karlskrona.se Årsredovisning 2014

Transkript

1 karlskrona.se Årsredovisning 2014

2 I N N E H Å L L Förvaltningsberättelse Korta fakta om Karlskrona kommun 6 Karlskrona kommuns organisation Sammanställd redovisning Ekonomisk analys Karlskrona kommun 10 Ekonomisk analys den samlade verksamheten 16 Finansiell uppföljning och riskhantering 18 Fem år i sammandrag 20 Miljöredovisning 21 Årsrapport 22 Årets investeringar 23 Resultaträkning 24 Balansräkning 25 Resultaträkning, Tekniska nämnden/va-verksamheten 30 Balansräkning Tekniska nämnden/va-verksamheten 30 Medarbetare i Karlskrona kommun 32 Personalbild, kompetensförsörjning, frisknärvaro och sjukfrånvaro 36 Mål och måluppfyllelse AB Karlskrona Moderbolag 52 Affärsverken Karlskrona AB 52 Affärsverken Energi AB 53 Affärsverken Elnät AB 53 AB Karlskronahem 53 Kruthusen Företagsfastigheter AB 54 Utveckling i Karlskrona AB 54 Översikt kommunalförbund samt övriga delägda bolag 55 Kommunalförbundet Räddningstjänsten Ö Blekinge 55 Cura Individutveckling 55 Karlskrona Baltic Port AB 56 Karlskrona Fryshuset AB 56 Barn- och ungdomsnämnden 57 Handikappnämnden 59 Idrotts- och fritidsnämnden 61 Kulturnämnden 63 Miljö och byggnadsnämnden 65 Socialnämnden 66 Tekniska förvaltningen, exkl VA-verksamhet 68 Utbildningsnämnden 71 Äldrenämnden 73 Tekniska förvaltningen, VA-verksamhet 75 Äldreförvaltningen, bostadsanpassningsbidrag 75 Överförmyndarnämnden 75 Kommunstyrelsen, kommunledningsförvaltningen 76 Kommunstyrelsen, serviceförvaltningen 77 Information om Revisionsberättelse Ordlista 79 Redovisningsprinciper 80 Förvaltningsberättelse Ett år med glädje och sorg 2014 var ett år som rymde många glädjeämnen men också djup sorg och förstämning. Händelsen då en åttaårig flicka bragtes om livet under Valborgsmässohelgen har berört oss alla djupt. Den har satt djupa spår hos Karlskronaborna och i den kommunala verksamheten. De utredningar som gjorts har tydligt visat var kommunen brustit, men också att de åtgärder som har satts igång för att komma tillrätta med bristerna är rätt. Arbetet med att förbättra verksamheten kommer att fortsätta under lång tid och med stor kraft I näringslivet har flera glädjande besked kommit under året. Efter en lång kamp köpte den svenska försvarsindustrikoncernen Saab varvet i Karlskrona vilket ger goda utvecklingsmöjligheter för framtiden. Inom flera områden har Vision Karlskrona 2030 börjat förverkligas. Det är mycket glädjande att Karlskronaborna tagit visionen till sig och visar att de vill delta i arbetet. Det syns inte minst i de medborgardialoger som förts kring den nya stadsdelen Pottholmen och i arbetet med varumärket Karlskrona. Karlskrona fortsätter att visa upp en stadig befolkningsökning. Vi blev 436 fler 2014 och vid årsskiftet var det totala invånarantalet i kommunen personer. Karlskrona kommuns årsredovisning

3 F Ö R V A LT N I N G S B E R Ä T T E L S E Vi gör det tillsammans en framtid som håller nas nya stadsdel Pottholmen. Bland annat genomfördes en hearing för allmänheten i Hoglands park Navigatorcentrum samarbetar med alla kommuner i Blekinge, Arbetsförmedlingen och näringslivet i satsningar som är strategiska, långsiktiga och socialt Näringslivets Karlskrona Försvarsindustrikoncernen Saabs köp av Karlskronavarvet är mycket glädjande och väldigt viktigt F Ö R V A LT N I N G S B E R Ä T T E L S E Som ett nästa steg i arbetet med att förverkliga och särskilda webbsidor för att tydligt åskådliggöra hållbara. för Karlskrona. Samarbetet och dialogen med Saab Vision Karlskrona 2030 har arbetet med att skapa en varumärkesplattform för platsen Karlskrona startat. planerna och uppmuntra till dialog skapades. På Trossö ökar antalet fotgängare. Det visar att Upplevelsernas Karlskrona under processen när varvet skulle säljas har varit mycket bra och det ger trygghet inför framtiden. Engagemanget från näringsliv, organisationer och centrala Karlskrona har en stark dragningskraft och I Karlskrona stadsmarina har fyra nya bryggor Samarbetet har också resulterat i att Af Chapman- medborgare har varit stort och samsynen på vad lockar fler och fler besökare. tillkommit i gästhamnen, antalet båtplatser för gymnasiet tillsammans med Saab kommer att utöka som är Karlskronas styrkor är påtaglig. Första steget för att skapa en gemensam varumärkesplattform är Snabba kommunikationer gästande båtar ökar därmed till 95. Ett nytt gästhamnskontor har byggts och till kommande båt - lärlingsprogrammet på varvet. Lärlingsutbildningen är en del av ett nationellt program och utgörs av en nu klart och arbetet fortsätter under Ombyggnaden av Bergåsa station startade och s äsong fortsätter utvecklingen av stadsmarinan. gymnasieutbildning motsvarande poäng. Andelen ekologisk mat som används i kommunens kommer att slutföras under Trafiken kommer att Skärgårdsfesten som sker i samverkan mellan Det unika är att lärlingarna på Saab Kockums även kök ökar och nu är andelen 22,7 procent. Samtidigt få en ny sträckning via en ny bro över järnvägen vid näringslivet och kommunen fortsätter att utvecklas på kommer att erhålla grundläggande högskole- uppmärksammades kommunens kök för sitt arbete. Wämöskolan och vid Bergåsa station stängs ett fantastiskt sätt. Skärgårdsfesten erbjuder upplevel- behörighet. Bland annat vann Annebo förskola klassen Årets järnvägsövergången. En ny perrong, nya busshållplat- ser och evenemang och konserter av högsta klass och Arbetet med att utveckla Verkö fortsätter. Kommu- hållbara gastronomi när 2014 års White guide junior ser och en ny gång- och cykeltunnel byggs, vilket det stora antalet besökare visar att festen uppskattas. nen lämnade under 2014 in ansökan om utfyllnad till avgjordes i Stockholm. Annebo förskola och Kajutans kommer att öka tillgängligheten och säkerheten för Antikrundan besökte Karlskrona och Stumholmen Mark- och miljödomstolen. Den beräknade handlägg- förskola var dessutom nominerade i klassen Årets resande med kollektivtrafiken, gående och cyklister. och programmet gav fantastiskt bra marknadsföring ningstiden hos Mark- och miljödomstolen är cirka 1 år förskolekök. White Guide Junior lyfter fram allt det Kombiterminalen på Verkö invigdes och därmed är av Karlskrona. I ett av Sveriges populäraste program och ett beslut väntas till sommaren goda som görs på förskolor och skolor runt om i alla pusselbitarna på plats för att starta arbetet med att visade Karlskrona upp sig från sin allra bästa sida. Sverige. flytta godstransporterna från lastbil till järnväg. Under året har beskedet att nedläggningshotet av I oktober invigdes Kafé Pratbubblan, en ny Verköbanan är en viktig del av den nya transport- Marinens musikkår undanröjts äntligen kommit. Att mötesplats som ska underlätta för migranter att etablera sig i det svenska samhället. Genom att träffa svensktalande privatpersoner och föreningar med olika aktiviteter, ges möjlighet att träna språket och korriden Baltic Link, som förbinder Skandinavien med Öst- och Centraleuropa, Adriatiska havet, Suezkanalen och Sydostasien. Satsningen är långsiktigt och viktig för både miljön och färjeverksamheten på Verkö. över personer skrev på uppropet för att rädda kåren visar att stödet för Musikkåren är stort långt utanför Karlskrona kommun. Camilla Brunsberg Kommunstyrelsens ordförande till och med 22 oktober 2014 skapa nätverk. Attraktiv livsmiljö Utbildning och kunskap Andelen elever som lämnar skolan med godkända Hösten 2014 fick Karlskrona kommun ett nytt politiskt styre. Efter valet enades vi i socialdemokra- frågorna får en egen nämnd och förvaltning för att koncentrera arbetet att få fler i jobb. Budgeten som Omvårdnadsboendet Handelsträdgården med betyg ökar inom både grundskolan och gymnasiet. terna, centerpartiet och folkpartiet om att forma en kommunfullmäktige antog i slutet av året inriktade 48 nya lägenheter invigdes i Lyckeby. Det finns Vi ser hur också hur andelen elever som fullföljer blocköverskridande majoritet. En majoritet som kan sig på två huvudområden - näringslivsutveckling och möjligheter att göra om 38 av lägenheterna till gymnasiet inom fyra år ökar. skapa den förändring som behövs för att fortsätta jobbskapande samt att trygga en säker välfärd. tvårumslägenheter för par. På boendet finns bland Inom gymnasiet har en stor satsning på IT gjorts. utveckla Karlskrona. Vi har under hösten 2014 För att skapa en långsiktigt hållbar ekonomi som annat spa, motionsrum och en Träffpunkt för äldre. Datorer, plattor och nya trådlösa noder har köpts in format en framtidsbild och en väg för att Karlskrona ger oss möjligheten att göra satsningar på välfärden Äldreomsorgen i Karlskrona får bra betyg av de som en del av det långsiktiga arbetet med att ge våra ska växa och få fler invånare, arbetstillfällen och fler och viktiga framtidsfrågor gjordes en skattehöjning som bor i särskilt boende eller har hemtjänst. Bland ungdomar bästa möjliga förutsättningar. besökare. Fler Karlskronabor och fler i jobb är med 59 öre Det kommer att krävas hårt arbete annat tycker hela 98 procent av de som har hemtjänst I november invigdes Navigatorcentrum i Karlskrona garantin för en trygg välfärd. Vi tror att vägen till för att lyckas men nu är färdriktningen klar och vi ser att de får ett bra bemötande av personalen. Det är där ungdomarna mellan 16 och 24 år får hjälp och framgång går genom samarbete på alla nivåer. positivt på framtiden. mycket glädjande att se hur omsorgspersonalens stöd att hitta sysselsättning enligt principen en väg in Vi ser en positiv trend för Karlskrona men det finns Tillsammans för ett bättre Karlskrona! arbete uppskattas. flera vägar ut. fortfarande mycket att göra. Karlskrona befinner sig i Jämjö blev först ut med ett mer öppet bibliotek som Ungdomarna kan få hjälp med bland annat söka ett läge där politisk handlingskraft och förmåga går att besöka även när det inte är bemannat. jobb, hitta praktikplatser och planera för sin framtid. kommer att ställas på prov. Vi har beslutat om en stor Satsningen på biblioteken kommer att pågå under Samtidigt kan företagen få hjälp med rekrytering, att organisationsförändring från den 1/ där flera år och innebär inte bara bättre tillgänglighet utan också en modernisering av interiören på biblioteken. Under året har det genomförts samråd för Karlskro- ta fram kravprofiler, matchning av företagets behov med ungdomarnas kompetens och uppföljning av gjorda rekryteringar. medborgaren står i fokus och där vi lyfter fram de viktiga framtidsfrågorna. Näringslivsfrågorna flyttas tillbaka till kommunstyrelsen och arbetsmarknads- Patrik Hansson Kommunstyrelsens ordförande från och med 23 oktober Karlskrona kommuns årsredovisning 2014 Karlskrona kommuns årsredovisning

4 F Ö R V A LT N I N G S B E R Ä T T E L S E Kommunfullmäktige Mandatfördelning Socialdemokraterna 18 Moderaterna 8 Sverigedemokraterna 6 Folkpartiet 5 Centerpartiet 3 Kristdemokraterna 4 Miljöpartiet 3 Vänsterpartiet Karlskrona kommun som arbetsgivare Karlskrona kommun är Blekinges största arbetsgivare och har medarbetare. Det är män och kvinnor och de flesta jobbar inom omsorg och skola. Arbetsgivare med fler än anställda Karlskrona kommun Landstinget Blekinge Försvarsmakten Diagram 1 Befolkning Karlskrona stad Lyckeby Jämjö Rödeby Nättraby Övriga tätorter Mindre tätorter och landsbygd Skärgård F Ö R V A LT N I N G S B E R Ä T T E L S E White arkitekter Korta fakta om Karlskrona kommun Mandatfördelning Före valet 2014 styrdes Karlskrona av Femklövern Arbetsgivare med mellan 350 och anställda Ericsson AB Saab Kockums AB Blekinge Tekniska Högskola Dynapac Compaction Equipment AB ABB HVDC Telenor Sverige AB Befolkningen ökade Diagram 2 Befolkningsförändring i kommunen Summa bestående av Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. Tabell 1 Utdebitering Karlskrona kommuns befolkning ökade under år 2014 med 436 personer och uppgick den Tillsammans hade de 36 av kommunfullmäktiges 75 mandat. Efter valet 2014 styrs Karlskrona kommun av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet. De har tillsammans 38 av kommunfullmäktiges 75 mandat. Utdebitering 2014 var kommunalskatten 21,51 procent och landstingsskatten 11,19 procent. Båda oförändrade sett till Den totala skattesatsen i Karlskrona låg 2014 på 32,70 procent. I Sverige var det ungefär två tredjedelar av landets kommuner som hade högre skatt än Karlskrona. % Kommunalskatt Karlskrona 21,51 21,51 21,19 Landstingsskatt 11,19 11,19 11,51 Total utdebitering Karlskrona 32,70 32,70 32,70 Blekinge läns medelutdebitering 33,13 33,29 33,29 Tabell 2 Intäkter mnkr Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Statsbidrag Fastighetsavgift Finansiella intäkter summa december 2014 till invånare. Kommunen hade under året ett inflyttningsnetto på personer och ett födelsenetto på + 93 personer. Tabell 4 Befolkning ålder män kvinnor summa % riket % ,2 23, ,6 56,4 65-w ,1 19,6 summa Tabell 5 Befolkningsförändringar under 2014 Tabell 6 Befolkning i olika områden Område Karlskrona stad Lyckeby Rödeby Jämjö Nättraby Övriga tätorter Mindre tätorter och landsbygd Skärgård summa Intäkter och kostnader Karlskrona kommun hade 2014 intäkter på miljoner kronor. Skatteintäkterna var miljoner, statsbidraget var 517 miljoner och intäkterna från fastighetsavgiften 110 miljoner. Den största utgiften är löner, miljoner. Andra stora utgifter är hyror 182 miljoner, köp av verksamhet 714 miljoner och avskrivningar 126 miljoner. Tabell 3 Kostnader mnkr Hyror Personalkostnader Köp av verksamhet Avskrivningar Finansiella kostnader Övriga kostnader Summa Födda Döda Inflyttade Utflyttade Justering SUMMA Karlskrona kommuns årsredovisning 2014 Karlskrona kommuns årsredovisning

