HÅLLBARHETSBOKSLUT 2004

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HÅLLBARHETSBOKSLUT 2004"

Transkript

1 HÅLLBARHETSBOKSLUT 2004 Nedra Hillen SMEDJEBACKENS KOMMUN Smedjebackens kommun November 2005

2

3 Innehåll sid Inledning 2 Agenda 21- Miljöledning 3 Nationella miljömål 4 Folkhälsomål, Alkohol och drogpolicy, Friskvårdspolicy, Jämställdhet och mångfaldspolicy 5 Barnkonventionen 6 Miljöpolicy, Handikapplan 7 Översiktsplanens genomgång - uppföljning 8-13 Kommunförbundets gröna nyckeltal Kontaktpersoner 21 Badare vid Prästabadet OM HÅLLBARHETSBOKSLUTET De olika avsnitten beskriver mål och uppföljning av såväl de nationella som lokala mål som styr Smedjebackens kommun mot en hållbar utveckling. Är du intresserad av att veta mer så finns det i slutet på dokumentet en lista med kontaktpersoner. Hållbarhetsbokslutets innehåll har diskuterats fram av en grupp sakkunniga inom kommunen. Foto: Anna-Maria Kraft (s.1,2,3,8,9,11,12,14,15,16,20 samt sidhuvud), Fridhems Förskola (s. 4,7,18), Kerstin Angberg-Morgården (s.22) Bildarkiv (s.17,19,21) 1

4 INLEDNING Smedjebackens kommun har en lång tradition med arbetet för en hållbar utveckling. År 1990 valde Smedjebackens kommun att bli en av de första Ekokommunerna. Detta innebar att man inom kommunen började arbeta med olika projekt för att hushålla med resurser och kretsloppsanpassa delar av verksamheten. Handlingsprogram för transporter, avfall, energi och utbildning har antagits. Lagar och nationella mål styr och påverkar verksamheterna inom Smedjebackens kommun, liksom policydokument och planer, beslutade av Kommunfullmäktige. Dessa dokument ska genomsyra kommunens arbete inom alla verksamhetsområden. Arbetet med att främja en hållbar utveckling hör till kommunens prioriterade uppgifter. För att kunna följa hur de olika kraven påverkar kommunen och kommunens tjänsteutbud, liksom samhällsutvecklingen i stort, börjar Smedjebackens kommun under 2005 att utveckla ett hållbarhetsbokslut. Det kommer att redovisas skilt från årsredovisningen och belyser demokrati/inflytande, resursfördelning/likvärdiga villkor, tillgänglighet samt miljö och hälsa. Inom vissa områden saknas en fullständig bearbetning, men arbetet är under uppbyggnad så vår avsikt är, att de olika delarna successivt kommer att kompletteras. Hur arbetar vi för att verksamheten ska ske med så stor hållbarhet som möjligt? Den frågan hoppas vi att du ska få svar på genom detta hållbarhetsbokslut. Vy över norra Barkens vattendrag 2

5 Agenda 21 I juni 1992 hölls FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janerio i Brasilien. Agenda 21 anger en vision inför det 21;a århundradet och ger förslag på färdriktning för att vi ska få ett långsiktigt hållbart samhälle. I kommunens miljöarbete ryms allt ifrån effektiv källsortering, verksamheternas miljöprogram och en KRAV-vecka som riktar sig till näringsidkare inom kommunen till målformuleringar om bilar drivna med alternativt bränsle. Agenda 21-målens program påverkar samtliga verksamhetsplaner (exempelvis avfallsplanen och VA- planen). Som ett ytterligare led i genomförandet av dessa mål har kommunfullmäktige fattat ett beslut att börja arbeta med miljöledning inom samtliga förvaltningar och kommunala bolag. SEAB ger varje år ut en miljörapport som omfattar alla SEAB s avdelningar och berör områdena; transport, energi, inköp, avfall och vatten. Bärkehus för statistik över vattenenergiförbrukningen och har under året bl a bytt säkringar i ett 10-tal fastigheter, vilket gett en stor årlig och besparing. Miljöledning Miljöledningsarbetet inom kommunens organisation, innebär kontinuerliga revisioner av de olika enheternas lokala miljöprogram och ett centralt stöd i miljöarbetet. Arbetet inriktas på den standard som finns i ISO 14001, eller för skolans del alternativt Skolverkets standard för miljöskolor eller Grön Flagg som Håll Sverige Rent introducerat. Inom miljöledningsarbetet ryms också vissa utåtriktade aktiviteter. En redovisning av delar av miljöledningsarbetet under 2004 redovisas nedan: KRAV-veckan, som 2004 arrangerades för sjätte gången, vänder sig till de lokal näringsidkarna, matvaruaffärer samt till förskole- och skolkök. En Banan och Kaffe KRAV-kampanj genomfördes i samarbete med Ludvika Agenda 21 och riktade sig till kunder på de olika matvaruaffärerna i Smedjebackens och Ludvika kommuner. Inom kommunens organisation finns ett femtiotal miljösamordnare som fått en halvdags miljöutbildning var temat på utbildningen, Handel och moral. Ett 25-tal internmiljörevisioner genomfördes under året. Ett beslut togs att utöka de ekologiska produkterna med en om året inom kommunens kök. En miljöledningsgrupp, bestående av medlemmar från samtliga förvaltningar och bolag, har träffats tre gånger under året och bl a fastlagt mål när det gäller miljöledningsarbetet. Det årliga miljöpriset på kronor delades 2004 mellan Vad skola och Återvinningscentralerna, Humboberget och Nortippen. Ökning av en miljöcertifierad enhet per år. ( 2004 blev Röda Berga skola, miljöskola enligt skolverkets kriterier). Mellanstadieklasserna har erbjudits ett utbildningspaket i samarbete mellan SEAB och energirådgivningen. Delarna i paketet handlade om; tips och råd att minska energiförbrukningen, vatten och avlopp, el och elsäkerhet, samt avfall. Ca 400 elever och personal deltog i den nationella skräpplockardagen under april månad. Eleverna i årskurserna 4, 5 och 6 har även 2004 fått Natur och miljöpärmen som gratis utbildningsmaterial. Skräpplockare från Fridhems Förskola 3

