Nackas översiktsplan. Socialdemokraterna i Nackas svar på samrådet.

Transkript

1 Nackas översiktsplan Socialdemokraterna i Nackas svar på samrådet.

2 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Transportsystemet... 5 Bebyggelse och bostäder... 7 Energiförsörjning... 9 Fritidsaktiviteter Folkhälsan Kommunalt ägd mark Skola, förskola och fritidsgårdar Hantering av avfall Synpunkter på enskilda detaljer... 15

3 3 Inledning I översiktsplanen finns många bra synpunkter och idéer. Formuleringarna är i många fall anpassade till tidens krav, när det gäller till exempel en del klimatoch miljöhänsyn. Planen utgår dock, menar vi, från felaktiga förutsättningar i sina olika resonemang. Den är helt enkelt inte realistisk, när det gäller möjligheten att inom en 10-årsperiod ta emot nya invånare. I och med detta blir många av de olika delförslagen i översiktsplanen icke möjliga att genomföra. Det avgörande problemet är de i översiktsplanen nämnda infrastruktursatsningarna. Det framgår i själva planen att de inte kommer att kunna vara genomförda inom den tid som krävs för att andra förslag, de andra stadsbyggnadsstrategierna, ska kunna genomföras. Planen som sådan Planen måste i sina huvuddrag vara möjlig att förverkliga under de närmaste mandatperioderna. Annars blir den totalt intetsägande och till inget förpliktigande. Planförfattarna säger ju själva att översiktsplanen är ett av de främsta utvecklingsdokumenten i kommunen. Därför anser vi att planen på några ställen kunde vara mer bindande än vad som framgår av den nuvarande texten. Vi menar att den inte enbart får vara en önskelista, fri från anvisningar om hur och när de olika förslagen ska kunna genomföras. Ibland finns vissa mål angivna i slutet av avsnittet. Att i större utsträckning precisera målen innebär att det blir möjligt att mäta resultaten, det vill säga att se om målen uppfyllts. Det måste vara bra för alla parter. Vi anser att översiktsplanen ska vara mer konkret. Redan i inledningen framgår de problem som inte bara är en utmaning utan som också blir ett hinder i arbetet på att bygga nya lägenheter till cirka personer. Alla transporter måste passera ett mycket smalt område på västra Sicklaön. Flaskhals brukar detta kallas för. Nacka kommun arbetar med stora infrastrukturprojekt, såsom Danvikslösen och modernisering av Saltsjöbanan, liksom med den pågående exploateringen av Kvarnholmen. Efter det att översiktsplanens samrådsversion blev färdig och skickades ut på samråd har SL meddelat att man av kostnadsskäl åter vill utreda både moderniseringen av Saltsjöbanan och Danvikslösen. Det innebär

4 4 att det stora pågående projektet Kvarnholmen direkt blir berört, eftersom det är beroende av trafikplatsen vid Henriksdal. Då ingen nu vet resultatet av utredningen skapas en ytterligare osäkerhet när det gäller realismen i översiktsplanen. En fördjupning av översiktsplanen för centrala Nacka håller på att tas fram. Sickla, Fisksätra, Orminge och Älta har varit föremål för särskilda stadsbyggnadsstudier. Skurubron har diskuterats länge senast har det gällt finansieringen. Principerna i dessa planer och projekt bejakar vi socialdemokrater självklart. Men vi är inte överens med förslagsställarna om realismen i tempot för att genomföra allt. Det har att göra med möjligheterna att bygga ut kommunikationerna både inom kommunen och mellan Nacka och Stockholm - inom den angivna tiden. Vi menar också att den övergripande principen för utvecklingen av Nacka ska vara att alla kommundelar ska leva, det vill säga att de ska så utformade att både fysisk och social infrastruktur gör det möjligt att få vardagen att fungera. I planen nämns trafiksituationen i Älta, vilken i viss mån skiljer sig från övriga Nacka (sidan 45). Från Älta kan man tas sig med buss via Nynäsvägen till Gullmarsplan. Vi anser att SL borde utreda möjligheten att tunnelbanegrenen till Skarpnäck förlängs till Älta och kanske till Tyresö. En detalj i sammanhanget är att vi anser att det utmärkta signalsystem som börjat utvecklas vid vissa busshållplatser, och som anger när bussen kommer, måste byggas ut för att bättre fylla den funktion som borde vara avsikten: att passagerare ska veta var bussarna befinner sig. Landstingsfullmäktige beslutade i maj föra året om en regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010). I den planen ingår västra Sicklaön i en regional stadskärna, men den planen kan inte ligga till grund för att Nacka kommun arbetar fram en orealistisk översiktsplan. Det känns nästan onödigt att behöva påpeka att alla de olika projekt som nämns i översiktsplanen kräver omfattande resurser för att kunna genomföras. Är dagens politiska majoritet verkligen beredd att satsa så mycket resurser, som krävs för att allt detta ska genomföras?

