Svepartorp 1:5. Etapp 6, invändiga restaureringsåtgärder 2010 samt sammanställning av samtliga etapper. Ljusnarsbergs socken och kommun, Västmanland

Transkript

1 Svepartorp 1:5 Ljusnarsbergs socken och kommun, Västmanland Etapp 6, invändiga restaureringsåtgärder 2010 samt sammanställning av samtliga etapper. Anneli Borg Rapport 2011:11 Engelbrektsgatan 3 Box 314, ÖREBRO Tel

2 2

3 Innehållsförteckning Innehåll INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 SAMMANFATTANDE DISKUSSION FÖR SAMTLIGA ETAPPER... 7 INLEDNING... 9 Etapp Etapp Etapp 3 och Etapp Etapp Antikvarisk slutbesiktning ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Länsmuseets handlingar i ärendet ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING UTFÖRDA ARBETEN Farstun Kök Sal Trapphus och övre hall Rum åt s/v Rum åt n/v Rum åt n/o SLUTORD

4 BILDBILAGA Fotoprotokoll Bilagor Svepartorp 1: Etapp 1, Ta upp och dokumentera golvbjälklaget, ANTIKVARISK RAPPORT ANTIKVARISK SLUTBESIKTNING OCH DOKUMENTATION AV GRUNDEN Svepartorp 1: Etapp 2, reparation av grund, timmerarbeten samt dräneringsarbeten, ANTIKVARISK RAPPORT SVEPARTORP 1: Etapp 3 och 4, Takrenovering, fasadrenovering samt måleriarbeten Dnr: Registrerade bilder: OLM_2008_75_ SKORSTEN INLEDNING Etapp Etapp Etapp 3 och Etapp Antikvarisk slutbesiktning ADMINISTRATIVA UPPGIFTER ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING UTFÖRDA ARBETEN Golvbjälklag och golv i kök och sal Bröstningspanel samt golvlister i kök och sal Murstock/rökkanal Köksspis samt spiskåpa

5 Eldstad i sal Dörrkarmar på bottenvåningen SKISS ÖVER KÖKET SKISS ÖVER SALEN BILDBILAGA FOTOPROTOKOLL

6 6

7 Sammanfattande diskussion för samtliga etapper Den gamla manbyggnaden på gården Svepartorp besiktigades i oktober Vid besiktningen konstaterades att byggnaden har ett mycket högt kulturhistoriskt värde av byggnadsminnesklass men var i stort behov av renovering. Året efter, år 2001, upprättades ett åtgärdsprogram av arkitektfirman Blomberg & Lindscott Arkitekter AB. Det dröjde fram till 2006 då första etappen av renoveringen påbörjades. Arbetet har sedan skett etappvis fram till hösten Få byggnader har samma förutsättningar som Svepartorp med husägare som är medvetna om husets goda kvaliteter och kulturhistoriska värde men som även besitter ett stort hantverksmässigt kunnande. Ett kunnande som även växt och utvecklats under arbetets gång. En stor fördel har också varit att ägarna har tillgång till egen skog där man bland annat hämtat virke och mossa till renoveringen samt tillgång till lertag för komplettering av lerklining. Renoveringsarbetet har genomförts med ett stort hänsynstagande för byggnadens kulturhistoriska värde, regionala särdrag och fina detaljer. Med några undantag har arbetet följt åtgärdsprogrammet som upprättades 2001 samt de antikvariska anvisningar som lämnats av Örebro läns museum under arbetets gång. Men dessa undantag kan ha bidragit till större skador än nödvändigt. Efter etapp 1 planerades det för att huset skulle lyftas. Förutsättningen för att minimera skador på stommen, murstock, tapeter, lerklining mm var att lyftet av byggnaden skulle ske gradvis vid flera tillfällen under en längre tid. Detta för att deformerade papper och träytor skulle hinna med att återfå sin ursprungliga form. Trots påpekan i antikvariska anvisningar från Örebro läns museum samt i besiktningsprotokoll av Närke Konservatorn AB om att huset skulle lyftas gradvis under en längre tid lyftes huset ca cm vid ett enda tillfälle. Troligt är att detta medfört större skador än vad som var nödvändigt. Ytterligare ett undantag är kökets murstock med spis och spiskåpa som innan lyftet skulle säkras upp, friläggas från stommen samt att spiskåpan skulle ha mätts och profilen skulle mallats av. Detta blev inte heller utfört trots antikvariska anvisningar samt anvisningar i åtgärdsprogrammet. I besiktningsprotokollet från Närke Konservatorn AB står det även att man kunde skyddsäkrat upp partier av lösa putsskikt med japanpapper. När spiskåpan senare skulle åtgärdas i etapp 5, 2009, fick man göra en konstruktion utan ursprungligt mått och profil eftersom stora delar av kåpan rasat vid lyftet. Vid uppmurningen användes till viss del även ett starkare bruk än vad som var överenskommet. En åtgärd som inte är avsteg från några anvisningar utan snarare tvärt om att man följt anvisningarna punkt och pricka utan att reflektera över varje specifik åtgärd är intoningen av nytt virke i fönstrens snickerier. På flera fönster har nytt virke tonats in i fönstrets befintliga kulör utan att man reflekterat över att befintligt angränsande virke är så gott som trärent. Vilket medfört att t.ex. ett nytt bottenstycke är in tonat men det finns ingen färg på ytorna runtomkring. Detta är något som man eventuellt bör diskutera och åtgärda i framtiden. Trots ovannämnda påpekanden vill undertecknad framhålla att den gamla manbyggnaden på gården Svepartorp har genomgått en ovanligt varsam renovering och med ett väldigt gott resultat. En mer detaljerad sammanställning av samtliga etapper finns i inledningen av rapport 6, 2011: 11 som följer efter denna inledande sammanfattning, därefter kommer övriga rapporter från etapp 1 till etapp 5. 7

