Tryggare Lund EN IDÉSKRIFT OM HUR UTFORMNING AV DEN FYSISKA MILJÖN KAN BIDRA TILL EN ÖKAD TRYGGHET. Tekniska förvaltningen Stadsbyggnadskontoret

Transkript

1 Tryggare Lund EN IDÉSKRIFT OM HUR UTFORMNING AV DEN FYSISKA MILJÖN KAN BIDRA TILL EN ÖKAD TRYGGHET Tekniska förvaltningen Stadsbyggnadskontoret

2 Titel: Tryggare Lund Kontaktpersoner: Anna Karlsson, Peter Håkansson och Britt-Marie Jonsson Författare: Sari Wallberg, Oscar Grönvall, Pamela Sjöstrand, Emma Holgersson Foto: Sari Wallberg, Pamela Sjöstrand, Peter Håkansson, Emma Holgersson, Lunds kommun Utgivning: Distribution: Lunds kommun 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD... 4 INLEDNING... 5 Syfte med detta uppdrag... 5 Begreppet trygghet... 5 TRYGGHET I KOMMUNAL PLANERING... 9 Översiktsplanering... 9 Detaljplanering... 9 Andra planer och program...10 Förvaltning Överblickbarhet Befolkade uterum...19 ögon - att bli sedd...30 Tillhörighet...38 Logisk planstruktur & stadens mönster...42 God skötsel...45 Trafiksäker miljö...50 God belysning...53 INTE FÖR TILLRÄTTALAGT...57 ATT LÄSA VIDARE

4 FÖRORD Stadens struktur påverkar människors beteende och rörelsemönster och därmed stadens trafikarbete. En bilsnål planering av staden syftar till att minska trafikarbetet med personbilar och godstransporter. Trygghet påverkar delvis människors val av transportmedel och vistelse i det offentliga rummet. I syfte att öka kunskapen om trygghet i planering, utformning och förvaltning av den fysiska miljön har denna idéskrift tagits fram. Förhoppningen är att skriften ska inspirera tjänstemän och politiker i Lunds kommun att beakta trygghetsperspektivet i sitt arbete likväl som man beaktar andra faktorer. Och att det i förlängningen kan komma boende och besökare i kommunen till gagn genom att fler människor vågar gå, cykla och åka kollektivt och delta aktivt i stadslivet. Idéskriften har tagits fram i samarbete mellan stadsbyggnadskontoret och tekniska förvaltningen inom projektet Bilsnål samhällsplanering. Projektet finansieras inom statens klimatinvesteringsprogram, KLIMP. 4 FÖRORD

5 INLEDNING Bakgrund Lund har arbetat aktivt med ett miljöanpassat transportsystem, LundaMaTs I och II. I december 2005 gavs en handbok i bilsnål samhällsplanering ut. Detta projekt har genererat flera andra delprojekt. Ett av dessa delprojekt är att ta fram denna idéskrift om hur tryggheten i Lund kan förbättras. Det primära är att öka tryggheten för gång-, cykel- och kollektivtrafikresor för att bilresorna i Lund ska minska. Att öka tryggheten syftar inte bara till att flytta över bilresandet till mer hållbara transportsätt utan det är en fråga om livskvalitet. Ingen i Lund ska stanna hemma på grund av otrygghet. En trygg stad där många vistas ute är också en attraktiv stad. Trygghet kan skapas på olika sätt. Till skillnad från USA, där man ofta satsar på övervakning, tekniska lösningar och slutenhet, har man i Norden en tradition av att se till sociala aspekter. Genom att minska orättvisor i samhället, skapa jämlika levnadsvillkor, ge barn och ungdomar god uppväxtmiljö och se till så att alla har meningsfull sysselsättning, kan man förebygga brott och skapa trygghet. Det är ofta en fördel att kombinera sådana insatser med trygghetsskapande och brottsförebyggande åtgärder inriktade på den fysiska miljön. (Brott, bebyggelse och planering, Boverket, 1998) Syfte med detta uppdrag Denna idéskrift är avgränsad till att bara behandla hur tryggheten kan förbättras i arbetet med den fysiska miljön. Det finns många sätt att förbättra tryggheten på, till exempel brottsförebyggande arbete i skolorna, riktlinjer för drog- och alkoholpolicy och medborgarnas engagemang. Trygghetsförbättringar i biltrafiksystemet, så som ljusa, öppna parkeringshus, behandlas inte heller i denna skrift. Syftet är att öka kunskapen hos Tekniska förvaltningen och Stadsbyggnadskontorets tjänstemän, och även hos politikerna. Begreppet trygghet Trygghet är ett komplext begrepp. Hur en människa upplever trygghet beror både på upplevd olycksrisk och våldrsrisk. Stora skillnader finns mellan individer när det gäller riskkänsligheten, där vissa människor uppfattar risker som obehagliga medan andra har motsatt uppfattning. En viktig faktor som påverkar riskkänsligheten är individers uppfattning om sin egen kompetens, makt och kontroll. Genom att ha stor kunskap, anser man sig kunna förstå och förhålla sig till en risk, och därmed känns risken mindre hotfull. Även sårbarheten påverkar. Är man eller känner man sig mer sårbar, är man mer otrygg är den som inte tror sig vara sårbar. Sårbarhet kan både vara fysisk och social. Fysisk sårbarhet innebär att vara mindre och svagare, till exempel barn, kvinna, äldre, funktionshindrad eller oskyddad trafikant. Genom sin grupphörighet kan man vara socialt sårbar, till exempel homosexuella och vissa invadrargrupper. Fler människor känner oro för att utsättas för brott och olyckor, än som råkat ut för detta. Genom att vi hör och ser mycket om olyckor och brott, skapas otrygghet och oro. Ofta får vi uppfattningar om olycks- och våldsrisker, som inte alltid stämmer med verkliga risker. Det gör att vår rädsla och otrygghet ofta grundas på felaktiga uppfattningar. För samhället är det viktigt att hantera trygghetsproblem. Människors rädsla kan bli en barriär som hindrar dem från att delta i stadens offentliga liv och till och med leda till social isolering och försämrad livskvalitet. Genom oro för att drabbas av brott eller olyckor kan människors vanor påverkas, göra att de håller sig borta från offentliga platser som gator, torg, parker och allmänna kommunikationsmedel samt minska deras rörelsefrihet och aktivitet. INLEDNING 5

