunen. Samordna kommunens insatser så att företagen får all nödvändig information vid första kontakttillfället ( En dörr in ). Påverka övriga intressenter i frågor som gäller näringslivspolitik. Ett flertal nya företag har under 2005 startats i kommunen. Stöttning av befintliga företag sker kontinuerligt. Smedjebacken har under året stigit kraftigt i Svenskt Näringslivs företagsranking. Detta har genomförts i stor utsträckning och antalet klagomål har minskat. Länsstyrelsen har under året gjort undersökning där Smedjebacken fått bäst resultat i länet. Några stora frågor inom detta område har inte varit aktuella under året. 13

14 SKOG OCH JORDBRUK Strategi Ansvarig Uppföljning Kommunen ska i sitt näringslivsarbete verka för att skogsnäringen kan utvecklas och att förädlingen av trävaror ökar. Kommunen ska i samarbete med jordbrukare och övriga intressenter arbeta för att det öppna jordbrukslandskapet bevaras och att andelen ekologisk odling ökas. Kommunen ska i sitt näringslivsarbete även arbeta med lantbruksföretagens utveckling. NATURVÅRD Strategi Ansvarig Uppföljning Kommunen ska föregå med gott exempel och värna om naturvärden på den mark som är i kommunal ägo. Kommunen ska i samarbete med markägare och övriga intressenter arbeta för att naturvärden i skogen och i det öppna kulturlandskapet bevaras. KULTURMILJÖVÅRD Miljö- och Strategi Ansvarig Uppföljning Kommunen ska ge råd om hur kulturmiljön kan bevaras och utvecklas vid nybyggnad, tillbyggnad, ombyggnad eller skötsel av kulturhistoriskt intressanta miljöer. Kommunen ska i samarbete med markägare och övriga intressenter arbeta för att det öppna kulturlandskapet bevaras. Kommunen ska genom revidering och komplettering av kulturmiljöprogrammet skapa bättre underlag för kulturmiljövården. Miljö- och Miljö- och Kulturnämnden Ett projekt för ökad användning av lövträ inleddes under Ett EU-finansierat projekt i syfte att bevara det öppna landskapet startades 2004 och har fortsatt under Projektet genomförs i stor utsträckning av de byalag som finns i kommunen. Ett beslut har tagits inom förskola/skola att KRAVcertifiera köken med sju produkter. Ett visst arbete har inletts. Bland annat studeras möjligheter till större och rationellare drift. En naturvårdsinriktad skötselplan för tätortsnära grönytor är upprättad. Mångbruksplanen innehåller områden med naturvårdshänsyn. Kommunens eget skogsinnehav brukas efter de intentioner som ges i miljökvalitetsmålen för en levande skog. Kommunen har under året erhållit naturvårdsbidrag för att öka tillgängligheten till naturreservatet Söppenmyren. Denna strategi bör eventuellt utgå, då kommunen har mycket små möjligheter att påverka. Rådgivningen sker muntligt i samband med bygglovprövning. De konkreta resultaten varierar, men är oftast positiva. Vi har inte haft resurser att ta fram informationsmaterial, vilket troligtvis skulle förbättra resultatet. Något aktivt arbete inom detta område har inte bedrivits under året. Denna strategi sammanfaller med liknande under skog- och jordbruk där ett projekt påbörjats. Denna strategi bör eventuellt utgå. Viss planering har inletts. Konkret arbete har dock inte påbörjats. Vy från Rastahyttan med Uvberget i bakgrunden 14