8 8

9 Inledning Svepartorp besiktigades oktober 2000 av Mia Geijer, Länsstyrelsen i Örebro län, Anders Håberger och Lennart Angelroth, f.d. stadsarkitekt respektive byggnadsinspektör i Ljusnarsbergs kommun. Vid besiktningen konstaterades att byggnaden har ett mycket högt kulturhistorisktvärde av byggnadsminnesklass. Men byggnaden hade skador i stommen och var i stort behov av renovering fick arkitektfirman Blomberg & Linscott Arkitekter AB i uppdrag av fastighetsägaren att upprätta ett åtgärdsprogram för fastigheten Svepartorp 1:5. Man kom fram till att byggnaden överlag var i stort behov av renovering. I synnerhet måste de stora sättningarna i grund och bottenbjälklag åtgärdas. Taket med falstegel var i dåligt skick och fasadpanelen var i stort behov av reparationer. Åtgärdsprogrammet behandlar främst dessa områden. För Åtgärdsprogrammet utgick statsbidrag. Etapp 1 Arbetena på fastigheten påbörjades år 2006 då man frilade bottenbjälklaget i salen och köket, i byggnadens bottenvåning. Allt material sparades och förvarades på ägarens loge. En provgrop grävdes i salens mitt för att kunna bedöma markens beskaffenhet. Etapp 2 År 2007 genomfördes nästa etapp då man schaktade ur marken, ca 1,5 meter från huset, och lade en ny dränerad grund med fler bärpunkter än tidigare. Huset lyftes. Man gjorde timmerlagningar, främst på östra fasaden men även på södra. Renovering av byggnadens fönster påbörjades och fortsatte under vintern Eftersom virket till innergolvens stockbädd bör vara vinterhugget anskaffades granslanor under vintern Etapp 3 och 4 Under år 2008 genomfördes etapp 3 och 4. Etapp 3 bestod av att tegeltaket lades om samt att skorstenens fundament ovan tak och en bit under tak murades om. Under etapp 4 brädfodrades fasaden och fasaden och snickerier målades. Entréns skärmtak justerades samt fick en ny avtäckning av plåt. Nya hängrännor av gran sattes upp på husets långsidor samt på skärmtaket. Etapp 5 Under sommaren och hösten 2009 genomfördes etapp 5 av restaureringen av Svepartorp 1:5. Etapp 5 bestod av att man återställde bärlinor, golvbjälklag och golv samt bröstningspanel och golvlister i kök och sal. I köket reparerades murstocken och rökkanalen, köksspisen och spiskåpan ommurades. I salen lagade man upp eldstadens mur, putsade samt målade lagningarna med limfärg. Viss upprätning av dörrkarmar på bottenvåningen genomfördes. Arbetena utfördes till stor del efter Åtgärdsprogram , Blomberg & Linscott Arkitekter AB. Etapp 6 Under sommaren och hösten 2010 har arbetet med fixering av befintlig lerklining och lagningar av lerklining, intoning av lagningar i lerkliningen, lagning av tapeter, intoning av nya snickeridelar samt rengöring av snickerier och tak mm genomförts. Arbetena har utförts 9

10 efter Beskrivning, åtgärds och kostnadsförslag gällande tapeter och interiört måleri i mangårdsbyggnaden Svepartorp 1:5, Ljusnarsbergs sn, Örebro län, Västmanland, upprättad av konservator Cecilia Skoglund, Värmlands museum. Antikvarisk slutbesiktning Slutbesiktning för etapp 6 genomfördes den 7 oktober 2010 då Anneli Borg, Örebro läns museum, träffade Hans Hedborg och Fredrik Hedborg samt Pia Zettergren för genomgång av utfört arbete. Intoningen av lagningarna av lerkliningen var på vissa ställen för flammiga. Detta skulle åtgärdas till våren 2011 efter att man ställt möblerna på plats. Enligt PM beslutades av Länsstyrelsen i Örebro län att en förenklad antikvarisk medverkan skulle tillämpas på Svepartorp under etapp 6. Detta har i huvudsak bestått av en slutbesiktning av utförda åtgärder samt sammanställning av en rapport. På uppdrag av fastighetsägaren har antikvarisk medverkan bedrivits av undertecknad. Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning: Svepartorp 1:5 Socken: Ljusnarsbergs socken Fastighetsägare: Hans Hedborg ÖLM diarienummer: Tillstånd från Länsstyrelsen: Åtgärdsprogram: Cecilia Skoglund, konservator NKF-s, Värmlands museum Entrepenörer: Cecilia Skoglund, konservator NKF-s Värmlands museum Pia Zettergren, PZ bårder och tapetdekorationer, Ställdalen Antikvarisk medverkan: Örebro läns museum, Anneli Borg Tidpunkt för arbetenas utförande: sommar-höst 2010 Slutbesiktning: Länsmuseets handlingar i ärendet Diarienummer: Länsstyrelsens beslut Handlingar i ärendet från Registrerade bilder: Översiktlig beskrivning Svepartorp anges vara den äldsta gården i Ställberg. Den är högt belägen, i så kallat finnläge, med vid utsikt. Namnet anses härröra från finnen Hindrich Påfwelsson, känd under namnet Sweparen, som röjde marken under 1600-talets senare hälft och etablerade ett jordbruk på platsen. 10

11 Byggnaden som är en stor enkelstuga i två våningar är mycket välbevarad, exteriört så väl som interiört. Troligtvis är byggnaden uppförd omkring Byggnaden har halvspontad panel av brädor i fallande bredd, vilket är karakteristiskt för Ljusnarsbergsområdet. I interiören märks bl.a. ytterst välbevarade tapeter och schablonmålningar samt snickeriarbeten av ovanligt hög kvalité. Utförda arbeten Arbetena har utförts efter Beskrivning, åtgärds och kostnadsförslag gällande tapeter och interiört måleri i mangårdsbyggnaden Svepartorp 1:5, Ljusnarsbergs sn, Örebro län, Västmanland, upprättad av konservator Cecilia Skoglund, Värmlands museum. Cecilia var även på besök den 31 augusti 2010 tillsammans med Mia Geijer, Länsstyrelsen i Örebro län för att titta på de åtgärder som gjorts under sommaren och för att diskutera vad som mer skulle göras utifrån det åtgärdsprogram som fanns. I Rapport 2008:21, för etapp 3 och 4, finns som bilaga Fredrik Hedborgs redogörelse för utbytt virke i fönster, fönsterkarmar, foder mm. Undertecknad kommer därför inte att redovisa samtliga byten av virke igen. Farstun Lös lerklining har fixerats mot timmerstommen och där man behövt har lagningar gjorts med egentillverkad klining med lera från trakten. Kliningen består av finhackad halm, lera, kalk och vatten. Farstuns två platsbyggda skåp, ett i hörnet under trappen och ett i hörnet in mot salen, var tidigare klädda med tapet ovan bröstningen. Under tapeten fanns en stänkmålning som nu tagits fram. Tapeten har försiktigt tagits bort från skåpen och återanvänts för att laga övriga inkompletta tapetserade ytor i farstun och i trapphuset. Lösa tapetbitar har limmats ner med cellulosaklister. Nya lagningar i snickerierna, list mot ytterdörrens tröskel samt bit i högra dörrbladet (sett inifrån), har tonats in med en tunn oljefärg/lasyr i snarlik nyans som befintlig. Till vänster om dörren in mot salen har bröstningen kompletterats med en list, detta på grund av att dörren rätats upp. Listen har tonats in i bröstningens befintliga kulör. Snickerierna har ytrengjorts med svag såplösning. Kök Köket har ett fönster i öster och ett i norr. Nytt virke i bågar, karm och fönsterbräda har tonats in i fönstrens befintliga bruna kulör. Ny golvlist framför spisen har tonats in i befintliga listers bruna kulör. För intoningen har Pia Zettergren använt linolja och terpentin i lika delar samt oxidbrunt nr 686 OVKC, Alfort&Cronholm. Lös lerklining har fixerats mot timmerstommen och där man behövt har lagningar gjorts med egentillverkad klining, samma typ som i farstun. Fredrik Hedborg har gjort en limfärg som använts som grund till husets samtliga lerklinade väggar. Till det har han använt Engvall och Claessons limfärg samt krita, Kalktillskott för hästar, Eclipse foderkrita. För att sedan tona in lagningar har pigmenterad limfärg blandats på plats. 11

