Yttrande gällande förslag till nytt hälso- och sjukvårdsavtal. att avge yttrande till Kommunförbundet Skåne i enlighet med uppsatt förslag.

Transkript

1 SIGNERAD Malmö stad Stadskontoret 1 (5) Datum Vår referens Johanna Sandberg Utredningssekreterare johanna.sandberg5@malmo.se Tjänsteskrivelse Yttrande gällande förslag till nytt hälso- och sjukvårdsavtal STK Sammanfattning Malmö stad har givits möjlighet att i ett yttrande lämna synpunkter på det förslag till nytt hälsooch sjukvårdsavtal som arbetats fram gemensamt mellan Skånes kommuner och Region Skåne. I förslag till nytt hälso- och sjukvårdsavtal ges ett ökat fokus på patientens behov och situation. Två utvecklingsområden där det föreslås särskilt genomgripande förändringar är hemsjukvården och basal rehabilitering. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att avge yttrande till Kommunförbundet Skåne i enlighet med uppsatt förslag. Beslutsunderlag Remisskonferens gällande förslag till nytt hälso- och sjukvårdsavtal (1/7) Deltagarlista (2/7) Bilaga D - Utvecklingsplan till avtal (3/7) Bilaga C - Grundöverenskommelse (4/7) Bilaga B - Avtal om ansvarsfördelning (5/7) Bilaga 2 - Avtalsförslag (6/7) Bilaga 1 - Missiv (7/7) G-Tjänsteskrivelse KSAU juni 2015 Remisskonferens Förslag till yttrande Beslutsplanering KS Arbetsutskott Kommunstyrelsen Ärendet Bakgrund Hälso- och sjukvårdsavtalet är en överenskommelse mellan Skånes kommuner och Region Skåne kring hur gränssnitt mellan huvudmännens verksamheter ska hanteras för att på bästa sätt tillgodose patientens behov. Nuvarande hälso- och sjukvårdsavtal tillkom i samband med Ädelreformen Avtalet har reviderats ett antal gånger men grunden för ansvarsfördelningen är i stort

2 densamma sedan avtalets tillkomst. Detta avtal skulle upphört att gälla den 31 december 2014 men förlängdes till den 31 december (5) Arbetet med att formulera ett nytt hälso- och sjukvårdsavtal påbörjades våren Organisationen har bestått av en politisk styrgrupp och en tjänstemannagrupp. Den politiska styrgruppen beslutade 2013 att ett helt nytt avtal skulle formuleras och att det nya avtalet skulle ha ett tydligare vårdtagarfokus och utgå från vårdtagarens förväntningar på inflytande och självbestämmande, respektfullt bemötande samt en lättillgänglig vård av hög kvalitet. Vidare fanns en ambition att stödja den pågående och förväntade medicin-tekniska utvecklingen där mycket av sjukvården flyttar från sjukhusen till vårdtagarnas hemmiljö. Ambitionen med det nya avtalet var att också omfatta insatser som inte enbart är på primärvårdsnivå. I juni 2014 beslutade den politiska styrgruppen att anta en konceptbeskrivning som sedan diskuterades i kommunerna och regionen under hösten Under våren 2015 har också de ekonomiska frågorna belysts mer djupgående. Utformning av förslag till nytt hälso- och sjukvårdsavtal Det nya hälso- och sjukvårdsavtalet har utarbetats som ett utvecklingsavtal vilket innebär att avtalet ska gå att utveckla och förändra i takt med att möjligheter och förutsättningar ändras. Avtalet ska genomföras stegvis med start Årliga avstämningar ska reglera ambitionsnivån och följa de ekonomiska konsekvenserna. Förslaget innebär att det nya hälso- och sjukvårdsavtalet ska inrymma alla delar inom de områden där de skånska kommunerna och Region Skåne har ett delat hälso- och sjukvårdsansvar. För två delområden har särskilda utvecklingsbehov konstaterats: hemsjukvård samt rehabilitering på basnivå. Inom dessa områden föreslås det mer genomgripande förändringar där bland annat de mest sjuka patienterna ska kunna vårdas i det egna hemmet genom en teambaserad vårdform där kommunens och regionens kompetens samlas. Malmö stads arbete med förslag till nytt hälso- och sjukvårdsavtal En intern arbetsgrupp har analyserat avtalets effekter utifrån Malmö stads perspektiv. Beräkningar från arbetsgruppen visar att de ekonomiska konsekvenserna är svåröverskådliga och att den förmodade kostnaden för förslagen i nytt hälso- och sjukvårdsavtal kan variera kraftigt beroende på hur olika faktorer beräknas och utvecklas. Dialog har också förts med stadsområdena i samband med att avtalsförslaget presenterats. Stadskontorets bedömning Stadskontorets bedömning inleds med de generella synpunkter på avtalsförslaget som stadskontoret vill lämna. I övrigt utgår stadskontorets synpunkter på avtalsförslaget från dispositionen i förslag till Avtal om ansvarsfördelning, samverkansformer och gemensam utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne. Generella synpunkter Stadskontoret ser generellt stora möjligheter med det förslag till nytt hälso- och sjukvårdsavtal som presenterats. Det kvarstår mycket arbete med att förtydliga och konkretisera olika delar av avtalsförslaget men med ett gemensamt förhållningssätt mellan kommun och region är inte dessa oklarheter ett hinder för att gå vidare i processen. De förmodade konsekvenserna av avtalsförslagets och den osäkerhet som finns bör betraktas som en del av den större osäkerhet som finns kring samhällsutvecklingen. Ett nytt hälso- och sjukvårdsavtal syftar till att komma vidare inom

