UTKAST MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Transkript

1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Detaljplan för del av Bergsbyns industriområde inom stadsdelen Bergsbyn, Skellefteå kommun Västerbottens län

2 MEDVERKANDE KONSULTER Frida Feil Uppdragsledare och MKB, SWECO Peter Lundström Naturinventering, Swenature AB SKELLEFTEÅ KOMMUN Enar Nordvik Planhandläggare Framsida: Området med flera lågor där ullticka hittades. Foto Peter Lundström 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 SAMMANFATTNING... 5 INLEDNING... 5 Bakgrund... 5 Syfte... 5 Avgränsning... 5 Alternativ lokalisering... 6 Tidplan och samråd... 6 Alternativstudier... 7 Läsanvisning och bedömningsgrunder... 8 GÄLLANDE PLANER... 9 Översiktsplan... 9 Detaljplan... 9 RIKSINTRESSE... 9 KONSEKVENSER/EFFEKTER Naturmiljö Kulturmiljö Vatten inkl dagvattenhantering Markförhållanden Infrastruktur /teknisk försörjning Jord-/ och odlingsbar mark Rennäring Landskapsbild Rekreation och friluftsliv Hälsa och säkerhet Avfall Byggskedet MILJÖKVALITETSNORMER UPPFYLLELSE AV MILJÖMÅL UNDERLAG TILL SAMLAD BEDÖMNING FORTSATT ARBETE/ UPPFÖLJNING Åtgärder som föreslås arbetas in i detaljplan Åtgärder som inte arbetats in i detaljplan Fortsatt arbete TILLSTÅND/ SAKPRÖVNINGAR REFERENSER/UNDERLAG Bilaga 1. Naturinventering 3

4

5 SAMMANFATTNING INLEDNING Bakgrund Skellefteå kommun upprättar detaljplan för ett industriområde. Området är på cirka 200 hektar och ligger i stadsdelsområdet Bergsbyns industriområde, norr om Järnvägsleden och cirka sex kilometer öster om Skellefteå. Figur 1. Översiktskarta över lokaliseringsområdet (Källa Structor Miljöbyrån Stockholm AB) Anledningen till att kommunen gör en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är att det i detaljplaneprocessen framkom att detaljplanen kan medföra betydande miljöpåverkan. Vid planerande av verksamheten industri ska MKB upprättas enligt miljöbalken. Syfte MKB:ns syfte är att beskriva effekter och konsekvenser på miljön som den föreslagna detaljplanen medför. Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen är också att ge förslag på åtgärder som i första hand förebygger negativ miljöpåverkan, i andra hand begränsar negativ miljöpåverkan och i sista hand att föreslå kompensationsåtgärder. På så sätt integreras miljöaspekterna i detaljplanen så att en hållbar utveckling främjas. I MKB:n kan inte alla effekter beskrivas fullt ut i detalj i det här skedet. Påverkan kräver ytterligare utredningar som för närvarande pågår för att i ett senare skede kvantifieras. MKB:n ska ses som en fortgående process, som förfinas genom detaljplaneprocessen, mer än som en färdig och avslutad handling. Syftet med det är att kunna minimera exploateringens påverkan på miljön. Avgränsning MKB för detaljplanen fokuserar på miljön inom planområdet. MKB:n studerar också effekter och konsekvenser av detaljplanens influensområde som är större än bara planavgränsningen. 5

6 Tidsmässig avgränsning är för en fullt genomförd detaljplan år MKB:n behandlar även kortfattat konsekvenser under byggtid. Planen innebär betydande miljöpåverkan. Miljöbedömning och där tillhörande miljökonsekvensbeskrivning behöver därför göras. Beslutet har offentliggjorts på kommunens anslagstavla under tiden 21 juni 5 juli Länsstyrelsen har den 19 juni 2017 tagit del av kommunens ställningstagande och delar kommunens bedömning att planen innebär betydande miljöpåverkan. I behovsbedömningen framkom att det särskilt ska studeras: - Natur, barriär (vilt/fisk/fågel/växlighet) - Vatten inkl dagvattenhantering- utredning pågår av WSP - Markförhållanden- utredning pågår av WSP - Luft och lukt - Jord-/Skogsbruk - Lokala klimatförhållanden. - Säkerhet (buller, vibrationer, trafiksäkerhet, farligt gods och explosioner) - Infrastruktur (ny väg och järnväg planeras) - Vatten- och avlopp - Avfall och snöupplag - Uppvärmning - Energi - Människa och hälsa (elektromagnetiska fält, tysthet, oror/trygghet, ljus) - Fritid- och rekreation - Kulturmiljö- utredning pågår av Länsstyrelsen - Riksintresse för kommunikationer - Landskapsbild - Miljömål - Miljökvalitetsnormer MKB-arbetet ses som en process och i och med att arbetet med detaljplanerna fördjupas så fördjupas även MKBn. Detaljeringsgraden i MKBn är densamma som detaljplanens. Konsekvenser av den planerade verksamheten på området kommer beskrivas i tillstånds MKB:n och beskrivs inte här. Alternativ lokalisering Detaljplanen följer intentionerna i den fördjupade översiktsplanen och lokaliseringsfrågan bedöms vara löst där. Tidplan och samråd Detaljplanen samråds i augusti 2017 och MKB samråds under detaljplanens granskningsskede hösten Efter samrådet upprättas en samrådsredogörelse och MKB:n kompletteras med inkomna synpunkter. Detaljplanen med tillhörande MKB upprättas i samråd med länsstyrelsen, kommunala förvaltningar, samt berörda fastighetsägare i området. 6