6 Otrygghet kan också göra människor, speciellt personer med funktionshinder och andra medicinska hinder, osäkra inför att resa eftersom risken finns att allt för stora hinder uppstår. Otrygghet gör oftast kanske inte att man avstår helt från att resa, men gör att resorna genomförs på annat sätt. Till exempel kan man välja färdtjänst före buss eller välja att sätta sig i den del av bussen där medpassagerarna verkar minst besvärande eller hotfulla. Andra exempel är att man undviker att gå genom mörka gångtunnlar, tar en omväg runt ett problemfyllt kvarter eller undviker gångvägar genom parker efter mörkrets inbrott. Det finns många slags risker som måste begränsas och insatserna för att öka tryggheten måste balanseras i många olika riktningar. Exempelvis är risken att skadas i trafiken cirka tio gånger högre än risken att komma till skada på grund av våldshandlingar i det offentliga rummet och på krogar och diskotek. Sammanfattningsvis innefattar otrygghet i staden många olika aspekter; rädsla för människor, att råka ut för en olycka, rädsla för vissa typer av rum samt rädsla för trängsel. Det finns rädsla för många olika rum: trånga, mörka, folktomma, instängda, avskilda eller rum med gömställen och oöverskådliga. Många är rädda för rum med lite folk, men man kan även vara rädd för rum med mycket folk och för stora rum. Ensidig befolkning i gatu- och stadsrum, speciellt kvällsoch nattetid, skrämmer många. Då kan dominerande ungdomsgäng lätt uppfattas som skrämmande när man inte själv tillhör gruppen. Även höga bilhastigheter upplever många en rädsla inför, särskilt föräldrar vars barn är oskyddade i trafiken. (TRAST Utgåva ) Graden av rädsla för brott påverkas av den allmänna tryggheten i samhället och under vilka villkor människor lever. Goda levnadsvillkor gör att människor visar mindre rädsla än de som lever under mer osäkra villkor. Naturligtvis har rädslan sin grund i faktiskt iakttagen brottslighet och risken för att själv bli utsatt för våld eller att bli bestulen på ägodelar. Men även brister i information och kunskap kan förklara skillnaden i rädsla. Massmedias bild av våldes utbredning och karaktär har stor betydelse för rädslans omfattning och kan leda till att människor inte vågar utnyttja det offentliga rummet. (Kriminalitet i velfærdssamfundet. Wolf & Høg, 1975) Kvinnor över 75 år är den grupp som känner mest oro för att bli överfallna, rånade eller på något annat sätt bli ofredade. Minst oro känner män mellan 16 och 24 år. Statistik visar dock att gruppen äldre kvinnor är minst utsatta för våldsbrott, medan de unga männen är den grupp som är mest utsatt. Frågan är dock om det kan vara så att kvinnor är mindre drabbade av våld just därför att de stannar hemma och inte utsätter sig för så många risker? Det skulle också kunna vara så att kvinnor har lättare än män att erkänna och tala om sin oro. Kanske har en äldre kvinna med skör benstomme och minskad rörlighet större anledning att känna sig hotad än en ung man? En väskryckning kan för en äldre kvinna leda till mycket allvarliga skador i jämförelse med en yngre person som har lättare att klara sig undan lindrigare. Gatuvåld sker ofta mellan män. För kvinnor är risken att utsättas för våld faktiskt störst i hemmet där många misshandelsbrott sker med mannen som gärningsman. Misshandeln har ofta pågått länge innan brotten anmäls. Cirka hälften av alla fullbordade och polisanmälda våldtäkter sker i hemmet. Det visar på att det inte i första hand är på gatan som kvinnor behöver vara rädda för våldtäkt. (Brott, bebyggelse och planering, Boverket, 1998) 6 INLEDNING

7 Benägenheten att begå brott kan minskas genom att förbättra sociala förhållanden, så kallad social brottsprevention. Till exempel kan man satsa på bättre fritidsaktiviteter, antimobbningsprogram i skolan, integrering av invandrare, barnomsorg även till arbetslösa, fler arbetstillfällen och goda uppväxtmiljöer. Social brottsprevention är ett långsiktigt arbete. Därmed är det svårt att mäta effekterna av åtgärderna, speciellt när åtgärderna riktas mot barns uppväxtförhållanden. Det är ett långsiktigt arbete som inte berörs i denna skrift. Ett sätt att minska tillfällena till brott är genom att öka priset och minska vinsten för kriminella val i en specifik situation. Tanken med sådan situationell brottsprevention är att det ska bli svårare och mer riskfyllt att begå brott. Åtgärderna riktas alltså mot särskilda brottstyper och inte mot själva brottslingen. Ett flertal exempel finns på situationella brottsförebyggande åtgärder som varit framgångsrika. Under 1980-talet försvann graffitin från New Yorks tunnelbana efter att man börjat ta bort ny graffiti på en gång. När man införde restriktioner av alkoholkonsumtion i en ort under midsommarfirandet minskade bråk och fylleri. På biblioteken skedde en kraftig minskning av antalet bokstölder när man började märka böckerna elektroniskt. Utanför centralstationen är den plats utomhus där risken är störst att råka ut för våldsrelaterat brott i Lund. Brottsligheten kan minskas genom att förbättra sociala förhållanden med t ex bättre fritidsaktiviteter. Denna idéskrift begränsar sig dock till enbart den fysiska miljön. INLEDNING 7

8 8 Det går aldrig att skapa en stad som är trygg till 100 %. Trygghet får inte endast handla om kontroll och bevakning. En trygg stad måste bygga på att fler vill vistas i det offentliga stadsrummet, en stad som lockar människor med olika intressen och livsstilar. Trygghet behöver inte innebära ordning och reda, skarp belysning och nerhuggna buskar. Trygghet skapas genom att medborgarna vill använda sin stad, mycket och ofta. (Tryggare stad kan man förändra rädslans platser 2000)