3 kända problemområden och alternativet att avvisa eller avvakta med avtalet får också följder. 3 (5) Övergripande mål och avsiktsförklaring Stadskontoret ser ett behov av att lyfta de etiska dilemman som kan uppstå i enskilda fall. De etiska frågeställningar som bör belysas handlar bland annat om gränsen för att etablera vårdmiljöer i hemmet med hänsyn till patient och anhörigas livsvillkor. Vidare bör frågeställningar kring patientens valmöjligheter om denne inte önskar få vård i hemmet belysas både etiskt och juridiskt. Stadskontoret ser vidare en risk för att god kontinuitet inte upprätthålls när svårt sjuka patienter ska ha kontakt med många olika individer utifrån teambaserade samarbetsformer. Behov av en fast vårdkontakt för dessa patienter kvarstår. Stadskontoret anser att den gemensamma värdegrunden ska omfatta ett tydligare ställningstagande för att säkerställa att etiska överväganden görs i de enskilda fallen. I avtalsförslaget förs fram att utveckling ska ske genom att parterna skapar gemensamma lösningar över huvudmännens ansvarsgränser. Stadskontoret vill betona betydelsen av att sådana lösningar måste vara strukturerade överenskommelser mellan parterna med tydlighet avseende beslutsmandat och finansiering och önskar att detta förtydligas i avtalet. I förslaget står att respektive huvudman ansvarar för att erforderliga resurser och kompetenser finns tillgängliga och att resursbrist aldrig får vara skäl till bristande ansvar avseende vård, omsorg och stöd till patienten. Stadskontoret anser att relationen mellan parternas ansvar och tillgängliga resurser regleras bäst via lagstiftning och den tillsyn som finns inom området. Stadskontoret anser att stycket bör strykas. I förslaget anges att parterna åtar sig att utforma interna ersättningssystem och avgiftssystem så att dessa inte motverkar syftet med avtalet. Stadskontoret anser att det är självklart att parterna utifrån en god samverkansrelation ska analysera konsekvenser av ersättningsystem och avgiftssystem utifrån samtliga parters perspektiv och verka för samverkan även inom detta område. Det är dock av vikt för parternas möjlighet till självbestämmande att avtalet inte innefattar ett åtagande där beslut om ersättning/avgift hos ena parten styrs av ett beslut om ersättning/avgift hos den andra parten. Stadskontoret anser att stycket bör strykas. Förutsättningar för avtalet Stadskontoret anser att det behöver klargöras i avtalet i vilken utsträckning de lokala samverkansgrupperna kan påverka genomförandet och vilken roll de lokala samverkansgrupperna ska ha. Grundöverenskommelse Stadskontoret önskar ett förtydligande kring förutsättningarna för avtalet om konsensus inte uppnås utifrån pågående dialog om avtalsförslaget. Gemensamma utvecklingsområden I avtalsförslaget anges att konsekvenserna för brukare/vårdtagare och anhöriga ska belysas i den externa utvärderingen. Stadskontoret vill att konsekvenser för brukare/vårdtagare utvärderas separat från konsekvenser för anhöriga då dessa målgrupper kan uppleva olika effekter av förslagen i avtalet. På samma sätt vill stadskontoret att resursanvändning och ekonomiska konsekvenser för huvudmännen respektive samhällsekonomin hålls åtskilda då också effekterna på dessa

4 kan uppvisa stora skillnader. Stadskontoret vill också att utvärderingen ska belysa konsekvenser för medarbetare respektive chefer i verksamheten. 4 (5) Stadskontoret anser att det är mycket viktigt att kommun och region gemensamt följer den ekonomiska utvecklingen utifrån avtalet. Det finns svårigheter i att mäta effektivisering och höjd kvalitet vilket gör det nödvändigt att redan innan införande klargöra vad som avses med att påtagligt öka kvalitén och få ett mer effektiva resursutnyttjande. Det behöver också förtydligas vilken kvalitetsnivå som uppföljningen avses mätas mot. Utvärdering bör ske i samverkan med fackliga organisationer och att det ska framgå i avtalet. Utvecklingsplan Stadskontoret anser att ambitionsnivån för 2016 är alltför hög och vill att delmålen ses över i förhållande till det. Som exempel bör införandet av den nya teambaserade vårdformen införas i steg. Ett första steg 2016 bör vara att den nya vårdformen endast ska erbjudas personer i särskilt boende. Efter utvärdering och övervägande kan ett andra steg påbörjas 2017 och då också omfatta ordinärt boende men endast dagtid. Ett tredje steg kan efter utvärdering och övervägande ske 2018 och då också innefatta natten i ordinärt boende. Parallellt med dessa mål anser stadskontoret att det också ska läggas till ett utvecklingsmål som handlar om att utreda behovet av eventuella gemensamma observations/eftervårdsplatser samt eventuellt etablera gemensamma verksamheter. Stadskontoret ser en risk att patientens valmöjlighet annars begränsas och att den enskilde tvingas hem mot sin vilja. Det finns också en risk att kommunen tvingas öppna egen mellanvård för att möta en alltför hastig och långt driven övergång till vård i hemmet. Mellanvårdsformer bör samfinansieras mellan kommun och region och det bör framgå i avtalet. Stadskontoret önskar också att delmålen sätts i kronologisk ordning i avtalet och att de även finns en prioritering bland delmålen. Ett prioriterat mål är det delmål 2016 kring förbrukningsartiklar och sjukvårdsmaterial där målsättningen bör vara att det ska göras skyndsamt och inte i takt med införandet av vårdformen. Stadskontoret anser att användningen av ordet akut i delmålen ska undvikas då det tillhör en etablerad terminologi. Istället kan till exempel ordet brådskande användas. Stadskontoret anser att meningen om att sluten sjukvård är den vårdform som innebär störst risker ur ett patientsäkerhetsperspektiv ska tas bort alternativt omformuleras. Stadskontoret anser att användandet av begreppet korttidsboende ska förtydligas för att undvika sammanblandning av korttid SoL och korttid LSS. Stadskontoret vill i avtalet se ett förtydligande när det gäller de ökade förebyggande insatserna som föreslås och vilka riskgrupper med behov av proaktiva insatser som avses. Metoderna ska vara kunskapsbaserade. Malmö stad ser positivt på att koordinera insatser med Region Skåne för att tillhandahålla gemensamma förebyggande hembesök. Ansvariga Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef

5 Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör 5 (5)

6 Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (4) Datum Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK Yttrande Till Kommunförbundet Skåne Yttrande gällande förslag till nytt hälso- och sjukvårdsavtal Kommunstyrelsen föreslås besluta att lämna följande yttrande: Yttrande Kommunstyrelsens yttrande inleds med de generella synpunkter på avtalsförslaget som kommunstyrelsen vill lämna. I övrigt utgår kommunstyrelsen synpunkter på avtalsförslaget från dispositionen i förslag till Avtal om ansvarsfördelning, samverkansformer och gemensam utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne. Generella synpunkter Kommunstyrelsen ser generellt stora möjligheter med det förslag till nytt hälso- och sjukvårdsavtal som presenterats. Det kvarstår mycket arbete med att förtydliga och konkretisera olika delar av avtalsförslaget men med ett gemensamt förhållningssätt mellan kommun och region är inte dessa oklarheter ett hinder för att gå vidare i processen. De förmodade konsekvenserna av avtalsförslagets och den osäkerhet som finns bör betraktas som en del av den större osäkerhet som finns kring samhällsutvecklingen. Ett nytt hälso- och sjukvårdsavtal syftar till att komma vidare inom kända problemområden och alternativet att avvisa eller avvakta med avtalet får också följder. Övergripande mål och avsiktsförklaring Kommunstyrelsen ser ett behov av att lyfta de etiska dilemman som kan uppstå i enskilda fall. De etiska frågeställningar som bör belysas handlar bland annat om gränsen för att etablera vårdmiljöer i hemmet med hänsyn till patient och anhörigas livsvillkor. Vidare bör frågeställningar kring patientens valmöjligheter om denne inte önskar få vård i hemmet belysas både etiskt och juridiskt. Kommunstyrelsen ser vidare en risk för att god kontinuitet inte upprätthålls när svårt sjuka patienter ska ha kontakt med många olika individer utifrån teambaserade samarbetsformer. Behov av en fast vårdkontakt för dessa patienter kvarstår. Kommunstyrelsen anser att den gemensamma värdegrunden ska omfatta ett tydligare ställningstagande för att säkerställa att etiska överväganden görs i de enskilda fallen.

