BERGS &BRUKS SVENSK BERGS- & BRUKSTIDNING BERGMATERIAL UNDERMARKSTEKNIK BERGSPRÄNGNING GEOTEKNIK INFRASTRUKTUR STEN STÅL&METALLER ÅRGÅNG 92

Transkript

1 BERGS &BRUKS BERGMATERIAL UNDERMARKSTEKNIK BERGSPRÄNGNING GEOTEKNIK INFRASTRUKTUR STEN STÅL&METALLER ÅRGÅNG 92 SVENSK BERGS- & BRUKSTIDNING

2 Var beredd på ett snabbt depåstopp Megaliner 38' AG Stål 40' SAG Stål 38' SAG Installationstid minut/m 2 Megaliner den snabba och säkra kvarninfodringslösningen Det är viktigt att kunna byta kvarninfodring så snabbt och säkert som möjligt. Därför har vi utvecklat Metso Megaliner, med ett revolutionerande infästningssystem. Lita på Metso för ett rekordsnabbt byte för en säkrare, mer effektiv process. Lita på Metso Megaliner. Läs mer på

3 Historisk utveckling av bruk och bindemedel till murverk i Sverige Utvecklingen kan delas upp i fyra perioder från 1050 till 1621, till 1770, till 1866 och 1866 till Byggnation på land respektive i vatten har olika utveckling. Murat och putsat byggande kom till Sverige med den katolska kyrkan. De äldsta murade kyrkorna är Dalby utanför Lund och Varnhems gamla kyrka båda från mitten på tusentalet. Under mitten av elvahundratalet rådde i Västeuropa goda ekonomiska tider och religiös väckelse. Detta innebar omfattande byggnation av kyrkor vilket även omfattade delar av Sverige. För byggnation på land under perioden före 1621 användes kalkbruk och svagt hydrauliska bruk. Även bindemedel som har egenskaper mellan ren kalk och svagt hydraulisk kalk, så kallade subhydrauliska bruk, var vanliga. Långväga transport av kalk var resurskrävande varför främst kalk i närområdet användes. Denna gav vanligen ljust ockrafärgad puts. Dagens vita färg på kalkputsade kyrkor kom med industrialiseringen på artonhundratalet. Kalksten för framställning av rent kalkbruk fanns främst på Gotland. De perioder Gotland var svenskt användes gotlandskalk till vit puts i prestigeprojekt som Borgholms slott. Där putsades invändig med gotlandskalk, murning och fogning gjorde med ölandskalk. Murat byggande i vatten blev vanligt i och med konstruktionen av poldrar i Holland och utvidgningen av Amsterdam med dess kanalsystem i början på 1600-talet. Detta möjliggjordes av att holländarna utvecklat bruk baserat på blandning av kalk och vulkanisk aska, så kallad trass. Dessa bruk hade puzzolana egenskaper vilket innebar att de hårdnande i vatten. Amsterdam är imponerande ännu idag och på 1600-talet gjorde dessa projekt Figur 1. Allhelgonakyrkan i Lund som invigdes stort intryck på omvärlden inte i minst i Sverige. Göteborg anlades av holländska byggmästare efter samma stadsplan som Amsterdam. Hjälmare Kanal och Drottning Kristinas Sluss i Stockholm är andra exempel på byggnadsprojekt som genomfördes med hjälp av holländska byggmästare. Under denna period minskade variationen i brukens egenskaper för mur och puts på land samtidig som iblandning av lera och tegelkross blev allt vanligare. Inspirationen till dessa förändringar hämtades till stor del från studieresor i Europa. Under perioden 1770 till 1866 användes fortfarande de bruk som fanns tidigare. Dessutom fanns en internationell trend att utveckla bindemedel som kunde hårdna i vatten och därmed vara lämpliga för byggande i vatten. Detta kommer av 1700-talets nyttotänkande och utvecklingen av merkantilistiskt ekonomisk teori. Målet var att nyttiggöra det egna landets naturtillgångar. I övriga Europa låg fokus på utveckling av hydrauliska bindemedel, tidiga cementtyper som senare utvecklades till portlandcement. Sverige valde en annan inriktning med utveckling av bruk med bränd rödfyr hårdnar i vatten på samma sätt som trassbruken. Bruken var främst avsedda för byggnation i vatten som bygget av Göta Kanal och renovering av Hjälmare Kanal men även vid bygget av Saima Kanal i Finland. För byggnation på land användes dessa bruk främst i prestigebyggen och till militära anläggningar. Året 1866 presenteras dels Lindhagenplanen för Stockholm, dels får Göteborg ny stadsplan. Förebilden är främst hämtad från Haussmanns omkonstruktion av Paris. Därmed ökar volymerna som byggs med krav på kortare byggtider. Detta leder till en ökad industrialisering av byggprocessen. Snabbare byggande leder till ökad användning av hydrauliska och puzzolana bindemedel även i husbyggande. Val av bindemedel vid byggande i städerna under denna period kännetecknas av stor variation. Flera olika brukstyper kan ha använts till murning och fogning på ett hus. Samtidigt som kalkbruk fortfarande används introduceras nya hydrauliska och puzzolana material i husbyggande. Exempelvis förekommer importerat Parkers cement i Västsverige, rödfyrsbruk blir vanligare i husbyggande. Portlandcement introduceras först som import men med etablerandet av tillverkning i Sverige 1871 kom användningen kraftigt att öka. Ett exempel är Allhelgonakyrkan i Lund som invigdes 1891 och vars fönster och lister tillverkades ställningen 1930 kan ses som en markör för övergången från äldre tiders brukstyper. Murat vattenbyggande minskar i betydelse i och med introduktionen av betong. I Sverige brukar Olidans kraftverk ses som exempel på murad vattenkonstruktion men det är främst kraftverksbyggnadens fasad som är granitmurverk. Kontaktperson: Jan Erik Lindqvist, janerik.lindqvist@cbi.se CBI Betonginstitutet