9 TRYGGHET I KOMMUNAL PLANERING Översiktsplanering I översiktsplanen beskrivs hur kommunen vill att orterna ska utvecklas. Hur ska marken användas? Var ska den nya bebyggelsen tillkomma? Hur ska nya vägar dras? Var ska park- och naturområden finnas? En översiktsplan visar hur mark och vatten ska användas. Planen är ett resultat av en avvägning mellan olika allmänna intressen. Översiktsplanen ligger till grund för beslut när någon vill etablera en verksamhet, söka bygglov, inrätta ett nytt naturreservat eller liknande. Den byggda miljöns huvuddrag för till exempel ett bostadsområde utformas i detta skede. Här kommer det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet in. Genom att beakta orientering, överblickbarhet och människors rörelse mellan olika punkter och omgivande markanvändning tas hänsyn till arbetet med att skapa tryggare och säkrare miljöer. En princip som kan användas i översiktsplanen är funktionsblandning av bostäder, arbete och service. Principen gör att människors rörelser ökar samt förhindrar att vissa områden ligger helt öde vissa tider på dygnet. Hur ett framtida område utformas kan vara avgörande för tryggheten och till viss del även för möjligheten att i senare skeden förebygga brott. (Bo Tryggt 05) Detaljplanering En detaljplan (DP) är ett juridiskt bindande kontrakt mellan kommunen, markägarna och grannarna. Den reglerar vad såväl enskilda som myndigheter får och inte får göra inom ett markområde. Detaljplanen styr hur marken får användas (till exempel för bostäder, handel, kontor, park), husstorlek, hushöjd, avstånd från hus till tomtgräns och rättigheter att dra fram ledningar eller gångoch cykelvägar över annans mark. En detaljplan gäller tills dess att den upphävs eller ersätts av en ny. De flesta detaljplaner finns i tätorterna, och för vissa fritidshusområden. En detaljplan består av en plankarta, en planbeskrivning och en genomförandebeskrivning. Ibland ingår även illustrationskarta, program och/eller miljökonsekvensbeskrivning. (Utkast gång-, cykel- och mopedhandbok 2008) Detaljplanen är ofta ett bättre verktyg än översiktsplanen för att skapa en tryggare miljö eftersom den görs mer detaljerad och reglerar byggnaders placering, skala och tillbyggnadsmöjligheter. Förutom allmänt goda uppväxtvillkor för barnen, är bra bostäder och livsmiljöer viktiga inslag i en generell välfärdspolitik, som också har brottspreventiva syften. I detaljplanen bör man beakta överblickbarhet och människors rörelse mellan olika punkter inom kvarteren och byggnaderna för att förebygga brott och skapa trygghet. Genom att ha genomtänkta lösningar av situationsplanen, gården, fasaden, entréernas och de gemensamma utrymmenas placering och organisation, kan man undvika otrygga samband och sårbara punkter. Är man förutseende i detta skede kan senare problem undvikas när det gäller utformning av detaljer och val av säkra komponenter vid projekteringen (utarbetande av bygghandlingar). Innan bygghandlingarna upprättas måste allt som byggherren vill få utfört vara uttryckt. Tätheten i ett område kan uttryckas genom måttet exploateringstal. Det beräknas genom att dividera den totala våningsytan med områdets markyta. Mer våningsyta innebär i allmänhet fler boende, fler anställda och fler kunder. Givetvis bestäms dock mängden människor av kombinationen av våningsyta och utnyttjande. Exempelvis används ofta butiker och skolor mer per kvadratmeter än många moderna fabriker. Antalet våningar påverkar exploateringstalet. Men många gånger kan exploateringstalet vara högre i den traditionella innerstaden med trevåningshus än i yttersta- TRYGGHET I KOMMUNAL PLANERING 9

10 den med höghus. Anledningen är att höghusen i ytterstaden i många fall är omgivna av stora gröna ytor (man har tillämpat planeringsprincipen hus i park ). Tätheten är en viktig faktor när det gäller att bestämma mängden rörelse. Däremot säger ett högt eller lågt exploateringstal egentligen ingenting om stadsplanens kvaliteter. (Bo Tryggt 05) Mänsklig skala är också en viktig faktor som kan styras i detaljplanen och som bidrar till ökad trygghet. Andra planer och program Kommunen tar ofta fram andra program så som cykelplaner, trafiksäkerhetsprogram eller andra policydokument. Trygghet bör vara en integrerad del även i dessa program och är det ofta också. Ett gott exempel där trygghetsfrågorna har fått stort utrymme är den fördjupade översiktsplanen Värna och vinna staden från olika delar såsom stadens offentliga rum, utformningen av trafikmiljön, detaljhandeln och tillgängligheten (Värna och vinna staden, Lunds kommun, 2005). Förvaltning För att kvaliteter ska bibehållas och underhållas är god förvaltning viktig. En vårdad bebyggelse och offentlig miljö visar på att det finns en ägare som vill ta ansvar för miljön. Mycket talar för att brottslingar ser symboliska hinder i vackra och trivsamma bebyggelsemiljöer. I mer förfallna miljöer, som ger intryck av bristande organisation och låg social kontroll, upplevs det som enklare att bryta normer och begå brott. När inte skadegörelse och klotter åtgärdas omedelbart, leder det ofta till att det upplevs som mer tillåtet än om det åtgärdats direkt. Många exempel finns på hur bristande vård av den fysiska miljön leder till förfall och ännu mer problem. (Brott, bebyggelse och planering, Boverket, 1998) Utgångspunkten för trygghetsarbetet i Värna och vinna staden är att trygghetskänslan ska öka hos befolkningen. Värna och vinna staden beskriver vad trygghet är, hur den varierar mellan olika grupper och vad som påverkar känslan av trygghet. Trygghet finns med som en viktig del i analysen av stadens En mänsklig skala på bebyggelsen bidrar till ökad trygghet. 10 TRYGGHET I KOMMUNAL PLANERING

11 Överblickbarhet För många typer av brott är god överblickbarhet avskräckande eftersom det på ett mycket direkt sätt ökar risken för att bli upptäckt. Dessutom känner man sig mer trygg eftersom man lätt kan se vad som händer, vilka som rör sig och risken för överraskningar minskar. Det blir därför viktigt att ta hänsyn till denna aspekt vid gestaltning av gångvägar, gatusträckningar och stadsrum i allmänhet. Speciellt stor betydelse får det när det gäller placering och utformning av olika typer av vegetation. När stadsrummet är alltför uppbrutet skapas situationer som upplevs som otrygga och som underlättar för brottslighet. Samtidigt kan god överblickbarhet komma i konflikt med andra värden som slingrande gångvägar och småskalighet i stadsrummet. Överblickbarhet får inte göras så god att den leder till ödslighet. Genom att eliminera nischer och skymmande buskar, kunna se parkeringen från fönstret, skapa tillräcklig belysning samt göra eventuella gångtunnlar raka och breda, kan man skapa överblickbarhet. Man kan också öka möjligheten att orientera sig, genom till exempel överblick mellan olika rum, tydlig planstruktur, logisk namngivning av gator och genom att infoga landmärken. Det gäller att hitta en balans mellan att skapa överblickbara rum som inte är ödsliga. Denna miljö vid Amager Strandpark i Köpenhamn är överblickbar, men som fotgängare kan man känna sig utsatt. Buskar ska om möjligt inte planteras närmare än fem meter från viktiga gång- och cykelstråk. Om det finns fönsterfasader och god belysning kan undantag tillåtas. Det går också bra att ha buskar som inte växer högre än cirka en halv meter. Befintliga större buskar måste hållas nere genom kontinuerlig ansning. 11

12 Skymmande buskage vid sidan om cykeltunneln har röjts upp vid tunneln under Dalbyvägen. Den övre bilden visar före och den nedre bilden efter röjning. 12

13 Träd är värdefulla element i staden samtidigt som träden måste skötas. För att inte skapa otrygga miljöer bör lövkronornas undre kant vara mer än två meter över mark. De flesta högre lövträd går lätt att beskära nedtill, till skillnad mot barrträd. För gång- och cykeltrafikanter tillför grönska något positivt till miljön på dagen. När det är mörkt upplevs de gröna miljöerna ofta som otrygga. Därför bör man alltid eftersträva en parallell väg som kan användas när det är mörkt. (Bo Tryggt 05) Trafiksystemet innehåller vissa platser som många upplever som otrygga. Ofta beror det på att omgivningarna är svåra att överblicka. Exempel på sådana platser är parkeringsanläggningar, garage, gång- och cykelvägar, gångtunnlar, broar, passager förbi skogsdungar och stora buskage. (TRAST, Utgåva 2, 2007) Träden som omger gång- och cykelbanan ska helst inte ha kronor som går lägre än 2 meter (Sölvegatan). De flesta gator i staden är överblickbara. Östra Mårtensgatan är ett bra exempel på den centrala gatan. Det finns verksamheter och affärer i bottenvåningen, man har god överblickbarhet, fasader och entréer finns utmed gatan. 13