6 Nationella miljömål 1999 antog riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål. Målen beskriver de kvaliteter som vår miljö och våra gemensamma natur- och kulturresurser. NATIONELLA MILJÖMÅL 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft. 3. Bara naturlig försurning. 4. Giftfri miljö. 5. Skyddande ozonskikt. 6. Säker strålmiljö. 7. Ingen övergödning. 8. Levande sjöar och vattendrag. 9. Grundvatten av god kvalitet. 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård. 11. Myllrande våtmarker. 12. Levande skogar. 13. Ett rikt odlingslandskap. 14. Storslagen fjällmiljö. 15. God bebyggd miljö. Ett lokalt miljömålsseminarium hölls 2003, med politiker och tjänstemän i kommunen, samt tjänstemän från Länsstyrelsen. Vid redovisningen lyftes dessa frågor fram som de mest prioriterade: Vatten Renvattenkvalitet Sjöar och vattendrag Klimat och luft Energibesparing Fjärrvärmeutbyggnad Öppet landskap Naturvärden Kulturvärden Avlopp Enskilda Avloppsreningsverk Förorenad mark Gruvområden Barnens säkerhet Kemikalier Transporter Seminariet ledde till att följande miljömål prioriterades i Smedjebackens kommun: 1. Begränsad klimatpåverkan 4. Giftfri miljö 7. Ingen övergödning 9. Grundvatten av god kvalitet 15. God bebyggd miljö Åtgärder inom dessa miljömål redovisas i samband med översiktplanens strategier, då arbetet ofta går hand i hand. När det gäller övriga miljömål kan följande noteras. Mål 10 och 14 är inte tillämpbara i Smedjebacken. När det gäller mål 5, 12 och 13 är kommunens möjligheter till åtgärder små. Mål 2, 6, 8 och 11 behandlar frågor som inte är några stora problem i Smedjebacken och eventuella åtgärder skulle därför betyda relativt lite. Kommunens kalkningsprogram har redan idag stor påverkan på mål 3. 4

7 Sveriges Riksdag har fastställt en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för folkhälsan. Folkhälsoarbetet fokuseras på de faktorer som påverkar folkhälsan. De olika förvaltningarna har de elva folkhälsomålen som stöd att styra verksamheten mot en hälsosam helhet där allt samverkar. Folkhälsomål - lokal anpassning SVERIGES ELVA FOLKHÄLSOMÅL 1. Delaktighet och inflytande i samhället. 2. Ekonomisk och social trygghet. 3. Trygga och goda uppväxtvillkor. 4. Ökad hälsa i arbetslivet. 5. Sunda och säkra miljöer och produkter. 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. 7. Gott skydd mot smittspridning. 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa. 9. Ökad fysisk aktivitet. 10. Goda matvanor och säkra livsmedel. 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. För att följa upp hur detta utvecklas kommer uppföljning att göras vart annat år med mätbara indikatorer för varje folkhälsomål. Då arbetet just startat är det dock inte möjligt att göra en uppföljning redan i detta bokslut. Vilka indikatorer/mättal vi skall mäta och följa i Smedjebackens kommun kommer att tas fram under året 2005 av en tvärsektoriell grupp. Då kan vi följa samhällets stora process genom utvalda nyckeltal. En folkhälsoplanerare anställdes och en hälsovecka genomfördes i samarbete med Norrbärke Församling, Landstinget Dalarna och Ludvika kommun under Alkohol- och drogpolicy inom Smedjebackens kommuns verksamhetsområde. Syftet är att redovisa värderingar som ligger till grund för de handlingsplaner och den vägledning som ska resultera i en kompetent hantering av alkohol- och andra frågor. Friskvårdspolicy för Smedjebackens kommun. Kommunen vill genom regelbunden friskvård ge den anställde bättre möjligheter att möta de krav, såväl fysiskt, som psykiskt, socialt och kompetensmässigt, som ställs i arbetslivet. Därför har alla anställda möjlighet att ta ut en friskvårdstimme i veckan, om verksamheten tillåter. Jämställdhetspolicy för anställda hos Smedjebackens kommun Smedjebacken kommuns uppfattning är att jämställdhet finns i organisationer där kvinnors och mäns erfarenheter och kompetens, oberoende av kön, etnisk tillhörighet eller kulturella skillnader, värderas lika och tillsammans ses som en stimulerande och utvecklande tillgång. 5

8 Barnkonventionen FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamling den 20 november Barnkonventionen i Smedjebackens kommun utgår från barnens behov. Några av de övergripande målen i barnkonventionen är rätten till likvärdiga villkor för barn och unga, rätten till inflytande och medbestämmande samt att barnets bästa ska sättas i främsta rummet. En Barnplan som omfattar 0-18 år, , är antagen av Västerbergslagens barn och ungdomsforum, Hälso- och sjukvårdsnämnden Västerbergslagen. Barn från Fridhems Förskola med Miljö- och byggkontoret i bakgrunden Alla barn ska ges förutsättningar för en god hälsa och livskvalitet I Västerbergslagens Barn och ungdomsforum ska: Årlig utvärdering och uppföljning ske. Utveckla och påverka arbetet för en god efterlevnad av barnkonventionen med utgångspunkt till barnplanen. Utveckla inriktningsmål, handlingsplan och uppföljning i processen att verka för ett samhälle med barnperspektiv. Utbildning ges till förtroendevalda och tjänstemän om barnkonventionens innehåll. Västerbergslagens Barn och ungdomsforum fortsätter som tidigare att vara det forum där verksamheterna kring barn möts. Barn ska komma till tals och få möjlighet att påverka genom att de är representerade i styrgruppen. Barnplanen revideras vart fjärde år i beslutande organ. Barn från Fridhems Förskola vid elljusspåret Mödrahälsovården ansvarar för att blivande föräldrar får föräldarutbildning. Barnahälsovården och förskolan ansvarar för föräldrautbildning till föräldrar med barn 0-6 år. Familjecentraler utgör en viktig mötesplats i sin roll att stärka familjen. Från 6-18 år ansvarar kommunens resursgrupp för att initiera och stimulera att det startas och genomförs stöd till föräldrar i olika typer av föräldragrupper. VBU ansvarar för stöd till barn och dess föräldrar på gymnasienivå. Samverkan mellan kommun och hälso- och sjukvården samt intresse- och frivilligorganisationer i arbetet med barn och föräldrar. 6

9 Miljöpolicy Smedjebackens miljöpolicy betonar den långsiktigt hållbara utvecklingen. Inriktningen mot miljöanpassad upphandling har fått genomslagskraft, likaså hushållning med naturresurser. Smedjebackens kommun arbetar för att effektivisera användningen av naturresurser och för att miljöanpassa alla delar av verksamheten i enlighet med kretsloppsprincipen. Smedjebackens kommun ska uppfylla kraven i lämpliga lagar och bestämmelser, samt i sitt miljöarbete inrikta sig på ständiga förbättringar av såväl den yttre som den inre miljön. Smedjebackens kommun utbildar alla anställda och förtroendevalda så att grundläggande förståelse för miljöfrågor genomsyrar organisationen och så att de enskilda individerna kan vara pådrivande, kunskapsspridande och inspirerande både inom den egna organisationen och gentemot övriga kommuninvånare. De miljökrav som ställs inom den egna verksamheten skall också ställas på leverantörer och entreprenörer som anlitas av kommunen. Morgårdshammars mekaniska verkstad med Söppenmyrens naturvårdsområde i bakgrunden. Smedjebackens kommun skall i sin rådgivande verksamhet verka för att inspirera företag och privatpersoner i kommunen till miljöriktiga och kretsloppsanpassade lösningar. Miljöarbetet inom den kommunala verksamheten bygger på eget ansvar hos varje medarbetare och på kommunens förvaltningar och bolag samarbetar mot ett gemensamt mål. Handikapplan Människor med funktionsnedsättning i Smedjebackens kommun skall ges möjlighet att leva i full delaktighet och jämlikhet. Denna vision har alla nämnder ansvar för att utveckla i vid bemärkelse. Syftet med en handikapplan är att utifrån FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning: Införliva handikappaspekten när de kommunala verksamheterna på alla områden utformas. Belysa kommunens arbete med handikappfrågor. Vara riktmärke för nämnder och förvaltningar i arbetet med handikappfrågor. Undanröja hinder och sträva efter att människor med funktionsnedsättning får samma möjligheter som andra till delaktighet och jämlikhet. 7