15 HÄLSA OCH SÄKERHET Strategi Ansvarig Uppföljning Kommunen ska i sitt miljöarbete följa upp de nationella miljömål som går att påverka lokalt. Miljö- och Strategin berör de flesta av kommunens förvaltningar och bolag. Det vore rimligt att även ansvaret för denna strategi skulle delas mellan de olika förvaltningarna och bolagen samt att strategin skulle omformuleras, för att bättre leva upp till planens tema. En hälsovecka har genomförts i samarbete med Norrbärke Församling och Landstinget Dalarna. Information om farliga kemikalier i barns miljö har utförts vid föräldramöten och personalmöten i olika förskolor i kommunen. Ett arbete har inletts för att under 2006 certifiera kommunen som Säker och Trygg kommun. Farligt avfall från kommunens hushåll får lämnas gratis på återvinningscentralerna Humboberget och Nortippen. Dessutom hämtar SEAB vid varje hushåll farligt avfall två gånger per år. I samband med denna insamling sker alltid en informationskampanj, allt för att innevånarna ska minska användandet och spridningen av farliga ämnen. I miljötillsynen följer vi upp ozonstörande utsläpp. Bland annat följs freon- och CFC- användningen och förbrukningen upp årligen. Miljö- och byggkontoret utför bakgrundsmätningar av strålning var 7:e månad på fyra olika platser i kommunen. KOMMUNIKATIONER Strategi Ansvarig Uppföljning Kommunen ska i samarbete med företag och övriga intressenter verka för en utbyggnad och förbättring av all infrastruktur i Smedjebackens kommun. Kommunen ska i sin uppföljning av målen se till att en utbyggnad av infrastrukturen gynnar såväl Smedjebacksbornas kommunikationsbehov som en hållbar utveckling. Under året har samarbete med Vägverket och Banverket lett till beslut om såväl rondell på rv 66 som att ny tillfart till Morgårdshammars industriområde påbörjats. Denna strategi är alltför långsiktig för att kunna följas upp redan nu. Hamnen, Smedjebacken 15

16 ENERGI Strategi Ansvarig Uppföljning Kommunen ska ge råd om energibesparande åtgärder och förnyelsebara energiformer till privatpersoner och företag. Kommunen ska i miljötillsynen verka för att alla verksamheter i första hand använder förnyelsebara energikällor i enlighet med 2 kap 5 Miljöbalken. Kommunen ska genom ökad användning av förnyelsebar energi och fortsatt fjärrvärmeutbyggnad bidra till lägre utnyttjande av naturresurser och minskade utsläpp till luft. Miljö- och Miljö- och Smedjebacken Energi AB Kommunen har lagt ned drygt 700 timmar på energirådgivning under Rådgivningen har varit mycket uppskattad. En energiföreläsning för allmänheten hölls under året. Kommunen har deltagit i de nationella pelletsdagarna och utfört energirådgivning under bomässan i Ludvika. Ett länsövergripande projekt inom detta område har påbörjats under Under 2005 anslöts 14 villor, Nordvallsväg gruppboende, Norrbärke kyrkas förråd, Smedjehallen och Förskolan Brustorpet till fjärrvärme. Kommunen ska vid ny-, till- eller ombyggnad av egna fastigheter tillse att användningen av förnyelsebar energi ökar och att användningen av el och fossila bränslen minskar. Kommunens användning av förnyelsebar energi har ökat under Smedjehallen har under 2005 anslutits till fjärrvärmenätet, vilket innebär en årlig minskning med ca 30 m 3 olja. Fjärrvärmeverket vid Ovako stålverk 16

17 TEKNISKA SYSTEM FÖR KRETSLOPP Kommunen ska samverka med närliggande kommuner i syfte att utveckla VA- och avfallsverksamheterna mot bättre service och högre kostnadseffektivitet. Strategi Ansvarig Uppföljning Kommunen ska hålla sin Avfallsplan och Kommun- Arbete med en revidering av kommunens avfallsplan sin VA-plan aktuella och fortlöpande följa full- mäktige har påbörjats under upp att dessa planer följs. Kommunfullmäktige Avfallssamarbetet i länet har intensifierats. En arbetsgrupp har påbörjat arbetet med en kommunal VAstrategi. Miljö- och har inlett en inventering av enskilda avlopp under Lokala initiativ till samfällighetsföreningar skall behandlas positivt av kommunen. Inga lokala initiativ inom detta område har förekommit. Strategin bör eventuellt utgå. VATTEN Strategi Ansvarig Uppföljning Genom miljötillsynen och kommunens medverkan i vattenvårdsförbunden kontrolleras utsläpp till vatten och ytvattenkvaliteten Kommunalt kalkningsprogram för försurade sjöar och vattendrag i syfte att bevara värdefulla vattenmiljöer. Kommunen fastställer skyddsområden för vattentäkterna i Björsjö och Malingsbo, vilka idag saknar skyddsområden Miljö- och Miljö- och MARK Strategi Ansvarig Uppföljning Miljö- och har enligt miljöbalken tillsyn över förorenade markområden. Genom utredningar och ansökningar om statliga medel kan kommunen påskynda saneringsarbetet. Kommunen kan, genom att vara remissorgan i täktärenden, arbeta för att översiktsplanens intentioner efterlevs. Miljö- och Miljö- och Varken vattenvårdsförbundens mätningar eller miljötillsynen har lett till några påpekanden eller förelägganden under Kalkningsprogrammet är framgångsrikt och försurningen har generellt minskat. Några objekt har tagits bort under Arbetet med nya skyddsområden pågår men har inte slutförts. Kommunen har under lång tid arbetat aktivt för en sanering av förorenad mark i Stollbergsområdet. Staten har dock ändrat inriktning på projektet flera gånger. En ansvarsutredning har ytterligare komplicerat frågan. Inga täktärenden har varit aktuella under Strategin kan eventuellt utgå och ingå i den generella ärendehanteringen. Sjön Jörken 17

