Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild.

Transkript

1 Den moderna formen

2 Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning tillsammans med en av museets pedagoger eller arbeta med den på egen hand. På museets webbplats, nationalmuseum.se/skola, finns gott om material att använda såväl i klassrummet och på förskolan som före, under och efter ett besök på museet. Materialet är åldersanpassat och kompletterar på olika sätt skolans kurs- och läroplaner. Det finns flera olika teman att välja bland. Varje handledning innehåller bilder, fakta, övningar och praktiska tips för dig som är lärare. I det här häftet får du ett exempel. Fler handledningar finns att läsa och ladda ner på nationalmuseum.se/skola.

3 Interiör, plan talet blev formens århundrade! Basutställningen aéå ãççéêå~ ÑçêãÉå NVMMOMMM presenterar NVMM-talets formhistoria. Nationalmuseum har valt att berätta formens historia utifrån konkreta exempel på olika företeelser och riktningar. Tonvikten ligger på den svenska formhistorien. De utländska föremål som visas kan ses som referenser till utvecklingen i Sverige. Utställningen består av två delar: en introduktion som följer kronologiskt utmed en svart vägg och en fördjupning som presenteras på podier och utmed en vit vägg. Den svenska glasformgivningens historia presenteras kronologiskt längs en glasvägg placerad längs de två utställningssalarnas kortsidor. Alla föremålen ingår i Nationalmuseums samlingar av konsthantverk och design. Följande text ger en introduktion till utställningen. Syftet är att lärare och elever ska kunna bilda sig en uppfattning om basutställningens innehåll och struktur inför ett besök eller för att efterarbeta ett besök. Texten följer utställningens struktur. Sist finns en ordlista som kortfattat beskriver företeelser och begrepp som markerats med kursivt i texten. Texten kompletteras av en karta över utställningen. N

4 Arbetarservisen Wilhelm Kåge 1917, Gustavsberg 1910-talet Vackrare Vardagsvara Startpunkten för den moderna svenska konstindustrin var den så kallade Hemutställningen som visades på Liljevalchs NVNT. Utställningen presenterade OP billiga bostäder med enkla inredningar. De skulle inspirera arbetare och lägre tjänstemän till nytänkande när det gällde boende och inredning. Men det var inte de som främst besökte utställningen som inte fick den genomslagskraft för målgruppen som man hade tänkt sig. Hemutställningen kom till på initiativ av Svenska Slöjdföreningen, som arbetade för att knyta konstnärer till industrin. Industriell serietillverkning av bruksföremål av god estetisk kvalitet skulle göra produkterna tillgängliga för stora folkgrupper. Mottot Vackrare Vardagsvara, formulerades av Slöjdföreningens ordförande Gregor Paulsson. Han var starkt påverkad av Deutscher Werkbund i Tyskland. Önskan om vackrare vardagsvaror kom att prägla svensk konstindustri under nästan hela NVMMJtalet. Dekor och ornamentik kritiserades. En rad funktionella och väl formgivna bruksföremål för hemmet har tillverkats genom åren. Ett tidigt exempel som presenterades på Hemutställningen var Willem Kåges Arbetarservis, som man kan se i utställningen. Formerna och den flytande blå dekoren var relativt enkla och har sina rötter i NTMMJtalets svenska keramik. I montern Vackrare vardagsvara finns även glas av formgivaren Simon Gate med blå påklippt dekor från Orrefors och Uno Åhréns tapet för Kåbergs tapetaffär från NVNT. På den vita väggen (monter O) finns ytterligare exempel på NVNM-talets svenska formgivning. O

5 Draperiskålen Edward Hald 1919, Orrefors 1920-talet Swedish Grace Elegans och exklusivitet är kännetecknande för stilen Swedish Grace. Föremålen utfördes ofta i exklusiva material och i dyrbara tekniker. Inspiration hämtades från den klassiska antikens former och ornamentik men också från Kina och Egypten. Det var det sirliga, gracila formspråket gav upphov till namnet Swedish Grace. Flera offentliga byggnader med påkostade inredningar uppfördes i den här stilen, bland annat Stockholms stadshus, konserthus och stadsbibliotek. På den stora Parisutställningen NVOR fick den svenska formgivningen internationell uppmärksamhet. Orrefors visade där glas med graverad dekor, formgivna av Simon Gate och Edward Hald, vilka visas i montern. Carl Malmsten visade exklusiva möbler, så som skåpet Livets väg eller golvuret som står på podium B, sal NK P