12 Vid retuschering av den pigmenterade limfärgen på kökets väggar har Pia använt kimrök, koboltblått, ultramarin, guldockra och obränd umbra. Nya partier av lerklining i det nordöstra hörnet hade blivit något för randiga. Pia skulle senare prova att få bort ränderna. Fredrik hade tidigare försökt att limma fast lösa bitar av limfärgen på väggarna med benlim. Han slutade med det då detta inte gav något bra resultat. Pia har istället försökt få in lite limfärg mellan släppen och väggen på de partier där hon jobbade. Kökets tak som var målat med limfärg i flera lager har tvättats ner och målats om med vit limfärg. En dokument yta har sparats i nischen till vänster om farstudörren. Snickerierna har ytrengjorts med svag såplösning. Övrigt/iaktagelser: På kökets östra och södra vägg, på bröstningen, ser man spår av troligtvis en väggfast bänk. På östra väggen syns spår av sittytans kortsida och på den södra vägen av långsidan samt av gaveln. På den södra väggen är även bröstningens list sliten där man vilat ryggen emot. På norra väggen, mellan norra fönstret och dörren in till salen, finns ett omålat parti efter någon väggfast inredning. När arbetet med Svepartorp startade var kökets väggar tapetserade med tapeter med olika kulör och mönster. De flesta våder hade till stor del lossnat i överkant och hängde från väggarna. Dessa har tagits tillvara och skall dels förvaras på vinden mellan syrafria ark av tjockt papper och dels klistrats upp på syrafri kartong i A4 format för en besökspärm. Kökets spis är begagnad men nyinköpt av en granne, Norrhammar nr 26. Från början har köket haft en öppen eldstad, troligtvis sattes en spis in vid sekelskiftet Spisrör från spisen till murstocken var ej färdigt vid slutbesiktningen. Sal Nytt virke i fönstersnickerier har tonats in i fönstrens befintliga kulör trots att befintligt angränsande virke är så gott som trärent. För intoningen har Pia använt linolja och terpentin i lika delar (halvolja) samt kobolt, vitt, kimrök samt ultramarin. Ny bit av golvlist till höger om kaminen samt list i bröstningen till höger om dörren till farstun har tonats in i befintlig blågrön kulör. Lerkliningen på salens väggar har fixerats och lagats på lika sätt som i kök och hall. Det nordvästra hörnet har till stor del ny lerklining med undantag från ett litet fragment original. Grundfärgen av limfärg har i salen brutits något med kimrök och guldockra. För att sedan tona in de nya dessa partier har Pia pigmenterat limfärgen med kimrök, guldockra och obränd umbra. Några av intoningarna är för randiga, och med en något för brun kulör. Pia skall försöka borsta och tona ner ränderna. Väggarnas panel och där ovan lerklinade väggar var helt övertapetserade från golv till tak. Tanken från början var att behålla tapeten på södra väggen. Men när man skulle fixera lerkliningen, som var väldigt lös på södra väggen, blev man först tvungen att ta ned tapeten. När det var gjort kunde man konstatera att stänkmålningen på södra väggen var i relativt gott skick. För att inte täcka stänkmålningen igen och för att slippa rekonstruera stänkmålningen på den nya lerkliningen valde man att sätta upp tapeten i rummets nordvästra hörn. Detta för att visa på rummets olika tidsskikt. Ett avsteg här är att ursprungligen satt tapeten även över 12

13 bröstningen och upp över taklisten. Nu har man endast limmat upp tapeten på den lerklinade väggytan. Snickerierna har ytrengjorts med svag såplösning. Taket har ytrengjorts med gomma pane. Den snedställda taklisten som tidigare till stor del var övertapetserad har rester av en blomslinga målad i limfärg. Man kan tydligt se blomslingan på östra och norra taklisten. På södra och västra taklisten sitter en stor del av en tidigare tapet kvar man kan dock ana den målade blomslingan under. På muren bakom den nya inmonterade bergslagkaminen finns rester av stänkmålning. Putsen på muren kompletterades under etapp 5, Ingen lagning gjordes då vid profileringarna på muren som var intakta. På de framskjutande partierna på var sida om kaminen kan man ana en målad bröstning med stänkmålning Den målade bröstningen avslutas uppåt av en mörkare rand. Randen stämmer ungefär i höjd med rummets övriga bröstning av trä. Lagningarna i murverkets puts är målade med ren vit limfärg. Övrigt/iaktagelser: Bergslagskaminen i salen har Hans Hedborg ropat in på auktion i Stråssa och är tillverkad vid Ramsbergs bruk år Kaminen är av en liten herrgårdsmodell (enligt Lennart Angelroth som även han var på auktionen) med lite midja. Underdelen är ca 10 cm högre än på en kamin tillverkad i trakterna runt om Svepartorp, annars samma dimension på röret. Hans berättade att den ursprungliga kaminen var flyttad till huset bredvid och senare såld, troligtvis i slutet på 1960-talet. Det var en sexkantig bergslagskamin tillverkad i Klenshyttan mellan Grängesberg och Ludvika. Bildtext: tapeten med ljusa medaljonger på brunaktig botten över den nya lerkliningen i salens nordvästra hörn. Trapphus och övre hall I övre hallen har dörrar, fönster och foder tidigare haft bröstningens och trappräckets blågröna kulör(kulör lika salen samt rum åt n/v på övervåningen) men har nu ett sekundärt färgskikt, en ljusblå kulör. Dörrarna är målade i en ljusare och en mörkare grönbeige nyans. Nytt virke i fönstret har tonats in i fönstrets befintliga, sekundära ljusblå kulör. Pia har använt halvolja med vitt, kobolt, kimrök samt ultramarint pigment. Lerkliningen på trapphusets och övre hallens väggar har fixerats och lagats på lika sätt som de övriga rummen. Lösa tapetbitar har fästs ned mot väggen med cellulosaklister. Överblivna tapetbitar från nedre hallen har använts för att laga upp tapeten i trapphuset där bitar saknats. Taket som i övrehallen är vitmålat med (troligen) en mager olja i ett tunt skikt har torrengjorts, likaså snickerierna. Rum åt s/v Rummets fönster och dörrfoder var tidigare målade i bröstningens blågröna kulör men har nu ett sekundärt färgskikt, en ljusblå kulör lika övre hallen. Taket som är vitmålat lika övre hallen har torrengjorts, likaså snickerierna. Tapeten som hängde lös på några ställen har fästs ned mot väggen med cellulosalim. Förslaget var att man skulle försöka att ta bort den vita takfärgen som var nedmålad på taklisten. Man provade men det var ej genomförbart utan att skada dekoren. 13