18 Sveriges Ekokommuners Gröna Nyckeltal Sveriges Ekokommuner arbetar för att Sveriges alla kommuner ska bli hållbara. Föreningen är ideell och bildades Då bestod föreningen av en handfull kommuner men sedan dess har föreningen växt och nu finns det 67 Ekokommuner. Sveriges Ekokommuner har tagit fram 12 Gröna nyckeltal som ska kunna vara jämförbara för ekokommunerna. Nyckeltalen är också aktuella i diskussionerna om uppföljning av de nationella miljömålen. För kommunen som geografiskt område finns nyckeltal för energi, biologiskt mångfald, luft, slam och avfall. För kommunen som organisation har valts områden som energi, transporter och inköp. Nyckeltal 1 Koldioxid (CO 2 )-utsläpp från försålda fossila bränslen i kommunen (ton/invånare) (Siffrorna när det gäller detta nyckeltal, är från Några senare finns inte från SCB) Visar hur fossilbränsleberoende energianvändningen är i kommunen Begränsad klimatpåverkan Nyckeltal 1a Täljare: Ton CO 2 -utsläpp från industrisektorn inom kommunen (ton CO 2 ) Nämnare: Antal kommuninvånare (invånare) Nyckeltal 1a: 2002 års siffra var 2,85 ton CO 2 /invånare Medeltalet bland ekokommunerna är 1,40 ton CO 2 /invånare 2,89 (ton CO 2 /invånare) Nyckeltal 1b Täljare: Ton CO 2 -utsläpp från övriga sektorer inom kommunen (ton CO 2 ) Nämnare: Antal kommuninvånare (invånare) Nyckeltal 1b: 2002 års siffra var 2,85 ton CO 2 /invånare Medeltalet bland ekokommunerna är 3,54 ton CO 2 /invånare 3,16 (ton CO 2 /invånare) Nyckeltal 2 Mängd farligt avfall från hushållen (kg/invånare) Visar kommuninvånarnas förmåga att omhänderta och sortera ut kemiska produkter Giftfri miljö Täljare: Utsorterat farligt avfall från hushållen i kommunen (kg) Nämnare: Antal kommuninvånare (invånare) Nyckeltal 2: 6,3 (kg/invånare) Förra siffra var 5,8 kg/invånare Medeltalet bland ekokommunerna är 1,61 kg/invånare 18

19 Nyckeltal 3 Andel åkermark med miljöstöd för ekologisk odling (%) Visar andelen a) ekologiskt odlad åkermark enligt EU:s stödregler och b) KRAV-kontrollerad odlingsareal jämfört med totalarealen åkermark i kommunen Giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt djur och växtliv Nyckeltal 3a Täljare: Antal hektar åkermark med miljöstöd enligt EU:s stödregler 878 (ha) Nämnare: Total areal åkermark i kommunen (ha) Nyckeltal 3a: 35,90 (%) Förra årets siffra var 27 % Medeltalet bland ekokommunerna är 17 % Nyckeltal 3b Täljare: Andel hektar åker som omfattas av KRAV-kontroll 50 (ha) Nämnare: Total areal åkermark i kommunen (ha) Nyckeltal 3b: 2,04 (%) Förra årets siffra var 4,3 % Medeltalet bland ekokommunerna är 5,9 % Nyckeltal 4 Andel miljöcertifierat skogsbruk (%) Visar hur skyddet av skogsmark utvecklas inom kommunen genom certifiering (FSC eller PEFC) Levande skogar, Ett rikt djur och växtliv FSC-certifierat skogsbruk PEFCcertifierat skogsbruk (ha) 0 (ha) Täljare: Total certifierad areal (ha) Nämnare: Total skogsareal (ha) Nyckeltal 4: 78 (%) Förra året hade vi inga uppgifter om detta. Medeltalet bland ekokommunerna är 40,6 % 19