6 Arbetsstol Bruno Mathsson 1934, Firma Karl Mathsson 1930-talet Modernism Stockholmsutställningen NVPM blev det stora genombrottet för modernismen i Sverige. Utställningen presenterade ett omfattande socialt program med funktionella bostäder för det moderna storstadslivet. Formspråket var stramt och avskalat. Stålrörsmöbeln var en nyhet för den breda publiken, men inte särskilt populär att köpa och ha hemma. Här återfanns influenser från den internationella modernism som slagit igenom i Europa under NVOMJtalet. Se exempel på podium A och D, sal NK Stockholmsutställningen föregicks av en aggressiv debatt mellan funktionalister och traditionalister. Funktionalisterna hävdade nödvändigheten av industriell produktion för att få fram billiga produkter till dem som inte hade råd att köpa hantverksmässigt producerade möbler. Traditionalisterna värnade om hantverkets kvalitet och var rädda att industriproduktionen skulle medföra en estetisk utarmning av vardagen. Nationalmuseum gjorde ett antal inköp till samlingarna från utställningen NVPM, bland andra Himmelsgloben i graverat glas av Edward Hald, som visas i den vita montern mittemot den svarta väggen. Då köpte man även Ingegerd Torhamns matta som syns i montern på den svarta väggen och Wiwen Nilssons silver, som visas på den vita väggen i monter U. I monter R längs den vita väggen kan man se exempel på fler tradis respektive funkis föremål. Funktionalismens idéer om praktiska, industriproducerade bruksföremål slog igenom under NVPMJtalet. Teknikutvecklingen medförde också nya möjligheter. Skiktlimmade böjträmöbler möjliggjorde en friare formgivning och flera formgivare experimenterade med olika ergonomiska lösningar bland andra Bruno Mathson, vars arbetsstol visas i montern. Fler exempel på stålrörsmöbler och skiktlimmande böjträmöbler finns på podium C och D. Q

7 Tygtryck, Svenska vårblommor Josef Frank 1945, Svenskt tenn Vattenkokare Ralp Lysell c 1940, Elektro-Helius 1940-talet Swedish Modern NVQM-talet karakteriserades av en mjukare funktionalism, som fick namnet Swedish Modern när den presenterades på världsutställningen i New York NVPV. Tryckta textilier med blommiga mönster, keramik i mjukt svepande former och möbler i ljust träslag, var vanliga inslag i decenniets inredningar. Intresset inriktades främst mot produkter för hemmiljö, vilket märktes i raden av bostadsundersökningar och Bo-cirklar, vars syfte var att förbättra hemmet och vardagslivet. Föremålen var ofta både praktiska och genomtänkta. De skulle fungera både till vardag och fest. Decenniets formspråk karaktäriserades av svängda linjer till exempel i Wilhelm Kåges De mjuka formernas servis, som visas i montern. Josef Frank skapade tryckta textilier med frodiga mönster i starka färger och möbler med omsorgsfullt utformade detaljer. Du kan se fler föremål som formgivits av Frank i monter T längs den vita väggen. Exempel på Svensk Tenns tidiga produktion hittar du i monter P. R

8 Tv-apparat för Luma Stig Lindberg 1962, Gustavsberg Vattenkanna Carl-Arne Breger 1957, Gustavsberg 1950-talet Scandinavian design Funktionalismens idé om den industriellt tillverkade produkten av hög formmässig kvalitet kom att förverkligas i Sverige under NVRMJtalet. På Svenska Slöjdföreningens utställning err i Helsingborg NVRR presenterades en rad vackra vardagsvaror, formgivna av landets främsta formgivare bland andra Stig Lindberg, Sigurd Persson och Karin Björnquist. Alla finns representerade i utställningen. Bruksföremål och möbler skulle vara praktiska och erbjuda flexibla lösningar. Nisse Strinnings Stringhylla, som visas i montern, kan utökas och arrangeras i många varianter. Konstglaset kännetecknades av teknisk och formmässig perfektion hos till exempel Ingebrog Lundin och Nils Landberg. Deras glas visas i glasväggen på salens kortsida. Eleganta linjer, släta ytor och väl proportionerade föremål karaktäriserade decenniets formgivning. NVRMJtalet genomsyrades av en stark framtidstro. Telefonen Ericofon, som visas i montern, gavs en nyskapande form som skulle ge uttryck för det moderna livet. S

