HÅLLBARHETSBOKSLUT 2004

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HÅLLBARHETSBOKSLUT 2004"

Transkript

1 HÅLLBARHETSBOKSLUT 2004 Nedra Hillen SMEDJEBACKENS KOMMUN Smedjebackens kommun November 2005

2

3 Innehåll sid Inledning 2 Agenda 21- Miljöledning 3 Nationella miljömål 4 Folkhälsomål, Alkohol och drogpolicy, Friskvårdspolicy, Jämställdhet och mångfaldspolicy 5 Barnkonventionen 6 Miljöpolicy, Handikapplan 7 Översiktsplanens genomgång - uppföljning 8-13 Kommunförbundets gröna nyckeltal Kontaktpersoner 21 Badare vid Prästabadet OM HÅLLBARHETSBOKSLUTET De olika avsnitten beskriver mål och uppföljning av såväl de nationella som lokala mål som styr Smedjebackens kommun mot en hållbar utveckling. Är du intresserad av att veta mer så finns det i slutet på dokumentet en lista med kontaktpersoner. Hållbarhetsbokslutets innehåll har diskuterats fram av en grupp sakkunniga inom kommunen. Foto: Anna-Maria Kraft (s.1,2,3,8,9,11,12,14,15,16,20 samt sidhuvud), Fridhems Förskola (s. 4,7,18), Kerstin Angberg-Morgården (s.22) Bildarkiv (s.17,19,21) 1

4 INLEDNING Smedjebackens kommun har en lång tradition med arbetet för en hållbar utveckling. År 1990 valde Smedjebackens kommun att bli en av de första Ekokommunerna. Detta innebar att man inom kommunen började arbeta med olika projekt för att hushålla med resurser och kretsloppsanpassa delar av verksamheten. Handlingsprogram för transporter, avfall, energi och utbildning har antagits. Lagar och nationella mål styr och påverkar verksamheterna inom Smedjebackens kommun, liksom policydokument och planer, beslutade av Kommunfullmäktige. Dessa dokument ska genomsyra kommunens arbete inom alla verksamhetsområden. Arbetet med att främja en hållbar utveckling hör till kommunens prioriterade uppgifter. För att kunna följa hur de olika kraven påverkar kommunen och kommunens tjänsteutbud, liksom samhällsutvecklingen i stort, börjar Smedjebackens kommun under 2005 att utveckla ett hållbarhetsbokslut. Det kommer att redovisas skilt från årsredovisningen och belyser demokrati/inflytande, resursfördelning/likvärdiga villkor, tillgänglighet samt miljö och hälsa. Inom vissa områden saknas en fullständig bearbetning, men arbetet är under uppbyggnad så vår avsikt är, att de olika delarna successivt kommer att kompletteras. Hur arbetar vi för att verksamheten ska ske med så stor hållbarhet som möjligt? Den frågan hoppas vi att du ska få svar på genom detta hållbarhetsbokslut. Vy över norra Barkens vattendrag 2

5 Agenda 21 I juni 1992 hölls FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janerio i Brasilien. Agenda 21 anger en vision inför det 21;a århundradet och ger förslag på färdriktning för att vi ska få ett långsiktigt hållbart samhälle. I kommunens miljöarbete ryms allt ifrån effektiv källsortering, verksamheternas miljöprogram och en KRAV-vecka som riktar sig till näringsidkare inom kommunen till målformuleringar om bilar drivna med alternativt bränsle. Agenda 21-målens program påverkar samtliga verksamhetsplaner (exempelvis avfallsplanen och VA- planen). Som ett ytterligare led i genomförandet av dessa mål har kommunfullmäktige fattat ett beslut att börja arbeta med miljöledning inom samtliga förvaltningar och kommunala bolag. SEAB ger varje år ut en miljörapport som omfattar alla SEAB s avdelningar och berör områdena; transport, energi, inköp, avfall och vatten. Bärkehus för statistik över vattenenergiförbrukningen och har under året bl a bytt säkringar i ett 10-tal fastigheter, vilket gett en stor årlig och besparing. Miljöledning Miljöledningsarbetet inom kommunens organisation, innebär kontinuerliga revisioner av de olika enheternas lokala miljöprogram och ett centralt stöd i miljöarbetet. Arbetet inriktas på den standard som finns i ISO 14001, eller för skolans del alternativt Skolverkets standard för miljöskolor eller Grön Flagg som Håll Sverige Rent introducerat. Inom miljöledningsarbetet ryms också vissa utåtriktade aktiviteter. En redovisning av delar av miljöledningsarbetet under 2004 redovisas nedan: KRAV-veckan, som 2004 arrangerades för sjätte gången, vänder sig till de lokal näringsidkarna, matvaruaffärer samt till förskole- och skolkök. En Banan och Kaffe KRAV-kampanj genomfördes i samarbete med Ludvika Agenda 21 och riktade sig till kunder på de olika matvaruaffärerna i Smedjebackens och Ludvika kommuner. Inom kommunens organisation finns ett femtiotal miljösamordnare som fått en halvdags miljöutbildning var temat på utbildningen, Handel och moral. Ett 25-tal internmiljörevisioner genomfördes under året. Ett beslut togs att utöka de ekologiska produkterna med en om året inom kommunens kök. En miljöledningsgrupp, bestående av medlemmar från samtliga förvaltningar och bolag, har träffats tre gånger under året och bl a fastlagt mål när det gäller miljöledningsarbetet. Det årliga miljöpriset på kronor delades 2004 mellan Vad skola och Återvinningscentralerna, Humboberget och Nortippen. Ökning av en miljöcertifierad enhet per år. ( 2004 blev Röda Berga skola, miljöskola enligt skolverkets kriterier). Mellanstadieklasserna har erbjudits ett utbildningspaket i samarbete mellan SEAB och energirådgivningen. Delarna i paketet handlade om; tips och råd att minska energiförbrukningen, vatten och avlopp, el och elsäkerhet, samt avfall. Ca 400 elever och personal deltog i den nationella skräpplockardagen under april månad. Eleverna i årskurserna 4, 5 och 6 har även 2004 fått Natur och miljöpärmen som gratis utbildningsmaterial. Skräpplockare från Fridhems Förskola 3

