Vad tar tid i detaljplaneprocessen i Stockholm?

Transkript

1 TRITA-INFRA EX ISSN ISRN KTH/INFRA/EX--05/010--SE EXAMENSARBETE FASTIGHETSVETENSKAP EX Vad tar tid i detaljplaneprocessen i Stockholm? Olof Graner Examinator: Handledare: Thomas Kalbro Peter Jacobsson, Stockholm Stad STOCKHOLM 2005

2 Förord Det här examensarbetet utfördes vid institutionen för infrastruktur, enheten för fastighetsvetenskap, KTH. Det gjordes på uppdrag av Stockholms Gatu- och fastighetskontor, Region innerstad, markbyrån. Rent fysiskt har arbetet bedrivits hos markbyrån samt i hemmets lugna vrå under våren och hösten Examensarbetet utgör slutkläm på civilingenjörsutbildningen Lantmäteri och omfattar 20 poäng. Jag vill rikta ett tack för hjälpen till min handledare Peter Jacobsson på GFK (numer återfinns han dock hos SBK) och min handledare och examinator Thomas Kalbro på KTH. Jag vill också tacka Peter Granström och övriga projektledare och anställda på Markbyrån samt SBK:s planarkitekterna som har tagit sig tid att svara på frågor och upplåtit plats. Tack till personalen på SBK:s centrala expedition som släpat planakter fram och åter. Stockholm, november 2004 Olof Graner 2

3 Abstract The aim of this survey is to map out the time taken time during the spatial planning process in Stockholm. 17 plans that have gained legal force during 2002 and 2003 have been studied. The studied plans concern production of new block of flats and/or offices and hotels, both in central areas and suburbs. The duration of the processes varies considerably, from 1 year and 6 months to 6 years and 7 months. The time taken for the planning process to proceed depends upon the purpose it serves and how soon the participants voluntarily are able to come to agreement. The purpose of the planning process depends on the physical conditions of the project. A plan may concern a part of a large urbanising area (Hammarby Sjöstad, Liljeholmen) but it could also involve just one new house between existing buildings. It also depends on when, during the project, the formal process starts, which can vary. A tendency in the studied plans is that agreements have reached to far before the formal process starts and as a result, the initial planning phases don t function as intended. How soon the participants voluntarily are able to come to agreements is important for the duration of the process. When they cannot come to agreement the planning process is not an effective tool for reaching agreement and neither the system nor the organizations involved create effective conditions for compromises. Disagreement within or between the orderer s organization, the city administration and the political committees affects the duration of the process. Disagreement often leads to time-consuming investigations, revisions of the project or simply that nothing happens. The incentives to force the process forward and find compromises does not appear to be rooted in the city administration. The orderer s interest in a project has an effect on the duration, which is noticed in the plans concerning offices and hotels. These plans were delayed when the demand for these kinds of buildings dropped. Neighbours can effect the duration of the process only by entering an appeal against the adoption of the plan, which is very common. The studied projects were delayed on average 10 months because of appeals. During the process the plans are referred for consideration on two occasions to different groups and organisations and parts of the municipality. Several political committees within the municipality take a position on the issue. It takes on average 90 days for the slowest authority to answer. The planning process generates a large number of separate investigations, which takes time. The investigations concern consequences on the environment, analysis of risks, traffic noise etc. Architect competitions and issues concerning real estate are sometimes managed during the planning process. The large number of investigations makes the process unwieldy and increases the risk of delay. The larger number of considerations that has to be made, the higher the risk of delay. On 3

4 average the planning process in a suburb takes half the time compared to one in the city centre. Sammanfattning Undersökningen avser att kartlägga vad det är som tar tid i detaljplaneprocessen i Stockholm och hur lång tid det tar. 17 processer som resulterat i laga kraftvunna detaljplaner har studerats. Planerna avser nybyggnation av bostäder och/eller lokaler i både ytterstan och innerstan och de har vunnit laga kraft under 2002 och De studerade planerna har genomförts med normalt förfarande inklusive program. Tiden som i första hand har undersökts sträcker sig från planbeställning till laga kraft. Tidsåtgången varierar kraftigt från plan till plan. Hur lång tid en detaljplaneprocess tar varierar i första hand beroende på vilken funktion planarbetet fyller och på hur snabbt de inblandade aktörerna kommer överens. Vilken funktion processen får i ett projekt beror dels på de fysiska förutsättningarna. En detaljplaneprocess kan avse ett stadsutvecklingsområde som Liljeholmen med ett separat program för tiotals detaljplaner men den kan också avse t.ex. ett nytt hus på en gammal garagetomt. Planprocessens funktion beror också på när i exploateringsprocessen planarbetet påbörjas och när det avslutas, vilket varierar. En tendens i fallstudierna är att detaljeringsgraden är hög och överenskommelserna långtgående redan i startpromemorian vilket innebär att programskedet inte får sin avsedda funktion. Det leder ofta till tidsödande omarbetningar. I en större stad som Stockholm blir organisationen runt en planprocess stor och involverar ett stort antal människor. Hur snabbt inblandade aktörer frivilligt kommer överens spelar stor roll för tidsåtgången. Planprocessen som verktyg för att effektivt nå överenskommelser fungerar dåligt. Systemet /organisationen skapar inte på ett effektivt sätt förutsättningar för kompromisser. Oenighet inom eller mellan byggherrens organisation, de kommunala förvaltningarna och de politiska nämnderna kan påverka tidsåtgången. Följder av oenigheten kan bli tidskrävande utredningar som annars inte hade behövts, tidskrävande omarbetningar eller att helt enkelt processen går i stå. Incitamenten för att nå överenskommelser och föra processen framåt tycks i vissa fall inte vara tillräckligt förankrade hos SBK:s planarkitekter. En planprocess i innerstan tar i genomsnitt nästan dubbelt så lång tid som en i ytterstan. Anledningen tycks vara att ju fler hänsyn som måste tas i ett projekt, desto större är risken för förseningar. I innerstan avser nya planer ofta redan tätbebyggda områden. Detta kan också tolkas som att stadens strategi och översiktsplanens linje att bygga staden inåt leder till långa planprocesser. Byggherrens intresse påverkar också tidsåtgången vilket syns i de fallstudier som avser lokaler. När efterfrågan på lokaler sjönk fördröjdes dessa planer avsevärt. Närboende kan främst påverka tiden genom att överklaga. Från antagandebeslut till beslut hos länsstyrelsen tar det i genomsnitt tre månader och från länsstyrelse- 4

5 beslut till regeringsbeslut sju månader. Överklagandeskedet utgör i genomsnitt 20% av den totala tidsåtgången för planer som överklagas till regeringen. Organisationen och systemet för detaljplanearbetet blir ibland direkt tidsstyrande. Remissinstansernas hantering av samrådshandlingarna i program- och planskedet tar tid. Längst tid tar GFK:s remissvar, i genomsnitt nästan tre månader i planskedet. Flera instanser tar normalt upp remissen i sina politiska nämnder både i program- och planskedet. I en normal planprocess tar totalt 77 politiskt tillsatta personer ställning till planen vid två eller tre tillfällen var. Antalet utredningar som ingår i en planprocess är stort och ökar och tar tid. En planprocess alstrar ofta, förutom obligatoriska analyser som MKB, även riskanalyser, solstudier, bullerutredningar. Arkitekttävlingar, markanvisningar och liknande hanteras också ibland under planprocessen. Fallstudierna avser ett par år gamla planer och mycket tyder på att planprocessen har snabbats upp sedan dess. Bl.a. arbetar SBK efter nya riktlinjer och använder inte program om planen stämmer överens med översiktsplanen. 5

6 Förkortningar DP GFK GFN KF LM LST MB MF MHN MKB PBL SBK SBN SDF SDN SL SOU Start-PM ÖP Detaljplan Gatu- och fastighetskontoret Gatu- och fastighetsnämnden Kommunfullmäktige Lantmäterimyndigheten Länsstyrelsen Miljöbalken Miljöförvaltningen Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljökonsekvensbeskrivning Plan- och bygglagen Stadsbyggnadskontoret Stadsbyggnadsnämnden Stadsdelsförvaltning Stadsdelsnämnd Storstockholms Lokaltrafik Statens offentliga utredningar Startpromemoria Översiktsplan 6

7 Innehållsförteckning FÖRORD... 2 ABSTRACT... 3 SAMMANFATTNING... 4 FÖRKORTNINGAR... 6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING BAKGRUND PROBLEMBESKRIVNING SYFTE AVGRÄNSNINGAR METOD Urvalskriterier Urvalsprocessen Arbetet med fallstudierna ANGRÄNSANDE UNDERSÖKNINGAR Detaljplaneprocessen i Stockholm Stad Förslag till riksdagen angående plan- och byggprocessens längd PBL-kommittén DETALJPLANEPROCESSEN GÄLLANDE RÄTT FÖR DETALJPLANEPROCESSEN Lagstystemet När krävs detaljplan Detaljplanens innehåll Planprocessen DETALJPLANEPROCESSEN I STOCKHOLM Detaljplaneprocessen MKB-processen Riskanalyser STADENS ORGANISATION Kommunfullmäktige, KF Stadsbyggnadsnämnden, SBN Stadsbyggnadskontoret, SBK Lantmäterimyndigheten Gatu- och fastighetsnämnden, GFN Gatu- och fastighetskontoret, GFK Miljö- och hälsoskyddsnämnden, MHN Miljöförvaltningens plan- och miljöavdelning, MF Brandförsvaret Stadsdelsnämnderna, SDN och stadsdelsförvaltningarna, SDF Länsstyrelsen REMISSINSTANSERNA Obligatoriska instanser Övriga som normalt får remiss FALLSTUDIER DALKARLSHUGGET FREDSFORS FYRSPANNET GURKAN GÅNGAREN 12 (FLANÖREN) HERRGÅRDEN JÄRSÄTRA OCH HJÄLMSÄTRA LINNEDUKEN LOKSTALLET

8 3.10 ORMEN SJÖSTADSPORTEN SMYRNA TAPETRABATTEN TONBADET VATTENPASSET VÅRBERG CENTRUM ÅRSTABERG ANALYS OCH DISKUSSION TIDSÅTGÅNGEN I FALLSTUDIERNA Allmänt om fallstudierna LAGSTIFTNINGEN Lagen och tiden Programskede Överklagande ORGANISATION/SYSTEM Tidplaner Oenighet Protester Översiktlig strategi Remissinstanserna Bordläggningar Riskanalyser och andra undersökningar Överklaganden JÄMFÖRELSER Innerstad jämfört med ytterstad Skillnader mellan bostäder och lokaler Skillnader mellan överklagade och ej överklagade planer Skillnader beroende på initial markägare SAMMANFATTANDE ANALYS OCH SLUTSATSER REFERENSER

9 1 Inledning 1.1 Bakgrund Det råder bostadsbrist i Stockholm. Men trots att det finns politisk vilja att bygga, gott om hugade byggherrar och massor med bostadssökande människor tar det lång tid att få fram nya hus. Längs vägen från idé till byggstart ska många säga sitt och risken för intressekonflikter är stor. Huruvida processen på ett effektivt sätt möjliggör kompromisser och rättssäkra beslut utan onödig tidsspillan är svårt att säga utan att veta vad det är som tar tid. Det viktigaste institutet vid planering av ny bebyggelse är detaljplanen. Processen för en detaljplans tillblivelse är komplicerad och innehåller många separata moment som riskerar att försena hela projektet. Utöver de lagstadgade tidsrymderna för utställning och laga kraftvinnande m.m. går tid åt till kommunens interna hantering, byggherrarnas projektering, diverse undersökningar och utredningar och inte minst till diskussioner för att komma överens om projektets utformning. Olika faktorer är under processens gång tidsstyrande. Även om mycket arbete utförs parallellt så befinner sig bollen alltid hos någon. Här är ett försök att kategorisera de typer av faktorer som under resans gång agerar flaskhals: 1. Lagstiftning Hur planprocessen ska genomföras och vad den ska innehålla styrs i stor utsträckning av lagstiftning. 2. Organisation/system Hur lagstiftningen tillämpas med kommunala reglementen, förvaltningar, politiska nämnder, remissinstanser, byggherrar, statligt intresse etc. påverkar processens utformning. 3. Intresse/prioritering De inblandades prioritering av ett enskilt projekt styr i hög grad processens framåtskridande. Åtminstone om projektet har låg prioritet hos någon part. 4. Arbetstid Då och då beror tidsåtgången i processen på praktiskt arbete i form av skrivande, mätande, ritande, tänkande etc. 5. Oenighet Tid går åt till att komma överens. 6. Teknikaliteter Planprocessens avancemang kan styras av faktorer som t.ex. grundläggningsproblem, t-banetunnlar, risiga grannbyggnader e.dyl. som påverkar processen. 9

10 1.2 Problembeskrivning Vad tar tid i detaljplaneprocessen i Stockholm? Den här undersökningen tar sikte på att hitta flaskhalsarna och de tidsstyrande faktorerna i detaljplaneprocessen. För att kunna svara på frågan om varför planprocessen tar lång tid krävs en klar bild av vad tiden går åt till. Hur lång tid tar varje moment? Vilka skillnader finns mellan olika typer av planärenden? Tar planering av bostäder längre tid än lokaler eller tvärtom? Är det någon skillnad när det är privata markägare jämfört med när kommunen äger marken? Går det att i efterhand konstatera skillnader mellan planer som överklagats och sådana som vunnit laga kraft direkt? Finns det skillnader mellan innerstad och ytterstad? Med en systematisk sammanställning av vad som tar tid skulle det lättare kunna slås fast varför det tar lång tid. Är det en oundviklig följd av plan- och bygglagens regler och varför drabbas i så fall Stockholm hårdare än andra kommuner? Finns onödiga moment i kommunens handläggning av planärenden? Är kommunens resurser för knappa? Beror det på faktorer som kommunen inte kan påverka? Är möjligtvis ansvarsfördelningen inom kommunens organisation oklar? De frågor som examensarbetet syftar till att svara på är således följande. Huvudfråga: Hur lång tid tar är de olika momenten i detaljplaneprocessen, från planbeställning till antagande? Delfrågor: Vilka skillnader finns i tidsåtgång mellan olika typer av detaljplaner? (Olika typer med avseende på ändamål, markägare m.m.) Vad betyder överklaganden för den totala tidsåtgången? Följdfrågor: Går det att korta ner tiden för några moment och i så fall hur? Finns det några överflödiga moment och i så fall vilka? Är kommunens organisation effektiv? Är byggherrarna effektiva och proffsiga? 1.3 Syfte Syftet med examensarbetet är att ge en klar och objektiv bild av hur lång tid de olika momenten i detaljplaneprocessen tar. Examensarbetet syftar inte till att direkt svara på frågan varför eller ens om planprocessen tar för lång tid. Arbetet tar istället sikte på att reda ut hur lång tid de olika momenten tar, främst kommunens interna hantering. En objektiv och systematisk beskrivning av detta torde förhoppningsvis hjälpa till att skingra dimmorna kring frågan varför. 10

11 1.4 Avgränsningar Ett examensarbete ska motsvara en persons arbete i fyra månader. Därav krävs vissa inskränkningar i studien vilket leder till att intressanta sammanhang inte studeras. Här nedan följer några sådana. Beställning till laga kraft Undersökningen avser detaljplaneprocessen från planbeställning till laga kraft. Exploateringsprocessen är dock mer än bara detaljplaneprocessen. Detaljplaneprocessen föregås av ett initieringsskede och efterföljs av åtminstone en bygglovsprocess innan spaden sätts i jorden. Initieringsskedet kan i praktiken innehålla allt från år av diskussioner till markanvisningsprocesser, arkitekttävlingar, strategiska markköp etc. Efter att detaljplanen har vunnit laga kraft börjar en mer eller mindre komplicerad bygglovsprocess. Ägoförhållanden, markanvisningar, fastighetsrättsliga åtgärder kan efter laga kraft fortfarande leda till förhandlingar. Projektering och tekniska utredningar återstår också ofta innan ett bygge kan påbörjas. Tidsåtgången i detaljplaneprocessen påverkas förstås i viss mån av omfattningen av arbetet fram till planbeställning och av hur mycket arbete som lämnas till bygglovsprocessen efter laga kraft. Endast Stockholm Ej förgävesprojekt Begränsad tidsperiod Undersökningen avser endast Stockholm. Någon jämförelse med andra kommuner görs inte. Utan jämförelser med andra kommuner blir den tidsåtgång som är en direkt följd av lagstiftningen svårare att särskilja. Likaledes är den tidsåtgång som är en direkt följd av stadens system svårare att särskilja. Undersökningen avser endast planprocesser som nått ända fram till laga kraft. Sådana som av olika orsaker avbrutits eller runnit ut i sanden studeras inte. De utvalda detaljplanerna har vunnit laga kraft inom två år (2002 och 2003). Detta gör att yttre faktorer som t.ex. konjunktur blir svårare att särskilja från andra faktorer eftersom alla planer drabbats lika. Dock påbörjades flera planprocesser för så länge sen att de genomlevt både hög- och lågkonjunkturer. Endast normalt förfarande Endast planprocesser som genomförts med normalt förfarande inklusive program har studerats. Ibland genomförs dock planprocesser av den storlek som förekommer i fallstudierna utan programförfarande. Någon jämförelse görs inte. 11