4 Boken om Sveriges okända storindustri, Berg för byggande om bergmaterialindustrin, berättar på drygt 60 sidor om hur bergmaterial produceras och varför. Den rikt illustrerade boken har producerats av Sveriges Bergmaterialindustri och beställs på Balkong Förlag, tel Beställ den nu!

5 Svensk BERGS-& BRUKS Svensk Bergs- & Brukstidning Adress: Box Malmö Tel Telefax E-post: Bankgiro Plusgiro Helårs - prenumeration: 233:- (inkl. moms) Redaktör och ansvarig utgivare: Jörgen Dahlquist I redaktionen: Jörgen Dahlquist Kjell Duberg Jan Hallonqvist Årgång 92 Tryckt hos Carlshamns Tryck & Media AB, Karlshamn ISSN: Omslagsfoto: Jan Hallonqvist luffande reporter Jan Hallonqvist har åkt mellan Oslo och Bergen på det som många anser vara världens vackraste järnvägssträcka. Årgång 92 Nr 4/2013 Konkret framtid i Garnisonen Betongbyggnadsdagen, som arrangeras av Svensk Betong, CBI Betonginstitutet och Cementa, var i år förlagd till Garnisonen, en unik betongbyggnad färdigställd Med sina kvm är det Stockholms största kontors fastighet. Sid. 6 tidning Europas största broprojekt Rapport från BEF:s regionmöte i Sundsvall BEF:s regionmöte hölls i höstas i Sundsvall på det högt belägna Södra Berget Hotell & Resort med vidsträckt utsikt över Sundsvallsfjärden. Från konferenssalens fönster kunde man se hur Sveriges näst längsta vägbro byggs, kronan på verket i den 21 kilometer långa nya sträckningen av E4 mellan Myre och Skönsberg. Kjell Duberg rapporterar. På räls över Hardangervidda Sid. 34 Sid. 24 METALLMARKNADEN: Kina styr kopparmarknaden Terrorister attackerar tunnelbygge i Italien PRODUKTNYHETER & FÖRETAGSNYTT bl.a. om avancerad utbildning för bergarbetare BRANSCHENS LEVERANTÖRER Annonsera i branschens informationskanal!