14 Nytt virke i fönstren har tonats in i fönstrens befintlig, sekundära ljusblå kulör trots att befintligt angränsande virke är så gott som trärent. Pia har använt halvolja med vitt, kobolt, kimrök samt ultramarint pigment. Rum åt n/v Rummet i nordväst är helt orört, inga sekundära färgskikt finns. Så ovanligt att se! skriver konservator Cecilia Skoglund i sin beskrivning Tapeten som hängde lös på några ställen har fästs ned mot väggen med cellulosalim. Nytt virke i fönstren har tonats in i fönstrens befintliga kulör trots att befintligt angränsande virke är så gott som trärent. Pia har använt halvolja med grönt?, vitt, kimrök samt ultramarint pigment. Snickerier och tak har torrengjorts. Rum åt n/o Tapeten som var lös på några ställen, nordvästra hörnet samt på norra väggen på båda sidor om fönstret, har fästs ned mot väggen med cellulosalim. Tapeten var väldigt skör och färgflagor lossnade. Snickerier och tak har torrengjorts. Nytt virke i fönstren har tonats in i fönstrens befintliga kulör trots att befintligt angränsande virke är så gott som trärent. Pia har använt halvolja med kobolt, vitt, kimrök samt ultramarint pigment. Delar av murstocken har målats med vit limfärg. Slutord Konservatorns målsättning med åtgärdsförslaget och ambitionen med arbetet under etapp 6 har varit att göra så lite synliga ingrepp som möjligt i den genuina känsla som huset förmedlar. Detta gäller speciellt övervåningen som till viss del är helt orörd. Huset har genomgått en förvandling och under resans gång även förklarats som byggnadsminne, beslutat av Länsstyrelsen i Örebro län Nu när den mangårdsbyggnaden står så gott som färdig renoverad kan man konstatera att byggnaden har renoverats med omsorg och god hantverksskicklighet. I stort sett har endast lokalt material från trakten använts vid renoveringen. 14

15 Bildbilaga Ett urval av bilder. Fler bilder finns, se fotoprotokoll. Kök Bild till vänster, östra väggen, till höger om fönstret, innan åtgärd. Till höger, samma vägg lagad med egentillverkad lerklining. Till vänster är de nya partierna med kliningen grundmålade med vit limfärg. Till höger är samma ytor målade med limfärg bruten i en blå kulör lika befintlig vägg. Här är färgen fortfarande våt. Till vänster ovannämnd vägg samt kökets södra vägg efter åtgärd. Till höger kökets tak innan åtgärd. 15

16 Till vänster, kökets väggar var tidigare tapetserade med tapeter i olika färger och mönster. Under tapeten den lerklinade vägg vi ser i dag. Till höger, intonat bottenstycke, spröjs och sidostycken på bågen är trärena. Till vänster kökets murstock och spiskåpa är målade med vit limfärg. Salen Till vänster, mycket av lerkliningen saknas i salens n/v hörn. Till höger, ny lerklining samt fixering av befintlig lerklining. 16

17 Salens n/v hörn efter att tapeten satts upp över den till stor del nya lerkliningen. Till höger, salens södra vägg samt dörr ut mot farstun. Här kan man se hur tapeten tidigare var tapetserad över bröstning och taklist. Tapeten har tagits ned och använts till det n/v hörnet. Salens nya bergslagskamin, tillverkad vid Ramsbergs bruk år 1838, är av annan modell än salens ursprungliga kamin. Detaljbild av det framskjutande partiet till vänster om kaminen. Här kan man ana en målad bröstning med stänkmålning. Den målade bröstningen avslutas uppåt av en mörkare rand. Randen stämmer ungefär i höjd med rummets övriga bröstning av trä 17

18 Salens ursprungliga vägg ovan bröstning är lerklinad och stänkmålad med limfärg, vit botten med svarta och ockragula stänk. Till höger, taklistens ursprungliga blomslinga målad med limfärg. Farstu Ovan till vänster, tapeten på det inbyggda skåpet under trappen är uppblött för att kunna tas bort. Ovan till höger förvaras borttagen tapet på bord i köket. Till vänster, skåpet efter åtgärd. 18

19 Trapphus och övre hall Ovan till vänster, väggen är lagad med ny lerklining. Ovan till höger, den nya lerkliningen har tapetserats över. Till höger, väggen i trappen efter åtgärd. Till vänster lerklining som har släppt från väggen fixeras fast igen. Till höger, efter fixering har lösa tapetbitar fästs ner med cellulosaklister. 19

20 Rum åt n/v Ovan till vänster, löst hängande tapet fästs fast mot väggen. Ovan till höger, bild efter åtgärd. Till höger. Intonat bottenstycke, spröjs och sidostycken på bågen är trärena. Rum åt n/o Till vänster lerklining som har släppt från väggen fixeras fast igen. Till höger, efter fixering har den lösa tapeten fästs ner med cellulosaklister. 20

21 Fotoprotokoll Acc.nr. OLM_2011_10_1-75 Bilder tagna av Fredrik Hedborg, OLM_2011_10_1-46 Bilder tagna av Anneli Borg, Örebro läns museum, OLM_2011_10_47-75 Objekt: Svepartorp Ort: Ställberg, Svepartorp Fastighet: Svepartorp 1:5 Stad: Socken: Ljusnarsberg Kommun: Ljusnarsberg Län: T År: 2010 Motiv: Interiöra retuscheringsarbeten 1: Kökets tak innan åtgärd. 2: Salens hörn i n/v, stor del av lerkliningen har rasat ned. 3: Salens norra vägg vid invid dörren till köket. 4: Salens hörn i n/v. 5: Kökets östra vägg till höger om fönstret innan åtgärd. 6-8: Kökets södra vägg. 9: Kökets hörn i n/o. 10: Kökets östra vägg till höger om fönstret med lagningar av ny lerklining : Kökets hörn i n/o med lagningar av ny lerklining. 13: Norra väggen i köket, till vänster om fönstret, med lagningar av ny lerklining. 14: Salens norra vägg vid invid dörren till köket. 15: Salens södra vägg samt dörr ut till farstun. Här kan man se hur tapeten tidigare var tapetserad över bröstning och taklist. 16: Salen, till höger om bergslagskaminen. 17: Kökets väggar var tidigare tapetserade med tapeter i olika färger och mönster. Under tapeten den lerklinade vägg vi ser i dag : Ny lerklining och fixering av befintlig lerklining. 20: Den skadade ytan är renskuren innan fixering och lagning med ny lerklining. Salens södra vägg. 21: Fixering av lerklining på salens norra vägg. 22: Hans Hedborg murar upp den nyinköpta köksspisen. 23: Salens ursprungliga vägg ovan bröstning är lerklinad och stänkmålad med limfärg, vit botten med svarta och ockragula stänk. 24: Nyuppmurad spis i köket. 25: taklisten i salen med ursprunglig blomslinga målad med limfärg. 26: Lagning med lerklining, salens norra vägg. 27: Lagning med lerklining, salens södra vägg. 28: Inbyggt skåp i farstun mellan kökets och salens dörr, innan åtgärd. 29: Spricka i farstuns tapet, till höger om dörren till köket. 30: Inbyggt skåp i farstun mellan kökets och salens dörr, efter att man tagit bort tapeten. 31: Borttagen tapet från farstun förvarades på bord i köket. 32: Tapeten på det inbyggda skåpet under trappen är uppblött för att kunna tas bort. 21