7 I avtalsförslaget förs fram att utveckling ska ske genom att parterna skapar gemensamma lösningar över huvudmännens ansvarsgränser. Kommunstyrelsen vill betona betydelsen av att sådana lösningar måste vara strukturerade överenskommelser mellan parterna med tydlighet avseende beslutsmandat och finansiering och önskar att detta förtydligas i avtalet. 2 (4) I förslaget står att respektive huvudman ansvarar för att erforderliga resurser och kompetenser finns tillgängliga och att resursbrist aldrig får vara skäl till bristande ansvar avseende vård, omsorg och stöd till patienten. Kommunstyrelsen anser att relationen mellan parternas ansvar och tillgängliga resurser regleras bäst via lagstiftning och den tillsyn som finns inom området. Kommunstyrelsen anser att stycket bör strykas. I förslaget anges att parterna åtar sig att utforma interna ersättningssystem och avgiftssystem så att dessa inte motverkar syftet med avtalet. Kommunstyrelsen anser att det är självklart att parterna utifrån en god samverkansrelation ska analysera konsekvenser av ersättningsystem och avgiftssystem utifrån samtliga parters perspektiv och verka för samverkan även inom detta område. Det är dock av vikt för parternas möjlighet till självbestämmande att avtalet inte innefattar ett åtagande där beslut om ersättning/avgift hos ena parten styrs av ett beslut om ersättning/avgift hos den andra parten. Kommunstyrelsen anser att stycket bör strykas. Förutsättningar för avtalet Kommunstyrelsen anser att det behöver klargöras i avtalet i vilken utsträckning de lokala samverkansgrupperna kan påverka genomförandet och vilken roll de lokala samverkansgrupperna ska ha. Grundöverenskommelse Kommunstyrelsen önskar ett förtydligande kring förutsättningarna för avtalet om konsensus inte uppnås utifrån pågående dialog om avtalsförslaget. Gemensamma utvecklingsområden I avtalsförslaget anges att konsekvenserna för brukare/vårdtagare och anhöriga ska belysas i den externa utvärderingen. Kommunstyrelsen vill att konsekvenser för brukare/vårdtagare utvärderas separat från konsekvenser för anhöriga då dessa målgrupper kan uppleva olika effekter av förslagen i avtalet. På samma sätt vill kommunstyrelsen att resursanvändning och ekonomiska konsekvenser för huvudmännen respektive samhällsekonomin hålls åtskilda då också effekterna på dessa kan uppvisa stora skillnader. Kommunstyrelsen vill också att utvärderingen ska belysa konsekvenser för medarbetare respektive chefer i verksamheten. Kommunstyrelsen anser att det är mycket viktigt att kommun och region gemensamt följer den ekonomiska utvecklingen utifrån avtalet. Det finns svårigheter i att mäta effektivisering och höjd kvalitet vilket gör det nödvändigt att redan innan införande klargöra vad som avses med att påtagligt öka kvalitén och få ett mer effektiva resursutnyttjande. Det behöver också förtydligas vilken kvalitetsnivå som uppföljningen avses mätas mot.

8 Utvärdering bör ske i samverkan med fackliga organisationer och att det ska framgå i avtalet. 3 (4) Utvecklingsplan Kommunstyrelsen anser att ambitionsnivån för 2016 är alltför hög och vill att delmålen ses över i förhållande till det. Som exempel bör införandet av den nya teambaserade vårdformen införas i steg. Ett första steg 2016 bör vara att den nya vårdformen endast ska erbjudas personer i särskilt boende. Efter utvärdering och övervägande kan ett andra steg påbörjas 2017 och då också omfatta ordinärt boende men endast dagtid. Ett tredje steg kan efter utvärdering och övervägande ske 2018 och då också innefatta natten i ordinärt boende. Parallellt med dessa mål anser kommunstyrelsen att det också ska läggas till ett utvecklingsmål som handlar om att utreda behovet av eventuella gemensamma observations/eftervårdsplatser samt eventuellt etablera gemensamma verksamheter. Kommunstyrelsen ser en risk att patientens valmöjlighet annars begränsas och att den enskilde tvingas hem mot sin vilja. Det finns också en risk att kommunen tvingas öppna egen mellanvård för att möta en alltför hastig och långt driven övergång till vård i hemmet. Mellanvårdsformer bör samfinansieras mellan kommun och region och det bör framgå i avtalet. Kommunstyrelsen önskar också att delmålen sätts i kronologisk ordning i avtalet och att de även finns en prioritering bland delmålen. Ett prioriterat mål är det delmål 2016 kring förbrukningsartiklar och sjukvårdsmaterial där målsättningen bör vara att det ska göras skyndsamt och inte i takt med införandet av vårdformen. Kommunstyrelsen anser att användningen av ordet akut i delmålen ska undvikas då det tillhör en etablerad terminologi. Istället kan till exempel ordet brådskande användas. Kommunstyrelsen anser att meningen om att sluten sjukvård är den vårdform som innebär störst risker ur ett patientsäkerhetsperspektiv ska tas bort alternativt omformuleras. Kommunstyrelsen anser att användandet av begreppet korttidsboende ska förtydligas för att undvika sammanblandning av korttid SoL och korttid LSS. Kommunstyrelsen vill i avtalet se ett förtydligande när det gäller de ökade förebyggande insatserna som föreslås och vilka riskgrupper med behov av proaktiva insatser som avses. Metoderna ska vara kunskapsbaserade. Malmö stad ser positivt på att koordinera insatser med Region Skåne för att tillhandahålla gemensamma förebyggande hembesök. Ordförande [Förnamn Efternamn] [Fyll i titel] [Förnamn Efternamn]

9 [Här anger du om det finns reservationer/särskilda yttranden] 4 (4)