5 5 Transportsystemet Transportsystemet är flaskhalsen i stadsbyggnadsstrategin. På sidan 16 finns till och med en rubrik som belyser hela problemet: Vägsystemet klarar inte en kraftig ökning av biltrafiken. Värmdöledens västra del kommer att nå sin kapacitetsgräns redan om några år och det övriga huvudvägnätet på Sicklaön blir mycket hårt belastat, anges det i översiktsplanen. Slutsatsen är, säger planmakarna, att kollektivtrafikens andel av resandet måste öka kraftigt, för att undvika en kaotisk trafiksituation. Enligt uppgifter i planen har SL räknat med en kraftig ökning av resandet med buss (fram till 2030), men inte att kollektivtrafikens andel av det totala resandet ökar. I planförslaget betonas kollektivtrafikens betydelse för att lösa de problem med trafiken, som beskrivs, på ett övertygande sätt. Men när det gäller hur det ska gå till är planföreslaget tämligen tunt. Vad vi kan se påpekas på ett par ställen att kollektivtrafiken är ett regionalt ansvar, det är allt. Samtidigt är det i högsta grad en uppgift för Nacka kommun att i kontakter med Stockholms stad försvara Nackabornas intressen när det gäller både bussarna och Saltsjöbanan, som alla har slutstationer i Stockholm (de flesta vid Slussen, några busslinjer från Älta vid Gullmarsplan). De planer som hittills presenterats för ombyggnaden av Slussen skulle innebära stora försämringar för Nackaborna när de ska byta från buss/tåg till tunnelbana eller innerstadsbussar. Eftersom Slussen dessutom redan nått sitt kapacitetstak måste det hur som helst till alternativ till Slussen. Översiktsplanen måste bli mycket tydligare när det gäller att beskriva hur dessa uppdrag ska lösas från kommunens sida. För Nackas del krävs att en kraftig ökning av kollektivtrafikens andel av det totala resandet för att inte hela trafiksystemet ska kollapsa, om den ökning av befolkningen som anges ( personer) ska kunna äga rum. Det fordras dessutom att den kraftigt utökade kollektivtrafiken är lättillgänglig, det vill säga har korta gångavstånd och att det finns bra parkeringsmöjligheter i anslutning till kollektivtrafiken. Därtill kommer god turtäthet, rimlig restid och att resan ska upplevas som behaglig. Saltsjöbanan och busstrafiken kommer således framöver att fortsätta att vara en viktig del av den kollektiva trafiken. För Saltsjöbanans del kräver det en modernisering med fortsatt drift som järnväg och en utbyggnad till fler dubbla

6 6 spår och för bussarnas del krävs ökad vägkapacitet. Samtidigt anges i planen att inga nya trafikleder är aktuella i Nacka, utom möjligen den i många år diskuterade östliga förbindelsen till de norra regionerna. På sidan 37 nämns att såväl tunnelbanan som den östliga förbindelsen i den statliga infrastrukturplanen är placerade tidsmässigt efter 2020, det vill säga när Nacka redan, enligt översiktsplanen, har nya invånare. Det innebär att förändringar av det befintliga vägnätet och kompletteringar till detta är de åtgärder som står till buds i den framtida planeringen (sidan 16 i översiktsplanen). Det hjälper inte mycket att man på sidan 10 har nämnt att RUFS redovisar en tunnelbana till Nacka. Saltsjöbanan nämns inte alls i detta sammanhang. Vi anser att det är dags att åter aktualisera denna östliga förbindelse ( Östra länken ) under vatten, att en tunnelbana till Nacka behöver projekteras snarast samt att Saltsjöbanan rustas upp som järnväg med bland annat fler dubbelspår. I övrigt måste vägnätet rustas upp. På sidan 37 talar man också om det önskvärda byggandet, utan att nämna varför det är önskvärt. Det märkliga är att de som skrivit översiktsplanen säger att Nacka ska öka med invånare inom 10 år, samtidigt som det förutsätter att ett annat av planens mål uppfylls, nämligen att kollektivtrafiken ska vara dimensionerad och utformad så att dess andel av resorna avsevärt ska öka inom 20 års tid. Det hjälper föga i detta sammanhang att man anger det mycket lovvärda målet att kollektivtrafiken till sjöss särskilt ska utvecklas. Det kan ändå bara bli ett i detta sammanhang marginellt tillskott till den övriga kollektivtrafiken i form av buss och Saltsjöbana. Vi anser att det är en alltför stor utbyggnad av Nacka som planeras inom den angivna tidsrymden. Minska ambitionsnivån, annars kommer hela trafikoch kommunikationssystemet att kollapsa.