6 Nationella miljömål 1999 antog riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål. Målen beskriver de kvaliteter som vår miljö och våra gemensamma natur- och kulturresurser. NATIONELLA MILJÖMÅL 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft. 3. Bara naturlig försurning. 4. Giftfri miljö. 5. Skyddande ozonskikt. 6. Säker strålmiljö. 7. Ingen övergödning. 8. Levande sjöar och vattendrag. 9. Grundvatten av god kvalitet. 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård. 11. Myllrande våtmarker. 12. Levande skogar. 13. Ett rikt odlingslandskap. 14. Storslagen fjällmiljö. 15. God bebyggd miljö. Ett lokalt miljömålsseminarium hölls 2003, med politiker och tjänstemän i kommunen, samt tjänstemän från Länsstyrelsen. Vid redovisningen lyftes dessa frågor fram som de mest prioriterade: Vatten Renvattenkvalitet Sjöar och vattendrag Klimat och luft Energibesparing Fjärrvärmeutbyggnad Öppet landskap Naturvärden Kulturvärden Avlopp Enskilda Avloppsreningsverk Förorenad mark Gruvområden Barnens säkerhet Kemikalier Transporter Seminariet ledde till att följande miljömål prioriterades i Smedjebackens kommun: 1. Begränsad klimatpåverkan 4. Giftfri miljö 7. Ingen övergödning 9. Grundvatten av god kvalitet 15. God bebyggd miljö Åtgärder inom dessa miljömål redovisas i samband med översiktplanens strategier, då arbetet ofta går hand i hand. När det gäller övriga miljömål kan följande noteras. Mål 10 och 14 är inte tillämpbara i Smedjebacken. När det gäller mål 5, 12 och 13 är kommunens möjligheter till åtgärder små. Mål 2, 6, 8 och 11 behandlar frågor som inte är några stora problem i Smedjebacken och eventuella åtgärder skulle därför betyda relativt lite. Kommunens kalkningsprogram har redan idag stor påverkan på mål 3. 4

7 Sveriges Riksdag har fastställt en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för folkhälsan. Folkhälsoarbetet fokuseras på de faktorer som påverkar folkhälsan. De olika förvaltningarna har de elva folkhälsomålen som stöd att styra verksamheten mot en hälsosam helhet där allt samverkar. Folkhälsomål - lokal anpassning SVERIGES ELVA FOLKHÄLSOMÅL 1. Delaktighet och inflytande i samhället. 2. Ekonomisk och social trygghet. 3. Trygga och goda uppväxtvillkor. 4. Ökad hälsa i arbetslivet. 5. Sunda och säkra miljöer och produkter. 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. 7. Gott skydd mot smittspridning. 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa. 9. Ökad fysisk aktivitet. 10. Goda matvanor och säkra livsmedel. 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. För att följa upp hur detta utvecklas kommer uppföljning att göras vart annat år med mätbara indikatorer för varje folkhälsomål. Då arbetet just startat är det dock inte möjligt att göra en uppföljning redan i detta bokslut. Vilka indikatorer/mättal vi skall mäta och följa i Smedjebackens kommun kommer att tas fram under året 2005 av en tvärsektoriell grupp. Då kan vi följa samhällets stora process genom utvalda nyckeltal. En folkhälsoplanerare anställdes och en hälsovecka genomfördes i samarbete med Norrbärke Församling, Landstinget Dalarna och Ludvika kommun under Alkohol- och drogpolicy inom Smedjebackens kommuns verksamhetsområde. Syftet är att redovisa värderingar som ligger till grund för de handlingsplaner och den vägledning som ska resultera i en kompetent hantering av alkohol- och andra frågor. Friskvårdspolicy för Smedjebackens kommun. Kommunen vill genom regelbunden friskvård ge den anställde bättre möjligheter att möta de krav, såväl fysiskt, som psykiskt, socialt och kompetensmässigt, som ställs i arbetslivet. Därför har alla anställda möjlighet att ta ut en friskvårdstimme i veckan, om verksamheten tillåter. Jämställdhetspolicy för anställda hos Smedjebackens kommun Smedjebacken kommuns uppfattning är att jämställdhet finns i organisationer där kvinnors och mäns erfarenheter och kompetens, oberoende av kön, etnisk tillhörighet eller kulturella skillnader, värderas lika och tillsammans ses som en stimulerande och utvecklande tillgång. 5

8 Barnkonventionen FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamling den 20 november Barnkonventionen i Smedjebackens kommun utgår från barnens behov. Några av de övergripande målen i barnkonventionen är rätten till likvärdiga villkor för barn och unga, rätten till inflytande och medbestämmande samt att barnets bästa ska sättas i främsta rummet. En Barnplan som omfattar 0-18 år, , är antagen av Västerbergslagens barn och ungdomsforum, Hälso- och sjukvårdsnämnden Västerbergslagen. Barn från Fridhems Förskola med Miljö- och byggkontoret i bakgrunden Alla barn ska ges förutsättningar för en god hälsa och livskvalitet I Västerbergslagens Barn och ungdomsforum ska: Årlig utvärdering och uppföljning ske. Utveckla och påverka arbetet för en god efterlevnad av barnkonventionen med utgångspunkt till barnplanen. Utveckla inriktningsmål, handlingsplan och uppföljning i processen att verka för ett samhälle med barnperspektiv. Utbildning ges till förtroendevalda och tjänstemän om barnkonventionens innehåll. Västerbergslagens Barn och ungdomsforum fortsätter som tidigare att vara det forum där verksamheterna kring barn möts. Barn ska komma till tals och få möjlighet att påverka genom att de är representerade i styrgruppen. Barnplanen revideras vart fjärde år i beslutande organ. Barn från Fridhems Förskola vid elljusspåret Mödrahälsovården ansvarar för att blivande föräldrar får föräldarutbildning. Barnahälsovården och förskolan ansvarar för föräldrautbildning till föräldrar med barn 0-6 år. Familjecentraler utgör en viktig mötesplats i sin roll att stärka familjen. Från 6-18 år ansvarar kommunens resursgrupp för att initiera och stimulera att det startas och genomförs stöd till föräldrar i olika typer av föräldragrupper. VBU ansvarar för stöd till barn och dess föräldrar på gymnasienivå. Samverkan mellan kommun och hälso- och sjukvården samt intresse- och frivilligorganisationer i arbetet med barn och föräldrar. 6