10 Bylandet Översiktplanen Arbetet med översiktsplanen präglas av det långsiktigt hållbara perspektivet, vilket innebär att den skall ge vägledning för beslut om användning av mark- och vattenområden samt hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras. Den ger också svar på huruvida de olika nationella målen efterlevs. Följande övergripande mål har valts ut: Ökad tillväxt och sysselsättning samt meningsfulla arbeten för alla genom samverkan mellan offentliga och privata arbetsgivare. Målet är att alla kommuninnevånare skall kunna försörja sig på eget arbete. Jämställdhet mellan kvinnor och män, samt en samhällsstruktur som ger stöd, trygghet och social gemenskap till alla kommuninnevånare. Höjd utbildningsnivå bland barn, ungdomar och vuxna genom att utveckla förskolan, grundskolan och gymnasieskolan, samt verka för ett livslångt lärande. En ökning av företagandet och bostadsbyggandet även utanför tätorterna. Detta för att ta tillvara den unika kombinationen av naturskönhet och starka kulturtraditioner i Södra Dalarna. Ekologiskt hållbar tillväxt i ekokommunens anda, där naturens kretslopp och den biologiska mångfalden står i fokus. Tillgång till idrott, motion, ett aktivt friluftsliv och kulturella upplevelser för alla. Särskild vikt skall dock läggas vid aktiviteter riktade mot barn och ungdomar. Smedjebacken ska ha en väl utbyggd och säker infrastruktur både internt och externt, omfattande vägar, järnvägar, telekommunikationer och IT. Översiktsplanens strategier För att förenkla uppföljningen innehåller översiktplanen ett antal kommunala strategier. På efterföljande fem sidor redovisas en genomgång av dessa. Detta hållbarhetsbokslut gör en ren uppföljning utan djupgående analyser. Nästa år blir det dock aktuellt att analysera strategier som är svåra att genomföra. Detta kan leda till intensifierat arbete, men även till att vissa strategier utgår. 8

11 GENERELL ÄRENDEHANTERING Strategi Ansvarig. Uppföljning Kommunen ska i sin lov- och Miljö- och I varje enskilt ärende noteras vad översiktsplanen tillståndsgivning följa upp de rekommendationer som anges i översiktsplanen. rekommenderar. Några avvikelser har inte noterats under 2004, men resurser har saknats till en ordentlig uppföljning. BOENDE OCH LIVSMILJÖ Strategi Ansvarig. Uppföljning Genom nya och ändrade detaljplaner skaffa en planberedskap som möjliggör nya attraktiva boendemiljöer. Miljö- och Samordna kommunens planering för boende och kommunal service så att bästa möjliga resultat kan erhållas. Kommunen ska ge råd om hur lokal tradition och kretsloppsanpassade lösningar kan användas vid nybyggnad, tillbyggnad, ombyggnad eller rivning. FRILUFTSLIV, REKREATION Miljö- och Strategi Ansvarig. Uppföljning Kommunen ska samarbeta med föreningar, markägare och entreprenörer i syfte att få till stånd goda förutsättningar för friluftsliv och rekreation i Smedjebackens kommun. INDUSTRI OCH TJÄNSTEUTVECKLING Strategi Ansvarig Uppföljning Genom nya och ändrade detaljplaner skaffa en planberedskap som möjliggör snabba etableringar i kommunen. Miljö- och Genom en aktiv näringslivspolitik stötta befintliga företags utveckling och locka nya företag till kommunen. Samordna kommunens insatser så att företagen får all nödvändig information vid första kontakttillfället ( En dörr in ). Påverka övriga intressenter i frågor som gäller näringslivspolitik. Under 2004 har Torrbo 13:5 och Larssveden varit prioriterade. Endast den förstnämnda har dock blivit klar. Vid varje tillfälle som en detaljplan framställs hanteras olika frågor som berör ett uthålligt samhälle. Under året har en ny översiktsplan vunnit laga kraft. Därmed har förutsättningarna för att skapa attraktiva och miljöanpassade boendemiljöer ytterligare ökat. Genom ett flertal seminariedagar för politiker och tjänstemän (BAS-grupp) har planeringen i kommunen blivit mycket integrerad Vid ansökan och anmälan lämnas alltid råd. Miljö- och byggkontoret har dock inte haft resurser att ta fram informationsmaterial under Under 2004 har arbetet lett till byggande av ett ridhus i Morgårdshammar och planering av en aktivitetshall i Söderbärke. Denna typ av planer har inte varit prioriterade under Någon stor efterfrågan på industrimark har dock inte funnits. Ett flertal nya företag har under 2004 startats i kommunen. Stöttning av befintliga företag sker kontinuerligt Detta har genomförts i stor utsträckning och antalet klagomål har minskat. Strategin bör dock följas upp bättre. I samband med omstruktureringen av Morgårdshammars verkstäder har kommunen drivit en aktiv och lyckosam lobbyverksamhet 9