7 7 Bebyggelse och bostäder Vi anser att bostäder också ska vara ett fokusområde för politiken (på sidan 10). I inledningen till översiktsplanen står (på sidan 12) under Vision och övergripande mål att begreppet mångfald i många avseenden kan likställas med en väl utvecklad stadsmiljö. Vi anser att mångfald är en vision och ett övergripande mål för kommunen att jobba mot. För oss innebär mångfald att begreppet ska likställas med att kommunen ska vara trygg och säker för alla medborgare oavsett, kön, etnicitet, religion, ålder, sexuell läggning, ekonomisk bärkraft eller funktionsnedsättning. Det innebär också att Nacka måste jobba för att alla integreras i den medborgerliga gemenskapen. Därför borde översiktsplanen också vara tydlig med att Nacka vill förhindra en boendesegregation, vilket man bland annat kan beakta när detaljplaner utarbetas. Det är viktigt att i ny bebyggelse blanda olika upplåtelseformer: hyresrätter och bostadsrätter - med små och stora lägenheter - med villor och radhus. Vi kan dessutom tänka oss att bland annat låta bygga folkradhus i en rimlig prisnivå för unga familjer. Vi kan också tänka oss att förtäta olika delar av kommunen med lägenhetshus, som passar både gamla och mycket unga. Tänkbara områden för detta är Duvnäs Utskog, Duvnäs station och Orminge. Dessa lägenhetshus skulle kunna innehålla lägenheter med både hyresrätt och bostadsrätt. Vi anser att det tydligare ska framgå att kommunen ska satsa på hyresrätter i större utsträckning än hittills. Cirka 30 procent av det totala antalet lägenheter vid ett givet tillfälle är ett bra riktmärke. Vi vill också att kommunen ska ta ett större ansvar för sina hyresrätter och inte som idag överlåta allt till privata hyresvärdar. Vi vill ha en kommunal bostadsförmedling. Vi vill skapa ett kommunalt bostadsbolag. Avsnittet Utveckla lokala centra och deras omgivning lämnar mycket övrigt att önska, om den långsiktiga synen är att hela Nacka ska leva, vilket vi socialdemokrater ser som en vägledande princip, när det gäller framtida planering i Nacka. Översiktplanen måste analysera och diskutera vad som krävs i de olika kommundelarna socialt, kulturellt och kommersiellt; för att uttrycka sig mer konkret: vad som fordras i form av arbetsplatser, social

8 8 service, bibliotek, barnomsorg, skolor, äldreboende, affärer och ickekommersiella mötesplatser. Kontorslokaler och butiker utspridda i bostadsområdena är en bra lösning, för att därmed bland annat kunna nå jobben med cykel. Varför inte satsa på ett lokalt centrum, som påminner om en skärgårdshamn, i västra Nacka strand, med en återskapad traditionell och pittoresk skärgårdsmiljö med restauranger och affärer. När det gäller sysselsättning bör kommunens ambitioner höjas vad avser kommunens möjligheter att förlägga delar av sin verksamhet i olika kommundelar. Det borde finnas en mycket större satsning på grön bebyggelse i planen, till exempel med gröna tak och öppen dagvattenhantering i förtätade områden. Passivhus och hus med låg energianvändning bör vara en viktig och självklar del i en förnyelse av Nacka. Vi menar att man kan driva Kvarnholmen som ett demonstrationsobjekt med spårbilssystem runt Kvarnholmen, som leder till Saltsjöbanan. Kvarnholmen kan bli ett mönsterområde för smart klimattänkande. Här borde den senaste miljötekniken användas och bebyggelse och annat borde anpassas till närområdet. Här kan ett kretsloppssamhälle skapas. Bland annat kan transportsystemet anpassas till ett kollektivt tänkande. Man bör i görligaste mån bygga betongfritt. Centrala Nacka planeras att bli förtätat och bli ett centrum för Nacka. Detta får inte ske på övriga kommundelars bekostnad. Fisksätra behöver rustas upp. Vi anser att Orminge kan förtätas. Kommunen måste vara mer noggrann när det gäller utformningen av den framtida stadsgestaltningen. Det behövs både rum och mellanrum. Rent allmänt måste kommunen utveckla trottoarer, promenadstråk, cykelbanor och mötesplatser. Avgiftsfria föreningslokaler behövs i alla kommundelar.