12 1.5 Metod Urvalskriterier För att svara på frågorna i kapitel 1.2 har 17 detaljplaneprocesser studerats. Dessa valdes ut enligt följande kriterier. Punkt ett till fyra är kriterier som utgör gemensamma nämnare för de valda planerna medan punkt fem till nio särskiljer projekten från varandra. 1. Projekten ska i huvudsak innebära nybyggnation. 2. Projekten ska vara relativt omfattande, för att innehålla alla normala moment. 3. Detaljplanerna ska ha vunnit laga kraft inom de senaste tre åren. Detta för att de ska finnas i färskt minne hos de inblandade. 4. Projekten ska inte inneburit enkelt planförfarande. 5. Urvalet ska bestå av projekt från både ytterstaden och innerstaden. 6. Bland projekten ska det finnas både sådana som gäller förtätning i befintlig bebyggelse och sådana som avser nyexploatering av mark. 7. Projekten ska vara fördelade mellan sådana som avser endast bostäder, bostäder och lokaler samt endast lokaler. 8. Några projekt ska ha blivit överklagade, några inte. 9. Allmänheten ska ha haft ett stort intresse i några av projekten. Även slumpen har varit en parameter vi valet av projekt. Dels som en följd av tidsaspekten i punkt tre och dels vid den sista gallringen bland de projekt som uppfyllt alla kriterier. Slumpen är opartisk vilket kan ses som en fördel vid valet av detaljplaner Urvalsprocessen Urvalet gick till på följande sätt: En lista över de detaljplaner som vunnit laga kraft mellan januari 2002 och december 2003 togs fram enligt kriterium nummer 3 (totalt 123 stycken). Ur dessa sållades de som i huvudsak gällde nybyggnation ut (kriterium nummer 1) och de som genomförts med enkelt planförfarande togs bort (kriterium nummer 4). Nu återstod 52 stycken. Med hjälp av tjänstemännen på region innerstad och region ytterstad valdes alltför små projekt bort (kriterium nummer 2). Kvar blev 33 stycken detaljplaner. Lägg märke till att tidsåtgången för detaljplanerna ännu inte spelat någon roll i urvalsprocessen. En snabb genomgång av de 34 återstående planerna visar på stora skillnader dels i den totala tidsåtgången och dels vilka delar i planprocessen som tagit tid. Som exempel har de sex projekten i kategorin innerstad/bostäder/överklagad tagit mellan 27 och 79 månader. Det har alltså gått tre 12

13 gånger så fort för den snabbaste jämfört med den långsammaste. Detta trots att båda planerna överklagades i alla instanser. Av de 33 återstående detaljplanerna hade 17 stycken hunnit arkiveras vilket var ett rimligt antal att fördjupa sig i. Sista gallringen gjordes alltså av slumpen. De 17 kategoriserades efter läge (innerstad/ytterstad), ändamål (bostäder/lokaler), överprövning (överklagad/ej överklagad) samt initial markägare (kommunen/annan). Fördelningen blev enligt följande: Innerstad 8 9 Ytterstad Bostäder 13 4 Lokaler Överklagade 10 7 Ej överklagade Staden markägare 9 8 Annan markägare Läge Ändamål Överprövning Markägare Antal Innerstad Bostäder Överklagad Staden 2 Innerstad Bostäder Överklagad Ej staden 3 Innerstad Bostäder Ej överklagad Staden 1 Innerstad Bostäder Ej överklagad Ej staden 0 Innerstad Lokaler Överklagad Staden 1 Innerstad Lokaler Överklagad Ej staden 1 Innerstad Lokaler Ej överklagad Staden 0 Innerstad Lokaler Ej överklagad Ej staden 0 Ytterstad Bostäder Överklagad Staden 2 Ytterstad Bostäder Överklagad Ej staden 2 Ytterstad Bostäder Ej överklagad Staden 3 Ytterstad Bostäder Ej överklagad Ej staden 1 Ytterstad Lokaler Överklagad Staden 0 Ytterstad Lokaler Överklagad Ej staden 0 Ytterstad Lokaler Ej överklagad Staden 1 Ytterstad Lokaler Ej överklagad ej staden 1 Totalt Arbetet med fallstudierna De 17 detaljplanerna har studerats med utgångspunkt från SBK:s planakter. När inte dessa räckt till för att kartlägga tidsåtgången har GFK:s akter, protokoll från nämndmöten och andra källor använts. De inblandade planarkitekterna på SBK har i möjligaste mån intervjuats. Har oklarheter då återstått har även GFK:s handläggare intervjuats. Ett antal byggherrar har också fått komma till tals. Intervjuerna har i första hand gjorts för att kontrollera kartläggningen från planakterna, men också för att sprida ljus över de stora tidsglapp som förekommer i akterna. 13

14 1.6 Angränsande undersökningar Ett antal studier som gränsar till denna har gjorts de senaste åren. Här följer kortfattade referat och sammanfattningar av slutsatser från några av dessa Detaljplaneprocessen i Stockholm Stad 1 Rapporten fokuserar på stadens arbetsrutiner för detaljplaneärenden och innehåller bl.a. en detaljerad kartläggning av hur detaljplaneprocessen ser ut. Stockholms stads revisionskontor anlitade 1999 BDO Consulting Group för att granska detaljplaneprocessen och bedöma: Orsakerna till att bostadsbyggandet ej nådde upp till KF:s planeringsmål. Om detaljplanerna följer de rambeslut som KF beslutat om gällande markens disposition, krav på kommunalekonomiska kalkyler etc. Hur samrådet fungerar i planfrågor mellan SBK och övriga intressenter (byggherrar, förvaltning, sakägare, allmänhet etc.). Om beslutsgången vid planfrågor är rationell och om den följer PBL. Granskningen inleddes med en processanalys och kartläggning av hur arbetet med detaljplaner genomförs i Stockholm stad. Granskningen omfattade också en genomgång av 60 detaljplaneärenden. Därefter intervjuades 30 representanter för olika intressenter i planprocessen. Revisionskontoret gjorde bl.a. följande bedömningar som har med tidsåtgången att göra. Tiden för framtagandet av detaljplaner bedömdes vara onödigt lång. Vilket får till följd att byggkostnaderna ökar och bostadsförsörjningen äventyras. Den aktiva tiden för framtagandet av detaljplaner var endast 10 % av den totala tiden. Även om en stor del av den passiva tiden är lagreglerad samråds- och beslutsordning bedöms tidsvinster kunna göras genom att minska den passiva tiden. Varje överklagande av kommunens antagandebeslut försenar detaljplanen med i genomsnitt nio månader. SBN bör överväga om något kan göras för att minska benägenheten att överklaga. SBN och SBK bör göra en översyn av hela beslutsprocessen med målet att korta handläggningstiden. Revisionskontoret föreslår att mål och resultatstyrningen förbättras samt en utökad delegering. Remisshanteringen bedöms i enkla ärenden ta onödigt lång tid, mycket beroende på beslutsordningen hos remissinstanserna. SBN bör ta ställning till om inte vissa remissfrågor skulle kunna klaras underhand på tjänstemannaplanet. 1 Stockholm Stads Revisionskontor Detaljplaneprocessen i Stockholm Stad. Rapport 1999:3 14

15 Det är svårt att få fram statistik över tidsåtgången. SBN bör skapa uppföljningsrutiner. Politiker och tjänstemän bör öka informationsutbytet. Det är även viktigt att rutiner för informationsutbyte finns mellan förvaltningens distrikt för att säkerställa en likabehandling i planarbetet. Konsultföretaget drog dessutom bl.a. följande slutsatser. Politikerna intresserar sig för detaljfrågor så att man har svårt att skilja det personliga engagemanget från den politiska roll man har att spela. Stockholm tycks ha längre handläggningstider än andra jämförbara kommuner Förslag till riksdagen angående plan- och byggprocessens längd 2 Riksdagens revisorer har granskat plan- och byggprocessen. Huvudsyftet var att pröva möjligheter till en effektivare plan- och byggprocess. Framför allt frågan om PBL:s regler leder till en effektiv planprocess har studerats. Fokus var på utvecklingen från 1996, då de nya bestämmelserna om tidiga program och samråd för detaljplaner infördes. Några resultat som har med tidsåtgången att göra: Planprocessen är mycket komplex och tar ibland mycket lång tid. Några av de lagändringar som gjorts har inte fått avsedd effekt. Harmoniseringen mellan PBL och MB ifrågasätts. Det är tveksamt om flera steg i planeringen ökat medborgarinflytandet. Granskningen visar i stället att detta komplicerat förfarandet. Översiktsplanen har inte fått den betydelse som det var tänkt. Osäkerheten om och när ett planinitiativ leder till godkännande och laga kraftvunnen plan leder till minskad konkurrensen och till att endast de stora exploatörerna har möjlighet att agera på marknaden Överklaganden leder till att planprocessen förlängs med i genomsnitt åtta månader. Det nuvarande tvåstegsförfarandet med program- och planskede leder inte till färre överklaganden. Tvåstegsförfarandet leder dock ofta till ett bredare beslutsunderlag och en möjlighet till tidigare insyn. Det finns ett behov av att förbättra statistiken, uppföljningen och analysen av överklagade PBL-beslut. Som en del i granskningsarbete ingår en konsultrapport 3, skriven av Thomas Kalbro och Hans Lind från KTH, där tidsåtgången och kostnaderna i detaljplanepro- 2 Riksdagens revisorer 2001/02:RR8 Förslag till riksdagen angående plan- och byggprocessens längd. 3 Kalbro, T. och Lind, H Tidsåtgång och kostnader 15

16 cessen undersökts.13 planområden för bostadsbebyggelse studerades i sex kommuner. I huvudsak hade processerna startat efter Några slutsatser: Ett väl genomarbetat detaljplaneprogram leder inte till en totalt sett kortare planprocess. Däremot möjliggör ett långt programskede ett kort planskede och ett kort programskede kräver ett långt planskede. Inget uppenbart samband mellan ett mer omfattande programskede och mindre risk för överklaganden. Genomsnittlig fördröjning av planprocessen till följd av överklaganden är för länsstyrelsen tre månader och regeringen åtta månader PBL-kommittén Regeringen beslöt i juni 2002 att tillsätta en kommitté med uppdrag att se över plan- och bygglagstiftningen. Kommittén har tre övergripande mål 4. Stärka plan- och bygglagstiftningens roll som ett instrument för hållbar utveckling. Utveckla plan- och bygglagstiftningen så att den, mot bakgrund av de senaste årens samhällsutvecklingar, får en får en utformning som skapar bättre förutsättningar för en god miljö, byggande av bostäder, etablering av handel och övrigt näringsliv liksom för annat samhällsbyggande. Utveckla plan- och bygglagstiftningen så att den bättre tillgodoser kraven på en effektiv beslutsprocess samtidigt som kraven på rättssäkerhet och medborgerligt inflytande kan säkerställas och utvecklas. I juni 2004 kom kommittén med en lägesrapport. 5 Rapporten ger inte några konkreta förslag till lagändringar men en del resultat och slutsatser som har att göra med tidsåtgången i planprocessen redovisas. Bl.a. menar man att kraven på en effektiv beslutsprocess och kraven på insyn och rättssäkerhet inte behöver vara motstridiga. Åtminstone om man utgår från tolkningen att effektivitet inte alltid ska innebära kortast möjliga handläggningstid. Hur samråden bedrivs och hur synpunkter tas om hand och bemöts har sannolikt stor betydelse för hur enskilda agerar i senare skeden. Vidare konstaterar man i rapporten att vad som kan ändras lagstiftningsvägen och vad som är tillämpningsproblem inte är helt klart. Det finns ett behov, främst hos byggherrarna, på ökad förutsägbarhet av beslutsprocesserna med avseende på framför allt tidsåtgången. Numera är det ofta enskilda exploatörer som tar initiativ till planläggning och kommunerna saknar ofta planberedskap Långsam handläggning kan ofta vara ett hinder mot effektivitet. Bristen på resurser uppges ofta vara en anledning till det. Att handläggningstiden blir lång beror ibland på semesteruppehåll och val till de politiska församlingarna. 4 Regeringsdirektiv 2002:97. Översyn av plan- och bygglagstiftningen. 5 PBL-kommittén Lägesrapport från PBL-kommittén juni

17 Bristande beslutsförmåga kan orsaka problem. Frågor som kan vara politiskt känsliga kan få låg prioritet och leda till att beslutsfattandet drar ut på tiden. Sektorisering inom myndigheterna, t.ex. en kommun eller en länsstyrelse, kan leda till att den samlade kompetens som finns inte tillvaratas. De möjligheter till förenklingar som finns i dagens system tas inte alltid till vara. Kunskapsbrist i kombination med vissa otydligheter när det gäller lagens räckvidd leder ibland till en viss försiktighet när det gäller användande av de möjligheter till förenklingar som finns, t.ex. slopat programskede och användande av enkelt planförfarande. Samtidigt tycks det i vissa fall finnas ambitioner att snabba upp handläggningen genom att tänja ramarna för vad PBL ger utrymme till. Bristande kunskaper och otydligheter när det gäller lagens krav i fråga om kommunicering kan påverka den totala handläggningstiden för ett ärende. Ett problem med överprövningen är att det tar allt för lång tid att få fram vägledande avgöranden och att beslutsmyndigheterna därför får avsätta mycket tid åt tolkning av lagtext, förarbeten och tolkningen av ibland oförenliga avgöranden från högre instanser. Det tar också tid att få slutliga beslut i övrigt på grund av de långa handläggningstiderna, särskilt i slutinstanserna, d.v.s. hos regeringen och i Regeringsrätten. Från kommunalt håll har framförts att de överprövande myndigheterna i högre utsträckning borde prioritera överprövningen av för kommunala angelägna projekt. Otydliga begrepp i PBL som ger alltför stort utrymme för olika tolkningar är ett hinder mot effektivitet eftersom tolkningen och avgränsningen tar mycket resurser i anspråk och behovet av vägledande avgöranden är stort. Det gäller exempelvis begrepp som estetiskt tilltalande och väsentligen annat ändamål. I rapporten ger kommittén också besked om inriktningen på det fortsatta arbetet. Intressant med tanke på tidsåtgången i detaljplaneprocessen är följande punkter. Förenkla processerna för handläggning av planer och lov, bl.a. genom att se över kraven på upprättande av program och reglerna för enkelt planförfarande. Ge större valfrihet att välja instrument och samtidigt förtydliga minimireglerna för förfarandet, t.ex. genom att se över kraven på detaljplanernas innehåll. Förbättra kopplingen mellan plannivåerna samt mellan planer, bygglov och andra beslut. Förtydliga och komma tillrätta med begrepp som skapar tolkningsproblem, t.ex. begrepp som mindre avvikelse och estetiskt tilltalande. Förtydliga överprövningens omfattning. Stimulera samverkan mellan olika sektorer, inom myndigheter, mellan myndigheter och mellan kommuner. 17

18 2 Detaljplaneprocessen 2.1 Gällande rätt för detaljplaneprocessen Lagstystemet Lagsystemet som styr förändringar av markanvändningen finns till största delen sedan 1987 i PBL. När och hur detaljplaner ska upprättas utgör en del av detta system. Övriga komponenter i plan- och tillståndssystemet i PBL utgörs av regler för översiktsplaner, regionplaner, områdesbestämmelser, fastighetsplaner, bygglov, marklov och rivningslov. Kommunerna har planmonopol. 6 Det är grunden för kommunernas myndighetsutövning i planfrågor När krävs detaljplan Detaljplan skall bland annat upprättas vid planeringen av ny sammanhållen bebyggelse, ny enstaka bebyggelse vars användning får stor inverkan på omgivningen och vid större förändring av bebyggelse. 7 Förfarandet och villkoren ska även användas vid ändring av en detaljplan Detaljplanens innehåll Detaljplanen ska minst redovisa allmän platsmark, kvartersmark och vattenområde. 9 Den ska redovisa om någon annan än kommunen är huvudman för allmänna platser 10 och den ska ha en genomförandetid på mellan fem och 15 år. 11 Utöver det kan också detaljplanen reglera lovplikt, storleken på byggnader, byggnaders användning, vegetation, parkeringsplatser, markreservat för ledningar, skyddsanordningar m.m Planprocessen Hur detaljplaneprocessen ska gå till styrs i första hand av PBL 5: PBL 1:2 7 PBL 5:1 8 PBL 5:12 9 PBL 5:3 10 PBL 5:4 11 PBL 5:5 12 PBL 5:7 18

19 Programskede Detaljplanen ska, om det inte är onödigt, grundas på ett program som anger utgångspunkter och mål för planen. 13 När programmet utarbetas ska kommunen samråda med länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och kommuner som berörs. Sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs samt övriga myndigheter, sammanslutningar och enskilda som har ett väsentligt intresse av programmet ska också beredas tillfälle till samråd. 14 Vad som framförts under samrådet ska redovisas i en samrådsredogörelse. 15 Planskede Med programmet som grund upprättas ett förslag till detaljplan. I förslaget ska det ingå ändamålsenliga kartor och en fastighetsförteckning. 16 Vidare bör kommunen redovisa planeringsunderlag av betydelse samt de viktigaste följderna av förslaget. När det finns program eller MKB ska dessa redovisas. Motiven till förslaget ska redovisas. 17 Samråd ska hållas med samma parter som under programskedet. 18 Efter samrådet ska en samrådsredogörelse sammanställas. 19 Utställning Innan planen antas ska den ställas ut under minst tre veckor. 20 Tid och plats för utställningen ska kungöras minst en vecka före utställningstidens början. Kungörandet kan dock ske senast samma dag som utställningstiden börjar om denna ska pågå i minst fyra veckor. 21 Planförslaget ska minst bestå av: planbeskrivning och genomförandebeskrivning, samrådsredogörelsen, grundkarta och fastighetsförteckning och, om det finns, program för planen och MKB. Vidare ska det innehålla annat planeringsunderlag av betydelse. Planbeskrivningen ska minst redovisa planeringsförutsättningarna, planens syfte och skälen till planens utformning samt de överväganden som legat till grund för omfattningen av kravet på bygglov. Beskrivningen ska åtföljas av illustrationsmaterial och om planen avviker från översiktsplanen ska avvikelsen och skälen till denna redovisas. 22 Efter utställningen ska kommunen sammanställa ett utställningsutlåtande. 23 Antagande och överklagande Detaljplanen antas av kommunfullmäktige eller den nämnd som KF har utsett. 24 Beslutet får överklagas till länsstyrelsen av den som senast under utställningstiden har lämnat skriftliga synpunkter. 25 Överklagandet ska ha kommit in senast tre 13 PBL 5:18 1 st. 14 PBL 5:20 15 PBL 5:21 2 st. 16 PBL 5:19 17 PBL 5:21 1 st. 18 PBL 5:20 19 PBL 5:21 2 st. 20 PBL 5:23 21 PBL 5:24 22 PBL 5:26 23 PBL 5:27 1 st. 24 PBL 5:29 25 PBL 13:2 och 13:5 19