14 Parkeringars utformning kan mer eller mindre inbjuda till brott. Om man eftersträvar ett hållbart transportsystem, kan också vissa parkeringar vara viktigare att åtgärda än andra., till exempel parkeringar som främst utnyttjas av pendlare. Det gäller både bilparkeringar vid allmänna kommunikationer och cykelparkeringar. Eftersom gärningsmännen vet att ett stort antal fordon finns parkerade från morgon till kväll, ofta helt obevakade, är risken liten att bli upptäckt. Vid hållplatser är det viktigt med överblickbarhet. När man själv står synlig vid en hållplats kan man känna sig otrygg och utsatt. Därför bör det inte finnas skymda platser där förövare kan gömma sig. Är hållplatsen lokaliserad långt ifrån bebyggelse, finns risken att det blir ett tillhåll för gäng. Problemen med gång- och cykeltunnlar är väl kända och dessa ses ofta som en symbol för otrygga miljöer. Otryggheten i tunnlarna kan bero på olika egenskaper. Exempel på tunnlar som är otrygga är om de är långa och mörka, har en krökning som hindrar sikten framåt, att det är lågt till tak eller att de är smala. Detta kan ge en klaustrofobisk upplevelse. Om överblickbarhet saknas i tunnlarna, upplevs de som skrämmande. Man vet inte vad som väntar när man kommer Bilden visar en vacker lummig gångväg genom Stadsparken som ger ett mervärde att använda på dagen På natten föredrar man istället den alternativa vägen, Gyllenkroks allé, där man cyklar antingen tillsammans med biltrafiken eller på den separerade, näraliggande gc-vägen. 14

15 ut. Lund är en av de kommuner i Sverige som har arbetat aktivt med att förbättra gång- och cykeltunnlar. I ett åtgärdsprogram åtgärdar man fem tunnlar per år. Oplanerade hörn och prång kan lätt uppfattas som obehagliga. Risk finns för att sådana skapas i områden som byggs ut och utvecklas efterhand, till exempel sjukhusområdet i Lund. (Tryggare stad kan man förändra rädslans platser 2000) Cykelparkeringen vid Clemestorget är ett gott exempel på en väl placerad parkeringsplats, med mycket rörelse och god överblickbarhet. Foto: Lunds kommun Bilden visar exempel på en sämre cykelparkering ur trygghetssynpunkt, 2:a våningen på Godsmagasinet 15

16 Hållplatsen vid Studentlyckan är ett exempel på en bra hållplats. Den är överskådlig utan att vara ödslig och den som väntar på bussen kan bli sedd från bostädernas fönster. Busshållplatsen på Östra Torns byväg är ett exempel på en otrygg hållplats. Den är omgiven avbuskage, nedklottrad och saknar genomsiktlig busskur. 16

17 Lund har arbetat aktivt med att göra fem gång- och cykeltunnlar per år trivsammare och tryggare. Bilden ovan visar en gc-tunnel under Thulehemsvägen före åtgärd. Bilden ovan visar samma tunnel efter att man har röjt upp och gjort tunneln ljusare. 17

18 Den allra viktigaste trygghetsåtgärden är att få folk att röra sig i staden och använda staden som mötesplats. Det är angeläget att vårda de soliga platserna i lä. 18

19 Befolkade uterum Befolkade uterum med blandad befolkning är oftast den viktigaste faktorn för att öka tryggheten. Förutsättningar kan ges genom att blanda verksamheter och att ha hög bebyggelsetäthet. I boken The Death and Life of Great American Cities (1961) skriver journalisten Jane Jacobs att platser måste vara befolkade och kontinuerligt använda för att brott ska förhindras. Boken var mycket kritisk mot den tidens förnyelse eftersom den traditionella stadens kvaliteter inte togs till vara. Ända sedan boken kom ut 1961 har den inspirerat planeringsdebatten. Stadsmässighet skapas enligt Jacobs av främlingar, variation och mångfald. När människor ständigt finns närvarande i stadsrummet sker en naturlig övervakning. Det skapas en social kontroll människor emellan trots att de inte känner varandra. Genom att man omges av andra människor, även om man inte känner dem, skapas trygghet. På så vis finns det samtidigt både anonymitet och trygghet. Funktionsblandning innebär att det finns såväl bostäder, arbetsplatser, service etc. inom delområden i staden. Genom funktionsblandning skapas rörelse och naturlig övervakning över dygnets alla timmar. Därför är det ofta till nackdel att begränsa bebyggelsens innehåll genom zoneringsföreskrifter (till exempel separation mellan arbete och boende) eller kategoriboende (särskilda hus med studentlägenheter eller lägenheter för äldre). Zonering som innebär en renodling av funktioner i stadsplanen, leder till att olika områden under vissa tider saknar människor som rör sig ute. På dagen kan det i renodlade bostadsområden vara ganska glest med människor eftersom de boende befinner sig på annan plats för att arbeta eller gå i skola. På motsvarande sätt är det ofta tomt nattetid vid renodlade köpcentrum eller industriområden. Områden tomma på folk kan leda till att risken för brott såsom inbrott och skadegörelse ökar. Någon form av övervakning är nödvändig. När den naturliga övervakningen inte längre finns, måste andra medel användas, till exempel ett förstärkt skalskydd och vakter eller övervakningskameror. (Bo Tryggt 05) I Lund finns redan en PM utarbetad om funktionsblandning inom projektet Bilsnål Samhällsplanering eftersom det minskar bilberoende och gynnar gång och cykel. Ett gott exempel på en ny detaljplan för ett nytt funktionsblandat område i Lund är kvarteret Öresund. Planbestämmelserna tillåter verksamheter generellt i bottenvåningarna och i speciella lägen krävs att verksamheter skall finnas, till exempel i ett kvartershörn mot en större gata. Förskola inryms även i bottenvåningen i ett kvarter, som öppnar sig mot en park med kompletterande friyta. (Bilsnål planering Funktionsblandning Planbestämmelser för verksamheter i bostadsområden ) Rumslig uppbyggnad avser hur byggnader, trafikstråk, grönytor och andra funktioner är lokaliserade i förhållande till varandra. På fackspråk brukar detta kallas för planmönster. Trafiknätens utformning är en viktig del. Näten kan ha många olika utseenden. I städers centrum finns ofta ett rutnät där alla sorters trafik samsas på samma yta. Trafiknätet kan också ha formen av en trädstruktur, vilket finns i områden byggda efter andra världskriget. I en sådan struktur färdas man via stammen (huvudleden) genom grenar av minskande bredd ända ut till spetsarna (entrégator). Entrégatorna slutar oftast som en återvändsgata med vändplats. I förorterna är det dessutom vanligt att gång- och cykeltrafiken har sin egen trädstruktur, med syftet att skapa en trafiksäkrare miljö. Ibland uppstår konflikter mellan krav på trafiksäkerhet och brottsförebyggande krav, när det gäller trafikstrukturer. Att skilja på olika trafikslag och låta dem korsa varandra 19