5 F Ö R V A LT N I N G S B E R Ä T T E L S E Karlskrona kommuns organisation 2014 Kommunfullmäktige Sammanställd redovisning 2014 Den sammanställda redovisningen inkluderar all verksamhet som bedrivs i förvaltningsform och i Kommunen står för den dominerande delen av verksamheten i kommunkoncernen. Av totala F Ö R V A LT N I N G S B E R Ä T T E L S E annan juridisk form. Syftet är att ge en sammanfat- nettokostnader svarade kommunen för ca 81 % och AB Karlskrona Moderbolag Kommunstyrelsen Allmänna utskottet Personaldelegationen Kommunrevisionen tande bild av kommunens ekonomiska ställning och åtagande. Den sammanställda redovisningen avser kommunen, moderbolagskoncernen, Kommunalförbundet koncernen AB Karlskrona Moderbolag för ca 18 %. Övriga företag svarade således för ca 1 % av nettokostnaden. Balansräkningens omslutning är mnkr varav Räddningstjänsten Östra Blekinge, Karlskrona Baltic ca 65 % avser bolagen. AB Karlskronahem Affärsverken Karlskrona AB Kruthusen Företagsfastigheter AB Utveckling i Karlskrona AB Valnämnden Överförmyndarnämnden Serviceförvaltningen Kommunledningsförvaltningen Port AB, Karlskrona Fryshus AB samt Cura Individutveckling. Kommunen består av 12 nämnder: Barn- och ungdomsnämnden, Utbildningsnämnden, Äldre- Handikapp-, Social-, Kultur-, Idrotts- och fritids-, Tekniska-, Samhällsbyggnadsnämnden och Kommunkoncernens eget kapital om mnkr, i förhållande till balansomslutningen uppgår till 16 % (16 %). Kommunkoncernens nettolåneskuld uppgick vid årsskiftet till mnkr (4 506 mnkr). Av denna svarade Karlskrona kommun för 20 % och moderbo- Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsförvaltningen Överförmyndar-, Valnämnden och Kommunstyrelsen. Moderbolagskoncernen består av AB Karlskrona lagskoncernen för ca 80 %. Koncernredovisning Moderbolag (ägs till 100 % av Karlskrona kommun) Koncernredovisningen har upprättats enligt för- Utbildningnämnden Utbildningsförvaltningen och dess helägda bolag Tabell 7 Moderbolagskoncernen värvsmetoden med proportionell konsolidering. Med förvärvsmetoden menas att vid anskaffningstillfället förvärvat eget kapital (aktie- och andelskapital) har Äldrenämnden Handikappnämnden Socialnämnden Äldreförvaltningen Handikappförvaltningen Socialförvaltningen AB Karlskrona Moderbolag med följande helägda bolag AB Karlskronahem Affärsverken Karlskrona AB Affärsverken Energi AB Affärsverken Elnät AB Kruthusen Företagsfastigheter AB Utveckling i Karlskrona AB eliminerats mot aktier etc. i kommunen. I koncernens eget kapital ingår härigenom förutom kommunens eget kapital endast den del av de ingående enheternas eget kapital som tillkommit efter förvärven. Den proportionella konsolideringen betyder att för företag som inte är helägda tas endast ägd andel av räkenskapsposterna in i koncernredovisningen. Idrotts- och fritidsnämnden Kulturnämnden Idrotts- och fritidsförvaltningen Kulturförvaltningen Direktägt av kommunen Kommunalförbundet Räddningstjänsten Östra Blekinge 61,5 % Karlskrona Baltic Port AB 49 % - KBP Logent Terminal AB (samägt med Logent Ports & Terminals AB, konsolideras ej ) Cura Individutveckling 40 % Karlskrona Fryshus AB 99,98 % Obeskattade reserver som redovisas i de enskilda företagen delas i koncernbalansräkningen upp på latent skatteskuld och eget kapital. Den sammanställda redovisningen skall avspegla externa poster och därför elimineras interna poster. För de aktiebolag och stiftelser, som ingår i koncernen, gäller bokföringslagen och årsredovisningslagen. I kommunen gäller kommunallagen, Tekniska nämnden Tekniska förvaltningen Ekonomiskt resultat kommunal redovisningslag det redovisningsreglemente som antagits av kommunfullmäktige, samt Kommunkoncernen dvs de av kommunen ägda rekommendationer utfärdade av Rådet för Kommu- Miljö- och byggnadsnämnden Samhällsbyggnadsförvaltningen företagen tillsammans med kommunen redovisar ett negativt resultat om 29 mnkr (+35 mnkr) efter skatt. nal Redovisning, om inte annat anges. Därför kan det skilja i redovisningsprinciperna mellan de ingående enheterna. De konsoliderade företagen påverkar såväl kommunens nettokostnader som koncernens resultat. 8 Karlskrona kommuns årsredovisning 2014 Karlskrona kommuns årsredovisning

6 F Ö R V A LT N I N G S B E R Ä T T E L S E Ekonomisk analys Karlskrona kommun Inledning Ett sätt att beskriva kommunens förmåga rent ekonomiskt är genom en så kallad RK-analys (Risk och Kontroll). Denna typ av beskrivning görs av de flesta kommuner i landet. Därmed kan läsaren göra finansiella jämförelser mellan olika kommuner utan att kommunernas olikheter i struktur påverkar En vedertagen förutsättning för en hållbar ekonomi enligt god ekonomisk hushållning är att nettokostnaderna inte ska öka snabbare än de intäkter som kommunen får genom skatte- och statsbidragsintäkter. Årets resultat -9,4 mnkr Resultatet uppgår till -9,4 mnkr vilket motsvarar ca I samband med delårsrapport per den 31 augusti var det en fortsatt liten förbättring och nu visade avvikelsen + 4,5 mnkr mot budget. Under hösten kom uppdaterade prognoser som pekade på något försämrad prognos jämfört med budget. Den slutliga avvikelsen kom att landa på - 14,0 mnkr mot budget. Sammantaget blir det för kommunen en avvikelse Tabell 9 Driftskostnadsutveckling andel av skatteintäkter och generella statsbidrag Driftskostnadsutveckling( %) Verksamhetens andel 97,8 95,6 96,3 95,2 97,4 Avskrivningarnas andel 4,0 4,0 3,9 3,8 3,7 Finansnettots andel -1,5-0,3-0,3 0,6-2,9 Total driftskostnadsandel 100,3 99,3 99,9 99,5 98,2 F Ö R V A LT N I N G S B E R Ä T T E L S E jämförelsen. -0,3 % av skatteintäkter och statsbidrag. Resultatet med - 0,4 % mot de budgeterade skatteintäkterna Kommunens driftskostnadsandel har jämfört med RK-analysen ger en beskrivning av det finansiella föregående år uppgick till 21,5 mnkr. Resultatet för och statsbidragen. tidigare år ökat. Samtidigt har kommunens finans- läget i kommunen och fokuserar utifrån fyra viktiga 2014 innebär en negativ avvikelse med ca -12 mnkr Kommunens totala resultatprognos pekade i april netto förbättrats och gett ett större tillskott för att finansiella synvinklar: det finansiella resultatet, mot det budgeterade resultatet. på ett negativt resultat om - 5,7 mnkr. Den totala finansiera driftskostnaderna. Verksamhetens kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. Analysen ger dock inte besked om de verksamhetsmässiga förutsättningarna. För en sådan utvärdering måste andra jämförelser göras. Resultat och kapacitet Skatte- och nettokostnadsutvecklingen Jämfört med 2013 ökade skatteintäkterna under 2014 med 3,9 %. Men ökningen blev inte så hög som budgeten för 2014 förutsatte. Den främsta orsaken till detta beror på att tillväxten i ekonomin blev lägre Diagram 3 Årets resultat (mnkr) respektive % andel av skatteintäkter och skattebidrag ,2% ,3% 2006 Årets resultat mnkr 0,5% ,3% 4,8 30,2 11,9 8, ,4% -10, Årets resultat procent andel 1,8% ,5% ,1% 50,1 14 2, ,7% 21, ,3% -9, ,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0 prognostiserade avvikelsen mot budget för nämnderna var vid detta tillfälle ca - 36,7 mnkr. Prognosen beträffande skatteintäkter och statsbidrag var i augusti förhållandevis oförändrad jämfört med prognosen i april, medan nämndernas befarade negativa avvikelser mot budget hade ökat till ca - 43,9 mnkr. Totalt sett redovisade kommunen en årsprognos i augusti med ett negativt resultat på - 9,6 mnkr att jämföra med årsbudgetens positiva resultat på + 2,7 mnkr. Att kommunens årsprognos i augusti inte var sämre, trots ett svagt budgeterat resultat, berodde framför allt på beräknade överskott driftskostnadsandel har ökat till 97,8 %. Om den återbetalade sjukförsäkringsavgiften under 2013 och 2012 exkluderas, uppgick verksamhetens driftskostnadsandel under de åren till 97,3 % 2013 respektive 98,2 % under Detta pekar på behovet av att se över kommunens verksamhetskostnader alternativt att öka kommunens intäkter. I budget för år 2015 har kommunfullmäktige även beslutat höja skattenivån. Kommunen har en nettolåneskuld och en låg andel finansiella placeringar. Det innebär att kommunen behöver använda delar av kommunens skatteintäkter och statsbidrag för att betala räntekostnader på än vad som antagits i budgetförutsättningarna. Redan i årets inledning kom skatteprognoser som inom de finansiella posterna. kommunens låneskuld. Som en följd av det låga Kommunens budget förutsatte dessutom att pekade på lägre skatteintäkter och statsbidrag Under hösten kom besked om att styrelsen för ränteläget minskar ränteutgiften vilket i kombination kommunens nettokostnader skulle öka mer än vad jämfört med vad budgeten för 2014 förutsatte. AFA inte beslutar om återbetalning av tidigare för med de utlåningsavgifter och utdelningar som skatteintäkterna skulle göra. Nettokostnadsökningen Prognosen vid uppföljning sista februari pekade på högt uttagna premier. I och med att budget för 2014 kommunen får, ger ett positivt finansnetto som bidrar har blivit högre än beräknat, vilket innebär att en negativ avvikelse med -5,5 mnkr. förutsatte att så skulle ske med 24 mnkr, uppstod en till att finansierar delar av nettokostnaden. I tabellen försämringen blivit svårare att hantera ekonomiskt för kommunen. Till skillnad mot tidigare år har det under 2014 inte Diagram 4 förändring skatter och statsbidrag (%) negativ avvikelse med motsvarande belopp. Om kommunens resultat för ett enskilt år blir negativt, ska det i normalfallet återställas inom tre år. ovan visas det med de negativa värdena i beräkningen av driftskostnadsandelen. En starkt bidragande orsak till årets utfall beträf- gjorts någon återbetalning av sjukförsäkringsavgifter vilket är viktigt att vara medveten om när nettokostnadsutvecklingen analyseras. De återbetalningarna har påverkat nettokostnadsförändringen respektive år, och utan dessa återbetalningar hade den årliga ,6 Budgeterad förändring 4,8 5,8 6,6 4,8 5,6 5,7 5,1 3,6 Årets utfall förändring 4,5 5,9 2,2 3,8 2,4 5,4 4,2 4,3 3,9 Eftersom de löpande prognoserna under året pekat på ett negativt årsresultat för kommunen, så blev detta ett scenario som budgetberedningen hade att beakta. I den budget för 2015 som kommunfullmäktige fastställde i december är hänsyn tagen till detta. fande driftskostnadsandelen är de omfattande negativa avvikelserna mot budget i nämndernas verk - samheter. Under året har kommunens kostnader inom de traditionella mjuka sektorerna, och då i synnerhet individ och familjeomsorg, markant över - ökningen för de åren varit ca 1,7 procentenheter högre. Nettokostnadsutvecklingen ställer fortsatt stora , , Driftskostnadsandel En viktig förutsättning för god ekonomisk hushåll- skridit budget. De senaste åren har behovet av att vidta kostnadsminskande åtgärder påtalats för nämnderna för att kommunen ska kunna vända krav på anpassning av verksamhetens kostnader för ning är att balansen mellan löpande intäkter och utvecklingen. att vända nettokostnadsutvecklingen. I samband med delårsrapporten per den 30 april kostnader är god. Ett mått som visar på denna del är När de tidigare eftersläpningarna i investeringarna Tabell 8 Intäkter och kostnadsutveckling Bokslut (%) Nettokostnadsutveckling 6,1 3,6 2,9 1,6 4,3 Skatte- och statsbidrags - utveckling 3,9 4,2 1,7 3,8 5, hade dock de uppdaterade skatteunderlagsprognoserna förbättrats något, och pekade på en positiv avvikelse mot budget, för skatteintäkter och statsbidrag med +2,0 mnkr. kommunens driftskostnader. För att kommunen långsiktigt ska klara de åtaganden som finns beträffande den befintliga verksamheten, pensionsåtagande, kommunutveckling samt investeringsbehov bör verksamhetens andel av skatteintäkter och statsbidrag inte överstiga 95 %. är i fas och adderas till önskemål/behov av framtida investeringar, kommer avskrivningskostnaderna som andel av driftskostnaderna att öka. Då avskrivningarnas andel ökar, ställer det än högre krav på att verksamhetens andel av skatteintäkter och generella statsbidrag måste minska. 1 0 Karlskrona kommuns årsredovisning 2014 Karlskrona kommuns årsredovisning