20 veckor efter att den som överklagar har blivit meddelad beslutet. 26 Länsstyrelsens beslut kan i sin tur överklagas hos regeringen. 27 Överprövningen sker genom s.k. särskilda förvaltningsbesvär vilket innebär att prövningen endast kan innebära ett fastställande eller upphävande av beslutet. Det finns sedan möjlighet att ansöka om rättsprövning av regeringens beslut hos Regeringsrätten Detaljplaneprocessen i Stockholm Plansamråd Programsamråd Planbeställning Utställning Förstudie Stoppa? Fortsätta? Synpunkter? Ändra? Planförslag Detaljplan Synpunkter? Revidera? Start-PM Tjänsteutlåtande Ev tjänsteutlåtande Tjänsteutlåtande SBN Godkännande SBN Ställningstagande SBN Ställningstagande SBN Antagande SBN Godkännande KF Antagande Bilden visar detaljplaneprocessen ur SBK:s synvinkel och är hämtad från SBK:s intranät Detaljplaneprocessen Initiering Initiativ till nya byggprojekt kan komma från skilda håll. Initiativtagare kan t.ex. vara en privat markägare, ett enskilt byggföretag, GFN, GFK, SBN, SBK eller den kommunala driftverksamheten. Privata exploatörer kan initiera ett projekt antingen, om man äger marken, genom en planbeställning hos SBK eller, om staden äger marken, genom en ansökan om markanvisning hos GFK. GFK kan initiera ett projekt genom att dela ut markanvisning direkt eller genom anbud. Staden undersöker den tilltänkta platsen för nybygge med hänsyn till bl.a. miljöfrågor, geotekniska förutsättningar, befintliga gator, ledningar etc. i området. Man 26 Förvaltningslagen PBL 13:4 28 SOU 2004:40 sid

21 undersöker också om det behövs en ny detaljplan. 29 Efter att en idé om ett byggprojekt utretts tillräckligt grundligt formuleras ett översiktligt program, inklusive en ekonomisk plan. Markanvisning Markanvisningarna och därmed GFK spelar en viktig roll i Stockholm eftersom staden äger närmare 70 % av marken inom kommunens gränser. 30 Stockholm stad definierar markanvisning som: En option att under en viss tid och på vissa villkor ensam få förhandla med staden om förutsättningarna för genomförande av ny bostadsbebyggelse eller annan exploatering inom visst markområde som staden äger. 31 Markanvisningsprocessen är normalt avslutad när detaljplaneprocessen börjar. I realiteten löper dock processerna ofta parallellt. Ibland är markanvisningen klar sent i detaljplaneprocessen och det händer till och med att det saknas markanvisning och intresserad byggherre efter att planen vunnit laga kraft. 32 Start-PM Den del i exploateringsprocessen som utgörs av detaljplanearbetet kan sägas ta sin början när en planbeställning görs hos SBN. Planarbetet startar sedan formellt genom att SBN godkänner en startpromemoria (start-pm). I detta skede finns i de flesta fall en intressent, t.ex. en markägare eller en byggherre, som önskar genomföra projektet. SBK gör, under arbetet med förslaget till start-pm, en översiktlig lämplighetsbedömning. Kontoret tar upp gestaltnings- och stadsbildsfrågor och ställer sig frågan om den tänkta bebyggelsen överensstämmer med översiktsplanen och stadens målsättning för bebyggelseutvecklingen. SBK beställer också underlag för MKB av MF. Arbetet med MKB pågår sedan hela vägen till planens antagande (Se kap MKB-processen). Arbetet med eventuella riskanalyser börjar också, i bästa fall, redan under arbetet med start-pm (Se kap riskanalyser). Om staden äger marken så är GFK engagerade redan i detta skede med en projektledare som kommer att följa projektet tills bygget är klart. GFK:s projektledare och SBK:s planarkitekt har ett tätt samarbete under planprocessen. Programskedet När start-pm godkänts av SBN arbetar kontoret vidare med programmet som ska innehålla riktlinjer för planinnehåll och bebyggelseutformning samt programsamråd. Programsamrådet innebär en diskussion mellan staden, sakägare och intressenter kring vad ett visst område ska användas till och hur det ska utformas. Ett eller flera förslag till program skickas på remiss till berörda instanser (se vidare kap Remissinstanser) och sakägare. Inkomna synpunkter ligger till grund för ytterligare bearbetning av idén/förslaget. Förutsättningarna vid programskedets början 29 Broschyr: Investeringar i Stockholms stad 30 GFK:s hemsida Stockholm stad Markanvisningspolicy för bostadsfastigheter och andra exploateringsfastigheter enligt gatu- och fastighetsnämnden den 10 juni Egna iakttaggelser från fallstudierna. 21

22 varierar beroende på hur planområdet och omgivningen ser ut, var det är beläget och hur markanvändningen redan är reglerad (översiktsplan, fördjupning av översiktsplanen, byggnadsminnen, naturreservat etc.). Att bygga igen en glugg i innerstan ger exempelvis på förhand ganska låsta förutsättningar för vad som kan och inte kan byggas jämfört med ett oexploaterat område i ytterstan. Vem som äger marken har också betydelse för hur förutsättningarna ser ut. En privat byggherre som vill bygga på sin egen mark har ofta en väl genomarbetad idé redan när planbeställningen görs. Om staden däremot t.ex. bestämmer sig för att i största allmänhet utveckla ett område så får programarbetet naturligtvis en betydligt mer förutsättningslös start och ett annat syfte. Omfånget och detaljrikedomen på färdiga program varierar också beroende på förutsättningarna, men även beroende på de inblandades sätt att arbeta. Ett programområde kan dessutom omfatta ett större område och ligga till grund för flera detaljplaner. Ett sådant program hålls på en översiktlig nivå och lämnar det mesta av detaljerna till planskedet. Arkitekttävlingar och liknande hanteras normalt senast, men ibland redan före, programskedet. Programmet godkänds normalt av SBN som därmed ger klartecken och eventuellt nya riktlinjer för fortsatt planering. Planskedet Ett planförslag tas fram. Hur mycket arbete som krävs i detta skede beror bl.a. på omfattningen av programmet. Ett genomarbetat och detaljerat program kan nästan fungera som ett färdigt planförslag. Om SBN har haft något att invända eller tilllägga till programmet krävs omarbetning. Omfattar programmet ett större område med flera detaljplaner innebär planskedet i praktiken starten för det egentliga detaljplanearbetet. Planförslaget skickas ut på en ny remiss- och samrådsrunda. Diskussionerna mellan staden, byggherren, sakägare, allmänheten och övriga inblandade fortsätter. Även inom staden pågår mer eller mindre utdragna diskussion. Hur långt man kommit och vad man har kommit överens om varierar. Tekniska problem fortsätter att dyka upp. Så småningom är planförslaget klart för utställning. Har drastiska förändringar skett under planskedet fattar SBN beslut om utställning men för det mesta görs det av planchefen på SBK. Utställningsskedet Planen ställs ut i tekniska nämndhuset och i någon lokal i närheten av planområdet. Antagande SBN har under vissa förutsättningar delegation av KF att anta detaljplaner (se kap stadens organisation). SBN antar också de allra flesta detaljplaner. Anser man att planen ska antas av KF så godkänds den av SBN och skickas därefter vidare till KF. 22

23 Överklagande Antagandet av en detaljplan kan överklagas till länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut kan i sin tur överklagas till regeringen. (se kapitel Gällande rätt, planprocessen) MKB-processen Enligt PBL ska en MKB upprättas om detaljplanen innebär en betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten och andra resurser beslöt dock kommunstyrelsen i Stockholm att MKB ska ingå som en del i planprocessen, oavsett om planen förväntas innebära en betydande påverkan eller inte. Miljöförvaltningen fick ansvaret att, som ett led i planprocessen, för varje detaljplan ange behovet av MKB samt ett program för dess innehåll. Tanken är att miljöfrågorna ska integreras i planprocessen i ett så tidigt skede som möjligt och att miljöbedömningar kontinuerligt ska redovisas i planarbetet. 34 MF hade tidigare lagstadgad skyldighet att delta i planprocessen men i MB saknas motsvarande paragraf. 35 MKB:n skall möjliggöra en samlad bedömning av en planerad anläggnings, verksamhets eller åtgärds inverkan på miljön, hälsan och hushållningen med mark och vatten och andra resurser. 36 En MKB ska redovisa konsekvenserna av om, var och hur en stadsbyggnadsåtgärd ska genomföras. De strategiska frågorna om och var är de viktigaste i processens tidiga skeden, d.v.s. om åtgärden överhuvudtaget kan genomföras på tänkt plats, medan frågan hur dominerar i senare skeden eftersom lokaliseringsfrågan då i princip är avgjord. 37 Ofta blir MKB omfattande med flera utredningar rörande t.ex. riskanalyser, trafikbuller, markföroreningar, geologiska undersökningar. Variationen av vad miljökonsekvenserna kan bestå av är stor. Ett försök att kategorisera effekterna: Externa effekter på omgivningen. (Ex. Planen avser byggandet av en ny fabrik som kommer att orsaka utsläpp på omgivningen.) Externa effekter på planområdet. (Ex. Nya bostäder som störs av buller från en befintlig väg.) Interna effekter i planområdet. (Ex. En konsertlokal i bottenvåningen i ett nytt hus stör grannarna en trappa upp.) Externa (och ev. interna) effekter under byggtiden. Start-PM, MKB-underlag SBK beställer MKB-underlag från MF. Beställningen innehåller en beskrivning av planområdet och projektet samt kända miljöfrågor av intresse att belysa. MF 33 PBL 5 kap st. 34 MF (2004:1), sid 2 35 Boverket (2000:1) 36 PBL 5 kap st 37 MF (2004:1), sid 2 23

24 utarbetar ett MKB-underlag som innehåller bedömningar av de viktigaste frågorna avseende hälsa, säkerhet, miljö och hushållning med resurser, platsens begränsningar, vilka utredningar som behövs och vilka skyddsåtgärder som kan bli aktuella. SBK kompletterar vid behov det framtaget materialet tillsammans med planbeställaren, berörda förvaltningar, bolag och annan expertis. Om det behövs en mer omfattande MKB så beställer normalt byggherren/exploatören, med underlaget som grund, en MKB från en konsult. En första miljöbedömning redovisas tillsammans med start-pm för SBN. Programskedet MKB:n ingår i samrådshandlingarna. MHN/MF bedömer MKB:n och tar ställning till om den behöver kompletteras. 38 Planskedet En MKB ska ingå under egen rubrik i planförslaget. Omfattningen av miljökonsekvenserna varierar från projekt till projekt. Vid komplicerade miljöfrågor kan en separat MKB behöva utarbetas (se även nedan Riskanalyser). Om å andra sidan miljökonsekvenserna av ett projekt bedöms som ringa skall det motiveras under särskild rubrik i tjänsteutlåtandet och i planbeskrivningen. MKB:n ingår i samrådshandlingarna. MHN/MF är remissinstans och bedömer om MKB:n är tillräckligt omfattande, tar upp rätt frågor, är av tillräckligt hög kvalité och innehåller riktiga bedömningar, t.ex. när det gäller behovet av skyddsåtgärder. Övriga remissinstanser och sakägare kan naturligtvis också lämna synpunkter på MKB:n. Utställning SBK upprättar ett slutligt planförslag som ställs ut. En MKB, som vid behov kompletteras i samråd med MF, ingår i planbeskrivningen under egen rubrik. 39 Antagande SBN antar (alternativt godkänner och skickar till KF) planen. MKB ingår i plandokumentet Riskanalyser I Stockholm liksom i andra städer råder brist på attraktiv obebyggd mark samtidigt som tekniken gällande t.ex. bullerskydd utvecklas. Mark som tidigare ansetts mindre lämplig ur boendemiljösynpunkt blir på grund av detta attraktiv för exploatering. Detta leder till att bebyggelse uppförs nära vägar och järnvägar som stora flöden farligt gods fraktas på eller nära andra typer av farlig verksamhet. 40 För att förutse, ta ställning till och eventuellt ha möjlighet att minska riskerna krävs ett inarbetat verktyg. Riskanalyser är ett relativt nytt inslag i detaljplaneprocessen. 38 SBK (2000:1), sid 2 39 MF (2004:1), sid 7 40 LST (2003:1), sid 3 24

25 Vad de ska innehålla och hur de ska tas fram har inte varit solklart och arbetet med dem har ofta påbörjats för sent och deras innehåll och användbarhet har varierat. 41 Länsstyrelsen och brandförsvaret har gemensamt tagit fram en rapport där man bl.a. föreslår en hanteringsgång. Den föreslagna hanteringsgången syftar till att integrera riskhänsynen på ett tidigt stadium och att se till så att den inte faller mellan stolarna. Den går i stora drag ut på följande: SBK:s beställning av underlag för MKB delas upp i två delar. Underlag med avseende på säkerhet beställs från Brandförsvaret och underlag med avseende på miljö- och hälsa beställs (som nu) från MF. Den konsult som får uppdraget att upprätta MKB håller kontakt både med Brandförsvaret och MF. Länsstyrelsen roll blir som tidigare att som remissinstans kontrollera riskhänsynen och den eventuella riskanalysen Stadens organisation Kommunfullmäktige, KF Fullmäktige är kommunens beslutande församling. 43 Fullmäktige tillsätter de nämnder som behövs för att fullgöra kommunens uppgifter. 44 Detaljplaner antas av kommunfullmäktige. Fullmäktige får dock uppdra åt byggnadsnämnden att anta planer som inte är av principiell betydelse eller i övrigt av större vikt. 45 Det har man också gjort i Stockholm och endast ett fåtal detaljplaner antas i KF. KF har 101 ledamöter Stadsbyggnadsnämnden, SBN I varje kommun ska det finnas en eller flera nämnder som ska fullgöra kommunens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet. 46 I Stockholm faller detta ansvar på SBN. Ordförande i SBN är Stadsbyggnadsborgarrådet och nämnden har 13 ledamöter. SBN handhar stadens fysiska planering. Nämnden ansvarar för stadens övergripande fysiska planering avseende bl.a. bostadsförsörjning, arbetsplatser, miljö och trafik och frågor som angår den kommunala lantmäterimyndighetens organisation. Nämnden får anta, ändra eller upphäva detaljplaner. Detaljplaner som antas av SBN ska överensstämma med översiktsplanen eller motsvarande översiktligt beslutsunderlag. Om detaljplanen innehåller kommunalt genomförandeansvar eller medför betydande påverkan på en annan nämnds drift- eller lokalkostnad ska berörda nämnder ha godkänt förslaget innan det antas. Om en tredjedel av nämndle- 41 LST (2003:1) samt egna iakttagelser i fallstudierna. 42 LST (2003:1), sid KommunalL (1991:900) 3:1 44 KommunalL 3:3 45 PBL 5:29 46 PBL 1:7 25

26 damöterna anser att detaljplanen är av principiell beskaffenhet eller i övrigt av större vikt ska ärendet behandlas av KF Stadsbyggnadskontoret, SBK SBK är SBN:s förvaltningsorgan. Arbetsuppgifterna är kopplade till nämndens verksamhet. En av huvuduppgifterna för SBK är handläggning av detaljplaneärenden. Kontoret är organiserat i sex avdelningar. Direkt knuten till kontorets chef stadsbyggnadsdirektören finns en befattning som stadsarkitekt. Innerstadsavdelningen (SBKI) och ytterstadsavdelningen (SBKY) har varsin plansektion (SBKI-pl respektive SBKY-pl) med ansvar för bl.a. detaljplaneärenden Lantmäterimyndigheten LM i Stockholms kommun ansvarar för lantmäteriförrättningar inom hela kommunen. LM tillhör SBK och sorterar under stadsmätningsavdelningen. 49 Myndigheten är remissinstans under planprocessen Gatu- och fastighetsnämnden, GFN Nämnden har 13 ledamöter och handhar bl.a. förvaltningen av stadens fastigheter, frågor om förvärv, överlåtelse eller upplåtelse av fastigheter, tomträtter och andra nyttjanderätter till fast egendom samt stadens markexploaterings- och husbyggnadsverksamhet. Vidare ansvarar GFN för genomförandet av gällande detaljplaner dels vad gäller gator, vägar, torg, parker och andra allmänna platser, i den mån det ankommer på staden, dels i vad de avser annan stadens mark under nämndens förvaltning. 51 GFN bedriver en aktiv förvaltning av stadens mark och aktualiserar ofta idéer till ny användning av markområden Gatu- och fastighetskontoret, GFK GFK är GFN:s förvaltningsorgan. Gatu- och fatighetsdirektören är chef över kontorets som består av nio avdelningar. Två av dessa är region innerstad och region ytterstad. Regionerna svarar bl.a. för förvaltning och utveckling av den kvartersmark som ägs av staden. Regionerna handlägger även köp, försäljningar och upplåtelser av kvartersmark och offentlig plats. Vidare har regionerna ansvar för genomförandet av detaljplaner. Vid regionerna finns enheter för administration, markfrågor, gatu- och parkverksamhet samt drift och underhåll. Markbyråerna svarar för förvaltning och förädling av regionens kommunägda mark samt för 47 Stockholms stadsledningskontor Stockholms kommunalkalender 2003, sid Stockholms stadsledningskontor Stockholms kommunalkalender 2003, sid Stockholms stadsledningskontor Stockholms kommunalkalender 2003, sid SBK:s intranät Stockholms stadsledningskontor Stockholms kommunalkalender 2003, sid Broschyr: Investeringar i Stockholms stad. 26