20 planskilt med hjälp av gångtunnlar, kan ur trafiksäkerhetssynpunkt vara bra. Samtidigt är det ofta sämre ur brottsförebyggande synpunkt, eftersom sådana åtgärder i allmänhet leder till en utglesning av antalet människor som är närvarande samtidigt i stadsrummet. Den naturliga sociala kontrollen minskar och man kan få en känsla av att vara ensam och utsatt, även om något verkligt hot inte finns. Risken finns att man undviker vissa stråk, som då blir än mer övergivna. Sett till det brottsförebyggande arbetet bör man därför jobba med att försöka koncentrera och samla olika trafikslag, så att närvaron av människor i utemiljön ökar och en grund av social trygghet skapas. Av samma anledning bör man därför inte heller i för stor omfattning separera kommunikationsstråk från bebyggelse. För hög grad av separering leder till svag informell övervakning. Från bebyggelsen ska man gärna kunna se gång- och cykelvägar. Husens entréer har också betydelse för den informella kontrollen. Helst bör husen nås från framsidan med entréerna vända mot gångstråk och trottoarer. Om det finns dörrar på baksidan bör dessa bara leda till den egna gården och inte till stråken. För att styra människor, däribland besökare, till husens entrésida bör det därför inte finnas vägar och annan genomfarts- Den moderna paradoxen i moderna städer är att västvärlden har färre människor per kvadratmeter, för att öka tätheten krävs större och högre byggnader som i sin tur kräver mer luft omkring sig och så får vi ännu längre mellan människor. Illustration Gehl Architects. 20

21 rörelse på baksidan. (Bo Tryggt 05) Ett sätt att få mer levande bostadsområden kan vara att bygga hus med verksamhetslokaler i bottenvåningen. Affärer, restauranger, fritidsverksamheter och servicelokaler kan attrahera människor i olika åldrar och grupper till bostadsområdet. Att skapa hela städer, såsom Lund, med ett socialt liv även sena kvällar och nätter är dock orealistiskt. Istället måste man satsa på särskilda stråk, dit människor ska söka sig. I dessa stråk vet Lundaborna att det är som tryggast att röra sig på kvällen. I centrala Lund kan man säga att sådana stråk redan finns: Lilla Fiskaregatan Stora Södergatan/Kyrkogatan/Bredgatan Getingevägen Västra Mårtensgatan Råbygatan Kungsgatan/Kiliansgatan Magle S Kyrkogata Sölvegatan Cykelstråket mellan LTH och Delfi Tornavägen Pålsjövägen Tunavägen Trollebergsvägen Däremot är det svårare att välja en trygg väg om man ska hålla sig till de separerade cykelvägarna på Linero. Genom att skapa ett extra väl upplyst stråk skulle man kunna göra ett stråk mer inbjudande kvällstid, och fler skulle röra sig där. En annan åtgärd för att öka tryggheten kan vara att låta passagerare nattetid hoppa av bussen när som helst och på vilken plats som helst på en viss linje. Försök har gjorts i bland annat Toronto i Kanada. Att ha trottoarer på båda sidor om gatan är också trygghetsskapande eftersom möjligheten då finns att byta sida om en obehaglig situation uppstår. (Tryggare stad kan man förändra rädslans platser 2000) Områden byggda på 1960-talet och förortsmiljöer i allmänhet präglas ofta av grönska och stora fria ytor. Ofta går separata gång- och cykelvägar igenom områdena. På kvällen blir miljöerna ensliga, mörka och tomma, vilket skapar otrygghetskänslor. Är miljön dessutom nedsliten förstärks den känslan än mer. (Tryggare stad kan man förändra rädslans platser 2000) När det gäller stadsliv kan man nästan tala om en modern paradox. Det kan lätt uppstå en ond spiral när det gäller tätheten, vilken kan vara svår att bryta. I bostäder i västvärlden bor allt färre människor per kvadratmeter, vilket skapar ett behov av ökad bebyggelsetäthet. För att uppnå samma täthet av människor skapar detta i sin tur behov av högre byggnader, som därmed ligger längre från varandra, på grund av vår tids krav på ljus, ventilation, brandsäkerhet med mera. Men detta leder i sin tur till ännu större avstånd mellan människor och minskad rörelse mellan husen. Skalan i byggandet har i den moderna staden blivit större, både när det gäller byggnaderna och stadsrummen. Nya gator som planeras är ofta breda, mellan 30 och 45 meter, eftersom de planeras utifrån dagens trafikbehov. På gatan ska många trafikslag rymmas: kollektivtrafik, bilar, cyklar samt fotgängare. Även parkeringar och grönska ska få plats. På dessa gator blir det trafiken som prioriteras vilket påverkar både den visuella upplevelsen och det sociala livets förutsättningar. De sociala behoven och rummets karaktär blir nedprioriterat. För att locka till rörelse och vistelse måste man istället skapa intima, småskaliga gaturum. (TRAST Utgåva ) 21

22 Illustration av det planerade funktionsblandade Sockerbruksområdet. Ett gott exempel! Illustration/montage: Dominik Darasz, DKD Perspektiv En förhoppning om att kvarteret blir stadsmässigt med ett gott stadsliv. Illustration: Jo Sark 22

23 Den övre bilden visar på storskalig och monoton miljö i Lund, Sparta. Den undre bilden visar en mänsklig och funktionsblandad miljö, Södra Esplanaden. 23

24 Gehl Architects har tagit fram några principer för vad som ökar respektive minskar stadslivet. 24

25 Ett starkt samband finns mellan stadens sociala liv och stadsrummets fysiska utformning. Genom att samla människor både visuellt, rumsligt och trafikmässigt, samt överlappa flera funktioner, aktiviteter och rörelse i tid, kan man få stadsrummet att upplevas som mer intensivt, levande och socialt välfungerande. Särskilt viktigt är det med överlappning av funktioner och rörelser på kvällen och natten. Eftersom vi ofta förknippar en levande gata med större trygghet, speciellt på kvällen och natten, är arbetet mycket viktigt. Omedvetet söker vi oss ofta till platser och stadsrum där vi har möjlighet att lätt få en överblick och där vi känner oss hemma med andra människor. Förutom att det spelar roll hur många människor som befinner sig på en plats, är det också betydelsefullt hur länge de uppehåller sig i vårt synfält. Beroende på hur länge en människa befinner sig på en gata eller plats, är upplevelsen olika. Det spelar alltså roll om de kör igenom på en minut eller om de rör sig till fots längs gatan på 10 minuter. Därför är det angeläget att prioritera de långsamma trafikanterna både cyklister och gående, när man önskar ett levande stadsrum. Så långt som möjligt bör man sträva efter att skapa visuell kontakt mellan människor och att förflyttningar sker i samma plan i stadens rum. Allt för att möjliggöra och Vi söker oss instinktivt till en miljö där vi känner oss hemma med andra människor. 25