10 Från: Stadskontoret Registratorsfunktionen Till: Stadskontoret Postlista Ärende: VB: Remisskonferens gällande förslag till nytt hälso- och sjukvårdsavtal Datum: :02:01 Från: stkrec För STK Info Skickat: den 1 juni :10 Till: Stadskontoret Registratorsfunktionen Ämne: VB: Remisskonferens gällande förslag till nytt hälso- och sjukvårdsavtal Hej! Vidarebefordrar mail. Vänliga hälsningar Cecilia Lennartsson Receptionist MALMÖ STAD SERVICEFÖRVALTNINGEN August Palms plats Malmö Tel: Fax Från: Ulla Ljungberg [mailto:ulla.ljungberg@kfsk.se] Skickat: den 29 maj :44 Till: Kommunstyrelsen (kommunledningskontoret@kristianstad.se); Kommunstyrelsen (vellinge.kommun@vellinge.se); Kommunstyrelsen Bjuvs kommun (info@bjuv.se); Kommunstyrelsen Bromölla kommun (kommunstyrelsen@bromolla.se); Kommunstyrelsen Burlövs kommun (burlovs.kommun@burlov.se); Kommunstyrelsen Båstads kommun (bastads.kommun@bastad.se); Kommunstyrelsen Eslövs kommun (kommunstyrelsen@eslov.se); Kommunstyrelsen Helsingborgs stad (helsingborg@helsingborg.se); Kommunstyrelsen Hässleholms kommun (kommun@hassleholm.se); Kommunstyrelsen Höganäs kommun (kommunen@hoganas.se); Kommunstyrelsen Hörby kommun (kommunen@horby.se); Kommunstyrelsen Höörs kommun (kommun@hoor.se); Kommunstyrelsen Klippans kommun (kommun@klippan.se); Kommunstyrelsen Kävlinge kommun (kommunen@kavlinge.se); Kommunstyrelsen Landskrona stad (kommun@landskrona.se); Kommunstyrelsen Lomma kommun (kommunstyrelsen@lomma.se); Kommunstyrelsen Lunds kommun (info@lund.se); STK Info; Kommunstyrelsen Osby kommun (kommun@osby.se); Kommunstyrelsen Perstorps kommun (kommunhuset@perstorp.se); Kommunstyrelsen Simrishamns kommun (simrishamns.kommun@simrishamn.se); Kommunstyrelsen Sjöbo kommun (kanslihuset@sjobo.se); Kommunstyrelsen Skurups kommun (kansli@skurup.se); Kommunstyrelsen Staffanstorps kommun (kommunen@staffanstorp.se); Kommunstyrelsen Svalövs kommun (info@svalov.se); Kommunstyrelsen Svedala kommun (kommunen@svedala.se); Kommunstyrelsen Tomelilla kommun (leif.sandberg@tomelilla.se); Kommunstyrelsen Trelleborgs kommun (trelleborgs.kommun@trelleborg.se); Kommunstyrelsen Ystads kommun (kommunen@ystad.se); Kommunstyrelsen Åstorps kommun (kommun@astorp.se); Kommunstyrelsen Ängelholms kommun (info@engelholm.se); Kommunstyrelsen Örkelljunga kommun (kommunkontor@orkelljunga.se); Kommunstyrelsen Östra Göinge kommun (kommunen@ostragoinge.se) Kopia: Carina Lindkvist; Monica Holmqvist Ämne: Remisskonferens gällande förslag till nytt hälso- och sjukvårdsavtal Till kommunledningarna i Skånes kommuner. Bifogar avtalsförslag med bilagor inför remisskonferens med anledning av förslag till nytt hälso- och sjukvårdsavtal. OBS, bifogar också deltagarlista till remisskonferensen, tacksam om ni vidarebefordrar detta mail inom era respektive kommuner till de som har anmält sig. Eventuella frågor besvaras av Carina Lindkvist, carina.lindkvist@kfsk.se nytt dokument(385662)_tmp.html[ :51:00]

11 Magnus Gustafsson Kommunikationsansvarig Ledning och utveckling Box 53, Lund Porfyrvägen 8, Lund nytt dokument(385662)_tmp.html[ :51:00]

12 Deltagare till Remisskonferens 15 juni 2015, Förnamn Efternamn Kommun/organisation Titti Gohed Bjuv Arvo Hellman Bjuv Kicki Banke- Düberg Bjuv Anneli Larsson Bjuv Camilla Bucht- Lindahl Bjuv Marie Wäppling Bromölla kommun Jenny Önnevik Bromölla kommun Gisela Beckman Bromölla kommun Berit Lind Bromölla kommun Ninette Hansson Burlövs Kommun Ninette Hansson Burlövs kommun Lars Wästberg Burlövs kommun Monica Ehnberg Båstad kommun Maria Persson Båstad kommun Ingrid Pettersson Båstad kommun Elisabeth Edner Båstad kommun Eddie Granvist Båstad kommun Cecilia Lind Eslöv Lisa Gullander Eslöv Johan Andersson Eslövs kommun Tomas Nilsson Eslövs kommun Ann Letorp Eslövs kommun Tony Hansson Eslövs kommun Lena Wöhlecke Eslövs kommun Ann- Christin Walden Eslövs kommun Niklas Sommelius Helsingborg Monica Persson Helsingborg/ Vård- och omsorgsförvaltningen Maria Nilsson Helsingborgs stad Mats Sturesson Hässleholm Thomas Rasmusson Hässleholm Lotta Tyrberg Hässleholms kommun Kerstin Mauritzson Hässleholms kommun, omsorgsförvaltningen Peter Schölander Höganäs Lena Landström Höganäs Ebba Larsson Höganäs Peter Schölander Höganäs Johan Holmer Höganäs kommun Annica Johnsson Hörby Hans Frank Hörby Ingrid Larsson Hörby kommun Annika Mellberg Höörs kommun Stefan Lissmark Höörs kommun Anders Magnhagen Höörs kommun Annette Branning Höörs kommun Michael Andersson Höörs kommun Gunilla Svensson Klippan Hans- Bertil Sinclair Klippan Kerstin Persson Klippans kommun Stefan Lidberg Klippans kommun Susanne Sorman Klippans kommun

13 Bo Malmberg Klippans kommun Carina Pihlwret Klippans kommun Magnus Gustafsson Kommunförbundet Skåne Marianne Eriksson Kristianstad Caroline Hedenström Kristianstad Anneli Flink Kristianstad kommun Lars- Åke Nordin Kristianstads kommun Ing- Britt Magdesjö Landskrona Christin Johnsson Landskrona Johan Collijn Landskrona Stefan Segerman Landskrona Ingrid Jerlsten Landskrona Angelica Andersson Landskrona Stefan Johansson Landskrona stad Amelie Gustafsson Lomma kommun Robert Wenglén Lomma kommun Sofia Forsgren- Böhmer Lomma kommun Lisa Bäck Lomma kommun Britt Hjertqvist Lomma kommun Marie Nykvist Lomma kommun Tove Klette Lund Elin Gustafsson Lunds kommun Ann- Margreth Olsson Lunds kommun Seth Petersson Lunds kommun Göran Wallén Lunds kommun Annika Pettersson Lunds kommun Marie Bergdahl Malmö Annelie Granquist Malmö Alai Javardhi Malmö Lena Wetterskog Sjöstedt Malmö stad Jouni Liimatainen Malmö Stad Åsa Jensen Malmö Stad Åsa Hallén Malmö Stad Margareta Strand Malmö stad Annika Rausin Malmö stad Lena Gabrielsson Malmö stad Herman Berger Malmö Stad Annie Lönngren Malmö Stad Pia Nilsson Malmö stad Carina Nilsson Malmö Stad Pia Hesselroth Tegel Malmö Stad Innerstaden Charlotte Glimskog Malmö stad norr Annelie Larsson Malmö stad Sociala resursförvaltningen Eva- Marie Wendel Malmö Stad SoF Norr Elisabeth Bengtsson Hall Malmö stad stadsområdesförvaltning Öster Antonia Bommarco Malmö stad, Sociala resursförvaltningen Christina Ekdahl Malmö stad, Sociala resursförvaltningen Inger Siecke Malmö stad, stadsområde Väster Britt- Marie Pettersson Malmö stad, stadsområde Öster Christer Eriksson Malmö stad, stadsområdesförvaltning Söder Åsa Ollerstam Lundh Malmö stad, Väster Birgitta Vilén Johansson Malmö Stadskontoret