22 33: Det inbyggda skåpet under trappen efter åtgärd. 34: Väggen i trapphuset är lagad med ny lerklining : Kökets södra och norra vägg. Ny lerklining är grundmålad med vit limfärg : Kökets södra och norra vägg. Samma ytor som ovan är målade med limfärg bruten i en blå kulör lika befintlig vägg. 39: Salens norra vägg, tapeten sätts åter upp. 40: Den nya lerkliningen tapetseras över med tapet från skåpen. 41: Salens n/v hörn efter att tapeten satts upp över den till stor del nya lerkliningen. 42: Ny lerklining bakom tapeten i övre hallen. 43: Fixerad befintlig lerklining i övre hallen, till vänster om dörren in till rum i s/v. 44: befintlig lerklining som har släppt från väggen fixeras fast igen. 45: Tapet som släppt från väggen i rum i s/v. 46: Löst hängande tapet fästs fast mot väggen, rum i n/v. Bilder från slutbesiktningen 47: Kökets vägg efter åtgärd, hörn i n/o. 48: Den nisch till vänster om kökets spis som är sparad som dokumentationsyta. 49: Kökets norra vägg. 50: Kökets östra och södra vägg. 51: Bottenstycket i kökets norra fönster är nytt och intonat, befintlig spröjs och sidostycken är trärena. 52: Kökets spis målad med vit limfärg. 53: Ny intonad golvlist framför spisens östra sida. 54: Till vänster om murstocken i salen, golvet är nu lägre än tidigare. 55: Salens n/v hörn efter att tapeten satts upp över den till stor del nya lerkliningen. Observera att det inte är utfört som tidigare med tapet från golv upp över taklisten. 56: En bit av tapeten har satts upp på taklisten ovan salens fönster i norr. 57: Bottenstycket i salens västra fönster är nytt och intonat, befintlig spröjs och sidostycken är trärena. 58: På det framskjutande partiet på murstockens vänstra sida kan man ana en målad bröstning med stänkmålning. 59: Detalj av det framskjutande partiet på murstockens vänstra sida där man kan ana en målad bröstning med stänkmålning. 60: Ny intonad golvlist till höger om kaminen i salen. 61: Salens nya bergslagskamin tillverkad vid Ramsbergs bruk år Kaminen är ej av samma modell som den ursprungliga kaminen som sägs varit sexkantig. 62: Salens östra och södra vägg samt dörr ut till farstun. 63: Salens södra vägg. 64: Salens västra vägg. 65: Salens norra och östra vägg samt dörr ut till köket. 67: I farstun, till vänster om dörren in mot salen, har bröstningen kompletterats med en list, detta på grund av att dörren rätats upp. Listen har tonats in i bröstningens befintliga kulör. 68: Snickerierna i farstun har fått ett par nya lagningar, en list mot ytterdörrens tröskel samt en bit i högra dörrbladet (sett inifrån). Dessa lagningar har tonats in med en tunn oljefärg/lasyr i snarlik nyans som befintlig. 69: Väggen i trapphuset efter åtgärd. 70: Tidigare lös tapetbit är nedfäst mot lerkliningen, övre hall. 71: Tidigare lös tapetbit är nedfäst mot lerkliningen, rum i s/v. 72: Tidigare lös tapetbit är nedfäst mot lerkliningen, övre hall. 73: Tidigare lös tapetbit är nedfäst mot lerkliningen, rum i n/v. 22

23 74: Bottenstycket är nytt och intonat, befintlig spröjs och sidostycken är trärena, rum i n/v. 75: Efter fixering har den lösa tapeten fästs ner med cellulosaklister. Bilagor Rapport 2006:14, Etapp 1 Rapport 2007:32, Etapp 2 Rapport 2008:21, Etapp 3-4 Rapport 2009:17, Etapp 5 23

24 Svepartorp 1:5 Ljusnarsbergs socken och kommun, Västmanland Etapp 1, Ta upp och dokumentera golvbjälklaget, 2006 Antikvarisk rapport Anneli Borg Rapport 2006:14 24

25 Inledning Svepartorp besiktigades oktober 2000 av Mia Geijer, Länsstyrelsen i Örebro län, Anders Håberger och Lennart Angelroth, stadsarkitekt respektive byggnadsinspektör i Ljusnarsbergs kommun. Vid besiktningen konstaterades att byggnaden har ett mycket högt kulturhistoriskt värde av byggnadsminnesklass. Men att byggnaden hade skador i stommen och var i stort behov av renovering fick arkitektfirman Blomberg & Linscott Arkitekter AB i uppdrag av fastighetsägaren att upprätta ett åtgärdsprogram för fastigheten Svepartorp 1:5. Man kom fram till att byggnaden överlag var i stort behov av renovering med osannolikt stora sättningar i grund och bottenbjälklag. Taket med fastegel är i dåligt skick och fasadpanelen är i stort behov av reparationer. Åtgärdsprogrammet behandlar främst dessa områden. För Åtgärdsprogrammet utgick stadsbidrag. Översiktlig beskrivning Svepartorp anges vara den äldsta gården i Ställberg. Den är högt belägen, i så kallat finnläge, med vid utsikt. Namnet anses härröra från finnen Hindrich Påfwelsson, känd under namnet Sweparen, som röjde marken under 1600-talets senare hälft och etablerade ett jordbruk på platsen. Byggnaden som är en stor enkelstuga i två våningar är mycket välbevarat, exteriört så väl som interiört. Troligtvis är byggnaden uppförd omkring Byggnaden har halvspontad panel av brädor i fallande bredd, vilket är karakteristiskt för Ljusnarsbergsområdet. I interiören märks bl a ytterst välbevarade tapeter och schablonmålningar samt snickeriarbeten av ovanligt hög kvalité. Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning: Svepartorp 1:5 Socken: Ljusnarsbergs socken Fastighetsägare: Hans Hedborg ÖLM diarienummer: Länsstyrelsens diarienummer: Tillstånd från Länsstyrelsen: Åtgärdsprogram: Blomberg & Linscott Arkitekter AB Entreprenörer: Vandenberg, snickeri-möbelsnicker Antikvarisk kontroll och dokumentation: Örebro läns museum, Anneli Borg Tidpunkt för arbetenas utförande: september-oktober 2006 Slutbesiktning:

26 Länsmuseets handlingar i ärendet Dnr: Länsstyrelsens beslut Åtgärdsprogram Offert, Hans Vandenberg, Tidsberäkning, Hans Vandenberg, Länsmuseets minnesanteckningar/antikvariska anvisningar & slutbesiktningsrapport Registrerade bilder: OLM_2006:38:1- Antikvarisk slutbesiktning och dokumentation av grunden Örebro läns museum träffade Fredrik Hedberg och Hans van den Berg efter friläggandet av bottenbjälklaget i byggnadens bottenvåning. Utförda arbeten För att kunna bedöma orsak och omfattning av husets sättningsskador har nu bottenbjälklaget frilagts, i salen och köket, i byggnadens bottenvåning. Hallens golv behövde ej tas bort då det går att komma åt från sidorna, från salen, köket och utifrån. Under hallgolvet finns inte heller någon tätning utan endast golvbrädorna. Golvbrädorna gick ej att ta loss överallt utan att ta bort bröstpanelen. De delar av bröstpanelen som är nedtagen är numrerad lika övrigt virke. Allt virke har sparats och numrerats upp med en röd penna, ej med brickor som tidigare sagts. Mossan förvaras i säckar, nävern har buntats i högar, var rum för sig, och leran ligger i stora tråg. Allt virke, mossa och näver förvaras på fastighetsägarens loge, trågen med lera står utanför med presenning över. Mellan golvet och stockmattan låg den fyllning som nämns i åtgärdsprogrammet Överst mot golvbrädorna låg ett lager med näver, i salen större sjok och i köket mindre samt att nävern var mer trasig i köket. Mellan nävern och stockmattan låg ett ca 10 cm tjockt lager lera. Stockmattan är lägre än golvbjälkarna och utrymmet däremellan, upp till övre kanten av golvbjälkarna, är fyllt med lera. Stockmattan var tätad med mossa. Likaså mellan golvbrädorna och ytterväggen, inte som man trodde med näver mellan golvbrädor och yttervägg. Stockmattan var mest skadad/angripen mot leran. Det fanns ett utkast för vatten i båda rummen, i salen mot sydsidan och i köket på norra sidan. Det var en lucka i golvbrädan där det under fanns en ränna av trä. Rännan var fast satt i en golvbjälke där det hade huggits ur en bit för rännan. / Rännan är uthuggen i golvbjälken och är gjord av brädor. 26

27 I kök finns det vissa spår som indikerar på att golvet kan ha varit upptaget tidigare. Det som pekar på det är att golvbrädorna var slitna även på undersidan och att man då vid det tillfället vände på dem. Det är ju även möjligt att golvet är återanvänt. Men det finns ytterligare saker som talar för att golvet av någon anledning är upptaget och vänt. Nävern var mer trasig här i köket jämfört med salen, Fredrik och Hans tyckte det såg ut som om man gått på nävern. Det fanns även tecken på att väggens bröstpanel hade varit nedplockad en gång tidigare vilket syntes genom att man ej återanvänt alla spikhål. Golvbrädorna i köket hade spik med fyrkantiga skallar och i salen och hallen tillplattade spikskallar. Bärlinorna i köket, längst mot gaveln, låg ej fritt utan mot marken vilket har bidragit till att halva stocken mot marken har ruttnat sönder. Gardinerna som under arbetet varit uppvikta ovan fönstren bör nu släppas ner igen för att skydda tapeterna. En provgrop har grävts ungefär i mitten av salen för att kunna bedöma markens beskaffenhet. Detta skall bedömas av en statiker. För Stiftelsen Örebro läns museum Anneli Borg 27

28 Bildbilaga Bilder tagna av Anneli Borg, Örebro läns museum, Olm_2006_38_1-2, 4-16, 18-29, 31, Bilder tagna av Fredrik Hedborg, Olm_2006_38_3, 17, 30, Bilder tagna av Hans van den Berg, Vandenberg, snickeri-möbelsnickeri. Olm_2006_38_37-38 Före åtgärden Bild 1: Köket innan arbetet börjat. Bild 2: Kökets södra vägg. Bild 3: Kökets golv mot hallen där man ser hur golvet sjunkit när golvbjälklaget flyttats ur sitt läge. Bild 4: Köket, bilden är tagen mot salen. 28

29 Bild 5: Salen, bild tagen mot köket. Bild 6: Salen, till vänster, murstocken där det tidigare stått en järnkamin. Bild 7: Golvet sluttar från murstocken p.g.a. att golvbjälklaget har flyttats ur sitt läge. Bild 8: Salens golv där man ser glipan som blivit mellan vägg och golv när golvet sjunkit. Bild 9: Murstock i salen. Bild 10: Murstockens stänkmålning finns kvar under den flagnande färgen 29

30 Bild 11: Murstock i salen. Bild 12: Skador på murstocken som uppkommit golvbjälklaget har rört sig. Bild 13: Murstockens södra sida. Bild 14: Murstockens norra sida. Bild 15: Profilering på murstockens norra sida. Under åtgärden Bild 16: Taklist ovan murstocken där dekorationsmålningen blödigt igenom senare färglager. 30

31 Bild 17: Golvet i köket där man ser dom grövre stockarna i stockmattan med mellanliggande fyllning av lera och näver. Bild 18: Bärlinor i köket. Bild 19: Sista delen av stockmattan med dokumentationsruta i hörnet. Bild 20: Dokumentationsruta i köket där man ser stockmattan, ett lager av lera och överst ett lager av näver. Bild 21: Lagret av lera ovanpå Bild 22: Stockmatta i köket. stockmattan. 31

32 Bild 23: Bärlina i köket som har sjunkit Bild 24: Närbild av vad bild 23 visar. men ligger fortfarande i rätt läge. Bild 25: Köket, bärlinan har sjunkit, samma läge som bild 3. Bild 26: Köket, där dokumentationsrutan av stockmattans fyllning tas bort. Bild 27: Köket där sista sektionen av stockmattan monteras isär. Bild 28: Bärlina i köket som till hälften multnat bort. 32

33 Bild 29: Bärlina i köket med svamppåväxt. Bild 30: Något av rummens vattenutkast. Bild 31: Vattenrännan är uthuggen i golvbjälken och är gjord av brädor. Bild 32: Material som förvaras på fastighetsägarens loge. Bild 33: Näver som förvaras på fastighetsägarens loge. 33

34 Bild 34: Salens golv efter att golvbrädorna tagits bort. Stora sjok av näver ligger ovanpå leran. Bild 35: Fyllning av lera. Bild 36: Salen, bitar av murstockens puts har släppt under arbetets gång. Bild 37: Stockmattan i salen. Bild 38: Virke från stockmatta. Bild 39: Salens sydvästra hörn. 34

35 Bild 40: Salen, bild tagen mot hallen. Bild 41: Salen Bild 41: Salen med färdig grävd provgrop i mitten. Bild 42: Provgrop i salen. Bild 43: Salens sydvästra hörn. Bild 44: Skosulor, glödlampor, delar av dricksglas, flaskor mm som hittats under arbetets gång. 35

36 Bild 45: Murstockens norra sida. Bild 46: Närbild på murstockens murverk. Bild 47: Norra väggen i salen efter att bröstpanelen monterats ner. Väggen är tätad med lera och mossa. Bild 48: Den vänstra spiken med tillplattad skalle är från salen och den med rund skalle från köket. 36