12 SKOG OCH JORDBRUK Strategi Ansvarig Uppföljning Kommunen ska i sitt näringslivsarbete verka för att skogsnäringen kan utvecklas och att förädlingen av trävaror ökar. Denna strategi har inte varit prioriterad under året. Kommunen ska i samarbete med jordbrukare och övriga intressenter arbeta för att det öppna jordbrukslandskapet bevaras och att andelen ekologisk odling ökas. Kommunen ska i sitt näringslivsarbete även arbeta med lantbruksföretagens utveckling. NATURVÅRD Strategi Ansvarig Uppföljning Kommunen ska föregå med gott exempel och värna om naturvärden på den mark som är i kommunal ägo. Kommunen ska i samarbete med markägare och övriga intressenter arbeta för att naturvärden i skogen och i det öppna kulturlandskapet bevaras. KULTURMILJÖVÅRD Miljö- och Strategi Ansvarig Uppföljning Kommunen ska ge råd om hur kulturmiljön kan bevaras och utvecklas vid nybyggnad, tillbyggnad, ombyggnad eller skötsel av kulturhistoriskt intressanta miljöer. Miljö- och Kommunen ska i samarbete med markägare och övriga intressenter arbeta för att det öppna kulturlandskapet bevaras. Kommunen ska genom revidering och komplettering av kulturmiljöprogrammet skapa bättre underlag för kulturmiljövården. Miljö- och Kulturnämnden Ett EU-finansierat projekt i syfte att bevara det öppna landskapet har startat under Ett beslut har tagits inom förskola/skola att KRAV-certifiera köken med sju produkter. Ett visst arbete har inletts. Bland annat studeras möjligheter till större och rationellare drift En naturvårdsinriktad skötselplan för tätortsnära grönytor upprättades under Mångbruksplanen innehåller områden med naturvårdshänsyn. Kommunens eget skogsinnehav brukas efter de intentioner som ges i miljökvalitetsmålen för en levande skog. Något aktivt arbete inom detta område har inte bedrivits under året. Rådgivningen sker muntligt i samband med bygglovprövning. De konkreta resultaten varierar, men är oftast positiva. Vi har inte haft resurser att ta fram informationsmaterial, vilket troligtvis skulle förbättra resultatet. Denna strategi sammanfaller med liknande under skog- och jordbruk där ett projekt påbörjats. Denna strategi bör eventuellt utgå. Detta arbete har inte påbörjats. Norrbärke Hembygdsgård 10

13 HÄLSA OCH SÄKERHET Strategi Ansvarig Uppföljning Kommunen ska i sitt miljöarbete följa upp Miljö- och Strategin berör de flesta av kommunens de nationella miljömål som går att påverka lokalt. byggnads nämnden förvaltningar och bolag. Det vore rimligt att även ansvaret för denna strategi skulle delas mellan de olika förvaltningarna och bolagen En hälsovecka har genomförts i samarbete med Norrbärke Församling och Landstinget Dalarna. Information om farliga kemikalier i barns miljö har utförts vid föräldramöten och personalmöten i olika förskolor i kommunen. Farligt avfall från kommunens hushåll får lämnas gratis på återvinningscentralerna Humboberget och Nortippen. Dessutom hämtar SEAB vid varje hushåll farligt avfall två gånger per år. I samband med denna insamling sker alltid en informations-kampanj, allt för att innevånarna ska minska användandet och spridningen av farliga ämnen. I miljötillsynen följer vi upp ozonstörande utsläpp. Bland annat följs freon- och CFCanvändningen och förbrukningen upp årligen. Miljö- och byggkontoret utför bakgrundsmätningar av strålning var 7:e månad på fyra olika platser i kommunen. KOMMUNIKATIONER Strategi Ansvarig Uppföljning Kommunen ska i samarbete med företag och övriga intressenter verka för en utbyggnad och förbättring av all infrastruktur i Smedjebackens kommun. industriområde. Kommunen ska i sin uppföljning av målen se till att en utbyggnad av infrastrukturen gynnar såväl Smedjebacksbornas kommunikationsbehov som en hållbar utveckling. Under året har samarbete med Vägverket och Banverket lett till beslut om såväl rondell på rv 66 som ny tillfart till Morgårdshammars Denna strategi är alltför långsiktig för att kunna följas upp på ett rimligt sätt efter endast ett år. Tåg i Bergslagen 11

14 ENERGI Strategi Ansvarig Uppföljning Kommunen ska ge råd om Miljö- och Kommunen har lagt drygt 700 timmar på energibesparande åtgärder och förnyelsebara energiformer till privatpersoner och företag. energirådgivning under Under året har en föreläsning erbjudits mindre företagare om hur en energikartläggning görs. Två energiföreläsningar har hållits för allmänheten om bl a vedeldning och värmepumpar. Samtliga Kommunen ska i miljötillsynen verka för att alla verksamheter i första hand använder förnyelsebara energikällor i enlighet med 2 kap 5 Miljöbalken. Kommunen ska genom ökad användning av förnyelsebar energi och fortsatt fjärrvärmeutbyggnad bidra till lägre utnyttjande av naturresurser och minskade utsläpp till luft. Kommunen ska vid ny-, till- eller ombyggnad av egna fastigheter tillse att användningen av förnyelsebar energi ökar och att användningen av el och fossila bränslen minskar. Miljö- och Smedjebackens Energi AB elever i åk. 5 har fått energispartips. Detta har inte prioriterats i tillsynsarbetet under 2004 Under 2004 har 53 villor anslutits till fjärrvärme, vilket motsvarar en minskning av koldioxidutsläppen med ca kg. Fjärrvärmeverkens användning av förnyelsebar energi (spillvärme och träpulver) har ökat från 82 % till 86 %. Kommunens användning av förnyelsebar energi har under 2004 ökat från 52,5 % till 54 % av den totala energiförbrukningen. Ökningen är liten, men det är mycket positivt att andelen förnyelsebar energi i kommunens egna fastigheter ligger över 50 %. Hamnområdet med fjärrvärmeanläggningen 12

15 Kommunen ska samverka med närliggande kommuner i syfte att utveckla VA- och avfallsverksamheterna mot bättre service och högre kostnadseffektivitet. Lokala initiativ till samfällighetsföreningar skall behandlas positivt av kommunen. VATTEN TEKNISKA SYSTEM FÖR KRETSLOPP Strategi Ansvarig Uppföljning Kommunen ska hålla sin Avfallsplan och sin VA-plan aktuella och fortlöpande följa upp att dessa planer följs. Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige Strategi Ansvarig Uppföljning Genom miljötillsynen och kommunens medverkan i vattenvårdsförbunden kontrolleras utsläpp till vatten och ytvattenkvaliteten Miljö- och Kommunalt kalkningsprogram för försurade sjöar och vattendrag i syfte att bevara värdefulla vattenmiljöer. Kommunen fastställer skyddsområden för vattentäkterna i Björsjö och Malingsbo, vilka idag saknar skyddsområden MARK Miljö- och Strategi Ansvarig Uppföljning Miljö- och har enligt miljöbalken tillsyn över förorenade markområden. Genom utredningar och ansökningar om statliga medel kan kommunen påskynda saneringsarbetet. Miljö- och Kommunen kan, genom att vara remissorgan i täktärenden, arbeta för att översiktsplanens intentioner efterlevs. Miljö- och Detta arbete har inte varit prioriterat under En kraftansamling inför 2005 har dock gjorts. Planerna på ett gemensamt VArenhållningsbolag med Ludvika har skrinlagts. Avfallssamarbetet i länet har däremot intensifierats. En arbetsgrupp har bildats på tjänstemannanivå för att diskutera miljömål inom VA. Extra medel har avsatts till miljö- och för att en inventering av enskilda avlopp ska kunna påbörjas under Inga lokala initiativ inom detta område har förekommit under 2004 Varken vattenvårdsförbundens mätningar eller miljötillsynen har lett till några påpekanden eller förelägganden under Kalkningsprogrammet är framgångsrikt och försurningen har generellt minskat. Ett antal objekt kommer att tas bort till Förslag till skyddsområden har inte tagits fram. När det gäller Malingsbo beror detta på att en ny vattentäkt iordningställts. Kommunen har under lång tid arbetat aktivt för en sanering av förorenad mark i Stollbergsområdet. Staten har dock ändrat inriktning på projektet flera gånger. En ansvarsutredning har ytterligare komplicerat frågan. Inga täktärenden har varit aktuella under Kolbäcksån vid Söppenmyren 13