14 Anders Nilsson Malmö/Stadsområdesnämnd Innerstaden Parisa Kalantai Malmöstad Lina Bengtsson Osby kommun Niklas Larsson Osby kommun Helena Ståhl Osby Kommun Johnny Kvarnhammar Osby kommun Lars Ottosson Perstorp Ronny Nilsson Perstorp Lars Svensson Perstorp Per Almström Perstorp Eva Björk Perstorp Birgitta Södertun Region Skåne Anders Wallner Region Skåne Ulf Meijer Region Skåne Louise Roberts Region Skåne Anders Åkesson Region Skåne Jan Svanell Region Skåne Ulf Kvist Region Skåne Patrik Jönsson Region Skåne Saima Jönsson Fahoum Region Skåne Gilbert Tribo Region Skåne Carina Wutzler Region Skåne Anna- Lena Hogerud Region Skåne Stina Lundquist Simrishamn Roland Persson Simrishamn Diana Olsson Simrishamns kommun Pia Ingvarsson Simrishamns kommun Karl- Erik Olsson Simrishamns kommun Maria Linde Strömberg Simrishamns kommun Berit Lundström Sjöbo Kjell Åke Nilsson Sjöbo kommun Eva Gustafsson Sjöbo kommun Jörgen Persson Sjöbo kommun Stefan Lundgren Sjöbo kommun Rickard Pettersson Skurup Johan Bolinder Skurup kommun Lars Nyström Skurup kommun Jessica Möller Skurup kommun Pierre Esbjörnsson Skurups kommun Mats Rosengren SO Innerstaden, Malmö stad Ann Lis Rohlwin SoF Norr Bo Silverbern Styrgruppen Susanne Nilsson Svalövs Kommun Susanne Persson Svalövs Kommun Susanne Rosenström Svalövs Kommun Jan Bengtsson Svalövs Kommun Birgitta Jönsson Svalövs Kommun Anita Persson Svedala kommun Anna Borgius Svedala kommun Bengt Persson Svedala kommun Per Mattsson Svedala kommun Helen Hansson Södra stadsområdesförvaltningen Malmö stad

15 Lars- Ove Hägerroth Tomelilla kommun Ida Bornlykke Tomelilla kommun Ann Harrysson Tomelilla kommun Torbjörn Karlsson Trelleborgs kommun Agneta Sjölund Trelleborgs kommun Lennart Höckert Trelleborgs kommun Roger Granat Trelleborgs kommun Kenneth Johansson Trelleborgs kommun Annikki Tinmark Trelleborgs kommun Catharina Byström Vellinge Anna Mannfalk Vellinge Ann Letorp Vård och Omsorg Lars Olof Nilsson Vård och omsorgsförvaltningen, Helsingborgs stad Roger Nordström Ystad/Social omsorg Åsa Lundblad Ystad/Social omsorg Carina Gustafsson Ystad/Social omsorg Roger Jönsson Ystad/social omsorg Dan Kjellsson Ystad/Social omsorg Ursula Svensson Åstorp Anders Wilhelmsson Åstorp Carina Lehrecke Åstorp Lena Lundvall Åstorps kommun Socialförvaltningen Anna- Lena Sellergren Åstorps kommun, Socialförvaltningen Susann Pettersson Ängelholms kommun Filippa Kurdve Ängelholms kommun Christer Unosson Örkelljunga kommun Carina Zachau Örkelljunga kommun Christel Sundberg Örkelljunga kommun Carina Zachau Örkelljunga kommun Mats Håkansson Örkelljunga kommun Anna- Lisa Simonsson Östra Göinge Kommun Gunilla Marcusson Östra Göinge kommun Oscar Nilsson Östra Göinge kommun Sofia Nilsson Östra Göinge kommun Alexandra Karlsson östra göinge kommun

16 Bilaga D Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 1. Utvecklingsområden Avtalet omfattar fyra nedanstående prioriterade utvecklingsområden för det gemensamma utvecklingsarbetet under avtalsperioden: Utveckling av fast organiserat vård- och omsorgsomhändertagande för de mest sjuka Utveckling av gränsöverskridande och tät samverkan, förplanerade insatser, exempelvis säker överföring från sjukhus till hem, direktinläggningar för tidvis sviktande vårdtagare Utveckling av system för att tidigare identifiera och proaktivt stödja personer med hög risk att utveckla allvarliga funktionsnedsättningar. Klargöra förutsättningar för att samorganisera rehabilitering och hjälpmedelsförsörjning Tidsperspektivet för dessa utvecklingsområden är en treårsperiod fram till och med år I denna utvecklingsplan anges för vart och ett av dessa utvecklingsområden ett antal delmål som ska uppfyllas under olika faser av utvecklingsprocessen. 1

17 Bilaga D 2. Utveckling av fast organiserat vård- och omsorgsomhändertagande för de mest sjuka Målgrupp för utvecklingsområdet Grupp 1: Svårt sjuka med ett omfattande och långvarigt vårdbehov Denna grupp består av de svårast sjuka vårdtagarna med ett omfattande, kontinuerligt och långvarigt vårdbehov Till gruppen hör vårdtagare som bor i kommunens särskilda boenden, korttidsboenden och vårdtagare i ordinärt boende som har ett omfattande vårdbehov. Dessa personer behöver en tydlig kontinuitet i vårdkontakterna för att tas om hand på ett bra sätt och har därför behov av ett anpassat och fast organiserat vård- och omsorgsomhändertagande. För denna grupp behövs en lösning i form av en särskild vårdform där man arbetar teambaserat för att kunna utföra vård kontinuerligt i vårdtagarens hemmiljö. Grunden för denna vårdform är att den består av läkare från Region Skåne och den kommunala sjuksköterskan i vårdtagarens hemkommun (alternativt sjuksköterska från närliggande kommun som samverkar med hemkommunen). Dessa båda kompetenser utgör kärnan i det teambaserade arbetssättet och ska svara för det gemensamma uppdraget att vårda de mest sjuka i hemsjukvården. För definition av målgruppen föreslås följande inklusionskriterier, varav minst fyra måste vara uppfyllda för att vara aktuell för denna vårdform): Tre eller fler kroniska diagnoser Inlagd på sjukhus tre gånger eller mer de senaste tolv månaderna Sex stående mediciner eller fler (exkl. ögondroppar, salvor etc.) Klarar inte den personliga omvårdnaden 75 år eller äldre Inskriven i hemsjukvården Utgångspunkten är att målgruppen för denna vårdform omfattar alla oavsett ålder men beträffande barn gäller följande förtydligande: Barn och unga som har sitt stöd från barnkliniken/habiliteringen, ASiH och barnpsykiatrin omfattas inte av den nya vårdformen, utan ska ha fortsatt stöd på samma sätt som tidigare. Barn och unga under 18 år som har hemsjukvård, t ex vid boende enligt LSS 9:8, omfattas av den nya vårdformen De vårdtagare som periodvis eller mer permanent har stora svårigheter att ta sig till både somatiska och psykiatriska öppenvårdsmottagningar på grund av psykisk och/eller intellektuell funktionsnedsättning, snarare än rent fysiska hinder, ska betraktas som mest sjuka och ska därmed erbjudas stöd från denna vårdform på samma villkor som alla andra. 2