7 F Ö R V A LT N I N G S B E R Ä T T E L S E Når kommunen en total driftskostnadsandel lägre än 100 % nås en positiv balans mellan kostnader och intäkter. Generellt brukar en total driftskostnadsandel på ca 98 % anses som en indikator på god ekonomisk hushållning. En driftskostnadsandel på den nivån innebär goda möjligheter att långsiktigt finansiera åtaganden och investeringsbehov samtidigt som kommunen värdesäkrar sina anläggningstillgångar och pensionsskulder. Årets investeringar Tabell 10 investeringar Nettoinvesteringar (mnkr) Investeringsvolym/ Verksamhetens nettokostnad (%) 5,8 6,5 9,1 6,5 6,2 Nettoinvesteringar /avskrivningar (%) 147,0 160,3 236,3 172,1 166,8 Självfinansieringsgrad (%) 63,0 73,3 43,3 65,6 88,9 Karlskrona kommuns investeringsvolym, netto, uppgick till 186 mnkr för år Detta är ungefär i paritet med tidigare år. Orsaken till den relativt höga investeringsvolymen är de stora eftersläpningarna av investeringar som kommunen försöker arbeta ifatt. Detta förklarar stora delar av kommunens låga självfinansieringsgrad, samt att nettoinvesteringarna överstiger avskrivningarna. Investeringarnas storlek är beroende av kommunens möjlighet till självfinansiering. Självfinanseringens storlek ges av kommunens avskrivningsvolym samt det faktiska årsresultatet. Därutöver kan de beslut som innebär en ökad upplåning för att finansiera investeringarna tillkomma. En ökad upplåning kan under enskilda år vara ett sätt att finansiera ökade investeringsramar för särskilda satsningar och behov. Risk och Kontroll Soliditet Tabell 11 Soliditet (%) Soliditet 17,6 17,8 17,2 19,1 20,2 Tillgångsförändring 0,1-1,6 11,7 6,8 11,7 Förändring av eget kapital (mnkr) -9,4 21,5 2,5 14,0 50,1 Resultat som andel av skatteintäkter och generella statsbidrag -0,3 0,7 0,1 0,5 1,8 Soliditet enligt fullfonderingsmodell -6,9-7,6-6,5-7,6-5,3 (hantering kommunens pensionsåtagande) Soliditeten speglar kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Soliditeten anger hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med egna medel. Ju högre värde, desto starkare finansiell handlingsberedskap finns det långsiktigt. Karlskrona kommun arbetar sedan mitten av 1990-talet med en s.k. internbank i syfte att optimera de finansiella förutsättningarna för såväl kommunen som för de helägda bolagen. Detta för att nå så låga kostnader som möjligt i den samlade verksamheten. Förhållandet med en internbank innebär i sig att kommunen får en lägre soliditet jämfört med kommuner som inte arbetar med en sådan. Förhållande med internbank måste därför beaktas vid jämförelser med andra kommuner. Den genomsnittliga soliditeten hos landets kommuner uppgick till 50,3 % under Vid jämförelse av soliditeten för den samlade verksamheten (kommunkoncernen) är det inte någon skillnad om kommunen har en internbank eller inte. Under året har kommunen ökat sin upplåning, medan det i den samlade verksamheten totalt sett har skett en minskning. Minskningen hänger samman med att bolagskoncernen har amorterat på sin skuld. Försämringen av soliditeten 2014 jämfört med 2013 är en följd av det negativa resultatet för 2014, samt den ökade nettolåneskulden. Ett annat sätt att beskriva kommunens soliditet är att inkludera samtliga pensionsåtaganden som idag inte ingår i kommunens balansräkning, utan som redovisas som en ansvarsförbindelse. Ansvarsförbindelsen visar den skuld som kommunen har till de anställda och som är hänförlig till pensioner intjänade före Om detta åtagande räknas med (fullfonderingsmodellen) blir soliditetsmåttet för kommunen negativt. Ett sådant negativt soliditetsmått återspeglar det förhållande att kommunen inte gjort några avsättningar för framtida pensionsutbetalningar. Under 2013 låg ett genomsnittligt soliditetsmått för landets kommuner enligt fullfonderingsmodellen på ca 3,7 %. Försämringarna i tabellen ovan mellan 2010 och 2011 respektive mellan 2012 och 2013 är framförallt hänförliga till att den underliggande diskonteringsräntan som används för att beräkna värdet av pensionsåtagandena ändrades. Soliditeten enligt fullfonderingsmodellen har förbättrats med 0,7 procentenheter jämfört med Förbättringen beror på att kommunens pensionsutbetalningar är hänförliga till ansvarsförbindelsen, samtidigt som nyintjänande och värdeförändring inte påverkar i motsvarande grad. Sammantaget leder det till att ansvarsförbindelsens storlek minskar.. Tillgångsförändringen, visar förändringen av kommunens tillgångar exklusive anläggningstillgångar (fastigheter, vägar mm) minus kommunens skulder exkl det egna kapitalet. Det är inte att förväxla med nettolåneskulden, utan visar betalningsberedskapens förändring genom åren. Tabell 12 Finansiella tillgångar (mnkr) Finansiella nettotillgångar Kassalikviditet (%) Kortfristig betalningsförmåga Likviditeten uppgick till 36 mnkr exklusive 400 mnkr i checkräkningskredit vid årets slut. Skuldsättningsgrad Av kommunens tillgångar har ca. 82 % finansierats med främmande kapital, vilket motsvarar kommunens skuldsättningsgrad som i sig också är ett alternativt mått på soliditeten. Av det främmande kapitalet utgörs ca. 68 % av räntebärande skulder. I denna jämförelse är det av vikt att vara medveten om att kommunen därutöver har ett pensionsåtagande (ansvarsförbindelsen) om ca mnkr som inte ingår i skuldsättningsgraden. Kommunens nettolåneskuld, d.v.s. när lån som kommunen tagit upp och sedan ställt vidare till de kommunala bolagen är exkluderade, uppgår till ca 12 % och har ökat jämfört med föregående år. Tabell 13 Skuldsättningsgrad (%) Total skuldsättningsgrad Varav avsättningsgrad 3,1 3,1 2,2 2,2 2,3 Varav kortfristig skuldsättningsgrad 10,9 10,5 11,6 11,1 13,7 Varav långfristig skuldsättningsgrad 68,3 68,6 69,0 67,5 63,8 Varav kommunens nettolåneskuld 12,1 11,2 10,6 10,8 9, Utvecklingen av kommunens egna långfristiga låneskuld, beskrivs i nedanstående diagram. Diagram 5 Nettolåneskuld (mnkr) Den genomsnittliga räntan på kommunens låne skuld den 31 december var 2,41 % (2,66 % 2013). Den genomsnittliga räntebindningstiden uppgår till 3,88 år (3,19 år 2013). Låneportföljen anpassas kontinuerligt under året till att följa kommunens finanspolicy. Kommunalskatt Den totala kommunalskatten i Karlskrona uppgick 2014 till 32,70 %. Karlskrona kommuns skattesats har varit oförändrad från justerades skattsatsen från 21,19 % till 21,51 % som följd av att kommunen övertog ansvaret för hemsjukvården från Landstinget Blekinge. För den enskilde kommuninvånaren blev dock skattenivån vid den tidpunkten oförändrad, eftersom landstinget samtidigt genomförde motsvarande sänkning. För 2015 har kommunen beslutat att höja kommunens skattesats till 22,10 %. För år 2014 är som jämförelse den totala medelskattesatsen i riket 31,86 %. För Blekinge är motsvarande siffra 33,13 samt för gruppen större städer uppgår den till 32,37. Prognossäkerhet och budgetföljsamhet. En förutsättning för att kunna vidmakthålla en god ekonomisk hushållning i kommunen är att kommunens olika nämnder har en god budgetföljsamhet F Ö R V A LT N I N G S B E R Ä T T E L S E 1 2 Karlskrona kommuns årsredovisning 2014 Karlskrona kommuns årsredovisning

8 F Ö R V A LT N I N G S B E R Ä T T E L S E samtidigt som det också finns en god prognossäkerhet. Finns dessa förhållanden har kommunen goda kommer de årliga kostnaderna att fortsätta öka fram till ca God ekonomisk hushållning Avstämning finansiella mål Kommunal resultatutjämningsreserv I enlighet med kommunallagen får en kommun F Ö R V A LT N I N G S B E R Ä T T E L S E möjligheter att kunna anpassa sig till nya förutsätt- Den främsta förklaringen till förändringen av En viktig förutsättning för god ekonomisk hushåll- reservera medel för att utjämna intäkter över en ningar under året. kommunens pensionsåtagande mellan 2010 och 2011, ning är att det råder balans mellan löpande intäkter konjunkturcykel givet att det finns reglerat i kommu- En prognosavvikelse under en procent (40 mnkr) samt förändringen mellan 2012 och 2013 är den och kostnader. Kommunfullmäktige har inte beslutat nens riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Detta av kostnadsomsättningen totalt för kommunen får förändrade diskonteringsräntan som ligger till grund för om riktlinjer för god ekonomisk hushållning, men för att möjliggöra att kunna nyttja intäkter i goda anses som en god prognossäkerhet. Ett annat mått pensionsskuldsberäkningen. På grund av det låga kommunfullmäktiges målsättning för kommunens tider och använda dessa vid sämre tider. Eftersom är budgetföljsamheten som påverkar kommunens ränteläget kan diskonteringsräntan komma att resultat 2014 var: Karlskrona kommun har ett negativt eget kapital finansiella kontroll. Denna mäts genom budgetav- förändras ytterligare. En sänkt diskonteringsränta leder Kommunen ska ha årliga resultat under åren inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktel- vikelsen, som bör ligga så nära noll som möjligt. För till att värdersäkringen av ansvarsförbindelsen i större som är positiva. Inriktningen är att ser, får kommunen endast sätta av den del av 2014 har prognossäkerheten varit god. De avvikelser utsträckning måste ske via kommunens egna medel. resultatet på sikt ska motsvara minst 2 procent av resultatet som överstiger 2,0 % av summan av mot budget som finns, har framförallt berott på Det innebär i sin tur en ökad kostnad för kommunen. skatteintäkter och statsbidrag. Eftersom kommu- skatteintäkter och generella statsbidrag, enskilda händelser som tidigt blivit identifierade och kända och därmed beaktats i prognoserna. Därut- Avstämning balanskrav nen för 2014 redovisar ett negativt resultat uppnås inte målet. För Karlskrona kommuns del blir detta därmed inte aktuellt 2014, då kommunen inte når upp till över har verksamhetsvolymen ökat för några Kommunens redovisade resultat 2014 om -9,4 mnkr Soliditeten ska minst bibehållas under plan- erforderliga 2,0 % i resultat. nämnder vilket bidragit till stora negativa avvikelser. ska inte justeras för några transaktioner, varför det perioden ( ). Kommunen når för 2014 en Tabell 14 Pensioner (mnkr) Avgiftsdel, placeras av de anställda Långfristig pensionsavsättning Ansvarsförbindelse tidigare pensionssystem Pensionsåtagande Särskild löneskatt Pensionsåtagande och löneskatt Pensionsåtaganden I enlighet med gällande kommunal redovisningslag följer kommunen den så kallade blandmodellen, vilket bland annat innebär att åtagande från tidigare pensionssystem inte ingår i balansräkningen. De årliga kostnaderna för utbetalningar som hänförs till ansvarsförbindelsen ingår i kommunens resultat. För balanskravsjusterade resultatet stämmer överrens med det redovisade resultatet. Det är viktigt att vara medveten om att den utdelning som kommunen fått från Kommuninvest fullt ut ingår i resultatet. Årets resultat kan därmed läggas till de ansamlade resultaten och användas i en framtida avräkning. Det ansamlade resultat uppgår efter 2014 års resultat till 173 mnkr. Diagram 6 Årets resultat , Balanskravsresultat ,8 136, ,7 5,0 30,0 2,0 4, Ackumelerat balanskravsresultat 131,4-10, ,3 14,9 12,4 2,5 21, , , ,7 173,3-9, soliditet om 17,6 % vilket är lägre än föregående år. Därmed så nås inte målet för det enskilda året uppgår de till 95 mnkr. Det är relevant att påvisa vad kommunens verkliga pensionsåtagande uppgår till för att kunna bilda sig en uppfattning om vad den långsiktiga finansiella handlingsberedskapen borde vara. Kunskap om denna utveckling leder till kontroll över en del av den Tabell 15 Årets resultat Årets resultat (mnkr) -9,4 21,5 2,5 14,0 50,1 Årets resultat/ skatteintäkter och statsbidrag (%) -0,3 0,7 0,1 0,5 1,8 finansiella handlingsberedskapen. För närvarande ligger kostnaderna för kommunens pensioner med i de gällande planerna enligt de förutsättningar som gäller idag för beräkningen av framtida pensionskostnader. Enligt de prognoser kommunen har Balanskravsutredning Årets resultat (mnkr) -9,4 21,5 2,5 14,0 50,1 Justeringar av balanskravsresultatet ,6-35,2 Årets balanskravsresultat -9,4 21,5 2,5 12,4 14,9 Ackumulerat balanskravsresultat Karlskrona kommuns årsredovisning 2014 Karlskrona kommuns årsredovisning