7 Alternativstudier De två alternativ som studeras då de är alternativskiljande är planförslaget för fullt genomförd detaljplan och nollalternativet år Nollalternativ Nollalternativet innebär att området inte blir exploaterat utan består av mestadels skogsmark och en del genomkorsande stigar. Planförslag Planförslaget innebär att ett storskaligt industriområde etableras med tillhörande vägar, kraftledning och järnväg. Figur 2. Plankarta för föreslagen detaljplan. J står för industriområde och GATA som det låter för gata och alltså en förlängning av Torsgatan i norr och en cikulationsplats på väg 372. Det möjliggörs även för järnväg i nordväst. 7

8 Läsanvisning och bedömningsgrunder MKB:n är uppbyggd i enlighet med miljöbalken 6 kap med kraven vad en MKB ska innehålla. Rubriksättningen följer vad som framkom i behovsbedömningen skulle studeras. Efter inledning följer planer, beslut och riksintressen och därefter besriver ett kapitel konsekvenser Av detaljplanen. I slutet görs ett översiktligt underlag till samlad bedömning varpå en sammanställning görs på förslag på åtgärder att föra in i detaljplan och även de som behövs men inte påverkar detaljplan, men kan vara bra att ha med sig vid fortsatt arbete. En konsekvensbedömning görs genom en sammanvägning av det berörda intressets värde och av ingreppets eller störningens omfattning. Konsekvenserna bedöms i sju graderingar. Där inget annat anges avses negativa konsekvenser uppstå. Positiva konsekvenser lyfts även fram och tydliggörs. Bedömningen obetydliga konsekvenser används då inga eller obetydliga miljökonsekvenser bedöms uppstå. Figur 3. De ljusblå fälten beskriver storleken av konsekvensen som antingen är positiv (+) eller negativ (-). Om planförslaget medför stor förändring för ett stort miljövärde bedöms den positiva konsekvensen som stor (+++) och den negativa konsekvensen som stor (---). Om en liten förändring sker för ett litet miljövärde blir konsekvensen liten (+) respektive (-). På motsvarande sätt bedöms en konsekvens som måttlig (++/--). 8

9 GÄLLANDE PLANER Översiktsplan Nästan hela planområdet, förutom kanterna, är utpekat som lämpligt för industrimark i fördjupningen av översiktsplanen för Skelleftedalen, som antogs av kommunfullmäktige i februari 2011, se figur nedan. Figur 4. Fördjupad översiktsplan Skelleftedalen (2011). Planområde markerat m orange. Intentionerna som pratbubblor. Märk de två rödmarkerade pratbubblorna. I den fördjupade översiktsplanen står vidare att Torsgatan föreslås förlängas mot väg 372 (Järnvägsleden) vilket är i linje med aktuell detaljplan. Detaljplan Inga detaljplaner finns inom planområdet. RIKSINTRESSE Detaljplanen berör riksintresset för kommunikationer, se figur 4. Det är Norrbotniabanans anslutning till Skelleftehamn, men den utredningskorridoren är inte längre akuell så ingen bedömning avseende påverkan på riksintresset behövs. (Källa: Skellefteå kommun) 9