9 Miljöpolicy Smedjebackens miljöpolicy betonar den långsiktigt hållbara utvecklingen. Inriktningen mot miljöanpassad upphandling har fått genomslagskraft, likaså hushållning med naturresurser. Smedjebackens kommun arbetar för att effektivisera användningen av naturresurser och för att miljöanpassa alla delar av verksamheten i enlighet med kretsloppsprincipen. Smedjebackens kommun ska uppfylla kraven i lämpliga lagar och bestämmelser, samt i sitt miljöarbete inrikta sig på ständiga förbättringar av såväl den yttre som den inre miljön. Smedjebackens kommun utbildar alla anställda och förtroendevalda så att grundläggande förståelse för miljöfrågor genomsyrar organisationen och så att de enskilda individerna kan vara pådrivande, kunskapsspridande och inspirerande både inom den egna organisationen och gentemot övriga kommuninvånare. De miljökrav som ställs inom den egna verksamheten skall också ställas på leverantörer och entreprenörer som anlitas av kommunen. Morgårdshammars mekaniska verkstad med Söppenmyrens naturvårdsområde i bakgrunden. Smedjebackens kommun skall i sin rådgivande verksamhet verka för att inspirera företag och privatpersoner i kommunen till miljöriktiga och kretsloppsanpassade lösningar. Miljöarbetet inom den kommunala verksamheten bygger på eget ansvar hos varje medarbetare och på kommunens förvaltningar och bolag samarbetar mot ett gemensamt mål. Handikapplan Människor med funktionsnedsättning i Smedjebackens kommun skall ges möjlighet att leva i full delaktighet och jämlikhet. Denna vision har alla nämnder ansvar för att utveckla i vid bemärkelse. Syftet med en handikapplan är att utifrån FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning: Införliva handikappaspekten när de kommunala verksamheterna på alla områden utformas. Belysa kommunens arbete med handikappfrågor. Vara riktmärke för nämnder och förvaltningar i arbetet med handikappfrågor. Undanröja hinder och sträva efter att människor med funktionsnedsättning får samma möjligheter som andra till delaktighet och jämlikhet. 7

10 Bylandet Översiktplanen Arbetet med översiktsplanen präglas av det långsiktigt hållbara perspektivet, vilket innebär att den skall ge vägledning för beslut om användning av mark- och vattenområden samt hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras. Den ger också svar på huruvida de olika nationella målen efterlevs. Följande övergripande mål har valts ut: Ökad tillväxt och sysselsättning samt meningsfulla arbeten för alla genom samverkan mellan offentliga och privata arbetsgivare. Målet är att alla kommuninnevånare skall kunna försörja sig på eget arbete. Jämställdhet mellan kvinnor och män, samt en samhällsstruktur som ger stöd, trygghet och social gemenskap till alla kommuninnevånare. Höjd utbildningsnivå bland barn, ungdomar och vuxna genom att utveckla förskolan, grundskolan och gymnasieskolan, samt verka för ett livslångt lärande. En ökning av företagandet och bostadsbyggandet även utanför tätorterna. Detta för att ta tillvara den unika kombinationen av naturskönhet och starka kulturtraditioner i Södra Dalarna. Ekologiskt hållbar tillväxt i ekokommunens anda, där naturens kretslopp och den biologiska mångfalden står i fokus. Tillgång till idrott, motion, ett aktivt friluftsliv och kulturella upplevelser för alla. Särskild vikt skall dock läggas vid aktiviteter riktade mot barn och ungdomar. Smedjebacken ska ha en väl utbyggd och säker infrastruktur både internt och externt, omfattande vägar, järnvägar, telekommunikationer och IT. Översiktsplanens strategier För att förenkla uppföljningen innehåller översiktplanen ett antal kommunala strategier. På efterföljande fem sidor redovisas en genomgång av dessa. Detta hållbarhetsbokslut gör en ren uppföljning utan djupgående analyser. Nästa år blir det dock aktuellt att analysera strategier som är svåra att genomföra. Detta kan leda till intensifierat arbete, men även till att vissa strategier utgår. 8

11 GENERELL ÄRENDEHANTERING Strategi Ansvarig. Uppföljning Kommunen ska i sin lov- och Miljö- och I varje enskilt ärende noteras vad översiktsplanen tillståndsgivning följa upp de rekommendationer som anges i översiktsplanen. rekommenderar. Några avvikelser har inte noterats under 2004, men resurser har saknats till en ordentlig uppföljning. BOENDE OCH LIVSMILJÖ Strategi Ansvarig. Uppföljning Genom nya och ändrade detaljplaner skaffa en planberedskap som möjliggör nya attraktiva boendemiljöer. Miljö- och Samordna kommunens planering för boende och kommunal service så att bästa möjliga resultat kan erhållas. Kommunen ska ge råd om hur lokal tradition och kretsloppsanpassade lösningar kan användas vid nybyggnad, tillbyggnad, ombyggnad eller rivning. FRILUFTSLIV, REKREATION Miljö- och Strategi Ansvarig. Uppföljning Kommunen ska samarbeta med föreningar, markägare och entreprenörer i syfte att få till stånd goda förutsättningar för friluftsliv och rekreation i Smedjebackens kommun. INDUSTRI OCH TJÄNSTEUTVECKLING Strategi Ansvarig Uppföljning Genom nya och ändrade detaljplaner skaffa en planberedskap som möjliggör snabba etableringar i kommunen. Miljö- och Genom en aktiv näringslivspolitik stötta befintliga företags utveckling och locka nya företag till kommunen. Samordna kommunens insatser så att företagen får all nödvändig information vid första kontakttillfället ( En dörr in ). Påverka övriga intressenter i frågor som gäller näringslivspolitik. Under 2004 har Torrbo 13:5 och Larssveden varit prioriterade. Endast den förstnämnda har dock blivit klar. Vid varje tillfälle som en detaljplan framställs hanteras olika frågor som berör ett uthålligt samhälle. Under året har en ny översiktsplan vunnit laga kraft. Därmed har förutsättningarna för att skapa attraktiva och miljöanpassade boendemiljöer ytterligare ökat. Genom ett flertal seminariedagar för politiker och tjänstemän (BAS-grupp) har planeringen i kommunen blivit mycket integrerad Vid ansökan och anmälan lämnas alltid råd. Miljö- och byggkontoret har dock inte haft resurser att ta fram informationsmaterial under Under 2004 har arbetet lett till byggande av ett ridhus i Morgårdshammar och planering av en aktivitetshall i Söderbärke. Denna typ av planer har inte varit prioriterade under Någon stor efterfrågan på industrimark har dock inte funnits. Ett flertal nya företag har under 2004 startats i kommunen. Stöttning av befintliga företag sker kontinuerligt Detta har genomförts i stor utsträckning och antalet klagomål har minskat. Strategin bör dock följas upp bättre. I samband med omstruktureringen av Morgårdshammars verkstäder har kommunen drivit en aktiv och lyckosam lobbyverksamhet 9