9 Objekt Anders B. Liljefors 1956, Gustavsberg 1950-talet Förnyelse Redan under NVRMJtalets första hälft märktes en reaktion mot det eleganta formspråk som kallades Scandianvian Design. NVRS presenterade Anders B. Liljefors expressiva keramiska objekt, där den skrovliga leran tydligt framträder under glasyren. Objekten finns att se i montern längs den svarta väggen. Erik Höglunds glas med luftblåsor och tjock påklippt dekor bröt radikalt mot det tunna, eleganta glaset från samma tid. Glasen visas i glasväggen längs med salens kortsida. Denna motreaktion förebådade NVSMJtalets mer expressiva formspråk och friare hållning. T

10 Panton-chair Verner Panton talet En ny frihet och hantverkstradition Pop, färg, plats, papp och spånplattor kännetecknade NVSMJtalets nya, friare förhållningssätt. Ekonomin blomstrade och gamla traditioner skulle brytas. NVSM utropade inredningsarkitekten Lena Larsson Köp-slit-släng varmed hon hävdade behovet av omväxling och förnyelse. Uttalandet ledde till en livlig debatt om kvalitet, förbrukning och konsumtion. NVSQ presenterade Moderna Museet i Stockholm samtida amerikansk popkonst, vilken radikalt och respektlöst bröt med alla föreställningar om vad bildkonst skulle vara. Utställningen gav tydliga avtryck på formens område. Allt var möjligt. Möbler kunde tillverkas i plast, vara uppblåsbara eller bara bestå av en säck på golvet. På podium B, längs den vita väggen i monter Q och längs med den svarta väggen visas flera exempel på detta så som Verner Pantons Panton-chair. Parallellt med den radikala formförnyelsen fanns en grupp svenska formgivare som hävdade värdet av traditionens bevarande. Det handlade om kvalitet, respekt för äkta material och hantverkskunnande. Ett exempel var HI-gruppen som bestod av hantverkare och inredningsarkitekter, vars syfte var att hantverksmässigt ta fram nya produkter som sedan kunde industritillverkas. NVSM presenterade HI-gruppen sin första utställning. På podium A visas fler av deras möbler. U

11 Brödsåg Ergonomi Design Gruppen 1974, Gustavsberg 1970-talet Samhället i fokus NVSU var ett omvälvande år med studentrevolutioner över hela Europa. Samhället skulle förändras och förbättras. Formgivningen skulle ställas i samhällets tjänst. Och konsthantverket skulle återspegla tidens sociala engagemang. Flera konsthantverkare utförde verk med politiska budskap. I utställningen visas flera exempel till exempel Maria Adelcrantz vävnad I hennes ögon bevaras folkets ljus som inspirerats av foto från massakern i Song-My, i Vietnam. Under åren kring NVTM uppfattade många det traditionella konsthantverket som en alltför exklusiv verksamhet. I samma anda utvecklades studioglaset, där formgivare själva blåste sina alster utan att söka uppnå den tekniska perfektion som kännetecknade de stora glasbrukens produktion. I glasväggen längs salens kortsida visas exempel på studioglasets utveckling. Ett par år in på NVTM-talet började det politiska engagemanget på formgivningens område avta. Det traditionella konsthantverket, med stark känsla för materialets egenskaper, fick en renässans. I utställningen visas bland annat Gunnar Cyréns servis Helena som ett exempel på detta. Tidens engagemang i sociala frågor ledde till att problematiken kring hjälpmedel för funktionshindrade lyftes fram. Med en väl genomarbetad formgivning kunde både funktion och estetik förbättras. Ett tidigt exempel var Ergonomi Design Gruppens brödsåg från NVTQ, som du hittar i montern längs den svarta väggen. Längs den vita väggen i monter 6 visas fler exempel. V