37 Svepartorp 1:5 Ljusnarbergs socken och kommun, Västmanland Etapp 2, reparation av grund, timmerarbeten samt dräneringsarbeten, 2007 Antikvarisk rapport Anneli Borg Rapport 2007:32 37

38 Inledning Svepartorp besiktigades oktober 2000 av Mia Geijer, Länsstyrelsen i Örebro län, Anders Håberger och Lennart Angelroth, stadsarkitekt respektive byggnadsinspektör i Ljusnarsbergs kommun. Vid besiktningen konstaterades att byggnaden har ett mycket högt kulturhistoriskt värde av byggnadsminnesklass. Men byggnaden hade skador i stommen och var i stort behov av renovering fick arkitektfirman Blomberg & Linscott Arkitekter AB i uppdrag av fastighetsägaren att upprätta ett åtgärdsprogram för fastigheten Svepartorp 1:5. Man kom fram till att byggnaden överlag var i stort behov av renovering. Isynnerhet måste de stora sättningarna i grund och bottenbjälklag åtgärdas. Taket med fastegel var i dåligt skick och fasadpanelen var i stort behov av reparationer. Åtgärdsprogrammet behandlar främst dessa områden. För Åtgärdsprogrammet utgick stadsbidrag. Arbetena på fastigheten påbörjades redan förra året 2006, etapp 1, då man frilade bottenbjälklaget i salen och köket, i byggnadens bottenvåning. Allt material har sparats och förvaras på ägarens loge. En provgrop grävdes i salens mitt för att kunna bedöma markens beskaffenhet. Under år 2007, etapp 2, har man schaktat ur marken, ca 1,5 meter från huset, lagt en ny dränerad grund med fler bärpunkter än tidigare. Man har gjort timmerlagningar, främst på östra fasaden men även på södra. Renovering av byggnadens fönster har påbörjats och kommer att fortgå under vintern. Eftersom virket bör vara vinterhugget skall även granslanor till stockbädden anskaffas under vintern Den slutliga slutbesiktningen genomfördes då det kunde konstateras att arbetena genomförts på ett antikvariskt godkänt sätt med gott resultat. Översiktlig beskrivning Svepartorp anges vara den äldsta gården i Ställberg. Den är högt belägen, i så kallat finnläge, med vid utsikt. Namnet anses härröra från finnen Hindrich Påfwelsson, känd under namnet Sweparen, som röjde marken under 1600-talets senare hälft och etablerade ett jordbruk på platsen. Byggnaden som är en stor enkelstuga i två våningar är mycket välbevarad, exteriört så väl som interiört. Troligtvis är byggnaden uppförd omkring Byggnaden har halvspontad panel av brädor i fallande bredd, vilket är karakteristiskt för Ljusnarsbergsområdet. I interiören märks bl.a. ytterst välbevarade tapeter och schablonmålningar samt snickeriarbeten av ovanligt hög kvalité. 38

39 Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning: Svepartorp 1:5 Socken: Ljusnarsbers socken Fastighetsägare: Hans Hedborg ÖLM diarienummer: Länsstyrelsens diarienummer: Tillstånd från Länsstyrelsen: Åtgärdsprogram: Blomberg & Linscott Arkitekter AB Entrepenörer: Vandenberg, snickeri-möbelsnickeri Bramac AB, Ställdalen Antikvarisk kontroll och dokumentation: Örebro läns museum, Anneli Borg Tidpunkt för arbetenas utförande: juni-november 2007, Arbetet med fönsterrenovering samt att vinterhugga virke fortsätter under vintern Slutbesiktning: , Länsmuseets handlingar i ärendet Dnr: Länsstyrelsens beslut Handlingar i ärendet från Registrerade bilder: OLM_2007_91_01-58 Antikvarisk slutbesiktning Slutbesiktning skedde vid två tillfällen, först den 17 september då Örebro länsmuseum tillsammans med Länsstyrelsen i Örebro län träffade fastighetsägaren Hans Hedborg och Fredrik Hedborg samt Nils-Erik Andersson, Da Capo för genomgång av utförda samt närmast kommande arbeten. En andra gång den 20 november, då Örebro läns museum träffade Hans Hedborg och Fredrik Hedborg för genomgång av det pågåenden arbetet med fönsterrenoveringen. Detta arbete kommer att fortskrida under vintern. Etapp 2, 2007 Utförda arbeten När mötet för genomgång av de aktuella arbetena för Svepartorp hölls den 6 juli var huset redan lyft. Man schaktade sedan bort jord runt om huset och plockade bort stenarna i grunden. Nämnas bör att det tidigare var överenskommet att huset skulle lyftas under en lägre tid, ca ett år. Nu lyfte man huset vid ett enda tillfälle, hur, och om, detta har påverkat väggarnas 39

40 lerklining, tapeter, murstock m.m. vet man ej. Det man kan konstatera är att en stor del av tapeterna på bottenvåningen har fallit ned, att lerkliningen på övervåningen har spruckit på några ställen och murstocken i salen har spruckit och till viss del rasat samt att köksspisen med spiskåpa rasat. Olyckligtvis hade inte spiskåpan i köket säkrats innan lyftet och inte heller mallats av, trots anvisningar i Åtgärdsprogrammet Syftet med lyftningen var att hitta en balans mellan murstock, stomme och takkonstruktion. Schaktning och grund Öster om byggnaden sluttade marken ner mot huset vilket bidragit till att vattnet som kom därifrån drog med sig matjord ner mot, men även in under, byggnadens östra del. Detta medförde att bl.a. syllstocken ruttnat och mellanrummet mellan golvbjälklaget och marken fyllts igen, vilket i sin tur bidrog till att delar av bärlinorna ruttnat. Vägen väster om byggnaden stoppade upp vattnet som kom öster ifrån och gjorde marken vattensjuk. Man har nu grävt bort jordlager ner till pinmo vid de grundstenar som inte låg i rätt läge. Grundstenarna har sedan placerats direkt på pinmon. Där efter justerade man med stenar så huset hamnade i rätt nivå. De knutstenar som låg i rätt läge har endast påbyggts ovanpå. Nya bärpunkter, i form av stenar, har fogats in för att avlasta befintliga knutstenar. Dessa har infogats direkt på pinmon och justerats på samma sätt som de ursprungliga grundstenarna. Ritningen är hämtad ur Åtgärdsprogrammet Befintliga knutstenar är markerad med en blå ring och de nya bärpunkterna med ett rött kryss. Fasad A har tre nya bärpunkter, en till direkt öster om entrén, och en på var sida av fönstret. Fasad B har två nya bärpunkter, mellan fönstren, på var sida om öppningen i grunden. Fasad C har fyra nya bärpunkter, en på var sida om de två fönstren. Fasad D har två nya bärpunkter, en nära knut CD vid den nya skarven i timret och en där kökets innervägg är ilaxad. Grunden återställdes sedan till en kallmur utan bruk med fler bärpunkter än tidigare. Man har schaktat bort jord runt om huset, dränerat och gjort en lutning på marken för avrinning. Trappan som har lagts på en bädd av singel, lutar nu åt fel håll, in mot huset. Fastighetsägaren avvaktar denna vinter för att se om det rättar till sig. Om inte så skall trappen rätas upp efter vintern. För att veta om åtgärderna i etapp 2 är tillräckliga bör vattenflödet under kommande vårvintrar hållas under uppsikt och mätpunkter för sättningen fastställas. Fördelaktigt är att använda tidigare mätpunkter, om detta inte går skall nya punkter fixeras. 40