27 upplåtelser på kvartersmark. De har budgetansvar för den ekonomiska avkastningen av regionens marktillgångar samt för exploateringsinvesteringar Miljö- och hälsoskyddsnämnden, MHN MHN ska medverka i planering där miljöbalksfrågor berörs Miljöförvaltningens plan- och miljöavdelning, MF En viktig del i avdelningens myndighetsarbete är att förebygga störningar genom ett aktivt arbete vid stadens planering av nya bostäder, verksamheter och trafikanläggningar. 55 MF tar fram underlag för MKB (se nedan) och fungerar som remissinstans under planprocessen (se även kap Remissinstanser, Obligatoriska instanser) Brandförsvaret Kommunen ska verka för att förebygga och brand och olyckor till följ av brand samt främja olycksförebyggande verksamhet. Tillsynen för att detta efterlevs vilar på Brand- och räddningsnämnden Stadsdelsnämnderna, SDN och stadsdelsförvaltningarna, SDF I Stockholm finns 18 stadsdelsförvaltningar med ansvar för större delen av den kommunala servicen inom sitt geografiska område. Varje förvaltning har en nämnd som är politiskt ansvarig Länsstyrelsen Den statliga kontrollen av detaljplaneärenden regleras i 12 kap. PBL som anger att länsstyrelsen skall ingripa i vissa särskilt angivna fall då allmänna intressen inte tillgodosetts. Länsstyrelsen förutsätts vidare spela en aktiv roll genom information och samråd under pågående planering. Länsstyrelsen är remissinstans i planprocessen och ska som sådan tillvarata allmänna och statliga intressen. Till att börja med är länsstyrelsens roll att tillhandahålla underlag och ge råd om allmänna intressen och miljö- och riskfrågor som har betydelse vid beslut om användningen av mark- och vattenområden. Länsstyrelsen verkar för att riksintressen tillgodoses och att miljökvalitetsnormer iakttas. Olika statliga myndighetsintressen tillvaratas också. Om mellankommunala in- 53 Stockholms stadsledningskontor Stockholms kommunalkalender 2003, sid Stockholms stadsledningskontor Stockholms kommunalkalender 2003, sid Stockholms stadsledningskontor Stockholms kommunalkalender 2003, sid Räddningstjänstlagen (1986:1102) 7 27

28 tressen kan behöva samordnas har länsstyrelsen en roll att befrämja detta. I samrådet är det planenheten som inhämtar synpunkter från övriga berörda enheter på länsstyrelsen, samordnar dessa och ansvarar för att staten ger ett entydigt besked till kommunen. 57 Under planprocessens gång övergår länsstyrelsens roll mer till att göra en bedömning av planen. När kommunen antagit planen återstår för länsstyrelsen att kontrollera att vissa viktiga frågor tillgodosetts i planeringen. Länsstyrelsen skall pröva kommunens beslut att anta en detaljplan om det kan befaras att beslutet innebär att; ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken inte tillgodoses regleringen av sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår flera kommuner inte har samordnats på ett lämpligt sätt en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte iakttas en bebyggelse annars blir olämplig med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa eller till behovet av skydd mot olyckshändelser. Lag (1998:839). Om det vid en sådan prövning visar sig att planen inte kan godtas t.ex. med hänsyn till att en kulturmiljö av riksintresse då påtagligt skulle skadas, skall länsstyrelsen upphäva kommunens planbeslut. Det kan också t.ex. bli fråga om att en planerad bostadsbebyggelse beräknas bli utsatt för vägtrafikbuller i sådan omfattning att läget inte kan bedömas lämpligt. Då det i första hand är kommunen som har ansvar för att en detaljplan blir av god kvalitet är det endast i vissa fall som det blir aktuellt för länsstyrelsen att upphäva en plan. 2.4 Remissinstanserna 58 Ett antal kommunala och statliga instanser, företag och organisationer har kvalificerat sig till listan över SBK:s remissinstanser i program- och planskedet. Vissa av dessa ingår endast när deras verksamhet berörs medan andras verksamhet går ut på att ta ställning till detaljplaner. De olika instanserna har olika aspekter som grund för sin bedömning av planen Obligatoriska instanser Länsstyrelsen i Stockholms län Se kapitel Länsstyrelsen 57 Länsstyrelsen Stockholms län Listan är hämtad från SBK:s intranät. 28

29 GFN/GFK Normalt besvarar GFK remissen i ett tjänsteutlåtande som går vidare till GFN för ställningstagande. Se även kapitel GFN och GFK. Hyresgästföreningen, Region Stockholm Hyresgästföreningens arbetar för allas rätt till en god bostad till rimlig kostnad. Region Stockholm är indelad i 29 föreningar. 59 Lantmäterimyndigheten i Stockholms kommun LM kontrollerar vilka fastighetsrättsliga åtgärder som behövs. (Se även kapitel Lantmäterimyndigheten.) Stockholm Vatten AB Stockholm Vatten ansvarar för distributionen och hanteringen av vatten och avlopp i staden. Som remissinstans kontrollerar man om befintliga ledningar behöver flyttas och hur den nya bebyggelsen ska försörjas med VA. 60 Fortum Distribution AB (f.d. Birka Energi AB) Fortum ansvarar för el- och värmedistributionen i staden. Man kontrollerar så att befintliga ledningar inte ligger i vägen och om det kommer att krävas nya nätstationer och liknande. Vidare tittar man på hur den nya bebyggelsen i program- och planförslagen ska försörjas med el och värme. 61 Miljöförvaltningen MF:s roll är att bevaka att hänsyn tas till miljön och människors hälsa. Man kontrollerar planerna med avseende på frågor som rör trafikbuller, förorenad mark, utsläpp från företag och kvaliteten på luft, mark och vatten. 62 Normalt ska MF:s remissvar godkännas av MHN både i program- och planskedet. Förutom att vara remissinstans spelar MF en viktig roll i framtagandet av MKB (Se kapitel 1.5 MKB). Berörd stadsdelsförvaltning Stockholm finns 18 stadsdelsförvaltningar med ansvar för större delen av den kommunala servicen inom sitt område. Varje förvaltning har en nämnd som är politiskt ansvarig. 63 Berörd förvaltning besvarar normalt remissen i ett tjänsteutlåtande som skickas vidare till stadsdelsnämnden för ställningstagande Övriga som normalt får remiss 59 Hyresgästföreningens hemsida region Stockholm Stockholm Vattens hemsida Intervju Lars Folke, Fortum 62 Miljöförvaltningen Stockholm Stockholm Stads hemsida

30 Skönhetsrådet Rådet till skydd för Stockholms skönhet har som uppgift att värna om staden; dess konstnärligt eller kulturhistoriskt värdefulla stadsbild, nya byggnader eller bebyggelseområden samt stadens och dess omgivningars övriga skönhets- och naturvärden. 12 ledamöter väljs av KF och representerar olika myndigheter, grupper, yrken och institutioner. En trettonde ledamot väljs av sedan av rådet. Stockholms brandförsvar Brandförsvaret kontrollerar dels framkomligheten för utryckningsfordon, dels byggplanerna ur brand- och olyckssynpunkt. Dessutom kontrollerar man eventuella riskanalyser eller behovet av sådana (se kapitel 2.2 Riskanalyser) SBN:s handikappråd SBN:s handikappråd är ett rådgivande organ till stadsbyggnadsnämnden. Rådet har fem ledamöter vars uppgift är att bereda funktionshindrade i Stockholm inflytande och insyn i de frågor som SBN har ansvar för och som berör funktionshindrades levnadsförhållanden. 64 Rådet kontrollerar tillgängligheten i program- och planförslagen. SBK:s planarkitekt föredrar normalt sitt ärende muntligt vid rådets möten. Stadsmuseiförvaltningen Kulturmiljöavdelningen på stadsmuseiförvaltningen är stadens expertorgan i arkeologiska och byggnadshistoriska frågor. Avdelningen värnar om Stockholms kulturhistoriskt värdefulla bebyggelse och miljöer samt utför arkeologiska utgrävningar. Avdelningen arbetar för att den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen skall bevaras och vårdas. 65 Stokab Stokab är det kommunala bolag som bygger ut och underhåller infrastruktur för tele- och datakommunikation. Man kontrollerar sina ledningar i planförslaget och hur ledningar till den nya bebyggelsen ska dras. AB Storstockholms Lokaltrafik, SL SL kontrollerar om området blir tillräckligt försörjt med kollektivtrafik, om linjer behöver dras om eller hållplatser flyttas under byggtiden. Vidare kontrollerar man om bygget påverkas av tunnelbanetunnlar och liknande

31 3 Fallstudier Fallstudierna redovisas med en kort beskrivning av planområdet och den laga kraftvunna detaljplanen. Därefter följer en beskrivning av planprocessen i kronologisk ordning och en sammanfattning av vilka moment som tagit onormalt lång tid. Tapetrabatten 3.13 Fredsfors 3.2 Smyrna 3.12 Linneduken 3.8 Lokstallet 3.9 Gångaren 3.5 Fyrspannet 3.3 Vattenpasset 3.15 Årstaberg 3.17 Ormen 3.10 Gurkan 3.4 Sjöstadsporten 3.11 Järsätra 3.7 Vårberg Centrum 3.16 Herrgården 3.6 Tonbadet 3.14 Dalkarlshugget

32 3.1 Dalkarlshugget Sköndal, dp Ny bebyggelse: 223 lgh; bostadsrätter Markägare initialt: Drott Planbeställning laga kraft: 3 år, 3 mån. Byggherre: HSB Planområdet Lamellhus, 4 våningar. Centrumanläggnig Skivhus, 10 våningar Planen Nya bostadshus 32

33 Tidsåtgången i planprocessen Planbeställning Start-PM SBN Program SBN Utställning start Antagande SBN/KF Länsstyrelsen Regeringen Området och detaljplanen 66 Området är beläget kring Sköndals centrum. Det exploaterades på 1960-talet med tidstypisk storskalig planstruktur med cirka 600 lägenheter i lamellhusgrupper om fyra våningar och två skivhus om tio våningar. Sköndals centrum är byggt i låg skala med paviljongkaraktär. Området är exempel på god arkitektur från miljonprogrammets dagar. Översiktsplanen anger området som tunnelbanestad vars ursprungliga arkitektur med skulptural inverkan ska respekteras vid kompletteringar. 67 Planprocessen I oktober ansökte markägaren Drott om planändring för att kunna förtäta området med 250 nya bostadsrättslägenheter. Avsikten var att utnyttja överskottet av parkeringsplatser och trafikytor till nya hus I januari beslutade SBN att planarbetet skulle påbörjas. Ett programförslag med cirka 200 nya lägenheter var ute på remiss under april till maj. Ett välbesökt (ca 70 personer) samrådsmöte hölls den 26 april. 73 privatpersoner lämnade skriftliga synpunkter, främst hade man invändningar mot förtätningen som sådan, bristen på parkeringsplatser och att en stor plan gräsmatta skulle bebyggas. Förslaget omarbetades så att gårdarna längs Sköndalsvägen blev ljusare. Programförslagets hus på centrumparkeringen togs bort och istället planerades huset på en bensinmackstomt bli högre. Förslaget innehöll efter omarbetningen cirka 190 lägenheter. SBN beslöt i december att godkänna programförslaget med tillägget att undersöka möjligheten att bygga husen längs Sköndalsvägen en våning högre. 66 SBK 2002 Planbeskrivning dp ÖP SBK Planakt dp

34 2001 Nio månader senare, i augusti 2001 skickades ett planförslag ut på remiss. Denna gång inkom 16 privatpersoner med synpunkter. Dessutom inkom två protestlistor med 18 respektive 61 namn från boende i området. Remiss- och samrådsredogörelsen var klar i oktober Drygt fyra månader senare, i februari 2002 ställdes planförslaget ut och denna gång inkom tio skriftliga synpunkter och två protestlistor med 18 respektive 38 namnunderskrifter. I april träffade GFN exploateringsavtal med byggherren och den 28 maj antog SBN detaljplanen. En privatperson överklagade beslutet till länsrätten som avslog överklagan. Två privatpersoner överklagade i juni detaljplanen till länsstyrelsen som i juli avslog dessa. Samma två personer överklagade länsstyrelsens beslut till regeringen I januari beslutade regeringen om avslag för överklagandena och därmed vann detaljplanen laga kraft. Byggstart En första etapp om 43 lägenheter började byggas i november Fördröjande orsaker Omarbetning av programförslaget efter protester från grannar Mindre omarbetning efter SBN-beslut Överklagande till länsstyrelse och regering SBK, GFK rapport bostäder under perioden , bil. 1 sid 76 34

35 3.2 Fredsfors Mariehäll, dp Ny bebyggelse: 195 lgh, bostadsrätter Markägare initialt: Staden Planbeställning laga kraft: 3 år, 3 mån. Byggherre: Besqab Planområdet Parkeringsplats Bällstaån Kontor Planen Nytt kontorshus 140 nya lgh Nytt parkeringsdäck 35

36 Tidsåtgången i planprocessen Planbeställning Start-PM SBN Program SBN Utställning start Antagande SBN/KF Länsstyrelsen Regeringen Området och detaljplanen 70 Kvarteret Fredsfors ligger i Mariehäll i Bromma. Området som är ca 150x150 meter stort utgjordes före planen av en parkeringsplats kringvuxen med träd och buskar. Runt området finns i väster och söder äldre flerfamiljshus. Norr om området går genomfartsleden Bällstavägen och i söder ligger ett större kontorshus. Österut gränsar området mot en väg och Bällstaån. Planen avser 140 nya lägenheter, ett mindre kontorshus och ett parkeringsdäck. Planprocessen I juni 1999 fick Besqab Produktion AB markanvisning och inbjöd till en mindre arkitekttävling under juli till augusti SBK upprättade i januari ett start-pm som antogs av SBN i mars. Ett förslag till detaljplaneprogram var på remiss från april till juni. I september blev samrådsredogörelsen klar och i oktober godkände SBN programmet Från februari till maj var planförslaget ute på remiss I mars blev samrådsredogörelsen klar och planen ställdes ut fram till mitten av april. I juni antog SBN planen. Beslutet överklagades av en privatperson men länsstyrelsen gav SBN rätt i augusti och planen vann därmed laga kraft i september. 70 SBK Planbeskrivning dp SBK Planakt dp

37 Byggstart Bygget startade 2003 med byggandet av 153 lägenheter. Återstående 50 planeras. 72 Fördröjande orsaker Arkitekttävling Överklagande till länsstyrelsen Fyrspannet Södermalm, dp Ny bebyggelse: 65 lgh, hyresrätter Markägare initialt: Staden Planbeställning laga kraft: 2 år, 3 mån. Byggherre: Einar Mattson AB Planområdet Slänt med Lamellhus grönska från 30-talet 72 SBK, GFK Rapport: bostäder under perioden , bil. 1 sid 25 37

38 Planen 5 st 5-vånings-hus förbundna med 4 st 2-våningshus. Tidsåtgången i planprocessen Planbeställning Start-PM SBN Program SBN Utställning start Antagande SBN/KF Länsstyrelsen Regeringen Området och detaljplanen 73 Planområdet utgörs av Högbergsgatan mellan Timmermansgatan och Rosenlundsgatan på Södermalm. Högbergsgatan delas här och en del går ovanför och en del nedanför en cirka nio meter bred slänt. Slänten avses bebyggas med fem stycken femvåningshus förbundna med fyra stycken terassbyggnader i två våningar. Totalt 30 hyresrätter och 30 studentbostäder samt 500 kvm lokaler i bottenvåningarna. 73 SBK Planbeskrivning dp

39 Planprocessen Einar Mattsson Bygg AB hade länge haft ögonen på området och fick i augusti preliminär markanvisning av GFN I januari beställde Einar Mattson en ny detaljplan och i april beslutade SBN om att arbetet med planen skulle påbörjas. Två veckor senare skickades samrådshandlingar med ett programförslag ut på remiss. I maj hölls samrådsmöte och i slutet av juni inkom de sista remissvaren. Totalt 37 närboende privatpersoner hade under tiden lämnat kritiska synpunkter. Främst handlade synpunkterna om bristen på parkeringsplatser, att stadsbilden med funkishusen skulle förvanskas och om intrång i den befintliga boendemiljön. I september var samrådsredogörelsen klar och i oktober godkände SBN programmet och beslutade om fortsatt planering I början på januari skickades ett planförslag ut på remiss. Denna gång inkom 20 kritiska synpunkter från närboende. Remiss- och samrådsredogörelsen var klar i maj och planen ställdes ut under juni. Nio privatpersoner inkom med kritik. Utställningsutlåtandet var klart i slutet av augusti och i september godkände SBN planen och skickade vidare den för antagande i KF. SBN:s beslut överklagades av en bostadsrättsförening. KF tog upp ärendet i oktober och beslutade att anta planen. KF:s beslut överklagades av fyra privatpersoner och av en bostadsrättsförening I januari avslog Länsstyrelsen överklagandena. Alla utom en av de som överklagade KF:s beslut överklagade även Länsstyrelsens beslut. Inte heller regeringen gav dem dock rätt när frågan avgjordes i april. Detaljplanen vann därmed laga kraft. Byggstart I mars 2003 startade bygget. Fördröjande orsaker Många år av diskussioner innan formell planprocess. Överklagande till länsstyrelse och regering. 3.4 Gurkan Södermalm, dp Ny bebyggelse: 43 lgh; bostadsrätter Markägare initialt: Skanska 74 Planbeställning SBK. Planakt dp laga kraft: 4 år, 8 mån. Byggherre: Skanska 39