12 Karmstol Concrete Jonas Bohlin 1981, Källemo Collection 1980-talet Postmodernism Begreppet postmodernism är mångtydigt, men innebär bokstavligen ett brott mot modernismen. På formgivningens område betecknar postmodernism färgstarka och expressiva formuttryck. Tendensen var internationell, med bland andra Memphisgruppen och Philip Starck. Objekten var ofta exklusiva samtidigt som formen uttryckte en, ofta provocerande lekfullhet. På podium C. visas bland annat Starcks fåtölj J. Serie long och Hans Holleins bord Schwarzenberg som exempel. I Sverige väckte Jonas Bohlins exklusivt numrerade betongstol och Mikael Löfströms och Johan Kandells fantasifulla skåp intensiva debatter. Bohlins stol visas på podium C och Kandells skåp i montern mittemot längs den svarta väggen. Objekten bröt med de krav på funktion, ergonomi och estetiska värderingar som varit rådande. Även på konsthantverkets område bröts gränser. Formgivare experimenterade med nya uttrycksfulla former och blandade olika material på ett friare sätt. Samtidigt utvecklades det traditionella konsthantverkets känsla för materialens egenskaper och karaktärer. NM

13 Fåtölj Cinema Gunilla Allard 1994, Lammhults Möbel Förpackning Mjölk Tom Hedqvist 1991, Arla mejerier, Tetra Pak 1990-talet Nyenkelhet NVVMJtalets svenska formspråk kan karaktäriseras som konstrast, mångfald och sökande. Liksom vid förra sekelskiftet har flera formgivare låtit sig inspireras av gångna tiders formspråk, främst NVPMJtalets funktionalism och NVRMJtalets Scandinavian Design. Ingerd Råmans Lilla servis, Skruf NVVO som visas i montern längs den svarta väggen är ett exempel på detta men också Gunilla Allards fåtölj Cinema som står på podium D. Företeelsen har kallats retro, nyminimalism och nyenkelhet. Enkla former, naturmaterial, ljusa träslag och raka linjer har dominerat bilden av svensk formgivning under decenniet. Under senare år har mer expressiva uttryck tydliggjorts, vid sidan av det nyenkla formspråket. Frodiga former och starka färger kan ses som en motreaktion mot den ljusa, strama nyenkelheten. Andra formgivare ställer nya frågor kring funktion och materialval. Längs den vita väggen i monter TI V och NM visas exempel på minimalism, expressivitet och mångfald inom svensk formgivning under NVVMJtalet. NN

14 Byrå You can t lay down your memory Teijo Remy 1991, Droog Design 2000-talet Form med innehåll Under åren kring OMMM har flera konsthantverkare och formgivare skapat nya uttryck. En föregångare var Droog Design, som startade i Rotterdam NVVO. Genom att låta föremålen bryta formens konventioner, ofta med humor, synliggjordes invanda förväntningar och beteenden. På podium E. visas byrån You can t lay down your memory av Teijo Remy från Droog som exempel på detta. Även i Sverige har formområdets normer diskuterats. I Per B. Sundbergs Älgradio från NVVV möttes industritekniken och konsthantverket. En klockradio fick ett hölje av keramik dekorerat med färdigköpta blomsterdekaler och prydnadsfigurer som på ett provokativt sätt bröt med den svenska enkelheten. Med ett halsband av tunn guldtråd och blomsterformer av äggskal ifrågasatte Helena Sandström modernismens krav på vackrare vardagsvaror som fungerade lika bra vid alla tillfällen. Sandströms halsband kommer knappast att överleva mer än en festlighet. Därför tvingas bäraren att välja ett tillfälle så betydelsefullt att det är värt att offra det sköra smycket. Alla livets dagar är inte vardagar NO

15 Assisten Alvar Lenning 1940, Electrolux Industridesign Tekniskt krävande produkter hade sedan industrialiserings inträde främst formgivits av ingenjörer. Under NVOM- och PMJtalet började en ny yrkesgrupp industridesignerna att växa fram i USA. Företeelsen spreds till Sverige under NVQMJtalet. Pionjärer på den svenska industridesignens område var Ralph Lysell, Allvar Lenning och Sixten Sason. De var alla starkt inspirerade av den amerikanska formgivningen. Den mjuka strömlinjeformen blev det ledande formidealet inom industridesignen fram till NVRMJtalets slut. Ett exempel är Alvar Lennings köksmaskin Assistenten från NVQM, vilken skulle underlätta husmoderns matlagning. Assistenten utstrålar teknisk professionalisering av hemarbetet. Se också Sixten Sasons golvbonare för Electrolux från NVRV som står på podium D i sal N. Vid NVSMJtalets början kom ett rakare, mera uppstramat formspråk. Då hade också industridesignen etablerats på ett bredare plan i Sverige, bland annat genom bildandet av organisationen SID, Föreningen Svenska Industridesigner, NVRT. I monter P längs den vita väggen i sal P visas fler exempel på svensk industridesign. NP