16 Sveriges Ekokommuners Gröna Nyckeltal Sveriges Ekokommuner arbetar för att Sveriges alla kommuner ska bli hållbara. Föreningen är en ideell förening som bildades Då bestod föreningen av en handfull kommuner men sedan dess har föreningen växt och nu finns det 67 Ekokommuner. Sveriges Ekokommuner har tagit fram 12 Gröna nyckeltal som ska kunna vara jämförbara för ekokommunerna. Nyckeltalen är också aktuella i diskussionerna om uppföljningen av de nationella miljömålen. För kommunen som geografiskt område finns nyckeltal för energi, biologisk mångfald, luft, slam och avfall. För kommunen som organisation har valts områden som energi, transporter och inköp. Nyckeltal 1 Kolodioxid (CO 2 )-utsläpp från försålda fossila bränslen i kommunen (ton/invånare) Visar hur fossilbränsleberoende energianvändningen är i kommunen Begränsad klimatpåverkan Nyckeltal 1a Täljare: Ton CO 2 -utsläpp från industrisektorn inom kommunen 31763,979 (ton CO 2 ) Nämnare: Antal kommuninvånare (invånare) Nyckeltal 1a: Medeltalet bland ekokommunerna är 1,64 ton CO 2 /invånare 2,847 (ton CO 2 /invånare) Nyckeltal 1b Täljare: Ton CO 2 -utsläpp från övriga sektorer inom kommunen 45330,891 (ton CO 2 ) Nämnare: Antal kommuninvånare (invånare) Nyckeltal 1b: Medeltalet bland ekokommunerna är 3,76 ton CO 2 /invånare Siffrorna är från Några senare finns inte från SCB. 4,063 (ton CO 2 /invånare) Ovako stålverk 14

17 Nyckeltal 2 Mängd farligt avfall från hushållen (kg/invånare) Visar kommuninvånarnas förmåga att omhänderta och sortera ut kemiska produkter Giftfri miljö Täljare: Utsorterat farligt avfall från hushållen i kommunen (kg) Nämnare: Antal kommuninvånare (invånare) Nyckeltal 2: Medeltalet bland ekokommunerna är 3,0 kg/invånare 5,84 (kg/invånare) Nyckeltal 3 Andel åkermark med miljöstöd för ekologisk odling (%) Visar andelen a) ekologiskt odlad åkermark enligt EU:s stödregler och b) KRAV-kontrollerad odlingsareal jämfört med totalarealen åkermark i kommunen. Giftfri miljö och ett rikt odlingslandskap Nyckeltal 3a Täljare: Antal hektar åkermark med miljöstöd enligt EU:s stödregler 639,63 (hektar) Nämnare: Total areal åkermark i kommunen 2363,71 (hektar) Nyckeltal 3a: 27,06 (%) Medeltalet bland ekokommunerna är 23,6 % Nyckeltal 3b Täljare: Andel hektar åker som omfattas av KRAV-kontroll 102,4 (hektar) Nämnare: Total areal åkermark i kommunen 2363,71 (hektar) Nyckeltal 3b: 4,33 (%) Medeltalet bland ekokommunerna är 7,4 % Flatenberg 15

18 Nyckeltal 4 Andel miljöcertifierat skogsbruk (%) Dessa siffror går för närvarande inte att ta fram. Visar hur skyddet av skogsmark utvecklas inom kommunen genom certifiering (FSC eller PEFC) Levande skogar FSC-certifierat skogsbruk (ha) Täljare: PEFC-certifierat skogsbruk (ha) Nämnare: Total skogsareal 450,00 (ha) Nyckeltal 4: (%) Det finns inga uppgifter om medeltal Nyckeltal 5 Andel skyddad natur (%) Visar hur skyddet av värdefulla naturtyper utvecklas inom kommunen genom naturreservatsbildning och biotopskydd. Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap Täljare: Antal hektar skyddad mark genom naturreservatsbildning 25177,00 (ha) Antal hektar skyddad mark med biotopskydd 10,00 (ha) Nämnare: Total kommunyta 95300,00 (ha) Nyckeltal 5: 26,43 (%) I andelen naturreservatsbildning utgörs ha av Malingsbo-Kloten området. Syftet med detta område är i första hand skydd för det rörliga friluftslivet. Naturvården har en underordnad roll. I området finns dock, som "små öar" en del reservat med naturskyddssyften. Under 2004 har ett naturreservat, Oppsveten, bildats på 24 ha. Medeltalet bland ekokommunerna är 4,3 % Skräddartorpsfallet 16

19 Nyckeltal 6 Täljare: Insamling av hushållsavfall för återvinning enligt producentansvar (kg/invånare) Visar kommuninvånarnas förmåga att källsortera avfall för återvinning God bebyggd miljö Utsorterat avfall som samlas in för materialåtervinning (ej verksamhetsavfall): Wellpapp ,00 (kg) Pappersförpackningar (inkl kartong) 65538,00 (kg) Metallförpackningar 50682,72 (kg) Hårdplastförpackningar 17586,03 (kg) Mjukplastförpackningar ,00 (kg) Glasförpackningar ,05 (kg) Tidningar ,00 (kg) Nämnare: Antal kommuninvånare (invånare) Nyckeltal 6: 125,52 (kg/invån) När det gäller mjukplast så har vi inte någon särskild återvinning av detta material. Siffran som redovisas när det gäller mjukplast är uträknat från den mängd hushållsavfall som går till förbränning. Utav denna mängd är ca 7 % mjukplast. Medeltalet bland ekokommunerna är 90,0 kg/invånare Nyckeltal 7 Total mängd hushållsavfall exkl. producentansvar (kg/invånare) Visar den mängd hushållsavfall per person i kommunen som årligen hanteras för slutligt omhändertagande God bebyggd miljö Täljare: Mängd hushållsavfall och därmed jämförbart avfall ,00 (kg) Nämnare: Antal kommuninvånare (invånare) Nyckeltal 7: Medeltalet bland ekokommunerna är 299,6 kg/invånare 318,41 (kg/invån) Källsorterare från Fridhems förskola 17