9 F Ö R V A LT N I N G S B E R Ä T T E L S E Ekonomisk analys den samlade verksamheten Den sammanställda redovisningen redovisar årets resultat efter finansiella poster men före skatt på totalt - 28 mnkr, vilket är en försämring jämfört med föregående år med ca 65 mnkr. I resultatet ingår inga jämförelsestörande poster. Investeringsvolymen 2014 uppgick till 365 mnkr att jämföra med 2013, då den var 421 mnkr. Den långsiktiga finansiella beredskapen försämrades jämfört med föregående år, och soliditeten för den samlade verksamheten uppgick vid 2014 års utgång till 15,6 %. Beskrivning finansiell modell Syftet med denna beskrivning är att ge läsaren en samlad bild av den sammanställda verksamhetens ekonomiska resultat för För att beskriva och därmed möjliggöra för jämförelse mellan kommunens redovisning och den sammanställda redovisningen, används samma typ av modell för beskrivning av den ekonomiska förmågan för såväl kommunens som den sammanställda redovisningen. Detta görs genom en så kallad RK-analys (Risk och Kontroll). Ambitionen Tabell 17 Årets resultat (mnkr) Resultat efter finansiella poster, före skatt -27,6 36,6 11,7 45,6 60,1 resultat uttryckt som andel av skatteintäkter och statsbidrag -0,9% 1,2% 0,4% 1,6% 2,2% varav kommunen -9,4 21,5 2,5 14,0 50,1 varav moderbolagskoncern 5,1 13,8 2,2 19,2 43,2 Investeringar Investeringsvolymen i den samlade verksamheten minskade med 56 mnkr under 2014 att jämföra med 2013, till totalt 365 mnkr. Av årets investeringsutgifter svarar kommunen för 186 mnkr medan bolagskoncernen svarar för 179 mnkr. Soliditet Tabell 18 Soliditet (%) Soliditet 15,6 16,1 15,6 16,9 17,9 Tillgångsförändring 0,2 0,0 9,1 9,2 8,7 Förändring av eget kapital -3,0 3,0 0,6 3,2 4,6 Soliditet enl fullfonderingsmodell -7,6-7,9-7,2-8,2-6,6 negativt resultat har nivån minskat med 24 mnkr vilket beror på de löpande pensionsutbetalningarna. Skuldsättningsgrad Den totala skuldsättningsgraden uppgår till 84 %, vilket är samma nivå som de senaste åren. Under året har moderbolagskoncernen amorterat på sina lån, medan det har skett en ökning av nettolåneskulden i kommunen. Totalt sett är det dock en minskning av den totala skuldsättningsnivån vilket är positivt för hela den samlade verksamheten. Tabell 19 Skuldsättningsgrad (%) Total skuldsättningsgrad varav avsättningsgrad 4,6 4,5 4,0 4,5 4,8 Varav kortfristig skuldsättningsgrad 13,5 13,1 13,9 13,8 16,5 varav långfristig skuldsättningsgrad 66,4 66,3 66,5 64,7 60,8 Total skuldsättningsgrad varav kommun årlig förändring 0,2-0,7 2,4 1,3 1,7 varav moderbolagskoncern årlig förändring 0,1-0,7 0,5 1,3 2,8 ten har inga finansiella tillgångar att tala om, då syftet är att ha en så låg låneskuld som möjligt. Pensionsåtagande De totala pensionsåtagandena uppgick till mnkr. Detta är en minskning med 46 mnkr jämfört med Den kraftiga ökningen av pensionsåtagandena som skedde 2013 och 2011 förklaras av sänkningen av diskonteringsräntan som gjordes vid de tillfällena. Tabell 21 Pensioner (mnkr) Avgiftsdel, placeras av de anställda Långfristig pensionsavsätt Ansvarsförbindelse tidigare pensionssystem Pensionsåtagande Särskild löneskatt Pensionsåtagande och löneskatt Av det totala pensionsåtagandet avser mnkr åtagande för pensioner enligt ansvarsförbindelsen och som är äldre än Till detta kommer särskild F Ö R V A LT N I N G S B E R Ä T T E L S E med denna analys är att försöka möjliggöra någon Soliditeten är ett mått på det långsiktigt finansiella Både den kortfristiga och den långfristiga skuldsätt- löneskatt med 24,26 %. Det innebär en minskning av form av ekonomisk jämförelse av hela den samlade handlingsutrymmet. Under 2014 uppgick soliditeten ningsgraden ökar något under 2014 jämfört med åtagandet med 46 mnkr exklusive löneskatt. verksamheten. till 15,6 %, vilket innebär en försämring mot föregå Den samlade verksamhetens avsättningar ökar Inklusive löneskatt innebär det ett totalt åtagande Omsättningen ende år med 0,5 procentenheter. Denna försämring är hänförlig till det negativa resultatet för den totalt jämfört med föregående år. Denna ökning är hänförlig till de förändringar som gjorts inom 2014 med mnkr. Dessa åtaganden redovisas som en ansvarsförbindelse enligt kommunal Den samlade verksamhetens hade för år 2014 en samlade verksamheten. kommunen. Den totala skuldsättningsgraden ökar redovisningslag, den s.k. blandmodellen. total omsättning om mnkr, vilket är en ökning med ca 1,6 % (80 mnkr) jämfört med föregående år. Ökningen har skett inom kommunen medan moderbolagskoncernen haft en minskning. Soliditeten enligt fullfonderingsmodellen uppgick till -7,6 % 2014 jämfört med -7,9 % Detta soliditetsmått är i den samlade verksamheten lägre jämfört med kommunens motsvarande mått. Detta något för både kommun och för moderbolagskoncernen. Likviditet minskade God ekonomisk hushållning den samlade verksamheten Karlskrona och dess samlade verksamhet har under Tabell 16 Nettomsättning (mnkr) Nettoomsättning årlig förändring 1,6 % 2,5 % 1,8 % -0,4 % 11,3 % varav kommun årlig förändring 2,9 % 2,0 % 5,2 % 0,0 % 5,4 % varav moderbolagskonc årlig förändring -2,4 % 3,5 % -5,6 % -7,6 % 25,7 % Negativt resultat eftersom hela den samlade verksamhetens lånenivå påverkar beräkningen. För kommuner i riket i gruppen större städer ligger den genomsnittliga soliditetsnivån 2013 på 16,9 % enligt fullfonderingsmodellen, medan den i hela riket ligger på 6,7 %. Det finns inget krav på att den ska vara på en viss nivå, men om kommunen ska kunna planera det långsiktiga handlingsutrymmet är det viktigt att först och främst nå en positiv soliditet Årets kortsiktiga handlingsberedskap i form av kassalikviditet minskade till 70 % jämfört med 86 % föregående år. Delvis beror detta på gjorda amorteringar, men även på att betalningarna var högre i december jämfört med tidigare år. Tabell 20 Finansiella tillgångar Finansiella nettotillgångar Kassalikviditet 70% 86% 98% 82% 70% året redovisat en resultatnivå som inte kan betraktas som god ekonomisk hushållning. Detta då kommunfullmäktiges mål säger att intäkter ska överstiga kostnader för Det redovisade resultatet är negativt. I och med det uppnås inte målet. För den samlade verksamheten är det mycket viktigt att det finns en aktiv ägarstyrning för att minimera risker vid bland annat lågkonjunkturer. En framtida ägarutmaning blir att kunna styra de stora Årets resultat för den samlade verksamheten är enligt fullfonderingsmodellen. För att nå dit behöver investeringarna som behöver göras både i kommu- negativt, och uppgår till ca -0,9 % av kommunens det egna kapitalet öka motsvarande 516 mnkr De finansiella nettotillgångarna minskar som en följd nen och i de enskilda bolagen. skatteintäkter och statsbidrag, vilket är en försäm- samtidigt som skulderna minskar motsvarande. av den sänkta likviditeten. Den samlade verksamhe- ring mot föregående år med ca 2,1 procentenheter. Motsvarande nivå ifjol var 540 mnkr. Trots ett 1 6 Karlskrona kommuns årsredovisning 2014 Karlskrona kommuns årsredovisning

10 F Ö R V A LT N I N G S B E R Ä T T E L S E 1200 Finansiell uppföljning och riskhantering Finanspolicyn anger att all upplåning i den samlade verksamheten ska samordnas genom kommunens internbank. Med upplåning avses alla former av finansiering, finansiell leasing och kreditlöften. Extern upplåning ska i första hand ske i Karlskrona kommuns namn. Kommunen är medlem i Kommuninvest varför upplåning från Kommuninvest förväntas utgöra den huvudsakliga upplåningskällan. Karlskrona kommun stävar dock efter att diversifiera upplåningen förutsatt att andra kreditgivare eller upplåningsformer erbjuder jämbördiga villkor. Den externa låneskulden för 2014 får högst uppgå till mnkr (Kommunfullmäktige ). Låneskulden uppgick per till 4 348,1 mnkr vilket är 50 mnkr lägre än vid årets början. Sedan föregående år har kommunen amorterat 83 mnkr samtidigt som bolagen har nyupp lånat 33 mnkr. Karlskrona kommuns låneskuld uppgår till 734,6 mnkr varav Va-verksamhetens del är 619 mnkr. Kommunkoncernens externa skuldportfölj ska vara sammansatt så att kapital- och ränteförfall sprids över tiden. Den 31:e december förfaller 33 % av kapitalet och 32 % av räntebindningar inom 1 år. Den genomsnittliga räntebindningstiden uppgår till 3,27 år och kapitalbindningstiden till 2,01 år. Nedanstående två diagram visar skuldportföljens sammansättning per Räntebindningstid Låneportföljens löptid Diagram 7 Räntebindning (mnkr) mnkr Kommunen Moderbolagskoncernen , , ,8 430, ,0 288,0 174,6 170,0 180,0 110,0 0 50,0 110,0 100,0 100,0 70,0 100,0 50,0 0Y 1Y 1Y 2Y 2Y 3Y 3Y 4Y 4Y 5Y 5Y 6Y 6Y 7Y 7Y 8Y 8Y 9Y 9Y 10Y Löptid år Diagram 8 Kapitalbindning (%) mnkr ,0 150,6 737,1 109,0 0Y 1Y 1Y 2Y 2Y 3Y 3Y 4Y 4Y 5Y 5Y 6Y Löptid år För att skydda den samlade verksamheten mot oönskade ränteuppgångar har 31 stycken derivatavtal tecknats i form av ränteswappar på sammanlagt mnkr. Några ytterligare finansiella instrument används inte. Ränteswapparna har en genomsnittlig räntebindningstid på 4,75 år och den längsta återstående räntebindningstiden uppgår till 9,81 år. För att hantera motpartsrisker anger de finansiella riktlinjerna att maximalt 50 % av den totala derivatvolymen uttryckt som nominellt belopp ska ligga hos en enskild motpart och att godkänd extern motpart vid affär med skandinavisk bank ska ha en rating om minst A- (S&P) eller A3 (Moody s) som framgår av nedanstående tabell hanteras samtliga ingångna derivatkontrakt avseende exponering för motpartsrisk och löptid i enlighet med finansföreskrifterna. Tabell 22 Derivat Motpart Nominellt (Derivat) Relativt rating (S&P) SE Banken % A+ Nordea % AA+ Danvske Bank % A Swedbank % A+ Dnb % A+ Summa % Upplåningsränta 918,8 245,6 400,0 327,8 180,0 Nedan framgår internbankens genomsnittliga upplåningsränta dels på den samlade verksamhetens skuldportfölj (2,54 % 31/12), dels på Karlskrona kommuns skuldportfölj (2,41 % 31/12). Bolagens räntekostnad är densamma som internbankens 50,0 Kommunen Moderbolagskoncernen 0,0 2,75 2,70 2,65 2,60 2,55 2,50 2,45 2,40 2,35 2,30 2,25 2,20 ring från bolagen till kommunen. Skuldportföljens genomsnittliga ränta per ger en årlig räntekostnad i den samlade verksamheten om 110,4 mnkr vilket är 9,4 mnkr lägre än vid föregående årsskifte. 1,3 mnkr är hänförligt till en lägre låneskuld och 8,1 mnkr till ett lägre ränteläge. För Karlskrona kommun uppgår räntekostnaden till 17,7 mnkr vilket är 4,1 mnkr lägre än vid föregående årsskifte. 2,2 mnkr är hänförligt till en lägre låneskuld och 1,9 mnkr till ett lägre ränteläge. Diagram 9 Ränteutveckling (%) dec 13 Karlskrona kommun Den samlade verksamheten feb 14 Likvida medel apr 14 jun 14 aug 14 okt 14 dec 14 Likviditetshanteringen ska bedrivas med målsättningen att samordna och jämna ut kapitalströmmarna inom den samlade verksamheten och att sänka räntekostnaderna genom effektiva betalningsrutiner och effektiv likviditetshantering. Nedan redogörs för likvideten på kommunens koncernkonto. Med ett koncernkonto utnyttjas den samlade verksamhetens likviditet på ett effektivt sätt. På kontot avräknas bolagens och kommunens negativa och positiva banksaldon mot varandra på ett samlingskonto. Det innebär bland annat minskat kreditutnyttjande. Överskottslikviditet används i första hand för att lösa räntebärande lån. Dock ska kommunen ha en likviditetsreserv genom tillgång till likvida medel i form av egen likviditet eller outnyttjade kreditlöften motsvarande 150 miljoner kronor. Per har kommunen en egen likviditet om 180,7 mnkr. Den samlade verksamheten hade vid samma tidpunkt en Tabell 23 Likvider Likvida Check- Likvida Checkmedel 1231 kredit 1231 medel 0101 kredit 0101 Karlskrona kommun -47,3 228,0 93,0 208,0 Bolagskoncernen 31,4 167,0 41,2 167,0 Övriga 4,3 5,0 26,2 25,0 Summa -11,6 400,0 160,4 400,0 Nettokoncernskuld och nettolåneskuld Karlskrona kommuns nettoskuld (definieras som extern låneskuld långfristig utlåning+ likvida medel utlåning koncernkonto) uppgår till 776,9 mnkr och är 57,3 högre än vid ingången av året. Nedan följer ett diagram som visar utvecklingen av Karlskrona kommuns nettolåneskuld under perioden december 2010 december Diagram 10 Nettolåneskuld (mnkr) 850,0 800,0 750,0 700,0 650,0 600,0 550,0 500,0 450,0 Nettokoncernskuld (definieras som långa + korta skulder +avs. + pensionsförpliktelser - likvida medel) utgår från den samlade verksamheten och uppgår vid årsskiftet till kronor per invånare, vilket är en ökning med 810 kr/invånare sedan föregående år. Nedanstående diagram visar utvecklingen av nettokoncernskulden i kr per invånare under perioden december 2008 tom december Diagram 11 Nettokoncernskuld kr/invånare dec-10 apr-11 aug-11 dec-11 apr-12 aug-12 dec-12 apr-13 aug-13 dec-13 apr-14 aug-14 dec kommunkoncernen F Ö R V A LT N I N G S B E R Ä T T E L S E Enligt finansföreskrifterna får kommunen använda upplåningskostnad jämte en utlåningsavgift. likviditet om 388,4 mnkr. derivatinstrument i form av terminer, FRA-kontrakt, Utlåningsavgiften är ett påslag som ska säkerställa ränteswappar, ränteoptioner och kombinationer av att utlåningen sker på marknadsmässiga grunder, dessa instrument för att hantera ränterisker. Vidare framför allt för att inte bryta mot EU:s regler för får inte nettovolymen derivat överstiga den totala statsstöd men också för att förhindra värdeöverfö- låneskulden eller ha en löptid längre än 10 år. 1 8 Karlskrona kommuns årsredovisning 2014 Karlskrona kommuns årsredovisning