26 bjuda in till social kontakt och möte mellan människor. I vissa gaturum och stadsrum kan det vara svårt att orientera sig. Många faktorer bidrar till problemen, till exempel dominerande eller döljande planteringar, ostrukturerad användning av möbler, bristande skyltning, orientering av människor bort från varandra, dålig framkomlighet och bristande belysning. Alla ovan nämnda faktorer hindrar den sociala kontakten. Därför bör man arbeta aktivt med att främja mötet mellan människor i stadens rum. (TRAST Utgåva ). Brottsstatistik visar att en stor del av våldsbrottsligheten i stadskärnorna utgörs av nöjesrelaterad brottslighet. De åtgärder som krävs för att förhindra denna typ av brottslighet är inte i första hand faktiska stadsbyggnadsåtgärder utan snarare organisatoriska och styrande åtgärder. I Nordamerikanska städer dominerar biltrafiken. Bilarna har tagit över städernas centrum och stadens funktioner har spridits ut och omges av stora parkeringsytor. Affärerna har flyttat inomhus i stora köpcentra och gallerior. Utvecklingen har lett till att det i princip inte finns några fotgängare eftersom det är mycket svårt att gå i städerna. Att färdas till fots är både för besvärligt, för långt, för tråkigt och på kvällen är det för Bildominerad miljö vid Mobilia. Människodominerad miljö vid Stortorget 26

27 otryggt och farligt. I vissa städer i Europa, däribland Lund, har istället en utveckling skett där människor och inte bilar ges huvudutrymmet i stadens centrum. I dessa städer har bilarnas inflytande i centrum minskat samtidigt som gång- och uppehållsaktiviteter fått klart bättre villkor. På så vis förblir staden en mötesplats. Utvecklingen av staden görs i balans med kraven från trafik och handel. När stadens sociala liv får bättre villkor resulterar det i att fler människor använder staden och att stadslivet blir mer omfattande och mer mångsidigt. På så vis blir stadskärnan både trivsammare och tryggare. En positiv bidragande orsak till stadens liv i Lund är universitetets centrala placering. I många orter ligger campus utanför staden, vilket förutom att vara en nackdel för utbildningen och studenterna även är det för stadens liv. Genom att studenterna blir en del av det övriga stadslivet stimuleras stadens liv i övrigt. Rörelserna under alla tider på dygnet blir större och studenterna tillför energi och humör. Studenterna är speciellt viktiga i Skandinavien eftersom de säkrar liv i staden under den mörka tiden. Exemplet med universitets och högskolors lokalisering i en stad visar på att stadsplanering i förlängningen spelar stor roll för trivsel och trygghet eller rädslan för brott. När nya stora köpcentrum lokaliseras utanför stadskärnan kan det få till konsekvens att folklivet minskar på gator och torg i den centrala staden. Men gatorna i centrum kan också tömmas på aktiviteter och människor när nya butikskomplex öppnas, till exempel gallerior och arkader eller moderna saluhallar i många våningar. I Lund är studenterna en del av staden. 27

28 Även mindre detaljer och hur beslut tas om dessa kan vara mycket betydelsefullt för den offentliga miljön, till exempel gallerförsedda fönster och entréer. Butiker i stadens centrum men även i stadsdelscentrum vill ofta skydda sig mot vandalisering och inbrott. Ofta är det försäkringsbolagen som ställer krav på extra skydd. Men för gatans miljö får butikernas val av skyddåtgärd, exempelvis galler, stor effekt. Dels påverkar det gatans estetik men det kan också skapa otrygghetskänslor. Säkerhetsåtgärderna gör så att man lätt får intrycket att miljön är utsatt och att man bör vara rädd. Till slut kan det leda till att ännu färre människor vill gå längs gatan när affärerna är stängda. De helt täta jalusierna som inte släpper igenom skyltfönstrets belysning ger starkast upplevelse av att miljön är farlig. (Brott, bebyggelse och planering, Boverket, 1998) Ofta ligger skolor helt avskilda från annan bebyggelse och blir därför helt öde vissa timmar på dygnet. Det är då skadegörelse och inbrott inträffar på byggnaderna och skolgårdarna. Finns det en möjlighet att se in på skolgården från den omgivande bebyggelsen kan en del av brotten förhindras. Andra sätt att förhindra brott är att införa andra aktiviter på skolgården och i skolan, såsom små trädgårdar och bouleplaner, kvällskurser, idrottseve- Foto på ett gallerförsett skyltfönster med jalusier. Foto på ett trevligt, upplyst skyltfönster som ger mervärde. 28

29 nemang samt föreningsliv. På så vis skapas liv och aktivitet i området även när skolan har stängt. En trevlig skolgård där eleverna trivs bidrar ju också till att skadegörelsen minskar. (Brott, bebyggelse och planering, Boverket, 1998) Även bänkar och andra sittmöjligheter främjar ett ökat stadsliv. Vårfruskolan är en del av staden, med god insyn. Stadsparken ger möjlighet till möten, rekreation och umgänge för alla åldrar. 29