20 Nyckeltal 8 Tungmetallhalter i avloppsslam (mg/kg TS) Visar trenden av halten tungmetaller som bly, kadmium och kvicksilver i avloppsslammet Giftfri miljö, God bebyggd miljö Nyckeltal 8 Pb: Årsmedelhalt av bly i avloppsslammet 47,5 (mg/kg TS) Medeltalet bland ekokommunerna är 22,79 mg/kg TS Nyckeltal 8 Cd: Årsmedelhalt av kadmium i avloppsslammet 1,3 (mg/kg TS) Medeltalet bland ekokommunerna är 1,00 mg/kg TS Nyckeltal 8 Hg: Årsmedelhalt av kvicksilver i avloppsslammet 0,72 (mg/kg TS) Medeltalet bland ekokommunerna är 0,69 mg/kg TS Gränsvärdena för tungmetaller i slam är följande: Pb, 100 mg/kg TS (=Torrsubstans). Cd, 2 mg/kg TS Hg, 2,5 mg/kg TS Nyckeltal 9 Andel förnybar och återvunnen energi i kommunala lokaler (%) Visar en del av kommunens interna arbete för minskad klimatpåverkan. Visar andelen förnybar energi för el och värme i kommunala lokaler. Kommuner är stora inköpare av energi och påverkar därför energimarknaden. Täljare: Begränsad klimatpåverkan Mängd förnybar eller återvunnen energi för el och värme inköpt av kommunen till egna verksamheter: Förnybar elenergi 0,00 (kwh) Förnybar och/eller återvunnen värmeenergi ,00 (kwh) Nämnare: Total energianvändning för el och värme i kommunen i de lokaler där kommunen både bedriver verksamhet samt står för el- och värmeinköpen Totala elförbrukningen ,00 (kwh) Totala värmeförbrukningen ,00 (kwh) Nyckeltal 9: 53,96 (%) Medeltalet bland ekokommunerna är 55 % Fjärrvärmeledning till Stegelbackens skola 18

21 Nyckeltal 10a Transportenergi för tjänsteresor med bil (kwh/årsarbetare) Täljare: Visar den fossila energi per årsarbetare som åtgår för tjänsteresor i kommunen Frisk luft, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning, God bebyggd miljö, Begränsad klimatpåverkan Antalet kwh från fossila bränslen som åtgår till kommunens persontransporter med tjänstebilar, hyrbilar, leasingfordon och körning med privat bil i tjänsten ,40 (kwh) Nämnare: Totala antalet årsanställda i kommunen 808,00 (årsarbetare) Nyckeltal 10a: Medeltalet bland ekokommunerna är 1006 kwh/årsarbetare 910,56 (kwh/årsarb) Nyckeltal 10b Koldioxid (CO 2 ) -utsläpp från tjänsteresor med bil (ton/årsarbetare) Visar klimatpåverkan från kommunens tjänsteresor med bil Begränsad klimatpåverkan Täljare: Drivmedelsförbrukning för kommunens persontransporter med tjänstebilar, hyrbilar, leasingfordon och körning med privat bil i tjänsten: Bensin 73,4 (m 3 ) 167,352 (ton CO 2 ) Diesel (m 3 ) 0 (ton CO 2 ) Etanol (m 3 ) 0 (ton CO 2 ) RME (m 3 ) 0 (ton CO 2 ) Biogas (m 3 ) 0 (ton CO 2 ) Nämnare: Totala antalet årsanställda i kommunen 808 (årsarbetare) Nyckeltal 10b: Medeltalet bland ekokommunerna är 0,26 ton CO 2 /årsarbetare 0,207 (ton CO 2 /årsarb) Norra Rondellen, Vasagatan 19

22 Nyckeltal 11 Inköp av ekologiska livsmedel i den kommunala organisationen (%) Visar kommunens bidrag till minskad kemikalieanvändning och ökad biologisk mångfald i jordbrukslandskapet. KRAV eller motsvarande gäller som verifiering av att produkterna håller ekologisk standard. Giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap Täljare: Inköp av ekologiskt producerade livsmedel till ,00 (kr) kommunens verksamheter Nämnare: Totala inköp av livsmedel till kommunens verksamheter ,00 (kr) Nyckeltal 11: 6,92 (%) Medeltalet bland ekokommunerna är 2,3 % Nyckeltal 12 Andelen miljöcertifierade skolor/förskolor (%) Visar de skolor/förskolor som arbetar systematiskt med miljöfrågor enligt en certifierad modell som utmärkelsen Miljöskola, ISO 14001/EMAS eller Grön Flagg God bebyggd miljö Täljare: Antalet skolor/förskolor med utmärkelsen Miljöskola, Grön flagg eller som är certifierade enligt ISO eller EMAS Miljöskola 2,00 (st) Grön Flagg (st) ISO ,00 (st) EMAS 1,00 (st) Nämnare: Totala antalet skolor/förskolor i kommunen 16,00 (st) Nyckeltal 12: 18,75 (%) Vad skola och Röda Berg skola är miljöskolor enligt skolverkets kriterier. Förskolan Fridhem är både ISO certifierad och EMAS-registrerad. Totalt har vi alltså endast tre enheter med någon form av utmärkelse. De sexton enheterna är: Gula Berga, Röda Berga, Stegelbacken, Vinsbo, Kyrkskolan, Vad, Hagge, Björsjö, Fridhem, Hattstugan, Sagan, Solhyttan-Brustorpet, Harnäs, Pingvinen, Lillgården, Gubbo- och Jobsbo Friskola Medeltalet bland ekokommunerna är 10,4 % Miljöskolan, Röda Berga. 20

23 Kontaktpersoner om du vill veta mer Avfall Annika Jacobson Bekämpningsmedel Bo Jernberg Energirådgivning Kerstin Angberg-Morgården Folkhälsa Åsa Draiby Fritid Håkan Wallman Radon Annika Jacobson Skog Per-Olow Dahlström Sveriges ekokommuner Sven Andersson Strandbad Annika Jacobson Översiktlig planering Sven Andersson Handikappfrågor Kerstin Ernebrink Socialförvaltningen Jämställdhet Bengt-Åke Hermansson Personalförvaltningen Kemikalietillsyn Annika Jacobson Luftövervakning Bo Jernberg Skräpplockare från Vinsbo skola Marksanering Bo Jernberg Miljöanpassade inköp Anders Silfverin Miljöledningssystem Kerstin Angberg-Morgården Miljömålsarbete Annika Jacobson Naturvårdsarbete Bo Jernberg SMEDJEBACKENS KOMMUN Hållbarhetsbokslut för år 2004 kan beställas från Miljö- och Byggkontoret Smedjebackens kommun Smedjebacken Tel. vx finns även att hämta på 21

HÅLLBARHETSBOKSLUT 2005 SMEDJEBACKENS KOMMUN

HÅLLBARHETSBOKSLUT 2005 SMEDJEBACKENS KOMMUN HÅLLBARHETSBOKSLUT 2005 SMEDJEBACKENS KOMMUN 2005 års Miljöpristagare Till en verksamhet inom kommunens förvaltningar och bolag som under det gångna året bedrivit ett förtjänstfullt och engagerat miljöarbete.