6 METALLKRÖNIKÖR: ANDERS OHLSSON Presslagd INGET HAR I GRUNDEN ÄNDRATS sedan föregående krönika, annat än möjligtvis att den ständigt återkommande Ben Bernanke nu får finna sig i en lite mer undanskymd plats. Strålkastarljuset har flyttats från pappa Ben till mamma Janet, ja den tillträdande heter så i förnamn även om det är hennes efternamn Yellen som alltid står i rubrikerna. Spekulationerna om vad som ska hända har varit både många och vilda och som alltid blir det en del spill-overeffekter på metallerna. Bern - anke som skulle börja smygdra Guld Koppar Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2013 METALLMARKNADEN Kina styr kopparmarknaden i svångremmen fick backa tillbaka när det visade sig att den amerikanska ekonomin inte alls var så rosenskimrande som det en stund verkade. När sedan tedrickande republikaner satte sig på tvären och hotade att ta död på hela statsapparaten åkte svångremmen tillbaka in i garderoben. Dags igen efter årsskiftet Nu dog inte statsapparaten, den bara stannade upp i några veckor. Helt absurt, och värst av allt är att det efter årsskiftet kan vara dags igen såvida tedrickarna inte har gått över till bättre drycker. Det sägs att president Obamas popularitet är låg, men vad ska då inte den republikanska populariteten vara? Yellen då? Jo hon fick mjukstarta lite med att indikera att stödköpen kommer att vara kvar så länge de behövs. Med det lugnade marknaden ner sig igen och metallpriserna stabiliserades. Tyvärr var även det en falsk signal för bara något dygn senare var det dags för nästa skräll. Den kinesiske presidenten Xi Jinping hade kallat till stormöte och alla var beredda på att här skulle stora visioner skapas och kablas ut över världen. Paralleller drogs till möten för trettio år sedan. Det var då som riktlinjerna drogs upp för vad som fram till nu har hänt, men den här gången känns det som om något fastnat i halsen. Om det är nostalgitårarna eller något annat är svårt att säga, men helt klart är att utfallet av mötet gav något av ett vakuum. Det kanske var så den där gången för trettio år sedan också, men nu kliar man sig i alla fall i huvudet. Kopparpriset under USD Marknaden är besviken och korrigerar återigen ner och det är nästan lite komiskt att kopparpriserna nu handlats ner genom USD/mt sam - tidigt som andra mer kopparspecifika signaler talar ett annat språk. Analytiker skriver upp prognoserna över Kinas kopparkonsumtionsökning till 10 procent för året, och den siffran backas upp med en energikonsumtionsökning på 9,5 procent, grymma siffror. Kopparpremierna i Kina går upp och Shanghai-premien ligger nu kring 200 dollar per ton. Från Chile har Codelco meddelat att man ämnar höja premien med 30 procent nästa år till 112 dollar och i Europa meddelade Arubis att man höjer premien, men lite mindre än Codelco och landar på 105 dollar. Samtidigt är premierna i USA upp 40 procent jämfört med året före. som marknaden säljs ner, snacka om att influenserna kommer från andra håll. För koppar tror de flesta analytiker på ett mindre överskott nästa år, kanske 200 tton, men det är så små volymer att det lätt suddas bort av lite produktionsstrul eller liknande. Sett i lite perspektiv bör metallen vara köpvärd på dagens nivåer. Det hot som finns är liksom tidigare hotet om att metall som hålls i lager skulle släppas fri, men det hotet har vi levt med länge. Det nya på den fronten är att också EU har börjat agera, även om det än så länge tycks ske mest i det tysta. Den stora nöten att knäcka är inte enbart de manipulerade uttagstiderna, utan den underliggande orsaken till detta nämligen att marknadsaktörer, i detta fall mäklarna, också tillåts äga och driva lagerhus. På detta sätt kan de till en del själva trigga priserna, lite grann som om fastighetsmäklarna satt på ett lager av bostadsrätter (ägda av någon annan) som de själva bestämde när de skulle släppa ut på marknaden. Snacka om bostadsbubbla! Risk för ytterligare fallande guldpris Guldet då, ja det visar lite grann samma takter som basmetallerna eftersom influenserna kommer från samma håll. Här är dock fundamenta lite svagare då efterfrågan på guld för det tredje kvartalet var det lägsta på fyra år och hela 20 procent lägre än året före. Åsikterna går isär men många tyngre aktörer håller sig undan, på ETF-fronten minskar volymerna och inget tyder på att det i en snar framtid ska bli inflation, så risk finns för ytterligare nedjuste - ringar. Köpvärd på dagens nivåer Det är med detta friskt i minnet Annonsera i branschens informationskanal!

7 Den ultimata kombinationen uni tronic 600 är ett elektronisk tänd- system som är utvecklat för att ge hög precision och flexibilitet och är anpassat för de flesta bergtäkter och ovanjords- gruvor. uni tronic 600 är mycket enkelt att använda och lära sig. Elektroniskt tändsystem Bulksystem Logistik Centra Gold är ett pumpbart emulsionssprängämne utvecklat för rationell laddning vid sprängningsarbeten ovan jord. Oricas egenutvecklade laddsystem ger möjlighet att ladda olika densiteter i ett och samma borrhåll. Orica har ett unik logistiksystem och en distributionskedja som säkerställer att kunderna får de produkter de skall ha i rätt tid. Vi har bulkstationer, tyngd- punktslager och återförsäljare spridda över hela Sverige. Det gör att vi alltid är tillgängliga, vi är aldrig långt borta, och vi kan snabbt leverera till nya kund- projekt. Orica Sweden AB Gyttorp Tel info.gyse@orica.com Nora Fax