11 F Ö R V A LT N I N G S B E R Ä T T E L S E Fem år i sammandrag Fem år i sammandrag kommunen För att på ett lite mer överskådligt sätt tydliggöra det underlag som finns i årsredovisningen, och möjliggöra att kunna göra jämförelser över åren presenteras delar av underlaget i ett femårssammandrag. Delar av de olika ekonomiska värdena som gäller för Tabell 25 kommunen per invånare kr per invånare Balanskravsresultat Årets resultat Personalkostnader Verksamhetens nettokostnad Miljöredovisning Andel i % ekologiska livsmedel av livsmedelsbudgeten. För år 2014 redovisas följande siffror. Tabell 27 livsmedel Tkr /år Elanvändning: Verksamhets- / fastighetsel ökar. Ny trend gällande datoriserad undervisning. Nya installationer i kök. Anledningen till den totala minskningen är bl.a konverteringen från uppvärmning med direktel till värmepump, installation av frekvensstyrda pumpar F Ö R V A LT N I N G S B E R Ä T T E L S E kommunen visas i en särskild sammanställning nedbruten per invånare i kommunen vid respektive årsskifte. Tabell 24 Kommunen mnkr Befolkning Kommunalskatt 21,51 21,51 21,19 21,19 21,19 (kr per hundralapp) Personal (antal årsarbetare 31 dec) Balanskravsresultat Årets resultat Personalkostnader Verksamhetens nettokostnad Skatter och statsbidrag Verksamhetens nettokostnader (%) 97,8 95,6 96,3 95,2 97,4 av skatter och statsbidrag Nettoinvesteringar Självfinansiering av investeringar (%) 63,0 73,3 43,3 65,6 88,9 Tillgångar Eget kapital Skulder och avsättningar varav lån hos kreditinstitut varav nettolåneskuld Soliditet (%) 17,6 17,8 17,2 19,1 20,2 Skuldsättningsgrad (%) Ansvarsförbindelse Fem år i sammandrag kommunen redovisat per invånare Kommunen redovisar för år 2014 ett negativt resultat motsvarande 146 kr per invånare. Det bokförda värdet på de tillgångar som kommunen har motsvarar ca kr per invånare. I detta värde finns summan av de lån som kommunens olika bolag har i lån hos kommunen men som hos kommunen är en tillgång. Detta värde uppgår till ca kr. Kommunens nettolåneskuld som är kom - munens egna skuldsättning motsvarar ca kr per invånare. Den sammanlagda skulden per invånare är kr. Skatter och statsbidrag Kommunen följer blandmodellen för redovisning av kommunens pensionsskuld. Det innebär att den skuld som är intjänad före 1998, inte finns i balansräkningen utan redovisas som en ansvarsförbindelse och uppgår till ca kr per invånare vid årsskiftet. Fem år i sammandrag den samlade verksamheten Nettoinvesteringar Tillgångar Eget kapital Skulder och avsättningar varav lån hos kreditinstitut varav nettolåneskuld Ansvarsförbindelse Nettokoncernskuld Kommunens samlade verksamhet redovisar för år 2014 ett negativt resultat motsvarande 28 mnkr efter finansiella poster men före skatt. Den samlade verksamheten redovisar den verksamhet som bedrivs i kommunens regi oavsett val av organisationsform. Detta för att beskriva förhållande som är av betydelse för styrning, men som även ligger till grund för möjligheter att finna finansiering hos externa långivare. Tabell 26 samlade verksamheten mnkr Årets resultat efter skatteintäkter och finansnetto Verksamhetens nettokostnad Tillgångar Eget kapital Skulder och avsättningar Soliditet (%) 15,6 16,1 15,6 16,9 17,9 Skuldsättningsgrad (%) Totalt inköp livsmedel varav ekologiska motsvarar andel 22,7 18,6 Andel i % inom olika sektorer Förskola 27,1 26,0 Skola 25,2 24,0 Gymnasie 24,2 18,0 Äldre 19,2 13,0 Fastighetsmedia, energiförbrukning per m 2 lokalyta fördelad på el, olja, fjärrvärme. Fastighetsbeståndet var 31/12 för respektive år fördelades enligt: Tabell 28 Fastighetsmedia Yta (m²) Egna Inhyrda SUMMA Energi (MWh) El Olja Fjärrvärme SUMMA: Ökade ytor påverkar energianvändningen negativt. Diagram 12 Fördelning energi uppvärmning 2014, 94kWh/m², år 1% 10% 4% 85% Olja Pellets FJV El och belysningsprojekt. När det gäller bolagen har relevanta uppgifter inkommit från AB Karlskronahem. För deras lokaler är siffrorna följande: Tabell 29 Energianvändning Energislag I genomsnitt: 123 kwh/m² 151 vkwh/m² varav El 9 kwh/m² 41 kwh/m² Olja 1 kwh/m² 1 kwh/m² Fjärrvärme 113 kwh/m² 109 kwh/m² (avser totalt uppvärmd yta inklusive övriga biutrymmen) Personbilsanvändning (leasingbilar): Vid årsskiftet 31/12-14 fanns det enligt statistiken 387 personbilar i den kommunala flottan. Bolagen ej med i detta. Av dessa 387 fordon var 66 st lätta lastbilar och 321 personbilar. Tabell 30 Antal personbilar Biltyp fördelat Personbil Lätt lastbil De dieseldrivna bilarna fortsätter även under år 2014 att vara dominerande bland personbilarna. Under 2014 fick kommunen in den första elbilen i sin verksamhet, en Renault Kangoo. Test har genomförts med elbilar såväl inom fordonspoolen Ruthensparre som hemtjänsten Hasslö. 2 0 Karlskrona kommuns årsredovisning 2014 Karlskrona kommuns årsredovisning

12 F Ö R V A LT N I N G S B E R Ä T T E L S E Årsrapport Tabell 31 Budget och utfall (mnkr) BUDGET UTFALL Avvikelse UTFALL mot budget 2013 Barn- och ungdomsnämnd , ,8-1, ,6 Handikappnämnd -368,1-379,5-11,4-352,6 Idrotts- och fritidsnämnd -67,8-67,8 0,0-68,1 Kommunrevision -2,1-2,1 0,0-2,1 Kulturnämnd -52,6-53,9-1,3-51,3 Miljö- och byggnadsnämnd -10,5-12,2-1,7-10,4 Socialnämnd - individ- och familjeomsorg -125,8-150,5-24,7-134,7 Socialnämnd - ekonomiskt bistånd -78,9-77,8 1,1-81,1 Teknisk nämnd -76,3-72,5 3,8-71,8 varav Tn VA-verksamhet 0,0 5,9 5,9 1,3 Utbildningsnämnd -267,4-269,8-2,4-261,4 Valnämnd -2,9-2,5 0,4-0,1 Äldrenämnd -740,1-751,0-10,9-736,8 Äldrenämnd bostadsanpassning -9,6-10,2-0,6-11,4 Överförmyndarnämnd -4,9-3,3 1,6-4,2 Kommunfullmäktige -6,2-6,3-0,1-6,3 Kommunstyrelse -277,8-267,0 10,8-229,7 TOTALT STYRELSER/NÄMNDER , ,2-37, ,7 FINANSIERING Kapitalkostnader (internräntor + avskrivningar) 163,6 172,6 8,9 Pensionskostnader -106,3-90,6 15,7-103,7 Realisationsvinster 3,0 3,0 0,0-7,0 Reserver: Löne- och prisstegring 9,7 8,4-1,3 57,2 Anslag till förfogande KF & KS -0,7 0,0 0,7 0,0 Reserv lärarlöner 0,0 0,0 0,0 0,0 Reserv tillgänglighetsskapande åtgärder -0,7 0,0 0,7 0,0 Kvalitetsreserv för välfärd -2,3 0,0 2,3 0,0 Skatteintäkter och statsbidrag 3185, ,3-14, ,1 Avskrivningar -126,6-126,3 0,3-122,8 Utlåningsavgifter 17,7 19,4 1,7 19,8 Utdelning 41,0 45,6 4,6 18,0 Finansnetto: -33,9-17,1 16,8-17,0 TOTALT FINANSIERING 3 159, ,8 25, ,2 RESULTAT 2,7-9,4-12,1 21,5 Resultat i förf. till skatteint/statsb. (%) 0,08-0,30-0,38 0,70 Årets investeringar Kommunen har under 2014 gjort nettoinvesteringar för totalt 186 mnkr att jämföra med år 2013 då netto - inve steringarna uppgick till 197 mnkr. I fastighetsbeståndet har investeringar gjorts för 62 mnkr varav merparten avser investeringar i grund- och förskolor. De enskilt största investeringarna har gjorts i Lyckeby Kunskapscenter (LKC) samt Holmsjö skola/förskola med 18,5 mnkr respektive 17 mnkr. Under året fortgick ambitionen att minska energianvändningen i fastighetsbeståndet och i år har 9 mnkr (19 mnkr f.g. år) investerats i olika energieffektiviseringsprojekt. Inom verksamhetsområde gata/trafik har investeringar gjorts för 42 mnkr. Arbetet med att bygga en planskildhet mellan väg och järnväg i Bergåsa har påbörjats under året. Investeringen innebär att befintlig plankorsning mellan Valhallavägen och järnvägen i Bergåsa ersätts med en planskildhet i form av en vägbro ca 500 meter söder om nuvarande korsning. I investeringsutgiften ingår också en ny gång- och cykeltunnel under järnvägen. Tunneln kommer även att fungera som förbindelse till plattformen vid Bergåsa station. Investeringsutgiften hittills uppgår till 25 mnkr. Totalt beräknas investeringsutgiften till 70 mnkr. Trafik verket är med och medfinansierar hälften varför kommunens utgift blir cirka 35 mnkr. Investeringen i Motorways of the Sea (MOS) är klar och de totala investeringsutgifterna år 2014 uppgår till 16 mnkr. Totalt har investerats 71 mnkr i MOS. Kommunen erhåller EU-bidrag för investeringen varför kommunens totala investeringsutgift beräknas till 63 mnkr. I kommunens VA-verksamhet har investeringar motsvarande 27 mnkr gjorts under året. Tabell års investeringsanslag (mnkr) Budget Utfall Skattefinansierad Verksamhet mnkr Fastighetsverksamhet Gata/trafikverksamhet Gata/parkverksamhet Hamnverksamhet Gata/parkverksamhet utrustning Stadsmiljöprogram Cykelstrategi Summa tekniska nämnden Östersjöhallen 0 0 Övriga förvaltningar Finansiella tillgångar Investeringsreserv kommunstyrelsen Investeringsram Skattefinansierad total Avgiftsfinansierat (mnkr) VA Gata/hamnverksamhet Summa avgiftsfinansierad total Fördelning övr förvaltningar Inventarier och utrustning, BUN Inventarier och utrustning, HN Inventarier och utrustning, IFN Inventarier och utrustning, KN Inventarier och utrustning, SN Inventarier och utrustning, UN Inventarier och utrustning, ÄN Inventarier och utrustning, KS/KLF Inventarier och utrustning, KS/SEF Summa förvaltningar Summa total Karlskrona kommun Investeringsramar bolagskoncernen Affärsverken Karlskronahem Kruthusen Summa bolagskoncernen Summa samlade verksamheten F Ö R V A LT N I N G S B E R Ä T T E L S E 2 2 Karlskrona kommuns årsredovisning 2014 Karlskrona kommuns årsredovisning