12 SKOG OCH JORDBRUK Strategi Ansvarig Uppföljning Kommunen ska i sitt näringslivsarbete verka för att skogsnäringen kan utvecklas och att förädlingen av trävaror ökar. Denna strategi har inte varit prioriterad under året. Kommunen ska i samarbete med jordbrukare och övriga intressenter arbeta för att det öppna jordbrukslandskapet bevaras och att andelen ekologisk odling ökas. Kommunen ska i sitt näringslivsarbete även arbeta med lantbruksföretagens utveckling. NATURVÅRD Strategi Ansvarig Uppföljning Kommunen ska föregå med gott exempel och värna om naturvärden på den mark som är i kommunal ägo. Kommunen ska i samarbete med markägare och övriga intressenter arbeta för att naturvärden i skogen och i det öppna kulturlandskapet bevaras. KULTURMILJÖVÅRD Miljö- och Strategi Ansvarig Uppföljning Kommunen ska ge råd om hur kulturmiljön kan bevaras och utvecklas vid nybyggnad, tillbyggnad, ombyggnad eller skötsel av kulturhistoriskt intressanta miljöer. Miljö- och Kommunen ska i samarbete med markägare och övriga intressenter arbeta för att det öppna kulturlandskapet bevaras. Kommunen ska genom revidering och komplettering av kulturmiljöprogrammet skapa bättre underlag för kulturmiljövården. Miljö- och Kulturnämnden Ett EU-finansierat projekt i syfte att bevara det öppna landskapet har startat under Ett beslut har tagits inom förskola/skola att KRAV-certifiera köken med sju produkter. Ett visst arbete har inletts. Bland annat studeras möjligheter till större och rationellare drift En naturvårdsinriktad skötselplan för tätortsnära grönytor upprättades under Mångbruksplanen innehåller områden med naturvårdshänsyn. Kommunens eget skogsinnehav brukas efter de intentioner som ges i miljökvalitetsmålen för en levande skog. Något aktivt arbete inom detta område har inte bedrivits under året. Rådgivningen sker muntligt i samband med bygglovprövning. De konkreta resultaten varierar, men är oftast positiva. Vi har inte haft resurser att ta fram informationsmaterial, vilket troligtvis skulle förbättra resultatet. Denna strategi sammanfaller med liknande under skog- och jordbruk där ett projekt påbörjats. Denna strategi bör eventuellt utgå. Detta arbete har inte påbörjats. Norrbärke Hembygdsgård 10

13 HÄLSA OCH SÄKERHET Strategi Ansvarig Uppföljning Kommunen ska i sitt miljöarbete följa upp Miljö- och Strategin berör de flesta av kommunens de nationella miljömål som går att påverka lokalt. byggnads nämnden förvaltningar och bolag. Det vore rimligt att även ansvaret för denna strategi skulle delas mellan de olika förvaltningarna och bolagen En hälsovecka har genomförts i samarbete med Norrbärke Församling och Landstinget Dalarna. Information om farliga kemikalier i barns miljö har utförts vid föräldramöten och personalmöten i olika förskolor i kommunen. Farligt avfall från kommunens hushåll får lämnas gratis på återvinningscentralerna Humboberget och Nortippen. Dessutom hämtar SEAB vid varje hushåll farligt avfall två gånger per år. I samband med denna insamling sker alltid en informations-kampanj, allt för att innevånarna ska minska användandet och spridningen av farliga ämnen. I miljötillsynen följer vi upp ozonstörande utsläpp. Bland annat följs freon- och CFCanvändningen och förbrukningen upp årligen. Miljö- och byggkontoret utför bakgrundsmätningar av strålning var 7:e månad på fyra olika platser i kommunen. KOMMUNIKATIONER Strategi Ansvarig Uppföljning Kommunen ska i samarbete med företag och övriga intressenter verka för en utbyggnad och förbättring av all infrastruktur i Smedjebackens kommun. industriområde. Kommunen ska i sin uppföljning av målen se till att en utbyggnad av infrastrukturen gynnar såväl Smedjebacksbornas kommunikationsbehov som en hållbar utveckling. Under året har samarbete med Vägverket och Banverket lett till beslut om såväl rondell på rv 66 som ny tillfart till Morgårdshammars Denna strategi är alltför långsiktig för att kunna följas upp på ett rimligt sätt efter endast ett år. Tåg i Bergslagen 11

14 ENERGI Strategi Ansvarig Uppföljning Kommunen ska ge råd om Miljö- och Kommunen har lagt drygt 700 timmar på energibesparande åtgärder och förnyelsebara energiformer till privatpersoner och företag. energirådgivning under Under året har en föreläsning erbjudits mindre företagare om hur en energikartläggning görs. Två energiföreläsningar har hållits för allmänheten om bl a vedeldning och värmepumpar. Samtliga Kommunen ska i miljötillsynen verka för att alla verksamheter i första hand använder förnyelsebara energikällor i enlighet med 2 kap 5 Miljöbalken. Kommunen ska genom ökad användning av förnyelsebar energi och fortsatt fjärrvärmeutbyggnad bidra till lägre utnyttjande av naturresurser och minskade utsläpp till luft. Kommunen ska vid ny-, till- eller ombyggnad av egna fastigheter tillse att användningen av förnyelsebar energi ökar och att användningen av el och fossila bränslen minskar. Miljö- och Smedjebackens Energi AB elever i åk. 5 har fått energispartips. Detta har inte prioriterats i tillsynsarbetet under 2004 Under 2004 har 53 villor anslutits till fjärrvärme, vilket motsvarar en minskning av koldioxidutsläppen med ca kg. Fjärrvärmeverkens användning av förnyelsebar energi (spillvärme och träpulver) har ökat från 82 % till 86 %. Kommunens användning av förnyelsebar energi har under 2004 ökat från 52,5 % till 54 % av den totala energiförbrukningen. Ökningen är liten, men det är mycket positivt att andelen förnyelsebar energi i kommunens egna fastigheter ligger över 50 %. Hamnområdet med fjärrvärmeanläggningen 12