16 Förpackning Ögonkakao Olle Eksell 1956, Mazetti Grafisk design Utvecklingen av en professionell grafisk formgivning i Sverige tog fart efter andra världskriget. Tidigare hade affischer, böcker, logotyper med mera främst formgivits av konstnärer och illustratörer. Pionjären inom svensk bokformgivning var Akke Kumlien, vars formgivning kännetecknas av ett sirligt, kalligrafisk formspråk. Med funktionalismens genombrott i Sverige under NVPMJtalet stramades formerna upp främst i Anders Billows böcker. Det aerodynamiska formspråk som präglad den tidiga industridesignen under NVRM-talet återfanns även inom reklamkonsten, bland annat i Anders Beckmans affischer. Reklamen uttryckte modernitet och fascination över nya tekniska möjligheter. Under NVSMJtalet ökade intresset för grafisk formgivning. Man arbetade medvetet på att smälta samma grafiska form och textinnehåll till en enhet. Typografin blev kraftfullare och färgerna starkare. I sal P i monter O längs den vita väggen visas ytterligare exempel på svensk grafisk design. NQ

17 Liten ordlista Design Formgivning av hantverkligt eller industriellt framställda miljöer och produkter. En produkts form, utseende och funktion. Hantverk Produktionssätt som innebär att hantverkaren själv svarar för hela tillverkningen. Hantverket växte fram som en professionalisering av hemslöjden. Konsthantverk Hantverksmässig framställning av konstnärliga bruks- eller prydnadsföremål till exempel smide, glaskonst, textilkonst eller möbelkonst. Konstindustri Industrimässig framtagning av konstnärligt formgivna bruks- och prynadsföremål. Det är först efter NURM-talet som industriell tillverkningsteknik uppstår och produktionsform tar över. Slöjd Handarbete, hemslöjd och skolslöjd. I början av seklet kallades hantverk och industriformgivning för konstslöjd. Läs mer Här har vi tagit upp några möjligheter till fördjupning till det som nämns i texten ovan. Det har skrivits mycket om NVMM-talets formgivning och design. Vi har valt att lista litteratur som främst rör Nationalmuseums samlingar samt exempel på lättillgängligt material från webben. Samtliga av Nationalmuseums utställningskataloger går att beställa via museets Butik. Litteraturlistan är på intet sätt heltäckande. aéå ãççéêå~ ÑçêãÉå NVMMOMMMK Nationalmuseum utställningskatalog nr. SQMI OMMQK hçååééíçéëáöå Ó í~åâéåë ÑçêãK Cilla Robach. Nationalmuseum utställningskatalog nr. SQPI OMMRK kóíí~ ãéç å àék pîéåëâ âçåëíü~åíîéêâ NTMMÓNVSMK Nationalmuseum. Scala books NVVU. mçééáöíi ë~âäáöíi éçäáíáëâk lã NVSMJí~äÉíë âçåëíü~åíîéêâ çåü ÇÉëáÖå é k~íáçå~äãìëéìãk Nationalmusei årsbok RMI OMMQK «píáö iáåçäéêök Nationalmuseum utställningskatalog nr. SQVI OMMSK Länkar Mer om Hemutställningen på Liljevalchs på: Mer om Stockholms stadshus på: wwwo.stockholm.se/stadshuset/ Mer om ãççéêåáëãéå çåü píçåâüçäãëìíëí ääåáåöéå NVPM på: NR