18 Bilaga D Utvecklingsmål Det övergripande utvecklingsmålet är att vårdtagare i Skånes samtliga kommuner ska ha tillgång till en fast organiserad vårdform av detta slag. En vårdform där såväl vårdtagare, anhöriga och vårdpersonal känner trygghet. Utvecklingen ska ske utifrån dagens utgångsläge, där parterna förbinder sig att var och en inom sitt ansvarsområde successivt förstärka sina insatser för att uppnå det övergripande utvecklingsmålet. Delmål Följande delmål ska uppnås i den gemensamma utvecklingsprocessen och är alla förutsättningar för uppfyllelse av det långsiktiga utvecklingsmålet: Under år 2016: Gemensam strategi för e- hälsa utarbetas och fastställs inklusive val av beslutsstöd enligt utarbetade funktionskrav Gemensam strategi för kompetensförsörjning och kompetensutveckling fastställs och huvudmännens respektive planer för genomförande utarbetas. Implementering påbörjas. Valt beslutsstöd för att Identifiera vårdtagare aktuella för inskrivning och val av adekvata åtgärder, vårdnivå, sekundärprevention mm, implementeras Fungerande rutiner för inskrivning i den nya teambaserade vårdformen utarbetas. Utveckling av gemensamma arbetsformer med teambaserat arbetssätt fullföljs Kommunernas organisation för att fatta insatsbeslut inklusive personaladministrativa konsekvenser anpassas efter den nya vårdformen. Det gäller särskilt kvällar, nätter och helger. Arbetet med kompetensförsörjning enligt fastställda planer påbörjas Successiv förstärkning av läkarstöd i takt med förstärkt sjuksköterskebemanning enligt lokal planering dygnet runt med omedelbar tillgänglighet på telefon, inom 2 timmar vid akuta behov, planerade besök inom 5 arbetsdagar Successiv förstärkning av sjuksköterskebemanning i takt med förstärkning av läkarstödet enligt lokal planering. Kommunens sjuksköterska ska möta upp och delta vid läkarbesöket hos vårdtagaren. Ramavtal och lokala avtal om läkarmedverkan i den kommunala hälso- och sjukvården revideras i takt med organisering av det förstärkta läkarstödet Alla i särskilt boende erbjuds den nya vårdformen Anpassning av rutiner för palliativ vård och ASiH till den ansvarsfördelning som gäller i den nya vårdformen Utveckling av arbetsformer för samordnande dietistfunktion fullföljs Implementering av justerad kostnadsfördelning för nutritionsprodukter samt övriga förbrukningsartiklar och sjukvårdsmaterial sker i takt med införandet av nya vårdformen 3

19 Bilaga D Under 2017: Fortsatt arbete med kompetensförsörjning och kompetensutveckling enligt fastställd plan Tillgång till ett fullt utvecklat förstärkt läkarstöd för minst 50 % av Skånes befolkning. Dygnet runt med omedelbar tillgänglighet på telefon, på plats inom två timmar vid akuta behov, samt inom 5 dagar för planerade insatser. Tillgång till förstärkt sjuksköterskebemanning i fas med det förstärkta läkarstödet för minst 50 % av Skånes befolkning. Implementering av gemensam strategi för e- hälsa Implementering av gemensamma rutiner och arbetsformer slutförs Under 2018 Tillgång till ett fullt utvecklat förstärkt läkarstöd i Skånes samtliga kommuner. Dygnet runt med omedelbar tillgänglighet på telefon, på plats inom två timmar vid akuta behov, samt inom 5 dagar för planerade insatser. Tillgång till förstärkt sjuksköterskebemanning i fas med det förstärkta läkarstödet i Skånes samtliga kommuner. Den nya teambaserade vårdformen är implementerad fullt ut i samtliga delar av Skåne 4

20 Bilaga D 3. Utveckling av gränsöverskridande samverkansformer för tidvis sviktande vårdtagare Målgrupp för utvecklingsområdet: Grupp 2: Tidvis sviktande med behov av tät samverkan och planerade insatser Vårdtagare som har kommunal insats enligt Hälso- och sjukvårdslagen och tillfälligt sviktar. Denna grupp omfattar vårdtagare som under längre perioder kan klara sig relativt väl med hjälp av hemsjukvård och välordnad omsorg, men som har tillfälligt behov av en högre omhändertagandenivå, för att minska undvikbar sjukhusvård. Det tillfälliga behovet kan uppstå vid akut försämring, eller i samband med återhämtning från sjukdom samt vid utskrivning från sjukhus. Dessa vårdtagare ska kunna erbjudas temporära insatser från den nya vårdform som utvecklas för målgruppen med ett varaktigt vårdbehov. Vårdtagarna i denna grupp med tidvis sviktande ska inte vara inskrivna i denna nya vårdform utan även fortsatt ha sitt huvudsakliga stöd från vårdcentralen. Läkarinsatserna från hemsjukvårdsteamet ska räknas som akuta hembesök. Det är angeläget att minimera vårdtiderna på sjukhus för denna målgrupp. Det främsta skälet är hänsynen till patientens möjligheter att få en god och sammanhållen vård, rehabilitering och omsorg. Sjukhusmiljön är inte heller optimal när det gäller allmänt välbefinnande och tillfrisknande när den diagnostik och behandling som kräver sjukhusets resurser är avslutad. Sluten sjukhusvård är dessutom den vårdform som innebär störst risker ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Det är nödvändigt att skapa förutsättningar för att patienter i slutenvården, som inte längre behöver sjukhusvård men som behöver insatser från den kommunala vården, så snabbt och så säkert som möjligt kan få fortsatt vård och omsorg i det egna hemmet eller inom olika former av särskilda boenden. Detta ställer i sin tur krav på ett väl utvecklat och fungerande samarbetsformer mellan kommuner och Region Skåne. En viktig del i arbetet inom detta utvecklingsområde är därför arbetet med att säkerställa en snabb och säker övergång av ansvaret för vård och omsorg av utskrivningsklara patienter, bl.a. vad gäller rutiner för samverkan och krav på dokumentation, m.m. Utvecklingsmålet omfattar både somatisk, geriatrisk och psykiatrisk vård. Utvecklingsmål Vårdtagare som tillfälligt sviktar ska kunna erbjudas temporära insatser från den vårdform med teambaserat arbetssätt som skapas för vårdtagare med ett varaktigt vårdbehov. Detta ska kunna ske i samtliga av Skånes kommuner. För målgruppen ska skapas förplanerade vårdvägar som kan initieras när situationen uppstår Ytterligare ett mål inom detta utvecklingsområde är att genom gemensamma rutiner och arbetsformer säkerställa en snabb, trygg och säker överföring av vårdsansvaret vid utskrivning från sluten vård. 5