13 F Ö R V A LT N I N G S B E R Ä T T E L S E Resultaträkning Tabell 33 Karlskrona kommun och den samlade verksamheten (mnkr) Kommunen Den samlade verksamheten (mnkr) Not Utfall Utfall Utfall Utfall Verksamhetens intäkter Jämförelsestörande intäkter Verksamhetens kostnader Jämförelsestörande kostnader Verksamhetens nettokostnader före avskrivningar Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader efter avskrivningar Skatteintäkter/Generella statsbidrag 4, Resultat efter skatteintäkter Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat -1-2 Årets resultat Resultat före extraordinära poster i % av skatteintäkter/statsbidrag -0,3 0,7-0,9 1,2 Balansräkning Tabell 34 Karlskrona kommun och den samlade verksamheten (mnkr) Kommunen Den samlade verksamheten mnkr Not Utfall Utfall Utfall Utfall TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella tillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggn Maskiner och inventarier Pågående nyanläggningar Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Andra långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Bidrag till statlig infrastruktur Omsättningstillgångar Förråd Pågående exploateringar Andra kortfristiga fordringar Likvida medel F Ö R V A LT N I N G S B E R Ä T T E L S E Noter till resultaträkningen (mnkr) Den samlade Kommunen verksamheten Den samlade Kommunen verksamheten Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Not 1 verksamhetens intäkter Återbetalning från AFA sjukförsäkring Not 2 Bidrag till statlig infrastruktur Upplösta bidrag till statlig infrastruktur Avser bidrag till påfart Rosenholm 0,2 0,2 0,2 0,2 Summa Not 3 Avskrivningar All beräkning av avskrivningar görs på anskaffningsvärden (linjär metod). Avskrivningarna utgör en kostnad för förvaltningarna och minskar det bokförda värdet på deras anläggningstillgångar i motsvarande grad. Investeringar som är gjorda 2013 och ianspråktagits under året har börjat skrivas av månaden efter ianspråktagandet. Avskrivningstiderna följer redovisningsreglementet och SKLs rekommendation. Not 4 Skatteintäkter Preliminär skatteinbetalning Preliminär slutavräkning innevarande år Slutavräkningsdifferens föregående år Mellankommunal kostnadsutjämning Summa skatteintäkter Not 5 Statsbidrag och utjämning Utjämningsavgift/bidrag LSS Strukturbidrag Inkomstutjämningsavgift Kostnadsutjämningsavgift Regleringsavgift/bidrag Kommunal fastighetsavgift Summa Statsbidrag Redovisningen av den kommunala slutavräkningen baseras på Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) decemberprognos. Redovisningen av skatteintäkterna följer därmed rekommendation nr 4.2 från Rådet för Kommunal Redovisning, som publicerades i december Mellankommunal kostnadsutjämning avser ersättning till Ronneby och Olofströms kommuner vid övertagandet av hemsjukvården. Not 6 Finansiella intäkter Ränteintäkter externa banker Utdelningar kommunala bolag Borgens- och utlåningsavgifter kom bolag Ränteintäkter kommunala bolag Realisationsvinst Övriga finansiella intäkter Summa finansiella intäkter Not 7 Finansiella kostnader Räntekostnader externa långivare Räntekostnader kommunala bolag Övriga finansiella kostnader Summa finansiella kostnader Eget kapital Varav årets resultat Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande Övriga avsättningar Skulder Långfristiga skulder till kreditinstitut Övriga långfristiga skulder Övriga kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Borgensförbindelser och ställda panter Ansvarsförbindelser pensioner Löneskatt ansvarsförbindelser pensioner Soliditet 17,6 % 17,8 % 15,6 % 16,1 % 2 4 Karlskrona kommuns årsredovisning 2014 Karlskrona kommuns årsredovisning

14 F Ö R V A LT N I N G S B E R Ä T T E L S E Noter till balansräkningen (mnkr) Den samlade Kommunen verksamheten Not 1 Immateriella tillgångar Ingående anskaffningsvärde Inköp Försäljning/utrangering Utgående anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Försäljning/utrangering Årets avskrivningar** Utgående ack avskrivningar Pågående nyanläggningar Dataprogram Summa immateriella tillgångar Not 2 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Ingående restvärde Årets avskrivningar Nedskrivningar Försäljningar 1 0 Utgående restvärde Ingående ackumulerat anskaffningsv Investeringsbidrag -7 Omklassificering Årets anskaffningar Försäljningar Utgående ack. anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivningar Återförd avskrivning pga försäljning 0 0 Omklassificering Årets avskrivningar** Utgående ack. avskrivningar In- och utgående ack. uppskrivn Ingående ack. nedskrivningar Återförd nedskrivning pga försäljning Årets nedskrivningar Utgående ack. nedskrivningar Summa fastigheter Restvärde redovisas för kommunen tom I ackumulerade anskaffningar och avskrivningar ingår kommunen from I anskaffningsvärdet för större investeringar som överstiger 5 mnkr och pågår under minst 1 år ingår lånekostnader. Under 2014 har kommunens genomsnittliga ränta på lån använts 2,66% (2,62%) Under året har totalt räntor på tkr (3 103 tkr) aktiverats.. Not 3 Maskiner och inventarier IB ackumulerat anskaffningsvärde Årets anskaffningar Försäljningar UB ack. anskaffningsvärde IB ackumulerade avskrivningar Återförd avskrivning pga försäljning 1 17 Årets avskrivningar UB ackumulerade avskrivningar UB bokfört värde Anskaffningar gjorda from särredovisas med anskaffningsvärde och ack. avskrivningar. Anskaffningar samt avskrivningar t.o.m 1998 redovisas med restvärde. Den samlade Kommunen verksamheten Not 4 Pågående investeringar Ingående ackumulerade pågående nyanläggningar Årets anskaffning Försäljningar -1 0 Omklassificeringar (färdigställande) Utgående ack. pågående nyanläggningar Not 5 Aktier och andelar Aktier Moderbolagskoncern Övriga aktier och andelar Förlagsbevis kommuninvest Bostadsrätter Summa aktier och andelar Not 6 Långfristiga fordringar Fordringar koncernföretag Övriga långfristiga fordringar Summa långfristiga fordringar Not 7 Bidrag till statlig infrastruktur Bidrag till statlig infrastruktur Påfart Rosenholm Upplöst belopp -0,8-0,6 0,6 0,6 Årets upplösning -0,2-0,2-0,2-0,2 period för upplösning av bidraget 15 år 15 år 15 år 15 år Not 8 Förråd och exploateringar Tekniska förvaltningen Affärsverkens förråd Övriga förråd i den samlade verksamheten Summa förråd Pågående exploateringar Not 9 Andra kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar koncernföretag Interimsfordringar Övriga kortfristiga fordringar Summa kortfristiga fordringar Not 10 Likvida medel Koncernkonto Konton delägda bolag och kommunalförb Summa likvida medel Not 11 Eget kapital IB Eget Kapital Årets resultat Summa Eget Kapital UB Av kommunens egna kapital uppgår VA-kollektivets andel till 6,7 mnkr 2014 (0,8). Den samlade Kommunen verksamheten Not 12 avsättningar Pensionsskuld Ingående skuld Åtagande för garantipensioner Årets ökning av nyintjänade pensioner Utgående avsättn. pensionsskuld Särskild löneskatt Ingående skuld Årets avsättning särskild löneskatt Utgående avsättning särskild löneskatt Från och med 2007 redovisas kommunens utgående pensionsskuld enl RIPS07, Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld. Pensionsskulden är summan av pensionsreserverna för varje enskild arbetstagare och pensionstagare. Pensionsreserven definieras i RIPS07 som nuvärdet av framtida utfästa pensionsutbetalningar till den del de anses vara intjänade när beräkningen görs. Från och med 2013 redovisas kommunens andel av Räddningstjänstens Östra Blekinge avsättningar för pension här. Övriga avsättningar Ingående skuld Avsättning marksanering Pottholmen Avsättning för uppskjutna skatter Utgående saldo övriga avsättningar Summa avsättningar Not 13 Långfristiga skulder Externa långivare Rörelsekredit Skulder koncernföretag Finansiell leasing Förutbetalda anslutningsavgifter VA Summa långfristiga skulder Återstående antal år VA (vägt snitt) Not 14 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Förskott ifrån kunder Skulder till koncernföretag Pension individuell del Övriga interimsskulder Övriga kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder Not 15 Borgensåtaganden, ansvarsförb. och ställda panter Egna hem Kommunala företag, helägda Övriga Ansvarsförbindelser pensioner Löneskatt ansvarsförb. pensioner Summa borgensförbindelser och ställda panter Karlskrona kommun har i november 1993 (kommunfullmäktige 189) ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Karlskrona kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till mnkr och totala tillgångar till mnkr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till mnkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till mnkr. Pensionsåtagande förtroendevalda Kommunens åtagande regleras i kollektivavtalet Bestämmelser om pension och avgångsersättning för förtroendevalda (PBF). Analys har gjorts beträffande kommunens pensionsåtagande för de förtroendevalda som har varit engagerade på betydande del av heltid (minst 40 % av heltid) alternativt heltid. Kommunens åtagande kan ske i form av tre olika pensions- eller ersättningsformer. Dessa utgör ålderspension, visstidspension och avgångsersättning. Opf Omställningsstöd och Pension för förtroendevalda OPF-Kl gäller för alla nya Politiker from valet OPF innehåller aktiva omställnings insatser samt ekonomiskt omställningsstöd. Även fritidspolitiker har nu rätt till pensionsavsättning på sina arvoden inte bara på den förlorade arbetsförtjänsten. Detta kommer innebära en att Kommunens pensionskostnad kommer att stiga för fritidspolitiker. Den som har 40% eller mer som politiker och omfattas av OPF-Kl har rätt till avgiftsbestämd ålderspension, sjukpension, efterlevandeskydd samt familjeskydd. Avgångsersättningen Avgångsersättningen avser ett garanterat belopp på kort tid för att trygga en omställning till ett annat arbete i närtid. Dessa bestämmelser gäller för förtroendevald för vilken gällt PBF intill avgången från uppdraget och som inte får rätt till visstidspvisstidspension enligt PBF enbart på grund av att åldersvillkoret 50 år inte är uppfyllt. Visstidspension Visstidspension utges efter ansökan till förtroendevald som efter 50 men före 65 års ålder uppfyller nedan angivna villkor: a) uppdraget upphör vid utgången av mandatperioden, eller b) uppdraget upphör före mandatperiodens utgång av annan anledning än återkallelse enligt 4 kap. 10 Kommunallagen och den förtroendevalde har innehaft sitt uppdrag i minst 36 kalendermånader eller, om uppdragstiden är mindre än 36 månader, den förtroendevalde har innehaft uppdrag under två på varandra följande mandatperioder. Visstidspension bedöms utifrån hur stor del av en 12 årig period den förtroendevalde innehaft uppdrag. Ålderspension Ålderspension utges efter ansökan till förtroendevald tidigast fr.o.m. den månad varunder den förtroendevalde fyller 65 år och som då avgår från pensionsgrundande uppdrag eller som intill dess haft rätt till visstidspension eller sjukpension. Ålderspensionen samordnas med allmän och annan intjänad pension. Pensionsåtagandet Åtagandet är oerhört svårt att bedöma och är avhängigt av såväl valresultat i kommunfullmäktigevalet som förtroendemäns val att bejaka upprätthållandet av ett uppdrag över tid. Respektive partiorganisations beslut om tillsättande av uppdrag påverkar också kommunens åtagande. Kommunen har gjort en bedömning utifrån ett sämre scenario då dels majoritetsskifte sker efter ett val och dels att förtroendemän inom ett parti inte får förnyat förtroende inom respektive organisation. Vidare har antagits att någon samordning inte kan ske då någon annan inkomst inte föreligger. Detta får betraktas som den yttersta och maximala riskbedömningen. Antal aktuella förtroendemän fördelat på typ av pensions- eller ersättningsåtagande samt årskostnad Ålderspension 4 st under 12 månader= 0,8 mnkr Visstidspension 8 st under 12 månader= 3,1 mnkr Avgångsersättning 2 st under 12 månader= 1,6 mnkr Beräkning av kostnad En schablon har använts för att beräkna kommunens åtagande med en standardberäkning för respektive ersättningsform. När dessa har vägts samman kan kommunens åtagande beräknas till 5,5 mnkr uttryckt i årstakt. Denna kostnad kan sedan fortgå x antal år beroende på när den förtroendevalde kan redovisa nya inkomster som kan samordnas med kommunens åtagande. En avgångsersättningen utbetalas dock under max 3 år. I ansvarsförbindelsen ingår ett värde av 5,5 mnkr under tre år, dvs 16,5 mnkr för 2014 (16,2). F Ö R V A LT N I N G S B E R Ä T T E L S E 2 6 Karlskrona kommuns årsredovisning 2014 Karlskrona kommuns årsredovisning