15 Kommunen ska samverka med närliggande kommuner i syfte att utveckla VA- och avfallsverksamheterna mot bättre service och högre kostnadseffektivitet. Lokala initiativ till samfällighetsföreningar skall behandlas positivt av kommunen. VATTEN TEKNISKA SYSTEM FÖR KRETSLOPP Strategi Ansvarig Uppföljning Kommunen ska hålla sin Avfallsplan och sin VA-plan aktuella och fortlöpande följa upp att dessa planer följs. Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige Strategi Ansvarig Uppföljning Genom miljötillsynen och kommunens medverkan i vattenvårdsförbunden kontrolleras utsläpp till vatten och ytvattenkvaliteten Miljö- och Kommunalt kalkningsprogram för försurade sjöar och vattendrag i syfte att bevara värdefulla vattenmiljöer. Kommunen fastställer skyddsområden för vattentäkterna i Björsjö och Malingsbo, vilka idag saknar skyddsområden MARK Miljö- och Strategi Ansvarig Uppföljning Miljö- och har enligt miljöbalken tillsyn över förorenade markområden. Genom utredningar och ansökningar om statliga medel kan kommunen påskynda saneringsarbetet. Miljö- och Kommunen kan, genom att vara remissorgan i täktärenden, arbeta för att översiktsplanens intentioner efterlevs. Miljö- och Detta arbete har inte varit prioriterat under En kraftansamling inför 2005 har dock gjorts. Planerna på ett gemensamt VArenhållningsbolag med Ludvika har skrinlagts. Avfallssamarbetet i länet har däremot intensifierats. En arbetsgrupp har bildats på tjänstemannanivå för att diskutera miljömål inom VA. Extra medel har avsatts till miljö- och för att en inventering av enskilda avlopp ska kunna påbörjas under Inga lokala initiativ inom detta område har förekommit under 2004 Varken vattenvårdsförbundens mätningar eller miljötillsynen har lett till några påpekanden eller förelägganden under Kalkningsprogrammet är framgångsrikt och försurningen har generellt minskat. Ett antal objekt kommer att tas bort till Förslag till skyddsområden har inte tagits fram. När det gäller Malingsbo beror detta på att en ny vattentäkt iordningställts. Kommunen har under lång tid arbetat aktivt för en sanering av förorenad mark i Stollbergsområdet. Staten har dock ändrat inriktning på projektet flera gånger. En ansvarsutredning har ytterligare komplicerat frågan. Inga täktärenden har varit aktuella under Kolbäcksån vid Söppenmyren 13

16 Sveriges Ekokommuners Gröna Nyckeltal Sveriges Ekokommuner arbetar för att Sveriges alla kommuner ska bli hållbara. Föreningen är en ideell förening som bildades Då bestod föreningen av en handfull kommuner men sedan dess har föreningen växt och nu finns det 67 Ekokommuner. Sveriges Ekokommuner har tagit fram 12 Gröna nyckeltal som ska kunna vara jämförbara för ekokommunerna. Nyckeltalen är också aktuella i diskussionerna om uppföljningen av de nationella miljömålen. För kommunen som geografiskt område finns nyckeltal för energi, biologisk mångfald, luft, slam och avfall. För kommunen som organisation har valts områden som energi, transporter och inköp. Nyckeltal 1 Kolodioxid (CO 2 )-utsläpp från försålda fossila bränslen i kommunen (ton/invånare) Visar hur fossilbränsleberoende energianvändningen är i kommunen Begränsad klimatpåverkan Nyckeltal 1a Täljare: Ton CO 2 -utsläpp från industrisektorn inom kommunen 31763,979 (ton CO 2 ) Nämnare: Antal kommuninvånare (invånare) Nyckeltal 1a: Medeltalet bland ekokommunerna är 1,64 ton CO 2 /invånare 2,847 (ton CO 2 /invånare) Nyckeltal 1b Täljare: Ton CO 2 -utsläpp från övriga sektorer inom kommunen 45330,891 (ton CO 2 ) Nämnare: Antal kommuninvånare (invånare) Nyckeltal 1b: Medeltalet bland ekokommunerna är 3,76 ton CO 2 /invånare Siffrorna är från Några senare finns inte från SCB. 4,063 (ton CO 2 /invånare) Ovako stålverk 14

17 Nyckeltal 2 Mängd farligt avfall från hushållen (kg/invånare) Visar kommuninvånarnas förmåga att omhänderta och sortera ut kemiska produkter Giftfri miljö Täljare: Utsorterat farligt avfall från hushållen i kommunen (kg) Nämnare: Antal kommuninvånare (invånare) Nyckeltal 2: Medeltalet bland ekokommunerna är 3,0 kg/invånare 5,84 (kg/invånare) Nyckeltal 3 Andel åkermark med miljöstöd för ekologisk odling (%) Visar andelen a) ekologiskt odlad åkermark enligt EU:s stödregler och b) KRAV-kontrollerad odlingsareal jämfört med totalarealen åkermark i kommunen. Giftfri miljö och ett rikt odlingslandskap Nyckeltal 3a Täljare: Antal hektar åkermark med miljöstöd enligt EU:s stödregler 639,63 (hektar) Nämnare: Total areal åkermark i kommunen 2363,71 (hektar) Nyckeltal 3a: 27,06 (%) Medeltalet bland ekokommunerna är 23,6 % Nyckeltal 3b Täljare: Andel hektar åker som omfattas av KRAV-kontroll 102,4 (hektar) Nämnare: Total areal åkermark i kommunen 2363,71 (hektar) Nyckeltal 3b: 4,33 (%) Medeltalet bland ekokommunerna är 7,4 % Flatenberg 15

18 Nyckeltal 4 Andel miljöcertifierat skogsbruk (%) Dessa siffror går för närvarande inte att ta fram. Visar hur skyddet av skogsmark utvecklas inom kommunen genom certifiering (FSC eller PEFC) Levande skogar FSC-certifierat skogsbruk (ha) Täljare: PEFC-certifierat skogsbruk (ha) Nämnare: Total skogsareal 450,00 (ha) Nyckeltal 4: (%) Det finns inga uppgifter om medeltal Nyckeltal 5 Andel skyddad natur (%) Visar hur skyddet av värdefulla naturtyper utvecklas inom kommunen genom naturreservatsbildning och biotopskydd. Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap Täljare: Antal hektar skyddad mark genom naturreservatsbildning 25177,00 (ha) Antal hektar skyddad mark med biotopskydd 10,00 (ha) Nämnare: Total kommunyta 95300,00 (ha) Nyckeltal 5: 26,43 (%) I andelen naturreservatsbildning utgörs ha av Malingsbo-Kloten området. Syftet med detta område är i första hand skydd för det rörliga friluftslivet. Naturvården har en underordnad roll. I området finns dock, som "små öar" en del reservat med naturskyddssyften. Under 2004 har ett naturreservat, Oppsveten, bildats på 24 ha. Medeltalet bland ekokommunerna är 4,3 % Skräddartorpsfallet 16

19 Nyckeltal 6 Täljare: Insamling av hushållsavfall för återvinning enligt producentansvar (kg/invånare) Visar kommuninvånarnas förmåga att källsortera avfall för återvinning God bebyggd miljö Utsorterat avfall som samlas in för materialåtervinning (ej verksamhetsavfall): Wellpapp ,00 (kg) Pappersförpackningar (inkl kartong) 65538,00 (kg) Metallförpackningar 50682,72 (kg) Hårdplastförpackningar 17586,03 (kg) Mjukplastförpackningar ,00 (kg) Glasförpackningar ,05 (kg) Tidningar ,00 (kg) Nämnare: Antal kommuninvånare (invånare) Nyckeltal 6: 125,52 (kg/invån) När det gäller mjukplast så har vi inte någon särskild återvinning av detta material. Siffran som redovisas när det gäller mjukplast är uträknat från den mängd hushållsavfall som går till förbränning. Utav denna mängd är ca 7 % mjukplast. Medeltalet bland ekokommunerna är 90,0 kg/invånare Nyckeltal 7 Total mängd hushållsavfall exkl. producentansvar (kg/invånare) Visar den mängd hushållsavfall per person i kommunen som årligen hanteras för slutligt omhändertagande God bebyggd miljö Täljare: Mängd hushållsavfall och därmed jämförbart avfall ,00 (kg) Nämnare: Antal kommuninvånare (invånare) Nyckeltal 7: Medeltalet bland ekokommunerna är 299,6 kg/invånare 318,41 (kg/invån) Källsorterare från Fridhems förskola 17