10 KONSEKVENSER/EFFEKTER Naturmiljö Till stora delar hämtat ur Bilaga 1 Naturvärdesinventering av Swenature AB. Nuläge Området består i huvudsak av produktionspåverkad skogsmark, med inslag av våtmarker och några mindre ytor med berg i dagen (hällmarksområden), utan några större naturvärden. Området dominerades av blandskog, med varierad andel gran, tall och löv samt stora områden helt dominerande av enbart tall eller gran (planterade, underröjda produktionsskogar). Området i sin helhet är starkt påverkat av skogsbrukoch det finns ett flertal föryngringsytor (hyggen) och stora områden med ungskog (både gallrad och ogallrad) som helt saknar naturvärden. Enligt skogens pärlor är ett flertal nya avverkningar planerade i området och i samband med fältbesöket pågick underröjning i ett större område i västra delen av inventeringsområdet. Fältskiktet i barrskogsområdena utgörs av bland annat blåbär, lingon, husmossa, väggmossa, vitmossa, kruståtel, örnbräken, skogsstjärna, ekkorrbär, hönsbär, renlavar, ljung samt manlav, tagellav och garnlav uppe i enstaka träd. Det finns ett flertal mindre områden med gammal jordbruksmark som håller på att växa igen i både norra och södra delen av inventeringsområdet. Dessa områden domineras av björk, al, vide och sälg längs dikeskanterna med inslag av enstaka granar. Marken har börjat växa igen och domineras på sina håll helt av björk och gran. Övriga öppna områden domineras av hallonris, brännässla, olika gräs, smörblomma och midsommarblomster. För området finns det två sumpskogar utpekade, norra delen av Sjön och delar av området runt av Sjömyran, samt att det finns ett antal arter rapporterade till Artportalen, dock uppnår ingen av arterna NT (nära hotad) eller starkare klassning. Figur 5. En sumpskog finns utpekad inom inventeringsområdet, i anslutning till Sjömyran, sumpskogen vid Sjön ligger norr om inventeringsområdet (karta från Skogsdataportalen). 10

11 Områden avgränsas som naturvärdesobjekt och bedöms med avseende på naturvärde enligt en tregradig skala; 1. högsta naturvärde, 2. högt naturvärde och 3. Påtagligt naturvärde (en fjärde klass, visst naturvärde kan ibland användas som tillägg). Naturvärdesobjektet ska domineras av en naturtyp och få en specifik naturvärdesklass. Naturvärdesklassen baseras på både artvärdet och biotopvärdet och bestäms slutgiltigt genom en standardiserad matris. Figur 6. De fem naturvärdesobjekten ligger utspridda i den i övrigt starkt produktionspåverkade skogen. (Källa Swenature AB) Område 1 I västra delen av inventeringsområdet finns ett avgränsat område på ca 2,3 ha med äldre grandominerad skog som är flerskiktad och avviker från omgivande hårt brukade skogsområden. Det finns flera stående döda träd av gran och enstaka lågor. Flera träd har spår av hackspett och bohålor. Fältskiktet domineras av blåbärsris och det finns en upptrampad stig tvärs genom området. Enligt Skogsdataportalen är områden avverkningsanmält. Området har ett påtagligt naturvärde och bedöms till Naturvärdesklass 3. Område 2 I sydöstra delen av inventeringsområdet, i anslutning till väg 372 ligger område 2. Området är 1,8 ha stor och domineras av ett flerskiktat granbestånd med lågor och stående döda träd. Genom området går en äldre väg, stig, som numer nyttjas för cykel, och norr om denna väg ligger ett flertal lågor med klibbticka och på en av dessa även ullticka (NT). Det finns spår av hackspett på ett av de stående döda träden söder om stigen Fältskiktet domineras av 11

12 blåbärsris och husmossa. Enligt Skogsdataportalen är områden avverkningsanmält. Området har ett påtagligt naturvärde och bedöms till Naturvärdesklass 3. Område 3 Norra delarna av sumpskogen, norr om våtmarken Sjömyran(område 4), ett område på 1,8 ha, har rikligt med dyigare partier med inslag av vattenspeglar. Området har börjat självgallra, främst björk, men även en del gran. Det finns även inslag av granlågor och stående döda granar. Skogen har en viss skiktning men grova träd och större lågor saknas. Det finns spår av tretåig hackspett på flera granar. Fältskiktet domineras av blåbärsris och vit- och husmossa. Området har ett påtagligt naturvärde och bedöms till naturvärdesklass 3. Figur 6. Vy över centrala delarna av Sjömyran. (Foto: Peter Lundström) Område 4 Våtmarken Sjömyran på ca 7 ha är i centrala delarna uppbyggd som ristuvesamhälle, beskogad av klen tallskog och inslag av björk, men avsaknad av äldre träd. Ingen stående död ved finns på myren. Fältskiktet domineras av skvattram, odon och lingonris. Östra delen av myren är av typen mjukmattesamhälle och till skillnad från övriga delar av myren saknas vedartad vegetation. Fältskiktet domineras här av vitmossa i botten med starr och inslag av tuvull. Inga tydliga diken finns på eller i anslutning till myren, dock är den påverkad av närliggande hyggen i söder och väster. På myren finns även ett jakttorn och saltsten. Området har ett påtagligt naturvärde och bedöms till naturvärdesklass 3. Område 5 Ett litet skogsområde nordväst om ett äldre hygge som hyser ett flertal äldre tallar. Tallarna står utspridda i ett mindre avgränsat område på ca 0,05 ha. Tallarna har börjat utveckla sina 12