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun Miljöutbildning Miljödiplomering i Laxå kommun Finns det miljöproblem? Klimatförändringen vår tids största miljöproblem! Utsläpp av ämnen som är hälsofarliga, förorenar, övergöder och försurar Avfall

Läs mer

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

Gröna nyckeltal. för Höörs kommun. Antaget 2009-12-16 KF 106

Gröna nyckeltal. för Höörs kommun. Antaget 2009-12-16 KF 106 Gröna nyckeltal för Höörs kommun Antaget 2009-12-16 KF 106 Inledning Gröna nyckeltal är ett sätt att mäta miljötillstånd och visa på trender inom miljöområdet. Den första uppsättningen gröna nyckeltal

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Trollhättan & miljön

Trollhättan & miljön Trollhättan & miljön Prognosen för att nå miljömålen i Västra Götalands län till år 2020 Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö

Läs mer

Miljömål för Luleå tekniska universitet

Miljömål för Luleå tekniska universitet 1(7) Miljömål för Luleå tekniska universitet 2017-2020 Luleå tekniska universitet har ett miljöledningssystem för sin verksamhet i enlighet med Förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

Vi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun

Vi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun 12 BILD! Mål 13 Här listas målsättningar och styrdokument som har påverkat framtagandet av innehållet i denna översiktsplan. Uddevalla kommuns vision Uddevalla hjärtat i Bohuslän där människor växer och

Läs mer

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Beslutad i kommunstyrelsen 2011-XX-XX Beslutad i kommunfullmäktige 2011-XX-XX Förord Alla globala problem är lokala någonstans.

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Nordisk folkhälsokonferens 2014 i Trondheim Pia Lindeskog Folkhälsomyndigheten 2. 2014-09-25 Den 1 januari 2014 startade Folkhälsomyndigheten

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

Gröna Nyckeltal för Sveriges Ekokommuner åren

Gröna Nyckeltal för Sveriges Ekokommuner åren Gröna Nyckeltal för Sveriges Ekokommuner åren 2009-2011 Denna rapport ger inledningsvis information och statistik kring själva inrapporteringen av Sveriges Ekokommuners Gröna nyckeltal, för att sedan redovisa

Läs mer

Folkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef

Folkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef Folkhälsopolicy med riktlinjer för 2015-2019 Dokumenttyp Policy, riktlinjer För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2019 Diarienummer 2014-383-773 Uppföljning och tidplan Kommunchef

Läs mer

Gröna nyckeltal. Kommentar

Gröna nyckeltal. Kommentar Utskrift från sekom.miljobarometern.se Gröna nyckeltal Nyckeltal GN.1a Koldioxid från industrisektorn per kommuninvånare inte de industrier som omfattas av handeln med utsläppsrätter. Statistiken har primärt

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete Vetlanda 21 maj Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Sankey-diagrammet Energiplan/klimatstrategi - övergripande mål Förbrukning av

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning

Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning Överenskommelse om åtgärder inom miljömål, klimat och energi samt klimatanpassning Länsstyrelsen har i samverkan med bland annat

Läs mer

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra DET UNIKA MILJÖMÅLSARBETET Ett systematiskt systematiskt miljöarbete En enig riksdag stod bakom beslutet 1999. Största politiska samordningsprojektet

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Miljööverenskommelse

Miljööverenskommelse Miljööverenskommelse för ett hållbart Värmland Värmland står inför flera miljö- klimatutmaningar! Nu skrivs miljööverenskommelser i Värmland för att driva arbetet framåt synliggöra kommunernas Landstinget

Läs mer

Handbok för det interna miljömålsarbetet

Handbok för det interna miljömålsarbetet Handbok för det interna miljömålsarbetet Sida 1 av 7 Gemensamma mål för en gemensam framtid I Sverige har vi beslutat om sexton nationella miljömål. De anger riktningen på arbetet mot ett hållbart samhälle.

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6.1 Miljömål Agenda 21 är FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Programmet är ett globalt samarbete som anger mål och riktlinjer för att uppnå

Läs mer

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare

Läs mer

BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING

BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING Miljöbedömning av gemensam avfallsplan för Karlshamns, Sölvesborgs och Olofströms kommuner En ny avfallsplan för kommunerna Karlshamn, Olofström och Sölvesborg för perioden 2018 2025 är under framtagning.

Läs mer

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER Bilaga 5 till avfallsplan för fyra Dalslandskommuner 2018-2025 2018-06-26 Miljöbedömning av avfallsplanen För Dalslands

Läs mer

2. Utgångspunkter. För Danderyds kulturmiljöer ska Kulturmiljöhandbok för Danderyds kommun fortsätta att gälla.

2. Utgångspunkter. För Danderyds kulturmiljöer ska Kulturmiljöhandbok för Danderyds kommun fortsätta att gälla. 2. Kommunens övergripande mål Kommunfullmäktige antog i november 2007 sju övergripande mål för Danderyds kommun. I mars 2008 antogs inriktningsmål som de olika nämnderna arbetat fram för sina olika verksamhetsområden.

Läs mer

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från

Läs mer

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA? HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-

Läs mer

Bilaga 5 Miljöbedömning

Bilaga 5 Miljöbedömning Beslutad av: Dokumentansvarig: Renhållningsenheten Dokumenttyp: Välj i listan... Giltighetstid: Välj i listan... Gäller från: Diarienr: KS.2017.203 Ändringsförteckning Datum Ändring Bilaga 5 Miljöbedömning

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra? Gotlands miljö Hur går det och vad kan vi göra? Titel: Gotlands miljö - Hur går det och vad kan vi göra? Foto omslagsbild: Mostphotos. Foto inlaga: Sidan 3, foton från vänster: 1 Scandinav Bildbyrå, 2

Läs mer

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet

Läs mer

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie Länsstyrelsens ansvar Ulf Lindberg Länsantikvarie Ulf.lindberg@lansstyrelsen.se De nationella målen för kulturmiljöarbetet Det statliga kulturmiljöarbetet ska främja: ett hållbart samhälle med en mångfald

Läs mer

Miljöarbete i Lunds kommun Lisiane Küller och Linda Birkedal, Miljöstrategiska enheten Mira Norrsell, Lunds skolförvaltningar

Miljöarbete i Lunds kommun Lisiane Küller och Linda Birkedal, Miljöstrategiska enheten Mira Norrsell, Lunds skolförvaltningar Miljöarbete i Lunds kommun 2018-11-07 Lisiane Küller och Linda Birkedal, Miljöstrategiska enheten Mira Norrsell, Lunds skolförvaltningar Goda exempel - Lund Sveriges bästa avfallskommun 2017 och årets

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Regionernas roll? Nationella styrdokument Ungdomspolitiken Barnrättspolitiken Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Förslag till ett reviderat Folkhälsopolitiskt program 2015 - Hälsa är en mänsklig rättighet Visionen År 2020 har Skellefteå kommuns invånare världens bästa hälsa 80.000 invånare år 2030 Framgångsfaktorer