20 Nyckeltal 8 Tungmetallhalter i avloppsslam (mg/kg TS) Visar trenden av halten tungmetaller som bly, kadmium och kvicksilver i avloppsslammet Giftfri miljö, God bebyggd miljö Nyckeltal 8 Pb: Årsmedelhalt av bly i avloppsslammet 47,5 (mg/kg TS) Medeltalet bland ekokommunerna är 22,79 mg/kg TS Nyckeltal 8 Cd: Årsmedelhalt av kadmium i avloppsslammet 1,3 (mg/kg TS) Medeltalet bland ekokommunerna är 1,00 mg/kg TS Nyckeltal 8 Hg: Årsmedelhalt av kvicksilver i avloppsslammet 0,72 (mg/kg TS) Medeltalet bland ekokommunerna är 0,69 mg/kg TS Gränsvärdena för tungmetaller i slam är följande: Pb, 100 mg/kg TS (=Torrsubstans). Cd, 2 mg/kg TS Hg, 2,5 mg/kg TS Nyckeltal 9 Andel förnybar och återvunnen energi i kommunala lokaler (%) Visar en del av kommunens interna arbete för minskad klimatpåverkan. Visar andelen förnybar energi för el och värme i kommunala lokaler. Kommuner är stora inköpare av energi och påverkar därför energimarknaden. Täljare: Begränsad klimatpåverkan Mängd förnybar eller återvunnen energi för el och värme inköpt av kommunen till egna verksamheter: Förnybar elenergi 0,00 (kwh) Förnybar och/eller återvunnen värmeenergi ,00 (kwh) Nämnare: Total energianvändning för el och värme i kommunen i de lokaler där kommunen både bedriver verksamhet samt står för el- och värmeinköpen Totala elförbrukningen ,00 (kwh) Totala värmeförbrukningen ,00 (kwh) Nyckeltal 9: 53,96 (%) Medeltalet bland ekokommunerna är 55 % Fjärrvärmeledning till Stegelbackens skola 18

21 Nyckeltal 10a Transportenergi för tjänsteresor med bil (kwh/årsarbetare) Täljare: Visar den fossila energi per årsarbetare som åtgår för tjänsteresor i kommunen Frisk luft, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning, God bebyggd miljö, Begränsad klimatpåverkan Antalet kwh från fossila bränslen som åtgår till kommunens persontransporter med tjänstebilar, hyrbilar, leasingfordon och körning med privat bil i tjänsten ,40 (kwh) Nämnare: Totala antalet årsanställda i kommunen 808,00 (årsarbetare) Nyckeltal 10a: Medeltalet bland ekokommunerna är 1006 kwh/årsarbetare 910,56 (kwh/årsarb) Nyckeltal 10b Koldioxid (CO 2 ) -utsläpp från tjänsteresor med bil (ton/årsarbetare) Visar klimatpåverkan från kommunens tjänsteresor med bil Begränsad klimatpåverkan Täljare: Drivmedelsförbrukning för kommunens persontransporter med tjänstebilar, hyrbilar, leasingfordon och körning med privat bil i tjänsten: Bensin 73,4 (m 3 ) 167,352 (ton CO 2 ) Diesel (m 3 ) 0 (ton CO 2 ) Etanol (m 3 ) 0 (ton CO 2 ) RME (m 3 ) 0 (ton CO 2 ) Biogas (m 3 ) 0 (ton CO 2 ) Nämnare: Totala antalet årsanställda i kommunen 808 (årsarbetare) Nyckeltal 10b: Medeltalet bland ekokommunerna är 0,26 ton CO 2 /årsarbetare 0,207 (ton CO 2 /årsarb) Norra Rondellen, Vasagatan 19

22 Nyckeltal 11 Inköp av ekologiska livsmedel i den kommunala organisationen (%) Visar kommunens bidrag till minskad kemikalieanvändning och ökad biologisk mångfald i jordbrukslandskapet. KRAV eller motsvarande gäller som verifiering av att produkterna håller ekologisk standard. Giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap Täljare: Inköp av ekologiskt producerade livsmedel till ,00 (kr) kommunens verksamheter Nämnare: Totala inköp av livsmedel till kommunens verksamheter ,00 (kr) Nyckeltal 11: 6,92 (%) Medeltalet bland ekokommunerna är 2,3 % Nyckeltal 12 Andelen miljöcertifierade skolor/förskolor (%) Visar de skolor/förskolor som arbetar systematiskt med miljöfrågor enligt en certifierad modell som utmärkelsen Miljöskola, ISO 14001/EMAS eller Grön Flagg God bebyggd miljö Täljare: Antalet skolor/förskolor med utmärkelsen Miljöskola, Grön flagg eller som är certifierade enligt ISO eller EMAS Miljöskola 2,00 (st) Grön Flagg (st) ISO ,00 (st) EMAS 1,00 (st) Nämnare: Totala antalet skolor/förskolor i kommunen 16,00 (st) Nyckeltal 12: 18,75 (%) Vad skola och Röda Berg skola är miljöskolor enligt skolverkets kriterier. Förskolan Fridhem är både ISO certifierad och EMAS-registrerad. Totalt har vi alltså endast tre enheter med någon form av utmärkelse. De sexton enheterna är: Gula Berga, Röda Berga, Stegelbacken, Vinsbo, Kyrkskolan, Vad, Hagge, Björsjö, Fridhem, Hattstugan, Sagan, Solhyttan-Brustorpet, Harnäs, Pingvinen, Lillgården, Gubbo- och Jobsbo Friskola Medeltalet bland ekokommunerna är 10,4 % Miljöskolan, Röda Berga. 20