9 9 Energiförsörjning Ingenstans nämns energiförsörjningen och den infrastruktur den kräver, när det gäller exempelvis elnät. Ett energibolag är skyldigt att försörja alla inom koncessionsområdet med el. Detta måste beaktas vid all utbyggnad i Nacka. Kommunen måste börja upphandla grön förnyelsebar el. Lokal produktion av el ska uppmuntras och man ska underlätta för egenproducerad el att komma in i elnätet. Hyresgäster ska få möjlighet att individuellt och timvis mäta sin förbrukning av varmvatten och el. Individuella mätare bör sättas in.

10 10 Fritidsaktiviteter Vi saknar en strategi för fritidsaktiviteter och hälsa. Det räcker inte med att beskriva detta som en utmaning, ett uttryck som man för övrigt använder på många ställen i planen, där man uppenbarligen vill underlåta att ta mer konkret ställning till en fråga. Det finns många ungdomar som är intresserade av dans, musik och teater. Nacka måste ordna lokaler för denna typ av fritidsaktiviteter. Som ett exempel kan nämnas ljudisolerade lokaler för att utöva musik. Fotbollsintresset i Nacka är stort, men antalet planer väldigt litet i förhållande till detta. Det är svårt att få träningstider för barnen. Det är även på många ställen svårt att utöva spontanidrott. Vi efterlyser idéer om nya konstgräsplaner och uppvärmda inomhushallar med konstgräs. Även andra sporter är eftersatta, till exempel racketsporterna. Att fånga upp ungdomar genom att ge dem ändamålsenliga anläggningar att vistas i på sin fritid sparar mycket pengar i skadegörelse och klotter. Dessutom är fritidsaktiviteter utvecklande för individen och leder till ett rikare liv. Det är viktigt att också ha ett klassperspektiv på möjligheterna att ha en rik fritid. Vi vill nämna två viktiga områden i Nacka, där man måste utveckla möjligheterna för barn och ungdomar att bedriva olika typer av fritidsaktiviteter: Fisksätra och Orminge. Våra äldre behöver också kunna ha fritidsaktiviteter. Vi menar att möjligheter att bedriva aktivteter de ska finnas direkt utanför olika äldreboenden, till exempel bana för boulespel. Översiktsplanen borde innehålla planer på en större satsning på tillgänglighet längs stränderna, med stigar och strandpromenader på många fler ställen. Det finns många grönområden längs stränder, som man inte alls kan nå. Planmakarna talar varmt om mötesplatser och offentliga rum (sidorna 34 och 35). Vi efterlyser möjligheter för ideella föreningar att i de olika kommundelarna kunna använda lokaler som är avgiftsfria, för olika typer av möten.

11 11 Folkhälsan Vi anser att det inte går att generalisera i programmet, såsom det görs på sidan 29, och säga att Nacka står sig väl på folkhälsoområdet. Bland annat finns i Nacka en hög spritkonsumtion bland unga - inte minst i välbeställda områden - och många unga kvinnor mår dåligt i Nacka. Nackas Folkhälsorapport 2008 visar också att livsvillkoren mellan kommundelarna skiljer sig mycket. Kommundelen Fisksätra visar de mest oroande utvecklingstendenserna. Det handlar om sämre delaktighet och inflytande i samhället liksom om sämre ekonomiska och sociala villkor. Exempel på detta är att Fisksätra har det lägsta valdeltagandet i Nacka, lägst andel förvärvsarbetande, lägst medelinkomst, högsta andelen mottagare av försörjningsstöd och flest arbetslösa, framförallt bland den yngre befolkningen. Vi anser att dessa fakta är viktiga att beakta i översiktsplanen inför den kommande utvecklingen och de måste politiskt omsättas så att alla kommundelar får en likvärdig utveckling för sina medborgare. Här borde också framgå att den mångfald av privata och offentliga anordnare som kommunen ska möjliggöra också ska utövas av anordnare, som har hög kvalitet i sin verksamhet.