8 BETONGBYGGNADSDAGEN I GARNISONEN Mingel i Gula Galleriet. Betongkonstruktionen framgår i väggar och tak med tydlig uppdelning av installationer och stommar. Garnisonens fasad mot Karlavägen är 347 m lång (infällda bilden). Konkret framtid Betongbyggnadsdagen, som arrangeras av Svensk Betong, CBI Betonginstitutet och Cementa, var i år förlagd till Garnisonen, en unik betongbyggnad färdigställd Med sina kvm är det Stockholms största kontors - fastighet. KONFERENSEN INLEDDES AV Mats Öberg, NCC, Betong - föreningens nye styrelseord - förande sedan årsmötet den 23 april. Han efterträder Michael Åhström, Trafikkontoret Stock - holm, som då lämnade styrelsen. Mats berättade att Garnisonen är byggd på ett gammalt kasernområde. Fasaden mot Karlavägen är 347 meter lång. RAPPORT: KJELL DUBERG Inomhus ser man tydligt betongen i väggar och tak, en genialisk konstruktion med en tydlig uppdelning av installationer och stommar. Lätta innerväggar tillåter stor flexibilitet efter hand som behoven ändras över tid. Väggarna av platsgjuten betong har ett dekorativt 6

9 Richard Mc Carthy och Johan Silfwerbrand flankerar två av dagens föreläsare, Sten Wetterblad, Akademiska hus, och Svante Torell, Torell & Partner. Göran Andreasson, GASC, föreningens vd Richard Mc Carthy och nye ordföranden Mats Öberg gör en sista kontroll av tekniken innan konferensen inleds. mönster från den grova klingan som sågat gjutformens brädor. En av konstruktörerna är betongspecialisten och arkitekten Tage Herzell. Han är författare till materialklassikern Betongens yta. Miljömässigt är Garnisonen min favoritarbetsplats, framhöll Mats Öberg. Som nybakad konstruktör kom jag hit 1980 och stannade sex år. Byggnaderna har en fantastisk luftkvalitet med jämn temperatur året runt och en mycket god ljudmiljö. På innergården som vetter mot de vackra gamla regementsbyggnaderna finns det gott om ytor där man kan träffas och vägar att promenera på utan att fjärma sig alltför mycket från arbetsplatsen. Mats har efter åren som konstruktör arbetat på Cementa, Betongvaruindustrins Riksförbund och Strängbetong. De senaste sju åren har han varit verksam på NCC med produkt - utveckling, plattformar och processutveckling. Betongbyggnadsdagens mode - rator, Richard Mc Carthy, presenterade så dagens föredragshållare och teman. Förmid - dagen hade som gemensam nämnare Betongen bygger Sverige och eftermiddagen Hur kan Sverige byggas? Trafikverket skapar förutsättningarna Mats Karlsson, chef för avdelningen Teknik och Miljö på Trafikverket, presenterade ver - kets vision som samhällsutvecklare både på kort och lång sikt. Alla transportsystem måste fungera smidigt och tryggt för att tillgodose näringslivets behov av utveckling. Den dagliga trafiken ska fungera på vägar och järnvägar. Flaskhalsar och det stora ackumulerade underhållsbehovet måste åtgärdas och investeringar i nybyggnation måste göras. Samhällsplanerings - analyser lägger grunden för de långa perspektiven. Mats presenterade en snabb - exposé över pågående och kommande projekt inom Anläggning. Investeringsverksamheten om - fattar för närvarande projekt med en total årsbudget på 20 miljarder kronor. Organisatoriskt delar man in projekten i två grupper. I Verksamhetsområde Investering drivs alla mindre projekt med en årsbudget mindre än fyra miljarder kronor. De 15 största projekten som kräver unika lösningar, både tekniskt och planeringsmässigt, drivs inom Verksamhetsområde Stora Projekt. Där kan slutsumman hamna på 30 miljarder. Utöver budget tillkommer också en del externfinansierade projekt. De många projekten kan delas in i tre huvudkategorier: 1. Snabbt växande tillväxtregioner som kräver högre kapacitet för pendling och regionalt resande. Exempel på pågående projekt i denna kategori är utbyggnaden av Mälarbanan. Den invigdes i slutet av 90-talet och sträckan Kalhäll-Tomteboda klarar inte längre kapacitets - behovet för arbetspendling. Den 20 km långa sträckan ska byggas ut till fyra spår och tre nya stationer ska anläggas. Första etappen mellan Kalhäll och Barkarby är redan i gång. I andra etappen, Barkarby-Tomteboda, skär järnvägstrafiken rakt igenom Sundbyberg. Den sträckan ska läggas ner i en tunnel. Det ger området möjlig - heter till en mycket positiv stadsutveckling. Söder om Mälaren finns liknande kapacitetsproblem på Svealandsbanan. Järnvägen mel - lan Eskilstuna och Södertälje är i huvudsak enkelspårig och 7