21 Bilaga D Delmål: Samtliga delmål under utvecklingsområde 1 är en förutsättning för att de temporära insatserna för denna målgrupp ska kunna fungera fullt ut. Utvecklingen av insatserna för denna grupp ska därför ske parallellt med utvecklingen av den nya fast organiserade vårdformen. System för att följa utvecklingen av vårdtagares hälsotillstånd med beslutsstöd för att utifrån detta avgöra korrekt vårdnivå och behov av temporära insatser ska utvecklas under Överenskommelse om fungerande gemensamma rutiner och organisering för en snabb, trygg och säkert utskrivning från slutenvård ska träffas under 2016 Implementering av rutiner och organisering för utskrivning från sluten vård ska slutföras under

22 Bilaga D 4. Utveckling av proaktivt stöd för riskgrupper Målgrupp för utvecklingsområdet: Grupp 3: Riskgrupper med behov av proaktiva insatser En tredje stor målgrupp för det gemensamma utvecklingsarbetet är personer med hög risk att utveckla allvarliga funktionsnedsättningar och därmed också hamna i ett omfattande och långvarigt vårdbehov. Detta är personer som har symptom och funktionsnedsättningar som bör bemötas förebyggande för att därigenom förhindra att de utvecklar ett omfattande och långvarigt vårdbehov. I dag upptäcks dessa alltför sent då hälsosituationerna kan ha försämrats på ett onödigt sätt och vård- och omsorgsbehoven ökat rejält. Ett gemensamt system för att identifiera dessa individer i tid och utifrån detta tillhandahålla olika former av förebyggande åtgärder som hälsocoachning för egenvård eller andra stödjande insatser är ett prioriterat utvecklingsområde. I de skånska kommunerna bedrivs det förebyggande arbete i syfte att främja förutsättningarna för goda levnadsvillkor och för att undvika respektive att skjuta upp behovet av mer omfattande insatser. Arbetet sker inom ramen för SoL 3 kap. 1 och kommunernas ansvar för hemsjukvården. Detta är ett viktigt utvecklingsområde för att kunna möta framtidens demografiska utmaningar och huvudmännen skall därför koordinera sina insatser för att nå de riskgrupper som ligger inom ramen för avtalet. Utvecklingsmål Att utveckla och implementera gemensamma strategier för att i tid kunna identifiera personer med hög risk att utveckla ett omfattande och långvarigt vårdbehov och till detta koppla gemenssamma strategier för proaktiva stödjande insatser för denna grupp. Ytterst är målet att bidra till ökad livskvalitet och minska det framtida vårdbehovet för denna grupp. För att nå detta ska ett hälsofrämjande perspektiv genomsyra huvudmännens verksamhet. Delmål: Fastställande av lämpliga inklusionskriterier för att definiera de individer som ingår i målgruppen ska ske under 2016 Utveckling av gemensamma strategier, system och beslutsstöd för att identifiera och monitorera personer i riskgruppen ska ske under 2016 Utveckling av gemensamt åtgärdspaket med rutiner och planering av proaktiva insatser ska ske under 2016 Implementeringen av gemensamma strategier, beslutsstöd och åtgärdspaket ska påbörjas under 2017 och slutföras under

23 Bilaga D 5. Rehabilitering och hjälpmedelsförsörjning Vårdtagare i den målgrupp som omfattas av detta utvecklingsavtal, har behov av en väl fungerande och samverkande rehabilitering och hjälpmedelsförsörjning som komplement och stöd till den fast organiserade hemsjukvården. Ett utvecklat samarbete mellan den rehabilitering som erbjuds inom den specialiserade sjukhusvården och rehabilitering på basnivå är en förutsättning för att underlätta för vårdtagaren att, efter behov, erhålla adekvat rehabilitering oavsett utförare. Adekvat rehabilitering kan innebära omväxlande eller samtidig rehabilitering på sjukhus eller på basnivå, såväl i hemmiljö som på mottagning En samorganisering av rehabilitering på basnivå för hela Skåne, inklusive hjälpmedelshantering, förutsätter ett noggrant förarbete. Avsikten är därför att inleda ett gemensamt arbete för att utreda förutsättningarna för och konkretisera hur en samorganisering utifrån den enskilde vårdtagarens behov skulle kunna realiseras. Som ett första steg införs succesivt en Skåneövergripande modell för förtroendeförskrivning av hjälpmedel. Införandet förutsätter att redan befintligt beslutsstödssystem för förskrivning tillgängliggörs för samtliga möjliga förskrivare samt att erforderliga utbildningsinsatser planeras och genomförs. Utredningen om basrehabilitering och hjälpmedelsförsörjning ska även belysa förutsättningarna för sortimentssamordning, gemensamt ID- system för hjälpmedel samt föreslå hur verksamheten ska organiseras, ledas och styras. Utvecklingsmål Målet för detta utvecklingsområde är att skapa en samordnad rehabilitering på basnivå och en samordnad hjälpmedelsförsörjning som bidrar till bästa möjliga livssituation för den enskilde individen med nedsatt funktion, där huvudmännen gemensamt ska erbjuda en jämlik och effektiv rehabilitering av hög kvalitet genom ett bättre resursutnyttjande. Delmål En gemensam utredning av förutsättningarna för en samorganisering av rehabilitering och hjälpmedelsförsörjning ska genomföras med slutredovisning under år Beslut om åtgärder utifrån utredningsresultatet fattas under år Implementering av beslutade åtgärder ska ske under år 2018 Ett succesivt införande av förtroendeförskrivning och utveckling av en gemensam modell och IT- stöd för detta i hela Skåne påbörjas år 2016 och slutförs under

24 Bilaga C Grundöverenskommelse i avtal om ansvarsfördelning och samverkan avseende hälso- och sjukvården i Skåne 1. Legala utgångspunkter Gällande lagstiftning Hälso- och sjukvårdslagen, HSL, (1982:763) 3 och 18 reglerar det ansvar för hälso- och sjuvården som Region Skåne och Skånes kommuner har i egenskap av sjukvårdshuvudmän. Detta ansvar omfattar även habilitering och rehabilitering samt hjälpmedel. Hälso- och sjukvårdslagen reglerar åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Häri ingår även sjuktransport och omhändertagande av avlidna medan tandvård har särskilda bestämmelser. Målet är en god och jämlik hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde. Huvudmännen ska arbeta utifrån ett hälsofrämjande perspektiv, det vill säga ta tillvara den enskildes funktioner och förmågor samt arbeta sjukdomsförebyggande genom att erbjuda stöd till förändring av ohälsosamma levnadsvanor. Kommunerna har enligt Socialtjänstlagen, SoL, (2001:453) även i uppgift att bedriva uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden. Då den enskilde behöver insatser från båda huvudmännen har Region Skånes och kommunens verksamheter ett gemensamt ansvar för att samordna insatserna och att involvera de verksamheter som behövs i planeringen av vård och stöd. Den 1 januari 2015 kompletterades lagverket inom hälso- och sjukvårdsområdet genom att Patientlagen (2014:821) trädde i kraft. Syftet med Patientlagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Utöver det lagstadgade ansvaret för sjukvårdshuvudmännen har Region Skåne och de skånska kommunerna i en rad överenskommelser reglerat ansvarsfördelning och samverkan. I följande avsnitt beskrivs innehållet i dessa överenskommelser. 1