13 karakteristiska hängande och vridna grenar. Tallarna uppskattas till över 150 år och utgör ett naturvärde i sig. Området har ett visst naturvärde och bedöms till naturvärdesklass 4. Nollalternativ Ett flertal planerade avverkningar är registrerade hos Skogsstyrelsen, bland annat två av de områden som avgränsats för sitt naturvärde. Mest troligtvis kommer fler områden avverkas innan Bedömningen görs att konsekvenserna blir lite negativa Planförslag Efter genomförd inventering är den slutgiltiga bedömningen att inventeringsområdet saknar skyddsvärda naturvärden. Inventeringsområdet ligger inom ett område som är starkt påverkat av skogsbruk, där flera större områden är nyligen avverkade eller gallrade. Totalt har fem områden avgränsats för sina naturvärden. Det finns fyra områden med påtagligt naturvärde och ett område med ett visst naturvärde. De avgränsade områdena håller således låga naturvärden (klass 3 och 4) och inventeringsområdet bedöms inte vara skyddsvärt utifrån sitt naturvärde. Skogsområdets närhet till bostadsområdet Norra Bergsbyn och flertalet leder som finns i skogarna visar på att det nyttjas frekvent för friluftsliv av människor, sannolikt från närboende då många av lederna utgår från gångbron över väg 372. Bedömningen görs att konsekvenserna blir lite-måttligt negativa (--) främst på grund av att det är ett relativt stort område som påverkas och blir industrimark. Förslag på åtgärder Förslagsvis kan det sparas naturmark längst i nordöst längs Torsgatans förlängning mot Bergsbyn vid objekt 2,3 och 4. I syfta att upprätthålla stråk för växtlighet och arter men även för att skapa trevliga vandring- cykelstråk. Under fortsatt arbete kommer möjligheter till terränganpassning av kommande industribebyggelse, vägar och övriga anläggningar utredas. Detta med målet att delar av skogarna med påtagligt naturvärde (i lokaliseringsområdets ytterdelar) kan bibehållas och ansluta till omgivande naturmark. Kulturmiljö Vatten inkl dagvattenhantering Markförhållanden Infrastruktur /teknisk försörjning Jord-/ och odlingsbar mark Rennäring Området ingår i Mausjaur sameby vinterbetesmark. 13

14 Landskapsbild Rekreation och friluftsliv Nuläge Inom hela inventeringsområdet finns ett flertal större stigar som visar på aktivt friluftsliv i form av cykling och/eller vandring där vissa av dessa är märkta med färgkoder. Många av dessa går i östvästlig riktning mellan skogsbilvägarna i nordsydlig sträckning. Norr om gångbron från Bergsbyn finns ett skidspår till Klinten som är markerad med skylt och färg på träd. Inom området finns även markerade skoterleder. Utöver detta finns det även tydliga hovspår och hinder på två av de äldre skogsbilvägar i nordväst vilket förklaras av närheten till Morö Backe ridhus vilka tyder på att området till viss del även används för ridning i viss omfattning. Skogsområdets närhet till bostadsområdet Norra Bergsbyn och flertalet leder som finns i skogarna visar på att det nyttjas frekvent för friluftsliv av människor, sannolikt från närboende då många av lederna utgår från gångbron över väg 372. Karta kommer som visar rekreation och friluftsliv Nollalternativ Ingen påverkan Planförslaget Påverkan bedöms bli lite till måttligt negativ (--) då området är relativt stort och används frekvent av de som bor främst i Bergsbyn. Främst till att ta sig genom området och mot höjdryggarna norrut. Förslag på åtgärder Samråd ska ske med föreningar i området på alternativa dragningar av leder. Förslagsvis skulle det kunna gå leder väster om Torsgatans förlängning. 14

15 Hälsa och säkerhet Säkerhet Luft, lukt Buller Farligt gods Klimatförändringar Avfall Byggskedet MILJÖKVALITETSNORMER MKN för luft MKN för vatten UPPFYLLELSE AV MILJÖMÅL UNDERLAG TILL SAMLAD BEDÖMNING FORTSATT ARBETE/ UPPFÖLJNING Åtgärder som föreslås arbetas in i detaljplan Åtgärder som inte arbetats in i detaljplan Fortsatt arbete TILLSTÅND/ SAKPRÖVNINGAR REFERENSER/UNDERLAG 15