12 12 Kommunalt ägd mark Planmakarna talar (sidan 56) om en aktivare markpolitik och ett aktivare agerande i stadsbyggandet. Det är svårt att förstå vad som avses, men vi antar att uppmaningen är att kommunen ska behålla den mark som finns eller köpa mark. Det verkar som om de som skrivit planen lider av beröringsskräck när det gäller att överhuvudtaget nämna ordet kommunalt ägd mark; än mer att äga den. Vi socialdemokrater menar att det är mycket viktigt för kommunen att äga mark för olika offentliga och medborgerliga ändamål, såsom skolor, förskolor, hem för äldrevård, fritidsgårdar, bibliotek. Det skulle bland annat innebära att det är de förtroendevalda i kommunen som avgör var dessa ska ligga och hur de ska utformas. Det finns också en annan aspekt på offentligt (kommunalt) ägd mark. Om kommunen äger marken, kan den sätta större tryck på de stora byggföretagen att anpassa sitt planerade byggande efter de riktlinjer för klimat- och miljöpåverkan, som kommunen kan och måste ställa. Vi menar givetvis att kommunen ska ställa hårdare krav än idag. Vi anser att kommunen måste initiera en diskussion om Erstavik och hur marken bättre kan användas av Nacka kommun.

13 13 Skola, förskola och fritidsgårdar Ingenstans i programmet nämns fritidsgårdar och den positiva effekt de har för ungdomar. Vi tycker att det är en stor brist att fritidsgårdar inte tycks ingå i planerarnas tankevärld. När det gäller omsorgen om barnen lämnar den kommunalpolitiska praktiken en del övrigt att önska: i Kyrkviken har Pysslingen inte tagit hänsyn till barnens utemiljö. Här finns ett underlag, som består av sprängsten, där barnen ska leka. Skolgården på Engelska skolan i Nacka strand är alltför liten för skolbarnens behov.

14 14 Hantering av avfall På sidan 22 borde framgå att hanteringen av farligt avfall måste bli mycket bättre, bland annat genom en ökning av den mobila hanteringen och genom information om hur viktigt det är att lämna farligt avfall på anvisade platser. Någon form av incitament - eller pantsystem borde införas för att öka inlämningen av farligt avfall, såsom kvicksilverhaltiga batterier och bilbatterier. Kommunen skulle kunna införa ett pantsystem på samma sätt som man exempelvis idag får tillbaka pengar, när man pantar burkar eller petflaskor. Eller driva på så att det införs på riksnivå. Vi menar att återvinningsstationerna även ska kunna ta emot varor för återbruk. Eventuellt kan man ordna ett loppis på stationen, kanske tillsammans med Stadsmissionen, Myrorna eller andra hjälporganisationer.

15 15 Synpunkter på enskilda detaljer På sidan 18 vill även vi socialdemokrater betona vikten av att gång- och cykelvägnätet byggs ut och kopplas samman till en helhet. Vi har i dagarna tyvärr sett att det är långt från ord till handling, genom att den borgerliga majoriteten kraftig har minskat anslagen för just en utveckling av detta, vilket vi ser som illavarslande. På sidorna 19 respektive 20 finns en motsägelse. Sidan 19: Åtgärder för minskat resebehov kommer (därför) att ha relativt marginell betydelse för en minskad klimatpåverkan. Sidan 20: Förekomsten av arbetsplatser och handel i bostädernas närhet bidrar till att minska resandet och därmed energianvändningen. Dubbla budskap? Det andra målet på sidan 23 bör lyda: Alla kommundelar i Nacka ska ha en god kollektivtrafikförsörjning. Det tredje målet bör lyda: De samlade kulturvärdena ska synliggöras, förvaltas och utvecklas i takt med tiden. På sidan 24 anges på ett föredömligt sätt vilka problem som kan uppstå med de höga naturvärdena och för den biologiska mångfalden. Dock finns inga antydningar till tänkbara lösningar på dessa problem. De på sidan 25 förmodade kommande problemen med bryggor och uppställningsplatser för båtar är redan idag ett sort problem, vars lösningar hittills inte varit tillfredsställande. Sidan 29, lägg till i näst sista raden på sidan: målgruppernas behov, i nära samverkan med de berörda. På sidan 31 vill vi utvidga det sista målet på följande sätt (spärrat) Alla ska vara trygga och säkra i Nacka oavsett kön, ålder, etnicitet, sexuell läggning, ekonomisk status eller funktionsnedsättning. På sidorna borde tydligare framgå att fler arbetsplatser behövs; särskilt ungdomar saknar idag arbete. Arbeten kan skapas av företag, myndigheter, organisationer, stiftelser. På sidan 46 står att tillräcklig parkering måste planeras för att bilen ska kunna lämnas hemma. Vi har inget emot tillräcklig parkering, men försvinner parkeringsplatserna, som använts på natten sedan på dagen?

16 16 När det gäller områden för utredning och diskussion på sidan 60 säger vi nej till att bebygga Ryssbergen. Vi anser också att Gröna dalen i Fisksätra också fortsatt ska hållas fritt från bebyggelse. SOCIALDEMOKRATERNA i NACKA Nacka Anders Selin, ordförande