40 Planområdet Bensinmack Industrilänga, scen på vinden Orionteatern Kontor Konsumbutik Planen Flerfamiljshus, 36 lgh Radhus, 9 lgh Tidsåtgången i planprocessen 40

41 Planbeställning Start-PM SBN Program SBN Utställning start Antagande SBN/KF Länsstyrelsen Regeringen Området och detaljplanen 75 Kvarteret Gurkan vid Vintertullstorget på Södermalm inhyste före planen Orionteatern i en gammal industribyggnad, en Konsumbutik samt industri- och kontorslokaler. Mitt emot kvarteret, på Malmgårdsgatan, låg en bensinmack vars verksamhet omöjliggjorde bostäder på Gurkan. Planen säkerställer nuvarande användning för fastigheten med teatern (Gurkan 2) och för fastigheten med Konsumbutiken (Gurkan 1). Den låga industrilängan på Gurkan 9 byggs om till ett radhus med nio lägenheter. Ett nytt flerfamiljshus med 36 lägenheter byggs på Gurkan 3 och det befintliga industri-/kontorshuset på Gurkan 8 får en våning till. Bensinmacken läggs enligt avtal mellan Skanska och markägaren. Planprocessen I mars beställde Skanska en planändring och i slutet på maj beslöt SBN att planarbete skulle startas. SBK ansåg dock att programarbetet inte borde påbörjas förrän frågan om mackens avveckling hade lösts. Mackens tillstånd att sälja bensin skulle inte gå ut förrän i april I juli meddelade Stadsmuseet sina åsikter om de eventuella förändringarna. Bland annat ansåg man att industrilängan på Gurkan 9 inte borde förändras exteriört. I september inkom arkitektbyrån Wedelfors med ett förslag att göra om längan till radhus. I december gav planchefen klartecken att programsamrådet kunde påbörjas trots att mackfrågan inte var löst Miljöförvaltningen var klara med underlaget för MKB i februari. Ett programförslag var ute på remiss under mars och april. Synpunkter inkom från Orionteatern 75 SBK Planbeskrivning dp SBK. Planakt dp Intervju Planarkitekt SBK Malén Wasting

42 och från en närliggande bostadsrättsförening. Mackfrågan var ännu inte löst och drog ut på tiden. Andra tekniska problem dök också upp. Bl.a. rörde dessa hur en nödutgång från Orionteatern skulle byggas och hur Orionteaterns och Konsumbutikens nyttjanderätt att använda Gurkan 3 för transporter skulle bibehållas Under året gick planeringen vidare. Bland annat med bullerutredningar och ett nytt förslag om hur transporterna till Konsumbutiken skulle lösas. Problemet med den närliggande bensinmacken utreddes. I juni bytte SBK handläggare Redogörelsen för programsamrådet och ett förslag till detaljplan var klart i januari. I februari godkände SBN detta med tillägget att det bör bli lokaler för verksamheter i bottenvåningen på den nya flerfamiljshuset. En trafikbullerutredning blev klar i april. I juni blev Tyréns klara med en MKB. Planförslaget var ute på remiss från juni till september. Orionteatern och ägaren till Gurkan 8 inkom med synpunkter. I september löste arrendenämnden en tvist mellan Norsk Hydro och mackägaren sedan markägaren skrivit avtal med Skanska om att upphöra med sin verksamhet vilket Norsk Hydro motsatte sig. Resultatet blev att sista datumet för mackens nedläggande flyttades fram till december I december var samrådsredogörelsen och planförslaget klara för utställning. Planen var utställd från slutet av december till slutet av januari Utställningsutlåtandet var klart i slutet av januari. I och med detta var SBK klara med underlaget inför ett antagande. Dock ville man del se ett definitivt avtal mellan Skanska och macken angående nedläggningen och dels att frågan om nyttjanderätt för Konsum och Orionteatern definitivt var löst innan planen skulle antas. I mitten av juni var alla avtal klara och SBN antog planen. Detta överklagades i juli av Orionteatern. Länsstyrelsen avslog dock i september deras yrkanden varvid planen vann laga kraft i slutet av oktober. Fördröjande orsaker Omarbetning till radhus Närliggande bensinmack innebar fördröjning Infart till Konsumbutik tog tid att lösa Avtal mellan Skanska och macken ej klara Överklagande till länsstyrelsen

43 3.5 Gångaren 12 (Flanören) Kungsholmen, dp Ny bebyggelse: 200 lgh, bostadsrätter Planbeställning laga kraft: Markägare initialt: Locum Byggherre: Veidekke, Riksbyggen Planområdet S:t Görans kyrka S:t Görans sjukhus Stödmur längs vägen Finsens hus Planen Nytt flerbostadshus, Riksbyggen, Veidekke Garage under marken 43

44 Tidsåtgången i planprocessen (obs! separat program) Planbeställning Start-PM SBN Program SBN Utställning start Antagande SBN/KF Länsstyrelsen Regeringen Området och detaljplanen 78 Området utgjorde före planen parkeringsplats åt främst S:t Görans sjukhus. Finsens hus ingår också i planområdet. Detaljplanen möjliggör uppförandet av flerfamiljshus i ett nästan slutet kvarter av stenstadskaraktär med underliggande garage. Programprocessen I september beställde kvarteret Gångarens markägare Locum en översyn och ny plan för hela kvarteret. Man ville se över möjligheterna med hela S:t Görans sjukhus område som är begränsas av S:t Göransgatan, Kellgrensgatan, Lindhagensgatan och Mariebergsgatan I mars godkändes start-pm av SBN och ett programförslag togs fram I april godkände SBN programförslaget som i maj skickades ut på remiss. Kvarteret delades in i mindre detaljplaneområden. Hörnet Mariebergsgatan och Sankt Göransgatan utgjorde område 4 och där planerades bostäder. I december godkände SBN programmet Detaljplaner för delar av kvarteret Gångaren vinner laga kraft. 78 SBK Planbeskrivning dp SBK. Program dp

45 Planprocessen I januari hölls ett första möte angående område 4 i programmet. En arkitekttäving hölls under året och markägaren Locum förhandlade med eventuella exploatörer/markköpare. I oktober var MF klara med MKB-underlaget Planförslaget var ute på remiss under februari till mitten av maj. Nu ville dock en av byggherrarna ändra utseendet på huset vilket SBK motsatte sig. Detta tog en del tid och ledde till en kompromisslösning. Planen ställdes ut under oktober och godkändes av SBN i slutet av november. Antagandebeslutet överklagades dock av en granne i slutet av december I februari beslöt länsstyrelsen att avslå överklagandet och planen vann därmed laga kraft i slutet av mars. Byggstart Markarbeten pågick i oktober Fördröjande orsaker (efter programskedet) Parallella uppdrag (arkitekttävling) 2001 Förhandlingar för att hitta exploatörer Exploatörerna, men inte SBK, ville ändra arkitekturen Överklagande till länsstyrelsen SBK. Planakt dp

46 3.6 Herrgården Hässelby strand, dp Ny bebyggelse: 150 hotellrum Markägare initialt: Pandox hotellfastigheter Planbeställning laga kraft: 1 år, 9 mån Byggherre: Pandox hotellfastigheter Planområdet Stockholmsmässan Hotell Planen Nytt hotell i 8 våningar 46

47 Tidsåtgången i planprocessen Planbeställning Start-PM SBN Program SBN Utställning start Antagande SBN/KF Länsstyrelsen Regeringen Området och detaljplanen 81 Planen möjliggör 150 nya hotellrum i ett åtta våningar högt hus. I planområdet finns sedan tidigare en hotellbyggnad med 100 rum. Området ligger vid Mässvägen mellan Stockholmsmässan och Magelungsvägen i Älvsjö. Planprocessen I början på året ansökte Pandox hotellfastigheter AB om en planändring för att kunna bygga en ny hotellbyggnad vid Stockholmsmässan. SBK svarade att ärendet inte kunde tas upp förrän Stockholmsmässans framtid var avgjord. Mässans område var under detaljplaneläggning och planer fanns på att bygga hotell även där I februari aktualiserade Pandox idén igen och beställde återigen en ny detaljplan. Stockholmsmässan hade ännu inte bestämt sig för att bygga hotell eller inte. Pandox idé var att bli mässans officiella hotell och att ha en färdig detaljplan ansåg man vara en bra förutsättning. I maj gav SBN klartecken till att påbörja planarbetet. Ett programförslag skickades ut på remiss i september. Det närliggande Hotell Älvsjö inkom med synpunkter; man var orolig för att beläggningen hos dem skulle påverkas av ett nytt hotell. I december godkände SBN programmet I juli skickades ett planförslag ut på remiss och planen ställdes ut under oktober. SBN antog planen i november. 81 SBK Planbeskrivning dp SBK Planakt dp

48 Byggstart Bygget har inte startat än. Frågan om vilket hotell som ska bli mässans officiella är inte avgjord. Dessutom råder för tillfället överetablering av hotell i Stockholm. Ett relativt nytt hotell i Älvsjö centrum går dåligt och måste eventuellt lägga ner verksamheten. 83 Fördröjande orsaker Avvaktan i initieringsskedet p.g.a. detaljplanering i grannskapet Järsätra och Hjälmsätra Sätra, dp Ny bebyggelse: 130 lgh, hyresrätter Markägare initialt: Stockholmshem Planbeställning laga kraft: 1 år, 6 mån. Byggherre: Stockholmshem Planområdet Parkering ABC-stad från 1960-talet Skärholmsvägen Parkering 83 Intervju Torbjörn Johansson, planarkitekt SBK 48

49 Planen Punkthus 4-5 vån. 50 lgh Punkthus 5-6 vån. 70 lgh Tidsåtgången i planprocessen Planbeställning Start-PM SBN Program SBN Utställning start Antagande SBN/KF Länsstyrelsen Regeringen Området och detaljplanen 84 Planområdet är beläget i Sätra intill Skärholmsvägen och utgörs av två delområden (kvarteret Järsätra respektive Hjälmsätra) avsedda för ny bebyggelse. Områdena är sammanbundna av Eksätravägen som också ingår i detaljplanen. På områdena fanns före den nya planen i huvudsak parkeringsplatser. Den omgivande bebyggelsen är bostäder från 1960-talet byggda enligt idén om ABC-staden. Väster om Järsätra ligger in idrottsplats. 84 SBK Planbeskrivning dp

50 Planprocessen I juni begärde markägaren Stockholmshem en planändring för att kunna förtäta bebyggelsen. En diskussion inleddes med SBK om antalet och storleken på husen i kvarteret Järsätra. SBK ville ha fyra stycken lite lägre hus medan Stockholmshem ville ha tre större hus liknande de i kvarteret Hjälmsätra. 86 SBN tog upp ärendet i november och beslutade om att planarbetet ska påbörjas. MF ville ha djupare undersökning av trafikbullret från Skärholmsvägen och E4:an I slutet av mars gick programförslaget ut på remiss och i april hölls ett samrådsmöte med cirka 20 närboende närvarande. I mitten av oktober godkände SBN programmet och i november skickades ett planförslag ut på remiss. I november var också en första MKB med avseende på trafikbuller och vibrationer klar I februari skickades planen ut på remiss till några instanser än en gång för teknisk kontroll. Anledningen var farhågor om den störande trafiken. Under april var den utställd och i juni antogs den av SBN. Beslutet överklagades av två personer gemensamt i juli vilka fick avslag av Länsstyrelsen i september. Samma personer överklagade detta men fick avslag även av regeringen den 20 november. Fördröjande orsaker Diskussioner om storlek och antal hus mellan SBK och Stockholmshem Extra remissomgång för teknisk kontroll Överklagande till länsstyrelse och regering SBK Planakt dp Intervju Staffan Eriksson, SBK 50

51 3.8 Linneduken Riksby, dp Ny bebyggelse: kvm kontor Markägare initialt: Granen Planbeställning laga kraft: 2 år, 10 mån. Byggherre: Granen Planområdet Industri T-bana Planen Kontor, handel i bottenvån Kontor Park Arkad för infart 51

52 Tidsåtgången i planprocessen Planbeställning Start-PM SBN Program SBN Utställning start Antagande SBN/KF Länsstyrelsen Regeringen Området och detaljplanen 87 Kvarteret Linneduken ligger mellan Drottningholmsvägen och tunnelbanespåren öster om Brommaplan. Området var före planen bebyggt med låga industribyggnader i dåligt skick. Dessa rivs enligt detaljplanen och ger plats för ca kvm kontor i fyra parallella hus med gavlarna mot Drottningholmsvägen. Planprocessen I februari ansökte Förvaltnings AB Granen om en planändring. I april beslutade SBN att planarbetet skulle påbörjas. Under april till juni var ett förslag till program ute på remiss och samråd. Stockholms livsmedelshandlarförening protesterade mot förslaget. I augusti var miljöförvaltningen klar med underlaget för MKB. I oktober var Scandiakonsult klara med en förstudie angående geoteknik, VAförsörjning, byggnadsteknik och grundläggning. I slutet av november var SBK klara med beslutsunderlaget för fortsatt planering I januari godkände SBN programmet och beslutade om fortsatt planering. Planförslaget var ute på remiss under februari och mars. I juli kom en första MKB från företaget Reuseit och i november en rapport från en riskutredning gjord av Riskteknik Martin Uulas. Riskerna utgjordes i första hand av de transporter med farligt gods som går längs Drottningholmsvägen. Fortsatt utredning ansågs nödvändig. Under året ville också Granen ändra planens ändamål från kontor till lager och förhandlade med SBK om detta. Anledningen till ändamålsändringen var framför allt den vikande efterfrågan på kontor SBK 2002 Planbeskrivning dp SBK Planakt dp Intervju Karin Månsson, planarkitekt SBK 52

53 2002 Martin Uulas riskutredning blev klar i februari och Reuseits MKB i maj. I augusti var SBK:s samrådsredogörelse klar och planen ställdes ut från mitten av augusti till mitten av september. I slutet av september var utställningsutlåtandet klart och SBN antog planen i oktober. Byggstart Vissa markarbeten är gjorda och området bestod i oktober 2004 av en grusplan med ett tillfälligt tält. Fördröjande orsaker Lågkonjunktur för kontor ledde till att Granen ville ändra ändamålet vilket SBK motsatte sig. 3.9 Lokstallet Vasastan, dp Ny bebyggelse: konsthall/kontor Markägare initialt: Bonnierhuset AB Planbeställning laga kraft: 6 år, 2 mån. Byggherre: Bonnierhuset AB Planområdet Bonnierhuset Lanterniner 53

54 Detaljplanen Plantering och lanterniner Konsthall/ kontor Tidsåtgången i planprocessen Planbeställning Start-PM SBN Program SBN Utställning start Antagande SBN/KF Länsstyrelsen Regeringen Området och detaljplanen 90 Planområdet är beläget öster om Bonnierhuset vid Torsgatan i Vasastan. Planen ger rätt att uppföra en konsthall i glas och stål i fem våningar. 50 % av byggnaden ska utgöra konsthall och 50% kontor. 90 SBK 2002 Planbeskrivning dp

55 Planprocessen I april ansökte fastighetsägaren Bonnierhuset AB om en planändring för att kunna uppföra en konsthall. Byggnaden var tänkt att få liknande arkitektur som Bonnierhuset. I maj gav SBN klartecken till att påbörja programarbetet. Ett programförslag med konsthall i bottenvåningen och över det tre kontorsvåningar var ute på remiss under sommaren. Arkitekturen anslöt till Bonnierhuset men ingen var särskilt nöjd med förslagets utformning När förslaget återkom till SBN är det starkt omarbetat. Johan Celsing hade anlitats som arkitekt och husets exteriör bestod nu av stål och glas och kontrasterade starkt mot Bonnierhuset. Huset var triangelformat med rundade hörn. Bottenvåningen utgjordes av konsthall och över det fyra våningar kontor. SBN godkände förslaget med tillägget att höjden borde vara 1+3 våningar och att fördelningen konsthall/kontor skulle vara 50/ Celsing var mycket skeptisk till SBN:s sänkning av huset och i november skickades därför två planförslag ut på remiss. Det ena förslaget hade tre kontorsvåningar och det andra hade fyra, i övrigt var förslagen lika. Under samrådet inkom sex privatpersoner och tre bostadsrättsföreningar med kritiska synpunkter. En protestlista med 80 underskrifter lämnades in. På grund av närheten till järnvägen och transporter av farligt gods gjordes också riskanalyser. Riskanalyser var vid denna tid något oprövat och kom in i planprocessen sent p.g.a. att det inte aktualiserats tidigare. Ingen var säker på formerna för analyserna vilket gjorde att de fick omarbetas flera gånger I augusti godkände SBN planförslaget men arbetet med riskanalysen var inte klart. Ett bekymmer var att hela sidan mot järnvägen var inglasad medan riskanalyserna rekommenderade att det skulle vara så lite glas som möjligt åt det hållet. Byggherrens intresse hade också svalnat en aning p.g.a. konjunkturen och det dalande behovet av kontor Under juli och augusti ställdes planförslaget ut. En protestlista med 80 underskrifter samt kritiska synpunkter från två bostadsrättsföreningar, två lokala hyresgästföreningar och sex privatpersoner inkom. I november antog SBN planen vilket överklagades av en privatperson, företrädare för en bostadsrättsförening och för en lokal hyresgästförening I februari beslutade Länsstyrelsen om avslag. Detta överklagades i sin tur av privatpersonen och den lokala hyresgästföreningen. Regeringen avgjorde ärendet i juni och planen vann laga kraft. 91 SBK Planakt dp Intervju med Cristina Rådberg-Håkansson, planarkitekt SBK 55