23 Kontaktpersoner om du vill veta mer Avfall Annika Jacobson Bekämpningsmedel Bo Jernberg Energirådgivning Kerstin Angberg-Morgården Folkhälsa Åsa Draiby Fritid Håkan Wallman Radon Annika Jacobson Skog Per-Olow Dahlström Sveriges ekokommuner Sven Andersson Strandbad Annika Jacobson Översiktlig planering Sven Andersson Handikappfrågor Kerstin Ernebrink Socialförvaltningen Jämställdhet Bengt-Åke Hermansson Personalförvaltningen Kemikalietillsyn Annika Jacobson Luftövervakning Bo Jernberg Skräpplockare från Vinsbo skola Marksanering Bo Jernberg Miljöanpassade inköp Anders Silfverin Miljöledningssystem Kerstin Angberg-Morgården Miljömålsarbete Annika Jacobson Naturvårdsarbete Bo Jernberg SMEDJEBACKENS KOMMUN Hållbarhetsbokslut för år 2004 kan beställas från Miljö- och Byggkontoret Smedjebackens kommun Smedjebacken Tel. vx finns även att hämta på 21

HÅLLBARHETSBOKSLUT 2005 SMEDJEBACKENS KOMMUN

HÅLLBARHETSBOKSLUT 2005 SMEDJEBACKENS KOMMUN HÅLLBARHETSBOKSLUT 2005 SMEDJEBACKENS KOMMUN 2005 års Miljöpristagare Till en verksamhet inom kommunens förvaltningar och bolag som under det gångna året bedrivit ett förtjänstfullt och engagerat miljöarbete.

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Beslutad i kommunstyrelsen 2011-XX-XX Beslutad i kommunfullmäktige 2011-XX-XX Förord Alla globala problem är lokala någonstans.

Läs mer

Gröna nyckeltal. Kommentar

Gröna nyckeltal. Kommentar Utskrift från sekom.miljobarometern.se Gröna nyckeltal Nyckeltal GN.1a Koldioxid från industrisektorn per kommuninvånare inte de industrier som omfattas av handeln med utsläppsrätter. Statistiken har primärt

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete Vetlanda 21 maj Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Sankey-diagrammet Energiplan/klimatstrategi - övergripande mål Förbrukning av

Läs mer

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från

Läs mer

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 MILJÖMÅL MM 3 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 3.1 NATIONELLA MILJÖMÅL Bakgrunden Miljö och hållbar utveckling har blivit allt mer centrala frågor såväl

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Miljöplan 2014-2020. Inledning

Miljöplan 2014-2020. Inledning Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta

Läs mer

KARLSKRONA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN AGENDA 21. Måldokument för. Karlskrona kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2001-12-20

KARLSKRONA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN AGENDA 21. Måldokument för. Karlskrona kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2001-12-20 KARLSKRONA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN AGENDA 21 Måldokument för Karlskrona kommun Antagen av kommunfullmäktige 2001-12-20 Karlskrona och Agenda 21 År 1992 höll Förenta Nationerna, FN, i Rio de

Läs mer

Posi v utveckling förbä ring av resultatet de senaste åren Målet har uppnå s inom dsramen Ingen tydlig trend Målet har ännu inte uppnå s Nega v utveckling försämring av resultatet de senaste åren Målet

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Hållbarhetsindikatorer 2012

Hållbarhetsindikatorer 2012 Hållbarhetsindikatorer Sammanfattning s kommun har för perioden 2006-2010 redovisat sammanhållna Hållbarhetsbokslut genom ett antal utvalda indikatorer. För år redovisas tabeller med indikatorer utan någon

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) F 4.2 VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN 2013 1 INLEDNING Nämndsplanen är grundad på dokumentet Övergripande mål och riktlinjer 2011-2014, fastställt av Kommunfullmäktige

Läs mer

Miljöstrategi för Arvika kommun

Miljöstrategi för Arvika kommun 2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Medverkande Miljöprogramberedningen Sofia Nilsson (C), ordförande Magnus Nilsson (KD), 1:e vice ordförande Mikael

Läs mer

Lokala miljömål i Tranås kommun

Lokala miljömål i Tranås kommun Sidan 1 av 6 Lokala miljömål i Tranås kommun Antagna av KF 2007-08-20, 122 Sidan 2 av 6 Miljömål Lokala mål Åtgärder för att nå de lokala målen 1. Begränsad klimatpåverkan Minska transportrelaterade utsläpp

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida 2010-11-15 226 Au Energi- och klimatplan/energieffektiviseringsstöd Beskrivning av ärendet Anneli Larsson redogör för arbetet

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

HÅLLBARHETSBOKSLUT 2006

HÅLLBARHETSBOKSLUT 2006 HÅLLBARHETSBOKSLUT 2006 Installation av kommunens första vindkraftverk. SMEDJEBACKENS KOMMUN Smedjebackens kommun April 2007 1 Innehåll Foto: A M Kraft sid Inledning 3 Säker och Trygg kommun 4 KOMHALL-

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

Ett Europeiskt samarbete för att minska avfallet. This project is cofinanced by the ERDF and made possible by the INTERREG IVC programme

Ett Europeiskt samarbete för att minska avfallet. This project is cofinanced by the ERDF and made possible by the INTERREG IVC programme Ett Europeiskt samarbete för att minska avfallet Samarbete mellan tio organisationer, regioner och kommuner över hela EU för att utbyta erfarenheter och utarbeta metoder och indikatorer för hur avfallets

Läs mer

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Lokala miljömål för Simrishamns kommun Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

Miljöprogram. Miljöprogram

Miljöprogram. Miljöprogram Miljöprogram Miljöprogram för Skellefteå kommunkoncern för Skellefteå kommunkoncern INLEDNING Vad är bra livsmiljö för dig? Är det den tätortsnära skogen eller är det parken och lekplatsen nära dig? Vi

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning version 22 jan 2004 2 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 Strategi Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning Miljöledningssystem för kommunens

Läs mer

HÅLLBARHETSBOKSLUT 2007

HÅLLBARHETSBOKSLUT 2007 HÅLLBARHETSBOKSLUT 2007 Lars Erik tar en paus i trädgårdsarbetet på Oasen SMEDJEBACKENS KOMMUN Smedjebackens kommun April 2008 1 Foto: A M Kraft Innehåll sid Inledning 3 Hållbart och blandat inom Hälsa-

Läs mer

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Bilaga till presentation på konferensen Fokus Miljörätt den 6 december 2012 av Pernilla Strid

Läs mer

Måltidspedagogik i vardagen

Måltidspedagogik i vardagen Hanna Sepp, FD Måltidspedagogik i vardagen Upplägg Folkhälsomål Miljökvalitetsmål Läroplan & allmänna råd för pedagogisk omsorg Känt Gott 1 Folkhälsomål 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska

Läs mer

1. Så här fungerar en kommun

1. Så här fungerar en kommun LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 1. Så här fungerar en kommun Organisation och påverkan I Sverige finns 290 kommuner som har till uppgift att ta tillvara gemensamma intressen för dem som lever