15 F Ö R V A LT N I N G S B E R Ä T T E L S E Betalningsflödesrapport Noter F Ö R V A LT N I N G S B E R Ä T T E L S E Tabell 35 Karlskrona kommun och den samlade verksamheten (mnkr) Kommunen Den samlade verksamheten till betalningsflödesrapport (mnkr) Den samlade Kommunen verksamheten Den samlade Kommunen verksamheten mnkr Not Utfall Utfall Utfall Utfall DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN NOT 1 Investeringar av materiella tillgångar Inventarier Fastigheter Pågående nyanläggningar NOT 3 Investeringar av finansiella tillgångar Förlagslån Aktier och andelar Bostadsrätter Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Justering ej rörelsekapitalpåverkande poster Justering avsättningar Summa verksamhetens nettokostnader Summa NOT 2 Avyttrade materiella tillgångar Inventarier (bokfört värde) Fastigheter (bokfört värde) Summa Summa Skatteintäkter och intäkter av bidrag Finansnetto Betalningsflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapitalet Betalningsflöde från förändringar av rörelsekapitalet: Ökn(-)/minsk(+) lager Ökn(-)/minsk(+) kortfristiga fordringar Ökn(+)/minsk(-) kortfristiga skulder Summa rörelsekapitalförändring Betalningsflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGAR Investeringar i immateriella tillgångar Investeringar i fastigheter (-) Investeringar i inventarier (-) Investeringar i pågående investeringar(-) Investeringar av finansiella tillgångar (-) Avyttrade anläggningstillgångartillgångar (+) 2, Investeringsnetto FINANSIERING Ökn(-)/minsk(+) utlåning Ökn(+)/minsk(-) upplåning Finansieringsnetto Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur Periodens kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel per resp Förändring likvida medel Karlskrona kommuns årsredovisning 2014 Karlskrona kommuns årsredovisning

16 F Ö R V A LT N I N G S B E R Ä T T E L S E Resultaträkning Tabell 36 Tekniska nämnden/va-verksamheten (tkr) Forts. Tabell 37 Tekniska nämnden/va-verksamheten (tkr) Eget kapital och skulder Not F Ö R V A LT N I N G S B E R Ä T T E L S E Verksamhetens intäkter extern Verksamhetens intäktern koncerninternt Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansnetto Extraordinära poster 0 0 Bokslutsdispositioner 0 0 Förändring av eget kapital Eget kapital Eget kapital, ingående värde Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Övriga avsättningar 0 0 Summa avsättningar 0 0 Långfristiga skulder Långfristiga skulder till kommunen Långfristiga skulder till koncernföretag 0 0 Långfristiga skulder, anslutningsavgifter Summa långfristiga skulder Balansräkning Kortfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Tabell 37 Tekniska nämnden/va-verksamheten (tkr) TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Fastigheter Pågående nyanläggning Maskiner och inventarier Inventarier Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Bidrag till statlig infrastruktur 0 0 Omsättningstillgångar Förråd, lager 0 0 Kundfordringar Fordringar koncernföretag Kortfristiga fordringar Likvida medel Noter till balansräkningen (tkr) Not 1 Leverantörsskulder Kortfristiga skulder kommunen 0 0 Kortfristiga skulder koncernen Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Karlskrona kommuns årsredovisning 2014 Karlskrona kommuns årsredovisning

17 m e d a r b e t a r e m e d a r b e t a r e kompetensförsörjningen måste därför ha hög kommande kompetensutvecklings/-försörjningsbe- prioritet de närmaste åren. Det är en relativt god hov på lång och kort sikt. Under 2014 har implemen- tillströmning av sökande till lediga befattningar men tering påbörjats av systemstöd KOLL på kompetens inom bl. a. skola, omsorg och samhällsbyggnad har på barn-och ungdomsförvaltningen samt utbild- Medarbetare det blivit svårare att hitta rätt kompetens. Cirka 150 medarbetare i genomsnitt per år kommer att gå i pension de närmaste åren. Karlskrona kommun följer ningsförvaltningen där behovet bedömts som störst utifrån krav på lärarlegitimationer. Målet är att övriga förvaltningar fortsätter införandet under i Karlskrona SKL:s fyraåriga kommunikationssatsning Sveriges Viktigaste Jobb som lanserades i december 2011 och använder resultaten i det egna arbetet. Gemensam bemanning intern rörlighet Projekt gemensam bemanning startades under kommun Karlskrona Kompetenscenter (KKC) En attraktiv arbetsgivare erbjuder medarbetare hösten 2013 på uppdrag av kommunfullmäktige som vill se en sammanhållen organisatorisk enhet för bokning av vikarier samt ett flexibelt, modernt och kompetensutveckling och arbetar systematiskt med gemensamt bemanningssystem. Projektet som har kompetensförsörjning. KKC är sedan 2008 perma- pågått under 2014, kommer att sjösättas under 2015 Medarbetare Inledning Karlskrona kommuns medarbetarredovisning för 2014 Kommunövergripande mål, uppdrag och aktiviteter inom Human Resources nent verksamhet, en professionell leverantör inom område kompetensutveckling för kommunens samlade verksamhet. Karlskrona kommun är en av få kommuner i Sverige som valt att ta ett samlat och förväntade effekter är ett stärkt arbetsgivarvarumärke, effektivare bemanning, ökad intern rörlighet mellan förvaltningarna och färre antal timavlönade medarbetare. består av två delar samt två bilagor. Del 1 är en beskrivning av kommunövergripande mål, uppdrag och aktiviteter inom område Human Resources (HR) Karlskrona kommuns samlade verksamhet är Blekinge läns största service- och arbetsgivare med årsarbetare inom förvaltning och 239 medar- grepp kring kompetensutveckling och de utvärderingar som genomförts under åren visar att det är det mest effektiva sättet för Karlskrona kommun att Personalpolitiskt program fokus Kompetens Kommunfullmäktige angav som budgetmål 2014 som har genomförts under Beskrivningen utgår betare inom bolag. Oavsett vart i kommunen bedriva kompetensutveckling. perspektiv Kompetens i det personalpolitiska från områdena Kompetensförsörjning, ledarskap & medarbetarskap Hälsa, arbetsmiljö & mångfald Löner & arbetsrätt. Del 2 är medarbetarstatistik med medarbetarena arbetar finns det ett gemensamt uppdrag att ge service till våra kunder och nyckelordet är bemötande. Ett gott bemötande är Rekrytering Att ha kvalitetssäkrade rekryteringar är ett av programmet. Det innebär att kommunens samlade verksamheter på arbetsplatsnivå har satt mål utifrån detta perspektiv i syfte att nå de förväntningar som analys och kommentarer. Statistiken har samman- ledstjärnan för alla som jobbar i Karlskrona kom- fundamenten i arbetet med kompetensförsörjning. finns angivna i det personalpolitiska programmet. ställts i tabeller utifrån områdena Personalbild, muns samlade verksamhet. För att nuvarande och Den rekryteringsprocess som togs fram 2013 i På övergripande nivå har 2014 års perspektiv Kompetensförsörjning och Närvaro/Frånvaro. potentiella medarbetare ska uppfatta kommunen projekt och samverkan med chefer, HR-specialister inneburit att systemstöd KOLL på kompetens har Syfte Syftet med redovisningen i del 1 är att följa upp som en intressant arbetsgivare pågår arbete med ett antal olika mål, uppdrag och aktiviteter under 2014 i syfte att stärka kommunens arbetsgivarvarumärke, och fackliga företrädare har tillämpats fullt ut under Resultat i form av effektivare rekryteringsarbete hörs från både chefer och fackliga företrädare börjat införas på barn- och ungdomsförvaltningen samt utbildningsförvaltningen i syfte att stödja ett systematiskt arbetssätt avseende kompetensförsörj- kommunfullmäktiges mål och uppdrag i budget 2014 samt ge en kort beskrivning av det kommunövergripande personalpolitiska arbete som bedrivits. Syftet med redovisningen i del 2 är att ge en operativt användbar uppföljning av medarbetarstatusen i kommunen. Resultatet av redovisningarna i del 1 attraktionskraft samt att utvecklas i uppdraget att vara Blekinges bästa servicegivare. Kompetensförsörjning, ledarskap och medarbetarskap Att vara öppen för ny kunskap och kompetensutveck- Anställningsprövning Personaldelegationen har under 2014 anställningsprövat alla nyinrättade tjänster i Karlskrona kommun. Övriga tjänster och tillsättningar har prövats på förvaltningsnivå med godkännande av förvaltningschef. ning samt supportera införandet av lärarlegitimation. Exempel från verksamheterna är: Kompetensöverföring mellan grupper i syfte att arbeta smart och effektivt mot kund Vi breddar vår kompetens inom gruppen och lär oss varandras arbetsuppgifter och 2 ska leda fram till en dialog om vilka förändringar och förbättringar som behöver göras. Metod I årsredovisningen presenteras underlag hämtat från ling på jobbet leder till personlig utveckling. Vi blir mer framgångsrika och vi erbjuder bättre service till våra medborgare. Personalpolitiskt program 2012 Konkurrensen om arbetskraft ökar i takt med kommande generationsväxling, brukares och Systemstöd kompetens Rätt kompetens är framtidsfrågan för välfärdens arbetsgivare säger SKL som är kommunernas arbetsgivarorganisation. För att möta denna Inventering via enkät av kompetensbehovet som grund för planering För barn- och ungdomsförvaltningen har fokus på perspektiv kompetens bl.a. inneburit starten på arbetet med kompetensförsörjningsplaner. Barn- budget 2014 projekt- och programbeskrivningar, från medborgares förändrade förväntningar, den tekniska framtidsfråga på ett effektivt och systematiskt vis och ungdomsförvaltningen är också en av två kvalitativa uppföljningar, från HR-system Heroma utvecklingen och konkurrensutsättning. Arbetet med behövs systemstöd för kartläggning av nuvarande förvaltningar som under året gått in i systemstöd samt från rekryteringsverktyg Talent Manager. att vara en attraktiv arbetsgivare för att bl.a. klara kompetens samt matchning och planering för KOLL på kompetens. 3 2 Karlskrona kommuns årsredovisning 2014 Karlskrona kommuns årsredovisning

18 m e d a r b e t a r e m e d a r b e t a r e Ledarskap och ledarutveckling Alla chefer i Karlskrona kommun (ca 230) deltar kontinuerligt i ledarutveckling. Kommunen arbetar systematiskt med att utveckla Ledarprogram steg 1 och 2 tillsammans med övriga kommuner i länet som också deltar i utbildningen. Utbildningen omfattar tidsmässigt ca 1 år per steg. Steg 1 vänder sig till den som är ny chef i kommunen och steg 2 är en fördjupning med förkunskapskrav steg 1. Blekinges Framtida Chefer är en ny satsning som startade Syftet med utbildningen är dels kompetensförsörjning, dels att vara en intressant arbetsgivare. Utbildningen ökat under 2014 med 1,4 dagar/medarbetare/år. Det innebär att arbetet med sjukfrånvaron åter behöver komma i fokus och Kommunhälsans roll i detta arbete kommer att stärkas. Fr o m 1 januari 2015 tillhör Kommunhälsan organisatoriskt kommunledningsförvaltningen/hr-avdelningen. I budget 2015 anger dessutom kommunfullmäktige perspektiv Hållbart arbetsliv som fokus i det personalpolitiska programmet vilket bör öka möjligheterna ytterligare till att bryta trenden att sjukfrånvaron ökar. Kommunhälsa SKL:s verktyg för att kartlägga arbetsmiljö och engagemang hos våra medarbetare har genomförts. Resultatet visade på en ökad svarsfrekvens från 70% till 76%. 91% angav att arbetet kändes meningsfullt. Under 2014 genomfördes inte någon medarbetarenkät. Nästa tillfälle för medarbetarenkät är I den kommer HME att användas och där fullmäktiges mål är att andelen nöjda medarbetare ska öka. Friskvård I kommunens friskvårdspolicy ingår en friskvårds- Systemstöd vid arbetsskador och tillbud KIA Under 2014 har implementeringen fortsatt av ett systemstöd för att registrera arbetsskador och tillbud på kommunens förvaltningar. Det innebär att uppföljning av arbetsskador och tillbud sker på ett kvalitetssäkrat och systematiskt vis och ingår som en del i årsuppföljningen av område Hälsa. Löner och avtal Lönen ska stimulera till personligt engagemang och att verksamheten når sina mål Personalpolitiskt program 2012 vänder sig till medarbetare som i framtiden vill ha ett chefsuppdrag. Även denna utbildning bedrivs tillsammans med övriga kommuner i länet. Under Karlskrona kommun har en inbyggd företagshälsovård. Kommunhälsan är center för hälsoutveckling på motsvarande vis som KKC är det för kompetens- timme i veckan. Hur och om man använder friskvårdstimmen varierar mellan förvaltningar och arbetsplatser. De friskvårdsaktiviteter som funnits att Löneöversyn Under året tecknades nya huvudöverenskommelser 2014 startades inte någon ny grupp. Chefsdagarna utveckling. En inbyggd samlad verksamhet ger tillgå för alla medarbetare i Karlskrona kommun (HÖK) innehållande allmänna bestämmelser och 2014 genomfördes enligt plan med tema Kompetens möjlighet att jobba förvaltningsövergripande med under 2014 har varit simning en gång i veckan i löneavtal. Kommunen har deltagit i detta arbete på våren och Värdegrundsarbete på hösten. riktade insatser till medarbetare, grupper och chefer någon av kommunens simhallar samt möjlighet att inom SKL. De flesta avtalen är nu nivålösa och Introduktion för nya medarbetare Två gånger per år (höst och vår) genomförs en inom området arbetsmiljö och rehabilitering. Inriktningen för Kommunhälsan de kommande åren är att arbeta med främjande insatser för att behålla gympa kostnadsfritt flera gånger i veckan. För de medarbetare som inte har möjlighet att tillämpa friskvårdstimmen utgår ett ekonomiskt bidrag för innehåller inga individgarantier. Det ger förutsättningar för ett bra lokalt arbete med lönebildning i samverkan mellan arbetsgivare och fackliga övergripande introduktion för nya medarbetare i syfte och utveckla god hälsa, förebyggande insatser för friskvårdsaktivitet på fritiden. organisationer. Löneöversyn har genomförts på alla att ge en helhetsbild av den kommunala verksamheten så att nya medarbetare snabbare ska uppleva sig som en del i en större helhet oavsett vilken förvaltning att undvika risker och ohälsa samt efterhjälpande insatser för att åtgärda och minska den skada som redan skett. Systematiskt arbetsmiljöarbete SAM Arbetsmiljöarbete är ett strategiskt och långsiktigt avtalsområden och ett antal prioriterade områden har identifierats. Häribland kan nämnas läraryrken (angavs i kommunfullmäktiges uppdrag), yrken inom man arbetar på. Bilden av att tillsammans bygger vi en katedral istället för att var och en av oss hugger sten är ett budskap som förmedlas. Förvaltningsring Karlskrona kommun har under flera år arbetat med arbete som ställer krav på kompetens hos förtroendevalda politiker, chefer, skyddsombud och medarbetare. Detta systematiska arbetsmiljöarbete är en socialtjänsten, chefer, sjuksköterskor, personliga assistenter, anläggningsarbetare och fordonsförare. Karlskrona kommun tillämpar arbetsvärderingssys- Hälsa, arbetsmiljö och mångfald Det är många faktorer som är viktiga för att vi ska en förvaltningsring i syfte att kunna omplacera medarbetare med bristande arbetsförmåga i ordinarie arbete p.g.a. sjukdom till nya arbetsuppgif- viktig del i vardagsarbetet, på arbetsplatsträffar, i samverkansgrupper (tillika skyddskommittéer) och vid medarbetarsamtal. Under 2014 har utbildningar i temet BAS vid lönesättning och använder också systemet för omvärdering av svårighetsgrad i förändrade befattningskrav. må bra. På jobbet gäller det bland annat våra lokaler, arbetsredskap och vårt arbetsklimat. Utanför jobbet handlar det om hur var och en väljer att leva sitt liv. ter. Under 2014 har ca 25 personer varit aktualiserade i förvaltningsringen och av dessa har 10 personer kunnat matchas till lediga tjänster och nya systematiskt arbetsmiljöarbete erbjudits och ett uppdaterat kommungemensamt material finns på kommunens intranät i syfte att stärka och bedriva Samverkansavtal 2013 Ett nytt kollektivavtal i form av ett samverkansavtal Med en bra arbetsmiljö och egna kloka val ökar arbetsuppgifter. det systematiska arbetsmiljöarbetet på likartat vis tecknades i februari Samverkansavtalet är förutsättningarna för ett långt och hållbart liv. Personalpolitiskt program 2012 Av det personalpolitiska programmet framgår att Medarbetarundersökning Under 2013 genomförde Karlskrona kommun en ny inom kommunens samlade verksamheter. Arbetsmiljöverkets ökade fokus på den psykosociala arbetsmiljön välkomnas av kommunen. Verkets fundamentet för medarbetarnas möjligheter till delaktighet och inflytande på arbetsplatsen. Under 2014 har arbetsgivaren genomfört en utvärdering av det är många faktorer som påverkar hur medarbe- typ av medarbetarundersökning bl.a. för att möta arbete med en ny föreskrift avseende den psyko- tillämpningen av Samverkansavtal 2013 och funnit tarna mår både på jobbet och privat. Som arbets- Kommunfullmäktiges mål för medarbetarundersök- sociala arbetsmiljön sätter fokus på frågor som att här finns ett antal förbättringsområden. En givare är uppdraget att skapa så goda förutsättning- ningen som 2013 var: arbetsbelastning, trivsel, gott arbetsklimat, trygg arbetsgrupp är tillsatt bestående av arbetsgivare ar som möjligt för att medarbetarna ska kunna må Andelen som svarar på våra medarbetarenkäter ska anställning och möjlighet till personlig utveckling i och fackliga företrädare i syfte att under 2015 skapa bra på jobbet. Samverkansavtalet, arbetsmiljö- och öka minst 85% samt arbetet. Detta kommer att påverka arbetsmiljö- förutsättningar för god tillämpning av samverkans- rehabiliteringspolicyn är några av de dokument som Andelen nöjda medarbetare ska öka i våra medar- arbetet under avtalet. Arbetsplatsträffar ska genomföras minst en säkerställer att alla medarbetare får en likartad betarenkäter minst 92% gång per månad och ta sin utgångspunkt i Samver- möjlighet att må bra på jobbet. Sjukfrånvaron har Hållbart medarbetarengagemang, HME, som är kansavtal Karlskrona kommuns årsredovisning 2014 Karlskrona kommuns årsredovisning