20 Nyckeltal 5 Andel skyddad natur (%) Visar hur skyddet av värdefulla naturtyper utvecklas inom kommunen genom naturreservatsbildning och biotopskydd Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt djur och växtliv Täljare: Antal hektar skyddad mark genom naturreservatsbildning (ha) Antal hektar skyddad mark med biotopskydd 10 (ha) Nämnare: Total kommunareal (ha) Nyckeltal 5: 26,43 (%) I andelen naturreservatsbildning utgörs ha av Malingsbo-Kloten området. Syftet med detta område är i första hand skydd för det rörliga friluftslivet. Naturvården har en underordnad roll. I området finns dock, som "små öar" en del reservat med naturskyddssyften. Förra årets siffra var densamma Medeltalet bland ekokommunerna är 2,9 % Nyckeltal 6 Täljare: Insamling av hushållsavfall för återvinning enligt producentansvar (kg/invånare) Visar kommuninvånarnas förmåga att källsortera avfall för återvinning God bebyggd miljö Utsorterat avfall som samlas in för materialåtervinning (ej verksamhetsavfall): Pappersförpackningar (inkl kartong, wellpapp och tidningar) Metallförpackningar Hårdplastförpackningar Mjukplastförpackningar Glasförpackningar (kg) (kg) (kg) (kg) (kg) Nämnare: Antal kommuninvånare (invånare) Nyckeltal 6: 126,4 (kg/invån) När det gäller mjukplast så har vi inte någon särskild återvinning av detta material. Siffran som redovisas när det gäller mjukplast är uträknat från den mängd hushållsavfall som går till förbränning. Utav denna mängd är ca 7 % mjukplast. Förra årets siffra var 125 kg/invånare Medeltalet bland ekokommunerna är 77,63 kg/invånare 20

HÅLLBARHETSBOKSLUT 2004

HÅLLBARHETSBOKSLUT 2004 HÅLLBARHETSBOKSLUT 2004 Nedra Hillen SMEDJEBACKENS KOMMUN Smedjebackens kommun November 2005 Innehåll sid Inledning 2 Agenda 21- Miljöledning 3 Nationella miljömål 4 Folkhälsomål, Alkohol och drogpolicy,

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

Gröna nyckeltal. för Höörs kommun. Antaget 2009-12-16 KF 106

Gröna nyckeltal. för Höörs kommun. Antaget 2009-12-16 KF 106 Gröna nyckeltal för Höörs kommun Antaget 2009-12-16 KF 106 Inledning Gröna nyckeltal är ett sätt att mäta miljötillstånd och visa på trender inom miljöområdet. Den första uppsättningen gröna nyckeltal

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Nordisk folkhälsokonferens 2014 i Trondheim Pia Lindeskog Folkhälsomyndigheten 2. 2014-09-25 Den 1 januari 2014 startade Folkhälsomyndigheten

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Beslutad i kommunstyrelsen 2011-XX-XX Beslutad i kommunfullmäktige 2011-XX-XX Förord Alla globala problem är lokala någonstans.

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6.1 Miljömål Agenda 21 är FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Programmet är ett globalt samarbete som anger mål och riktlinjer för att uppnå

Läs mer

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete Vetlanda 21 maj Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Sankey-diagrammet Energiplan/klimatstrategi - övergripande mål Förbrukning av

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA? HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-

Läs mer

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljö energi natur Strategiskt och långsiktigt arbete & vardagens pågående arbete Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljöfrågor energifrågor naturvård energirådgivning (diversearbetare )

Läs mer

Gröna nyckeltal. Kommentar

Gröna nyckeltal. Kommentar Utskrift från sekom.miljobarometern.se Gröna nyckeltal Nyckeltal GN.1a Koldioxid från industrisektorn per kommuninvånare inte de industrier som omfattas av handeln med utsläppsrätter. Statistiken har primärt

Läs mer

Handbok för det interna miljömålsarbetet

Handbok för det interna miljömålsarbetet Handbok för det interna miljömålsarbetet Sida 1 av 7 Gemensamma mål för en gemensam framtid I Sverige har vi beslutat om sexton nationella miljömål. De anger riktningen på arbetet mot ett hållbart samhälle.