10 Mats Karlsson, chef för avdelningen Teknik och miljö på Trafikverket, presenterade Trafikverkets vision om ett transportsystem där alla kommer fram tryggt och smidigt. Visionen innebär satsningar på såväl nybyggnad som uppgradering och underhåll av befintlig infrastruktur. många förseningar inträffar. För att utöka kapaciteten läggs, som en av flera åtgärder, ett dubbelspår på sträckan Strängnäs-Härad. Denna utbyggnad är den första stora totalentreprenaden på järnvägssidan. 2. Projekt som binder ihop transportstråk och tar bort flaskhalsar. Förbifart Stockholm, Sveriges största projekt vid sidan om Västlänken i Göteborg, är ett exempel på både kategori 1 och kategori 2. Leden ska råda bot på både ökade kapacitetskrav och samtidigt eliminera en besvärande flaskhals. Essinge - leden trafikeras av fordon per dygn redan nu, klart över dess kapacitet. Förbifarten beräknas ta fordon per dygn år 2035, en nödvändig avlastning. Projekt E4 Sundsvall kommer att göra E4 till ett bättre transportstråk och förbättra miljön i Sundsvall. E4:an börjar i Lissabon. Det är väl att märka att det första trafikljuset på E4 kommer först i Njurunda en bit söder om Sundsvall. Nummer två kommer i Kvissleby, även det söder om Sundsvall. Projektet redovisas ingående i denna utgåva. Ett annat flaskhalsproblem är E4 förbifart Ljungby. I dag är det motorväg på E4 nästan hela vägen mellan Helsingborg och Gävle. Undantaget är tre mycket olycksdrabbade mil kring Ljungby med 2+1-väg. Normalt är det ett bra koncept, men det förutsätter rimliga trafikmängder. 3. Särskilda satsningar för att möta näringslivets behov. Hamnbanan i Göteborg är ett näringslivsprojekt som ska öka transportkapaciteten så att godset snabbt kommer ut från hamnarna på Hisingen och in till järnvägssystemet på fastlan- Stefan Persson, projektledare från Trafikförvaltningen inom Stockholms läns landsting, vid en bild på Stadsgårdskajen där en lång rad bussar som vanligt står stilla i trafikstockningskö. Och värre blir det, Stockholmsregionen beräknas öka med nästan invånare till

11 En smart investering för hållbar produktivitet Med Atlas Copcos bergborraggregat SmartROC T35 och SmartROC T40 får du upp till 50% bättre bränsleeffektivitet jämfört med konventionella borriggar på marknaden idag. Se mer på futuredrilling.com

12 Mellan Vasastan och Karo - linska Sjukhuset i Stockholm inves teras 65 miljarder kronor i en helt ny stadsdel som heter Hagastaden en vetenskaps - stad i världsklass med hälsa i centrum. Svante Torell från Torell & Partner, samordnings - ansvarig för Hagastaden, presenterade projektet. det. En svår nöt att knäcka är att den befintliga järnvägstrafiken ska kunna fungera fullt ut under byggtiden. Projekt Malmbanan, Kiruna- Narvik, är ett annat exempel i samma kategori. Där transporterar LKAB i dag 22 miljoner ton/år. Man beräknar att behovet ska öka till 40 miljoner ton/år inom 10 år. Till detta kommer eventuellt även andra aktörer med ytterligare transportbehov. I gruvindustriprojektet MAKS, Malmtransport Kaunisvaara-Svappavara, ska malmen köras på vägnätet ner till Svappavara där den lastas över till järnväg. Transporten sker med 90-tonsfordon som kräver bärförmåga på vägar och broar för ett fordon var femte minut, dygnet runt, sju dagar i veckan. Här räcker det att förstärka den sida av vägen som går ner till Svappavara. Tillbaka går bilarna tomma. Mats Karlsson kom tillbaka med ett föredrag även på eftermiddagen, då med en genomgång av regelverket för byg - gande under rubriken Hur kan Sverige byggas. Rusningstrafik i snigelfart Stefan Persson inledde med en redogörelse för trafikförvaltningen inom landstinget, en sedan årsskiftet ny organisation där han är verksam som projektledare. Stockholms folkmängd beräknas öka med in - vånare till Detta faktum ställer stora krav på en utbyggnad av infrastrukturen i staden och Stefan Perssons anförande handlade om tunnelbanans utbyggnad sett ur detta perspektiv. En utbyggnad skulle möjliggöra nya bostäder i bl.a. Nacka, Värmdö, Barkarby och Hagastaden. Den skulle också avlasta de mest trafikerade sträckorna med minskad trängsel som resultat. Arbetspendlingen skulle ge en bättre fungerande arbetsmarknad. En av regeringen tillsatt grupp har till uppgift att förhandla fram en överenskommelse mellan stat, kommun och landsting som innefattar såväl tunnelbane - utbyggnad som ett utökat bostadsbyggande i Stockholms - området. Hela paketet av infrastrukturlösningar beräknas kosta 25 miljarder och vara färdigt kring år Närmast på agendan står en utbyggnad av tunnelbanans blå linje till Nacka, något man har haft planer på tidigare, men som då stoppats av ekonomiska skäl. Utbyggnaden av blå linjen från Kungsträdgården till Mikael Hallgren, specialist på betongkonstruktioner hos Tyréns och adjungerad professor på KTH, pekade på betongens betydelse i skapandet av det avancerade och högteknologiska projektet Maxlab i Lund. Vi gör det osynliga synligt så presenterar sig Max IV. Vad har då osynliga elektroner med betong att göra? 10