18 Begrepp och företeelser Återges i den ordning de dyker upp i texten. Vad var Svenska Slöjdföreningen? Svenska Slöjdföreningen startades NUQR och verkade för att värna hantverkskunnandet gentemot industrins masstillverkade föremål. Föreningen stödde även den ritskola som hade grundats NUQQ och som senare blev Konstfack. NUUQ gav Svenska Slöjdföreningen sina samlingar av hantverk och slöjd till Nationalmuseum. Föreningen tog initiativ till flera utställningar som fick stor betydelse för utvecklingen av design och formgivning i Sverige som Stockholms-utställningen NVPM och err i Helsingborg NVRR. Föreningen har bytt namn och kallas idag för Svensk Form. Vad var Deutscher Werkbud? Deutscher Werkbud (DWD) var ett förbund av tyska konstnärer, arkitekter, tillverkare och politiker. Det grundades i München NVMT. DWD ville förena konst och industri och ge maskinellt tillverkade produkter högre status och konstnärlig kvalitet. DWD:s idéer spreds snabbt i Europa och systerföreningar bildades i flera länder. Vad betyder Swedish Grace? Swedish Grace är en internationell benämning på den svenska stil inom arkitektur och konsthantverk som utvecklades under NVOMJtalet. I Sverige kallas den också tjugotalsklassicism. Stilen kännetecknas av ett nyklassiskt formspråk med inslag av allmogekultur samt av höga krav på hantverkets kvalitet. Det mest representativa exemplet på denna inredningskonst finns i Stockholms stadshus. Den uttrycksfulla enkelheten hos tjugotalsklassicismens konsthantverk uppfattades i utlandet som specifikt svenska stildrag och kom att ge upphov till benämningen Swedish Grace. Vad var Stockholmsutställningen? Stockholmsutställningen NVPM, gjordes på Svenska Slöjdföreningens initiativ. Syftet var ursprungligen att visa hemmapubliken det konsthantverk som Sverige haft så stor framgång med på bland annat Parisutställningen NVOR. Men generalkommissarien Gregor Paulsson ändrade inriktningen mot hur vardagsvaran i det moderna industrisamhället kunde formas enligt funktionalismens principer. Många nya produkter togs fram för utställningen. Bostadsavdelningen baserades på en särskild utredning, som var ett pionjärarbete. De många bostäderna ritades och inreddes av bl.a. Sigurd Lewerentz, Uno Åhrén och Sven Markelius. Chefsarkitekt var Gunnar Asplund. Utställningen innebar funktionalismens genombrott i Sverige. NS

19 Vad var H55? err, e äëáåöäçêöëìíëí ääåáåöéå NVRR, arrangerades av Svenska Slöjdföreningen och Helsingborgs stad. err var en utställning om människans boendemiljö och redovisade utvecklingen sedan Stockholmsutställningen NVPM. Utställningen, som lockade NIO miljoner besökare, blev ett bevis för den moderna formens genomslagskraft i en allmänt uppåtgående konjunktur och bidrog till att göra NVRMJtalet till ett formgivningens årtionde. (ur NE) Vilka var HI-gruppen? HI-gruppen var en sammanslutning av hantverkare och inredningsarkitekter som grundades i Stockholm NVRT. De gjorde enskilda möbler och prototyper för industriell produktion. I gruppen ingick bl.a. arkitekterna Hans Johansson, John Kandell, Hans Kempe, Lars E. Ljunglöf och Stig Lönngren samt snickarmästarna Anders Berglund och David Sjölinder, tapetserarmästaren Gösta Engström och plåtslagarmästaren Holger Johansson. Gruppens upplöstes NVTO. Vad är Postmodernism? Post är latin och betyder efter. Postmodernismen kan ses som det som kommer efter modernismen en slags motrörelse eller avståndstagande från modernismen. Postmodernisterna kritiserade bland annat modernismen för likriktning d.v.s. att designen följde en stilriktning och att formgivningen koncentrerade sig alltför mycket på funktion och form. Man tyckte också att formgivningen i hög utsträckning saknade utsmyckning och dekorativa element och led av brist på humor. Postmodernisterna saknade även en diskussion om designbegreppet och vad det stod för. Postmodernisterna ville skapa mångfald. De tyckte att det var OK att blanda stilar från helt olika tidsepoker, de använde gärna historiska referenser och arbetade med dekorationer och humor i sin formgivning. De ifrågasatte ofta design begreppet med sin formgivning och utmanade givna normer. Vilka var Memphisgruppen? Italienaren Ettore Sottsass bildade Memphisgruppen tillsammans med en grupp andra antimodernister. De visade sina föremål första gången på möbelmässan i Milano NVUN. Memphisgruppen var intresserad av design som kommunikation, d v s vad produkten uttryckte med sin form var viktigare än funktionen. NT