25 Bilaga C 2. Ansvar för hemsjukvård i Skåne Med hemsjukvård avses den hälso- och sjukvård som ges i patients bostad eller motsvarande. Via Ädelöverenskommelsen från 1992 förtydligades respektive huvudmans ansvar för hälso- och sjukvård och i samband med bildandet av Region Skåne 1999 slöts den första Skåneövergripande överenskommelsen kring ansvarsfördelning och samverkan mellan Region Skåne och Skånes kommuner. Dessa överenskommelser innebär att hemsjukvård är ett kommunalt ansvar upp till och med sjuksköterskenivå och ska ges med läkarstöd på primärvårdsnivå av Region Skåne. Det framtida samarbetet ska stärkas och leda till en utveckling av den kommunala hemsjukvården till att omfatta insatser som inte enbart är på primärvårdsnivå. 2

26 Bilaga C 3. Tröskelprincipen Som grund för det kommunala ansvaret i grundöverenskommelsen mellan parterna, gäller fortfarande tröskelprincipen. Denna innebär att om patienten själv eller med hjälp av assistans/ledsagare kan ta sig till av Region Skåne finansierad öppenvård har Region Skåne vårdansvaret. Det är denna grundprincip som reglerar den ekonomiska och administrativa ansvarsfördelningen mellan huvudmännen. Undantaget från detta är hjälpmedels- och habiliteringsområdet liksom kostnadsansvar för sjukvårdsartiklar och förbrukningsmaterial, där särskilda överenskommelser träffats. Utvecklingsavtalet, (se utvecklingsområden avsnitt 4) innebär att en ny vårdform med teambaserat arbetssätt kommer att införas för de grupper som har ett mer kontinuerligt behov av ett anpassat och fast organiserat vård- och omsorgsomhändertagande samt de svårt sjuka som tillfälligt sviktar och är i behov av punktvisa insatser. För dessa målgrupper är parterna ense om att införa en målgruppsanpassad tillämpning av tröskelprincipen, enligt nedanstående figur. Den målgruppsanpassade tillämpningen av tröskelprincipen ska införas i takt med utvecklingen av den nya vårdformen. För övriga personer ska tröskelprincipen gälla som tidigare. 3

27 Bilaga C 4. Kommunernas åtagande och hälso- och sjukvårdsansvar Kommunernas hälso- och sjukvårdsansvar regleras i HSL. Följande patientgrupper ingår i kommunernas hälso- och sjukvårdsansvar enligt 18 hälso- och sjukvårdslagen (HSL): Personer som erhåller hemsjukvård i ordinärt boende Personer i särskilda boendeformer samt bostäder med särskild service (5 kap. 5, andra stycket, 5 kap. 7, tredje stycket eller 7 kap. 1, första stycket 2 socialtjänstlagen 2001:453) Personer i samband med vistelsen vid biståndsbedömd dagverksamhet som omfattas av 3 kap. 6, socialtjänstlagen Kommunernas hälso- och sjukvårdsansvar regleras i huvudsak enligt HSL 18 och omfattar: Hemsjukvårdsinsatser upp till och med sjuksköterskans kompetensområde Rehabilitering och habilitering upp till och med arbetsterapeut och fysioterapeuts kompetensområde Personliga hjälpmedel Förbrukningsartiklar Ta hand om avlidna personer som omfattas av det kommunala hälso- och sjukvårdsansvaret. 4

28 Bilaga C 5. Region Skånes åtagande och hälso- och sjukvårdsansvar Region Skåne ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta i Skåne eller som vistas där. Region Skånes hälso- och sjukvårdsansvar omfattar öppen och sluten vård, akut och planerad vård vid vårdenheter och sjukhus. I ansvaret ingår inte den hälso- och sjukvård som enligt detta avtal utförs av kommun. Ansvarsfördelningen mellan kommun och Region Skåne innebär att Region Skånes hälso- och sjukvårdsansvar omfattar följande: Läkarmedverkan i den kommunala sjukvården Stöd och utbildningsinsatser till kommunens personal i patientrelaterad vård Specialiserad sjukvård i form av öppen mottagningsverksamhet och sluten vård Rehabilitering enligt avsnitt 3.8 i detta avtal Habilitering enligt avsnitt 3.9 i detta avtal Avancerad Sjukvård i Hemmet - ASiH Individuellt förskrivna hjälpmedel, enligt avsnitt 3.10 i detta avtal I Region Skånes ansvar inkluderas läkarbedömning och intyg vid tvångsvård. Region Skåne ansvarar även för vård och behandling av personer som vårdas enligt LPT respektive LRV. Region Skåne ska även bistå kommunal hemsjukvård med annan kompetens än läkarresurser förutsatt att detta är överenskommet i samordnad individuell plan samt att det handlar om särskild kompetens som inte kan anses ingå i den verksamhet som kommunen själv ansvarar för. Region Skåne ansvarar även för sjukvård till personer med behov av Avancerad Sjukvård i Hemmet (ASiH). Region Skåne ansvarar för att, genom en fast vårdkontakt för vårdtagaren, koordinera alla vårdinsatser från Region Skåne i den kommunala hemsjukvården. 5

29 Bilaga C 6. Läkarmedverkan i kommunal hälso- och sjukvård Enligt hälso- och sjukvårdslagen 26 d ska Region Skåne avsätta de läkarresurser som behövs till Skånes kommuner för att enskilda ska kunna erbjudas god vård i de verksamheter kommunerna bedriver enligt 18. Omfattningen av och formerna för läkarmedverkan utgår från detta avtal. Om Region Skåne inte uppfyller sina skyldigheter enligt avtal att tillhandahålla läkare har kommunen enligt lag rätt att på egen hand anlita läkare och få ersättning för sina kostnader för det från Region Skåne. Möjligheten till att få tillgång till läkarinsatser ska vara lika oavsett utformning av vård och omsorg, ålderskategori eller funktionsnedsättning. Läkarmedverkan i hemsjukvården ska även tillgodose de enskildas behov av fast läkarkontakt enligt 5 andra stycket i hälso- och sjukvårdlagen. Läkarinsatserna delas in i: Sjukvårdande insatser riktade till enskilda patienter Rådgivning, stöd och fortbildning till medarbetare i kommunal hälso- och sjukvård De sjukvårdande läkarinsatserna ska ha sådan omfattning och kompetens att den enskilde individen ska kunna vårdas med sådana medicinska behov som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser eller annan särskild kompetens. Läkartiden ska anpassas efter vårdtagarens behov och insatserna kan därmed variera över tid om behoven förändras. Tills vidare gäller befintligt ramavtal och lokala avtal som reglering av läkarmedverkan i kommunal hälso- och sjukvård. Se bilaga 1. Ramavtalet och tecknade lokala avtal kommer att behöva revideras i takt med införandet av den nya teambaserade vårdform som beskrivs i utvecklingsområde 1. Se avsnitt 5.2. Det är Region Skånes ansvar att organisera sin verksamhet så att kravet på läkarmedverkan uppfylls. 6