13

14 Betongen är en integrerad nödvändig del av acceleratorn och laboratoriet. Nacka Forum kan ske med sex möjliga sträckningar. Stefan redogjorde för olika för- och nackdelar med dessa och uppehöll sig särskilt vid sträckningen under Saltsjön. Man har där att välja mellan en djupt liggande bergtunnel eller en dyrare sänktunnel. Bergtunneln skulle kräva en lösning med snabbhissar. I pipelinen ligger också en koppling till grön linje mot Gullmarsplan, vilket skulle innebära en väsentlig kapaci - tetsökning på de södra grenarna. Här har man inlett en idé - studie. En ny tunnelbana till Bar - karby befinner sig på åtgärds - valsstadiet. Möjliga sträckningar är förlängningar endera från Akalla eller från Hjulsta ner till Barkarby station. Sedan 2008 har en tunnel - banelinje till Hagastaden varit på planeringsstadiet. Man skulle utgå från Odenplan och i en framtid ser man också en ut - vidg ning mot Solna-Täby. De ovan nämnda regeringsförhandlingarna blir avgörande för när projekten kan inledas och färdigställas. Man väntar besked inom kort. Tidigast möjliga byggstart är Vetenskapsstad i världsklass Svante Torell gav oss först några glimtar ur Hagaområdets tidiga historia. I dag är området intressant inte bara för dess närhet till innerstaden utan också tack vare de arbetsställen som Karolinska Institutet och Karolinska Sjukhuset erbjuder. Begreppet Stockholm Life står för ett samarbete mellan akademiska institutioner, närings - liv och hälso- och sjukvård i närområdet. Detta samarbete beräknas kunna generera arbetsplatser och bostäder i Hagastaden. Byggandet av Hagastaden innebär att Norra länken och Värtabanan tunnlas in och förstärks (överdäckning) så att det nya området kan byggas där ovanpå. Området kommer att utvidga innerstaden och sam - tidigt knyta samman grannkommunerna Solna och Stock- Akademiska hus regionchef för Stockholm, Sten Wetterblad, berättade om byggplaner, inte minst för Albanoområdet som kommer att binda ihop och forma en kunskapspropeller med Karolinska Institutet och Karolinska Sjukhuset i väster, Stockholms Universitet i norr och Tekniska Högskolan, Gymnastik- och Idrottshögskolan, Musikhögskolan och Stockholms Dramatiska Högskola mot sydost. 12

15 Bergsäkring Vatten- och frostsäkring Foto: Våre Veger Med vårt stora LAGERSORTIMENT kan vi garantera SNABBA LEVERANSER till KONKURRENS- KRAFTIGA PRISER! EGEN PRODUKTION gör oss dessutom flexibla och startsnabba! Let s connect Solbräckegatan Kungälv Sweden Tel info@pretec.se Du hittar oss även i Norge: Pretec AS Tlf LET S CONNECT!