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 Innehåll DEL 1 - Inledning 1 Miljöplan för Ängelholms kommun 1 De nationella miljökvalitetsmålen 1 De regionala målen i Skåne 2 De lokala miljömålen för Ängelholms kommun

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Miljöplan 2014-2020. Inledning

Miljöplan 2014-2020. Inledning Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22

Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22 Datum Sida 2010-02-22 1(16) Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22 2(16) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Strategiskt miljöarbete... 4 Miljöpolitiskt

Läs mer

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET Stockholm 27 januari, 2016 Cecilia Mattsson, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-02 1 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET GENERATIONSMÅLETS

Läs mer

Fastställd av kommunfullmäktige 2013-09-30 90

Fastställd av kommunfullmäktige 2013-09-30 90 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr MB 31 a 1 (6) MILJÖPLAN 2014-2020 Fastställd av kommunfullmäktige 2013-09-30 90 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att

Läs mer

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande Miljöbokslut 22 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

Kommunikationsplan. för Södermanlands miljö- och klimatråd

Kommunikationsplan. för Södermanlands miljö- och klimatråd Kommunikationsplan för Södermanlands miljö- och klimatråd Bakgrund Miljö- och klimatrådets syfte är att vara en arena för en bred diskussion kring de viktigaste miljöutmaningarna och de prioriteringar

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare

Läs mer

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser

Läs mer

Miljöbokslut 2003. Miljöåtgärder år 2003

Miljöbokslut 2003. Miljöåtgärder år 2003 Miljöbokslut 2003 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar

Läs mer

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet Tillsammans gör vi skillnad Miljömål i korthet Kungsbacka kommun Vi kan inte vänta längre Vi påverkar alla miljön med vårt sätt att leva. Därför kan vi inte längre vänta på att klimatförändringarna försvinner

Läs mer

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 MILJÖMÅL MM 3 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 3.1 NATIONELLA MILJÖMÅL Bakgrunden Miljö och hållbar utveckling har blivit allt mer centrala frågor såväl

Läs mer

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Medverkande Miljöprogramberedningen Sofia Nilsson (C), ordförande Magnus Nilsson (KD), 1:e vice ordförande Mikael

Läs mer

MÅL FÖR KEMIKALIEANVÄNDNING Övergripande mål: Minska användningen av hälso- och miljöfarliga kemikalier

MÅL FÖR KEMIKALIEANVÄNDNING Övergripande mål: Minska användningen av hälso- och miljöfarliga kemikalier Miljömål och handlingsplan för Önnestads folkhögskola Önnestads folkhögskolas miljömål syftar till att med människan i centrum bidra till en hållbar utveckling genom effektiv hushållning med resurser och

Läs mer

Miljöplan Miljöplan Timrå kommun

Miljöplan Miljöplan Timrå kommun Miljöplan 2014-2020 Miljöplan 2014 2020 1Timrå kommun Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida

Läs mer

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region

Läs mer

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund, syfte...3 1.2 Nollalternativ, om planen inte realiseras...3 1.3 Planalternativet...3 2 Nationella, regionala och lokala miljömål

Läs mer

Miljöprogram 2012-2015. Policy och program

Miljöprogram 2012-2015. Policy och program Policy och program Foto: Patrik Leonardsson Miljöprogram 2012-2015 Region Halland är ett föredöme på miljöområdet och arbetar för en hållbar utveckling, ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Detta avspeglas

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) F 4.2 VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN 2013 1 INLEDNING Nämndsplanen är grundad på dokumentet Övergripande mål och riktlinjer 2011-2014, fastställt av Kommunfullmäktige

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se Sida 1 av 8 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Förslag till ett reviderat Folkhälsopolitiskt program 2015 - Hälsa är en mänsklig rättighet Visionen År 2020 har Skellefteå kommuns invånare världens bästa hälsa 80.000 invånare år 2030 Framgångsfaktorer

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen Sida 1 av 7 Start Miljömålen Sveriges miljömål Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan. Bild: Tobias Flygar. Frisk luft. Bild: Tobias Flygar. Be gr än Sk yd da Fri sk luft Sä ke r Ba ra na In ge n Frisk

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

Uppdaterat mars 2014. Karolinska Universitetssjukhusets. Miljö- och Hållbarhetsprogram 2012-2016

Uppdaterat mars 2014. Karolinska Universitetssjukhusets. Miljö- och Hållbarhetsprogram 2012-2016 Uppdaterat mars 2014 Karolinska Universitetssjukhusets Miljö- och Hållbarhetsprogram 2012-2016 Uppdaterat mars 2014 Miljöpolicy Karolinskas verksamhet ska bedrivas med minsta möjliga miljöpåverkan och

Läs mer

Kommunstyrelsens prioriterade mål

Kommunstyrelsens prioriterade mål 2011 2014 Antaget: Kommunfullmäktige 2013-10-14 36 Kommunstyrelsens prioriterade mål För mandatperioden 2011 2014 BJURHOLMS KOMMUN 2011 2014 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Beskrivning av arbetsgång...