56 Byggstart Bygget har ännu inte påbörjats. Ansökan om bygglov gjordes 2004 och den processen kan också ta tid p.g.a. närheten till järnvägen. Fördröjande orsaker: Omarbetning av arkitekturen Riskanalyser pga farligt gods på järnvägen Lågkonjunktur för kontor. Överklaganden till länsstyrelse och regering Ormen Södermalm, dp Ny bebyggelse: Hotell Planbeställning laga kraft: 5 år Markägare initialt: Staden Byggherre: Peab Planområdet Södermalmstorg Sjömanshotellet Slussen T-banestation Stomatolhuset 56

57 Planen Hotell Annexbyggnad Tidsåtgången i planprocessen Planbeställning Start-PM SBN Program SBN Utställning start Antagande SBN/KF Länsstyrelsen Regeringen Området och detaljplanen Kvarteret Ormen ligger centralt beläget vid Slussen. Planområdet gränsar i norr till Södermalmstorg, i öster till Katarinavägen och i söder till Klevgränd. Området består av en tunnelbanenedgång, det s.k. sjömanshotellet, det s.k. stomatolhuset och ett bostadshus från 1500-talets slut hölls en arkitekttävling för att bygga hus ovanpå tunnelbanenedgången. Bengt Lindroos vann och planarbetet pågick 57

58 till 1985 då det lades ner efter utställning aktualiserades området igen, denna gång var tanken att bygga bostäder för riksdagsledamöter. Arkitekten Chet Kanras förslag från 1982 dammades av, men projektet lades 1991 ned p.g.a. att pengar saknades. 93 Den nu föreliggande planen möjliggör ett hotell ovanpå tunnelbanehallen med en annexbyggnad söder om denna. Planen fastställer också nuvarande användning för övriga byggnader. Hotellet blir fyra och fem våningar högt medan annexet blir tre våningar över tunnelbanehallen. De nya byggnaderna ska harmoniera med de äldre husen i kvarteren. 94 Planprocessen I april fick PEAB preliminär markanvisning från GFN att bygga hotell ovanpå tunnelbanenedgången I mars gjorde GFK en planbeställning. SBN återremitterade i maj förslaget till start-pm. Man ansåg att Chet Kanras förslag från 1989 skulle aktualiseras igen. Förslaget omarbetades enligt riktlinjerna och i november godkände SBN startpromemorian. Protester från närboende droppade in Ett programförlag innehållande två förslag (Kanras och PEAB:s egna) skickades ut på remiss i januari. I november godkände SBN PEAB:s förslag med tillägget att det bakre huset skulle sänkas med tre våningar Förslaget omarbetades och i juni skickades handlingar ut för plansamråd Planen ställdes ut under mars och kritiska synpunkter inkom från 13 närboende. I juni antog SBN planen med tillägget att alla gestaltningsfrågor inte var avgjorda och hänvisades till bygglovsprövningen. Antagandebeslutet överklagades av sex personer. Dessa fick rätt hos länsstyrelsen i november så till vida att planen skulle ha antagits av KF. Således godkände SBN planen i december och skickade denna gång vidare den för antagande i KF KF antog planen i februari vilket överklagades av elva personer. Fyra av överklagandena avvisades och de övriga fick avslag i mars. Länsstyrelsens beslut överklagades till regeringen av sju personer. 93 SBK Planakt dp SBK 2001 Planbeskrivning dp SBK Planakt dp

59 2003 I februari beslöt regeringen att avslå överklagandena och planen vann därmed laga kraft. Regeringens beslut överklagades till regeringsrätten I april beslöt regeringsrätten att avslå överklagandena. Byggstart Arbetet hade inte påbörjats i oktober PEAB har inte hittat någon hyresgäst. 96 Fördröjande orsaker Återremiss av SBN följt av omarbetningar Två förslag i programsamrådet Omarbetning inför plansamråd. Diskussioner om gestaltningen. Lågkonjunktur för hotell. Överklagande till länsstyrelse och regering Sjöstadsporten Hammarby Sjöstad, dp Ny bebyggelse: 317 lgh; 281 hyres- och 36 bostadsrätter kvm verksamheter o hotell Planbeställning laga kraft: Markägare initialt: Staden Byggherre: Riksbyggen, Wihlborg, Skanska, Svenska bostäder, Statoil Planområdet Tvärbanan Industri Avfart Södra länken 96 59

60 Planen Bostäder, Svenska bostäder/jm Lokaler, ingen markanvisning okt Torn, 12 vån. Kontor o handel, Skanska Bensinmack mm, Statoil Kontor/handel bostäder, Riksbyggen/Wihlborg Tidsåtgången i planprocessen (obs separat program) Planbeställning Start-PM SBN Program SBN Utställning start Antagande SBN/KF Länsstyrelsen Regeringen Området och detaljplanen 97 Detaljplanen omfattar fem nya kvarter och gatumark i Hammarby sjöstad. Området gränsar i öster mot Södra länken, i söder mot Hammarby fabriksväg, i norr mot nya bostadskvarter och i väster mot centrumkvarter. Planen avser nybyggnad av 225 lägenheter och 96 studentlägenheter, kvm verksamhetsyta och en drivmedelsanläggning (bensinmack). Macken blir också centrum för hela stadsde- 97 SBK Planbeskrivning dp

61 lens bilpool. Två av husen i området byggs som torn för att bilda port till Hammarby Sjöstad. Detaljplaneområdet innefattar också en trafikplats med anslutning till Södra länken. Detaljplanen innehåller inget program utan hänvisar till programmet för hela Hammarby Sjöstad. Programprocessen Under året blev det första planförslaget för Hammarby sjöstad klar. Detta i form av ett förslag till fördjupning av översiktsplanen Staden, Nacka kommun och landstinget kom överens om gemensamma planeringsförutsättningar för Hammarby Sjöstad. I oktober beslöt KF anmäla Stockholm Stad som kandidat till OS OS-byn och huvudarena skulle förläggas till Hammarby Sjöstad och Hammarbybacken Under april och maj genomfördes programsamråd och i september antog SBN programmet för hela Hammarby Sjöstad. Tidsplanen i programmet var anpassat till ett eventuellt OS I september beslutade IOK att OS 2004 skulle hållas i Aten och inte i Stockholm. 99 Planprocessen Från februari till maj genomfördes plansamråd för Sjöstadsporten. I de översiktliga planerna skulle en stadsdelsidrottsplats anläggas i området. Denna utgick dock, bland annat på grund av att Stockholm inte fick OS Förslaget till detaljplan var utställt i februari och mars. Synpunkter inkom från Länsstyrelsen, Vägverket, Besqab och från en närliggande bostadsrättsförening. Planen reviderades efter utställningen bl.a. med ökande skyddsåtgärder p.g.a. närheten till drivmedelsanläggningen och en väg fick underbyggnadsrätt. Det reviderade förslaget var klart i början av april. I slutet av april antog SBN detaljplanen. Beslutet överklagades av en bostadsrättsförening som dock återkallade sin talan och i juni avskrev Länsstyrelsen ärendet och planen vann därmed laga kraft. Fördröjande orsaker efter programskedet. 98 SBK Hammarby Sjöstad - program för detaljplaneläggning. 99 Svenska olympiska kommitténs hemsida SBK. Planakt dp

62 Exploatörer saknas för delar av planen. Revidering efter utställning p.g.a. närheten till mack. Överklagande till länsstyrelsen (som dock återkallades) Smyrna Ladugårdsgärdet, dp Ny bebyggelse: 119 lgh; bostadsrätter Markägare initialt: Staden/ Stockholm Vatten Planbeställning laga kraft: 6 år, 7 mån Byggherre: NCC Planområdet Kollektivhuset Rio Bevuxen slänt Vattenreservoar 62

63 Planen 5 bostadshus, 6-8 vån Tidsåtgången i planprocessen Planbeställning Start-PM SBN Program SBN Utställning start Antagande SBN/KF Länsstyrelsen Regeringen Området och detaljplanen 101 År 1995 ägde Stockholm Vatten tre stycken vattenreservoarer för innerstadens vattenförsörjning. En i kvarteret Smyrna på Gärdet, ritad av Paul Hedqvist och byggd 1943, en i Vanadislunden och en i Lill-Jansskogen. Sedan reservoaren i Vanadislunden byggts ut bedömdes att den i kvarteret Smyrna inte längre behövdes varför fastighetsägarna Staden och Stockholm Vatten i augusti 1995 beslutade att sälja marken. 101 SBK 2000 Planbeskrivning dp

64 Planprocessen I maj upprättade SBK ett förslag till start-pm och påbörjade arbetet med en ny detaljplan för kvarteret. Försäljningen genomfördes med anbudsförfarande och under september och oktober mottog GFK tolv anbud. Skanska vann upphandlingen och slöt i december avtal med Staden om att få bygga enligt den blivande detaljplanen. Dock ändrade GFN förutsättningarna för upplåtelseformen i de nya husen från bostadsrätter till hyresrätter. Detta ledde till att Skanska inte längre kunde stå vid sitt bud och hoppade av En ny anbudsrunda genomfördes på vårkanten 1996 och man fick nu in sex stycken anbud. Denna gång vann Siab (numera NCC) och avtal slöts mellan Staden, Stockholm Vatten och Siab efter godkännande i GFN i juni, KS i augusti och KF i september. Avtalet avsåg bland annat försäljningen av fastigheten och uppförande av cirka 150 stycken hyreslägenheter enligt den blivande detaljplanen. Avtalet sa också att en arkitekttävling skulle genomföras och i september inbjöds sex arkitektkontor att delta. Förslagen redovisades i oktober. I november skickades handlingar för programsamråd ut. En trafikbullerutredning var klar i november Under året pågick förberedande projektering och diverse undersökningar genomfördes. I april utsågs Brunnberg & Forshed till vinnare i arkitekttävlingen. I juli var Stockholm Vattens rivningsplan för vattenreservoaren klar. I augusti kom en solstudie för det vinnande förslaget Under april, maj och juni var ett planförslag ute på remiss- och samrådsrunda. Enligt förslaget skulle vattenreservoaren rivas och ersättas av cirka 120 lägenheter om två till fyra rum och kök i fyra friliggande hus i nio till tio våningar uppe på platån. Ett garage med 34 parkeringsplatser föreslogs byggas under gården. Sluttningen utmed Sandhamnsgatan föreslogs bli kvartersmark, ett 10-tal träd skulle försvinna och ett 30-tal planteras. Flera tunga instanser och många närboende var dock negativa till förslaget. Framför allt ansågs grönstråken för små och husen för höga. Grönstråken utgör en viktig spridningsväg. Även tillgängligheten ansågs dålig. SBK och NCC påbörjade en omarbetning av förslaget I maj presenterades det omarbetade planförslaget som nu bestod av fem hus i 6-8 våningar varav tre var placerade längs Sandhamnsgatan och två på platån där vattenreservoaren låg. Under husen vid vägen föreslogs ett garage med 50 parkeringsplatser placerats. Förslaget innehöll nu 100 lägenheter. Detta förslag var ute på remiss under december 1999 till februari SBK Planakt dp

65 Remissvar och synpunkter ledde inte till några större förändringar och förslaget ställdes ut under juli. I november antog SBN detaljplanen men beslutet överklagades av Förbundet för Ekoparken, Rio Kollektivhusförening och av en privatperson till Länsstyrelsen. Lagligheten i beslutet överklagades också av nio personer till Länsrätten men fick avslag i december Länsstyrelsen upphävde i april SBN:s beslut och menade att detaljplanen måste antas av KF. Som skäl angavs att detaljplanen var av sådan principiell betydelse, stor vikt och inte endast av ringa betydelse att ett godkännande av SBN inte räckte. I juni togs således frågan upp i KF som beslutade att anta planen. KF:s beslut överklagas men denna gång fastställde länsstyrelsen beslutet (september). Länsstyrelsens beslut överklagas till regeringen Regeringen beslutade i mars att avslå överklagandena. Även detta beslut överklagades, denna gång av sex personer till Regeringsrätten som i november höll muntlig förhandling i ärendet Den 10 januari föll regeringsrättens dom: överklagandena avslogs och detaljplanen vann laga kraft. Byggstart Inflyttning pågår sedan augusti Fördröjande orsaker Försäljning av marken under planprocessen. Två anbudsrunder p.g.a. att GFN ändrade förutsättningarna efter första rundan Rivningsplan för den befintliga vattenreservoaren. Arkitekttävling 1996 Omfattande omarbetning av planförslaget Överklagande till länsstyrelse och regering NCC:s hemsida: Gärdeshöjden

66 3.13 Tapetrabatten Hässelby Gård, dp Ny bebyggelse: 80 lgh; 60 bostads- Markägare initialt: Skanska, Sisab, och 20 hyresrätter. Svenska Bostäder Planbeställning laga kraft: 3 år, 6 mån Byggherre: Skanska, Svenska Bostäder Planområdet Tvättstuga F.d. garagetomt Planen Nytt hus i 4 våningar för seniorboende Hus i 4 våningar, bostäder 66

67 Tidsåtgången i planprocessen Planbeställning Start-PM SBN Program SBN Utställning start Antagande SBN/KF Länsstyrelsen Regeringen Området och detaljplanen 104 Planen avser ett område i Hässelby Gård med befintlig bebyggelse i form av flerfamiljshus från 1950-talet, skolpaviljonger, ett fritidshem och en outnyttjad garagetomt. Området förtätas med 80 lägenheter i tre fyravåningshus och ett hus för seniorboende. Bebyggelsen grupperas kring skoltomten. Planprocessen I juni beställde Skanska en planändring. Redan då var en arkitektfirma anlitad och ganska detaljerade ritningar var framtagna. Skanska hade tomträtt för en del av området och Svenska Bostäder för en del I maj var SBK klara med beslutsunderlaget för startpromemorian vilken godkändes av SBN i augusti. Strax efter fick Skanska markanvisning av GFN. I november skickades programförslaget ut på remiss. En närboende familj och en privatperson protesterade och 11 personer yrkade på avslag i ett gemensamt brev I mars godkände SBN programmet och under sommaren var planförslaget ute på remiss. Tre privatpersoner och det lokala pensionärsrådet inkom med kritiska synpunkter. I juni blev en geoteknisk undersökning klar I slutet av januari var remiss- och samrådsredogörelsen klar och planen ställdes ut i mars. En privatperson samt Stokab inkom med synpunkter. Utställningsutlåtan- 104 SBK Planbeskrivning dp SBK Planakt dp

68 det och beslutsunderlaget inför antagandet var klart i april och i juni antog SBN planen. Beslutet överklagades av tre personer men dessa fick avslag av Länsstyrelsen i augusti. Länsstyrelsens beslut överklagades av tre personer. En av dem hade dock inte överklagat SBN:s beslut varför hans överklagan avvisades av Länsstyrelsen i slutet av september. Den andre personens överklagan kom in för sent varför regeringen avvisade hans överklagan. Endast den tredje personen fick sin sak prövad av regeringen som dock avslog hans yrkande efter beslut i december. Detaljplanen vann därmed laga kraft. Fördröjande orsaker Överklagande till länsstyrelse och regering Tonbadet Högdalen, dp Ny bebyggelse: 31 lgh; hyresrätter Markägare initialt: Staden Planbeställning laga kraft: 1 år, 9 mån. Byggherre: Familjebostäder Planområdet Panncentral 68

69 Planen Punkthus, 8 våningar Tidsåtgången i planprocessen Planbeställning Start-PM SBN Program SBN Utställning start Antagande SBN/KF Länsstyrelsen Regeringen Området och detaljplanen Ungefär 300 meter öster om Högdalens centrum ligger kvarteret Tonbladet. Bebyggelsen runt planområdet består av trevånings lamellhus och punkthus i åtta våningar. Planen avser en del av kvarteret som är bebyggt med en panncentral. Denna rivs och istället byggs ett punkthus i åtta våningar och två souterrängvåningar med totalt 30 nya lägenheter. I huset byggs även en undercentral för fjärrvärme. Husets arkitektur och färg anpassas till den befintliga bebyggelsen. 106 SBK 2001 Planbeskrivning dp

70 Planprocessen I april beställde tomträttshavaren Familjebostäder en planändring. I november beslutade SBN att planarbetet skulle starta. I december skickades programförslaget ut på remiss. Fem närboende personer skickade in kritiska synpunkter I slutet av mars var SBK klara med beslutsunderlaget för ett godkännande av programmet. I april inkom en protestlista med 166 namnunderskrifter. I slutet av april godkände SBN programmet. Ett planförslag var ute på remiss under sommaren. En privatperson inkom med synpunkter (som var positiv till projektet!). Remissoch samrådsredogörelsen var klar i september och planförslaget ställdes ut under oktober. Fyra privatpersoner och en lokal hyresgästförening skrev kritiska synpunkter. Efter utställningen, i november, hölls ett särskilt trafiksamråd där cirka 25 närboende var närvarande. SBN antog planen i mitten av december efter att ha bordlagt frågan i november Vattenpasset Södermalm, dp Ny bebyggelse: 44 lgh; hyresrätter Markägare initialt: Stockholmshem Planbeställning laga kraft: 6 år, 5 mån. Byggherre: Stockholmshem Planområdet Bostadshus 6-7 vån. Vårdbostäder 107 SBK Planakt dp

71 Planen Garage under jorden Nytt hus Bullerskyddande glasvägg eller mur Vårdbostäder Tidsåtgången i planprocessen Planbeställning Start-PM SBN Program SBN Utställning start Antagande SBN/KF Länsstyrelsen Regeringen Området och detaljplanen 108 Kvarteret ligger vid Ringvägen vid korsningen med Rosenlundsgatan. Kvarteret är bebyggt med ett bostadshus från 1967 med 128 hyresrätter i sex och sju våningar. Huset är byggt i vinkel och under gården finns ett garage. I planområdet ingår också ett äldre hus som används för vårdändamål. Planen möjliggör byggandet av 108 SBK Planbeskrivning dp