19 m e d a r b e t a r e Personalbild, kompetensförsörjning, frisknärvaro och sjukfrånvaro m e d a r b e t a r e Personalbild Tillsammans är Karlskrona kommuns förvaltningar Antal tillsvidareanställda medarbetare fördelat på kön Antal årsarbetare Begreppet årsarbetare avser tillsvidareanställda Antal visstidsanställda medarbetare fördelat på kön och bolag med tillsvidare- och visstidsanställ- Antalet tillsvidareanställda medarbetare i Karlskrona medarbetare, hel-och deltidstjänster omräknat till Antalet visstidsanställda medarbetare i Karlskrona da medarbetare länets största arbetsgivare. En stor kommuns samlade verksamheter uppgick vid heltidstjänster. Detta är vanligtvis det begrepp som kommun var vid årsskiftet 478 personer vilket är en arbetsgivare med elva förvaltningar och fyra bolag. årsskiftet till medarbetare, varav är används i jämförande syfte för att beskriva volymen ökning med 117 personer jämfört med föregående Den största delen av medarbetarna finns inom skola, anställda inom de kommunala förvaltningarna och medarbetare. Vid årsskiftet fanns årsarbetare år. Andelen kvinnor med en visstidsanställning är vård och omsorg. Andelen månadsavlönade 234 inom bolagen. Inom förvaltningarna minskade inom de kommunala förvaltningarna och 239 inom 67 % och andelen män 33 % vilket innebär att medarbetare inom Karlskrona kommuns samlade antalet tillsvidareanställda medarbetare med 94 bolagen. Motsvarande siffra för 2013 var för fördelningen kvinnor/män är något jämnare jämfört verksamhet är 94 % vilket är samma nivå som 2013 personer och inom bolagen med 9 personer. förvaltningarna och 243 för bolagen. med andelen tillsvidareanställda medarbetare (se och Andelen medarbetare som är anställda på Av förvaltningarnas tillsvidareanställda medarbe- ovan). heltid är 67 % vilket är en ökning med en procenten- tare är andelen kvinnor 82 % och andelen män I tabellen nedan framgår att ökningen av antalet het jämfört med %, vilket är samma relation som rådde 2013 och visstidsanställda är störst inom skolan och har sin Av bolagens tillsvidareanställda medarbetare förklaring i krav på lärarlegitimation som förhindrar är andelen kvinnor 30 % och andelen män 70 %, tillsvidareanställning innan godkänd legitimation. vilket motsvarar samma relation som Andel Ökning/ Ökning/ Ökning/ Tabell 38 Kvinnor Män Totalt kvinnor minskning minskning minskning Tillsvidareanställda medarbetare per förvaltning kvinnor män totalt Barn- och ungdomsförvaltningen % Handikappförvaltningen % Idrott-och fritidsförvaltningen % Kommunledningsförvaltningen % Kulturförvaltningen % Samhällsbyggnadsförvaltningen % Serviceförvaltningen % Socialförvaltningen % Tekniska förvaltningen % Utbildningsförvaltningen % Äldreförvaltningen % Totalt % Andel Ökning/ Ökning/ Ökning/ Tabell 39 Kvinnor Män Totalt kvinnor minskning minskning minskning Visstidsanställda medarbetare per förvaltning kvinnor män totalt Barn- och ungdomsförvaltningen % Handikappförvaltningen % Idrott-och fritidsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen % Kulturförvaltningen % Samhällsbyggnadsförvaltningen % Serviceförvaltningen % Socialförvaltningen % Tekniska förvaltningen % Utbildningsförvaltningen % Äldreförvaltningen % Totalt % Tillsvidareanställde medarbetare per bolag Affärsverken % Karlskronahem % Kruthusen 4 0% Utveckling i Karlskrona % Totalt % Karlskrona kommuns årsredovisning 2014 Karlskrona kommuns årsredovisning

20 m e d a r b e t a r e Andel Ökning/ Ökning/ Ökning/ Tabell 40 Kvinnor Män Totalt kvinnor minskning minskning minskning Timavlönade medarbetare Förvaltning % kvinnor män totalt m e d a r b e t a r e Barn- och ungdomsförvaltningen 48,0 15,0 63,0 76% Handikappförvaltningen 58,8 30,0 88,8 66% 6,7 4,1 10,8 Idrott-och fritidsförvaltningen 0,4 0,2 0,6 67% -0,1 0,1 0 Kommunledningsförvaltningen 8,6 7,8 16,4 52% -0,3-2,3-2,6 Kulturförvaltningen 1,2 0,2 1,4 86% 0,1-0,3-0,2 Samhällsbyggnadsförvaltningen 0,1 0,2 0,3 33% 0 0,1 0,1 Serviceförvaltningen 8,6 0,5 9,1 95% -0,4-1,5-1,9 Socialförvaltningen 5,3 3,1 8,4 63% 0,9 1,3 2,2 Tekniska förvaltningen 2,4 4,5 6,9 35% -1,4 0-1, Tabell 42 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Genomsnittlig sysselsättningsgrad Bolag % % % % % % Affärsverken 97,4 99,2 98, Karlskronahem 95,0 100,0 98, Kruthusen 100,0 100,0 100, Utveckling i Karlskrona 92,0 100,0 94, Totalt 96,0 99,0 98,0 Utbildningsförvaltningen 1,8 1,4 3,2 56% 0-0,2-0,2 Äldreförvaltningen 104,4 18,5 122,9 85% -1,7 3,2 1,5 Totalt 239,6 81,4 321,0 76% 3,8 5,5 9,3 Timavlönade medarbetare Bolag Affärsverken 3,0 24,0 27,0 Karlskronahem 1,0 0,0 1,0 Kruthusen 0,0 0,0 0,0 Utveckling i Karlskrona 0,0 0,0 0,0 Totalt 4,0 24,0 28,0 Timavlönade medarbetare med 0,4 procentenheter jämfört med föregående år. Kompetensförsörjning Strategisk kompetensförsörjning är identifierat som ett område inom vilket Karlskrona kommuns samlade verksamheter behöver bli bättre. Arbetet behöver ske på ett betydligt mer systematiskt vis för att få en god bild av framtida utmaningar avseende kompetensförsörjning. Under 2014 har arbetet med att införa ett systemstöd (KOLL på kompetens) Åldersintervall visstidsanställda medarbetare 2014 Ålder Heltid Deltid Totalt % Totalt Kommunens förvaltningar bokade timavlönade medarbetare motsvarade 321 heltidstjänster under Det är en ökning med 9,3 jämfört med För bolagen är motsvarande siffra 98 %. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden i förvaltning skiljer mellan kvinnor och män där den för kvinnor är påbörjats på barn-och ungdomsförvaltningen samt utbildningsförvaltningen. Ambitionen är att fler förvaltningar ska börja använda KOLL. Redovisning- Chefer Karlskrona kommun Kvinnor Män Andel Totalt Tsv-anställda kvinnor 2014 Ansv kod Beskrivning % föregående år och den största ökningen finns på handikappförvaltningen av samma orsaker som 92 % och för män 96 %. I bolag har kvinnor en genomsnittlig sysselsättningsgrad på 96 % och en nedan saknar till vissa delar innehåll p.g.a. bristande systemstöd och är främst avsedd att sätta A FC el motsv B Avd chef el motsv ovan. Av det totala antalet arbetade timmar under män 99 %. fokus på behovet av uppföljning inom området C Enhetschef el motsv stod kvinnor för 76 % och män för 24 % vilket Kommunens avtal om möjlighet till önskad kompetensförsörjning. Totalt är en något jämnare fördelning jämfört med andelen tillsvidareanställda medarbetare (se ovan). Timavlönade medarbetare inom bolag mäts i antal och redovisas i tabell nedan. Genomsnittlig sysselsättningsgrad Den genomsnittliga sysselsättningsgraden inom sysselsättningsgrad är värt att notera i detta sammanhang. Avtalet innebär att medarbetare har möjlighet att önska sig lägre sysselsättningsgrad (lägst 75 % av en heltid) i förhållande till en heltidstjänst utan att ange orsak. På samma vis kan den medarbetare som inte har en heltidstjänst önska sig högre sysselsättningsgrad upp till heltid. Pensionsavgångar Inom perioden kommer 26 % av förvaltningarnas tillsvidareanställda medarbetare att gå i pension. Detta grundar sig på en pensionsålder på 65 år. Medelålder medarbetare Karlskrona kommun 2014 Tillsvidareanställda Visstidsanställda Totalt Kvinnor 46,2 36,5 45,4 Män 47,0 37,2 45,8 Totalt 46,3 36,7 45,5 förvaltningarna uppgår till 92,8 % vilket är en ökning Tabell 41 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Genomsnittlig sysselsättningsgrad Förvaltning % % % % % % Tabell 43 Pensionsavgångar > 40 per yrkesgrupp Totalt Usk/vårdbiträde/skötare/vårdare Barn- och ungdomsförvaltningen Lärare grundskola Handikappförvaltningen Handläggning/administration* Idrotts- och fritidsförvaltningen Förskollärare Kommunledningsförvaltningen Barnskötare/dagbarnvårdare Kulturförvaltningen Ledning* Samhällsbyggnadsförvaltningen Lärare gymnasium Serviceförvaltningen Kock & måltidspersonal Socialförvaltningen Skolläkare/distrikt-/sjuk-/skolsköterska Tekniska förvaltningen Totalt Utbildningsförvaltningen Äldreförvaltningen *Övergripande vht, planering, utredning, skola/fritid, äldreomsorg, ekonomi, personal, löner, reception, telefoni Totalt **Barn-/äldreomsorg, skola, fritid, rektorer, övergripande vht 3 8 Karlskrona kommuns årsredovisning 2014 Karlskrona kommuns årsredovisning