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle 2014 Hälsofrämjande miljöarbete TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle Det finns en stark koppling mellan hälsa och miljö. I TioHundra AB jobbar vi med båda. Redan 2007 miljöcertifierades hela TioHundra

Läs mer

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora BILAGA 2 2005-03-14 Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora Miljöförbundet Blekinge Väst ansöker om bidrag med 60 000 kronor för Blekinges Flora enligt beskrivning nedan. Projektets

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

Folkhälsoplan Bergs kommun

Folkhälsoplan Bergs kommun Folkhälsoplan Bergs kommun Augusti 2006 December 2010 2006-05-21 Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Övergripande vision för Bergs kommun 5 Målområde - Delaktighet och inflytande 6 Målområde - Trygga

Läs mer

Koppling till de nationella miljömålen. Koppling till de nationella miljömålen

Koppling till de nationella miljömålen. Koppling till de nationella miljömålen i 1. Klimat- och energiplan Handlingsplan för hållbar tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen Sida 1 (9) Peter Eskebrink och Jenny Ohlsson Ur KS, TN och MBN är påbörjat. politiskt

Läs mer

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt.

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Miljöstrategi En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Fastigheter påverkar miljön under hela sin livscykel, från projektering, byggande och förvaltning till ombyggnad

Läs mer

Miljö- och byggnämndens prioriterade mål

Miljö- och byggnämndens prioriterade mål 2011 2014 Antagen av kommunfullmäktige 25 2013-06-10 Miljö- och byggnämndens prioriterade mål För mandatperioden 2011 2014 BJURHOLMS KOMMUN 2011 2014 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Beskrivning av arbetsgång...

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet I genomförandet av programmet kommer de tre dimensionerna i hållbar utveckling, den ekonomiska, sociala och miljömässiga, att beaktas i genomförandets

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen

Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen Leva och bo God bebyggd miljö Giftfri miljö Levande kust och skärgård Säker strålmiljö Skellefteås

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE 2009-2015 1 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras. Dessa kan brytas ned för respektive

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) F 4.2 VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN 2014 1 INLEDNING Nämndsplanen är grundad på dokumentet Övergripande mål och riktlinjer 2011-2014, fastställt av Kommunfullmäktige

Läs mer

Sweden Green Building Council

Sweden Green Building Council Sweden Green Building Council 1 Ca 215 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Vad innebär miljöcertifiering av byggnader? Byggnadens prestanda jämförs med mätbara kriterier skalan är poäng

Läs mer

Miljö- och Folkhälsopolicy för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsopolicy för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsopolicy för Nyköpings kommun 2012-2015 Innehållsförteckning 1 Inledning och syfte... 4 2 Utgångspunkter och principer... 4 2.1 Politiska utgångspunkter... 4 2.2 Situationsspecifika

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Miljömål Trollhättan Lokal tillämpning av de nationella miljömålen

Miljömål Trollhättan Lokal tillämpning av de nationella miljömålen Miljömål Trollhättan Lokal tillämpning av de nationella miljömålen Ledningsgrupp för Planeringsfrågor och Agenda 21 Arbetsgrupp från olika förvaltningar Referensgrupp/kontaktpersoner Styrgrupp Dokument

Läs mer

MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN

MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN Antaget i kommunfullmäktige den 25 mars 2010 Sigtuna kommun Miljöprogram för Sigtuna kommun En god miljö är en förutsättning för människors och andra organismers liv på

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Bilaga till Översiktsplan för Vansbro kommun INLEDNING En översiktsplan ska alltid innehålla en miljökonsekvensbeskrivning. Denna ska gå igenom den miljöpåverkan

Läs mer

2 FRAMTIDSFRÅGOR FÖR KOMMUNEN

2 FRAMTIDSFRÅGOR FÖR KOMMUNEN 2 FRAMTIDSFRÅGOR FÖR KOMMUNEN Kommunstyrelsen fastställer varje år en befolkningsprognos som utgör underlag för all planering i kommunen. En befolkningsprognos görs också för mindre geografiska områden

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Norrbottens läns landstings miljöpolicy

Norrbottens läns landstings miljöpolicy Norrbottens läns landstings miljöpolicy Miljöpolicyn anger färdriktningen för landstingets miljöarbete 2 Varje generation är skyldig att vårda jordens naturresurser och livsmiljöer så att kommande släkten

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg Landstinget Gävleborg och miljön Susanna Nyberg Gävleborg i Sverige Nordanstig Ljusdal Hudiksvall 10 kommuner 275 780 länsmedborgare 18 192 km2, ca 4 % av Sveriges yta Två landskap - Gästrikland och Hälsingland

Läs mer

Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE 212-215 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras. Dessa kan brytas ned för respektive

Läs mer

Handikappolitiskt program

Handikappolitiskt program STYRDOKUMENT Beteckning 1(5) Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktige Handikappolitiskt program Bakgrund Kramfors kommuns handikappolitiska program utgår från FN:s standardregler, Agenda 22 och Nationella handlingsplanen

Läs mer

MILJÖ & HÄLSA VERKSAMHETSPLAN STRÖMSTADS KOMMUN FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSAVDELNINGEN INOM MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN. Dnr: MBN/2014-1764

MILJÖ & HÄLSA VERKSAMHETSPLAN STRÖMSTADS KOMMUN FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSAVDELNINGEN INOM MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN. Dnr: MBN/2014-1764 MILJÖ & HÄLSA VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSAVDELNINGEN INOM MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN STRÖMSTADS KOMMUN 2015 Dnr: MBN/2014-1764 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej 1(6) Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013

Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013 Tjänsteskrivelse 2013-04-15 Handläggare: Cecilia Ljung Dnr: 2013.0048 Folkhälsonämnden Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013 Sammanfattning Folkhälsonämnden bjuder in till den årliga folkhälsokonferensen

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället Vi bryr oss om varandra. Vi ställer upp och hjälper varandra för att känna oss trygga och säkra. Vi skapar mötesplatser i närmiljön där vi kan diskutera och

Läs mer

Strategi för hållbar utveckling

Strategi för hållbar utveckling 2008-04-14 1 (8) Strategi för hållbar utveckling Bakgrund I Falköpings kommuns flerårsplan för 2008 2011 sägs följande om de övergripande målsättningar för hållbar utveckling: Utan att äventyra kommande

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-834 Naturvårdsverkets föreskrifter om statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt NFS 004:19 Utkom från trycket den december 004 beslutade den 8 december

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13 Grön IT policy Karlstads kommun 2013-09-13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund... 3 1.1 Strategisk plan... 3 1.2 Miljö- och Klimatstrategin... 3 2 Grön IT... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Tillämpning... 4 3 Förutsättningar

Läs mer