41 Fasader Följande beteckningar används för att lättare beskriva de utförda arbetena. För att bestämma vilken fasad som omtalas används bokstavsbeteckningar med versaler. Den sida där ingångsdörren ligger betecknas som sida A, därefter följer sida B, C och D i riktning medsols. På fasad D har nedersta stocken, syllstocken, skarvats halvt i halvt med liggande blad. De fyra stockar ovanför syllstocken har skarvats halvt i halvt med stående blad. Syllstocken i fasad C, längst mot knut CD, har lagats med nytt virke i nedkant, utan att man gått in i knuten. Där köksväggens innervägg är inlaxad i fasad D har mellanväggens näst nedersta stock försetts med ett dragjärn som är förankrat i ytterväggens syllstock. Fasad A har ny syllstock på den del av byggnaden som är närmast fasad D. Den nya stocken är infälld i knut AD och skarvad halvt i halvt med liggande blad precis innan mellanväggsknuten. Syllstocken under salsfönstret i fasad A har lagats med en halvsulning. Alla timmerlagningar är ej utförda. Kvar att åtgärda är skadade partier under övervåningens fönster i fasad A. Hur mycket som behöver bytas får avgöras under arbetets gång men som tidigare bör det bytas så lite virke som möjligt och arbetet ska dokumenteras. Denna åtgärd blir troligtvis utförda våren Fönster Samtliga fönster är i stort behov av renovering, exteriört saknas en stor del av kittet, färgen är vittrad och vissa understycken, sammanfogningar och spröjs behöver lagas i. Från början var det sagt att samtliga fönster skulle plockas ur innan arbetet med att lyfta huset påbörjades. Detta var ej möjligt då bågarna satt för hårt p.g.a. den kraftiga sättningen i byggnaden. Efter att byggnaden var lyft och upprättad gick det att plocka ur fönstren. Fönsterbågarna hade först placerats på övervåningen, lutandes mot väggarna på sidan av respektive fönster vilket bidrog till märken på schablonmålningar samt marmoreringar. Fönstren flyttades sedan till en annan byggnad. I övervåningen, fasad D, bytte man delar av karmens nedre del på plats i samband med att man skarvade i nytt timmer under fönstret. Bottenvåningens fönsterkarm har skarvats på lika sätt men ej på plats. Fönstret i bottenvåningen, i köket, hade tidigare lagningar som nu delvis är omgjorda och delvis bevarade. Vid slutbesiktningen den 20 november 2007, gick undertecknad och Fredrik Hedborg, som utför arbetet med fönstren, igenom en del av fönsterbågarna. Samtliga fönster är exteriört målade med en grön kulör, och skall återigen målas med äkta linoljefärg i lika kulör enligt Riksantikvarieämbetets provsamling, kromoxidgrönt nr 5A-GN83. På insidan av de fönster vi gick igenom har fönsterbågarna två kulörer. En underliggande kulör som på ena bågen var blå, troligtvis samma blå kulör som är på flera av husets bröstpaneler och lister, ovanpå det en grå kulör, grå umbra, 5A-36. Detta syntes tydligt då överta lagret målats med fönstret stängt vilket bidragit till att den underliggande färgen bildar en ram runt om bågens ytterkant. Den underliggande kulören varierade, en annan båge hade en grön umbra, 4A-30, underst. 41

42 För att klargöra om fönstren ursprungligen haft olika kulörer i olika rum skall samtliga fönsterbågar sorteras rum för rum. Målning av fönstrens insida genomförs vid senare tillfälle när frågan är utredd och kulörer bestäms i samråd med antikvarie. Kommande etapper Inför kommande etapper bör man under vintern anskaffa granslanor till stockbädden eftersom dessa bör vara vinterhuggna. Inför etapp 3, som är takarbeten, har fastighetsägaren anskaffat mer falstegel, och kommer troligtvis att kunna få tag på mer. 42

43 Bildbilaga Foto: Anneli Borg, Örebro läns museum OLM 2007_91_1-58 Bild!: Murstock i salen efter lyft av byggnaden. Bilden är tagen 6 juli. Bild 2: Spisen i köket efter lyft av byggnaden. Bilden är tagen 6 juli. Bild 3: Spiskåpan i köket efter lyft av byggnaden. Bild 4: Väggen mellan köket och salen har rasat. 43

44 Bild 5: Murstock i salen. Bild 6: Murstock i salen. Bild 7: Södra sidan efter lyft av Bild 8: Syllstocken under entrén är rutten. byggnaden. Här ser man hur högt marken ligger innan schaktning. Bild 9: Västra sidan efter lyft av bygganden. Bild 10: Norra sidan efter lyft av byggnaden. 44

45 Bild 11: Bärande sten som glidit ur sitt läge vid mellanväggsknuten i fasad C. Bild 12: Knut CD. Bild 13: Skadat och angripet timmer på östra sidan, fasad D. Bild 14: Skadat och angripet timmer under fönstret i fasad D. Bild 15: Knut AD. Bild 16: Invändigt i köket där köksväggens innervägg är inlaxad i fasad D, i den nya syllstocken. 45

46 Bild 17: Kökets södra vägg där endast delar av två tapetvåder finns kvar. Bild 18: Kökets underliggande lerklining bemålad i en gråblå kulör. Bild 19: Syllstock under salfönstret i fasad A har lagats med en halvsulning. Stocken skall även bilas. Bild 20: Västra sidan har fått en ny kallmurad grund med öppning för en lucka. Bild 21: Norra sidan, ny grund längst med salen. Bild 22: Nya bärande stenar under mellanväggsknuten i fasad C. 46

47 Bild 23: Knut CD. Bild 24: Salens södra vägg där tapeterna till stor del har släppt. Bild 25: Salens vägg till höger om murstocken. Tapeten är till stor del Bild 26: Detalj av salens lerklining med stänkmålning, se bild 25. borta och den bakomliggande stänkmålningen har kommit fram. 47

48 Bild 27: Salens nordvästra hörn där delar av lerkliningen ramlat ned. Bild 28: Kökets nordöstra hörn, sprickor i lerkliningen anas ovan bröstningen. Bild 29:Väggarnas marmorering har skadats när man lutat fönsterbågarna mot väggen. Bild 30: Rum ovan köket där bland annat delar av tapeter förvaras. Tapeten på väggen har till viss del lossnat. 48