30 Ögon- att bli sedd Att bli sedd innebär en stor trygghet för människor. Cyklister kan välja att cykla längs med bilvägen för att bli sedda av bilisterna och fotgängare kan känna sig trygga om de vet att de blir sedda från fönster. Därför ska allmänna och gemensamma markytor kunna överblickas av människor som rör sig ute och/eller från fönster. Viktiga element att ta hänsyn till i planeringen är belysning, siktlinjer, fönsterplacering samt att jobba för att allmänna ytor används under stora delar av dygnet. Dolda fickor ska undvikas så långt som möjligt. Tät bebyggelse gör att grannar kan känna igen människor, bilar och rörelsemönster hos de som bor nära. Genom den täta bebyggelsen kan man därmed förhindra till exempel inbrott, ovälkomna gäster, överfall. Det ligger också en trygghet i att veta att det upptäcks när någon har ramlat, skadat sig eller inte utför sina dagliga rörelsemönster, som att vattna blommor, hämta tidningen eller posten. Avstånd är viktiga för tryggheten. Ett tryggt avstånd är det längsta avstånd som en person kan urskilja och känna igen en annan person på. Olika avstånd klassificeras enligt Seppo Auro (1984) på grund av igenkänning. Två personer kan känna igen varandra och hälsa på varandra på avstånd upp till 24 meter. Ett ansiktsuttryck uppfattas på avstånd upp till 12 meter. Upp till 135 meter kan kroppsrörelser uppfattas. Vid fastigheter ska cykelparkeringar helst lokaliseras så att de kan ses från lägenheterna. Cykelställen ska utformas så att man kan låsa fast cykeln, gärna med möjlighet att låsa fast cykelramen och framhjulet med eget bygellås i ett stativ. Genom att vända byggnaders entréer mot gata eller huvudgångstråk rör sig många ögon förbi och övervakar om något brottsligt är på gång. Avståndet bör vara kort och överblickbart från både gatan och byggnaderna. Skymmande buskage och murar bör undvikas. Man bör ändå på något vis markera skillnaden mellan den allmänna ytan och den enskilda. Det kan man göra till exempel genom ändrad markbeläggning, portal eller grind. Om man väljer att ha entréer på byggnadens baksida bör dessa endast vara sekundära och leda till den egna gården. Gården bör markeras så att den uppfattas som enskild yta, men det behövs inte alltid göras genom murar och staket. Vägen fram till entrén och själva entrén ska vara väl belyst, men samtidigt ska belysningen inte vara bländande. Därför är det bättre att belysa byggnadens väggar (och omgivande ytor) än människorna. Det blir då lätt att uppfatta gatunamn och husnummer. (Bo Tryggt 05) Hållplatser och ytor för angöring eller andra vistelseytor i ett område ska placeras nära byggnader som är bemannade dygnet runt. (Tryggare stad kan man förändra rädslans platser 2000) Stora komplex, som kan innehålla både bostäder och verksamheter, är ofta ett problem eftersom de begränsar rörelsefriheten och tvingar människor att ta stora omvägar. Dessutom krävs mycket mark såsom grönområden och parkeringsplatser runt omkring, vilket skapar övergivna och ödsliga platser. Stora komplex, såsom köpcentrum kräver alltid, oavsett placering i staden, baksidor för lossning och lastning som är svåra att få levande. Även andra platser i staden, såsom torg, obebyggda tomter och pelargångar, kan skapa otrygga platser. Lösningen till problemen är små enheter och mänskligare skala, vilket kan komma i konflikt med ekonomisk lönsamhet och effektivitet. Den fysiska utformningen av staden, där hushöjd och antal entréer ingår, påverkar det sociala livet. Genom att inte bygga alltför höga trapp- 30

31 hus, begränsade villagrupper samt skapa små sammanhållna gårdar, skapas relationer mellan människor och en social kontroll. Det blir möjligt att identifiera de som bor i området. Bostadsområdet, Annehem, med entréer och fönster mot gatan. På gc-vägen längs med Södra Vägen kan man bli sedd av bilisterna, däremot är vägen omgiven av träd och buskage och husen saknar fönster och entréer i bottenplan. 31

32 Nygatan har entréer och fönster som vetter mot gatan. Husen i Nilstorp saknar fönster mot gatan, vilket bidrar till en otrygghet. 32

33 Vid Sankt Jörgens park finns exempel på sammanhållen, trevlig bostadsbebyggelse med social kontroll Ett dåligt exempel på gc-väg omgiven med murar från Bunkeflostrand. 33

34 Torget vid Linero Centrum är ödsligt. Klostergårdens stadsdelscentrum har däremot mer liv och rörelse. 34

35 Bild på obebyggd tomt i Lund som skapar otrygghet (Raffinadgatan). Bilden visar stora ödsliga ytor vid Kemicentrum som skapar otrygghet. Grönytorna har i sig inget större mervärde så som Stadsparken, St Hans backar eller Botaniska trädgården. 35

36 Det är svårt att utforma lastbryggor så att man inte känner sig otrygg där på kvällen. Byggnaderna saknar ofta fönster. Staffansgränd är ett ganska bra exempel på lastbrygga i Lund, särskilt om man går på Kattesund så ser man inte lastbryggan. 36

37 Värpinge är en liten by i Lunds kommun där alla ser alla, något som ökar tryggheten, även om vissa kan ogilla bykänslan på grund av intrång på den personliga integriteten. Cykelgarage på Delfi är väl utformade ur trygghetssynpunkt. De är genomsiktliga och under tak. 37

38 Tillhörighet Urbaniseringen har medfört att livsmönster och fysiska strukturer har förändrats. Idag tenderar städernas storskaliga miljöer att skapa anonymitet. Tidigare bodde många människor i mindre samhällen på landsbygden. Där hjälpte man varandra med till exempel barnpassning och ärenden, vilket främjade de sociala nätverken. Genom aktiva föreningar och en gemensam historia skapades en tillhörighet och gemenskap. Att hitta en gemensam identitet, något som förenar, kan i nya förorter ta mycket lång tid, bland annat därför att rotlösheten är stor hos de boende. Genom stora flyttningsrörelser bryts släktskapsnätverken och rotlösheten samt bristen på historisk och kulturell förankring ökar. Många storskaliga bostadsområden präglas av social, ekonomisk och etnisk splittring, istället för som i äldre samhällen social sammanhållning och identitet. I miljonprogramsområdena, som byggdes under och 70-talen till följd av kraftig befolkningstillväxt, samlades bostäder i stora enheter. För att servicen skulle kunna bli bärkraftig menade man att ett visst antal bostäder behövdes. Det var också ekonomiskt och tekniskt rationellt att bygga och förvalta storskaliga bostadsområden. Resultatet var att områdena ofta blev stereotypa med likartad befolkningssammansättning. När alla hus och närmiljöer är lika till utseendet, känner de boende mindre tillhörighet till ett bestämt område. Ett stort antal boende och en identitetslös bebyggelse gör att det blir svårt att etablera sociala nätverk där de boende känner varandra och är beredda att ta gemensamt ansvar. Utformas bebyggelsen istället så att mindre gårdar bildas, blir den sociala situationen bättre när folk lär känna varandra och hjälper varandra. Gården ska fysiskt avgränsas och så ska man kunna få en känsla av att detta är vår gård, så att den får en halvprivat karaktär. Samtidigt ska den anpassas till många olika grupper och användningsområden, till exempel grillning, lek, sola, läsa en bok, ta en kopp kaffe eller göra enklare snickeriarbeten. Gården ska gå att överblicka och ha en mänsklig skala. Har man gemensamma saker att sköta och befolkningen är homogen kan det vara lättare att skapa tillhörighet. Ofta är det lättare att skapa sociala relationer med människor som har liknande livsomständigheter och social bakgrund. Människor bör uppfatta sin förort eller bostadsområde som en plats där de har inflytande. Om de gör det, är de mer motiverade att övervaka och reagera på vad som händer och sker. Därmed är det rimligt att anta att brottsligheten i grannskapet kan minska. Områdena bör dock inte vara alltför homogena eftersom det i vissa fall kan försvaga den sociala kontrollen. Risken finns att problemen kan accelerera i områden där det samlas människor med svaga normer eller hög tolerans för brott så att det blir en nedgång i social kontroll. Det blir då lätt att man fastnar i en negativ utvecklingsspiral på väg ner mot the tipping point, vilket erfarenheter från New York visar. Är den socioekonomiska sammansättningen ensidig av de boende i ett område och det sammanfaller med hög flyttningsfrekvens, etnisk heterogenitet och svaga släktskapsnätverk så reduceras den sociala kontrollen och därmed förutsättningarna för en god socialisation av barn och ungdomar. Om husen är höga och har hiss, kan det innebära att man inte vet vilka som är grannar eller var de bor. Tillhörighetskänslan kan då bli svag, vilket så småningom kan leda till känslor av likgiltighet och maktlöshet. Brister i information och kunskap kan också leda till rädsla och otrygghet. När de sociala nätverken är svaga kan ryktesspridning uppstå genom feltolkning av den information som överförs av kringboende. 38