16 Bildkollage med Arkitekthuset, Arreheniuslabbet, Aula Medica (2 bilder), Biomedicum (2 bilder) och Widerströmska huset. holm. Tunnelprojektet beräknas vara klart 2017 och då kan marken ovanpå börja bebyggas. Redan i november invigdes det första stora kontorskomplexet, och sedan följer ett bostads - område med 800 bostadsrätter (2015), två 120 m höga torn ( Helix och Innovationen ) och ytterligare byggnation. År 2020 börjar man bygga Norra Stationsparken, ett område med öppna terrasser och ett parktorg. När Hagastaden står klar 2025 hoppas man ha skapat en modern och tät stadsdel med både storstadspuls och lugn. Här kommer man också att finna en innovativ arbets- och forskningsmiljö. För att kunna försörja om - rådet hoppas man få en tunnelbana till stånd, det vore väl tokigt annars, konstaterade Torell. Sluträkningen för hela projektet uppgår till 65 miljarder kronor. På frågan hur mycket betong som kommer att användas kunde Svante meddela att för trafiktunnlarna går det åt kubikmeter och för Nya Karolinska Sjukhuset kubikmeter betong. Utan betong, ingen synkrotronljusanläggning I Lunds universitets utbyggnad mot nordost uppförs Sveriges genom tiderna största infrastrukturprojekt inom forskning, MAX IV. Det är en vidare - utveckling av Maxlaborato - rierna I- III och målet är att det ska bli världens bästa synkrotronljusanläggning med extrem precision. Lunds universitet började med att handla upp byggherren. Det blev klart i mars Peab och Wihlborgs fick uppdraget och bildade bolaget ML4. Tyréns är konstruktör. Byggherren hyr ut laboratoriet till Lunds Universitet men även till forskare från andra akademier som kan hyra in sig för olika projekt. Projektet drivs i samverkansform mellan bru - kare, byggherre och entreprenör. En cyklotronljusaccelerator är en fysikforskningsanläggning där man främst bedriver tre olika typer av forskning: 1. Acceleratorfysik där man utvecklar tekniken för den här typen av partikelacceleratorer. 2. Kärnfysik, forskning kring energirika elektroner och de allra minsta partiklarna. 3. Materialforskning, d.v.s. undersökning av materiens uppbyggnad. Man kan skapa effektivare läkemedel när man får kunskap om exakt var i en proteinmolekyl de olika atomerna sitter. Ett annat exempel är forskning för att öka smidighet och prestanda i batterier. Man har även tittat på fossil där man har hittat olika fiberproteiner, ett bevis på att det finns biomolekyler kvar i fossilet. På så sätt kan man öka kunskapen om deras uppbyggnad. Projektet är uppdelat i två etapper. I den första byggs en tunnel som är 420 meter lång och 10 meter bred och som har väggar och tak av upp till två meter tjock betong, bland annat som strålningsskydd. Tunneln byggs nedgrävd 4,5 meter under mark. Den ska ge plats för linjäracceleratorn som skjuter iväg synkrotronljusstrålen. I den andra etappen byggs en cirkelformad meter hög byggnad, med en omkrets på 650 meter, samt en kontorsoch besöksbyggnad. En mindre ring med omkretsen 96 meter kommer att producera elek - tron energi på MeV. Den stora lagringsringen producerar MeV i ett rör med omkretsen 528 meter. Vi behöver ett nytt miljonprogram, hävdade Hans Lind, professor från KTH. Vi behöver prisvärda bostäder som vanligt folk har råd med. De institutionella strukturer vi har i dag klarar inte av att genomföra storskaligt bostadsbyggande, utan staten måste direkt ansvara för byggandet. 14

17 Mångpoliga kontaktdon Robusta kontaktdon för kraft- eller signalöverföring med kåpor av pressgjuten aluminium och fjädrande låsbyglar av rostfritt stål. Från 3 till 216 poler. JONSSON SIKT & MATARE För stationära och mobila anläggningar Elproflex extremt vrid- och böjtålig kabel Jonsson matare finns från den minsta mataren JF0826, 2x2 kw till den största mataren som är JF1450, 2x13 kw. Elproflex är lämplig för användning i rörliga applikationer. Kabeln har överlägsen böjtålighet och är extremt nötningstålig. Särskilt lämplig i kabelsläpkedjor och industrirobotar. Gruvkabel 1 kv Jonsson siktar, JS finns från den minsta JS0610/1, 0,45 kw, till den största sikten som är JS1840/3, 2x13 kw. Flexibel anslutningsledning med Polyuretanmantel 4x mm 2. Manteln har överlägsen mekanisk tålighet. Specialkabel - vår specialitet Lövbacksvägen 3 Tel Segeltorp Fax info@elproman.se Aktiebolaget P.J Jonsson & Söner info@pjjonsson.se Försäljningsrepresentant maskiner: Carl-Henrik Gustafsson Tel:

18 Elektronerna kommer att skjutas ut av en elektronkanon och därefter accelereras upp i en 400 meter lång tunnel, linjäraccelerator kallad LINAC, till maximalt MeV. Beroende på vilken av de två ringarna elektronerna ska injiceras i accelereras de olika långt i lin - järacceleratorn, de plockas helt enkelt ut vid den energi som passar för respektive ring. Till skillnad från dagens lagringsringar kommer därmed MAX IV-ringarna att kunna injiceras vid full energi. De kan fyllas på med elektroner kontinuerligt någon gång i minuten och hållas maximalt fyllda dygnet runt. Betongen är en integrerad del av laboratoriet Projektet har många utmaningar, bland annat strålskyddet. De två största utmaningarna är dels kraven på temperaturstabilitet, max +/- 1 grads temperaturskillnad i LINAC, dels de ytterst höga vibrationskraven. Anläggningen får inte utsättas för större vibrationer än 26 nanometer. En nanometer är en miljarddels meter. Innovativa lösningar krävs för att avvibrera trafikbullret från motorvägen, det kuperade landskapet är ett exempel på detta, men även vibrationerna från personalen som rör sig i byggnaden måste dämpas. Johan Deremar, nationalekonom på Sveriges Byggindustrier, analyserade byggkonjunkturen för avseende bostäder, lokaler och anläggningar. Schaktmassor har använts för att skapa kullar i ett strukturerat mönster runt anläggningen och grundläggningen. Betongen i anläggningen klarar resten. Ringen och byggnaderna som hör ihop med LINAC är byggda av SW-element med ytterskal av vit betong. Kontorsbyggnaden är merendels en stålstomme. I LINAC-tunneln ligger två rör bredvid varandra. Ett brett för utrustning, installation och personal och ett smalare för strålröret. För att strålskyddet ska vara tillfredställande krävs en 1,5 meter massiv betongvägg. Ovanför tunneln ligger 4,5 meter jord ovanpå betong - taket. Bottenplattan är 600 mm. tjock. Allt är platsgjutet. LINAC-tunneln är färdigbyggd medan arbetet med ringarna pågår. Samverkande grundkonstruktion Lagringsringarna har också ett strålskydd av 1,5 meter betong. Över och vid sidan om rören ligger en hallkonstruktion. Ringens yttersidor består av krökta SW- och vitbetongselement. Markplattan är kraftigt armerad men bara 300 mm tjock, betydligt tunnare än vid andra liknande anläggningar. Styv - heten som behövs för att klara de höga vibrationskraven får man genom den speciella grundläggningen. Den skånska moränleran schaktas ur till 4 meters djup, 3,7 meter av dessa massor blandas med kalkbruk, återfylls och packas i lager på 300 mm. Det översta skiktet, 0,3 meter, blandas med Malin Lövsjögård, vd Svensk Betong (bilden t.h.), ledde en politikerdebatt om Sveriges framtida byggande. Alla deltagarna var riksdagsledamöter verksamma i civilutskottet. Samtliga menade att Sverige behöver öka sitt byggande och att det är en prioriterad fråga, däremot skiljde sig tillvägagångssättet något mellan partierna. Debatten finns på Youtube, sök på Betongbyggnadsdagen

19 KONFERENS I MINERALTEKNIK 4-5 februari 2014 Stadshusets plenisal, Luleå Workshop Avancerade analysmetoder inom processmineralogi 3 februari 2014, Luleå tekniska universitet För program och övrig information: Mineralteknik Luleå tekniska universitet Tel: Fax: E-post: mineralteknik2014@ltu.se

20 Glad arrangörsstab. Fr.v. Cecilia Fridell, Svensk Betong, Göran Andreasson, GASC, Karin Glaad, Nils Davant och Ann Thérèse Söderquist, CBI Betonginstitutet. cementbruk. Tillsammans med det 300 mm tjocka betonggolvet, som gjuts ovanpå ett lager av skyddsbetong, får man en samverkande konstruktion som blir väldigt styv och motståndskraftig mot vibrationer. Kunskapspropellern Sten Wetterblad, Akademiska Hus, berättade kort om före - taget som ägs av svenska staten och vars uppdrag är att erbjuda universitet och högskolor lokaler. Föredraget handlade om institutioner och projekt i Stockholmsregionen. Sten konstaterade att det är världsunikt att ha det koncentrat av hög - skoleutbildning och forskning som vi finner i kunskapspropellern Frescati Valhalla - vägen KI, KS. I och med det nya Albanoområdet kommer dessa kunskapsstråk att kopplas samman. Sten presenterade några av koncernens färdiga och planerade projekt: Karolinska Institutet Science Park, där den tredje huskroppen just har färdigställts. Storskalig biovetenskap hittar man här. Ytterligare två byggnader är på gång. Här skapas mötes - platser mellan näringsliv, akademi och samhälle. Widerströmska huset, nyligen invigt, inhyser bl.a. smittskyddsinstitutet. Biomedicum kvm. Mer forskningsyta och nya möjligheter att använda gemensam infrastruktur för experimentell medicinsk forskning. Aula Medica, Karolinska Insti - tutets nya aula med en hörsal för personer, Ett arkitektoniskt mästerverk. Albanoområdet kvm nya universitetslokaler åt KTH och Stockholms universitet. Dessutom studentbostäder. Det bildar navet som binder ihop och formar en kunskapspropeller med Karolinska Institutet och Sjukhuset i väster, Stockholms Universitet i norr och Tekniska Högskolan, Gymnastik- och Idrottshögskolan, Musikhögskolan och Stockholms Dramatiska Hög - skola mot sydost. Arrheniuslaboratoriet. Nybyggnad om kvm på Norra Frescatiområdet. Bioteknik, färdigt inom två år. Akademiska Hus har också engagerat sig i den brännande frågan om bristen på studentbostäder. Tillsammans med andra aktörer har man föresatt sig att bygga minst nya studentbostäder till Sten avslutade med en bild på barn från Boston. När de är vuxna kan de mycket väl ha som dröm att få studera i Stockholm, menade han. Det går att bygga billigt Det hävdas allmänt att det byggs alldeles för få bostäder i landet i dag. Särskilt gäller det storstadsregionerna. Hans Lind, nationalekonom och professor på KTH, sökte de Victor Johansson och Maja Björnberg från KTH fick priset för Bästa examensarbete inom betongområdet