20 Röhsska museets föremålsanalys Vi omger oss med mängder av saker. Några hjälper i vardagliga sysslor andra använder vi för att signalera identitet, grupptillhörighet, status och kanske till och med makt. Sällan stannar vi upp för att reflektera kring tandborstar, mobiltelefoner eller byxorna vi har på oss. Varför valde vi just den tandborsten? Varför ser mobilen ut som den gör? Alla föremål berättar något om sin ägare men också om sin egen tid. Föremålsanalysen hjälper elever att kritisk granska föremål. Genom att reflektera och diskutera ett föremåls form och funktion skapas medvetenhet kring konsumtion och användning, men också stil, trender och historia. Välj några föremål i utställningen, i klassrummet eller hemifrån och diskutera följande Funktion Vad kan föremålet användas till? Vem ska använda det? Hur är formen anpassad till funktionen? Form och färg Har föremålet en enkel eller komplicerad form? Samverkar formen och färgen på något sätt? Är formen typisk för sin tid? (jämför med andra föremål i utställningen från samma tid) Material Av vilka material är föremålet tillverkat? Är materialet återvinningsbart? Är materialet lämpligt för produkten? Uttryck Hur upplever ni föremålet? Är det gammaldags/modernt, enkelt/komplicerat, roligt/allvarlig, festligt/vardagligt, traditionellt/nyskapande, användarvänligt, vackert/fult etc. Omdöme Vad tycker du om föremålet? Vi tackar Röhsska museet för att vi fått tillåtelse att använda deras modell för föremålsanalys. NU

21 3 3 Så här hittar du i Den moderna formen , plan B D F 2 1 A C E SVART VÄGG SVART VÄGG SVART VÄGG 10 C A E 9 B 8 D GLASVÄGG GLASVÄGG 1 2 B A 4 3 GLASVÄGG Sal 1 Kabinett 1 Sal 2 Kabinett 2 Sal 3 Sal 1 SVART VÄGG Den svenska formens historia från NVNT till NVRMJtalet VIT VÄGG Fördjupningar i den svenska formens historia N. Märta Måås-Fjetterström vävnad OK Vackrare vardagsvara PK Svenskt Tenn QK NVOMJtalets klassicism RK Tradis-funkis SK Stil och standard TK Swedish Modern UK NVMMJtalets silversmide VK Nyttokonst NM. Konstgods från NVRMJtalet VITA PODIER Internationella jämförelser och svensk möbel design A. Möbler för en ny tid och Ute i Europa B. Swedish Grace C. Svensk modernism D. Modernism E. Scandinavian design F. Internationell design GLASVÄGG Det svenska glasets historia från NVMM till NVRM-talet Kabinett 1 Designprocessen Sal 2 SVART VÄGG Den svenska formens historia under NVSMJtalet VIT VÄGG Fördjupningar i den svenska formens historia under NVSMJtalet NK Konsthantverk med nytt innehåll OK Hantverket PK Form och fantasi Q. Pop VITA PODIER Internationella jämförelser och svensk möbel design A. Hi-gruppens möbler B. Möbler i nya material (plast) GLASVÄGG Det svenska glasets historia under NVSM-talet Kabinett 2 Industridesign och grafisk design Sal 3 SVART VÄGG Den svenska formens historia från NVTM till idag VIT VÄGG Fördjupningar i den svenska formens historia NVTM till idag NK Konsthantverk OK Grafisk design PK Industridesign 4. Postmodernism i konsthantverket RK Smycken S. Ergonomi TK Minimalism U. Nobeldukningen VK Expressivitet NM. Mångfald VITA PODIER Internationella jämförelser och svensk möbel design A. Expressivt B. Billigt och flexibelt C. Postmodernism D. Återblick E. Samtid GLASVÄGG Det svenska glasets historia från NVTM till idag

22 Nationalmuseum samarbetar med Accenture, Svenska Dagbladet, Fältman & Malmén och Grand Hôtel Stockholm