72 ett nytt bostadshus utefter Ringvägen och fastställer användningen för befintliga hus. Ett garage under marken möjliggörs. Planprocessen 1996 Förvaltaren Stockholmshem ville i samband med ombyggnad och upprustning av det befintliga huset även bygga ett nytt hus längs Ringvägen. I samband med att en ny detaljplan togs fram för Södersjukhuset i slutet av 1980-talet planerades en sådan byggnad. Den gången utgick dock kvarteret Vattenpasset efter plansamrådet på grund av att man ansåg att gården inte skulle få tillräckligt med ljus. I december 1996 fick emellertid Stockholmshem preliminär markanvisning av GFN för ett nytt hus I januari beställde GFK en ny plan av SBK och i maj godkände SBN ett start-pm I oktober skickades ett programförslag ut på remiss. Programmet avsåg fyra detaljplaner för de fyra kvarteren runt korsningen Ringvägen - Rosenlundsgatan; Siktet, Bylingen, del av Södersjukhuset och Vattenpasset. Samrådsmöte hölls i november I februari var remissomgången och samrådet klart och SBN fattade beslut om fortsatt planering. Under oktober till december var ett planförslag för kvarteret Vattenpasset ute på remiss. Ett samrådsmöte med 11 privatpersoner närvarande hölls i november. I slutet av december hade alla remissvar inkommit I februari skickades planförslaget på remiss även till Banverket efter att man upptäckt att den planerade nya sträckningen av en pendeltågtunnel berörde planområdet. Svar inkom i slutet av mars och remiss- och samrådsredogörelsen var klart i april. Förslaget var utställt från den 15 april till den 13 maj och fem skriftliga synpunkter från närboende inkom. SBN antog planen i juni men beslutet överklagades i juli av en privatperson. I augusti beslutade länsstyrelsen att avslå överklagandet. Detta beslut överklagades av samma privatperson Den 18 juni avslog regeringen överklagandet och detaljplanen vann laga kraft. 111 Byggstart Bygget har ännu i oktober 2004 inte startat SBK Planakt dp SBK Program för kv Vattenpasset m.m. dp SBK Planakt dp Egen okulärbesiktning. 72

73 Fördröjande orsaker Program gemensamt för fyra detaljplaner fördröjde programskedet Extra remiss till Banverket Överklagande till länsstyrelse och regering Vårberg Centrum Vårberg, dp Ny bebyggelse: 100 lgh; 50 hyres- o 50 bostadsrätter Planbeställning laga kraft: 1 år, 6 mån. Markägare initialt: Realia Byggherre: Realia Planområdet T-banestation Centrumhall 73

74 Planen Lamellhus, 3 vån. Punkthus, vån Tidsåtgången i planprocessen Planbeställning Start-PM SBN Program SBN Utställning start Antagande SBN/KF Länsstyrelsen Regeringen Området och detaljplanen 113 Vårberg centrum har en unik modernistisk arkitektur och är byggt på 1960-talet. Planen avser att komplettera centrum med ett punkthus i våningar och två trevånings lamellhus ovanpå den befintliga centrumhallen. Punkthuset ska inrymma små lägenheter om 1-3 rum och kök och lokaler i de två nedersta våningarna. 113 SBK dp

75 Planprocessen 2000 I september beslöt SBN att planarbetet skulle påbörjas. Samma månad gick programförslaget ut på remiss. Samrådsmöte med ett 50-tal närvarande hölls i oktober. Stadsmuseiförvaltningen var skeptiska till påbyggnaden av centrumhallen. Man ansåg att den ursprungliga arkitekturen förvanskades. En företrädare för Vårbergs byalag inkom med kritiska synpunkter. I december kom de sista remissvaren I april godkände SBN programmet efter att frågan bordlagts i mars. Ett planförslag skickades ut på remiss i maj och det sista svaret inkom i september. Vårbergs byalag skickade även denna gång in synpunkter. Samrådsredogörelsen var klar i oktober och planen ställdes ut under november I januari antog SBN planen som därmed vann laga kraft en månad senare. 114 Bygget har dock ännu inte påbörjats. Det visade sig att påbyggnaden på centrumhallen var mer komplicerad än väntat. Dessutom hade det tillkommit politiska beslut om att nybyggena inte fick bli för dyra Årstaberg Liljeholmen, dp A Ny bebyggelse: 280 lgh, bostadrätter Planbeställning laga kraft: Markägare initialt: JM Byggherre: JM Planområdet Nybohov Fabriksbyggnad F.d. skola 114 SBK Planakt dp Intervju Staffan Eriksson, SBK planarkitekt 75

76 Planen Punkthus, 4-6 våningar Lamellhus, 5 våningar Tidsåtgången i planprocessen (obs separat program) Planbeställning Start-PM SBN Program SBN Utställning start Antagande SBN/KF Länsstyrelsen Regeringen Området och detaljplanen Området är en del av det i Översiktsplan -99 redovisade stadsutvecklingsområdet Liljeholmen. 116 Detaljplanen avser drygt 200 lägenheter i sex punkthus i 4-6 våningar mot norr och lamellhus i fem våningar mot söder. Lamellhusen ska fungera som bullerskydd mot trafiklederna i närheten kvm naturmark tas i anspråk och ett tvåvånings industrihus som har använts av Samhall rivs. En ny pendeltågstation planeras i närheten av Årstaberg Översiktsplan SBK planakt dp A 76

77 Planprocessen 1995 De första planerna för att utveckla liljeholmsområdet dök upp. JM gjorde större strategiska markköp i området Under sommaren var ett programförslag för hela stadsutvecklingsområdet liljeholmen ute på remiss och samråd. Totalt omfattade förslaget 3000 lägenheter och 6000 arbetsplatser. Kvarteret Årstaberg utgjorde i programmet en bostadsenklav med ca. 200 lägenheter. 119 I februari fick JM lagfart för kvarteret I april godkändes hela programmet och i november beslöt SBN att planarbetet för Årstaberg skulle starta. 121 SBN och SBK var delvis av skilda uppfattningar inför startbeslutet. SBK ville ha ett mer renodlat bostadsområde medan SBN ville ha mer stadsmässighet. Beslutet följde SBK:s linje Ett planförslag var på remiss under mars och april. Sju skrivelser med synpunkter inkom från närboende. Dessa var i huvudsak inte negativa men hade åsikter om husens höjd och placering och liknande. Ett brev med 23 namnunderskrifter inkom från Nybodhöjdens samfällighetsförening. I oktober var Sweco klara med en första riskanalys angående transporterna av farligt gods på de närliggande trafiklederna och närliggande verksamheters hantering av farligt gods I januari blev remiss- och samrådsredogörelsen klar och planförslaget ställdes ut under februari och mars. Synpunkter kom in från SL, Stokab samt från en familj på Nybodahöjden. Planen ändrades något efter utställningen efter synpunkterna från SL. Utställningsutlåtandet var klart i början av april och i slutet av samma månad antog SBN detaljplanen. 123 Byggstart Byggstarten dröjde till 2004 på grund av JM:s tolkning av marknadsläget. Planen ändrades också bl. a. så att de fem lamellhusen blev två. Detta ledde inte till någon ändring av detaljplanen utan ansågs som en mindre avvikelse vid bygglovsprövningen. Utbyggnaden av kvarteret gör etappvis Intervju Martin Schröder, planarkitekt SBK 119 SBK planakt dp A 120 FDS Stockholm Årstaberg SBK planakt dp A 122 Intervju Martin Schröder, SBK planarkitekt 123 SBK planakt dp A 124 Intervju Martin Schröder, SBK planarkitekt 77

78 4 Analys och diskussion 4.1 Tidsåtgången i fallstudierna Allmänt om fallstudierna Mätningen av tidsåtgången i fallstudierna visar på stora skillnader från plan till plan. Den snabbaste processen tog ett år och nio månader (Herrgården) och den långsammaste tog sju år och åtta månader (Smyrna). Diagrammet nedan visar hur många planer som har vunnit laga kraft inom olika tidsintervall efter planbeställning. Exempel: Tre stycken av planerna vann laga kraft mellan två och tre år efter planbeställning. 4 3 Antal planer år 2-3 år 3-4 år 4-5 år 5-6 år 6-7 år 7-8 år Tid från planbeställning till laga kraft Bakom siffrorna döljer sig följande detaljplaner: 1-2 år Vårberg centrum, Herrgården, Tonbadet. 2-3 år Järsätra, Linneduken, Fyrspannet 3-4 år Tapetrabatten, Fredsfors, Dalkarlshugget 4-5 år Gurkan, Ormen 5-6 år 6-7 år Vattenpasset, Gångaren 12, Lokstallet 7-8 år Smyrna De två planerna Årstaberg och Sjöstadsporten ingår inte i diagrammet ovan eftersom de planerna ingår i de större programområdena Liljeholmen respektive Hammarby Sjöstad. Tidsåtgången för dessa två planer är knappt två år exklusive programskede. Även Gångaren 12 har ett större separat program i vilket kvarteret avses detaljplaneläggas i ett senare skede än normalt. För Gångaren 12 är programskedet medräknat i diagrammet ovan. 78

79 4.1.2 Statistik över tidsåtgången i alla fallstudier Planbeställning Start-PM SBN Program SBN Utställning start Antagande SBN/KF Besvärsbeslut LST Beslut Regeringen år Vänstra linjen: Medianvärden för tidsåtgången i processens olika skeden. Högra linjen: Medelvärden för tidsåtgången i processens olika skeden. Medianvärde för den totala tidsåtgång (planbeställning laga kraft) Medelvärde för den totala tidsåtgång Den vita romben i diagrammet visar hur lång tid planprocessen tar i genomsnitt. Den svarta visar medianvärdet. Linjerna i diagrammet visar hur lång tid de olika skedena tar (medel- respektive medianvärden). Analys av diagrammet Medelvärdet för hela planprocessen (vita romben) ligger till vänster om summan av medelvärdena för de olika skedena i processen. Detta tyder på att om det tar lång tid i ett skede så går det fortare i ett annat. Att summan av medianvärdena för de olika skedena i processen hamnar ytterligare längre till vänster stärker detta påstående. De planer som inte har överklagats (31 %) har dock inte bidragit till statistiken för överklagandetiderna men väl till statistiken över planprocessernas totala tidsåtgång. Diagrammet visar också att det är fram till utställningsskedet som tiden riskerar att dra iväg. Detta kan möjligtvis tolkas som att när planskedet är klart så har byggherrar, den kommunala förvaltningen, politiska nämnder m.fl. nått hållbara överenskommelser om planens utformning. Att det sedan tar i genomsnitt ytterligare ett år innan planen vinner laga kraft uppfattas inom plan- och byggorganisationen naturligtvis ofta som frustrerande. 79

80 4.2 Lagstiftningen Lagen och tiden PBL:s konstruktion av planprocessen leder ofrånkomligen till att tid går åt. Dels till de lagstadgade tidsutdräkterna för utställning och tid för överklaganden. Dels som en följd av att reglerna inte tillåter vissa moment i processen att löpa parallellt t.ex. får inte planen ställas ut förrän alla remissvar kommit in. Händelseförloppet är på så sätt reglerat i tiden. Det framgår klart av förarbetena till PBL att det finns ett syfte med att planprocessen inte ska gå för fort och att vissa tidsrymders minsta längd är reglerad. Största anledningen är att säkra medborgarinflytandet och den demokratiska aspekten. Denna minimitid som en planprocess minst ska ta bör dock anses mer än uppfylld i de undersökta planärendena. Frågan är snarare hur demokratisk och rättssäker en planprocess som utsträcker sig över flera år kan anses. Just ovissheten om när en plan kommer att vinna laga kraft är en parameter som spelar en alldeles för stor roll under och innan en planprocess gång. Systemet för detaljplaner har också byggts på sedan lagen infördes kom en lagändring med hårdare krav på detaljplaneprogram, 1999 kom Miljöbalken med bl.a. hårdare krav på MKB. På kommun- och länsnivå har krav på t.ex. riskutredningar och större inflytande från olika särintressen tillkommit. Det är lätt att få uppfattningen att den ursprungliga PBL:s försök till balansgång mellan en för lång och tungrodd planprocess där alla har vetorätt och en alldeles för kort och diktatoriskt styrd planprocess är överspelad. Undersökningen visar också att planprocessen kan gå i stå främst p.g.a. att de inblandade inte kommer överens. Lagstiftningen förmår inte förebygga eller hindra detta Programskede PBL:s krav på när och hur program ska användas är föremål för diskussion. Alla planarkitekter som har intervjuats i den här undersökningen anser att kravet är för högt ställt och att program ofta är onödigt och inte fyller någon funktion. Några anser till och med att programmet ibland motverkar sitt syfte och bidrar till sämre insyn och försvagad demokrati. Även angränsande undersökningar (se kapitel 1.6) visar på att programkravet inte uppnått sitt syfte. En adekvat fråga är förstås om programmet används på rätt sätt, d.v.s. att detaljplaneprocessen och byggherrens projekteringsprocess i tiden löper rätt i förhållande till varandra. För att programskedet ska fylla sin funktion krävs att projekteringen inte är för långt gången och förutsättningarna redan för låsta. I fallstudierna var ofta detaljeringsgraden hög och överenskommelserna långtgående redan i startpromemorian vilket innebär att programskedet inte får sin avsedda funktion. Det leder ofta till tidsödande omarbetningar. 80

81 Det förekommer att programskede tas med i processen endast för att minska risken att någon överklagar och därmed orsakar tidsfördröjning, trots att programmet är uppenbart onödigt. Numera (november 2004) arbetar SBK efter nya riktlinjer och använder normalt inte program när projektet stämmer överens med översiktsplanen Överklagande Från GFK-, SBK-, och byggherrehåll har någon form av prövningstillstånd hos regeringen efterlysts. Åsikten är att de skäl som anges vid överklaganden ofta får oproportionerligt stort inflytande över tidsåtgången i och med regeringens långa handläggningstider. Det borde finnas tillräckligt många rättsfall för att införandet av prövningstillstånd inte skulle äventyra rättssäkerheten. Instansordningen för överklaganden har dock utretts i flera omgångar, senast vid PBL-översynen i mitten av 1990-talet. I PBL-kommitténs arbete ingår också prövning av överprövningen Samtal med Peter Jacobsson, planchef SBK 126 PBL-kommitten SOU 2004:40 delbetänkande 81

82 4.3 Organisation/system Tidplaner Den här rapporten syftar inte till att avgöra om detaljplaneprocessen tar för lång tid eller ej. Värt att notera är dock den ideala tidplan som GFK och SBK arbetar efter. Fallstudiernas tidiga tidplaner i start-pm och i program återspeglar ofta denna ideala tidplan. Mycket sällan har tidplanerna från start-pm visat sig hålla. Nyttan av dessa tidplaner kan således ifrågasättas, som styrmedel tycks de i alla fall inte fungera. Planbeställning Start-PM SBN Program SBN Utställning start Antagande SBN/KF Besvärsbeslut LST Beslut Regeringen år Oenighet Om inblandade parter förmår komma överens om detaljplanens utformning tycks systemet för planprocessen tillåta en genomloppstid på ungefär två till fyra år. Däremot tycks systemet inte kunna förhindra att tiden drar iväg när de inblandade inte kommer överens. Under samtalen med detaljplaneprocessens olika intressenter har jag fått en känsla av att det ibland råder en ömsesidig oförståelse mellan de olika grupperna. Ett rimligt antagande är att alla aktörer i detaljplaneprocessen agerar rationellt och professionellt med utgångspunkt från sina egna mål och intressen. Dock har jag fått uppfattningen att de olika aktörerna då och uppfattar varandras agerande som irrationellt och obegripligt vilket leder till misstroende och förseningar. Det kan handla om allt från en ändring av färgsättningen på någon byggnadsdel till att ett våningsplan tillkommer eller försvinner sent i processen. Om aktörerna på ett 82

83 mycket tidigt stadium gör klart vilka prioriteringar man gör i projektet skulle många missöden kunna undvikas. Naturligtvis händer det allt som oftast att förutsättningarna ändras under årens och planprocessens långa lopp. I fallstudierna syns detta t.ex. i de kontorsplaner som påbörjades under den förra högkonjunkturen i slutet av 1990-talet. När efterfrågan på kontorslokaler sedan dalade var byggherrarna inte längre intresserade och ville i flera fall ändra ändamålet för planerna. Kovändningarna kan också komma från de politiska nämnderna i samband med val och regimskifte (t.ex. kan det då handla om upplåtelseform av planerade lägenheter). Ibland står de kommunala förvaltningarna för lappkasten; en handläggares stävan efter att nå fram till ett optimalt resultat tvingar honom till ständiga ändringar och finputsning. Att de olika parterna har olika prioriteringar och sätter värde på olika saker råder det ingen tvekan. I flera av fallstudierna har oenighet lett till långa fördröjningar man kommer inte vidare därför att man inte hittar kompromisser. Processen går i stå trots att alla vill föra den framåt. Ett återkommande exempel på spörsmål är att byggherren vill ha högre hus än SBK. För byggherren är det dock en ekonomisk fråga och för SBK i huvudsak en fråga om stadsbildens utseende, lägenheters ljusinsläpp etc. De olika aktörernas bedömningar är ofta väsensskilda. Om de inblandade inte har klart för sig vilka den andres prioriteringar är blir det förstås svårt att nå fram acceptabla kompromisser. I exemplet med våningarna är det viktigt att SBK känner till vilken skillnad ett våningsplan mer eller mindre gör för byggherrens ekonomi och lika viktigt är det att byggherren har bakgrunden och motiven till SBK:s argument klart för sig. Samma typ av förveckling dyker inte bara upp mellan SBK och byggherrar utan också mellan andra aktörer i olika kombinationer (SBN, GFN, GFK, MF, sakägare, länsstyrelse etc.), men tar sig olika uttryck och påverkar tidsåtgången på olika sätt. SBK:s planarkitekter har politiska incitament och en lagstadgad skyldighet att föra planprocessen framåt. Dessa incitament tycks dock i vissa fall inte helt förankrade hos den enskilde handläggaren. Byggherren har normalt starka ekonomiska incitament att föra processen framåt för att kunna börja bygga så snart som möjligt. När två parter inte kommer överens och den ena inte har något intresse av att nå snabba kompromisser leder det till lätt till att processen stannar upp Protester Undersökningen visar att tidsåtgången inte är direkt proportionell till antalet protesterande medborgare. En litet antal protester påverkar inte planprocessens längd mindre än ett stort antal protester. Det tydligaste exemplet bland fallstudierna är Fyrspannet jämfört med Smyrna. Båda planerna avser ny bostadsbebyggelse tätt inpå befintliga bostadshus i innerstan. Båda planerna var föremål för protester från grannarna under hela processen. Båda planerna överklagades till både länsstyrelsen och regeringen. Ändå tog planprocessen för Smyrna mer än tre gånger så lång tid som den för Fyrspannet. De sällsynta fall där protester helt uteblivit har inneburit att processen gått fortare, bland annat eftersom ingen har överklagat. Är planerings- och byggorganisationen 83