39 Som tidigare nämnts, är känslan av anonymitet en faktor av betydelse för brottsligheten i ett område. Genom utformningen kan anonymiteten förstärkas eller försvagas. Exempelvis kan varje byggnad, genom sitt karaktäristiska utseende, bidra till att skilja ut den från omgivningen och ge de boende möjlighet att identifiera sig. Har många bostäder istället ett liknande utseende, blir den enskilda byggnaden mer anonym. (Brott, bebyggelse och planering, Boverket, 1998) Höga hus placerade som hus i park innebär att inga tydliga gränser finns mellan tomterna. De stora gräsytorna blir lätt anonyma och de boende känner inte att de tillhör dem och känner inte heller ansvar för dem. Speciellt när det går obevakade parkvägar genom området, blir det extra svårt att skilja på boende i området och främlingar. Det leder till minskad social kontroll och att marken runt byggnaderna blir halvprivata och halvoffentliga rum. På dessa två gator i Köpenhamn känns det verkligen som invånarna själva äger sin gata och har tagit dem i besittning. Fenomenet gatukonst är en alltmer accepterad subkultur som håller på att växa fram i vårt samhälle. Med gatukonsten görs konstnärliga ingrepp i det offentliga rummet som tas i besittning. Det kan till exempel vara genom att byta ut gatstenar, hänga upp små tavlor eller sticka benvärmare till lyktstolpar. Ofta är det anonyma medborgare som 39

40 En skylt som visar att invånarna i huset känner för sin gård. En glimt in på en trevlig gård i Lund 40

41 tar sig rätten att vara delaktiga i stadens utformning. Då det trots allt rör sig om civil olydnad, hanteras frågan om gatukonstens existens på olika sätt i svenska städer. Det är oavsett förhållningssätt trots allt ett faktum att konstformen kan vara en identitetsskapare som ger människor en tillhörighetskänsla och platsen en särart. Gatukonst - en skylt har förärats med en benvärmare. 41

42 Logisk planstruktur & stadens mönster Det finns många motsägelser i vad som utgör skrämmande miljöer. Skrämmande miljöer kan både vara alltför öppna ytor och alltför trånga. Det kan också vara platser där många samlas eller det är folktomt. Därför är det viktigt att man genom stadens uppbyggnad skapar alternativ. Ett bra vägvisningssytem är viktigt för att göra det enkelt att hitta och därmed öka tryggheten. De bilfria gårdarna på Djingis Khan är logiskt uppbyggda som gör det enkelt att hitta. Den sociala tryggheten och det bilfria området uppskattas av många. Svensk planering präglades under efterkrigstiden av funktionsuppdelning, trafikseparering och zonering. Dessa principer skapar idag problem för många människor. Restiderna blir långa när avstånden är stora och områden med bara bostäder skapar ensidig funktion. Studier har visat att stadens förmåga att koppla ihop rum påverkar hur människor rör sig. Gatunätets utformning har stor betydelse för stadens liv. I planer med ett trädliknande system är genomströmningen av människor och trafik lägre än i planer med rutnätsmönster. I ett rutnätssystem finns många korsningar där tillfällen skapas till möten mellan människor. Rutnätsmönster behöver inte vara exakt kvadratiska, utan det viktiga är att kvarteren är korta och korsningarna är många. Helst ska kvarteren inte överstiga meter. Graden av läsbarhet och överblickbarhet påverkas också av stadens mönster. I vissa stads- 42

43 delar och städer är det lätt att hitta medan i andra betydligt svårare. Möjligheten är också större i en rutnätsstruktur att ta alternativa vägar. En annan viktig sak att tänka på är att inte separera områden från annan bebyggelse. Barriärer kan vara stora breda vägar med höga flöden och hastigheter eller stora oanvända grönområden. (Tryggare stad kan man förändra rädslans platser 2000) Även om det finns många nackdelar med trädstrukturer (SCAFT) medför de också positiva saker. Eftersom de skapar mindre trafik i närområdet och kan ha en fin omgivning för barn, skapar det en trygghet för föräldrarna. Parker och grönområden är viktiga för stadsmiljön. Samtidigt som de är nödvändiga och önskvärda, blir stora parker, såsom Stadsparken i Lund, svårgenomträngliga barriärer. Är parkområdena mindre är de lättare att gå runt när man vill undvika dem på kvällen. (Tryggare stad kan man förändra rädslans platser 2000) Husens längd och bredd har större betydelse för rädslan än husens höjd. Långa byggnadsområden kan skapa ogenomträngliga områden. Samtidigt som vinklar, vrår och nischer bidrar till att ge stadsrummet dess karaktär, kan människor vara rädda för att passera. Beroende på byggnaders placering skapas speciella rörelsemönster. Små avstånd mellan husen eller väggarna gör att rörelsemönstret begränsas och det finns mindre möjligheter att välja var man vill gå. Det är också en trygghet att kunna hitta. Genom tydliga skyltar och vägmarkeringar kan vägvalen göras säkra så att man inte behöver tveka eller vända på grund av att man valt fel väg. (Tryggare stad kan man förändra rädslans platser 2000) De gångstråk som anses vara nödvändiga ska vara gena och trygga. Adresser ska vara lätta att hitta och man ska veta vilka områden som är allmänna och vilka som är privata. Gatunamnen ska skyltas både från bilvägarna och cykelvägarna. Ibland kan det vara nödvändigt att ha fysiska avgränsningar som till exempel staket och grindar, medan det i andra fall är fullt tillräckligt med symboliska gränser såsom ändrad markbeläggning eller portal. Att använda områdeskartor och förbudsskyltar bör ses som nödlösningar. (Bo Tryggt 05) I Lund är Rudeboksvägen på Gunnesbo ett exempel på ologisk namngivning. Där är det svårt att hitta fram till ett visst nummer på ett hus utan en karta. Med hjälp av landmärken, såsom vattentorn, kan orienteringen bli enklare. I Annehems östra del har även de små gränderna på kvartersmark getts namn för att underlätta att hitta i området. Gatunät med rutnätsmönster, Väster i Lund. Gatunät med trädstruktur, Linero i Lund. 43