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22

Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22 Datum Sida 2010-02-22 1(16) Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22 2(16) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Strategiskt miljöarbete... 4 Miljöpolitiskt

Läs mer

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 MILJÖMÅL MM 3 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 3.1 NATIONELLA MILJÖMÅL Bakgrunden Miljö och hållbar utveckling har blivit allt mer centrala frågor såväl

Läs mer

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun KS 2017/0149 Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun instagram.com/norrkopings_kommun Inledning Norrköping är en kommun i förvandling och

Läs mer

Antaget av Regionfullmäktige RS 2016/1414

Antaget av Regionfullmäktige RS 2016/1414 2017 2019 Antaget av Regionfullmäktige 2016-12-07 RS 2016/1414 Innehåll Ett hållbart Gävleborg 3 Miljöpolicy 4 Våra miljömål 6 Energi & byggnader 7 Kemikalier & läkemedel 8 Möten & transporter 9 Produktval

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljö energi natur Strategiskt och långsiktigt arbete & vardagens pågående arbete Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljöfrågor energifrågor naturvård energirådgivning (diversearbetare )

Läs mer

MÅL FÖR KEMIKALIEANVÄNDNING Övergripande mål: Minska användningen av hälso- och miljöfarliga kemikalier

MÅL FÖR KEMIKALIEANVÄNDNING Övergripande mål: Minska användningen av hälso- och miljöfarliga kemikalier Miljömål och handlingsplan för Önnestads folkhögskola Önnestads folkhögskolas miljömål syftar till att med människan i centrum bidra till en hållbar utveckling genom effektiv hushållning med resurser och

Läs mer

Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun

Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun Antagen av Mariestads folkhälsoråd 2017-09-25 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se Sida 1 av 8 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund, syfte...3 1.2 Nollalternativ, om planen inte realiseras...3 1.3 Planalternativet...3 2 Nationella, regionala och lokala miljömål

Läs mer

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen Sida 1 av 7 Start Miljömålen Sveriges miljömål Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan. Bild: Tobias Flygar. Frisk luft. Bild: Tobias Flygar. Be gr än Sk yd da Fri sk luft Sä ke r Ba ra na In ge n Frisk

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Kommunikationsplan. för Södermanlands miljö- och klimatråd

Kommunikationsplan. för Södermanlands miljö- och klimatråd Kommunikationsplan för Södermanlands miljö- och klimatråd Bakgrund Miljö- och klimatrådets syfte är att vara en arena för en bred diskussion kring de viktigaste miljöutmaningarna och de prioriteringar

Läs mer

Mål och handlingsplan för miljöarbete

Mål och handlingsplan för miljöarbete UFV 2018/1649 Mål och handlingsplan för miljöarbete 2019-2021 Fastställd av rektor 2019-02-26 Innehållsförteckning Utgångspunkt och syfte 3 Lokalt klimatarbete med långsiktiga utmaningar 3 Utmaningar inom

Läs mer

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET Stockholm 27 januari, 2016 Cecilia Mattsson, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-02 1 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET GENERATIONSMÅLETS

Läs mer

Långsiktigt klimatarbete i Göteborg. Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden

Långsiktigt klimatarbete i Göteborg. Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden Långsiktigt klimatarbete i Göteborg Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden Göteborgs Stads arbete för att nå de lokala miljömålen Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden Göteborgs miljömålsarbete

Läs mer

Hälsoplan för Årjängs kommun

Hälsoplan för Årjängs kommun Kommunfullmäktige Birgitta Evensson, 0573-141 32 birgitta.evensson@arjang.se PLAN Antagen av KF 2018-06-18 211.10 Paragraf 94 1(8) Hälsoplan för Årjängs kommun 2(8) Inledning Befolkningens hälsa är en

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads kommun där politiker från kommunen och hälso- och sjukvården samverkar

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) F 4.2 VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN 2013 1 INLEDNING Nämndsplanen är grundad på dokumentet Övergripande mål och riktlinjer 2011-2014, fastställt av Kommunfullmäktige

Läs mer

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande Miljöbokslut 22 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration

Läs mer

1 (10) Folkhälsoplan

1 (10) Folkhälsoplan 1 (10) Folkhälsoplan 2017-2019 2 (10) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Läs mer

Jämlikhet i miljörelaterad hälsa

Jämlikhet i miljörelaterad hälsa Jämlikhet i miljörelaterad hälsa Karin Ljung Björklund Enheten för Miljöhälsa Folkhälsomyndigheten bildades 1 januari 2014 ca 550 anställda i Solna och Östersund Expertmyndighet med det övergripande ansvaret

Läs mer

STRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige

STRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige STRATEGISKT PROGRAM Gäller från och med budgetåret 2017 Antaget av kommunfullmäktige 2015-12-14 PÅ VÄG MOT 2030 Vision Hammarö 2030 antogs enhälligt av kommunfullmäktige i juni 2013. Det strategiska programmet

Läs mer

Miljöplan 2014-2020. Inledning

Miljöplan 2014-2020. Inledning Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta

Läs mer

2019 Strategisk plan

2019 Strategisk plan 2019 Strategisk plan Styrmodell Styrmodellen beskriver övergripande hur den kommunala verksamheten i kommunen ska styras, följas upp och utvärderas. Syftet är att vi skall nå de mål som kommunfullmäktige

Läs mer

Miljöbokslut 2003. Miljöåtgärder år 2003

Miljöbokslut 2003. Miljöåtgärder år 2003 Miljöbokslut 2003 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration

Läs mer

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 Innehåll DEL 1 - Inledning 1 Miljöplan för Ängelholms kommun 1 De nationella miljökvalitetsmålen 1 De regionala målen i Skåne 2 De lokala miljömålen för Ängelholms kommun

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

Fastställd av kommunfullmäktige 2013-09-30 90

Fastställd av kommunfullmäktige 2013-09-30 90 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr MB 31 a 1 (6) MILJÖPLAN 2014-2020 Fastställd av kommunfullmäktige 2013-09-30 90 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att

Läs mer

SEKOMS gröna nyckeltal miljobarometern.se

SEKOMS gröna nyckeltal miljobarometern.se SEKOMS gröna nyckeltal 2018 Webbredovisning sekom. Välj kommun uppe till vänster Egen kommunadress t.ex. sekom./karlskrona Webbredovisning Diagram visar utvecklingen Exportera mätdata till Excel Kommunspecifika

Läs mer

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete Preventionscentrum Stockholm S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Carina Cannertoft Tfn: 08-508 430 28 Anders Eriksson Tfn: 08-508 430 22 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2004-12-09 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-01-28

Läs mer

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z Hälsokonsekvensbedömning i planering Henry Stegmayr 061129 LST Z Definition av HKB En kombination av metoder genom vilka politiska beslut, program eller projekt bedöms utifrån sina möjliga effekter på

Läs mer