84 (SBK, SBN, GFK, GFN, byggherrar, arkitekter etc.) helt enig tycks inte massiva protester från allmänheten kunna påverka tidsåtgången nämnvärt. Inte heller tycks protesterna innebära någon nämnvärd tidsfördröjning. Observera dock att endast genomförda och laga kraftvunna detaljplaner har studerats och inte sådana som avbrutits längs vägen. Den inte ovanliga situationen med protesterande allmänhet i kombination med en oenig plan- och byggorganisation verkar däremot kunna ge medborgarna ett större inflytande. Naturligtvis kan också oenigheten inom planerings- och byggorganisationen bero på att protesterande allmänhet har lyckats påverka instanser i någon riktning Översiktlig strategi Bygg staden inåt slår översiktsplanen fast. Stockholm ska utvecklas genom att den redan byggda staden ska förbättras och redan ianspråktagen mark ska återanvändas. 127 Detta leder till att detaljplanerna ofta avser redan tättbebyggda områden och mängden hänsyn som måste tas blir således stor. Bebyggelsen kryper också närmare vägar och järnvägar p.g.a. platsbrist och som tidigare nämnts p.g.a. förbättrad teknik för bullerskydd och brandsäkerhet etc. Detaljplanerna blir således mer komplicerade och risken för att processen försenas och omarbetningar måste göras blir stor Remissinstanserna 90 Remissinstansernas svarstider i programsamrådet Dagar Medel Median SDF Handikapprådet Skönhetsrådet Brandförsvaret SL Stadsmuseet Fortum Stockholm Vatten Miljöförvaltningen GFK Lantmäterimyndigheten Länsstyrelsen Begärd remisstid 127 SBK Översiktsplan 1999 sid 71 84

85 Dagar Remissinstansernas svarstider i plansamrådet Medel Median SDF Handikapprådet Skönhetsrådet Brandförsvaret SL Stadsmuseet Fortum Stockholm Vatten Miljöförvaltningen GFK Lantmäterimyndigheten Länsstyrelsen Begärd remisstid Diagrammen visar remissinstansernas svarstider i program- respektive planskedet. Svarstiden är räknad från den dag SBK skickar ut remissen till den dag instansens svar inkommer till SBK. De två staplarna längst till vänster anger den tid inom vilken SBK begär svar. (Helgdagar är medräknade.) Flera remissinstanser tar normalt upp både program- och planremissen i sina politiska nämnder. Detta gäller GFK, MF, SDF och ofta även stadsmuseiförvaltningen. I en normal process som antas av SBN ska 77 politiskt tillsatta personer ta ställning till planen vid två eller tre tillfällen var. Den interna hanteringen inom de olika förvaltningarna blir tidsödande. GFN sammanträder exempelvis under gånger. Med sommaruppehållet oräknat blir det i snitt ett möte var 27:e dag. Ärenden som ska tas upp på ett möte ska anmälas senast ett visst datum. Detta datum ligger normalt 25 dagar före sammanträdesdagen (inför första mötet efter sommaren skulle ärenden anmälas knappt två månader i förväg). Anmälningstiden för ett ärende blir således mellan 25 och 51 (25+26) dagar. Sommaruppehållet innebär att ett ärende i värsta fall anmäls nästan tre månader före ett möte. Tjänsteutlåtanden för anmälda ärenden ska sedan vara klara i snitt 19 dagar före mötet GFK:s intranät Tidplan för ärenderubriker och tjut 2004 och

86 En ökad delegering är en åtgärd som har diskuterats i tidigare studier för att minska tidsåtgången i samrådsskedena Bordläggningar Bordläggningar i SBN har inte inneburit någon större tidsspillan i fallstudierna. Endast i ett fåtal av fallstudierna har beslut bordlagts av SBN och när det skett har frågan avgjorts vid nästa möte ungefär en månad senare Riskanalyser och andra undersökningar En detaljplaneprocess genererar mängder med undersökningar i form av trafikbullerutredningar, solstudier, riskanalyser m.m. En förutsättning för att undersökningarna inte ska försena hela processen är att byggherren har viss beredskap och rutiner för att få dessa gjorda. Som nämnts i kapitel var hanteringen av riskanalyser ännu inte helt inarbetad vid tiden för fallstudierna. Kring frågorna om vem som ska göra dem, vad de ska innehålla och när de ska göras råder viss oenighet. I fallstudierna har de ofta dykt upp sent i processen men har enligt planarkitekterna sällan varit helt tidsstyrande. I planprocessen för t.ex. Lokstallet ledde dock riskanalysen till omarbetningar sent i processen. Planen avser en inglasad byggnad nära en järnväg med farligt gods. Lokstallet började planeras 1997 då kraven på riskanalyser ännu inte var formaliserade och först tre år senare, under plansamrådet, beställdes en riskanalys. Denna pekade så småningom på flera brister avseende säkerheten och ledde till omarbetningar av planförslaget och förseningar. Inte ens den laga kraftvunna planen uppfyller riskanalysens krav, flera stora frågor lämnades till bygglovsprocessen. Enligt flera planarkitekter är dock formerna för riskanalyserna nu bättre och mer entydigt förankrade och rutinerna mer inarbetade än för bara ett par år sedan. Samma väg tycks formerna för MKB ha vandrat tidigare under 1990-talet. Man har dock uttryckt att det ökande antalet undersökningar i sig gör planprocessen tungrodd. Varje undersökning är för sig bra och bidrar till ett bredare beslutsunderlag men en helhetsbedömning och prioritering av behoven efterlyses Överklaganden Demokratiseringen av planprocessen är långt gången. Folkvalda politiker har stor makt över detaljplanernas utformning, allmänheten bereds möjlighet till insyn och påverkan av utformningen vid flera tillfällen och traditionen att överklaga är djupt rotad och väl förankrad hos allmänheten. Kretsen människor med potentiell rätt att överklaga med förvaltningsbesvär är också stor. 86

87 Tiden hos länsstyrelsen och regeringen för hanteringen av överklaganden utgör i genomsnitt ungefär 20 % av den totala tidsåtgången. Variationen i tidsåtgång är dock mindre för överklagandefasen jämfört med planprocessen fram till antagande. Från antagandebeslut i SBN eller KF till det att länsstyrelsen fattar beslut har det tagit mellan två och fem månader i fallstudierna. Tiden mellan länsstyrelsens beslut och regeringsbeslut varierar mellan tre och elva månader. Två gånger har länsstyrelsen givit de klagande delvis rätt (Smyrna och Ormen). Båda gångerna har planerna antagits av SBN och inte av KF vilket länsstyrelsen har ansett fel. Staden överklagade inte något av besluten utan följde länsstyrelsens beslut och antog planerna i KF istället. Hade länsstyrelsen avslagit överklagandena så hade de båda planprocesserna gått ungefär fem månader fortare. Hade KF antagit planerna från början hade uppskattningsvis tre månader sparats. Som nämnts ovan visar undersökningen att allmänhetens möjlighet att direkt påverka tidsåtgången i planprocessen främst består i möjligheten att överklaga. Fram till överklagandeskedet kan allmänheten endast indirekt påverka tidsåtgången genom opinionsbildning och påtryckningar mot plan- och byggorganisationen, även om man har lagstadgad rätt att delta i processen. Regeringsbeslut innebär att detaljplanen vinner laga kraft. Lagligheten i beslutet kan dock överklagas till Regeringsrätten. Flera av fallstudierna har också överklagats till regeringsrätten. Hur detta påverkar exploateringsprocessen har inte studerats. 87

88 4.4 Jämförelser Innerstad jämfört med ytterstad Medianvärden Planbeställning Start-PM SBN Program SBN Utställning start Antagande SBN/KF Besvärsbeslut LST Beslut Regeringen Medelvärden år Planbeställning Start-PM SBN Program SBN Utställning start Antagande SBN/KF Besvärsbeslut LST Beslut Regeringen år Innerstad, tidsåtgången per skede Ytterstad Innerstad, total tidsåtgång (planbeställning laga kraft) Ytterstad 88

89 Några jämförelser Ytterstad Innerstad Antal planer 9 8 Antal planer med bostäder 7 5 Antal nya lägenheter Lägenheter/detaljplan De studerade projekten är jämförbara i storlek och antal Ytterstad Innerstad år 2-3 år 3-4 år 4-5 år 5-6 år 6-7 år 7-8 år Exempel: Två stycken av innerstadsplanerna vann laga mellan fyra och fem år efter planbeställning. Analys av diagrammen En detaljplaneprocess i ytterstan tar drygt två och ett halvt år. I innerstan tar processen nästan dubbelt så lång tid - drygt fem år. Samrådsskedena tar normalt något längre tid i innerstan än i ytterstan. Den stora skillnaden ligger i att i innerstan tar ofta något eller några skeden mycket lång tid. Skillnader mellan ytterstad och innerstad Organisationerna är både hos GFK och SBK uppdelade mellan innerstad och ytterstad. Anledningen till skillnaderna i tidsåtgång tycks dock inte bero på skillnader mellan regionernas organisationer eller sätt att arbeta styrmedel och riktlinjer är de samma. Intuitivt anar man att tidsskillnaderna i planprocesserna orsakas av att projekt i innerstan oftare avser redan tätbebyggda områden vilket innebär mer komplexa processer. Så tycks också vara fallet i fallstudierna. Ju fler hänsyn som måste tas i planprocessen, desto längre tid tar det. Detta sagt med reservationen att även ett ensamt hänsyn kan innebära stor tidsåtgång. 89

90 4.4.2 Skillnader mellan bostäder och lokaler Tidsåtgången för bostäder och lokaler Medianvärden Planbeställning Start-PM SBN Program SBN Utställning start Antagande SBN/KF Besvärsbeslut LST Beslut Regeringen Medelvärden år Planbeställning Start-PM SBN Program SBN Utställning start Antagande SBN/KF Besvärsbeslut LST Beslut Regeringen år Bostäder, tidsåtgången per skede Lokaler Bostäder, total tidsåtgång (planbeställning laga kraft) Lokaler 90

91 I studien ingår fyra stycken planer som i huvudsak avser lokaler av olika slag och 13 stycken som avser bostäder. Av lokalplanerna avser två hotell, en kontor och en konsthall/kontor. 5 4 Antal planer 3 2 Bostäder Lokaler år 2-3 år 3-4 år 4-5 år 5-6 år 6-7 år 7-8 år Av diagrammen att döma är det inte så stor skillnad mellan lokaler och bostäder. Bostäderna går långsammare att planera i de tidiga skedena men går fortare i slutet av processen. Möjlig orsak till det är att bostäder oftare byggs närmare befintliga hus och hänsynen till omgivningen blir fler. Lokaler Skillnaden i tidsåtgång mellan detaljplaneärenden som avser lokaler och sådana som avser bostäder beror till stor del på konjunkturen i samhället i stort. De planärenden som har studerats har tagits fram under en tid av bostadsbrist samtidigt som det har varit låg efterfrågan på kontor och lokaler. Detta syns också tydligt i planprocesserna. För det första finns det inte lika många planer som gäller enbart kontor och lokaler som det finns bostadsplaner. I flera av de studerade kontorsoch hotellplanerna har inte heller byggherren varit särskilt intresserad av att föra planprocessen framåt. Detta som en direkt följd av den låga efterfrågan på lokaler. SBK är sällan pådrivande när inte byggherren längre är intresserad. Man har tillräckligt att göra ändå. 129 Är ingen intresserad av ett planärende leder det naturligtvis till stora tidsfördröjningar. Flera av kontorsplanerna initierades dock under högkonjunkturen i slutet av 90-talet, men hann inte bli klara innan tiderna förändrades. Det intressanta blir att titta på effektiviteten fram till den tidpunkt då konjunkturen vände och byggherren drog öronen åt sig. Det innebär förstås alltid en viss risk för en byggherre att initiera ett byggprojekt, men ovissheten om hur lång tid en detaljplaneprocess och under vilken konjunktur den kommer att vara klar ökar risken avsevärt. Av de planer som inte avser bostäder men som trots allt vunnit laga kraft under 2002 och 2003, och således kvalificerat sig för denna undersökning, har ingen 129 Germund Larsson, SBK

92 ännu resulterat i någon byggstart. Det korta tidsintervallet för urvalet ger en missvisning framförallt med avseende på den konjunkturkänsliga marknaden för kontorslokaler. De förutsättningar som konjunkturen medger får också indirekta följder för typen av detaljplaner. Nu planeras flera byggen med övergripande program över stora områden, t.ex. nordvästra Kungsholmen, Liljeholmen eller Lilla Essingen. Dessa innehåller till största delen bostäder. (De lokaler som planeras in är snarast att se som bullerskydd mellan bostäderna och vägar eller som inplacerade i bottenvåningarna av ideologiska skäl. Naturligtvis har Staden också ett långsiktigt perspektiv, men att hitta intresserade byggherrar eller hyresgäster till lokaler är inte lätt just nu.) De stora bostadsprogrammen skiljer sig således från de enstaka lokalplanerna, inte direkt beroende av att de innehåller just bostäder, men beroende av alla andra förutsättningar som i sin tur är en följd av att det är just bostäder. Under kategorin lokaler sorterar förutom kontor, hotell, fabriker, lager, affärer etc. ofta enskilda byggprojekt som tilldrar sig ett stort intresse från allmänheten och media. Exempel från senare år på sådana är institutioner som Moderna museet i Stockholm, flotta kontor som Kista Science Tower och Postens nya huvudkontor i Solna eller monumentalbyggnader som det ännu inte påbörjade hotellet Scandinavian Tower i Malmö. I undersökningen ingår två planer med ett större allmänintresse än normalt, vilket tydligast tar sig uttryck i en större mediabevakning. Ormen på grund av sitt läge vid Slussen och Lokstallet på grund av sin arkitektur och sitt delvis publika ändamål (konsthall). Båda dessa sorterar under kategorin lokaler Skillnader mellan överklagade och ej överklagade planer Medianvärden Planbeställning Start-PM SBN Program SBN Utställning start Antagande SBN/KF Besvärsbeslut LST Beslut Regeringen år Medelvärden 92

93 Planbeställning Start-PM SBN Program SBN Utställning start Antagande SBN/KF Besvärsbeslut LST Beslut Regeringen år Ej överklagade planer, tidsåtgången per skede Överklagade planer Överklagade planer, total tidsåtgång, (planbeställning laga kraft) Ej överklagade planer Analys av diagrammet Någon jämförelse mellan planer som bara överklagats till länsstyrelsen och sådana som har gått vidare till regeringen görs inte i diagrammen ovan. Ovan redovisas sådana planer som inte har överklagats alls för sig och sådana som har överklagats till minst länsstyrelsen för sig. Endast fyra planer överklagades inte överhuvudtaget varför statistiken bör läsas med en nypa salt. Några jämförelser 4 Ej överklagade 8 3 Överklagade endast till länsstyrelsen Överklagade till regeringen Fördelningen av fallstudierna med avseende på överklaganden. 93

94 3 Antal planer 2 1 Ej överklagade Överklagade endast till länsstyrelsen Överklagade till regeringen år 2-3 år 3-4 år 4-5 år 5-6 år 6-7 år 7-8 år Tid från planbeställning till laga kraft Total tidsåtgång för fallstudierna. De två planerna som avser stadsutvecklingsområdena Hammarby Sjöstad och Liljeholmen ingår inte i diagrammet Skillnader beroende på initial markägare Medianvärden Planbeställning Start-PM SBN Program SBN Utställning start Antagande SBN/KF Besvärsbeslut LST Beslut Regeringen år Medelvärden 94

95 Planbeställning Start-PM SBN Program SBN Utställning start Antagande SBN/KF Besvärsbeslut LST Beslut Regeringen år Staden markägare initialt, tidsåtgången per skede Annan markägare Staden markägare, total tidsåtgång (planbeställning laga kraft) Annan markägare 4 Antal planer Staden markägare Annan markägare år 2-3 år 3-4 år 4-5 år 5-6 år 6-7 år 7-8 år Tid från planbeställning till laga kraft Analys av diagrammen Diagrammen visar inte någon uppenbar skillnad i tidsåtgång mellan planer som avser kommunägd mark och sådana som avser planer med någon annan markägare. Momentet med markanvisningar tillkommer dock i exploateringsprocessen för kommunägd mark. Markanvisningsprocessen ligger normalt (men inte alltid) före planprocessen och ingår därför inte i undersökningen. Markägandet 95