Läs mer

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,

Läs mer

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås. Regeringsförklaringen 3 oktober 2014 De nationella miljömålen ska klaras. Budgetproppen 2014/15:1 Miljöpolitiken utgår ifrån de nationella miljökvalitetsmålen och det generationsmål för miljöarbetet som

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z Hälsokonsekvensbedömning i planering Henry Stegmayr 061129 LST Z Definition av HKB En kombination av metoder genom vilka politiska beslut, program eller projekt bedöms utifrån sina möjliga effekter på

Läs mer

Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer

Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer Dansk Byplanmøde 2 oktober 2008, Helsingør, Delmøde K Målbare miljøindsatser Tommy Persson, miljöstrateg, Miljökontoret, Helsingborgs stad & Länsstyrelsen i Skåne

Läs mer

Åtgärdsprogram. Bilaga till energi och klimatstrategi Smedjebackens kommun 2009

Åtgärdsprogram. Bilaga till energi och klimatstrategi Smedjebackens kommun 2009 Åtgärdsprogram Bilaga till energi och klimatstrategi Smedjebackens kommun 29 Antagen av fullmäktige den 23 februari 29 1 Innehåll sid Mål, Fasa ut fossilt bränsle för uppvärmning och varmvatten, uppföljning

Läs mer

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Regionernas roll? Nationella styrdokument Ungdomspolitiken Barnrättspolitiken Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska enheten Möte Utvecklingsprogram & Sektorsprogram 30 mars

Läs mer

Inledning. Inledning

Inledning. Inledning Inledning Arbetet för en miljömässigt hållbar utveckling av samhället utgår till stor del från nationella miljömål som fastställts av riksdagen. Målens ambitionsnivå är att till nästa generation, det vill

Läs mer

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle 2014 Hälsofrämjande miljöarbete TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle Det finns en stark koppling mellan hälsa och miljö. I TioHundra AB jobbar vi med båda. Redan 2007 miljöcertifierades hela TioHundra

Läs mer

Lokala miljömål i Tranås kommun

Lokala miljömål i Tranås kommun Sidan 1 av 6 Lokala miljömål i Tranås kommun Antagna av KF 2007-08-20, 122 Sidan 2 av 6 Miljömål Lokala mål Åtgärder för att nå de lokala målen 1. Begränsad klimatpåverkan Minska transportrelaterade utsläpp

Läs mer

Folkhälsa och miljö. Mål - miljö. Mål - folkhälsa

Folkhälsa och miljö. Mål - miljö. Mål - folkhälsa Folkhälsa och miljö Mål - folkhälsa Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget att folkhälsan förbättras för de grupper i befolkningen

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning

Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning Överenskommelse om åtgärder inom miljömål, klimat och energi samt klimatanpassning Länsstyrelsen har i samverkan med bland annat

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE KF-bilaga 16/2005 HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun Antagna av kommunfullmäktige 2005-04-28 Innehåll 1. Höganäs och en hållbar utveckling 3 Hållbar utveckling

Läs mer

KARLSKRONA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN AGENDA 21. Måldokument för. Karlskrona kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2001-12-20

KARLSKRONA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN AGENDA 21. Måldokument för. Karlskrona kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2001-12-20 KARLSKRONA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN AGENDA 21 Måldokument för Karlskrona kommun Antagen av kommunfullmäktige 2001-12-20 Karlskrona och Agenda 21 År 1992 höll Förenta Nationerna, FN, i Rio de

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Hur går det med våra miljömål och miljöprogrammets åtgärder? Viktoria Viklander och Lotta Silfver

Hur går det med våra miljömål och miljöprogrammets åtgärder? Viktoria Viklander och Lotta Silfver Hur går det med våra miljömål och miljöprogrammets åtgärder? Viktoria Viklander och Lotta Silfver 1 ? 2 Det goda livet är målet! $ $ $ $ $ $ $ $ 3 Systematiken bakom miljömålsarbetet Planera Strategiska

Läs mer

HÅLLBARHETSBOKSLUT 2007

HÅLLBARHETSBOKSLUT 2007 HÅLLBARHETSBOKSLUT 2007 Lars Erik tar en paus i trädgårdsarbetet på Oasen SMEDJEBACKENS KOMMUN Smedjebackens kommun April 2008 1 Foto: A M Kraft Innehåll sid Inledning 3 Hållbart och blandat inom Hälsa-

Läs mer